Mittuniversitetet Verksamhetsberättelse 2009 med utblickar

Transkript

1 Mittuniversitetet Verksamhetsberättelse 2009 med utblickar

2 Innehållsförteckning FÖRORD Ett arbetslivsnära universitet 3 KORTFATTAT OM MITTUNIVERSITETET Kortfattat om Mittuniversitetet 5 KVALITET Kvalitetsgranskad verksamhet 8 MITTUNIVERSITETET 2009 Mittuniversitetet UTBILDNING Stort utbud med flera unika utbildningar 13 Utbildningsfakta 16 FORSKNING Forskning för innovation och utveckling 18 Näringsliv och tillväxt 20 Livskvalitet och välfärd 22 Centrumbildningar samverkansform som nyttiggör forskningen 24 SAMVERKAN Samverkan som utvecklingsmotor 26 INTERNATIONALISERING Ökad internationalisering 28 UNIVERSITETSBIBLIOTEKET Universitetsbiblioteket navet på campus 30 EKONOMISK REDOVISNING Resultaträkning 32 Balansräkning 33 TABELLER OCH DIAGRAM Sammanställning över tabeller och diagram 34 Omslagsfoto: Anna Torvaldsdotter är en av alla studenter vid Mittuniversitetet. Hon började plugga sportteknologi vid Campus Östersund hösten Foto: Sandra Pettersson.

3 Förord Ett arbetslivsnära universitet Mittuniversitetet redovisade genomgående positiva resultat för 2009 vad gäller till exempel studenttillströmning, externa medel och ekonomiskt resultat. Det är följden av ett målmedvetet kvalitetsarbete för att skapa en verksamhet präglad av nyfikenhet, nytta och närhet. Vid Mittuniversitetet är ett aktivt arbete inom ramen för etablerade innovationssystem en självklarhet för den skogliga forskningen, industriell IT, idrott och hälsa, upplevelseteknologi och turism. Kombinationen av grundläggande och resultatrik forskning och samverkan inom internationellt framgångsrika innovationssystem i omgivande samhälle är helt unik. Även forskningsverksamheten inom andra områden har utvecklats positivt. Efter flera år av vikande studentantal, tillhörde Mittuniversitetet de lärosäten som ökade rekryteringen mest under Detta kan ses som ett tecken på att ökningen inte enbart är en följd av lågkonjunktur och tillfälligt större studentkullar, utan också ett resultat av de intensiva och systematiska studentrekryteringsinsatser som vi genomförde under året. Vi satsar för närvarande särskilt på ökad regional rekrytering samt en kraftfullare internationell rekrytering. Samverkan med näringsliv och samhälle är ett led i strävandena att utveckla utbildning och forskning. En grundläggande strategi är att verksamheten ska utvecklas tillsammans med externa partners, främst regionala, men även nationella. Kärnan i verksamheten är att aktivt identifiera möjligheter inom pågående forskning och vi har ökat vår satsning på innovationsstödjande verksamhet främst genom det med EU-stöd finansierade projektet MIUN Innovation. I slutänden är dock universitetet en plats för människor och möten. Prestationer och lärande som sker i seminarierum, i klassrum, i labblokaler, ute på campus, i webbportaler eller på arbetsrummet är svåra att fånga i siffror och tabeller. Det är likväl dessa möten som är grunden för all vår verksamhet och som vi ska fortsätta utveckla kommande år! Mittuniversitetet i april 2010 Anders Söderholm, rektor Håkan Wiklund, prorektor Håkan Wiklund och Anders Söderholm. MITTUNIVERSITETET 3

4 Kortfattat om Mittuniversitetet 4 MITTUNIVERSITETET

5 Kortfattat om Mittuniversitetet Kortfattat om Mittuniversitetet Mittuniversitetet är ett multicampusuniversitet med verksamhet i Härnösand, Sundsvall och Östersund. Att Mittuniversitetet är lokaliserat till flera orter gör det möjligt att kombinera det mindre universitetets närhet med det stora universitetets mångfald. Det unga universitetet har frihet att förändra och se nya öppningar och möjligheter. Dynamik och nytänkande i utbildning och forskning, liksom i samarbete med näringsliv, organisationer och myndigheter är ett vägledande förhållningssätt för universitetet. Mittuniversitetet erbjuder utbildningar som förbereder för arbetslivet och som är nära kopplade till den forskning som bedrivs. Forskningen genomförs i nära samverkan med omgivande samhälle och bidrar till innovation och utveckling. Stora delar av vår verksamhet tar avstamp i regionens skogar och fjällvärld. Mittuniversitetet är ungt men har rötter mer än 150 år tillbaka i tiden då folkskoleseminariet i Härnösand inrättades. Mitthögskolan bildades 1993 genom ett samgående mellan Högskolan i Östersund och Högskolan i Sundsvall/Härnösand. Målet var att bli ett universitet. Detta mål uppnåddes när regeringen 2003 beslutade att Mitthögskolan skulle bli Mittuniversitetet den 1 januari Grundutbildning Vid Mittuniversitetet finns ett antal utbildningsprogram som är unika i innehåll och upplägg som exempelvis ekoteknik, bildjournalistik och sportteknologi. De ingår i ett brett utbud av utbildningar inom samhällsvetenskap, beteendevetenskap, media, vård- och hälsovetenskap, lärarutbildning, IT, naturvetenskap, teknik och humaniora. Mittuniversitetet strävar kontinuerligt efter att hitta nya vägar som gör det möjligt för studenter att utbilda sig och utvecklas utifrån sina egna behov. Distansutbildningar, kortare yrkesutbildningar och sommarkurser är exempel på hur vi försöker bejaka dessa behov. Ambitionen är att erbjuda arbetslivsnära utbildning. Studenterna ska vara väl förberedda inför det kommande arbetslivet genom att på olika sätt få möjlighet att kombinera teori och praktik. TABELL 1 Antal helårsstudenter (hst) per campus och andel av dessa som studerar på distans, 2009 Totalt Därav Andel (hst) distans distans Härnösand % Sundsvall % Östersund % Övriga orter % * Andel distans 51 % hst är antalet studenter som är registrerade på ett kurstillfälle multiplicerat med kurstillfällets poängomfattning under en viss period dividerat med 60, dvs. antalet studenter om alla läste på heltid. * varav hst utgjorde helt nätbaserade kurser. Antalet studenter vid Mittuniversitetet ökade läsåret 2008/09 till över individer. Mer än hälften av de som registrerar sig studerar på distans. Forskning och forskarutbildning Mittuniversitetets forskarutbildning har varit under uppbyggnad sedan 2001 med ett för varje år ökat antal forskarutbildningsämnen. Ökningen av antalet ämnen planar nu ut, medan forskarutbildningen volymmässigt fortfarande är under uppbyggnad. Antalet aktiva forskarstuderande antagna vid Mittuniversitetet ökade med drygt femtio personer eller 30 procent under MITTUNIVERSITETET 5

6 Kortfattat om Mittuniversitetet DIAGRAM 1 Fördelning av antal forskarstuderande per vetenskapsområde, 2009 (antal individer) 11 % DIAGRAM 2 Anställda 2009 fördelade på tjänstekategorier (personår) 4 % 37 % 24 % 53 % 41 % 5 % 7 % 4 % Humanistisk-samhällsvetenskapligt, antagna vid Mittuniversitetet, (76) Humanistisk-samhällsvetenskapligt, industridoktorander (14) Humanistisk-samhällsvetenskapligt, finansierade av andra lärosäten, (8) Naturvetenskapligt, antagna vid Mittuniversitetet, (84) Naturvetenskapligt, industridoktorander, (23) Naturvetenskapligt, finansierade av andra lärosäten, (0) 14 % Undervisande och forskande personal, (449) Doktorander, (120) Teknisk personal, (41) Administrativ personal, (203) Bibliotekspersonal, (39) Forskningen vid Mittuniversitetet är inriktad mot strategiska områden där universitetet kan bedriva forskning av hög internationell kvalitet och där stark forskningsverksamhet svarar mot regionens eller det övriga samhällets behov. Till detta kommer forskning som är av avgörande betydelse för att garantera utbildningens vetenskapliga anknytning. Forskningen är profilerad utifrån de starka profilerna skog och fjäll och indelad i två tematiska områden: Näringsliv och tillväxt Livskvalitet och välfärd Samverkan Samarbete med omgivande näringsliv och samhälle finns såväl inom utbildning som inom forskning. Samverkan i utbildningen handlar om att höja kvaliteten genom att öka kontakterna mellan studenter och arbetsliv. I forskningssamarbeten har spännande forskning, som gett synergieffekter, vuxit fram under de senaste åren. Genom samverkan med regionala, nationella och internationella aktörer sker en dubbelriktad kunskapsöverföring vilket också bidrar till att garantera relevansen i universitetets verksamhet. TABELL 2 Ekonomi och personal Ekonomi och personal Verksamhetsåret 2009 blev ett ur ekonomisk synvinkel mycket positivt år för Mittuniversitetet, resultatet visar ett överskott på drygt 66 miljoner kronor. Intäkterna uppgick till 846 miljoner kronor varav 61 procent var intäkter av utbildning och 39 procent intäkter av forskning. Antalet anställda vid Mittuniversitetet ökade 2009 med 61 individer till 968 anställda. Anställningsvolymen ökade med 64 personår (som räknas fram genom att den totala arbetstiden för alla anställda divideras med normalarbetstiden för en heltidsarbetande) Ekonomi Omslutning mkr varav grundutbildning varav forskning Personal Antal anställda (individer) andel kvinnor 53% 54% 54% 6 MITTUNIVERSITETET

7 Kortfattat om Mittuniversitetet MITTUNIVERSITETET 7

8 Kvalitet Kvalitetsgranskad verksamhet Högskoleverket genomför varje år ett antal kvalitetsgranskningar vid landets lärosäten. De utkom 2009 med en rapport som visar att Mittuniversitetets övergripande kvalitetsarbete har granskats med gott resultat. De kom även med kvalitetsrapporter för historia, socionomutbildning och pedagogik samt beslut om fortsatt examensrätt för lärarutbildningen och litteraturvetenskap. Granskningen av det övergripande kvalitetsarbetet bygger på självvärderingar och på platsbesök av Högskoleverkets bedömargrupp hösten Bedömargruppens slutsats är att Mittuniversitetet uppvisar ett godtagbart övergripande kvalitetsarbete. Gruppens uppfattning är att lärosätet har lyckats med att ta vara på goda traditioner som syftar till att säkra och utveckla kvaliteten i verksamheten. De menar att arbetet vid Mittuniversitetet speglar ett aktivt och kontinuerligt kvalitetsarbete. Detta synliggörs såväl på central nivå som på institutionsoch fakultetsnivå. Bedömargruppen menar också att ansvar och rutiner i kvalitetsarbetet är preciserade och kända. Deras sammanvägda uppfattning är att Mittuniversitetet har sitt system för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling på plats. Det som återstår att vidareutveckla är kvalitetsmål och uppföljning. Historia Enligt Högskoleverkets rapport om utbildningarna i historia har historia vid Mittuniversitetet en stark forskningsmiljö och svarar mot Högskoleverkets kvalitetskrav. Lärarkåren är välmeriterad och det är positivt att undervisningen på samtliga nivåer sköts helt av tillsvidareanställda och disputerade lärare. Det framhålls också att progressionen och forskningsanknytningen är väl genomförda såväl på grundnivå som på avancerad nivå. Socionomutbildning Högskoleverket utvärderade socionomutbildningen vid 16 lärosäten i landet under Mittuniversitetet var ett av sju lärosäten som fick examensrätten ifrågasatt. Högskoleverkets kritik gällde särskilt utbildningens forskningsanknytning, examensmål, inslag av personlig och professionell utveckling samt praktiken utomlands. Sedan en tid pågår ett arbete med att se över hela utbildningsplanen för socionomutbildningen vid Mittuniversitet. I det arbetet är Högskoleverkets kritik och synpunkter en värdefull hjälp. Pedagogik Högskoleverkets granskning av pedagogikämnet visar att Mittuniversitetets utbildningar i pedagogik mycket väl uppfyller kvalitetskraven. Såväl kandidat- och magisterutbildning som forskarutbildning granskades. Innehållet i kurserna har utvecklats utifrån aktuell forskning. Tillgången på professorer, docenter och övriga disputerade lärare är tillfredsställande. Lärarutbildningen Lärarutbildningen granskades 2007 och en rapport publicerades Där ifrågasatte Högskoleverket Mittuniversitetets examensrätt för lärarutbildningen, liksom examensrätten vid ytterligare nio lärosäten. Man menade att andelen disputerade lärare vid Mittuniversitetets lärarutbildning var för låg, att inslagen av den individuella examinationen måste öka och att matematikinriktningen måste ses över. Universitetet har åtgärdat de påtalade bristerna vilket resulterade i att Högskoleverket under 2009 beslutade att Mittuniversitetet får behålla examensrätten. Litteraturvetenskap Högskoleverket ifrågasatte 2006 rätten att utfärda kandidat- och magisterexamen i litteraturvetenskap vid Mittuniversitet för att man tyckte att det saknades en kritisk och kreativ miljö, då nästan all undervisning gavs på distans och/eller via Internet. Efter en ny genomgång 2009 konstaterade Högskoleverket att det inte längre fanns anledning att ifrågasätta examensrätten. De framhöll att litteraturvetenskap genomgått en genomgripande och gynnsam förändringsprocess, och gav lovord till ett framgångsrikt genomfört utvecklingsarbete. 8 MITTUNIVERSITETET

9 Kvalitet MITTUNIVERSITETET 9

10 Mittuniversitetet 2009 Mittuniversitetet 2009 År 2009 innebar en positiv utveckling för Mittuniversitetet. Det var ett år då Mittuniversitets ansträngningar för rekrytering och programutveckling sammanföll med större ungdomsgrupper och lågkonjunktur som gav ökad efterfrågan på högre utbildning. Resultatet blev en kraftig ökning av antalet studenter, bland de största i landet, och en ytterligare förstärkning av vårt lärosäte som en av rikets främsta leverantörer av distansutbildning. Dessutom ökade den externa forskningsfinansieringen, kvalitetsarbetet blev positivt uppmärksammat av Högskoleverket och ekonomin förbättrades. Året präglades även av strategisk planering för framtida utmaningar. Mittuniversitetet tog fram en ny utvecklingsplan och förberedde en ny utbildningsstrategi för de närmaste fem åren. Flera nya utbildningsprogram startade Ett av dem är ett risk- och krishanteringsprogram, det första i sitt slag i Sverige. Utbildningen är ett svar på samhällets ökade fokus på riskhantering och säkerhet. Utbildningen är tvärvetenskaplig med främst samhälls- och beteendevetenskapligt innehåll. Den har även inslag av miljövetenskap och kvalitetsteknik. Även inom kriminologi har Mittuniversitetet startat en ny och för Sverige unik utbildning. Utbildningen syftar till att kunna arbeta med utvärderingar och analyser i verksamheter som exempelvis polis, rättspsykiatri och kriminalvård. Ytterligare ett exempel är musik- och ljuddesign, en tvåårig distansutbildning i samarbete med två andra lärosäten. Utbildningen vänder sig bland annat till musiker som vill spela in sin egen musik med hjälp av ny teknik. 10 MITTUNIVERSITETET

11 Mittuniversitetet 2009 Regeringen anslog under året medel för att inrätta ett innovationskontor vid Mittuniversitetet. Kontoret ska samordna verksamheten, som är gemensam med Linnéuniversitetet och universiteten i Karlstad och Örebro. Syftet är att öka antalet forskningsbaserade innovationer. Det ska ske genom att stimulera och ge ett professionellt stöd till forskare i kommersialiseringsprocessen. Det finns tre starka forskningsområden som de fyra lärosätena har gemensamt: Skogen som resurs, Livsstil, hälsa och upplevelser samt Produktionssystem och industriteknik. Inriktningen är att hitta och innovationsstödja idéer inom dessa områden, speciellt inom tjänsteinnovation. Ett antal forskare från Mittuniversitetet blev 2009 uppmärksammade med priser. Bland dessa finns professor Myat Htun vid Mittuniversitetets forskningscentrum för skogsindustriell forskning, FSCN, som belönades med Svenska Pappers- och Cellulosaingenjörsföreningens medalj för uppbyggnaden av den skogsindustriella verksamheten. Han har som ledare för FSCN lyckats bygga upp en omfattande verksamhet som till väsentliga delar har internationellt erkänd högsta vetenskapliga kvalitet. En annan prisad forskare är docent Inge Axelsson som är barnläkare vid Östersunds sjukhus och lärare vid sjuksköterskeutbildningen vid Mittuniversitetet. Tillsammans med tre forskarkollegor från Brasilien och Kanada mottog han ett internationellt pris för en studie om vaccination mot kikhosta. Priset delades ut av den brittiska regeringen genom dess hälsodepartement. Mittuniversitetet och Härnösands kommun inledde 2009 en gemensam satsning över flera år, fram till Syftet är att stärka utbildningar vid Campus Härnösand genom satsningar på forskning och kompetensförstärkning främst inom humaniora. I satsningen ingår att öppna för nya ämnen och att öka antalet professorer i humaniora. Lärarutbildningarna kan härmed breddas. Även forskningen inom arkivoch informationsvetenskap kommer att förstärkas. Olika forskargrupper har under året tilldelats medel från bland andra Vetenskapsrådet, Vinnova och Mål 2. Externa finansiärer svarar för den ökning av forskningsvolymen som skedde En viktig pusselbit fört att ytterligare stärka forskningens utveckling framöver är det nya projektet Internationalisering av forskning och utveckling i Mittsverige som Mittuniversitetet beviljats EU Mål 2 stöd för. Projektets syfte är att skapa internationella nätverk och driva internationella projekt för att i framtiden kunna ansöka om finansiering via exempelvis sjunde ramprogrammet. MITTUNIVERSITETET 11

12 Utbildning 12 MITTUNIVERSITETET

13 Utbildning Stort utbud med flera unika utbildningar Mittuniversitetet har tre campus där man kan läsa både campus- och distanskurser Härnösand, Sundsvall och Östersund. Studieorterna har olika karaktär och delvis olika utbildningsutbud. Läsåret 2010/11 erbjuder Mittuniversitetet totalt 50 program, 30 magister- /masterprogram och 750 kurser. Flera utbildningar är unika, till exempel Kriminologi, Sportteknologi, Bildjournalistik, Grafisk design och kommunikation, Risk- och krishanteringsprogrammet, Ekoteknik och Turism. Vid Campus Härnösand ges lärarutbildning med många inriktningar, beteendevetenskapligt program, programmet energiingenjör, flera olika kurser inom humaniora, samt kurser och magisterutbildning inom arkivvetenskap. Campus Sundsvall är Mittuniversitetets centrum för naturvetenskap, teknik och medier. Här finns ingenjörs- och civilingenjörsprogram, IT-utbildningar samt ett stort urval av medieutbildningar. I Sundsvall finns även ett brett utbud av samhällsvetenskapliga utbildningar, till exempel ekonomutbildning och internationellt samhällsvetarprogram. Bland vårdutbildningar ges bland annat sjuksköterskeutbildning och flera påbyggnadsutbildningar. Utbudet på Campus Östersund domineras av samhällsvetenskapliga utbildningar, som socionomutbildning, personal- och arbetslivsprogram, ekonomutbildning, psykologutbildning samt turismutbildning. Naturvetenskapliga och tekniska utbildningar, till exempel inom ekoteknik och byggteknik samt utbildningar med sport-/idrottsinriktning, erbjuds också. Bland vårdutbildningar ges bland annat sjuksköterskeutbildning och flera påbyggnadsutbildningar. Möjlighet finns att kombinera elitidrott med högre studier via etablerade skid- och skidskytteuniversitetet. Mittuniversitetet har som ambition att ge studenterna en bra studietid och en bra utbildning som förbereder för arbetslivet. Detta tar sig uttryck i ett aktivt arbete för att kunna erbjuda: ett spännande utbildningsutbud med flera unika utbildningar bra möjligheter till praktik och andra arbetslivsnära inslag i studierna stort utbud av utbildningar på distans möjlighet till utlandsstudier goda och nära kontakter mellan lärare och studenter en forskningsnära studiemiljö närhet till ett rikt och aktivt kultur-, fritids- och nöjesliv bostadsgaranti. Nya spännande program Mittuniversitetet arbetar ständigt med att utveckla befintliga utbildningar och ta fram nya. Detta sker i samverkan med företag och organisationer för att säkerställa att utbildningarna är relevanta för arbetsmarknadens behov. Vi arbetar med att utöka inslagen av arbetslivskontakter under utbildningen. De nya utbildningarna har därför i de flesta fall tydliga inslag av arbetslivsintegrering som praktik, verksamhetsförlagd utbildning, studiebesök och gästföreläsare. Hösten 2010 startar sex nya utbildningsprogram. Avancerad processoperatör/-tekniker, 120 högskolepoäng Utbildningen drivs i samverkan med regionens skogsindustri. Målet är att utbilda operatörer i absolut världsklass med förutsättningar att ta ett stort ansvar för drift och förbättring av industrins anläggningar. Från första dagen är programmet förankrat i industrin och de ordinarie kurserna varvas med industripraktik. MITTUNIVERSITETET 13

14 Utbildning Civilingenjör i teknisk design, 300 högskolepoäng Utbildningen ger stora möjligheter att utveckla kreativitet och förmåga att leda arbetet inom ett område som innehåller både design och teknik. Den ges i nära samarbete med näringslivet och innehåller personlig karriärvägledning, Utbildningen förbereder för arbete som produktutvecklare/designer, projektledare eller produktchef på utvecklingsavdelningen på ett företag. Ekoingenjör, 180 högskolepoäng Programmet ger goda kunskaper om teknik och system för naturresursanvändning i ett hållbarhetsperspektiv och förbereder för yrkesverksamhet både i Sverige och internationellt. Att utforma och förbättra tekniska system för att effektivt nyttja naturresurser är huvuduppgiften för den färdiga ekoingenjören. Energiingenjör, 180 högskolepoäng Hur ska vi försörja våra hushåll och industrier med energi genom biobränsle, vind, sol eller något annat? Det här är både en teknisk, ekonomisk, miljömässig och politisk fråga som är viktig för vår framtida överlevnad. Arbetet med att anpassa energisystemen för framtidens krav har precis börjat och utbildningen till energiingenjör ger möjlighet att medverka i denna spännande utveckling. Lärarutbildning mot förskola Barnkultur och kulturarv, 210 högskolepoäng Det här är en unik svensk-norsk utbildning till förskollärare med speciell inriktning mot barnkultur och kulturarv. Utbildningen vänder sig till den som vill arbeta med kulturfrågor inom förskolan och andra områden som museer, bibliotek, teatrar, konsthallar och hembygdsföreningar. Delar av den verksamhetsförlagda utbildningen genomförs på museer och andra kulturinstitutioner. Verksamhetsutvecklare med inriktning mot IT, 180 högskolepoäng Programmet vänder sig till den som vill arbeta som chef, arbetsledare och/eller strategisk verksamhetsanalytiker i organisationer där informationsteknik används som ett strategiskt verktyg, för att exempelvis utveckla nya tjänster och förbättra den interna effektiviteten. Utmärkande för programmet är integrationen mellan informatik och sociologi. Sommarkurserna ökar Mittuniversitetet har fördubblat antalet sökande till sommarkurser under flera år, nu senast från till drygt individer. Antalet kurser har också ökat, och är nu drygt 100. Mittuniversitetet befäster således ställningen som landets största aktör när det gäller sommarkurser. Ökningen av antalet sökande märks inom alla utbildningsområden. Sommarkurserna ges inom många olika ämnen, flest inom datateknik/datavetenskap. Mest populära är kurser inom samhällsvetenskap, särskilt ledarskap, företagsekonomi och juridik. De flesta kurserna är nätbaserade, vilket innebär att sommarstudenterna kan följa utbildningen via nätuppkoppling från den egna bostaden eller sommarstugan. Stort utbud av distansutbildning Mittuniversitetet har lång erfarenhet av distansutbildning och flexibelt lärande och är ett av landets största lärosäten inom distansutbildning. För första gången utgör distansstudenterna nu mer än hälften av Mittuniversitetets helårsstudenter och det är ett kännetecken för Mittuniversitetet att erbjuda ett stort urval av kurser och program på distans. Campus Härnösand har en hög andel distansstudenter, 87 procent, då många väljer att läsa lärarutbildningen i distansform. Campus Östersund och Campus Sundsvall har däremot högre andel campusstudenter, 55 respektive 64 procent. Distansutbildningen erbjuds i olika former. Koncentrationsläsning på campus under förutbestämda veckor eller veckoslut är exempelvis vanligt inom lärarutbildningen. Andra utbildningar ges helt och hållet över nätet, utan fysiska träffar. Åter andra utbildningar erbjuds genom en blandning av fysiska träffar, nätundervisning och videokonferenser. Nätbaserade fristående kurser är den del av distansutbildningen som ökar mest, med företagsekonomi som det enskilt största ämnet. Distansutbildningen är viktig för den region Mittuniversitetet verkar i. Övergångsfrekvensen från gymnasium till högre utbildning är låg, särskilt i inlandskommunerna. Ett utbud av nätbaserad utbildning i samverkan med lärcentra stimulerar potentiella studenter i regionen att komma i kontakt med och påbörja högre studier. Mittuniversitetets distansstudenter är bosatta både i storstäder och i glesbygd, såväl i Sverige som utomlands. 14 MITTUNIVERSITETET

15 Utbildning Att stärka arbetslivs anknytningen i utbildningarna är viktigt eftersom det efter frågas av både studenter och arbetsgivare. Arbetslivskontakter i utbildningen Mittuniversitetet arbetar för att öka arbetslivsanknytningen i program och kurser, bland annat genom att ge utrymme för inslag av praktik och verksamhetsförlagd utbildning liksom utbildningsinslag som svarar mot typiska arbetssituationer. Inom professionsutbildningarna som till exempel utbildningarna till lärare, socionom och sjuksköterska är poänggivande praktik ett självklart inslag. Även inom andra utbildningar, exempelvis informations- och PR-programmet samt journalistutbildningen, ingår praktik. Fler utbildningar strävar efter att erbjuda studenterna praktik. Civilingenjörsprogrammet erbjuder alla studenter en så kallad karriärcoach en personlig näringslivskontakt. Andra exempel på arbetslivsnära inslag är gästföreläsningar, projektarbeten och uppsatsskrivande i samarbete med företag och organisationer. Att Mittuniversitetet lyckas i sin ambition att arbetsanknyta utbildningarna visas också i flera undersökningar. Svenskt Näringsliv topprankar Informations- och PR-programmet vid Mittuniversitetet avseende branschkontakter. Man anser att god samverkan med arbetslivet i utbildningarna gör att nyexaminerade studenter snabbare etablerar sig på arbetsmarknaden. Resultaten styrks också av en undersökning som gjorts på journalistutbildningen där studenterna är nöjda med sin utbildning, får jobb och menar att de branschanknutna inslagen i utbildningen är en direkt avgörande framgångsfaktor. Mittuniversitetet har ett brett utbildningsutbud inom följande områden: Behörighetsgivande utbildning Beteendevetarutbildningar Civilingenjörsutbildningar Ekonomutbildningar Humaniora Idrottsutbildningar Ingenjörsutbildningar IT- och datautbildningar Konstnärliga utbildningar Lärarutbildningar Medieutbildningar Miljö- och naturvetenskapliga utbildningar Psykologutbildningar Samhällsvetarutbildningar Socionomutbildningar Tekniska utbildningar Turismutbildningar Vårdutbildningar MITTUNIVERSITETET 15

16 Utbildning Utbildningsfakta Drygt studenter läste läsåret 2008/09 vid Mittuniversitetet. Studenterna kommer från hela landet och rekryteringen från orter utanför Västernorrland och Jämtland ökar årligen. Vid Mittuniversitetet finns studenter i alla åldrar 39 procent är 25 år eller yngre och knappt en fjärdedel är äldre än 34 år. Ungefär 62 procent av Mittuniversitetets studenter är kvinnor. TABELL 3 Antal studenter (individer) på olika campus, per läsår Förändring Campus 07/08 08/09 07/08 08/09 Mittuniversitetet ,4% varav Härnösand ,0% Sundsvall ,5% Östersund ,8% Eftersom samma individ kan läsa på mer än ett campus så blir den sammanlagda summan för campusorterna högre än för Mittuniversitetet totalt. DIAGRAM 3 Antal helårsstudenter (hst) per utbildningsområde ,5 % 8 % 3,5 % 2 % 0,5 % 4 % 17,5 % 8,5 % 3 % 6,5 % 31 % Humaniora, (671) Juridik, (218) Samhällsvetenskap, (2 415) Naturvetenskap, (521) Teknik, (1 385) Vård, (1 227) Medicin, (300) Idrott, (35) Undervisning, (610) Övrigt, (289) Design, (149) Antalet helårsstudenter (antal studenter om alla läste på heltid) ökade inom samtliga utbildningsområden utom undervisningsområdet. Det totala antalet helårsstudenter 2009 var 7 820, vilket är en ökning med jämfört med Ett riksrekryterande universitet Mittuniversitetet rekryterade läsåret 2008/09 cirka 83 procent av studenterna från andra delar av landet än hemmalänen Jämtland och Västernorrland. Av nybörjarstudenterna vid Mittuniversitetet kom 17 procent från Jämtlands och Västernorrlands län och cirka 19 procent från Stockholms län. Därefter följer de andra två storstadsregionerna med 14 procent från Västra Götaland och 10 procent från Skåne. Knappt 4 procent från Gävleborg söker sig till Mittuniversitetet. En faktor som bidrar till denna riksrekryterande utveckling är sannolikt det stora utbudet av distans- och nätbaserad utbildning. TABELL 4 Nyckeltal i grundutbildningen Totalt antal helårsstudenter, hst Totalt antal helårsprestationer, hpr Genomströmning 81% 78% 71% Nivåer, hst: Kandidatnivå 813 Magisternivå 217 Förberedande nivå* Grundnivå Avancerad nivå Andel hst inom program 62% 58% 54% Studenterna: Antal registrerade studenter Andel män totalt 36% 35% 38% Åldersstruktur, andel av hst 24 år 37% 37% 39% år 39% 39% 38% 35 år 24% 24% 22% * Basår, preparandkurser i matematik och svenska för utbytesstudenter 16 MITTUNIVERSITETET

17 Utbildning Drygt en tredjedel av Mittuniversitetets nybörjarstudenter kommer från någon av Sveriges tre storstadsregioner. Förändringar : Antalet registrerade studenter (individer) ökade med över individer, omräknat till helårsstudenter blev det en ökning med över helårsstudenter. Andelen helårsstudenter på program minskade något. Genomströmningen sjönk från 78 till 71 procent. En orsak är terminsindelningen. Ökningen av helårsstudenter hösten -09 motsvaras inte av en lika stor ökning av helårsprestationerna eftersom höstterminen slutar först i januari och ett antal prestationer förs över till nästa år. Andelen män bland studenterna ökade till 38 procent. Andelen studenter som är yngre än 25 år har ökat ett par procent medan motsvarande minskning finns bland studenter över 35 år. MITTUNIVERSITETET 17

18 Forskning Forskning för innovation och utveckling Mittuniversitetets forskning baseras på visionen Skog och fjäll som resurser för näringsliv och livskvalitet. I denna vision ryms en strävan efter närhet till partners och att vara till nytta i samhället. Forskningen ska också vara av hög internationell kvalitet och garantera utbildningens vetenskapliga anknytning. I forskningsverksamheten ingår både ämnesbaserad grundforskning och tillämpad forskning. Mittuniversitetets forskning genomförs i nära samverkan med omgivande samhälle och bidrar till innovation och utveckling med nyfikenhet som grundläggande drivkraft. Universitetet är en framgångsrik förmedlare och producent av kunskap för akademin såväl som för partners i omgivande samhälle och dessutom en viktig part i regionens innovationssystem. Forskningen sker till stor del i samproduktion med näringsliv och offentlig sektor. Gemensamt identifierar aktörerna behov, möjligheter och problem. Tillsammans genomför de aktiviteter som skapar ömsesidig nytta och lärande. Under de senaste åren har Mittuniversitetets forskning gått från sex tvärvetenskapliga forskningsprofiler till en sammanhållen vision, Skog och fjäll som resurser för näringsliv och livskvalitet. Visionen innehåller både starka områden där universitetet idag bedriver forskning av hög vetenskaplig kvalitet och utvecklingsområden där universitetet ser ett strategiskt behov av stärkt forskning. I den del av visionen som avser Skog är forskning inom profilområdena Skogen som resurs samt Industriell informationsteknologi och digitala tjänster centralt. Inom Fjäll profileras forskning inom Hälsa, idrott och sportteknologi samt inom Turism och upplevelser. Under 2009 har forskningsområdena fått en organisatorisk inramning, en länk mellan forskning och omgivande samhälle genom att respektive profilområde knutits till en centrumbildning. Visionen är också indelad i två tematiska områden, Näringsliv och tillväxt samt Livskvalitet och välfärd, som skär rakt över vetenskapsområden och fakultetsområden. Näringsliv och tillväxt Skogen som resurs Industriell informationsteknologi och digitala tjänster Entreprenörskap och företagsutveckling Bank, försäkring, pension Medier och kommunikation Livskvalitet och välfärd Hälsa, idrott och sportteknologi Turism och upplevelser Lärande, bildning och kulturarv Kris och risk Forskningskompetens Mittuniversitetets kompetens att bedriva forskning ökade något mellan 2008 och Professorerna blev fler, liksom antalet forskarstuderande. Andelen disputerade lärare ligger kvar på samma nivå som året innan. TABELL 5 Nyckeltal forskning och forskarutbildning Professorer (personår) Andel disputerade lärare 48% 51% 51% Antal forskarstuderande (inkl antagna vid andra lärosäten som är finansierade av Mittuniversitetet) Examina inom forskarutbildningen vid Mittuniversitetet Avlagda doktorsexamina Avlagda licentiatexamina MITTUNIVERSITETET

19 Forskning DIAGRAM 4 Anslagsgivare forskning 2009, procentuell fördelning av tkr i intäkter 4 % 5 % 1 % 16 % 14 % 1 % 53 % Statens forskningsanslag, (53) Forskningsråd, (6) Statliga myndigheter, (16) Kommuner och landsting, (1) Svenska forskningsstiftelser, (5) Svenska företag och organisationer, (4) EU-medel, inkl strukturfonder, (14) Utländska företag och organisationer, övriga intäkter samt räntor, (1) 6 % Extern finansiering Ett mått på forskningens samhällsnytta är den externa finansiering som universitetet erhåller. Den externa finansieringen utgör idag cirka 47 procent av universitetets totala forskningsbudget, en ökning med tolv procentenheter jämfört med året innan. Mittuniversitetet arbetar för att öka den externa finansieringen, främst genom fler internationella projekt. Forskarutbildning Mittuniversitetet erbjuder forskarutbildning inom ett tjugotal ämnen. Lärarutbildningsnämnden bedriver forskarutbildning i pedagogik och ämnesdidaktik. Inom humanvetenskaplig fakultet ges engelska, företagsekonomi, historia, hälsovetenskap, psykologi, socialt arbete, sociologi samt statsvetenskap. Under 2009 tillkom turismvetenskap. Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier ger forskarutbildningsämnena biologi, data- och systemvetenskap, ekoteknik och miljövetenskap, elektronik, industriell produkt- och kvalitetsutveckling, kemi, kemiteknik, matematik, medie- och kommunikationsvetenskap samt teknisk fysik. MITTUNIVERSITETET 19

20 Näringsliv och tillväxt Näringsliv och tillväxt Centralt inom det tematiska området Näringsliv och tillväxt är verksamheten inom de samverkande forskningsområdena Skogen som resurs samt Industriell informationsteknologi och digitala tjänster. Dessa är universitetets största och mest framgångsrika forskningsområden såväl internationellt som när det gäller samverkan med näringslivet. Forskningen inom Medier och kommunikation är nära knuten till både den skogsinriktade forskningen och forskningen inom IT-området. I den forskning om entreprenörskap och finansiella tjänster som görs inom Entreprenörskap och företagsutveckling samt Bank, försäkring och pension betonas de olika förutsättningar för tillväxt och välfärdsbygge som råder i regionen. Det gäller allt ifrån småskaligt företagande till traditionell storindustri. Målet är att genom forskningen bidra till en hållbar tillväxt såväl regionalt som nationellt och internationellt. Skogsindustrin är en av Sveriges viktigaste basindustrier och svarar för en betydande del av landets exportintäkter. Forskningen inom Skogen som resurs är relaterad till skogen och berör skogsråvarans utnyttjande, skogsekosystemens bevarande samt effektivisering av tillverkningsprocesserna i massa- och pappersindustrin. Även nya användningsområden för fiberbaserade produkter samt bioenergi baserad på skogsråvara ingår. Ett hållbart nyttjande av skogsråvaran som kombineras med effektiva produktionsmetoder och en optimal produktmix är centrala faktorer för att skapa en hållbar tillväxt i regionen. Möjligheten att arbeta och driva verksamhet på distans är viktig för tillväxten. Det gäller särskilt i glest befolkade områden. Fjärrövervakning och fjärrstyrning av processer öppnar nya affärsmöjligheter. IT-området revolutioneras idag genom en massiv utveckling av digitala sensorer och The internet for things. Mittuniversitetet är en av de ledande aktörerna inom Industriell informationsteknologi och digitala tjänster. Den IT-relaterade forskningen omfattar såväl distansoberoende tjänster för arbete och lärande som industriella system. Betydande forskning inriktas mot utveckling av trådlösa sensorer och system för mätning. Där fyller Sensible Things that Communicate (STC@ MIUN), ett av Mittuniversitetets större forskningsprogram, en viktig roll. Vid STC@MIUN utvecklar forskarna nya sensor-, kommunkations- och applikationslösningar. Syftet är att skapa innovation och tillväxt inom elektronik- och datateknikområdet med fokus på sensorsystem. Medie- och samhällsutvecklingen sker i samspel med den nya digitala tekniken. Denna påverkar medievanor och ger nya sätt att kommunicera. Det ger i sin tur medborgarna nya möjligheter till demokratiskt deltagande. Forskningen inom Medier och kommunikation analyserar tendenser i den framtida medieutvecklingen. Men också hur såväl journalistiken som organisationers kommunikation och den politiska kommunikationen påverkas av den utveckling som sker. Området Entreprenörskap och företagsutveckling har stor betydelse för utvecklingen av det regionala näringslivet. Forskningen inom detta område fokuserar på entreprenörskap som drivkraft för regional utveckling. Det sker genom att undersöka betydelsen av företagsnätverk, utvärdera internationaliseringsprocesser och analysera ungt företagande. I regionen finns många stora aktörer inom Bank, försäkring och pension. Väl fungerande och stabila system inom detta område är av central betydelse för den ekonomiska utvecklingen. Centrum för forskning om ekonomiska relationer (CER) är en centrumbildning, vars forskning inriktas mot ekonomiska relationer mellan individer, hushåll, företag, myndigheter och samhällsintressen. 20 MITTUNIVERSITETET

21 Näringsliv och tillväxt MITTUNIVERSITETET 21

22 Livskvalitet och välfärd Livskvalitet och välfärd Inom temat Livskvalitet och välfärd blir välfärdssamhällets utmaningar belysta i ett stort urval av ämnen. Centrala forskningsområden är Hälsa, idrott och sportteknologi samt Turism och upplevelser. Dessa är väl etablerade kompetensområden vid Mittuniversitetet. Områdena expanderar snabbt och har ett brett stöd från bland annat turistbransch och idrottsrörelse. Forskning kring lärande samt bildning som kunskapsprocess sker inom Lärande, bildning och kulturarv. Här ges också en grund för personlighetsutveckling som en del i kulturarvet. Frågor om vad som skapar trygghet i en värld som kan upplevas som hotfull engagerar forskare i flera olika ämnen inom forskningsområdet Kris och risk. Mittuniversitetets forskning och utbildning kring turism, upplevelseproduktion samt sport- och friluftsliv handlar om tjänster och produkter. Forskningen är en viktig del i det innovationssystem som växer fram inom turism och närbesläktade näringar. Här finns tydliga synergieffekter med forskningen inom entreprenörskap och företagsutveckling. Dagens samhälle präglas av ökade krav på effektivitet vilket leder till att stressrelaterade sjukdomar ökar. Det är därför viktigt att forska om sambanden mellan motion och hälsa, hälsoeffekter av livsstil och arbetsmiljö, sjukskrivningar samt rehabiliteringsmodeller. Hit hör även åldersspecifika aspekter av hälsoutveckling. Nationellt Vintersportcentrum (NVC) vid Mittuniversitetet är en viktig resurs för de svenska landslagen inom samtliga vinteridrotter. NVC är en centrumbildning som nyttjar forskningen inom elitidrott även för att förbättra satsningar på motion för bland annat äldre. Tillsammans med den forskning som bedrivs kring teknologiutveckling inom idrott ger detta forskningsområdet Hälsa, idrott och sportteknologi. Den mittsvenska fjällregionen är landets mest expansiva turistregion. För att stärka denna utveckling bedrivs forskning inom Turism och upplevelser för att utveckla turismrelaterade innovationssystem. En viktig del är att uppnå tillväxtåtgärder samt att möjliggöra en ansvarsfull utveckling av naturturism. Syftet är också att analysera utvecklingen av teknikstödd upplevelseturism. Lärande kräver i allt större utsträckning digital kompetens. Detta gäller inte minst i förhållande till Mittuniversitetets omfattande distansutbildning. Med den snabba utvecklingen på IT-området förändras även ungdomars vanor snabbt. Visionen är att studera hur den moderna tekniken används och hur den skulle kunna användas i undervisningen. Hit hör även att utveckla ämnesdidaktiska metoder och digital kompetens som passar till ungdomarnas nya vanor. Samhällets utveckling över tid innebär stora kulturella förändringar. Dessa präglar alldeles särskilt en glest befolkad region, som är ojämnt industrialiserad, i en övergång till en informationsbaserad ekonomi. Processen belyses genom att fokusera på frågor om historiska samband mellan industrialisering och turism. Men det handlar även om politisk kultur i småstäder, skrivande och regional identitet samt språkvetenskapliga perspektiv på distansstudier i hemmet. Tillsammans är detta forskningsområdet Lärande, bildning och kulturarv. Forskargruppen Kris och risk analyserar hur individer och andra aktörer agerar i krissituationer. Verksamheten syftar till en bättre samverkan mellan myndigheter och andra parter genom ny kunskap om kommunikation i samband med risker. Hit hör även samverkan mellan organisationer i riskhantering samt risk i relation till etnicitet, funktionshinder och geografiskt läge. 22 MITTUNIVERSITETET

23 Livskvalitet och välfärd MITTUNIVERSITETET 23

24 Centrumbildningar Centrumbildningar samverkansform som nyttiggör forskningen Vid Mittuniversitetet finns fem centrumbildningar. En centrumbildning är en organisationsstruktur för samverkan mellan universitet och externa parter. Syftet är att utveckla och nyttiggöra kompetens inom ett visst område genom olika forsknings- och utvecklingsprojekt. Kännetecknande för en centrumbildning är bland annat att externa branschrepresentanter medverkar i särskilda styrgrupper. Vid Mittuniversitetet finns även forskningsmiljöer som inte i formell mening är en centrumbildning, men ändå fungerar som en sådan. Två exempel är STC@MIUN och Digital Printing Center, DPC, i Örnsköldsvik. Fibre Science and Communication Network, FSCN Fibre Science and Communication Network, FSCN är ett multidisiplinärt forskningscentrum vid Mittuniversitetet. Målet är att skapa kunskap om framtidens innovativa produkter och produktionssystem för skogsindustrin, både nationellt och internationellt. Denna kunskap nås genom att ett sextiotal naturvetare, ingenjörer, datatekniker och samhällsvetare arbetar i nära samverkan med industri och näringsliv. Genom att arbeta utanför de traditionella och akademiska gränserna ger centrat ett nytt sätt att utforska framtidens fiberbaserade material och produkter. Forskningen har bland annat resulterat i många licentiat- och doktorsexamina samt vetenskapliga artiklar och föredrag. Ett antal av dessa artiklar och föredrag har belönats med internationella och nationella utmärkelser. European Tourism Research Institute (ETOUR) Turismforskningsinstitutet Etour utvecklar och kommunicerar kunskap om turism och resande. Forskningen bedrivs inom tre delvis överlappande utvecklingsområden. Destinationsutveckling handlar om utveckling av platser och regioner till attraktiva besöksmål. Forskningen omfattar bland annat turismens produktionssystem, säsongsproblematik samt kluster och innovationssystem. Turismens natur- och kulturresurser fokuserar på hållbar turismutveckling knuten till dessa resurser. Forskningen belyser exempelvis turism i skyddade områden, kommersialisering och hållbar utveckling. Turismen i upplevelseekonomin omfattar bland annat produktutveckling, evenemang, tillämpningar av informations- och kommunikationsteknologi samt kund- och marknadsförståelse. Centrum för forskning om ekonomiska relationer Vid Centrum för forskning om ekonomiska relationer, CER, bedrivs forskning om företags och individers ekonomiska relationer med branscherna bank, fastigheter, försäkring, pension och revision. Forskningsresultaten sprids inom forskarsamhället och näringslivet. Den finansiella sektorn står inför en rad förändringar och utmaningar. CER ska utveckla den kunskap som behövs för att kunna möta och påverka framtiden. Det görs i ett långsiktigt perspektiv med fokus på frågor om finansiellt risktagande och regelverk, värdering och tillgångsanslag, internationalisering och kundhantering. Genom forskning om den finansiella sektorn och satsning på kompetensutveckling skapar CER dessutom förutsättningar för en starkare rekryteringsbas för sektorns företag och myndigheter. 24 MITTUNIVERSITETET

25 Centrumbildningar Demokratiinstitutet Demokratiinstitutet forskar om och bidrar till debatt kring den moderna demokratins villkor och den politiska kommunikationen mellan medborgare, medier och partier. Verksamheten är inriktad mot studier av politisk kommunikation och omfattar forskningsuppdrag men också utredningar, rådgivning och utbildning. Analyser av svenska förhållanden dominerar även om forskarna i hög grad samverkar med internationella forskare och forskarnätverk. Nationellt vintersportcentrum Nationellt vintersportcentrum (NVC) har två huvudsakliga forskningsinriktningar, nämligen idrott och prestation samt idrott och hälsa. Inom idrott och prestation är den fysiologiska forskningen inriktad mot aeroba energiprocesser och faktorer som begränsar den aeroba prestationsförmågan. I den biomekaniska forskningen analyserar forskarna inre och yttre belastningar samt krafter i kroppar och material. Att genomföra studier där kunskapsfälten fysiologi och biomekanik integreras för att uppnå en mer övergripande förståelse av de faktorer som påverkar prestationsförmågan, är ett speciellt intresseområde för NVC. En tydlig synergi med hälsoområdet sker genom att använda forskningen om elitidrott till förbättrade satsningar på motion. Vid NVC finns ett så kallat FYSSLAB där forskning och utvecklingsarbete om folkhälsa möjliggörs. MITTUNIVERSITETET 25

26 Samverkan Samverkan som utvecklingsmotor Mittuniversitetets samverkan med näringsliv och samhälle är ett led i utvecklingen av utbildning och forskning, där samverkan ska vara en integrerad och naturlig del. Mittuniversitetets mål är att skapa externa relationer med ett gemensamt ansvar för resultatet i ett vinn-vinn förhållande. Effekterna av samverkan är kunskapsspridning åt båda håll. De kan sammanfattas i de tre målområden som Högskoleverket har listat för samverkansarbetet, det vill säga Demokratiutveckling, Kunskapsutveckling och tillväxt samt Bättre utbildning. Samverkansprojekt bidrar till att stärka Mittuniversitetets förankring i regionen och i berörda kommuner liksom till att profilera verksamheten på olika campus. Det öppnar i sin tur möjligheter till praktikplatser och examensarbeten för studenter liksom till feriejobb. Samverkan med skolor och kommuner har betydelse för skolutvecklingen i regionen och ger ökad kunskap om aktuella frågor inom kommunerna och på skolor. Mittuniversitetet vill att ingångarna till universitetet ska vara tydliga och enkla. Samverkan inom utbildning Mittuniversitetet vill erbjuda attraktiv utbildning i nära samverkan med arbetslivet. Studenten får arbetslivskontakter genom olika moment i utbildningen såsom praktik, mentorsprogram och studiebesök. Karriärtorget, ett koncept som vidareutvecklats under 2009, är ett annat exempel. Yrkesföreläsningar, arbetsgivarträffar och coachning är några aktiviteter som Karriärtorget har anordnat. På webben annonserar Karriärtorget lediga sommaroch extrajobb, praktikplatser och förslag på examensarbeten. Praktik ingår i allt fler program och inom civilingenjörsutbildningen finns sedan länge ett mentorsprogram. Ambitionen är att så många utbildningar som möjligt ska vara arbetslivsanknutna. Samverkan inom forskning Mittuniversitetet har en omfattande verksamhet inom området Kunskapsutveckling och tillväxt. Det finns exempelvis forskarstuderande som är direkt finansierade av företag eller organisationer. De ingår i forskningsprojekt och har handledare vid Mittuniversitetet. År 2009 fanns det 37 så kallade industridoktorander vilket är en ökning med nio stycken jämfört med föregående år. Mycket av Mittuniversitetets forskningssamverkan drivs av enskilda forskargrupper. Exempel på detta är forskarnätverket KRIHS (Kris och Risk i det Heterogena Samhället) där forskare i sociologi samarbetar med näringsliv och olika myndigheter. Andra exempel är Sensible Things that Communicate samt forskning inom området Skogen som resurs som har ett utvecklat samarbete med skogsnäringen, massa- och pappersindustrin samt med övriga norrländska universitet. Exempel på innovationssystem är Peak Innovation, som utvecklar konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöer i Östersund/Åre inom turism, vintersport och friluftsliv. Innovationsstöd Under 2009 byggde Mittuniversitetet upp en ny verksamhet kallad MIUN Innovation. Projektet genomförs med medel från EU:s strukturfondsprogram Mål 2 och Sundsvalls och Östersunds kommun samt Innovationsbron. Med hjälp av innovationsagenter, idé- och innovationscoacher vill MIUN Innovation öka studenternas benägenhet att starta företag och öka andelen forskare som kommersialiserar sina forskningsresultat. MIUN innovation fyller ett glapp i det regionala innovationsstödsystemet genom att aktivt söka och stimulera idéer inom Mittuniversitetet. Projektet har på kort tid kommit igång med innovationsstödsarbetet. Under 2009 har MIUN Innovation mottagit ett hundratal idéer från forskare, lärare, personal och inte minst studenter. Av dessa har 38 av idéerna tagits vidare för att testa den kommersiella hållbarheten. Mittuniversitetet är även koordinator för Innovationskontoret Fyrklövern. Det drivs tillsammans med Karlstads och Örebro universitet samt Linnéuniversitetet och ska stödja forskare som vill kommersialisera sin forskning. Innovationskontoret ska inte bara ge stöd inom det egna lärosätet utan även till lärosäten som saknar innovationskontor. 26 MITTUNIVERSITETET