Projektrapport Digitalisering av kulturarvet Biblioteks- och informationsvetenskap/bibliotekshögskolan Högskolan i Borås 2007 Carina Ahlqvist och

Transkript

1 MIDSOMRAR I TONFISKEN Projektrapport Digitalisering av kulturarvet Biblioteks- och informationsvetenskap/bibliotekshögskolan Högskolan i Borås 2007 Carina Ahlqvist och Lina Midholm Handledare: Jan Buse

2 Inledning Kortfattad arkivhistorik Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG) ingår i Institutet för språk och folkminnen. Denna statliga myndighet har till uppgift att förvalta vårt kulturarv genom att samla, bearbeta och förmedla kunskap om dialekter, folkminnen, folkmusik, ortnamn och personnamn och finns, förutom i Göteborg, på fyra platser i landet Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund (DAL), Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM), Språkrådet i Stockholm samt Institutet för språk och folkminnen i Uppsala. Redan år 1897 startade Göteborgs och Bohus läns fornminnesförening dialekt- och ortnamnsundersökningar i länet. Undersökningarna bekostades av enskilda personer och pågick fram till 1902 för att sedan ligga nere fram till 1917, då Styrelsen för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs högskola bildades påbörjades utgivningen av Ortnamnen i Göteborgs och Bohuslän, ett verk som är utgivet häradsvis, varav det endast kvarstår tre delar som är under arbete. På DAG finns även dialektinspelningar från femtiotalet och framåt. År 1919 bildades Västsvenska folkminnesföreningen med målsättning att samla in folkminnen i Västsverige. Föreningen medverkade till att 1926 upprätta Institutet för folkminnesforskning vid Göteborgs högskola. DAG:s folkminnessamlingar omfattar framförallt material från Halland, Västergötland, Bohuslän, Dalsland och Värmland och består idag av över en miljon handlingar som beskriver människors liv och leverne från 1800-talets fiske- och bondesamhälle fram till dagens mångfaldssamhälle. Bakgrund Författarna till den här projektrapporten arbetar båda som forskningsarkivarier på DAG:s folkminnesavdelning. Allt sedan vi började kursen Digitalisering av kulturarvet var tanken att vi i vårt projektarbete ville använda oss av något av det arkivmaterial som vi dagligen arbetar med. Vi hade flera exempel på olika pilotstudier som i längden kunde vara till nytta för DAG. Vi diskuterade även huruvida projektet skulle innehålla huvudsakligen text eller bild. Länge var vi inne på att bildmaterialet var vårt huvudområde, vilket det fortfarande är, men under arbetets gång blev vi varse om hur gärna vi ville ha med mer text än vi tänkt oss från början. Det här projektarbetet ska alltså ses som en pilotstudie av hur exempel på DAG:s material kan presenteras och föras ut via webben bl.a. för att locka besökare som annars inte skulle hitta 2

3 till arkivet. På den hemsida vi gjort inom det här projektarbetet tar vi inte upp något av arkivets historik eftersom sidan senare är tänkt att länkas till DAG:s egen hemsida. Tills vidare ligger den dock på en egen sida. Material Vi har valt att arbeta med en klippbok som går under namnet Midsomrar i Tonfisken. Den har även underrubriken När midsomrarna fångade Tonfisken. En liten krönika i ord och bild med ett 70-tal originalfotografier. Upphovsmannen heter Gustav Sjöström. Tonfisken var ett bostadskvarter i stadsdelen Gamlestaden i Göteborg. Det byggdes 1924 av Göteborgs stad som nödbostäder åt folk som hade mycket begränsade inkomster eller inga alls. Kvarteret Tonfisken revs 1967 och ersattes av Gamlestadens enda höghus. Detta skulle i sin tur ersätta den så kallade Milanokolonin i Bellevue. Där bodde de som invandrat till Sverige för att arbeta på SKF. Milanokolonin uppfördes under slutet av 1940-talet då de första italienarna kom, där av namnet. Sedan dess har huset varit ungkarlshotell, flyktingförläggning, hotell och från och med 2003 består byggnaden av studentbostäder. Boken är inbunden och består av 32 sidor med 70 svartvita fotografier, text samt tidningsartiklar som handlar om midsommarfirande under åren Den innehåller även protokoll från gårdsmöten och hyresgästsföreningsmöten från Dessa tar upp problematiken med vandalisering av offentliga utrymmen i kvarteret. Klippboken har accessionsnummer IFGH (IFGH står för Institutet för folklivsforskning vid Göteborgs högskola.) Midsomrar i Tonfisken är inlämnad till DAG av Taime Grehn 1972 som i sin tur fått den av stadsfullmäktige då hon forskade om kvarteret Tonfisken. För att sätta in klippboken i ett sammanhang har vi även använt oss av annat källmaterial. Taime Grehn (född 1922) växte själv upp i Tonfisken och har skrivit ner sina minnen om denna plats och människorna som bodde där (1968, acc.nr. IFGH 6298). Vår presentation av klippboken kompletteras med ett kort sammandrag från dessa uppteckningar. I presentationen har vi även med ett citat ur boken Djävla Tonfiskare! Samtal om våra liv som har skrivits av bröderna Per-Olof och Åke Nyblom i samarbete med Tomas Forser, Litteraturvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. 3

4 Mål Bevarande Då mycket av DAG:s material är insamlat under tidigt 1900-tal finns det ett stort behov av att skydda originalhandlingarna från exponering och slitage. I viss mån säkerhetskopieras materialet, men pga. begränsade personalresurser sker oftast detta endast när någon i personalen råkar stöta på handlingar i mycket dåligt skick. Ur säkerhets- och bevarandesyfte borde större delen av materialet digitaliseras. Vad gäller objektet för vårt projekt, klippboken, är denna i ganska dåligt skick. Flera sidor har lossnat från pärmen, det är mycket tejp och flertalet foton och tidningsklipp har börjat gulna eller tappa färg. Tillgängliggörande Som vi tidigare nämnt så var ett av huvudmålen med vårt projekt att visa ett exempel på DAG:s material på webben. Vi vet att myndighetens gemensamma hemsida har ett stort antal besökare. Därifrån kan man gå vidare till DAG:s hemsida och det är här som vårt projekt kommer att presenteras under rubriken Exempel från DAG:s samlingar. Vi strävar inte efter att i framtiden kunna lägga ut allt DAG:s material i sin helhet på webben, men däremot kan vi använda oss utav smakprov från det mesta. Merparten av det äldre materialet som är insamlat under början av 1900-talet har kommit till genom att bl.a. studenter och hembygdsintresserade personer har varit ute på landsbygden och tecknat ned det som berättats. I de allra flesta fall är det äldre personers berättelser som har varit av intresse eftersom de kunde berätta om tro, seder och bruk förr i tiden. Detta material innehåller ofta personuppgifter som är svåra att dölja. Dessutom händer det att personer har gjort uttalanden som skulle kunna te sig stötande för läsaren och eventuellt besvärande för efterlevande släktingar. Då detta material samlades in kände man naturligtvis inte till vår tids spridningsvägar och meddelarna blev sällan informerade om hur materialet skulle användas. Idag är vi mycket noga med att förklara hur materialet ska användas samt att våra meddelare har möjligheten att begära sekretess i upp till femtio år. Att lägga ut allt material på webben skulle dessutom kunna vara kontraproduktivt då det skulle kunna hämma insamlandet av nya berättelser. Senare i rapporten följer en diskussion om Personuppgiftslagen (PUL). 4

5 Målgrupp Vi vänder oss till en bred målgrupp allmänheten i stort inklusive lokala intressegrupper, men även till hembygdsforskare, forskare från historiska och etnologiska institutioner m.fl. Process Arbetsgång och tankar Då vi började kursen lade vi mycket tid på att göra ett urval av arkivmaterial, dvs. vad vårt projektarbete skulle handla om. Det kändes viktigt att det resulterade i något som kunde vara till nytta för arkivet. Eftersom vi träffas och arbetar tillsammans dagligen har det känts onödigt att utse ordförande. Dock har vi med jämna mellanrum haft inplanerade diskussionsmöten, ett par i månaden. Vi har arbetat en hel del var för sig, men ville båda vara delaktiga i alla arbetsmomenten. I slutskedet blev vi ändå, pga. den begränsade tiden, tvungna att dela upp arbetet rörande bild och text. Inledningsvis var vår tanke att lägga ut alla bokens 32 sidor och att bearbeta vissa av bilderna så att dessa gick att zooma in och se närmare på. När vi sedan började arbeta med bilderna förstod vi snart att pga. den dåliga kvaliteten skulle endast bearbetade bilder gå att visa. Inom vår tidsram fanns inga möjligheter att bearbeta de sjuttio bilder som boken innehåller och att lägga ut hela boken skulle varken bli läsvänligt eller snyggt. Istället har vi valt att endast lägga ut ett urval av bilderna tillsammans med utdrag ur bildtexterna. Bilderna valdes ut för att bl.a. visa på olika händelseförlopp av själva midsommarfirandet i kvarteret Tonfisken. Vi valde även att ta med bokens inledning där Gustav Sjöström kortfattat beskriver vad som hände med Tonfiskens midsommarfirande under åren Bildbehandlingen Vad gäller bildfångsten så gjorde storleken på klippboken (23x37 cm) att vi inte kunde använda oss av DAG:s skanner. Istället kontaktade vi Landsarkivet i Göteborg som hjälpte oss med detta. Skanningen av boken skedde i ett tidigt stadium i processen. Därför hade vi inte uppgivit några önskemål till Landsarkivet om hur detta skulle göras. Boken är därför skannad i 8 bitar/kanal istället för de 16 som vi senare lärde oss skulle vara det ultimata. Av Landsarkivet fick vi fyra cd-skivor med den skannade boken som är sparad i TIFF-format. Cd-skivorna har vi sedan kopierat till hårddisk och gjort en sortering i ordning efter sidnummer. Vi har även gjort en arbetskopia. 5

6 Sju bilder ur klippboken valdes ut för bearbetning. Originalfotografierna är tagna av en amatörfotograf och har genomgående en ganska dålig skärpa och kontrast. Dessutom är de gamla, har med tiden gulnat och är överlag i dåligt skick då de gått sönder, tejpats etc. Vi valde även att lägga ut en sida med text direkt ur boken. Även denna bearbetades. Bilderna är beskurna och bearbetade genom tonjustering (bl.a. med hjälp av curves), bättring av skärpa samt retuschering av diverse skavanker etc. När detta var klart bad vi vår handledare Jan Buse om kommentarer och han rådde oss då att omvandla dem till gråskala. Detta har vi gjort på alla fotografierna utom bilden med textavsnittet då vi ville att denna skulle behålla sin gulnad för att ge en känsla för materialet. Här kan man även skönja texten från nästföljande sida vilket visar på materialets beskaffenhet. Bilderna är sedan sparade i JPEG för webben, 800x600 pixlar, för att kunna läggas ut som bildfiler på hemsidan. Uppmärkning av texten Vi valde ut ett citat ut boken Djävla Tonfiskare! Samtal om våra liv som gav en bra beskrivning av uppkomsten av kvarteret Tonfisken. Därefter sammanställde vi en text ur Taimi Grehns uppteckningar (vi valde att göra ett sammandrag för att undvika upprepningar etc. men inget av det innehållsmässiga är ändrat). Vi har sedan skrivit in texten i Anteckningar som ett rent textdokument. Texten är uppmärkt i Tei Lite. Vid skapandet av prologen uppstod problem och vi fick pröva många olika varianter innan det fungerade. Texten i <body> har delats in i <div> och <p>. Radbrytning har markerats med <lb/>. Vidare har rubriker, namn på personer, stad, plats ex. stadsdel (Gamlestaden), kvarter (Tonfisken m.fl.), gata (Brahegatan m.fl.) samt årtal märkts upp. Citat har märkts upp med <q>. Titeln på klippboken och boken Djävla Tonfiskare! har kursiverats. För validering av dokumentet har vi använt oss av Brown University, Scholarly Technical Group ( (se Gunnarsson 2005, kap. 5). Vidare har vi använt oss av JEdit och Xalan. Detta skapade vissa problem då vi skulle länka ett dokument, men efter tips från Mikael Gunnarsson modifierade vi xsl-mallen (enligt figur 8:9, Gunnarsson 2005). Layout och hemsida Vi valde beige som bakgrundsfärg för att den ger en association till arkivpapper, och mörkröd till rubrikerna då denna färg matchar myndighetens logotype. I presentationen av bilderna bestämde vi oss för att lägga bilderna mot en vit bakgrund eftersom det svartvita gjorde sig 6

7 bäst mot detta samt att det framhäver det gulnade pappret på bilden med textavsnittet. Layouten gäller visning på skärm och är inte tänkt för utskrift. Som vi nämnt tidigare är det tänkt att vårt projekt ska presenteras på DAG:s hemsida som ett exempel ur arkivets samlingar. Då denna, och dessutom hela myndighetens hemsida, i nuläget är under omarbetning har istället vår kollega Fredrik Skott varit vänlig och lånat ut sin privata server och lagt upp vårt material där. Dock tillhör copyright Institutet för språk och folkminnen; Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg. Diskussioner kring Personuppgiftslagen (PUL) samt upphovsrätten Eftersom materialet innehåller både fotografier, personnamn och andra personuppgifter samt att det här finns ett tydligt klassperspektiv (i kvarteret Tonfisken bodde mycket fattigt folk) har vi haft ingående diskussioner angående hur materialet skulle presenteras såväl inom projektgruppen som med andra kollegor på DAG. Vi har också rådgjort med representanter från Kungliga biblioteket och Universitetsbiblioteket i Göteborg samt med Alen Doracic vid föreläsningen Upphovsrätt, integritet och andra juridiska frågor (Borås Högskola, april 2007). Det har varit väldigt svårt att få några konkreta svar på hur vi bör förhålla oss till materialet. Inte heller har vi hittat något som stämmer in på just vårt material i boken Internetpublicering (2001). Vi har tidigare i den här texten diskuterat för- och nackdelar med tillgängliggörandet av arkivmaterialet och även i diskussionerna kring PUL har problemet med meddelarnas förtroende, vår kontroll över arkivmaterialet etc. fokuserats. Vi har inte hittat några uppgifter om vem som har tagit fotografierna i klippboken, men utgår från att det är författaren själv, Gustav Sjöström. Eftersom fotografierna saknar verkshöjd så anser vi att de inte omfattas av upphovsrättslagen (jfr. Edmar Forsman 2001). Taimi Grehns uppteckningar är inlämnade av henne själv och ej belagda med förbehåll. Huvudansvaret för hur material ur DAG:s samlingar redovisas ligger dock i slutändan hos arkivchefen. Vad gäller boken Jävla Tonfiskar! Samtal om våra liv så är det tillåtet att citera (Edmar Forsman 2001), men vi har ändå kontaktat Tomas Forser och fått hans samtycke till detta. 7

8 Slutsatser Vi ser det här projektarbetet som ett pilotprojekt av vad vi kan göra för att visa exempel från DAG:s samlingar. Vi vill föra fram ett rikt historiskt källmaterial där människors egna berättelser beskriver den lilla människans historia. Det material som vi valt här berättar inte bara om midsommarfirande och kvarteret Tonfisken utan även om en tid i stora förändringar, om klassperspektiv, Göteborg osv. Stora delar av DAG:s material skulle kunna presenteras på liknande sätt. Dessutom skulle klippboken såväl som merparten av arkivets samlingar behöva finnas i digital form för dess bevarande. Därmed inget sagt om att materialet i sin helhet ska läggas ut på webben. Däremot kommer sökregister till samlingarna inom myndighetens olika enheter att läggas ut framöver. Om denna rapport skulle skrivas helt utifrån ett finansiärt perspektiv skulle vi valt att utesluta delar av rapporten, ex. merparten av det som handlar om själva processen. I ett äskande om pengar skulle vi framhålla nyckelord som vårt gemensamma kulturarv, bevarande och tillgängliggörande av DAG:s samlingar. Då en stor del av materialet är närmare hundra år gammalt, och där av i många fall i dåligt skick, krävs extra resurser för att kunna bevara detta unika källmaterial för kommande generationer. Trots vissa förändringar under arbetets gång kan vi nog ändå säga att vi har uppnått vårt mål med det här projektarbetet. Mer skulle kunna göras gällande hemsidans layout etc. men tiden har varit knapp. Detta är något som kommer att göras framöver. Vi hoppas också att få möjligheten att digitalt bearbeta hela klippboken för dess bevarande. 8

9 Källförteckning Tryckta källor Edmar Forsman, Malin (2001). Internetpublicering. En juridisk vägledning. 3:e uppl. Stockholm: Norstedts Juridik. Gunnarsson, Mikael (2007). Digitalisering av text: (XHTML), CSS, TEI, XSLT. Borås: BHS. Haugland, Astrid (2004). Digital bild- och fotobehandling. 4:e uppl. Sundbyberg: Pagina. Nyblom, Per-Olof och Åke, i samarbete med Tomas Forser (1978). Djävla Tonfiskare! Samtal om våra liv. Lund: Författarförlaget. Ray, Eric T. (2003). Learning XML. 2 ed. Sebastopol: O Reilly Otryckta källor Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg: IFGH 6298; IFGH 6532 Buse, Jan: Presentationer i bildbehandling Dahlström, Mats: Presentationer i uppmärkning av text Gunnarsson, David: Presentationer i xslt Internet /dalis2.nsf/vyfilarkiv/historik%20gamlest.pdf/$file/historik %20Gamlest.pdf 9