TOMTEBISSEN PROJEKTPLAN FÖR DIGITALISERINGSPROJEKTET. INOM KURSEN DIGITALISERING AV KULTURARVET, 15 hp, HÖGSKOLAN I BORÅS

Transkript

1 PROJEKTPLAN FÖR DIGITALISERINGSPROJEKTET TOMTEBISSEN INOM KURSEN DIGITALISERING AV KULTURARVET, 15 hp, HÖGSKOLAN I BORÅS VT 2008 Projektmedlemmar: Jessica Karlsson Rikard Schaffer Christina Schierman

2 1. Datum och gruppmedlemmar Material Beskrivning Placering, befintlighet, skick och läsbarhet Upphovsrättsläget Mål för projektet Vad vill vi uppnå? Målgrupp för projektet Projektidé Nyttor för målgruppen Produkter Webb Bild E-text Genomförande Vad skall göras och tidplan Vem gör vad Former för kommunikation inom gruppen Riskanalys Vad kan gå fel? Varför? Vad gör vi åt det? Verkar vi behöva skaffa kunskaper som kursen inte tillhandahåller? Avslut Projektrapport Vem gör vad Projektdokumentation Övrig information...6 1

3 1. Datum och gruppmedlemmar Februari Jessica Karlsson Rikard Schaffer Christina Schierman 2. Material 2.1. Beskrivning Detta digitaliseringsprojekt omfattar Sagan om Anna-Lill och den trogne tomtebissen. För barnen berättad och målad av Carl Hellström. Stockholm. Ivar Haellströms bokförlag AB Boken är i liggande A4 format (något större). Boken har en framsida och ett försättsblad med bild och text. Därefter följer 15 sidor med bild och text på varje uppslags högersida. Handlingen är om Anna-Lill och en skyddsängel iklädd tomtekläder. Varje sida har ca 6 12 textrader och illustreras med teckningar i akvarell i varierande storlek. I början och i slutet finns några tomma sidor utan text och bild. Målsättningen är att digitalisera hela boken Placering, befintlighet, skick och läsbarhet Boken är i gott skick och finns i privat ägo (ägare Jessica Karlsson). Några smärre skador finns; några sidor är vikta (ej med text eller bild), omslaget har ett skadat hörn och varje boksida har gulnat något. Kontakt har tagits med Svenska barnboksinstitutet samt Kungliga biblioteket, men inga senare upplagor verkar finnas. Enligt Librissökning finns boken endast på Örebros universitetsbibliotek, Kungliga biblioteket samt Barnboksinstitutet i Stockholm. Alla har samma tryckår, Upphovsrättsläget Carl Hellström levde mellan Han finns omnämnd i Svenskt konstnärslexikon och i Ulla Bergstrands En bilderbokshistoria: svenska bilderböcker , Stockholm: Bonniers juniorförlag, görs en kortare beskrivning av honom: Carl Hellström Utbildad vid Konstakademin. Tillhörde s k Düsseldorfskolan. Militär, tecknare (även tidningstecknare) och etsare. Eftersom mer än 70 år gått sedan författaren och illustratören avled, bedöms upphovsrättsläget som okomplicerat. 3. Mål för projektet 3.1. Vad vill vi uppnå? Utöver våra individuella mål där vi alla vill få kunskap om digitaliseringens alla delar (text, bild och webbpublikation), så är projektmålet att tillgängliggöra en tämligen svåråtkomlig bok för allmänheten. På sikt bidrar detta till att de få offentliga original som verkar finnas kvar av denna ovanliga bok kan bevaras för framtiden då man inte direkt fysiskt behöver handskas med originalen. 2

4 3.2. Målgrupp för projektet Projektet riktar sig främst till litteraturvetare med inriktning på barnböcker samt konsthistoriker och intresserade av sekelskiftets syn på samhället. 4. Projektidé 4.1. Nyttor för målgruppen Materialet blir mer tillgängligt. Eftersom boken inte är så omtalad, kan projektet leda till att fler uppmärksammar denna raritet Produkter Webb Målet med webbpubliceringen är att få en lättnavigerad och funktionell webbplats där materialet och arbetsgången presenteras inom ramen för kursen Digitalisering av kulturarvet. Nyckelord: funktionell, lättillgänglig. På webben är målsättningen att boken ska finnas läsbar i ett ursprungligt skick (faksimil), en diplomatarisk version samt en normaliserad version Bild Målet med bilderna är att återge de ursprungliga bilderna samt ett redigerat förslag. Ett mål är att separera varje enskild bild och bearbeta dem enskilt. För att kunna titta på detaljer, ska bilderna vara klickbara så att en större version visas E-text Målet med texten är att den ska märkas upp så att den blir sökbar med olika parametrar. Boken ska vara tillgänglig både som faksimil och en tei-version. Idén är att markera ålderdomliga ord i texten. 5. Genomförande 5.1. Vad skall göras och tidplan Vårt första projektmöte hölls För projektets planering av både aktiviteter och tid har vi använt oss av ett s.k. Gant-schema där varje planerad aktivitet kopplas till en tid (se Figur 1). Målsättningen är att ha det mesta klart vecka Schemat är till för att vi ska få en visuell överblick över projektets olika beståndsdelar. 3

5 Figur 1 Tids- och aktivitetsplan för digitaliseringsprojektet "Tomtebissen". 4

6 5.2. Vem gör vad Vid vårt andra projektmöte ( ) fastställde vi en generell arbetsordning för projektet: Projektledare (övergripande) Christina Delprojekt Text Jessica Delprojekt Bild Christina Delprojekt Webb Rikard Som övergripande projektledare har Christina utsetts. Hon har ansvar för övergripande organisation och dokumentation samt uppföljning av tidsplanen. Projektet har olika delprojekt: text, bild, webb. Varje delprojekt har sin huvudansvarig. Varje delprojektledare ansvarar för delprojektets dokumentation och uppföljning av momenten inom delprojektet. Alla gruppens medlemmar kommer att vara delaktiga i alla delar Former för kommunikation inom gruppen Gruppens medlemmar bor i Stockholm varvid träffar kommer ske regelbundet. Därutöver hålls kontakt via e-post. En e-postlista har upprättats (tomtebissen@holm.it) för att all e-post inom gruppen ska nå alla medlemmar. En google-grupp är upplagd (Tomtebissen google group) som alla gruppens medlemmar har tillgång till. Där läggs gemensamma filer upp så att alla i gruppen kan komma åt dessa. 6. Riskanalys 6.1. Vad kan gå fel? 1. Tiden 2. Webbpubliceringen 3. Upphovsrätten 6.2. Varför? 1. Tiden är svår att påverka. Det är svårt i början av ett projekt att bedöma hur mycket tid varje aktivitet tar. 2. Ingen av gruppmedlemmarna har någon större erfarenhet av webbpublicering. 3. Det kan visa sig att någon äger upphovsrätten till digitaliseringsobjektet. 5

7 6.3. Vad gör vi åt det? 1. Rimliga mål sätts upp. Täta uppföljningar av varje moment. Var och en upprättar sin egen tidsplan för sitt delprojekt utifrån huvudplanen och stämmer av med övriga gruppmedlemmar för att se hur det går. 2. Genom att fokusera på nyckelorden för webben: funktionell och lättillgänglig och inte krångla till layouter osv. ska vi med enkla medel skapa en funktionell och lättillgänglig sida. Vi kommer ta hjälp av Högskolan i Borås och insatta personer i vår närhet. 3. En noggrann bakgrund till boken ligger som ett moment i projektplanen. Om det skulle visa sig att upphovsrätten ägs av någon annan ska berörd part kontaktas. Alternativet är att sidorna på webben lösenordsskyddas, så att vi ändå kan fullfölja målen med kursen Verkar vi behöva skaffa kunskaper som kursen inte tillhandahåller? Inte vad vi tror men att hämta kunskap från vänner i vissa frågor kommer att vara nödvändigt för att följa tidsplanen. 7. Avslut 7.1. Projektrapport Vem gör vad Var och en sammanfattar i slutrapporten sina respektive ansvarsområden Projektdokumentation Under första gruppmötet kom förslaget att var och en för en individuell loggbok. Syftet är att fånga upp alla aktiviteter som görs inom projektet och kunna få en uppskattning hur mycket tid respektive moment har tagit. Här kan vi också notera tillstötta problem samt lösningar på problemen. Regelbunden uppföljning ska ske av genomförda moment. 8. Övrig information 6