Planprogram för Säby kyrkby

Transkript

1 Planprogram för Säby kyrkby Landskrona stad Samrådshandling DNR 548/ Landskrona stad

2 Planprogram Säby kyrkby BAKGRUND OCH SYFTE 3 HISTORIK 4 FÖRUTSÄTTNINGAR 5 Tidigare ställningstaganden 5 Områdesavgränsning 5 Markägoförhållanden 5 Riksintressen 7 Kulturmiljö 7 Kustzon 7 Transporter 7 Bebyggelse, service och verksamheter 8 Landskap, naturmiljö och geoteknik 8 Kulturmiljö i Säby kyrkby 12 Bebyggelse 13 Strukturer 14 Riksintresse för kulturmiljövården 14 PLANFÖRSLAG 17 Bakgrund och ställningstaganden 17 Bebyggelse och utformning 17 Trafik och kommunikationer 17 Placering, utformning och utförande 19 Rekommendationer för anpassning av ny bebyggelse ur kulturmiljöhänseende 20 KONSEKVENSER 21 Avvägning enligt PBL och miljöbalken 21 Nationella miljömål 21 Sociala frågor 21 Buller 22 Luftföroreningar 22 Hästar 23 Ledningar 23 Nollalternativ 23 FORTSATT ARBETE 24 Medverkande 24 Trafik 15 Biltrafik 15 Gång- och cykeltrafik 15 Kollektivtrafik 15 Teknisk försörjning 16 Vatten- Avlopp 16 El- Tele- Data 16 2

3 DNR 548/ Bakgrund och syfte Ägaren till fastigheten Säby 8:6, i Säby kyrkby i norra Landskrona önskar planlägga för bostadsändamål. Säby kyrkby finns omnämnt i Landskronas översiktsplan Översiktsplan som ett område lämpligt för prövning av kompletteringsbebyggelse. En planutredning upprättades 2005 som låg till grund för 7 st byggrätter i norra delen av orten. Planutredningen inleddes som planprogram men omvandlades till en mindre planutredning efter samrådsskedet. Ett planprogram behöver ligga till grund för fortsatt detaljplanering i orten. Planprogrammet utgör första fasen i planförfarandet och syftar till att tidigt belysa de viktigaste planeringsfrågorna, dess konsekvenser samt få ett tidigt ställningstagande rörande ortens utveckling. Eftersom många av de potentiella problem som presenterades i det tidiga programarbetet från 2004/2005 anses överkomliga har nu arbetet påbörjats igen. Syftet med detta planprogram är att analysera orten Säby kyrkby ur ett helhetspersepktiv, och granska möjligheterna för förtätande åtgärder i form av nybyggnation. 3

4 Planprogram Säby kyrkby Historik Säby omtalas i kung Valdemars jordebok från Det ursprungliga Säby som först låg vid vattnet kom så småningom genom landhöjningen att ligga en bit in i landet. De som försörjde sig på det vid den tiden rika fisket, flyttade då till en plats vid den nya stranden. Detta fiskeläge kallades Södra Säby och fick 1413 stadsprivilegier av Erik av Pommern och fick namnet Landskrona. Vikingarna som seglade förbi lär ha kallat platsen Landör och den danske historieskrivaren Saxo som beskrev Norden fram till 1185 gav platsen namnet Landora. Säby var den näst minsta socknen i Rönneberga härad, 6,15 km2. Byn hade enligt urkunder egen kyrka redan så tidigt som på 1000-talet. Den första var sannolikt en träbyggnad. Den ombyggdes i slutet på 1100-talet med väggar av tegel. Kyrkan blev illa åtgången under skånska kriget på 1670-talet. Då revs också det vapenhus som fanns på södra långsidan. De nuvarande huvuddragen tillkom på 1870-talet. Kyrkan har restaurerats ett flertal gånger, senast På kyrkogården finns Tranchells familjegrav. Sockrets historia i Sverige är intimt förknippat med Säby. När kaffe, te och kakao började importeras i början på 1700-talet började man också importera socker. Det socker man först köpte var rörsocker. I Tyskland började man dock 1747 experiment med att framställa socker ur betor. Efter flera lyckade försök började man liknande tillverkning även i Sverige. General Cederström på Säbyholms gård var en av det första som började odla betor industriellt. Fabriksmässig produktion var dock inte utan svårigheter vare sig tekniskt eller ekonomiskt. Sockerbrukets historia är spännande och innehåller många turer, om vilka det har skrivits böcker. Så småningom övertogs både Säbyholms gård, betodlingen och sockertillverkningen av Justus Tranchell. Han var en sällsynt framsynt och driftig person. Även om han var en ekonomisk affärsman hade han ett för att vara storföretagare på den tiden ett ovanligt gott hjärta och idkade Skånska rekognosceringskartan från Säby kyrkby är markerat välgörenhet samt bidrog till många ideella verksamheter. År 1750 bodde i Säby 160 personer hade antalet ökat till 312 för att sedan minska till 282 år Idag bor det omkring 40 personer i Säby kyrkby. Skånska rekognosceringskartan visar hur Säby kyrkby var beläget i landskapet omkring

5 DNR 548/ FÖRUTSÄTTNINGAR Tidigare ställningstaganden I Landskronas översiktsplan Översiktsplan pekas Säby kyrkby ut som lämplig för kompletteringsbebyggelse. Arbetet med ett planprogram inleddes Efter samrådsskedet omformades planprogrammet till en planutredning som föreslog 5st byggrätter i norra Säby kyrkby. Arbetet med planprogrammet avbröts efter yttrande rörande brist på gång- och cykelväg, avsaknad av kommunalt vatten och avlopp, att närheten till hästar var oklar samt bullersituationen i området var ej löst. Teknik-och stadsbyggnadsförvaltningen anser nu att arbetet med ett planprogram för Säby kyrkby kan påbörjas igen då närheten till hästar har förtydligats av Länsstyrelsen i Skånes rekommendationer. Kommunalt vatten och avlopp har byggts ut i orten. Det finns gångoch cykelvägsmöjligheter in till centrala Landskrona via en väg under Västkustbanan. Dock kommer arbetet att gå varsamt fram med stor respekt för den kulturmiljö, historia och de boende som finns i Säby kyrkby idag. Säby kyrkby bedöms fortfarande vara lämplig för kompletteringsbebyggelse och planeringssituation bör klargöras i ett färdigställt planprogram. Byggnadsnämnden beslutade att ge planenheten i uppdrag att påbörja planarbete. Områdesavgränsning Säby kyrkby är belägen strax norr om Landskrona stad. Orten ligger mellan Västkustbanan och E6 men har fortfarande goda kommunikationer via Tullstorpsvägen och andra markvägar. Även om Säby kyrkby är en begränsad bebyggelse ingår orten i ett mycket gammalt kulturlandskap. Det är därför viktigt att i planprogrammet ta ett helhetsgrepp och analyserar även hur en utveckling kan ske för landskapet runt om. Avgränsningen i öster faller därför ganska naturligt intill E6. I väst är det bra att även se över hur gång- och cykeltrafik kan fungera under Västkustbanan. Markägoförhållanden Marken i Säby kyrkby ägs till största delen av privata markägare medan Härslövs församling äger två fastigheter i anslutning till Säby kyrka. Säby kyrkväg är allmän väg med Vägverket som väghållare medan Säby skolväg är gemensamhetsanläggning och Hemmansvägen samfälld väg. 5

6 Planprogram Säby kyrkby an ban ust stk Vä E6 Kop parh 6 Planprogrammets avgränsning öga rna

7 DNR 548/ Riksintressen Enligt miljöbalken har utpekade riksintresseområden en så speciell karaktär och värden att de är av vikt för hela landet. I planeringen skall därför dessa värden ges företräde framför motstående intressen, förutsatt att inte även dessa är av riksintresse. Kulturmiljö Planområdet tangerar i sin norra spets ett område utpekat som riksintresse för kulturmiljö. Detta riksintresse avser det omfattande och landskapsdominerande fornlämningsbeståndet som vittnar om lång bosättningskontinuitet. Även 1800-talets skiftesreformer som präglat landskapet med rätvinkligt vägsystem, alléer och trädrader samt de medeltida kyrkbyarna Vadensjö, Säby och Härslöv anges som viktiga uttryck för riksintresset. Riksintresset syftar till att bevara det öppna odlingslandskapet med sitt rika fornlämningsbestånd, bevarade väg- och hägnadssystem, alléer samt spridda bebyggelsemönster. Kustzon Längs Skånes kust ligger ett 3-5 km brett bälte som är av riksintresse för kustzonen. Planområdet ingår i sin helhet i detta riksintresse, som sträcker sig fram till E6. Området har pekats ut som riksintresse för att bevara den skånska kusten tillgänglig för allmänheten och skydda den mot ytterligare exploatering. Kustzonen är också av riksintresse ur häcknings- och rastningssynpunkt för fågel. Enligt Miljöbalken ska kommunerna arbeta för att säkerställa riksintressenas värden. I Miljöbalken framgår också att riksintresset för kustzonen inte innebär något hinder för tätortsutveckling. Riksintresse kulturmiljö Riksintresse kustzon Riksintresse väg Riksintresse järnväg Transporter Både E6 och Västkustbanan är utpekade riksintressen. E6 är av riksintresse för väg och Västkustbanan är av riksintresse för järnväg. Hänsyn ska således tas till dessa trafikleder med avseende till framtida utbyggnadsmöjligheter och tillgänglighet. 7

8 Planprogram Säby kyrkby Bebyggelse, service och verksamheter Orten är liten till sitt omfång och har en småskalig karaktär med sina cirka 20 bostäder. Bebyggelsen består av gårdar och enfamiljshus som ligger utspritt kring Säby kyrkväg, Säby skolväg och Säby byväg. Landskapet runt orten består av åkermark och jordbruk. En inventering av bostäderna och kulturmiljön kommer i ett senare stycke. Mitt i Säby kyrkby ligger en gård som har hästhållning och som även arrenderar grannfastigheten för hästhage. Det finns även en mindre hästgård i östra Säby kyrkby. Skolbarn i Säby kyrkby hänvisas i första hand till Härslöv skola, årskurs F-6. Ungdomar i årskurs 7-9 hänvisas främst till Gustav Adolfskolan och gymnasieungdomar hänvisas till någon av skolorna inne i Landskrona. I Härslövs skola bedöms finnas utrymme i grundskoleklasserna för ytterligare några platser. I förskolan har det flaggats för platsbrist i Härslöv. De barn som går i den skola de automatiskt tillhör har rätt till skolskjuts t o m årskurs 6. Från årskurs 7 och uppåt är de däremot hänvisade att åka med de allmänna färdmedlen. Det förekommer ingen service i byn, varken privat eller offentlig. Invånarna hänvisas därav till serviceinrättningar inne i Landskrona. Landskap, naturmiljö och geoteknik Runtom Säby kyrkby är landskapet ett öppet jordbrukslandskap. Åkermarken är av klass 10, vilket är den högsta klassen i Sverige. Säby kyrkby ligger solitärt i landskapet vilket gör att kyrkan och strukturen syns bra från håll över åkrarna. Kyrkan är belägen på en höjdrygg som sluttar väster- och söderut. I den västra delen av programområdet går västkustbanan. Sluttningen ner mot järnvägen och även upp mot den kan uppgå till cirka 4 meters höjd. Byn har en viss grönstruktur runt gårdslägen och inne i trädgårdarna. Säbybäcken som för övrigt är kulverterad i stora delar, ligger uppe i dagen när den rinner genom byn. Bäcken är synlig över en sträcka på cirka 25 meter. Centralt i byn förekommer en hästhage till den hästgård som är belägen på Säby 9:3. Detta skapar ett öppet grönrum som är påtagligt i orten, dock ej tillgängligt för rekreation. Områdets grund utgörs av sedimentära lager av kalksten. Tillgång till grundvatten bedöms som låg i området som även är ett lågriskområde för radon. Hela området runt Säby kyrkby sluttar från norr till söder. Detta ger generellt goda förhållande för utsikt från Säby kyrkby in mot Landskrona stad vars siluett blir uppenbar över fälten. 8

9 DNR 548/ trädgårdarna i byn innehåller ofta rikligt med grönska. jordbruksmark Solitär gård västkustbanan jordbruksmark Säby kyrkväg Säby byväg Säby kyrka Tullstorpsvägen gård med hästhållning Säby skolväg hage jordbruksmark jordbruksmark gård med hästhållning markväg mot Landskrona Tullstorpsvägen Markanvändning och karaktär 9

10 Planprogram Säby kyrkby Området sett från sydväst längs Tullstorpsvägen. Området sett söderifrån längs Tullstorpsvägen. Kyrkan som syns i bildens vänsterkant är belägen längs Säby kyrkväg. I förgrunden är den jordbruksmark som är belägen ända fram till Tullstorpsvägen. 10

11 DNR 548/ Säby kyrkby ligger solitärt i landskapet och omgärdas av jordbruksmark Området är beläget uppe på en höjdrygg som har en sluttning från norr till söder. Områdets gröna karaktär med trevliga alléer, trädgårdar och utblickar är viktigt att bygga vidare på. 11

12 Planprogram Säby kyrkby Kulturmiljö i Säby kyrkby Säby är den minsta socknen i Rönneberga härad. Den gamla byn, som utgör den enda bybildningen inom socknen, ligger väster om kyrkan. Säby kyrka uppfördes i slutet av 1100-talet, början av 1200-talet. Kyrkan är av senromansk typ med kor, långhus och vapenhus. I samband med enskiftet 1826 uttogs en tomt utanför kyrkogårdsporten där det byggdes skola och fattighus under samma tak. Idag ligger här församlingshemmet där halva byggnaden är ett f.d. bårhus från 1850-talet och den andra halvan är tillbyggd Större delen av Säby by utgör en medeltida bytomt, fornlämning nr 5 i Säby socken. Bytomtens utbredning är markerad utifrån 1746 års karta. Socknen bestod av två byar, Norra Säby som motsvarar nuvarande Säby socken samt Södra Säby som låg på platsen för nuvarande Landskrona. Namnet Sebu nämns skriftligen första gången Säby kyrka I byn finns även kulturhistoriska lämningar i form två stenar med inskription inom fastigheten Säby 3:4. Inom samma fastighet har man även påträffat en flintdolk. Inom fastigheten Säby 3:22 påträffade man på 1930-talet ett skelett som förmodligen inte är äldre än medeltid. Norr och sydost om Säby kyrkby finns också ett antal stenåldersboplatser. Enskiftet påbörjades 1826 i Säby. Syftet med skiftesreformerna var att effektivisera jordbruket genom att begränsa antalet åker- och ängstegar för varje gård och istället samla de enskilda brukningsenheternas ägor i större skiften. En förutsättning för att enskiftet skulle vara framgångsrikt var att de skiftade markerna var jämna och bördiga och att nästan all mark var möjlig att uppodla. Enskiftet lämnade Säby kyrkby i relativt orubbat skick. En mindre bäck flyter genom orten, men är mestadels kulverterad. 12

13 DNR 548/ Bebyggelsen i Säby kyrkby är mycket varierad. Bebyggelse finns representerad från i stort sett alla decennier under 1900-talet. Trots detta finns det i byn endast ett tjugotal villor och tre gårdar, vilket visar att utbyggnadstakten varit låg. I den västra delen av byn finns sju avstyckade tomter som nyligen bebyggts med hus i varierande fasadmaterial, takformer och kulörer. Denna nya bebyggelse är en ganska omfattande exploatering i förhållande till den utbyggnadstakt som tidigare skett i Säby kyrkby. Enskifteskarta 1828 Bebyggelse Den äldre bebyggelsen, mer än 100 år, har till stora delar försvunnit från Säby. På enskifteskartan från 1828 finns sju gårdar markerade. Idag återfinns bebyggelse på tre av dessa äldre gårdslägen. Vissa gårdar har brunnit ned, andra har rivits. I byns nordvästra hörn ligger en välbevarad gård från 1860, Säby 3:33. Boningshuset är en vitputsad vinkelbyggnad med gavelrösten i blåmålad träpanel. Även fönsterbågarna är blåmålade. Taket är ett sadeltak klätt med eternitplattor. Ekonomibyggnaden är från Exempel på bebyggelse i den västra delen av byn. Längs Hemmansvägen i den sydöstra delen av byn har två hus från 1978 respektive 1982 tillkommit på två lucktomter. Övrig bebyggelse längs denna väg är från bl.a. 1908, 1932 samt Bebyggelse längs Hemmansvägen Säby 3:33 13

14 Planprogram Säby kyrkby Strukturer Genom byn rinner Säbybäcken, som beskrivs i föregående kapitel. Längs vattendraget finns riklig vegetation. I motsats till den mer inbäddade bebyggelsen i byns västra del ligger Säby kyrka fritt i det öppna landskapet i öster. Denna bystruktur kan förmodligen härledas till tiden före skiftesreformerna. Vägstrukturen i byn är i stort sett densamma som vid enskiftet. Bebyggelsen ligger i huvudsak längs med Säby byväg och Säby skolväg. Vägnamnet Säby skolväg berättar om den skola som låg mellan Säby kyrkby och Smörhålan. Skolan revs i samband med att Västkustbanan anlades. Säby kyrkväg går vidare till Härslöv. På Häradskartan syns järnvägsträckningen Landskrona - Billeberga. Järnvägen gick via Säby stationssamhälle, där en gren anslöt från Säbyholm, och vidare genom Säby kyrkby. Järnvägen påbörjades 1865 och lades ned I Säby gick järnvägen gick mellan Säby kyrka och Säby kyrkväg. Idag syns inga tydliga spår efter järnvägen. Riksintresse för kulturmiljövården Det är något oklart om Säby ingår i riksintresset för kulturmiljövården, Råååns dalgång. Säby kyrka finns omnämnd i riksintressebeskrivningen men Säby kyrkby omfattas inte av riksintressets geografiska avgränsning. Ett varsamt tillskott som tar utgår från de befintliga förutsättningarna i byn bedöms inte ha en negativ påverkan på riksintresset. Rekommendationer för anpassning av ny bebyggelse till orten ges under kapitlet Planförslag sid 18. Häradskartan

15 DNR 548/ Trafik Biltrafik Vägen som leder genom orten i nord- sydlig riktning är Säby kyrkväg. Från Säby kyrkväg ansluter Säby skolväg och Säby byväg västerut. Österut ansluter den samfällda vägen Hemmansvägen. Vägarna är relativt smala, ofta cirka 5 meter. Hemmansvägen håller ännu mindre dimensionering och är grusad. Säby kyrkväg ansluter ner till den högre trafikerade Tullstorpsvägen I samband med Västkustbanans anläggning stängdes Säby skolväg för genomfartstrafik och är idag en återvändsgata. Trafiken till och från byn i dagsläget är minimal och beräknas innefatta cirka 70 fordon per dygn. Förbindelserna från Säby kyrkby till Landskrona stad är goda. Via Tullstorpsvägen - Stenorsvägen nås Landskrona på några minuter. Inplanerad cykellänk till Härslöv Gång- och cykeltrafik Vid anläggningen av Västkustbanan anlades en väg som leder under spåren söder ut in mot Landskrona. Denna gångoch cykelförbindelse anses vara av god kvalitet. Avståndet till Landskronas norra delar med service utbud, skolor och rekreationsområden är avståndet cirka km och avståndet in till centrum är cirka 4 km. I gällande cykelplan finns en länk mellan Landskrona och Härslöv inritad som följer Säby kyrkväg. Kollektivtrafik Säby kyrkby omfattas inte av någon kollektivtrafik. Närmsta kollektivtrafikförbindelse finns vid Säby stationsamhälle Egnahemsvägen, vilket är drygt 1 km från Säby kyrkby. Mellan kyrkbyn och Egnahemsvägen finns ingen gångoch cykelförbindelse. Säby Egnahemsvägen trafikeras av Befintlig gång och cykel väg Trafikstruktur kring Säby kyrkby 15

16 Planprogram Säby kyrkby regionbusslinje 217 som förbinder Landskrona och Svalöv. Turerna är glesa med avgångar på vardagar ungefär en gång i timmen morgon och eftermiddag/kväll. På lördagar trafikeras hållplatsen endast av fyra turer, två på morgonen och två på kvällen. Närmsta hållplats för stadsbuss är Kopparhögsvägen som trafikeras av linje 1. Hållplatsen ligger drygt 1,5 km från Säby kyrkby och mellan byn och hållplatsen finns gång- och cykelbanor med god standard. Turtätheten för linje 1 är hög med avgångar varje kvart under vardagar och lördagar samt halvtimmestrafik under eftermiddag/kväll. På söndagar avgår bussen varje timme på förmiddagen för att därefter fortsätta med halvtimmestrafik under resten av dagen och kvällen. Kontakten till Landskrona station är väl utbyggd både för cyklister och för bilpendlare. Från stationen går regelbundna avgångar norrut mot Helsingborg och söderut mot Lund, Malmö och Köpenhamn. Säby kyrkby Säby stationsamhälle 16 Teknisk försörjning Vatten- Avlopp Säby kyrkby omfattas idag av vatten och avloppsförsörjning från Landskrona stad. Söder om Hemmansvägen går Ringsjöledningen (Ø800) i öst-västlig riktning. Ringsjöledningen förser flera Skånska kommuner med vatten, däribland Landskrona. Söder om Säby 3:25 finns anslutningen till Landskronas vattenförsörjningsnät (Ø500). Ringsjöledningen fordrar ett säkerhetsavstånd om minst 5 m på ömse sidor om ledningen. El- Tele- Data Planområdet innefattas i ett föreslaget koncessionsområde för elförsörjning från Landskrona stad TSB EL-IT distribution. Fibernät för datakommunikation finns ej utbyggt i anslutning till planområdet, men alternativt kan bredband försörjas via telefonlinjer. Busshållplatser i närmiljön Ringsjöledningen Vattenledningar Vatten/Avlopp

17 DNR 548/ PLANFÖRSLAG Bakgrund och ställningstaganden Tidigare planprogramarbete som omvandlades till planutredning förespråkade en förtätning av Säby kyrkby. Den del som ansågs lämpligast var den nordvästra delen som idag är bebyggd. Vid tillfället då det tidigare materialet upprättades rådde viss oklarhet rörande skyddsavstånd till hästgårdar. Vidare var det kommunala vatten- och avloppssystemet inte utbyggt, vilket det nu är (byggdes ut 2007). Det tidiga planprogramarbetet från 2004 antogs aldrig som ett planprogram utan resulterade endast i en planutredning för att möjliggöra avstyckningar av tomter i den norra delen av Säby kyrkby. Syftet med detta planprogram är att analysera Säby kyrkby och studera möjligheterna att förtäta och förstärka bykaraktären, bevara de kulturmiljöer som anses karaktärsdefinierande, se över kommunikationer och trafiklösningar samt erbjuda attraktiva bostadsmöjligheter i nära anslutning till Landskrona. Bebyggelse och utformning Runtom i Säby kyrkby finns en rad olika bebyggelsekaraktärer. Den gamla bytomten för Säby går främst väster om Säby kyrkväg, men sträcker sig även in på den östra sidan och inkluderar kyrkan. Många av de friliggande villorna härstammar från tal. Det förekommer även bostäder från förra sekelskiftet och ännu äldre. Eftersom Säby kyrkby både har byggts ut och avvecklats genom åren finns ingen tydlig bykärna, eller ett specifikt centrum i orten. Snarare återfinns något mer sporadiska byggnadsmönster kring de försörjande vägarna i området. Runt ett befintligt gatunät kan vissa kompletteringar av bostäder göras utan större intrång. Områden för kompletterande bebyggelse De nya bostäder som föreslås i planförslaget ska ses som kompletterande element till den befintliga strukturen som råder i byn. Bebyggelsen ska representera en skånsk byggtradition och inte förändra helhetskaraktären som råder i kyrkbyn. Friliggande villor i 1-1 1/2 plan med tydliga taklutningar föreslås. Fasadmaterial bör vara i tegel eller puts med ljusa nyanser. Trafik och kommunikationer Trafikmatning till nya bostäder föreslås främst ske via de befintliga vägarna i området. Infartsvägarna kan med lämplighet få en fastare markbeläggning än grus, och en tydligare belysning för att öka komfort och trafiksäkerhet. 17

18 Planprogram Säby kyrkby Öppna siktlinjer Säby byväg Säby skolväg Möjliga lägen för ny bostadsbebyggelse Befintlig bebyggelsestruktur Tomtmark Tullstorpsvägen Diverse grönstruktur Gång- och cykelväg Markanvändningskarta med möjliga områden för ny bostadsbebygglse. 18

19 DNR 548/ Placering utformning och utförande Byggnadsstilen som är önskvärd bör efterspegla lokala byggtraditioner med proportioner, takvinklar, färgsättning, material och placering. Byggnadskropparna bör placeras nära de försörjande gatorna och erbjuda trädgårdssida på baksidan om huskroppen. Vidare är det önskvärt med smala huskroppar som medger goda ljusförhållanden inomhus. Om byggnaderna vänds med långsidan och entréer mot försörjande gata bildas ett trevligare gaturum och husen får en karaktär av gatuhus. Det kan diskuteras om det är angeläget i Säby kyrkby, där utsikt på många håll kanske ska prioriteras högre. Hushöjderna bör begränsas till maximal 1 ½ våning för att följa den rytm och höjd som övriga Säby kyrkby innehar. Sadeltak är att föredra med takvinklar grader. Vid breda huskroppar kan lämpligen en flackare takvinkel användas likaså vid smalare huskroppar gäller brantare takvinkel. Ett lokalt använt material för fasader är tegel som finns i många färger och former, och passar väl in i kulturmiljön. Husen bör ha ett minskat takutsprång på gavlarna. Byggnadskroppar nära gaturummet med långsidorna utåt ger ett tydligt gaturum, men kan på samma gång begränsa sikten genom området. 45 o Förespråkad takvinkel för smal huskropp Tegeltyper som kan lämpas väl för Säby kyrkby 19

20 Planprogram Säby kyrkby Rekommendationer för anpassning av ny bebyggelse ur kulturmiljöhänseende Planprogrammets syfte är att hitta lämplig lokalisering för ny bebyggelse. Vid ny sammanhängande bebyggelse bör placering, materialval och takform regleras i detaljplan. Längs Säby byväg kan ny bebyggelse vara möjlig. Denna placering är känslig och bryter till viss del mot den historiska strukturen i byn. Kyrkan ska även fortsättningsvis ligga fritt i landskapet som byns östra utpost. Med en låg exploateringsgrad på ett mindre antal hus som ansluter till befintlig bebyggelse i den västra delen i byn, kan nytillskott i denna del av byn accepteras ur kulturmiljösynpunkt. Den ensidiga allén på byvägens norra sida skall bevaras. Den grusade byvägen är ett viktigt karaktärsdrag och gruset bör inte ersättas med asfalt. Asfalterade infarter till tomterna är inte heller lämpligt. Längs den södra sidan om Hemmansvägen kan ny bebyggelse vara möjlig. Ur landskapssynpunkt bör denna bebyggelse placeras så att den inte bildar mur, utan möjliggör utblickar i landskapet respektive inblickar i byn. Planeras för ny bebyggelse längs Säby skolväg bör även denna ansluta till bebyggelsen i väster. Även här bör det finnas en luftighet i bebyggelsen. Stora tomter (cirka 1000 m2) motverkar för tät bebyggelse och ger måttliga byggrätter. Den planerade bebyggelsen berör Säby medeltida bytomt. För markingrepp krävs tillstånd enligt kulturminneslagen (KML). De föreslagna utbyggnadsområdena inskissade på flygfoto 20

21 DNR 548/ KONSEKVENSER Avvägning enligt PBL och miljöbalken Från den 1 maj 2005 infördes ändringar i Plan- och bygglagens 5 kap 18 om miljökonsekvensbeskrivningar för detaljplaner. Ändringarna innebär att en miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet tas i anspråk för vissa utpekade ändamål. Teknik- och stadsbyggnadsförvaltningen bedömer att programmets genomförande inte medför sådan betydande miljöpåverkan som avses i Miljöbalkens 6 kap 11. Planområdet berörs förvisso av riksintresse för kustzon men förslaget bedöms inte äventyra värdegrunden i riksintresset, vilket är allmänhetens tillgänglighet till kusten. Planområdet tangerar även riksintresse för kulturmiljövården, som geografiskt inte innefattar Säby kyrkby, men omnämner att kyrkans position i landskapet är en värdegrund i riksintresset. Detta anser Teknikoch stadsbyggnadskontoret ej kommer att äventyras då det förespråkas en lugn och måttlig förtätning av orten med kyrkans friliggande position som framtida önskemål. Planen strider inte mot andra planer/projekt (Översiktsplaner, detaljplaner, övriga projekt). Nationella miljökvalitetsmål Sveriges riksdag har antagit 15 nationella miljökvalitetsmål för att åstadkomma en hållbar samhällsutveckling. Följande mål kan anses påverkas av planprogrammets föreslagna utveckling: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft En god bebyggd miljö Ett rikt odlingslandskap Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft Den bristande tillgången på kollektivtrafik förväntas göra planområdet relativt bilberoende, vilket kan anses påverka frisk luft och klimatet. En god bebyggd miljö har som ett delmål även buller som påverkar den bebyggda miljön. Det förekommer en viss bullerstörning från Västkustbanan, Säby kyrkväg och Tullstorpsvägen. Miljömålet kan även påverkas positivt om byns karaktär kan stärkas och bebyggelse anpassas på ett propert sätt till den kulturhistoriska miljö. Ett rikt odlingslandskap Målet påverkas på så vis att jordbruksmark av klass 10 tas i anspråk för bebyggelse. Det rör sig dock om små arealer i sammanhanget. Sociala frågor Förslaget resonerar kring uppförande av cirka 15 friliggande bostäder i anknytning till Säby kyrkby. Förutsatt att vissa nuvarande hinder kan lösas, exempelvis närhet till hästar och bullerfrågor.vid nybyggda områden av den karaktär som föreslås brukar antalet barnfamiljer, ofta vara relativt hög. Förslaget innebär således en befolkningsökning i Säby kyrkby med cirka 45 personer. I byn finns ingen kollektivtrafik i nuläget, och även om kollektivtrafik är tillgänglig via en gångpromenad på cirka 15 minuter, förväntas en stor andel av hushållen vara mer eller mindre bilberoende. Dock är avståndet till skolor, rekreation och övrig service relativt närbeläget på cirka 2 km avstånd, vilket sammanbinds med gångoch cykelvägar. 21

22 Planprogram Säby kyrkby Buller Det finns fastställda riktvärden för hur mycket buller olika miljöer får utsättas för. Ljudvolymerna mäts i decibel och några aktuella riktlinjer anges nedan. Väg E6 är belägen på cirka 500 meters avstånd till föreslagen bebyggelse. Detta avstånd i kombination med topologin i området gör att buller från motorvägen inte är gränsöverskridande i Säby kyrkby. Västkustbanan kan beskrivas ha en tangerande dragning intill Säby kyrkby där järnvägen ligger på en upphöjd bank för att kunna ge Tullstorpsvägen utrymme att passera under. Detta gör att vissa sträckor saknas bullerdämpande åtgärder. Eftersom Västkustbanan inte tillåter, eller har vidare kapacitet, för godstrafik hålls både ljudvolym och vibrationer nere, men kan ändå beräknas vara gränsöverskridande i närhet till banan. Ett problem med detta läge är att Västkustbanan ligger något upphöjt vilket försvårar vissa bullerskyddsåtgärder. Det kan även förekomma gränsöverskridande buller i direkt närhet till Säby kyrkväg och Tullstorpsvägen, varav ett visst respektavstånd bör hållas till dessa leder. Buller kan ofta hanteras genom arkitektoniska och byggnadstekniska lösningar. Uteplatser kan anordnas med bullerdämpande skydd, sovrum kan förläggas till husets tysta sida och ventilation mm. kan bullerdämpas. Byggnadskropparna kan även få en speciell placering för att minska bullerpåverkan. De svåraste kriterierna att upprätthålla är riktvärden för utemiljö. Inomhus kan i regel byggnader isoleras väl. Föreslagen bebyggelse är belägen som närmast ca 120 meter från Västkustbanan Luftföroreningar Den ökade trafiken genom och till Säby kyrkby, beräknas inte bidra till några påtagligt ökade utsläpp. De utsläpp som kommer från biltrafik är framförallt kolmonoxid, koldioxid, kvävedioxider, kolväten, partiklar och ozon. Generellt har hela Sverige få ställen där miljökvalitetsnormer för luftkvalitet överskrids. Undantagen finns nära större motorvägsleder och inne i storstäder. Ett undantag för detta är ozon, där Skåne generellt har höga ozonhalter. Dock beräknas inte den ökade trafikmängden i Säby kyrkby bidra till en påtaglig ökning av ozonvärden. 22 Bullerdrabbade zoner i planområdet

23 DNR 548/ Gårdar med registrerad hästhållning (2009 års uppgifter, antal hästars understiger 10 st per gård) Hästar Det förekommer två häststall och anslutande hagar i Säby kyrkby. Den västra hagen är belägen centralt i orten vilket förvisso ger en trevlig grönstruktur och närhet till lantlig karaktär, men även medför att vissa skyddsavstånd behöver hållas. Enligt Länsstyrelsen Skånes skrift Hästar och bebyggelse specificeras att ett generellt avstånd på 100 meter till stall och 50 meter till hage förutsatt att hästverksamheten innefattar 1-10 hästar. Detta innebär att de centrala byggrätterna kan ifrågasättas sålänge hästverksamheten kvarstår och nuvarande rekommendationer fortfarande gäller. Det har även förekommit hästverksamhet vid gårdsläget i slutet av Hemmansvägen. Ledningsdragningar i och omkring bebyggelsen Ledningar Den norra delen av planområdet genomkorsas av en luftledning (svart) och den södra delen tangerar till Ringsjöledingen (blått). Vidare går det kommunala VA-systemet genom orten via gatunätet. Den norra luftledningen har ett mindre skyddsavstånd i dagsläget, flytt krävs vid byggande. Ringsjöledningen kräver ett visst avstånd för serviceåtgärder mm. Detta avstånd är cirka 5 meter på var sida om ledningen. Nollalternativ Nollalternativet innebär att ingen bebyggelse möjliggörs eller uppförs i Säby kyrkby i framtiden. Möjligheten att utveckla orten avstannar. Den öppnare bilden av kyrkbyn bevaras i och med att nya byggnadskroppar ej uppförs, och kulturmiljön förändras inte. 23

24 Planprogram Säby kyrkby FORTSATT ARBETE Planprogrammet är tänkt att fungera som en övergripande analys för framtida detaljplanering i orten. I samråd med Länsstyrelsen får beslut fattas om det behövs en ny arkeologisk utgrävning av fastigheterna inom området. Eftersom Säby bytomt innefattar stort sett hela befintliga Säby kyrkby, finns möjlighet att påträffa betydande arkeologiska fynd i området i samband med exploatering. Järnvägsbullerfrågan kan behöva utredas noggrannare för att klargöra exakt hur fastigheterna kan lokaliseras i det södra området. Dagvattenhanteringen i området behöver studeras mer ingående inför detaljplanering. Möjliga infiltrationsytor kan lokaliseras i området. Programförfattare Christoffer Lindskov - Planarkitekt Övriga medverkande: Per Fredrik von Platen - Stadsarkitekt Lisa Lindekranz - Planarkitekt Emilia Löfgren - Trafikplanerare Lena Hector - Stadsantikvarie Olle Johannesson - TSB Tidigare underlagsmaterial framtagit av Mattias Bjellvi Camilla Abered Trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter är mycket viktig att se över i ett detaljplaneskede med gatusektioner enligt kommunal standard. Teknik- och stadsbyggnadsförvaltningen Plan- och bygglovsavdelningen Christoffer Lindskov Planarkitek Per Fredrik von Platen Stadsarkitekt 24

25 DNR 548/ Källor: Allt kartmaterial, fotografi och illustrationer är producerade av Landskrona stad, förutom de historiska kartorna som är hämtade från Lantmäteriet - Historien om en stad Del 1, Geotekniskutredning Landskrona kommun, Planutredning för Säby kyrkby, Edith Hemby. Säby- sockerarbetarnas socken Bo Bondesson Hvid. Arkeologisk förundersökning Säby 8:20, RAÄ 5 Säby socken Landskrona kommun Skåne. Wallin kulturlandskap och arkeologi. - Skånes Regionala kulturmiljöprogram och_planeringsunderlag/kulturmiljoprogram 25