Ombud och offentligt biträde: Jur.kand. Caroline Åkeson Hellborgs Juridiska Byrå Östra Hamngatan Göteborg

Transkript

1 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr UM Meddelad i Enhet 2:4 Göteborg Sida l (11) KLAGANDE 1. Alice Otto Hoffman, Salum Abudallah Obeid, Abdallah Salum Obeid, Aiman Abdallah Obeid, Ombud och offentligt biträde: Jur.kand. Caroline Åkeson Hellborgs Juridiska Byrå Östra Hamngatan Göteborg MOTPART Migrationsverket, Förvaltningsprocessenheten i Göteborg Kållered ÖVERKLAGADE BESLUT Migrationsverkets beslut den 26 oktober 2012, diarienr , , och SAKEN Uppehållstillstånd enligt utlänningslagen (2005:716), förkortad UtlL DOMSLUT Migrationsdomstolen bifaller överklagandet och beviljar Alice Otto Hoffman, Salum Abudallah Obeid, Abdallah Salum Obeid och Aiman Abdallah Obeid permanent uppehållstillstånd, flyktingstatusförklaring och resedokument. Migrationsdomstolen beslutar att ersättning enligt lagen om offentligt biträde ska betalas till Caroline Åkeson med kr, varav kr för arbete, 855 kr för tidsspillan, l 440 kr för utlägg och kr för mervärdesskatt. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box Sten Sturegatan måndag - fredag Göteborg E-post: forvaltningsrattenigoteborg@dom.se 08:00-16:00

2 Sida 2 Migrationsdomstolen beslutar med stöd av 43 kap. 5 offentlighets- och sekretesslagen att sekretessen enligt 37 kap. l samma lag ska bestå för de uppgifter som förebringats vid domstolens förhandling inom stängda dörrar och som inte tagits in i denna dom.

3 Sida 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN. DOM UM BAKGRUND Alice Otto Hoffman och Salum Abudallah Obeid ansökte i maj 2012 om uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige, liksom statusförklaring och resedokument. Medsökande barn är Abdallah Salum Obeid och Aiman Abdallah Obeid. De anförde i huvudsak följande. Salum Abudallah Obeid riskerar vid ert återvändande till Tanzania att åter fängslas på grund av illegal vistelse i landet och att åter utsättas för misshandel. En hotbild föreligger från Alice Otto Hoffmans pappa mot hela familjen på grund av att Alice Otto Hoffman bildat familj med Salum Abudallah Obeid som är muslim och somalier. Salum Abudallah Obeid anförde även asylskäl gentemot Somalia då han är hotad av Al-Shabab och Islamiska Unionen på grund av sin affärsverksamhet. Migrationsverket avslog ansökan med i huvudsak följande motivering. Salum Abudallah Obeid har varken kunnat styrka eller göra sannolik sin identitet eller sitt medborgarskap med ingivna handlingar. Resterande familjemedlemmar har inte kommit in med några handlingar överhuvudtaget till stöd för sina respektive identiteter. Alice Otto Hoffman har därmed inte heller styrkt eller gjort sannolikt sin identitet eller sitt medborgarskap. Alice Otto Hoffman och Salum Abudallah Obeid har inte heller gjort-barnens identiteter och medborgarskap sannolika. Då Migrationsverket saknar möjlighet att ytterligare utreda förhållanden om identitet och medborgarskap har ansökningarna prövats mot Tanzania där familjen, med beaktande av de i ärendet lämnade uppgifterna, har vistats samt anfört asylskäl emot. Migrationsverket finner det inte sannolikt att Salum Abudallah Obeid har fängslats i Tanzania eftersom han inte lämnat en rimlig förklaring till varför han saknar dokument som styrker detta. Migrationsverket finner heller inte att paret gjort sannolikt att Alice Otto Hoffmans pappa har makt och inflytande i det tanzaniska samhället. Oaktat detta har familjen att vända

4 Sida 4 sig till tanzaniska myndigheter för att få skydd. Det har inte gjorts sannolikt att hotbilden kan kopplas till statsmakten. Familjen har sammantaget inte gjort sannolikt att de är att anse som flyktingar, alternativt skyddsbehövande eller övriga skyddsbehövande. I ärendet har anförts att Salum Abudallah Obeid mår psykiskt dåligt. Migrationsverket finner dock vid en sammantagen bedömning av hälsotillstånd, anpassning till och vistelsetid i Sverige samt situationen i hemlandet att det inte föreligger några synnerligen ömmande omständigheter för att bevilja familjen uppehållstillstånd. Särskild hänsyn har tagits till barnens hälsa och utveckling samt deras bästa i övrigt. YRKANDEN M.M. Alice Otto Hoffman och Salum Abudallah Obeid yrkar att migrationsdomstolen ändrar Migrationsverkets beslut och beviljar dem och deras barn uppehålls- och arbetstillstånd, i första hand som flyktingar, i andra hand som skyddsbehövande i övrigt och i tredje hand på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Vidare yrkas statusförklaring och resedokument. De anför i huvudsak följande. Alice Otto Hoffhians pappa ogillade att hans dotter fick barn med en färgad man från Somalia som dessutom var muslim. När pappan fick reda på att hon var gravid ville han att hon skulle göra abort. Han började, tillsammans med hennes bröder, att slå henne och låsa in henne. De sparkade henne hårt i magen för att framkalla abort. De slog henne också med knytnävar på huvudet. Som påtryckningsmedel för att hon skulle göra abort vägrade de också flera gånger att ge henne mat. Pappan hotade henne även med en pistol mot hennes huvud. När hon var i sjunde månaden kom hembiträdet vid ett tillfälle när pappan och bröderna inte var hemma och låste upp dörren och sa till henne att lämna hemmet eftersom hon annars skulle bli dödad. Hon tog på sig hembiträdets slöja och gick ut. Hon gick till polisen för att göra en anmälan, men då de sa att de skulle kontakta hennes pappa för att höra hans uppfart-

5 Sida 5 ning om det som hon berättat sprang hon sin väg. Hon bodde därefter tillsammans med en bekant till familjen som heter Sudi. Han hjälpte henne att hitta en bostad och hon flyttade flera gånger, när hon då och då fick meddelande om att pappan sökte efter henne. Hon hade alltid hela ansiktet täckt när hon gick ut för att inte bli igenkänd och barnen hölls mestadels inne. Hon har en äldre syster som tidigare blev gravid med en muslimsk man och senare avled och hon tror att pappan låg bakom dödsfallet. Om hon skulle återvända är hon säker på att han kommer att döda henne och även hennes barn. Hon tyckte när hon först kommit till Sverige att det var svårt och skamfyllt att berätta om det hon varit med om. Hon har en tid deltagit i gruppsamtal i Svenska kyrkans regi och det är nu något lättare för henne att berätta. Det var Alice Otto Hoffmans pappa som, genom att betala fängelsevakterna, såg till att Salum Abudallah Obeid misshandlades i fängelset. Läkarintyg finns och av detta framgår att Salum Abudallah Obeid har ett flertal skador på kroppen. Att Salum Abudallah Obeid lämnat oklara redogörelser för var han vistats beror på att han, efter att ha utsatts för tortyr i fängelset, har svårt att minnas saker. Detta är viktigt att ha i åtanke när hans uppgifter bedöms. Eftersom Salum Abudallah Obeid har rymt från fängelset, vilket är ett brott i sig, kommer han påföras ytterligare straff om han kommer till Tanzania. Salum Abudallah Obeid har tidvis bott i Raskambone i Somalia. Han blev där uppsökt av Al-Shabab och Islamiska Unionen, vilka har velat använda sig av hans båtmotorer som han hyrde ut. Salum Abudallah Obeid nekade dem detta och vågade därefter inte stanna kvar. Han ville heller inte tvingas till rekrytering till någon terroristgrupp. Säkerhetsläget i Somalia är dessutom mycket svårt och då Salum Abudallah Obeid inte heller har några släktingar i Somalia är han än mer utsatt där.

6 Sida 6 Alice Otto Hoffinan har inga id-handlingar och hon vågar inte vända sig till ambassaden i Stockholm av rädsla för att hennes pappa ska kontaktas i ärendet. Vad gäller barnen är de enligt tanzanisk lagstiftning att betrakta som somalier eftersom deras pappa är somalisk medborgare. Det kan finnas en möjlighet för barnen att få medborgarskap i Tanzania, eftersom Alice Otto Hoffman har medborgarskap där, men då det inte finns några födelsebevis och Alice Otto Hoffinan själv saknar id-handlingar blir det svårt att bevisa att hon är medborgare och har fött barnen i landet. Barnen har således inte tanzaniskt medborgarskap i dagsläget. Familjen kan inte bosätta sig tillsammans vare sig i Somalia eller i Tanzania. I Somalia har Salum Abudallah Obeid utsatts för terrorister och att befinna sig där skulle vara farligt för alla i familjen. I Tanzania skulle en eventuell vistelse för Salum Abudallah Obeid vara illegal och han har därutöver rymt från ett fängelsestraff, av vilket nio månaders strafftid återstår. Det finns dessutom en risk att Alice Otto Hoffmans pappa återigen utsätter honom för misshandel, eller låter skada honom ännu värre. Alice Otto Hoffman är rädd att pappan ska göra även henne illa. Förutom att det föreligger asylskäl finns det således ingenstans som familjen kan leva tillsammans. Det pågår en religiös konflikt i Tanzania och det är inte socialt acceptabelt att skaffa barn utan att vara gift. Detta försvårar familjens situation ytterligare. Det finns också en rädsla att barnen ska misstas för albinos, på grund av sin ljusa hy. Situationen för albinos är mycket utsatt i Tanzania och de riskerar att bli mördade och stympade av folk som är ute efter att sälja kroppsdelar. Alice Otto Hoffman och Salum Abudallah Obeid har inte möjlighet att skydda sina barn och det går inte heller att vända sig till de tanzaniska myndigheterna eftersom de inte agerar tillräckligt för att bekämpa mord och handel med kroppsdelar. Det ska också tilläggas att Alice Otto Hoffman och Salum Abudallah Obeid väntar ett tredje barn.

7 Sida? Migrationsverket anser att överklagandet ska avslås och hänvisar till det som anförts i det överklagade beslutet. Migrationsdomstolen har hållit muntlig förhandling i målet. DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser m.m. I fall som rör ett barn ska särskilt beaktas'vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver (l kap. 10 UtlL). Flyktingar, alternativt skyddsbehövande och övriga skyddsbehövande som befinner sig i Sverige har rätt till uppehållstillstånd (5 kap. l första stycket UtlL). Med flykting avses en utlänning som - befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp, och - inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd (4 kap. l första stycket UtlL). Detta gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen riskerar att utsättas för förföljelse eller om dessa inte kan antas erbjuda trygghet mot förföljelse från enskilda (4 kap. l andra stycket UtlL). En utlänning ska förklaras vara flykting om han eller hon omfattas av definitionen om vem som ska anses vara flykting - flyktingstatusförklaring (4 kap. 3 första stycket UtlL). För en flykting eller statslös får utfärdas en särskild passhandling för resor utanför Sverige resedokument (4 kap. 4 UtlL). Om familjens överhuvud uppfyller definitionen av flykting tillerkänns i regel övriga familjemedlemmar ställning som flykting i enlighet med principen om familjens enhet. När det gäller vilka som omfattas av principen av familjens enhet är minimikravet att man inbergriper make eller maka och minderåriga barn (UNHCR, Handbok om förfarandet och kriterierna vid fastställande av flyktingars rättsliga ställning, sid. 53).

8 Sida 8 Migrationsdomstolens bedömning Alice Otto Hoffman har inte kommit in med några id-handlingar till styrkande av sin identitet eller sin hemvist i Tanzania. Det har dock inte framkommit något som tyder pä att hon skulle ha en starkare anknytning till något annat land än Tanzania. Skyddsbehoven ska därför prövas gentemot Tanzania. Då det saknas skriftlig bevisning i målet har migrationsdomstolen att bedöma om Alice Otto Hoffinan och Salum Abudallah Obeid genom sina berättelser har gjort sitt skyddsbehov sannolikt. Vid bedömningen av tillförlitligheten i en sökandes berättelse fästs vikt bland annat vid att berättelsen är sammanhängande och inte präglas av motstridiga uppgifter. De omständigheter som åberopas får inte heller strida mot allmänt kända fakta, t.ex. relevant och aktuell landinformation. Den allmänna situationen i Tanzania är inte sådan att asylsökande därifrån generellt kan beviljas uppehållstillstånd. En individuell bedömning av de uppgivna omständigheterna måste därför göras. Alice Otto Hoffman har anfört att en hotbild föreligger från hennes pappa gentemot hela familjen på grund av att hon har bildat familj med Salum Abudallah Obeid som är muslim, färgad och somalier. Alice Otto Hoffmans berättelse har genom hela processen varit sammanhängande, detaljerad och konsekvent. Hon har vidare lämnat rimliga förklaringar till flera av de uppgifter som Migrationsverket ansett vara nya eller motstridiga. Hon har bland annat förklarat att det varit på grund av svårigheter för henne och tolken att förstå varandra vid den första muntliga genomgången och sedan tidsbrist vid den andra muntliga genomgången som hon inte har berättat om vissa omständigheter tidigare. Hon har också

9 Sida 9 uppgett att hon upplevt att det hon varit med om varit skamfyllt, varför det tidigare har varit svårt att berätta om. Att denna typ av händelser kan vara svåra att berätta om får anses allmänt känt och får anses som en godtagbar förklaring till att delar av berättelsen kommit fram först vid den muntliga förhandlingen. Alice Otto Hoffmans berättelse vinner stöd i Salum Abudallah Obeids uppgifter om hotbilden från Alice Otto Hoffmans pappa. Han har på ett detaljrikt och övertygande sätt kunnat berätta om svärfaderns hot och om tiden i fängelset. Domstolen finner att Alice Otto Hoffman lämnat en tillförlitlig berättelse som kan läggas till grund för bedömningen av hennes skyddsbehov. Sammantaget anser migrationsdomstolen därför att Alice Otto Hoffman genom sin berättelse gjort sannolikt att hon vid ett återvändande till Tanzania riskerar att utsättas för förföljelse p.g.a. kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp. Hon kan inte vända sig till hemlandets myndigheter för att få skydd mot de övergrepp hon riskerar och är flykting enligt 4 kap. l UtlL. Till följd av principen om familjens enhet ska även Salum Abudallah Obeid samt deras gemensamma barn Abdallah Salum Obeid och Aiman Abdallah Obeid ses som flyktingar. Utifrån ovanstående bedömning ska hela familjen beviljas permanent uppehållstillstånd. Då det inte framkommit att någon av uteslutandegrundema i 4 kap. 2 b UtlL är tillämpliga ska de, i enlighet med 4 kap. 3 UtlL, förklaras vara flyktingar. De ska också beviljas resedokument. Vid denna utgång saknas anledning att pröva yrkandet om arbetstillstånd. Det är Migrationsverket som utfärdar bevis om tillståndet och i övrigt vidtar de åtgärder som denna dom föranleder.

10 Sida l O Ersättning till offentligt biträde Ett offentligt biträde har rätt till skälig ersättning för arbete, tidsspillan och utlägg som uppdraget har krävt. Ersättningen för arbetet ska bestämmas med utgångspunkt i den tidsåtgång som är rimlig med hänsyn till uppdragets art och omfattning och med tillämpning av den timkostnadsnorm som regeringen fastställer (5 lagen om offentligt biträde och 27 rättshjälpslagen). Caroline Åkeson har för sitt biträde i migrationsdomstolen yrkat ersättning för 22,75 timmars arbete. Det framgår ingen tidsangivelse för respektive moment i den ingivna kostnadsräkningen. Av kostnadsräkningen framgår att ett endast ett möte har hållits med familjen. Vidare har det i kostnadsräkningen tagits med bokning av läkartid och brev till läkarmottagning. Dessa poster är inte ersättningsgilla, då huvudsakligen juridiskt arbete ersätts. Migrationsdomstolen anser att den angivna tidsåtgången, även med beaktande av att målet varit relativt omfattande och att det rör sig om en familj, inte kan anses behövlig för fullgörande av uppdraget. Med beaktande av målets art och omfattning får Caroline Åkeson anses skäligen tillgodosedd med ersättning för arbete motsvarande 14 timmar. Vidare har hon yrkat ersättning för utlägg bland annat för fyra bussbiljetter. Det framgår inte av kostnadsräkningen vilka resor utläggen avser, men migrationsdomstolen utgår från att de avser Alice Otto Hoffmans och Salum Abudallah Obeids resor dels till mötet med biträdet, dels till den muntliga förhandlingen. Dessa utlägg ersätts inte, då det endast är biträdets egna kostnader som kan ersättas. Kostnaden som klagandena haft för att ta sig till och från den muntliga förhandlingen kan de dock själva få ersättning för, om de vänder sig till domstolen, se 15 förvaltningsprocesslagen. Yrkad ersättning för övriga utlägg och för tidsspillan ska beviljas.

11 Sida 11 HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga l (DV 3110) Sonja Hultén Rådman I avgörandet har även nämndemännen Michael Johansson (skiljaktig mening, se nedan), Birgitta Thyr och Göran Olofsson (skiljaktig mening, se nedan) deltagit. Föredragande har varit förvaltningsrättsnotarien Sofie Spetz. Michael Johanssons och Göran Olofssons skiljaktiga mening Vi anser att Alice Otto Hoffman och Salum Abudallah Obeid inte varit trovärdiga i sina asylberättelser och att det inte föreligger några synnerligen ömmande omständigheter. Vi anser därmed att uppehållstånd inte ska beviljas Alice Otto Hoffman, Salum Abudallah Obeid och deras barn.

12 SVERIGES DOMSTOLAR Bilaga HUR'MAN ÖVERKLAGAR.- MIGRATiONSMÅL D Q O ^8 Den som vill överklaga migrationsdomstolens dom/bes lut ska skriva till Kammarrätten i Stockholm s Migrationsöverdomstoleri. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten, migratio as domstolen, Överklagandet ska ha kommit in till förvaltningssrätten inom tre vecko-r från den dag domen/bes lutet meddelades.-om domen/beslutet inte har meddelats vid muntlig förhandling och det inte heller vid en sådan förhandling har tillkännagetts när domen/beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagande från utlänningen ha kommit in inom tre veckor från den dag då han eller hon fick del av domen/beslutet. Om sista dagen för överklagande infaller, på lördag,.söndag eller annan allmän helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att skriveken kornrner_in nästa vardag. Dom/beslut om förvar överklagas på samma sätt. Ett sådant beslut får överklagas utan samband med ärendet i övrigt Överklagandet är inte begränsat ull viss tid. Prövningstillstånd För att ett Överklagande ska kunna tas upp till prövning i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Prövningstillstånd meddelas om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas eller det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om förvaltningsrätten beslutat om förvar i an- O nät fall 'in efter överklagande av förvarsfrågan krävs inte prövningstillstånd vid överklagandet till kammarrätten. Om prövningstillstånd inte meddelas i ett mål där sådant krävs står förvaltningsrättens dom/beslut beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. den klagandes.namn, personnummer, yrke, postadress och telefonnummer. Dessutom ska adress och telef onnummer till arbetsplatsen och eventuell arman plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till kammarrätten, 2. den dom/beslut som överklagas med uppgift om förvaltningsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet, 3. de skäl som klaganden anger till stöd för en begäran om prövningstillstånd, 4. den ändring av förvaltningsrättens dom/beslut som klaganden vill få till stånd, 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans ombud. Adressen till f örv åknings rätten, migrationsdomstolen framgår av dornen/beslutet. Om klaganden anlitar ombud ska denne sända in fullmakt i original samt uppge sitt namn., adress och teletonnumme v.vov.corr.sio 1.,se