Kursinformation och schema

Transkript

1 SAMHÄLLS- OCH KULTURANALYS Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier- ISV Kursinformation och schema Arbetsliv och organisation i teori och praktik, 5 hp Kurskod: Vt2013 Kursansvarig lärare: Viktor Vesterberg, epost viktor.vesterberg@liu.se 1

2 Kursbeskrivning/innehåll - Kursens mål (enligt kursplan) - Efter slutförd kurs skall den studerande kunna - demonstrera en grundläggande förståelse för de grupprocesser som kan bidra till och underlätta arbete och lärande i grupp men också försvåra och förhindra detsamma, - i grupp planera, genomföra och presentera ett mindre projektarbete i en för kursen teoretiskt relevant terminologi, - reflektera över sitt eget deltagande i grupparbete, - reflektera över sin egen roll som samtalsdeltagare. - Kursen innehåll - Kursen betonar lärande och arbete i grupp och hur detta kan underlättas respektive förhindras. Kursen behandlar hur begrepp som kultur, normer, identitet, status, ledarskap, gränser och befogenheter kan förstås i relation till arbetsliv och arbetsgrupper. Den innehåller också grundläggande övningar i samtalsmetodik. - Arbetsformer - Undervisningen grundar sig på studentaktiva arbetsformer. Undervisning sker därmed exempelvis genom föreläsningar, individuella och gruppvisa övningar samt handledning. Samtliga undervisningsformer utom föreläsningar är obligatoriska. - Kursens upplägg och arbetsformer Undervisningen består av föreläsningar, där olika perspektiv på arbetsliv, arbetsgrupper och organisation presenteras. I vissa fall anknyter föreläsningarna till delar av den obligatoriska litteraturen, i andra fall är de mer fristående. I kursen ingår ett obligatoriskt forum där en gruppvis författad projektessä presenteras och examineras. Handledning erbjuds vid ett tillfälle under skrivandet av projektessän. Frågor till handledare förbereds av studenterna inför handledningstillfället. Skrivandet av projektessän bedrivs parallellt med kursens föreläsningar. En individuell skriftlig uppgift där studenten reflekterar över sitt eget deltagande i grupparbetet samt över sin egen roll som samtalsdeltagare ska utföras. Här ingår att utföra en teoretiskt förankrad diskussion om gruppens arbete och utveckling över tid och relatera gruppens aktivitet till teori om organisering och ledarskap. Vid handledning av projektessän kan studenter också ställa frågor som klargör vad som avses med den individuella examinationsuppgiften. Den individuella uppgiften skrivs parallellt med projektessä och föreläsningar. - Varje handledningstillfälle omfattar ca 20 minuter/grupp. Examination Kriterier för betygsättning: För godkänd krävs: - att de punkterna som beskrivs i examinationsuppgifterna nedan framgår i den skriftliga redogörelsen av uppgiften. Detta betyder att ni ska: - tydligt beskriva val av fråga (aspekt) för uppgiften, dvs motivera valet - visa i text att ni kan relatera och vidareutveckla teoretiska begrepp/resonemang till den genomförda projektessän och individuella reflektionsuppgift. - välja och använda för frågan relevant litteratur Följ också de bedömningskriterier som gäller för skriftliga arbeten för kunskapsområde 1, se särskilt -kriterier för estaltning. Se Bilaga För betyget V krävs dessutom att ni: - uppvisar en självständighet i val av fråga (aspekt) och förutom att luta er emot en relevant kurslitteratur kan på ett utvecklat sätt integrera kunskaper från olika källor samt väga och relatera olika referenser gentemot varandra. Se även formalia för V i bilaga. För ett slutbetyg på kursen måste samtliga examinationsuppgifter ha godkänts. Den individuella uppgiften avgör slutbetyget på kursen. I bedömningen tas även hänsyn till prestationen på den muntliga examinationen och aktivt deltagande i forum. Slutbetyg på kursen är U / / V. Examinator på kursen: Mathias Martinsson Medbedömande lärare: Viktor Vesterberg 2

3 Om ni får U som betyg på någon av examinationsuppgifterna, vänder du dig till den läraren som har gett betyget. Om du/ni får ett U på någon av uppgifterna blir betyget för hela kursen U. Ni har då följande inlämningsdatum för att lämna in ny uppgift: Måndag v. 11 Måndag v. 20 (för ytterligare inlämningstider, se programhandboken) Examinationsformer - Examinationerna grundar sig på studentaktiva arbetsformer. Examinationer sker vanligen såväl muntligt som skriftligt. Muntlig examination kan ske genom muntlig presentation av gruppexaminationsuppgifter och deltagande i diskussionen om uppgifterna. Skriftlig examination kan ske genom en individuell uppgift såväl som genom grupparbete. Kursen examineras i flera moment. För att bli godkänd krävs godkänt på samtliga dessa moment. Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle. Den som godkänts i examination får ej delta i förnyad examination för högre betyg. Kursen omfattar tre separata examinationsuppgifter. Bedömning av examinationsuppgifterna: 10 arbetsdagar efter examinationsdatumet. OBS! Det finns strikta regler om plagiering på universitetet och även i forskarsamhället (detta är alltså också en forskningsetisk fråga, läs tex Närvänen, När kvalitativa studier blir text, Studentlitteratur 1999, kapitlet Etik och skrivande). Plagiering av andra källor (dvs att man kopierar andra texter utan att ange referenser, antingen från litteratur eller andra källor såsom från Internet, andra studenters arbeten, egna tidigare arbeten mm) betraktas som fusk. Ibland inte minst vad gäller tex hemtentamina händer det också att man ligger för nära ursprungstexten, vilket då kan bli betraktad som plagiat. Det är viktigt att omformulera det man har läst, det är också på det sätt som man som student visar att man har förstått det man har läst. Tänk också på att ett individuellt examinationsarbete måste vara en individuellt framtagen text. Lärare har en skyldighet att anmäla varje misstänkt fall av plagiering/fusk till disciplinnämnden på universitetet. Om det visar sig att studenten plagierat text så kan man som student bli avstängd från studier under en viss tid. Under den tidsperioden förlorar man också rätten till studielån, tillika blir man avstängd från universitetets datorer. För att slippa dessa problem måste ni alltså besvara frågorna genom att omformulera det ni läser till egen självständig text samt referera till de källor ni har använt. Ligg inte för nära ursprungstexten, använd noggranna referenser till ursprungstexten och markera med citattecken samt korrekta sidohänvisningar när ni lånar direkta meningar eller delar av meningar ur ursprungstext. Examinerande uppgift I Uppgiften består av att utifrån relevant litteratur, individuellt reflektera över sitt eget deltagande i grupparbete = skrivandet av projektessän och tidigare arbete i samma grupp. Här ingår att reflektera över sin egen roll som samtalsdeltagare i gruppsammanhang samt att utföra en teoretiskt förankrad diskussion om gruppens arbete och utveckling över tid. Relatera gruppens aktivitet till teori om grupper, organisering och ledarskap. Examinationskriterierna följer de allmänna kriterier som gäller för skriftliga arbeten inom kunskapsområde (KO) 1, se programhandboken. Omfång ca 6 7 sidor, 1,5 radavstånd. Besvara t.ex. följande frågor: Vad i litteraturen känner du igen från dina egna erfarenheter av att delta i professionella samtal? 3

4 Vad hade du önskat att du visste då, som du lärt dig nu, och varför? Hur har gruppens dynamik och arbete förändrats över tid? Hur har ledarskapet sett ut i gruppen? Hur har detta förändrats över tid? Hur har arbetet i gruppen organiserats? Fördelar och nackdelar med gruppens arbetssätt? Det är viktigt att ni för er fortsatta kompetensutveckling som professionella samtalspartners och gruppmedlemmar funderar över hur det gick, vad ni tycker att ni behöver arbeta vidare med, vad som är er styrka etc. På denna uppgift ges betyget odkänd, Väl odkänd eller Underkänd. För att bli godkänd på kursen i sin helhet krävs. För att få Väl odkänd på kursen i sin helhet krävs V på uppgiften. Skickas till viktor.vesterberg@liu.se senast 17/2. Examinerande uppgift II Uppgiften består av att i grupp författa en essä om ca 6 7 sidor (inklusive referenser), 1,5 radavstånd. Projektessän examineras skriftligen. Examinationskriterierna följer de allmänna kriterier som gäller för skriftliga arbeten inom kunskapsområde (KO) 1, se programhandboken. Ett krav för godkänt arbete är också att det anknyter till temat att arbeta i grupp samt att diskussionen om just detta är synligt i texten. Ett annat krav är att texten är väl genomarbetad och innehåller en klar och tydlig diskussion. Funderande och kreativa ansatser uppmuntras uppgiften vill inspirera till självständiga och utvecklande arbeten. Instruktion: Ni ska i grupp skriva om ett praktiskt fall (se förslag nedan), där ni använder er av aktuell litteratur, föreläsningar och handledning för att analysera och diskutera. Litteraturförslag finns i litteraturlistan men den är på intet sätt den enda möjliga. Sök gärna även bland annan litteratur och/eller använd er av bibliotekets databaser för vetenskapliga tidsskrifter. Ni ska analysera scenariot utifrån ett av de föreslagna teman som finns på kursen. Scenariot är endast tänkt som en utgångspunkt, vad som händer senare, hur man kan förstå och hur man eventuellt skulle kunna skapa förändring är upp till en kombination av er fantasi och lämplig litteratur att analysera och rapportera om. Arbetet ska utmynna i en gruppgemensam projektessä. Se definition av essä nedan: Essä: Essä kommer från franskans essay som betyder försök och definieras som en liten avhandling eller en uppsats, men den behöver inte tillämpa kraven på vetenskapliga texter fullt ut. Essäer kan variera från lätt kåserande till tungt vetenskapliga. Ofta skrivs essäer i form av kulturartiklar som bygger på vetenskaplig litteratur. Texter som essän bygger på och dessas författare blir nästan som diskussionspartners. Framställningen är i regel populärvetenskaplig eller litteraturvetenskaplig. Referenser och hänvisningar förläggs samlat i slutet och titlar och författare anges i den löpande texten. Essän är en speciell genre eftersom den i vår (fin-)kultur tillåter författaren att framföra egna reflektioner, åsikter och polemik (= skriftlig argumentation). Det är heller inte ovanligt med humoristiska och ironiska inslag. Essäers kvalitet bedöms inte bara från innehållsliga utgångspunkter. De skall också uppvisa språklig elegans, espri och stil. En essä har en prövande, sonderande karaktär och får gärna ta upp litet oväntade och nya infallsvinklar. Det är viktigt att avsluta en essä genom att återknyta till de tankar och idéer som framförts. Omfång på arbetet: I en grupp om ca 5 personer 6-7 sidor. Detta är inklusive referenser, beräknat på Times New Roman, 12, 1.5 radavstånd. Teman att välja mellan (ett till max två i essän annars finns inte utrymme nog för att kunna fördjupa sig i respektive tema på ett fullödigt sätt): 4

5 ruppen som det omedvetnas arena ruppkultur och ruppnormer Ledarskap och ledarstilar Individen och gruppen, personlig och social identitet Organisationsidentitet Intergruppkonflikter, fördomar och stereotypier Kommunikation och språk Makt Intersektionalitet ev. annat tema efter diskussion med kursledning Möjliga scenarion Empiri från någon organisation, ex kommuner, sjukhus, polis, privata företag etc.. Någon film/tv-serie ur vilken man kan analysera ledarskap/grupper i ett organisatoriskt sammanhang. (ex, någon av Beckfilmerna, A-gruppen Arne Dahl, Mad Men, House eller The Office det finns en uppsjö av olika tv-serier som gestaltar arbetslivet) Distribueras till Viktor Vesterberg samt övriga forumdeltagare senast måndag 11/2 kl På denna uppgift ges betygen odkänd eller Underkänd. Examinerande uppgift III Uppgiften består av att i grupp muntligt presentera en annan grupps projektessä som författats i enlighet med uppgift II samt att aktivt deltaga vid diskussion kring andra gruppers presentationer. Distribuera er grupps arbete till Viktor samt de andra deltagarna i ditt forum senast måndag den 11/2 kl Förbered en sammanfattning och kommentering av en annan grupps arbete om minst 10 max 15 minuter. Fördelning av detta sker efter gruppsammanställningarna. Förbered också minst en diskussionspunkt till hela forumet utifrån de gruppers arbete som ni inte presenterar och kommenterar. Alla ska alltså läsa alla gruppers projektessäer som ingår i respektive forumgrupp. Tänk alltid på att knyta an till relevant kurslitteratur! ör ni en kortare presentation, var då beredda på att kanske mer aktivt få dra vidare i en diskussion med följdpunkter etcetera. Å andra sidan får vi då ett mer dynamiskt forum som lämnar mer tid för spontana idéer. För gäller aktivt och relevant deltagande. Tänkt på att ni presenterar gruppvis men examineras individuellt så se till att fördelningen av arbetsuppgifter blir jämn och rättvis vid presentationen. Meddela om ni behöver annan utrustning än PP för presentationen. De sista 30 minuterna ägnar vi åt att utvärdera kursen och dess arbetsformer. Det blir förstås också en skriftlig utvärdering i KURT. På denna uppgift ges betyget odkänd eller Underkänd. För att bli godkänd på kursen i sin helhet krävs. 5

6 Litteratur Det underlättar men är inte nödvändigt att ha läst anvisad litteratur för att kunna följa föreläsningarna. Obligatorisk litteratur Litteraturen nedan är den kursen främst är uppbyggt kring. Det är lättast att följa kursen efter dessa böcker, men inte nödvändigt. Väljer ni annan kurslitteratur, tänk då på att den ska vara minst jämförbar i omfång, relevans och svårighetsgrad. Blomberg, Jesper (2003) Projektorganisationen: Kritiska analyser av projektprat och praktik. Malmö, Liber Ekonomi Engquist, A. (1999/2002) Förstånd och missförstånd. Samtalsmetodik för arbetslivet, Stockholm, Prisma Eriksson-Zetterquist, Ulla & Styhre, Alexander (2007) Organisering och intersektionalitet. Malmö, Liber Jacobsen, D. I., Thorsvik, J., (1998/2008) Hur moderna organisationer fungerar, Lund, Svedberg, L. (2007). ruppsykologi. Om grupper, organisationer och ledarskap, Lund, Svenningson, S & Alvesson, M (2010) Ledarskap. Malmö, Liber Valbar litteratur Allvin, Michael (2006) ränslöst arbete. Socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetet. Malmö, Liber Bolman, L. Deal, T. (2005). Nya perspektiv på organisation och ledarskap, Lund, Czarniawska, B (2005) En teori om organisering. Lund, Studentlitteratur ranér, R. (1994). Personalgruppens psykologi, Lund, ranström, K. (2006). Dynamik i arbetsgrupper. Om processer på arbetet, Lund, Hepburn, A (2003) Critical social psychology, London, SAE Jaques, D. (2000) Learning in groups. A handbook for improving group work, London, Kogan Page. Jern, S. (1998). Den välfungerade arbetsgruppen. I S. Jern (Ed.), rupper och gruppforskning (FO Samlingsvolym 1). Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap. Nilsson, B. (1993). Individ och grupp. En introduktion till gruppsykologi. Lund, Pennington, D.C (2002). The social psychology of behaviour in small groups. Hove, East Sussex: Psychology Press. ISBN Wheeler, S.A. (2010). Att skapa effektiva team, Lund, Wetherell, M. (red) (1996) Identities, groups and social issues, London, SAE Wolvén, L-E. (2000). Att utveckla mänskliga resurser i organisationer, Lund, Metod Einarsson, C. & Hammar Chiriac, E. (2002). ruppobservationer. Teori och praktik, Lund, 6

7 enus Alvesson, M. Due Billing, Y. (1999). Kön och organisation, Lund, Alvesson, M. Due Billing, Y. (2009). Understanding gender and organizations, London, Sage. Stainton-Rogers, W. & Stainton-Rogers, R. (2002). enuspsykologi. Kön och sexualitet, Lund, aetane Jean-Marie, Vicki A. Williams, Sheila L. Sherman (2009) Black Women's Leadership Experiences: Examining the Intersectionality of Race and ender, i Advances in Developing Human Resources, 11:562. Wahl, A. et. al (2011) Det ordnar sig. Lund, Studentlitteratur Samtal Adelswärd, V. (1999). Prat skratt, skvaller och gräl och annat vi gör när vi samtalar, Stockholm, Brombergs Engquist, A. (1996) Om konsten att samtal, Stockholm, Rabén Prisma Rökenes, O.H. och Hanssen, P-H (2007). Bära eller brista. Kommunikation och relationer i arbetet med människor, Malmö, leerups Stone, D. et al (2006) Svåra samtal. Hur man pratar om det som betyder mest, Malmö, Damm förlag Relevanta tidskrifter: löm inte att ni också kan söka relevant litteratur i bibliotekets tidsskriftsdatabas. It s Learning På kursen använder vi oss av It s Learning för löpande kommunikation och information under kursens gång. 7

8 Schema (Obs! detta är endast hållpunkter, kolla det riktiga schemat i time edit för salar, eventuella ändringar etc.) V.4 Måndag 21: Kl Kursintro -VV Tisdag 22 Onsdag 23 Föreläsning: Kl Övergripande introduktion till organisationsteori RJ Torsdag 24: Kl Igångsättning rupparbete VV Fredag 25 V.5 Måndag 28 Tisdag 29: Kl Föreläsning: rupper, grupprocesser och projekt VV Onsdag 30: Synopsis till handledning inskickat Torsdag 31: Kl Föreläsning: Arbetsliv, ledarskap och organisation ÅK. Kl Föreläsning: Intersektionalitet och arbete/grupper ÅK. Fredag 1 V. 6 Måndag 4 Kl 9-15 Handledning: ruppvis, projektessä utifrån inskickad synopsis VV Tisdag 5 Kl 9-15 Handledning: ruppvis, projektessä utifrån inskickad synopsis VV Onsdag 6 Torsdag 7 Fredag 8 V. 7 Måndag 11 Inskickad Projektessä Tisdag 14 Onsdag 13: Kl Forum projektessäer med utsedda diskutanter Torsdag 16 Fredag 17: Inlämning Examinationsuppgift I VV Viktor Vesterberg, viktor.vesterberg@liu.se RJ Robert Jonsson, robert.jonsson@liu.se ÅK Åsa-Karin Engstrand, asa-karin.engstrand@liu.se Utvärdering Muntligt och skriftligt i slutet av kursen, samt via KURT. Utbildningsadministratör unilla Bygdén. E-post: gunilla.bygden@liu.se 8

9 Bilaga: Allmänna bedömningskriterier inom kunskapsområde 1: Val av syfte, problem och frågeställning(ar) V Val av ansats med teori och metod hållning till metod V enomförande V Resultat estaltning rubriksättningen och textens organisering i olika delar? mstår arbetet som en helhet kring ett problem? r delats ut. Andra system kan väljas. Det viktiga är konsekvens och fullständighet. Påståenden som inte är uppenbara samt citat bör alltid åtföljas av en hänvisning till en referens. Hänvisningar används också för att visa varifrån ett resonemang hämtats och för att få stöd i ett resonemang från någon författare. V publik arbetet är tänkt för? V 9