Uppkopplade och samverkande transporter

Transkript

1 SAMMANFATTNING av Färdplan för Uppkopplade och samverkande transporter FÖR ETT SÄKERT, EFFEKTIVT OCH HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM September 2014 Forum for Innovation i Transportsektorn

2 Färdplan för Uppkopplade och samverkande transporter Sammanfattning Syftet med denna färdplan Transportsektorn står inför stora utmaningar när det gäller miljöpåverkan, effektivitet, säkerhet och kostnader. Nya innovationer på fordonsnivå och kring energiförsörjning kan minska miljöpåverkan, samt öka säkerhet och effektivitet, men för att kunna optimera hela transportsystemet behöver transporter vara uppkopplade för att kunna samverka, trafikledas och ta egna beslut på ett effektivt sätt. Inom järnväg, sjöfart och flyg har man redan kommit långt när det gäller att styra och samverka i trafiken medan vägtrafiken bara står i början av en stor utveckling. I ett transportsamhälle där all trafik är uppkopplad och kan samverka skapas möjligheter till avancerade tjänster kring: Uppkopplad trafiksäkerhet - kommunicerande fordon undviker olyckor Smart trafikledning - trafiken kan styras för maximal framkomlighet och minimal miljöpåverkan Effektiva Godstransporter transportsystemet kan nyttjas optimalt Koordinerad multimodal trafik flera transportslag samverkar effektivt Ökad automatisering av både person- och godstransporter ger ökad effektivitet, säkerhet och minskad miljöpåverkan Detta dokument utgör en gemensam färdplan för hur uppkopplade samverkande transporter kan effektivisera det svenska transportsystemet och utveckla Sveriges position inom fordonsindustri, telekom, IT och trafiksäkerhet för att ta en ledande position och skapa konkurrenskraftiga tjänster för en global marknad. Färdplanen har tagits fram i samarbete med övriga färdplaner inom Forum för Innovation i transportsektorn, och har därigenom även en roll som digital möjliggörare 1 för övriga färdplaner inom Forum för Innovation i transportsektorn. Stort behov av uppkoppling, samverkande funktioner och automatisering Tydliga trender inom området är att fordon, resenärer och gods blir uppkopplade och att nya tjänster som nyttjar uppkoppling lanseras i snabb takt. I många fall har dock varje tjänst sin egen slutna lösning för uppkoppling och datahantering. Här finns ett stort behov att att samverka för att verkligen nyttja potentialen i ett uppkopplat transportsamhälle. Mycket starka drivkrafter är de effektiviseringar som möjliggörs av ökad styrning och optimering samt av ökad automatisering. Fordons- och transportindustrin arbetar nu i intensiv konkurrens för att ta fram alltmer självkörande och automatiserade transportlösningar. Självkörande personbilar får här mycket uppmärksamhet, men potentialen är mycket större om man betraktar godstransporter, logistik och persontransporter i ett bredare perspektiv där nya transportlösningar och affärsmodeller kan utvecklas baserat på ökad uppkoppling, styrning och automatisering. Men ökad automatisering sker också inom IT området där det stora dataflödet kommer kräva metoder för data mining för att kunna extrahera relevant och situationsanpassad information som levereras till människor och fordon i transportsystemet i nära realtid. Omvärldsstudier tillsammans med deltagande aktörers analys visar att uppkopplade, samverkande och automatiserade transporter är en avgörande framgångfaktor för transportsektorn och därmed 1 Med Digitala möjliggörare menas här Informations- och Kommunikationsteknologi och tjänster med hög grad av av automation. 2

3 för de som utvecklar, säljer och driver system för transportlösningar. Ökad automatisering kommer också kräva ökad kunskap kring hur människor och automatiserade system interagerar och hur säkerheten ska hanteras både avseende personsäkerhet och IT-säkerhet. En annan viktig faktor är att även det som transporteras människor och gods blir uppkopplat och en integrerad del av transportsystemet. Att med större exakthet veta vad som transporteras, blir avgörande både för effektivisering och automatisering. Figuren nedan visar starka trender och viktiga tillämpningsområden där uppkoppling, digital samverkan och automatisering är avgörande för framgång. Strategi för att nå målen Den övergripande strategin för att nå målen har utgått från följande hörnstenar: Nyttja och kombinera svenska styrkor inom fordon,transportsystem och IKT med stöd från myndigheter. Säkerställ att processerna kring utveckling av digital infrastruktur samt samverkande system, drivs och samordnas nationellt fortlöpande av ansvariga myndigheter med medverkan från industri och akademi. Utgå från europeiska standardiserade lösningar, ge Sverige en fördel genom snabb implementering och identifiera områden där Sverige kan sätta agendan och fortsätta utvecklingen framåt Etablera ett svenskt försöksområde där pilotförsök används som drivkraft och skyltfönster för samverkan och utveckling Vad behövs för att möjliggöra det uppkopplade samverkande transportsystemet? Många befintliga funktioner i transportsystemet finns antingen i fordonet (t ex airbag) eller i transportinfrastrukturen (t ex mitträcken). I det uppkopplade samverkande transportsystemet är funktionerna istället fördelade i samverkan mellan fordon, vägsida och centrala uppkopplade system 3

4 och tjänster. Färdplanen har identifierat följande huvudområden som tillsammans utgör det uppkopplade samverkande transportsystemet: Funktioner i fordon informations- och styrsystem i fordon Funktioner i transportinfrastruktur informations- och trafikstyrningssystem längs vägen Digital infrastruktur för uppkoppling, kommunikation och för att möjliggöra tjänster Uppkopplade stödfunktioner transportsystemets e-tjänster Lagstiftning som möjliggör utveckling och snabba framsteg inom området Pilotförsök för att driva utveckling och samverkan Figuren nedan illustrerar hur trafikregler, trafikinformation och trafikstyrning digitaliseras och kommuniceras inte bara till föraren utan även till fordonet som därmed kan samverka med förare och omgivande trafik genom direkt kommunikation eller via de uppkopplade stödfunktionerna. De tillämpningar som möjliggörs sträcker sig från informativa system via samverkande och styrande funktioner till mer automatiserade funktioner. Funktioner i fordon omfattar allt från informationssystem till förarstödssystem och aktiva system. Detta område är i Sverige välutvecklat och samordnat och projekt och färdplaner finns framtagna av FFI 2. Här pratar man om det stödjande fordonet (2015), det förutseende uppkopplade fordonet (2020) och det interagerande fordonet (2025). Till funktioner i transportinfrastruktur räknar vi i detta sammanhang de informations- och trafikstyrningssystem som är installerade längs vägnätet, t ex trafiksignaler, informationsskyltar, vägavgiftssystem osv. Många av dessa system är idag separata system utan möjlighet att kommunicera elektroniskt med fordonen. Den strategiska satsningen FIFFI 3 behandlar 2 Fordonsstrategisk forskning och innovation. 3 Integrerad Fordons- och Infrastrukturutveckling inom FFI. 4

5 förutsättningarna för implementering av nya fordons- och infrastrukturintegrerade transportlösningar. Denna färdplan fokuserar särskilt på de nya digitala möjliggörare som utöver ovanstående områden behöver utvecklas och tillgängliggöras för att nå målen kring ett uppkopplat, samverkande och automatiserat transportsystem: Den digitala infrastrukturen och de uppkopplade stödfunktionerna. Den digital infrastrukturen avgörande för effektiv uppkoppling och samverkan Transportsystemet är beroende av tre infrastrukturer för att fungera effektivt: transportinfrastruktur, energiinfrastruktur och informations- och kommunikationsinfrastruktur. Den digitala infrastrukturen möjliggör datakommunikation mellan fordon och omgivande funktioner och möjliggör e-tjänster i transportsystemet. Den digitala infrastrukturen behöver utvecklas enligt en roadmap som dels möjliggör uppkopplade/samverkande/automatiserade transporter men även för att på ett effektivt sätt hantera och nyttja olika IT- och kommunikationsteknologier och generationsskiften inom området (t ex 3G, 4G,5G, ITS G5, Wifi, Big Data och Cloud-teknologi). Några avgörande framgångsfaktorer inom detta område framgår av figuren nedan. Utveckling har länge pågått för att få fordon att kommunicera och samverka direkt med varandra i realtid - sk samverkande system (cooperative systems). Efter många års forskning och standardisering har fordonsindustrin har här valt att införa ITS-G5 teknik för aktiva säkerhetslösningar V2V - Vehicle to Vehicle. Ett tiotal europeiska fordonstillverkare har skrivit på en avsiktsförklaring (Car2Car MoU) om att deras nytillverkade fordon i Europa från 2015 ska stödja denna funktionalitet med fokus på V2V. Den sk Amsterdamgruppen (Europeiska städer, infrastrukturleverantörer, trafikantintresseorgansiationer och fordonsindustrin) har tagit fram en roadmap för införande av Cooperative ITS med focus på V2I, som tar avstamp i ett större pilotinförande längs en teststräcka Rotterdam-Frankfurt-Wien. Ett antal liknande deployment projekt finansieras av EUkommissionen och nationella myndigheter och drivs i städer som London, Bordeaux, Stuttgart, Turin, Tessaloniki, Newcastle, Göteborg, Vigo, Köpenhamn, Helsingfors och Oslo. 5

6 Lokal direktkommunikation mellan fordon (ITS G5, räckvidd upp till 800 m) kommer de närmaste åren introduceras för V2V aktiva säkerhetslösningar. Väghållare har möjlighet att installera specifik vägsidesutrustning för ITS-G5 kommunikation till och från centrala tjänster till exempel för trafikflödesoptimering och kommunikation mellan fordon och trafikljus. Detta koncept utvecklas nu i en riktning där mobila nätverk också nyttjas för uppkoppling mot tjänster utöver de som baseras på lokal direktkommunikation mellan fordon. Båda kommunikationsformerna behövs. Om lokala och globala kommunikationstjänster kombineras på rätt sätt skapas förutsättningar för att både kommunicera direkt mellan fordon och för att nå uppkopplade digitala stödtjänster oavsett hur man är uppkopplad och var man befinner sig. Valet för enskilda tjänster kommer baseras på vad som är praktiskt, mest kostnadseffektivt och som uppfyller legala krav på datasäkerhet och integritet. En viktigt framgångfaktor är att nyttja existerande kommunikationsinfrastrukturer. Här spelar mobilnäten en mycket viktig roll. Befintliga mobilnät (2G,3G,4G) har tillräcklig kapacitet för många aktuella tillämpningar. Samtidigt är det det viktigt att nu ta höjd för nyttja nya möjligheter i samband med utvecklingen av 5G här finns bland annat funktioner för prioriterad datakommunikation för kristiska tillämpningar och även direkt kommunikation mellan fordon mm. Uppkopplade stödfunktioner transportsystemets e-tjänster Idag hanterar föraren manuellt/visuellt merparten av informationen om omgivande trafik, trafikregler, trafikinformation. Allt detta behöver digitaliseras och göras tillgängligt uppkopplat i realtid, så att även fordon och andra system kring transportsystemet kan läsa och agera på information. Därigenom möjliggörs effektiv automatisk samverkan mellan fordon och även mellan fordon och trafikledning. Människan i transportsystemet kan också få för sin situation relevant information presenterad på ett snabbt och säkert sätt. De uppkopplade stödfunktionerna är även en förutsättning för framgångsrik automatisering av transportsystemet. Formella standarder, som t ex tagits fram av ETSI-ITS blir viktiga för att kunna utbyta information, men för att skapa ett trafiksystem där trafikanter samverkar och förstår varandra, behövs även kunskap för hur informationen används och påverkar såväl automatiserade som manuellt körda fordon. I figuren nedan visas några exempel på uppkopplade stödfunktioner. Funktioner för uppkopplade digitala trafikregler och uppkopplad dynamisk information gör att fordonssystem kan hålla reda på trafikregler och att information om olyckor, störningar, vägarbeten mm kan utbytas automatiskt mellan fordon och trafikledning. Därmed möjliggörs ett antal tillämpningar för ökad trafiksäkerhet och trafikeffektivitet. Direktkommunikation mellan fordon och trafikljus möjliggör hastighetsoptimering för grönt ljus samt ger väghållaren möjlighet att reglera trafikflöden i realtid för att optimera genomströmning. Ytterligare stödfunktioner i exemplet är anpassade för tunga fordon: Intelligent Access Programs för övervakning av tunga, farliga och i framtiden semi-automatiserade transporter (Platooning). 6

7 En viktig aspekt är att investeringar i digitala stödfunktioner till en början kan nyttjas av uppkopplade funktioner, för att att därefter användas av digitalt samverkande funktioner och slutligen utgöra viktigt stöd för automatiserade funktioner. Även om dagens prototyper till självkörande fordon läser plåtskyltar så kommer det inte vara en över tid konkurrenskraftig väg för mer avancerade tillämpningar inom detta område. Verksamhetskritisk information behöver vara digital och utväxlas mellan fordon, väghållare och andra aktörer kring transportsystemet! Pilotförsök i Sverige avgörande för att komma vidare Aktörerna i färdplanen har tydligt lyft fram vikten av att pilotförsök genomförs i Sverige för att skapa effektiva drivkrafter och miljöer för snabb utveckling av teknik, samverkansformer och affärsmodeller i samverkan mellan flera branscher och myndigheter. I figuren nedan visas tillämpningar som har lyfts fram av deltagande aktörer som prioriterade och genomförbara i pilotförsök. Flera av pilotförslagen ovan är redan påbörjade eller i planeringsstadiet genom nationella eller europeiska piloter. Denna färdplan avser i de fallen säkerställa att att det svenska försöksområdet harmoniseras med europeiska deployment projekt och med en svensk och en europeisk handlingsplan för C-ITS. Genom att lägga samman flera tjänster i ett nationellt försöksområde säkerställer färdplanen att digital infrastruktur och uppkopplade stödfunktioner utvecklas, för att komma hela transportsystemet till gagn och inte i form av stuprörslösningar för respektive tillämpning. Genom att lägga samman tjänster med olika teknisk mognadsgrad bidrar försöksområdet både till europeisk harmonisering och samtidigt future proofing av den digitala infrastrukturen. Det är viktigt att i detta sammanhang fastställa och följa kriterier för projekt som kan driva utvecklingen mot ett mer uppkopplat, samverkande och automatiserat transportsystem. 7

8 Ett sådant kriterium ur ett mer tekniskt perspektiv är betydande behov/nytta av uppkoppling och informationsutbyte med omgivande trafik och/eller centrala funktioner. Ett bredare kriterium är att bidra till färdplanens mål och strategi och omfatta relevanta tillämpningar för deltagande parter i färdplanearbetet. Prioriterade insatsområden för innovation och samverkan Sammantaget har följande insatsområden identifierats som prioriterade: Utveckla en arkitektur för digital infrastruktur och uppkopplade stödfunktioner för uppkopplade samverkande transporter som stödjer ovanstående strategi. Utveckla effektiva kommunikationslösningar till och mellan fordon, resenärer, gods och transportinfrastruktur. Säkerställ att lokala och globala nätverk nyttjas tillsammans på bästa sätt. (Car2Car, Car2Infrastructure och Car2Cloud via lokal samt cellulär kommunikation) Utveckla affärsmodeller för att kapitalisera på data som genereras i fordon, kommunikationsnät och tjänster samt betalningslösningar för datautbyte och tjänster. Planera, etablera och driv ett Svenskt försöksområde för att genom pilotförsök driva på och utveckla samverkan mellan aktörer samt etablera framgångsrika ekosystem för utveckling av digital infrastruktur och tjänster. Säkerställ att samtliga aktiviteter tar hänsyn till personsäkerhet, IT-säkerhet och människans roll i det alltmer automatiserade transportsystemet. Det kommer även behövas särskilda aktiviter för att driva dessa aspekter genom hela automatiseringsresan. Av dessa områden har svenskt försöksområde lyfts fram som prioriterat och mycket angeläget att få igång. Försöksområdet kan sedan vara drivande för övriga innovationsområden. Prioriterade beslut och insatser i närtid Följande prioriterade insatser i närtid föreslås för att komma vidare: Tillsätt projektledare och arbetsgrupp med uppgift att etablera ett svenskt försöksområde för uppkopplade samverkande transporter. Detta arbete koordineras med aktuella fältförsök och iniativ inom området. Säkerställ handlingsplaner från ansvariga myndigheter om hur det svenska transportsystemet ska utvecklas när det gäller uppkopplade samverkande transporter och den digitala infrastruktur som krävs för detta. Här är det viktigt att t ex klargöra vilka funktioner i det uppkopplade samverkande transportsystemet som kommer ha Trafikverket som huvudman. Vidareutveckla förslagen på proriterade tillämpningar att utveckla och demonstrera i det svenska försöksområdet. Utgå från kriterier som säkerställer att industri, myndigheter och forskning når sina mål och att Sverige etablerar en ledande position inom valda områden. En framgångsfaktor för att komma vidare med full kraft är att hitta ett gemensamt mål och paradprojekt med hög innovationshöjd, affärspotential och förmåga att attrahera intresse, kapital och kompetens - Sverige kraftsamlar kring det uppkopplade automatiserade transportsystemet. Drivande paradprojekt bör omfatta självkörande fordon med hög grad av uppkoppling och samverkande funktioner. Utöver det planerade försöket med självkörande personbilar (Drive Me) behövs projekt som omfattar tunga fordon, t ex självkörande platooning på motorvägar och in till våra tre största städer. Parallellt med detta kommer inkrementella framsteg behöva göras, och tidiga pilotförsök av karaktären lågt hängande frukt startas omgående. 8

9 Uppkopplade projekt i närtid kan då tillsammans med paradprojekt utgöra drivkrafter som kan driva fram digital infrastruktur och uppkopplade stödfunktioner som kan nyttjas för många tillämpningar. En annan avgörande faktor för kraftsamling i Sverige är att svenska myndigheter säkerställer de rätta förutsättningarna för såväl pilotförsök som implementering så att Sverige blir det land där våra globalt verkande företag väljer att genomföra utveckling och försök i samverkan med varandra, små och medelstora företag och med myndigheter och akademi. För att nå den fulla potentialen till systemeffekter på samhällsnivå behöver väghållare och myndigheter fastställa och driftsätta sin del av det uppkopplade och samverkande transportsystemet. Färdplanen identifierar här följande huvudområden: Etablera uppkopplade stödfunktioner för digitala trafikregler, dynamisk trafikdata och trafikledning så att uppkopplade, samverkande och automatiserade fordon kan etablera samband med väghållarens/myndighetens funktioner och samverka i realtid. Stärk uppkopplade funktioner i transportinfrastrukturen så att t ex trafiksignaler och annan vägsidesutrustning kan kommunicera direkt med fordon och/eller via uppkopplade tjänster. Säkerställ att lagstiftningen möjliggör digital samverkan och automatiserade transporter En lämplig startpunkt kan här vara att agera kring ITS-direktivets delegerade akt kring road safetyrelated minimum universal traffic information free of charge to users. Här definieras ett urval av säkerhetskritisk information som om den snabbt samlas in och sprids kan bidra markant till ökad trafiksäkerhet. De insatser som görs i närtid för att stödja uppkopplade och samverkande transporter kommer om de utförs på rätt sätt - att utgöra en användbar grund för ökad automatisering. 9

10 Rekommendationer för nästa steg Nedan sammanfattas förslag på prioriterade nästa steg: En utgångspunkt är att centrala delar i förslaget baseras på insatser som respektive aktör har inom sitt nuvarande åtagande eller sin utvecklingsplan, t ex Ericssons 4G/LTE till 5G utveckling, fordonstillverkarnas ambitioner inom cooperative systems och automatisering, Trafikverkets behov av uppkopplad trafikledning som når fler fordon och trafikanter, och agerande enligt ITS-direktivet. Men för att knyta ihop det hela, skapa samverkan, ledande innovation, framstående piloter och säkerställa att detta sker i Sverige behövs finansiering av en samordnande funktion, samt för delar av utveckling och demonstrationer. Action Problem som ska lösas Beskrivning vad som ska göras Drivande aktörer 1. Etablera samordnade funktion Det behövs en sammanhållande kraft/kansli för att koordinera och driva området, och för att säkerställa att industrin väljer att placera sina insatser inom området i just Sverige. Ett projektkansli etableras med uppgift att hålla samman området Uppkopplad trafikledning 4 med huvudområden enligt nedan. Forum etablerar denna funktion i samverkan med Vinnova, Trafikverket och ITS-aktörer i Sverige. Kansliet finansieras av myndigheter inom området. 2. Driftsätt Uppkopplade Stödfunktioner Funktioner i trafiksystemet som idag är manuella eller visuella behöver bli digitala och uppkopplade för att kunna nås i realtid av uppkopplade fordon. Detta är en avgörande förutsättning för kooperativ ITS och ökad automatisering. Denna aktivitet måste påskyndas för att inte bli den felande länken i det totala uppkopplade transportsystemet. Valda uppkopplade stödfunktioner specificeras 5 och driftsätts. Följande funktioner föreslås prioriterade som initiala tjänster: 1. Digitala trafikregler 2. Säkerhetskritisk trafikinformation 3. Stöd för tunga fordon Dessa och ytterligare funktioner etableras i samverkan mellan Trafikverket och industri. Trafikverket 6 föreslås driva på för att valda uppkopplade stödtjänster snarast etableras och driftas i pilotversion. Detta påskyndas genom innovationsupphandling eller motsvarande förfarande. ICT-aktörer tar fram motsvarande system och tjänster med arkitektur som möjliggör adderande av funktioner och aktörer. Fordonsindustrin bidrar med integration mot fordonens lösningar. 3. Utveckla och demonstrera effektiva kommunikationslösningar Idag råder tveksamhet i vilken utsträckning fordonstillverkare ska investera i V2V, i vilken utsträckning väghållare ska investera i V2I samt hur mobilnäten ska stödja uppkopplade fordon på bästa sätt. Sverige har här unika förutsättningar att få till ett samarbete mellan ledande fordons- och telekomindustri och trafikmyndigheter. Säkerställ att ledande ICTaktörer tar fram lösningar 7 där effektiv V2X säkerställs på kort och lång sikt genom att nyttja lokal (V2V, V2I) och global (cellulär) kommunikation i effektiv kombination. Pilotprojekt enligt nedan används som avgörande drivkraft för att detta sker just nu och i Sverige. Lösningarna demonstreras i pilotprojekten. ICT aktörer och Fordonstillverkare samverkar för att ta fram ledande lösningar, och går här in med resurser för forskning och utveckling. Trafikverket deltar för att testa hur man kan nyttja effektiv digital kommunikation med fordon och trafikanter. Samarbete med nordiska länder, industri och EU. Fordonsnära insatser (FFI) behöver här kombineras med ledande ICT (Automatisering, 5G). 4, 7 Arbetsnamn. Projektets namn ska vara enklare och mer slagkraftigt än Uppkopplade, samverkande transporter, eller Digital infrastruktur. Projektet ska säkerställa framtagande och demonstration av effektiva lösningar för hur fordon och trafikanter får digital kontakt med varandra och med trafikledningen för att genom kommunikation och tjänster i realtid avsevärt förbättra trafiksäkerhet, framkomlighet och miljö. Connected Cooperative ITS. 5,6 Samtliga funktioner utformas för att stödja uppkopplade fordon i närtid samt lägga grunden för ökad automatisering. 6 Samt Transportstyrelsen 10

11 4. Pilotprojekt Uppkopplad Trafikledning Färdplanen redovisar ett antal tjänster kring uppkopplade och samverkande transporter med stora effekter på trafiksäkerhet, miljö och transporteffektivitet. Dessa behöver paketeras i ett sammanhållande projekt som ligger närmare i tiden än projekt kring automatiserad körning. Detta projekt kan därmed driva framtagningen av nödvändig digital infrastruktur, samverkansformer och tjänster i närtid. Pilotprojektet Uppkopplad trafikledning 8 etableras som ett projekt vars nytta för samhälle och näringsliv är tydligt formulerat. Pilotprojektet nyttjar uppkopplade stödfunktioner och effektiva kommunikationslösningar enligt ovan. Huvudområden/piloter: 1. Uppkopplad trafikinformation/styrning 2. Uppkopplad trafiksäkerhet 3. Stöd för tunga fordon Det samlande pilotprojektet etableras av den samordnande funktionen. Trafikverket föreslås en central roll i att finansiera och driva de delar av pilotprojektet som motsvarar Trafikverkets roll i det uppkopplade Transsportsystemet: Valda uppkopplade stödfunktioner, delar av V2X samt drift av detta. Vinnova tar en central roll i att finansiera och koordinera de delar som omfattar industri och akademi. Industrin fokuserar valda satsningar och demonstrationer till Sverige. Pilotprojektet uppkopplad trafikledning driver och samlar utveckling och demonstrationer som genomförs i närtid innan automatiseringen blir dominerande drivkraft. Automatiseringsprojekt, t ex DriveMe används dock under hela processen som drivande paradprojekt och som input till utveckling av digital infrastruktur och stödjande funktioner. För att få med samtliga aktörer och för att driva fram en framtidssäker och effektiv digital infrastruktur och stödfunktioner som stödjer samtliga tjänster och aktörer är det viktigt att alla områden ovan ingår i helheten. 11

12 Följande konkreta pilotprojekt föreslås initialt som aktuella: Uppkopplad trafikinformation/trafikstyrning: In-vehicle signage Trafikregler och varningsmärken digitaliseras och görs åtkomliga via uppkopplad tjänst i realtid. Särskilt fokus läggs på trafikregler och varningsmärken som är eller kommer bli mer dynamiska. T ex hastigheter, halka, olycksvarning. Uppkopplad trafikinformation/trafikstyrning, uppkopplade tunga fordon: Grön våg för tunga fordon och kollektivtrafik Trafiksignaler kopplas upp och blir åtkomliga via uppkopplad tjänst i realtid. Tunga fordon och bussar nyttjar detta för att minska bränsleförbrukning. Uppkopplad trafiksäkerhet: Realtidsutbyte av säkerhetskritisk information Dynamisk säkerhetskritisk information hämtas från fordon och förmedlas direkt till omgivande trafik. Initialt fokus på valda informationsmängder enligt ITS-direktivet. Sker både direkt mellan fordon och via trafikledning. Observera att här skapas och delas nya informationsmängder som tidigare inte funnits tillgängliga t ex när fordon stannar, vid blixhalka, olycka osv kan detta direkt spridas digitalt. Uppkopplade tunga fordon: Access Control för tunga fordon (IAP) Extra tunga, långa fordon och farligt gods kopplas upp i realtid för att inte bara administera dispenser, utan även för realtidsfunktionalitet kring trafikledning och trafiksäkerhet. Notera att ovanstående förslag på tjänster och pilotprojekt främst är valda för att driva på digitalisering och uppkopplad åtkomst av Trafikverkets nuvarande åtaganden. Naturligtvis behövs utöver detta ett innovationsklimat som tar till vara på de nya möjligheter som skapas när fordon, resenärer, infrastruktur och trafikledning blir uppkopplade och kommunicerar med varandra i realtid. Samtliga tjänster och pilotprojekt utformas i samarbete mellan myndigheter och industri för att bli samhällsnyttiga för svenska förhållanden, men även kunna utvecklas till konkurrenskraftiga tjänster på en global marknad. Därigenom säkerställs även att gränsöverskridande tjänster och samverkan möjliggörs på ett effektivt sätt. 12