2008 visning sredo År

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2008 visning sredo År"

Transkript

1 Årsredovisning 2008

2 Mittuniversitetets årsredovisning 2008 Dnr MIUN 2009/117 Omslagsbild: Mittuniversitetets campus i Sundsvall Åkroken. År 2008 utsåg Europeiska stadsbyggare Åkroken till Europas bästa nybyggda universitetsområde och Bästa stadsdel. Åkroken har tidigare även vunnit det prestigefyllda stadsbyggnadspriset Charter Awards. Foto: Sandra Pettersson Kontaktperson för Årsredovisningen 2008 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning FÖRORD Rektor har ordet RESULTATREDOVISNING Ett år med ökat regionalt och internationellt fokus 2. Grundläggande högskoleutbildning 2.1 Inledning 2.2 Omfattning 2.3 Rekrytering och antagning 2.4 Utveckling av grundläggande utbildning 2.5 Distansutbildning 2.6 Examina 3. Forskning och forskarutbildning 3.1 Inledning 3.2 Forskarutbildning 4. Gemensamt för utbildning och forskning 4.1 Kvalitet och kvalitetsarbete 4.2 Internationalisering 4.3 Arbete för lika villkor 4.4 Samverkan med omgivande samhälle 4.5 Bibliotek 4.6 Personal och kompetensförsörjning 5. Ekonomisk utveckling Styrning och kontroll EKONOMISK REDOVISNING UNIVERSITETSSTYRELSENS BESLUT Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Sammanställning av anslagsbelastning Intäkter och kostnader fördelade på verksamhetsgrenar och vetenskapsområden Organisationsplan för Mittuniversitetet Sammanställning av återrapporteringskrav Sammanställning av tabeller och diagram MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

4 Förord 2 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2008

5 Förord Förord Rektor har ordet Kvalitet, prestationsersättning och profilering är några av de nyckelord som präglat diskussionen kring det svenska högskolelandskapet under Detta har också på olika sätt förts fram i de utredningar och propositioner som presenterats under året. Särskilt den forsknings och innovationspolitiska propositionen, som lades fram under hösten, är ett sådant exempel. Även de utredningar kring lärarutbildningen och universitetens självständighet som presenterats kan komma att innebära stora förändringar för universitetet liksom den kommande propositionen om utbildningen som förväntas under våren Många grundläggande spelregler för universiteten har varit under diskussion och omdaning under året. Det har varit stimulerande att följa processen och det stora intresse för universitetens verksamhet som regeringen visat. Samtidigt har det visat sig att flera av de föreslagna mekanismerna för till exempel forskningsmedlens fördelning inte grundar sig på enkla kvalitetsbedömningar utan missgynnar de nya universiteten. Förhoppningsvis leder den debatten till ett framtida bättre system. Mittuniversitetet har under året startat en översyn av den strategiska agendan för kommande år genom arbetet med en ny utvecklingsplan som kommer att färdigställas under Den position som universitetet vill befästa grundar sig på närhet till det omgivande samhället såväl som till våra studenter och medarbetare. Samtidigt ska vår utbildning och forskning byggas upp kring för partners och samhälle relevanta områden med stor potential att på bästa sätt bidra till både vår och våra partners utveckling. Ett aktivt arbete inom ramen för etablerade innovationssystem är en självklarhet för den skogliga forskningen, industriell IT, idrott och hälsa, upplevelseteknologi och turism. Kombinationen av grundläggande och resultatrik forskning och samverkan inom internationellt framgångsrika innovationssystem i omgivande samhälle är helt unik och har gett upphov till många excellenta prestationer under Samtidigt har forskningsverksamheten inom andra områden fortsatt att utvecklas positivt under det gångna året inte minst genom särskilda satsningar från fakultetsnämndernas sida, ökad extern finansiering och nya samverkansavtal med externa parter. Under Mittuniversitetets korta uppbyggnadsperiod har satsningarna gett avsett resultat med en kraftigt utbyggd forskningsverksamhet, ett ökande antal forskarstuderande och fler professorer. Vid årshögtiden 2008 promoverades fler doktorer och installerades fler professorer än någonsin tidigare i universitetets historia. Mittuniversitetets utbildningar har blivit mer efterfrågade. Söktrycket inför hösten 2008 ökade något och i kölvattnet av den lågkonjunktur inom industrin som blev allt tydligare under hösten märks redan ett ökat intresse för högre studier inför Mittuniversitetet kommer särskilt att satsa på ökad regional rekrytering samt en kraftfullare internationell rekrytering. Under året har Mittuniversitetet också haft anledning att glädjas åt stora framgångar bland våra skid och skidskyttestudenter. Även våra studenter inom exempelvis industridesign har blivit internationellt uppmärksammade för arbeten de gjort. Mittuniversitetet står inför många utmaningar. Under 2008 har flera stora frågor för universitetssektorn kommit att framträda allt tydligare. Ett fortsatt strategiskt arbete för att forma och vidmakthålla universitetets position med en god extern finansiering, akademisk excellens, ett efterfrågat utbildningsutbud och en god inre miljö är därför den kanske viktigaste uppgiften inför kommande år. Sundsvall den 25 januari 2009 Anders Söderholm / Rektor MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

6 Resultatredovisning Ett år med ökat regionalt och internationellt fokus 4 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2008

7 Resultatredovisning Ett år med ökat regionalt och internationellt fokus 1. Ett år med ökat regionalt och internationellt fokus Utbildning Mittuniversitetets forskarutbildning är väl etablerad inom såväl naturvetenskapligt som humanistisk samhällsvetenskapligt vetenskapsområde. Under 2008 påbörjade fler personer forskarutbildning än verksamhetsåret De nyantagna fördelade sig lika mellan vetenskapsområdena. Mittuniversitetet har en, i jämförelse med riket, bred rekrytering till forskarutbildningen med en stor andel studerande från hem utan akademisk erfarenhet. I syfte att utveckla utbildningen på grundnivå och avancerad nivå gjordes flera innovativa satsningar under året. En ny utbildning för affärs och produktutveckling inom turism och upplevelseteknologi lokaliserades till Åre under namnet SkarpÅre. Nya längre utbildningsprogram startade också. Exempel är ett psykologprogram, ett civilingenjörsprogram i industriell ekonomi och en projektledarutbildning med inriktning mot folkhälsovetenskap. Ett kortare program i psykiatrisk omvårdnad initierades också. Mittuniversitetets vårdutbildningar, socionomutbildningar, medie och designutbildningar hade ett fortsatt gott söktryck. Det omfattande distansutbudet är ett av de viktigaste instrumenten för att bredda rekryteringen till utbildning på grundnivå och därmed ge fler möjlighet att läsa högskolekurser. De senaste åren har antalet sökande till Mittuniversitetets grundläggande utbildningar minskat. Den nedåtgående trenden vände glädjande nog hösten Antalet studenter ökade redan under höstterminen och detta kommer på längre sikt att medföra större studentvolym. Antalet studenter ökade främst på fristående kurser. Också inom teknikutbildningar vände den negativa trenden i en mindre uppgång. Antalet helårsstudenter vid Mittuniversitetet minskade trots detta under 2008 jämfört med Implementeringen av Mittuniversitetets utbildningsstrategi för åren fortsatte under Rektor fastställde en pedagogisk utvecklingsplan för Mittuniversitetet och mottagandet av internationella studenter analyserades som grund för åtgärder i syfte att skapa mervärde för studenterna. Under året analyserades de externa förhållanden som styr efterfrågan på högre utbildning på nationell nivå vilket resulterade i att ett antal insatsområden för studentrekrytering identifierades. Bland dessa finns insatser för en bättre internationell rekrytering liksom insatser med fokus på den regionala marknadens behov. Flera nya internationella program utvecklades som kommer att starta under Mittuniversitetet fyller en viktig funktion i regionen när det gäller strävandena att öka övergången från gymnasieskolan till högre studier. Andelen nybörjare på Mittuniversitetet som kommer från Jämtlands och Västernorrlands län, det vill säga den egna regionen, har minskat under en rad år. Detta har sin grund bland annat i en sjunkande övergångsfrekvens. Högskoleverket presenterade under våren resultatet av den förnyade utvärderingen av lärarutbildningen. Mittuniversitetet fick beröm för att de åtgärder bedömargruppen rekommenderade 2004 hade beaktats. Den verksamhetsförlagda utbildningen och verksamheten i det regionala utvecklingsnätverket berömdes också av Högskoleverket. I rapporten ifrågasattes dock Mittuniversitetets examensrätt. Kritiken gällde främst att andelen disputerade lärare enligt bedömargruppen var otillfredsställande låg. Andelen lärare med vetenskaplig kompetens måste öka och de måste också ges möjligheter att forska. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

8 Resultatredovisning Ett år med ökat regionalt och internationellt fokus Forskning Den forskning som bedrivs vid Mittuniversitetet är, enligt en rapport från Högskoleverket, läst och citerad i betydligt högre utsträckning än världsgenomsnittet för de ämnen som mättes i undersökningen. Bland de forskningsprojekt som uppmärksammades under året kan nämnas PaperOpt, som av Vinnova tilldelats trettio miljoner kronor på fem år, det största sammanhängande forskningsprojektet någonsin inom sitt område. Målet är att göra bättre papper med bättre färgåtergivning och mindre miljöpåverkan. Innovationssystemet Peak of Tech Adventure finansieras också av Vinnova tillsammans med Mittuniversitetet, regionalt näringsliv och tre jämtländska kommuner. Peak of Tech Adventure är regionens satsning för utveckling inom vintersport, turism och friluftsliv. Strukturfondspartnerskapet för Mellersta Norrland prioriterade elva projekt från Mittuniversitetet för stöd från regionala fonden inom ramen för EU mål 2. Bland projekten finns bland annat Sport och upplevelseteknologi, System för digital 3D reklam och olika projekt inom området Skogen som resurs. Under året invigdes Nationellt Vintersportcentrum, vilken är en centrumbildning inom Mittuniversitetet. Forskningsmiljön vid Vintersportcentrum ger unika möjligheter att utveckla skidutrustning och mäta människans prestationsförmåga. Verksamheten genomförs i ett nära samarbete mellan Mittuniversitetet, Svenska skidförbundet och Svenska skidskytteförbundet. Mittuniversitetet var ett av de lärosäten som ingick i en fördjupad granskning i KK stiftelsens miljardsatsning på forskning, men kom inte med i satsningens första omgång. Expertgruppen bedömde dock att Mittuniversitetets val av profil, Skog och fjäll som resurser för näringsliv och livskvalitet var intressant. Mittuniversitetet har tillsammans med de andra nya universiteten i Karlstad, Växjö och Örebro reagerat på regeringens forsknings och innovationsproposition, vilken missgynnar nya universitet som ännu inte hunnit få full utväxling för forskningsresurserna. Tillsammans med de tre övriga universiteten har Mittuniversitetet föreslagit regeringen att bland annat skapa en säkrad zon för de nya universiteten med anslagsnivåer runt 100 miljoner kronor högre än i dag för respektive universitetet. Ett annat förslag är att etablera ytterligare innovationskontor vid de fyra nya universiteten. Vid installations och promotionshögtiden i november installerades Mittuniversitetets nye rektor samt 16 professorer och tre adjungerade professorer. Ett trettiotal doktorander promoverades tillsammans med två hedersdoktorer. Samverkan Mittuniversitetet fyller en viktig funktion i den region universitetet verkar i. Detta gäller både inom utbildning, där universitetet ska tillgodose det omgivande samhällets behov av välutbildad arbetskraft, och i än högre grad inom forskningsverksamheten. Den forskning som bedrivs förväntas komma samhället till nytta såväl i regionen som nationellt och internationellt. En rapport från Högskoleverket pekar på Mittuniversitetet som ett av de lärosäten som de senaste åren utvecklats mest när det gäller samverkansuppgiften. Det gäller särskilt målet för demokratiutveckling och målet för kunskapsutveckling och tillväxt. Mittuniversitetet fick i detta sammanhang en utmärkelse för sitt arbete. Mittuniversitetet samverkar med andra lärosäten vilket exempelvis ger möjligheter till arbetsfördelning och kvalitetshöjande inslag i olika utbildningar Denna typ av samverkan är också ett självklart inslag i enskilda forskningsprojekt. Verksamhetsutveckling I början av året gjordes en översyn av Mittuniversitetets administration, i syfte att effektivisera och rationalisera både förvaltningen och administrationen på nämnd och institutionsnivå. Översynen 6 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2008

9 Resultatredovisning Ett år med ökat regionalt och internationellt fokus följdes av ett uppdrag från styrelsen till rektor att utveckla universitetets verksamhets och ekonomistyrning. Parallellt med detta har arbete pågått för att implementera FISK, förordningen om intern styrning och kontroll. Detta fortsätter under För att möta framtidens behov av såväl extern som intern uppföljning av verksamhet och resultat togs en ny forskningsdatabas i bruk vid slutet av året. Forskningsdatabasen kommer att underlätta uppföljning av verksamhet på aggregerad nivå och höja kvaliteten i efterföljande analyser. Avslutningsvis Från april 2008 har Mittuniversitetet en ny rektor vilket inneburit en nystart för organisationen. Det arbete med strategier för utbildning och forskning, pedagogisk utveckling och KK miljöer liksom utvärderingen av forskningsprofilerna vilka genomfördes under 2007 blev utgångspunkter för utvecklingsarbete under Till detta kommer insatserna för att utveckla verksamhetsstyrning och administrativa processer. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

10 Resultatredovisning Grundläggande högskoleutbildning 8 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2006

11 Resultatredovisning Grundläggande högskoleutbildning 2 Grundläggande högskoleutbildning 2.1 Inledning Mittuniversitetet har verksamhet vid tre campus och erbjuder därutöver ett stort antal kurser och utbildningar på distans och via nätet. Vid Campus Härnösand finns lärarutbildning och utbildningar inom humanistiska ämnen samt arkiv och informationsvetenskap. Campus Sundsvall kännetecknas av utbildningar inriktade mot naturvetenskap, teknik och medier. Även utbildningar inom samhällsvetenskap samt vårdutbildning finns här. Campus Östersund utmärks av samhällsvetenskapliga utbildningar bland annat socionomutbildning, turismutbildning och psykologutbildning, även utbildningar inom vård och sport/idrott, liksom vissa tekniska utbildningar finns i Östersund. Utöver utbildningar på tre campus erbjuder Mittuniversitetet ett stort antal nät och distanskurser, vilket medför goda möjligheter till högre utbildning inom regionen. Mittuniversitetet fyller här en viktig funktion för såväl företag och arbetsgivare i regionen som för enskilda invånare som söker högre utbildning. TABELL 1 Studenter vid Mittuniversitetet och på olika campus Antal individer per läsår Förändring Campus 04/05 05/06 06/07 07/08 06/07-07/08 Mittuniversitetet ,3% varav Härnösand ,4% Sundsvall ,7% Östersund ,5% Örnsköldsvik ,3% * Eftersom samma individ kan läsa på mer än ett campus så blir den sammanlagda summan för campusorterna högre än för Mittuniversitetet totalt. Antalet studenter vid Mittuniversitetet har ökat. Fördelningen av studenter över orterna står sig relativt stabil över en treårsperiod, även om Sundsvall tappat några hundra studenter de senaste två åren, från att dessförinnan ha ökat kraftigt. Vårdutbildningen i Örnsköldsvik övergick vid halvårsskiftet 2007 till Umeå universitet, vilket förklarar den stora minskningen av antalet individer där under läsåret 07/ Omfattning Antalet helårsstudenter minskade under 2008 med knappt 300 jämfört med Antalet studenter, individer, ökade dock något. Det innebär att Mittuniversitetets studenter läste färre kurser eller kurser om färre poäng jämfört med tidigare. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

12 Resultatredovisning Grundläggande högskoleutbildning TABELL 2 Antal helårsstudenter (hst) på poänggivande utbildningar Antal helårsstudenter Poänggivande utbildningar Grundutbildning Sommarkurser Basår Beställd utbildning 3 8 Summa Särskilda uppdrag 5 6 Uppdragsutbildning med poäng Utbildning för annan högskola 5 Totalt Antal registrerade studenter * * fr.o.m inkl. uppdragsutbildning Mittuniversitetets takbelopp för grundläggande utbildning 2008 var 514,9 miljoner kronor. Inom ramen för uppdraget uppnådde Mittuniversitetet 408 miljoner kronor i intäkter av anslag Det kom fler nybörjarstudenter än tidigare till Mittuniversitetet hösten 2008 jämfört med hösten Främst ökade antalet nybörjare inom beteendevetenskap i Härnösand, på socionomutbildningen samt inom datautbildningar. Den nya psykologutbildningen i Östersund lockade också många nya studenter. TABELL 3 Uppföljning av regeringens mål avseende helårsstudenter (hst) Antal helårsstudenter Antal helårsprestationer Utbildningsområde Humaniora Juridik Samhällsvetenskap Naturvetenskap Teknik Vård Medicin Undervisning Övrigt Design Summa Därav naturvetenskap och teknik Mål naturvetenskap och teknik >1 910 >1 820 >1 420 >1 420 Antalet helårsstudenter ökade i jämförelse med 2007 inom samhällsvetenskap, medicin och teknik. Utbildningsområdet undervisning fortsatte att tappa helårsstudenter. Inom utbildningsområdet design medger regeringen ersättning för 65 helårsstudenter och 65 helårsprestationer. Utöver detta uppnåddes 68 helårsstudenter och 44 helårsprestationer, vilket innebär att undervisning genomfördes med den lägre teknikprislappen. 10 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2006

13 Resultatredovisning Grundläggande högskoleutbildning TABELL 4 Nyckeltal Utbildningsvolym och genomströmning Totalt antal hst Totalt antal hpr Genomströmning 76% 79% 81% 78% Andel hst inom program 58% 61% 62% 58% Nivåer, hst: Kandidatnivå Magisternivå Förberedande nivå* 105 Grundnivå Avancerad nivå 391 Studenter: Antal studenter (individer) Därav andel män 37% 37% 36% 35% Åldersstruktur, andel av hst - 25 år 35% 38% 37% 37% år 40% 38% 39% 39% 35 år - 25% 24% 24% 24% *Basår, preparandkurser i matematik och svenska för utbytesstudenter Nyckeltalstabellen visar, förutom nedgången i helårsstudenter och helårsprestationer, endast mindre förändringar. Andelen män bland studenterna minskade något. Åldersstrukturen har varit stabil de senaste åren. Från och med 2008 redovisar Mittuniversitetet, i enlighet med regleringsbrevet, helårsstudenter på grundnivå respektive avancerad nivå, vilket omöjliggör en jämförelse med tidigare år. Genomströmningen var lägre än förra året, trots att Mittuniversitetet arbetat aktivt med att följa upp studenterna och deras prestationer. En förklaring kan vara att andelen distansstudenter bland helårsstudenterna ökade något. Distanskurser har genomsnittligt lägre genomströmning än campuskurser. 2.3 Rekrytering och antagning Rekryteringsinsatser Mittuniversitetet intensifierade under 2008 arbetet med studentrekrytering, bland annat till följd av nedgången i antalet helårsstudenter under de senare åren. Universitetets fokus är främst att öka rekryteringen från regionen samt internationellt. Under året har Mittuniversitetet drivit ett större projekt för att öka rekrytering av studenter till Mittuniversitetet och för att säkerställa att de resurser som satsas på studentrekrytering används kostnadseffektivt. I projektet ingick bland annat uppsökande verksamhet bland antagna studenter, en ny process för sen antagning samt vidareutveckling av den enkät till nya studenter som görs varje år. Mittuniversitetet utbildade liksom tidigare år studentambassadörer. De medverkade vid öppet hus på universitetets tre campus, gymnasiebesök runt om i landet, temadagar på gymnasieskolor i regionen samt med uppsökande verksamhet i Åre under sportloven. Tillsammans med studieoch karriärvägledare deltog de också vid ett flertal stora utbildningsmässor. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

14 Resultatredovisning Grundläggande högskoleutbildning I samband med höstterminens start genomfördes direktantagning till lediga platser. Mittuniversitetet annonserade lokalt och regionalt i tidningar, på Internet och i busskurer samt skickade direktreklam till alla sistaårselever på svenska gymnasieskolor. Institutioner och utbildningar genomförde under året egna rekryteringsinsatser. Samtliga institutioner samarbetar på olika sätt med gymnasieskolor. Det kan avse föreläsningar eller kurser för gymnasieelever, öppet hus, utlån av laboratorier samt rena marknadsföringsinsatser mot gymnasieeleverna. Många aktiviteter har som mål att bredda rekryteringen. Breddad rekrytering Mittuniversitetets insatser för en breddad studentrekrytering redovisas i en särskild skrivelse i samband med årsredovisningen för 2008 (dnr MIUN 2009/289). Behörighetsgivande förutbildning Basåret utgör en möjlighet för blivande studenter att komplettera sin behörighet för att sedan kunna läsa tekniska eller naturvetenskapliga utbildningar. Basåret är en alternativ rekryteringsväg till dessa utbildningar, eftersom det ger platsgaranti på aktuella utbildningsprogram. I basåret ingår kurser i matematik, fysik, kemi och biologi. TABELL 5 Behörighetsgivande förutbildning Helårsstudenter Helårsprestationer varav Basårsutbildning-program, hst Basårsutbildning-program, hpr Andel kvinnor av hst 31% 32% 42% 48% Antalet helårsstudenter inom basåret har minskat något under de senaste åren, men endast marginellt jämfört med ett år tillbaka. Andelen kvinnor har på några få år ökat från knappt en tredjedel till nära hälften av helårsstudenterna. Information och vägledning om utbildningar och arbetsmarknad Vägledning och information om utbildningsvägar och arbetsmarknad till studenterna sker på olika sätt. Studie och karriärvägledare, studierektorer och programansvariga stödjer vanligen studenterna när det gäller val av utbildning och valmöjligheter inom en utbildning. Nyantagna studenter får information via olika källor, såsom introduktionsträffar, broschyrer och utdelade USB minnen med information. Presumtiva studenter möter Mittuniversitetets olika institutioner och utbildningar när Öppet hus anordnas vid varje campus. Blivande studenter får då information om olika utbildningar, översiktlig information om arbetsmarknad och om möjliga yrkesval efter utbildningen. De studenter som redan läser vid Mittuniversitetet får information om arbetsmarknaden vid exempelvis introduktionsträffar och programträffar. Inom flera utbildningar ordnas även möten med potentiella arbetsgivare som myndigheter, näringsliv och organisationer. De program, bransch och ämnesråd med representanter från omgivande samhälle som införts på vissa utbildningar bidrar till en starkare koppling till arbetsmarknaden. Under det gångna året har Mittuniversitetet vidareutvecklat webbsidor om karriär och arbetsmarknad samt anordnat karriäraktiviteter och föreläsningar på området. 12 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2006

15 Resultatredovisning Grundläggande högskoleutbildning Mittuniversitetets studentkårer har anordnat arbetsmarknads och karriärmässor som fungerar som mötesplatser mellan studenter och arbetsgivare. Förutom föreläsningar och mässutställning har studenterna haft möjlighet till samtal och mingel med arbetsgivarna. Nybörjare vid Mittuniversitetet Antalet nybörjare på Mittuniversitetet ökade något mellan läsåren 2006/07 och 2007/08. Rekryteringen från storstadslänen ökade medan allt färre nybörjare kommer från den egna regionen. TABELL 6 Nationell rekrytering till Mittuniversitetet Nybörjare Läsår och antal individer Rekryteringslän 04/05 05/06 06/07 07/08 Jämtlands län Västernorrlands län Summa regionen Stockholms län Skåne län Västra Götaland Gävleborgs län Övriga län Antal nybörjare (individer) Andel från regionen 29% 27% 25% 23% Det är dock skillnad i rekryteringsmönstret mellan de två län som utgör Mittuniversitetets region. Antalet nybörjare från Jämtlands län ökade markant medan antalet nybörjare från Västernorrlands län sjönk lika markant. DIAGRAM 1 Högskolenybörjare från Jämtlands och Västernorrlands län % % 60% 40% 20% 0 04/05 05/06 06/07 07/08 Jämtlands och Västernorrland län Till M ittuniversitetet M IUN andel av länens nybörjare 0% Andelen högskolenybörjare från Jämtlands och Västernorrlands län som väljer att läsa vid Mittuniversitetet har minskat de senaste åren. Läsåret 04/05 valde närmare 50 procent av dem som första gången läste vid högskola eller universitetet att börja på Mittuniversitetet. Läsåret 07/08 hade andelen sjunkit till 42 procent. Även här skiljer sig de båda länen åt. Läsåret 07/08 började 49 pro MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

16 Resultatredovisning Grundläggande högskoleutbildning cent av högskolenybörjarna från Jämtlands län vid Mittuniversitetet, men endast 37 % från Västernorrlands län. Kvinnor är mer benägna att börja vid Mittuniversitetet än män. Sammantaget kan rekryteringsmönstren spegla en generell trend där ungdomar gärna flyttar och byter bostadsort. Tillsammans med den allt lägre övergångsfrekvensen från gymnasium till högre studier i regionen är dock den minskande regionala rekryteringen oroande. Reell kompetens Bestämmelserna om reell kompetens används av de flesta av Mittuniversitetets institutioner, även om antalet ansökningar om validering har minskat under de senaste åren. TABELL 7 Validering Antal prövade Antal som bedömts behöriga Antal prövade Antal som bedömts behöriga Antal prövade Antal som bedömts behöriga Humanvetenskap Naturvetenskap, teknik och medier Totalt Antal antagna Andel antagna av dem som bedömts behöriga 41% 45% 53% Mittuniversitetet fastställde år 2005 riktlinjer för validering. Ansökningar med styrkta åberopade meriter valideras för reell kompetens. I flertalet fall bedöms de dokumenterade meriterna, till exempel högskoleutbildning, arbetslivserfarenhet och utlandsvistelse, som den sökande åberopar. I engelska och svenska kan även tester förekomma. En vanlig svårighet är att sökande åberopar meriter som inte styrks med intyg. Även när det finns intyg som grund för en dokumentanalys innehåller bedömningen alltid en subjektiv aspekt. Ett testresultat kan av den sökande upplevas som ett mer objektivt sätt att bedöma kompetensen. Mittuniversitetet har inte hittills samverkat med andra lärosäten i syfte att utveckla metoder och rutiner för bedömning av reell kompetens. Alternativa urvalsgrunder Mittuniversitetets användning av alternativa urvalsgrunder redovisas i en särskild skrivelse i samband med årsredovisningen (dnr MIUN 2009/290). 2.4 Utbildningsutbud Utbildningsstrategi Mittuniversitetet har en utbildningsstrategi för perioden och en forsknings och utbildningsstrategi för perioden Den senare var ett uppdrag från regeringen och lämnades i december Med utgångspunkt i de båda strategidokumenten har Mittuniversitetet arbetat med pedagogisk utveckling och flexibelt lärande, internationalisering, arbetslivsanknytning av utbildningen samt regional rekrytering. Nämnderna har exempelvis arbetat med att ge lärarna möjligheter att utveckla sin professionalitet som universitetslärare. Mittuniversitetet har även avsatt medel för att stimulera nytänkande och bidra till utvecklad lärarkompetens och högre kvalitet i utbildningar. 14 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2006

17 Resultatredovisning Grundläggande högskoleutbildning Förändringar i utbildningsutbudet Ett mål i Mittuniversitetets utbildningsstrategi (dnr MIUN 2005/1597) var att öka arbetslivsanknytningen i program och kurser. Inom flera av universitetets utbildningar arbetade man under året vidare med detta, bland annat genom att ge utrymme för inslag av praktik och verksamhetsförlagd utbildning liksom utbildningsinslag som svarar mot typiska arbetssituationer inom en utbildning. Fler kurser än tidigare på avancerad nivå har erbjudits på engelska för att anpassa kursutbudet till de utländska studenterna. Mittuniversitetet har länge haft en hög andel utbildning på distans och fortsatte under året att utveckla distanspedagogiken och metoderna för att öka genomströmningen. Under året startade det Beteendevetenskapliga programmet samt en utbildning i programvaruteknik i distansform. En tydlig iakttagelse under 2008 är att antalet helårsstudenter på programutbildningar minskade för att istället öka på fristående kurser. TABELL 8 Programutbildningar vid Mittuniversitetet Antal helårsstudenter Förändring Programutbildningar Humanistiska utbildningar Beteendevetare och socionomer Medieutbildningar Samhällsvetenskapliga utbildningar Vårdutbildningar Utbildningar med inr. sport och idrott Civilingenjörsutbildningar Ingenjörsutbildningar Teknikerutbildningar IT-utbildningar (ej ingenjör) Naturvetenskapliga utbildningar Utbildningar med konstnärliga inslag Lärarutbildning Mittuniversitetet totalt Mittuniversitetet förlorade närmare 400 helårsstudenter på programutbildningar under 2008, jämfört med året innan. En stor del av minskningen kunde hänföras till lärarutbildningen, men även beteendevetare och socionomer minskade, liksom samhällsvetenskapliga utbildningar. Civilingenjörs och teknikerutbildningar ökade något. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

18 Resultatredovisning Grundläggande högskoleutbildning TABELL 9 Antal helårsstudenter på fristående kurser Helårsstudenter Förändring Utbildningsområde Humaniora Juridik Samhällsvetenskap Naturvetenskap Teknik Undervisning Vård Medicin Övrigt* Design Summa * Här ingår AU60, se lärarutbildningen Utbildningsvolymen på fristående kurser ökade med närmare hundra helårsstudenter under Inom naturvetenskap och teknik ökade antalet helårsstudenter från låg nivå. Även inom samhällsvetenskap ökade antalet helårsstudenter. Avvägning mellan kurser på grundnivå och avancerad nivå Inför höstterminen 2008 erbjöd Mittuniversitetet ett femtiotal utbildningsprogram på grundnivå och ett stort antal program på avancerad nivå. Till följd av Bolognaanpassningen erbjöds ett stort antal magister och masterprogram, många gånger med få sökande. Alltför kort tid har förflutit sedan kurser på grundnivå respektive avancerad nivå infördes, för att det ska vara möjligt att utvärdera och göra mer långsiktiga avvägningar i kursutbudet på respektive nivå. Programmens kurser erbjuds ofta även som fristående kurser, vilket möjliggör för studenter att läsa en magister eller masterutbildning i egen takt utan att vara bunden till ett utbildningsprogram. Resurstilldelningen från statsmakterna baseras på studenternas val av utbildning. Förhållandet mellan grundnivå och avancerad nivå regleras därför till stor del av studenternas efterfrågan. Detta gör det svårt för ett litet universitet att göra en långsiktig avvägning mellan kursutbud på grundnivå och avancerad nivå. Mittuniversitetets studenter efterfrågar i högre grad utbildning på grundnivå än utbildning på avancerad nivå. När vidareutbildningskurser efterfrågats inom ett visst område, har kurser på avancerad nivå tagits fram om studentunderlaget bedömts vara tillräckligt. Likaså har sommarkurser utvecklats i syfte att möta den studentefterfrågan som finns. Efterfrågade utbildningar och kurser har erbjudits på distans. Lärarutbildning Söktrycket till Mittuniversitetets lärarutbildning har minskat. Nämnden har gjort en översyn av ingångsinriktningar och dimensionering och uppmärksammat olika farhågor och problem. Mot bakgrund av låga ansökningstal för flera inriktningar har Lärarutbildningsnämnden beslutat om att förändra utbildningens ingångsinriktningar så att det blir tydligt vilka delar av skolsystemet inriktningen är avsedd för. Det finns en studievägledare som hjälper lärarstudenterna genom att vägleda och informera i de val studenterna gör. Lärarutbildningen vid Mittuniversitetet riktar sig till största delen mot förskola och grundskolans tidigare år. Kurser utvecklas utifrån efterfrågan nationellt och regionalt. I arbetet med att di 16 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2006

19 Resultatredovisning Grundläggande högskoleutbildning mensionera antalet utbildningsplatser, följer Lärarutbildningsnämnden de prognoser som Skolverket och Högskoleverket tar fram. Efter Högskoleverkets rapportering om bristyrken startade lärarutbildningen till exempel en inriktning mot fritidspedagogik. Behovet av förskollärare är stort på nationell nivå. Nyrekryteringen av studenter till lärosätets inriktningar mot förskola och grundskolans tidigare år har varit förhållandevis god. Det finns inga svårigheter att tillgodose regleringsbrevets mål att ett tillräckligt antal studenter ska välja inriktning mot förskola och förskoleklass. Därför har inga särskilda åtgärder vidtagits. Svårighet att rekrytera lärarstudenter finns idag främst inom områdena naturvetenskap, matematik och teknik. Endast en av de tre inriktningar som erbjöds 2008 kunde starta, nämligen inriktningen mot matematik. För att attrahera studenter till lärarutbildningens inriktningar mot naturvetenskap och teknik har samarbetet med Technichus i Mittsverige AB utecklats. Technicus är ett teknikens hus i Härnösand vars syfte är att inspirera barn, ungdomar och vuxna att intressera sig för naturvetenskap, teknik och entreprenörskap. Även ansökningarna till vårintaget av inriktningen mot språk och kultur minskade, vilket medförde att Mittuniversitetet nu enbart kommer att erbjuda inriktningen med höststart. Generellt rekryterar distansformen bättre än campuskurser, vilket märks tydligt i lärarutbildningens ingångsinriktningar. Se också avsnitt 4.1. Särskilda uppdrag Åtgärder för att beakta jämställdhetsaspekter i utbildningar Jämställdhetsperspektiv i utbildningarna varierar mellan olika utbildningsområden. Inom exempelvis humanistiska utbildningar och vårdutbildningar finns jämställdhetsaspekter med som en viktig del i utbildningen. Även i de flesta övriga samhällsorienterade ämnen som exempelvis statsvetenskap och sociologi ingår jämställdhetsaspekter i ämneskompetensen och detsamma gäller för lärar och socionomutbildningarna. Det är svårt att ha jämställdhetsaspekter i alla typer av utbildningar. De naturvetenskapliga och tekniska ämnena har dock alltmer kommit att beakta det i utbildningen. Jämställdhetsperspektivet i utbildningar återspeglas i planering av utbildningsmoment, val av litteratur, val av författare, examinationsuppgifter samt pedagogisk medvetenhet om exempelvis manliga och kvinnliga studenters taltid i klassrummet. Vid en institution anordnas lika villkors kafé för studenter och lärare en gång i månaden, där diskussioner varvas med fingerade fall och rollspel. 2.5 Distansutbildning Mittuniversitetet har lång erfarenhet av distansutbildning och flexibelt lärande. Nära hälften av helårsstudenterna är distansstudenter och det är ett kännetecken för Mittuniversitetet att erbjuda ett stort urval av kurser och program på distans. Det flexibla lärandet är utgångspunkt i den pedagogiska utvecklingsplan som Mittuniversitetet arbetade fram under året. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

20 Resultatredovisning Grundläggande högskoleutbildning TABELL 10 Antal helårsstudenter i distansutbildning Antal helårsstudenter Distansutbildning, program Distansutbildning, frist kurs Distansutbildning totalt Därav Nätuniversitetet Andel av distansutbildning totalt 53% 44% 40% 48% Distansutbildningen erbjuds i olika former. Koncentrationsläsning på campus under förutbestämda veckor eller veckoslut är exempelvis vanligt inom lärarutbildningen. Andra utbildningar ges helt och hållet över nätet, utan fysiska träffar. Åter andra utbildningar erbjuds genom en blandning av fysiska träffar, nätundervisning och videokonferenser. En konsekvens av Mittuniversitetets fokus på flexibelt lärande är att många av universitetets campuskurser även innehåller nätbaserat material och medieinslag. Detta ökar möjligheten till distansstudier även på kurser som benämns campusutbildning. Mittuniversitetet har lyckats väl med att utveckla flexibla utbildningar där studenten själv har möjlighet att välja studieform. Verksamhetsåret 2008 var 47 procent av helårsstudenterna distansstudenter. Campus Härnösand har den största andelen distansstudenter. Antalet helårsstudenter i distansutbildning, liksom i Mittuniversitetets utbildning totalt, ökade under 2008 inom fristående kurser, men minskade inom programutbildningar. TABELL 11 Antal helårsstudenter per studieort (inklusive uppdragsutbildning) Studieort Totalt 2005 Därav distans Total 2006 Därav distans Total 2007 Därav distans Total 2008 Därav distans Andel distans 2008 Härnösand % Sundsvall % Örnsköldsvik % Östersund % Övriga orter % % Andel distans 45% 44% 46% 47% Distansstudenterna är en mer heterogen grupp än campusstudenterna som ofta är ungdomsstudenter i åldrarna upp till år. En grupp distansstudenter är de yrkesverksamma i behov av kompetensutveckling. Andra är av familjeskäl bundna till hemorten vilket försvårar campusstudier. Distansstudenterna kan även vara yngre studenter som vill prova på studier eller inte har möjlighet att studera med studiemedel. Ytterligare en kategori distansstudenter är pensionärer som läser för att fördjupa sina intressen. Distansutbildningen är viktig för den region Mittuniversitetet verkar i. Övergångsfrekvensen från gymnasium till högre utbildning är låg, särskilt i inlandskommunerna. Ett utbud av nätbaserad utbildning i samverkan med lärcentra kan stimulera presumtiva studenter i regionen att komma i kontakt med och påbörja högre studier. Distansstudenterna kommer dock inte enbart från regionen det vill säga Jämtlands och Västernorrlands län. En stor andel av dem kommer från exempelvis storstadsregionerna. 18 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2006

21 Resultatredovisning Grundläggande högskoleutbildning Genomströmningen på de kurser som kategoriseras som distansutbildning är genomgående lägre än för campuskurser. Studentgrupperna har vitt skilda skäl att studera och det är främst distansstudenter som bidrar till den lägre genomströmningen. Mittuniversitetet är ordförande i SNH (Samverkan för nätbaserad högskoleutbildning), där även Luleå tekniska universitetet, Högskolan i Gävle, Blekinge tekniska högskola och Utbildningsradion ingår. Under 2008 omfattade arbetet inom SNH kvalitet i e lärande. Arbetet har inriktats på att stärka hela utvecklingsprocessen. Trots att kursplaner, kursmaterial och studiehandledning har varit likartat utformade för de deltagande lärosätena, har sökandetryck och genomströmning varierat mellan dem. I nästa steg planerar SNH att kartlägga och stärka de svaga länkarna i kedjan. 2.6 Examina År 2008 utfärdades examina för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Mittuniversitetet, varav examensbevis erhölls av kvinnor. 215 examina utfärdades enligt den nya examensordning som trädde i kraft 1 juli Antalet examina minskade jämfört med Inför hösten 2007 trädde nya tillträdesregler för avancerad nivå i kraft vilket innebar en tillfällig ökning av antalet examina. De nya tillträdesreglerna innebär att avlagd examen på grundnivå krävs för tillträde till program på avancerad nivå. Detta antagande stöds av att kandidatexamen stod för en stor del av det ökade antalet utfärdade examina Denna examenstyp minskade TABELL 12 Totalt antal utfärdade examina Examina Högskoleexamen Kandidatexamen Magisterexamen med ämnesdjup Magisterexamen med ämnesbredd Masterexamen Yrkesexamen Totalt Under perioden utfärdade Mittuniversitetet 13 civilingenjörsexamina. Målet för perioden var 20 examina, vilket innebär att målet inte uppnåddes. Civilingenjörsutbildningen är en ny satsning på Mittuniversitetet som av olika skäl försenats men nu kommit igång och har en bättre prognos. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

22 Resultatredovisning Grundläggande högskoleutbildning TABELL13 Examinationsmål och utfall för perioden Mål och utfall år Utfärdade examina Examensbenämning Mål Utfall Civilingenjörsexamen Sjuksköterskeexamen Lärarexamen med inriktning mot tidigare år (inkl. äldre utbildningar) varav med inriktning mot förskola/förskoleklass Lärarexamen med inriktning mot senare år och gymnasiet (inkl. äldre utbildningar) Examinationsmålet för sjuksköterskeutbildningen är 840 examina för perioden Under perioden utfärdades 860 examina och målet är därmed uppnått. Antalet utfärdade sjuksköterskeexamina minskade 2008 eftersom sjuksköterskeutbildning i Örnsköldsvik övergått till Umeå universitet. Målet om 440 utfärdade lärarexamina med inriktning mot tidigare år har uppnåtts med 848 utfärdade examensbevis. I antalet medräknas lärarexamen för undervisning och annan pedagogisk verksamhet i förskola, förskoleklass, grundskolans tidigare år och fritidshem samt de äldre motsvarigheterna barn och ungdomspedagogisk examen med inriktningarna förskola och fritidshem samt grundskollärarexamen åk 1 7. Av de 440 lärarexamina som Mittuniversitetet hade som examinationsmål skulle 220 vara inriktade mot förskola/förskoleklass. Även detta mål har uppnåtts. Bland dessa examina ingår lärarexamina med inriktningen barn och ungdomspedagogik liksom den äldre motsvarigheten barn och ungdomspedagogisk examen med inriktningen förskola. Examinationsmålet för lärarexamina med inriktning mot senare år inklusive motsvarande äldre utbildningar uppnåddes redan under 2007 och antalet examina ökade under 2008 med ytterligare 59. I denna summa ingår lärarexamen för undervisning i grundskolans senare år och gymnasieskolan samt de äldre motsvarigheterna grundskollärarexamen åk 4 9 samt gymnasielärarexamen. Enligt regleringsbrevet bör det i minst 30 procent av antalet lärarexamina som utfärdats 2008 ingå matematik, teknik eller naturvetenskap till en omfattning av minst 40 poäng/60 högskolepoäng. Under 2008 utfärdades 37 lärarexamina med denna inriktning vid Mittuniversitetet. Detta är 11,4 procent av det totala antalet lärarexamina vilket är för låg andel för att uppfylla målet. Av dessa lärarexamina är 25 stycken inriktade mot tidigare år, 9 mot grundskolans senare år och 3 inriktade mot gymnasieskolan. 20 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2006

23 Resultatredovisning Grundläggande högskoleutbildning TABELL14 Antal utfärdade lärarexamina Barn- och ungdomspedagogisk examen Grundskollärarexamen, åk Grundskollärarexamen, åk Gymnasielärarexamen Lärarexamen, inriktning mot tidigare år varav inriktade mot förskola, förskoleklass varav inriktning matematik, naturvetenskap och teknik Lärarexamen, inriktning mot senare år och gymnasiet varav inriktning matematik, naturvetenskap och teknik Totalt MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

24 Resultatredovisning Forskning och forskarutbildning 22 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2008

25 Resultatredovisning Forskning och forskarutbildning 3. Forskning och forskarutbildning 3.1 Forskning Mittuniversitetets KK-miljö Mittuniversitetet lämnade under våren in en ansökan till KK stiftelsen om så kallad KK miljö. Ansökan innebar en kraftsamling kring det strategiska området Skog och fjäll som resurser för näringsliv och livskvalitet med tre delar, Näringsliv, Livskvalitet och Lärande. De tre valda begreppen rymmer centrala delar ur Mittuniversitetets forsknings och utbildningsstrategi och passar väl in på de områden som universitetets strategiska samarbetspartners är intresserade av. De forskningsområden som redovisas nedan ingår som delar i dessa tre begrepp. Ambitionen är att den föreslagna KK miljön ska rymma huvuddelen av universitetets verksamhet. Mittuniversitetet ska bli ledande inom ett antal forskningsområden, utveckla pedagogik och verktyg för flexibelt lärande samt fördjupa samverkan. Arbetet med ansökan innebar ett fall framåt för det interna arbetet med styrkeområden och profileringar inom universitetet. Mittuniversitetet blev en av finalisterna i KK stiftelsens utlysning och var ett av sex lärosäten som gick vidare men var inte bland dem som stiftelsen slutligen valde ut för att ingå i satsningen i den första omgången. Dialogen med stiftelsen fortsätter dock och profileringen återspeglas i budgetunderlaget Fakultetsnämnden för humanvetenskap Det humanvetenskapliga området omfattar ämnen, utbildningsprogram och forskning inom främst det humanistisk samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet men också ämnen inom det medicinska området. Forskningen spänner därför över vitt skilda områden, allt från häxprocesser under 1600 talets Sverige till frågan om hur astronauter kan bibehålla sin fysiska styrka under rymdfärder. Den är därför intressant för skilda samhällsområden och för olika externa parter. En stor del av forskningen relaterar till verksamhet som bedrivs inom offentlig sektor. Flera forskningsmiljöer som håller på att utvecklas har nära samarbete med olika offentliga myndigheter. Exempel på samarbetspartners är Staten räddningsverk, Statens folkhälsoinstitut och landstingen i Västernorrlands och Jämtlands län. Inom fakultetsnämndens område finns också forskning där näringslivet visar stort intresse. Detta har bland annat varit en grund för etableringen av tre centrumbildningar: Nationellt Vintersporcentrum, Turismforskningsinstitutet ETOUR och Centrum för forskning om ekonomiska relationer. Under 2008 konsoliderades verksamheten i dessa centra. En rad olika forskningsprojekt inleddes inom respektive enhet. Alla tre centrumbildningarna beviljades under 2008 stöd från EU:s strukturfonder för att vidareutveckla forskningsverksamheten där såväl forskare som forskarstuderande är verksamma. Fakultetsnämnden för naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för naturvetenskap, teknik och medier har ansvar för forskning inom både naturvetenskapligt vetenskapsområde med viss teknik och humanistisk samhällsvetenskapligt vetenskapsområde. Forskningsområdet Skogsindustri och skogens värdekedja har ett starkt stöd av och samverkan med skogsnäringen och myndigheter samt med universitet och institut, nationellt och internationellt. Skogsindustriell forskning organiserad inom FSCN, Fibre Science and Communication Network, fokuserar på effektivisering av avancerade tillverkningsprocesser i massa och pappersindustrin. MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING

26 Resultatredovisning Forskning och forskarutbildning Även nya användningsområden för fiberbaserade produkter som elektroniskt papper och mediekommunikation studeras. Forskningsverksamheten kring skogens värdekedja omfattar frågeställningar kring uthålligt skogsbruk, nyttjande av skogsråvaran, bioenergi och effektiv naturvård. Denna forskning har betydelse för förståelsen av effekterna av ett förändrat klimat. Forskningen inom Industriell informationsteknologi och digitala tjänster fokuserar mot utveckling av trådlösa sensorer och mätsystem för industriell övervakning. I forskningsinriktningen kombineras ett regionalt industriellt intresse för mätteknik med akademisk forskning kring teknik för effektiv insamling av elektronisk sensordata. Den nya tekniken gör exempelvis att förbrukningsartiklar som förpackningar kommer att kunna utvecklas till kraftfulla informationsteknologiska mediekanaler. En stor del av denna forskning bedrivs inom KK profilen Sensible Things That Communicate, STC. Det nya forskningsområdet Sportteknologi behandlar interaktionen mellan människa och utrustning i utvecklandet av nya produkter med höjd prestanda och ökat säkerhetstänkande. Verksamheten är inriktad mot produkt och tjänsteutveckling och anknyter till verksamheten vid Nationellt vintersportscentrum. I anslutning till den välrenommerade journalistutbildningen bedrivs forskning inom medieoch kommunikationsvetenskap som behandlar journalistik och journalistikens villkor, medieutveckling, organisationers kommunikation samt politisk kommunikation. I forskningsområdet ingår studier av strategisk politisk kommunikation, mediernas villkor, journalistikens tillkomst, innehåll och effekter, samt den politiska opinionsbildningen och dess mekanismer. Forskningen sker i nära samverkan med det omgivande samhället och internationellt ledande forskningsmiljöer. Åtgärder för att stärka utbildningsvetenskaplig forskning och forskarutbildning Lärarutbildningsnämnden ansvarar för forskning som anknyter till lärarutbildningsområdet och allmän pedagogik. Nämnden leder också utvecklingen av forskningsverksamhet med anknytning till forskningsprofilen Lärande och bildning. I maj 2008 beslöt universitetsstyrelsen att höja ramen för forskning inom lärarutbildningens område. Ramhöjningen på tre miljoner kronor gäller från budgetåret Lärarutbildningsnämndens mål är att forskningsresurserna på sikt ska motsvara 25 procent av utbildningsresurserna. Lärarutbildningsnämnden beslutade att hösten 2008 och våren 2009 ge fyra lektorer vardera fem månaders forskning för att docentmeritera sig. Nämnden har också inrättat fyra tjänster som post doc för forskare inom utbildningsvetenskap vilket innebär att lektorer som bedriver utbildningsvetenskaplig forskning får finansiering upp till tjugo procent av arbetstiden för egen forskning. Fakultetsnämnden för naturvetenskap, teknik och medier bidrar med finansiering av en professur inom naturvetenskapens och teknikens didaktik. Lärarutbildningsnämnden har beslutat att fortsätta att bygga ut utbildningen på forskarnivå i pedagogik och ämnesdidaktik. I satsningen ingår en utveckling av forskningsprofilen Lärande och bildning och en forskarskola för yrkesverksamma lärare. Centrumbildningar Mittuniversitetets centrumbildningar är organisatoriskt knutna till någon av institutionerna. Institutioner och centra ansvarar för att forskningen i centrat och utbildningen inom institutionen har ett ömsesidigt utbyte. Vid Mittuniversitetet finns fem centrumbildningar: Centrum för forskning om ekonomiska relationer (CER), bedriver branschnära forskning om företags och individers ekonomiska relationer med branscherna bank, försäkring, pension och revision. 24 MITTUNIVERSITETETS ÅRSREDOVISNING 2008

Kontaktperson för årsredovisningen 2012 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl.

Kontaktperson för årsredovisningen 2012 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl. Mittuniversitetets årsredovisning 2012 Dnr: MIUN 2013/199 Omslagsbild: Bland Mittuniversitetets studenter finns en hög andel som studerar via nätet. En stor del av dem genomför sina studier på distans,

Läs mer

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015 MITTUNIVERSITETET Fakultetskansliet för humanvetenskap Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015 dnr MIUN 2012/361 Fastställt av humanvetenskapliga fakultetsnämnden 2012

Läs mer

2009 visning sredo År

2009 visning sredo År Årsredovisning 2009 Mittuniversitetets årsredovisning 2009 Dnr MIUN 2009/2007 Omslagsbild: Antalet studenter vid Mittuniversitetet ökade markant under 2009. Foto: Tina Stafrén Kontaktperson för Årsredovisningen

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Redovisning av basårutbildningen våren 2005

Redovisning av basårutbildningen våren 2005 Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverkets rapportserie 2005:22 R Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverket

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Rekordmånga tog examen i högskolan läsåret 2012/13

Rekordmånga tog examen i högskolan läsåret 2012/13 STATISTISK ANALYS 1(8) Avdelning / löpunmmer 214-1-28 / 1 Analysavdelningen Handläggare Magdalena Inkinen 8-653 85 4 magdalena.inkinen@uk-ambetet.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

2007 visning sredo År

2007 visning sredo År Årsredovisning 2007 Mittuniversitetets årsredovisning 2007 Dnr MIUN 2007/1675 Omslagsbild: Nationellt vintersportcentrum, NVC, i Östersund blev under 2007 en centrumbildning vid Mittuniversitetet. Verksamheten

Läs mer

Behöriga förstahandssökande och antagna

Behöriga förstahandssökande och antagna Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt

Läs mer

Högskolan Väst. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent

Högskolan Väst. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent Högskolan Väst Kort om högskolan Högskolan Väst, som hette Högskolan i Trollhättan/Uddevalla fram till 2006, tillhör landets yngsta högskolor. Den finns idag i tre städer: Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg,

Läs mer

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Program den 18 mars Högskolesystemet och Högskolans profil Forskningen Utbildningen Samverkan Paneldiskussion och frågor Vad

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade

Läs mer

Vägledning för ansökan om tillstånd att utfärda examen

Vägledning för ansökan om tillstånd att utfärda examen PRÖVNINGAR AV EXAMENSTILLSTÅND för om tillstånd att utfärda examen Generell och konstnärlig masterexamen BILAGA 2 för om prövning av tillstånd att utfärda examen: Bilaga 2 Generell och konstnärlig masterexamen.

Läs mer

Student vid Linnéuniversitetet 2010

Student vid Linnéuniversitetet 2010 Student vid Linnéuniversitetet 21 Student vid Linnéuniversitetet 21 2 Student vid Linnéuniversitetet 21 Innehåll Inledning 4 Utbildningsutbud 21 5 Registrerade höstterminen 21 7 Sökande till höstterminen

Läs mer

Årsredovisning Innehålls PM

Årsredovisning Innehålls PM Fastställt av Årsredovisning Innehålls PM 1. Syfte Enligt förordningen (SFS 2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten årligen upprätta och till regeringen lämna årsredovisning senast

Läs mer

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-5630 8671 lena.eriksson@ukambetet.se www.uk-ambetet.se 2013-03-12 2013/2 Uppdatering december 2013: I denna statistiska analys är uppgifter om helårsstudenter

Läs mer

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Dnr: FAK 2011/467 Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Fastställda 2011-12-16 av ordförande i Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Fakultetsnämnden

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut I:12 Utbildningsdepartementet 2013-12-12 U2013/5575/UH U2013/7500/UH U2013/7484/SAM (delvis) Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor 6bilagor

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Högskolan i Skövde. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent

Högskolan i Skövde. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent Högskolan i Skövde Kort om högskolan Högskolan i Skövde har drivits som högskola sedan 1983. Högskolan har ett visst samarbete inom grundutbildningen med Högskolan i Borås och Högskolan Väst som går under

Läs mer

Basåret inom högskolan: situationen våren 2004. Regeringsuppdrag Reg.nr 61-2401-03

Basåret inom högskolan: situationen våren 2004. Regeringsuppdrag Reg.nr 61-2401-03 Basåret inom högskolan: situationen våren 2004 Regeringsuppdrag Reg.nr 61-2401-03 Innehållsförteckning Sammanfattning...5 Basårets omfattning...5 Övergång till högskolan...5 Basåret i högskolan: situationen

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Bilaga 2. Riksrevisionens enkät till lärosäten

Bilaga 2. Riksrevisionens enkät till lärosäten BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPRT DNR: 3.1.1-215-786 Bilaga 2. Riksrevisionens enkät till lärosäten RiR 216:15 Det livslånga lärandet inom högre utbildning RIKSREVISINEN Sida 2 av 8 3. Bedriver ert lärosätet,

Läs mer

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007

Läs mer

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13.

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13. STATISTISK ANALYS 1(13) Avdelning / löpnummer 2015-09-01 / 4 Analysavdelningen Handläggare Håkan Andersson 08-563 088 90 hakan.andersson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen Dnr 2015/4 Verksamhetsplan 2015 Institutionen för nordiska språk Fastställd av institutionsstyrelsen 2015-02-25 Innehållsförteckning Bakgrund och förutsättningar 3 Utbildning på grundnivå och avancerad

Läs mer

Robotik och intelligenta system internationellt magisterprogram, 80 poäng (120 ECTS)

Robotik och intelligenta system internationellt magisterprogram, 80 poäng (120 ECTS) Utbildningsplan Dnr CF 52-548/2005 Sida 1 (5) Robotik och intelligenta system internationellt magisterprogram, 80 poäng (120 ECTS) Robotics and Intelligent Systems International Master Programme, 80 points

Läs mer

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En

Läs mer

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade -- RE G E R l N G S KAN S L l E T Utbildningsdepartementet 2014-06-24 U2014/4167/UH Enligt sändlista statssekreteraren Peter Honeth Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande

Läs mer

1 VERKSAMHET. 1.1 Verksamhetsstyrning

1 VERKSAMHET. 1.1 Verksamhetsstyrning Bilaga 4: Göteborgs universitet Riksdagen har beslutat om anslagen till Göteborgs universitet för budgetåret. Regeringen beslutar att följande ska gälla under budgetåret för Göteborgs universitet och nedan

Läs mer

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå 2015-04-09 Kommunikationsavdelningen Niclas Rosander Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå Enligt den tidigare kartlagda processen Rekrytera studenter i Sverige ska allt studentrekryteringsarbete

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Fastställd av rektor 2015-05-19 Dnr: FS 1.1-707-15 Denna handläggningsordning

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Analys av antal helårsstudenter och av andel studenter på avancerad nivå 2008 och 2009

Analys av antal helårsstudenter och av andel studenter på avancerad nivå 2008 och 2009 HÖGSKOLAN DALARNA Analys av antal helårsstudenter och av andel studenter på avancerad nivå 2008 och Tove Holmqvist 2010-04-23 Det finns minst fyra goda skäl att noggrant följa utvecklingen på avancerad

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2015, STUDENTREKRYTERING OCH STUDENTKOMMUNIKATION

HANDLINGSPLAN 2015, STUDENTREKRYTERING OCH STUDENTKOMMUNIKATION HANDLINGSPLAN 2015, STUDENTREKRYTERING OCH STUDENTKOMMUNIKATION INFÖR STUDENTREKRYTERINGEN 2015 Tillsammans med fakulteterna har vi tagit fram gemensamma vägval och prioriteringar för att skapa förutsättningar

Läs mer

Utbildningsplan för Barn- och ungdomsvetenskap, masterprogram 120 högskolepoäng Child and Youth Studies, Master Programme 120 Higher Education

Utbildningsplan för Barn- och ungdomsvetenskap, masterprogram 120 högskolepoäng Child and Youth Studies, Master Programme 120 Higher Education ! Utbildningsplan för Barn- och ungdomsvetenskap, masterprogram 120 högskolepoäng Child and Youth Studies, Master Programme 120 Higher Education Credits!! 1. Inrättande och fastställande Utbildningsplanen

Läs mer

MITTUNIVERSITETET UTVECKLAR OCH FÖRVERKLIGAR MÖJLIGHETER

MITTUNIVERSITETET UTVECKLAR OCH FÖRVERKLIGAR MÖJLIGHETER MITTUNIVERSITETET UTVECKLAR OCH FÖRVERKLIGAR MÖJLIGHETER INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord Vi upptäcker och förverkligar ny kunskap...3 Utbildning Stort utbud och stark koppling till arbetslivet...4 Forskning

Läs mer

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet Sid 1 (17) Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå Civilingenjör- bioteknik energiteknik, interaktionsteknik och design teknisk datavetenskap teknisk fysik Högskoleingenjör-

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET BESLUT Dnr: LiU Rektor Benämningar och lokala tillämpningsregler avseende generella examina

LINKÖPINGS UNIVERSITET BESLUT Dnr: LiU Rektor Benämningar och lokala tillämpningsregler avseende generella examina Sid 1 (13) LINKÖPINGS UNIVERSITET BESLUT Dnr: LiU-2012-00968 Rektor 2012-06-07 Benämningar och lokala tillämpningsregler avseende generella examina Detta beslut avser benämningar och lokala tillämpningsregler

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor

Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-563 086 71 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 2008-11-20 Analys nr 2008/11 Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor Antalet nybörjare

Läs mer

Statistisk analys. Antalet nybörjare i högskolan minskar

Statistisk analys. Antalet nybörjare i högskolan minskar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Analysavdelningen 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2011-11-22 2011/10 Antalet nybörjare i högskolan minskar Läsåret 2010/11 började nästan 106 000 nya studenter

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Innehåll. Verksamhetsplan NMS Nulägesbeskrivning - några utgångspunkter 2. Verksamheter 2012

Innehåll. Verksamhetsplan NMS Nulägesbeskrivning - några utgångspunkter 2. Verksamheter 2012 Verksamhetsplan NMS 2012 Innehåll Nulägesbeskrivning - några utgångspunkter 2 Verksamheter 2012 A. Utbildning 3 B. Forskning och forskarutbildning 4 C. Samverkan 4 D. Lärandemiljö och arbetsmiljö 5 E.

Läs mer

FÖRSLAG TILL STRATEGIDOKUMENT FÖR MIUN:s LÄRARUTBILDNING

FÖRSLAG TILL STRATEGIDOKUMENT FÖR MIUN:s LÄRARUTBILDNING Till Rektor FÖRSLAG TILL STRATEGIDOKUMENT FÖR MIUN:s LÄRARUTBILDNING Ett flertal samtal har förts inom det vi valt att kalla Visionsgruppen för Lärarutbildning vid Mittuniversitetet (VLM). Utgångspunkterna

Läs mer

Bilaga till protokoll från rektorssammanträde

Bilaga till protokoll från rektorssammanträde Bilaga till protokoll från rektorssammanträde 2002-04-09 GÖTEBORGS UNIVERSITET VERKSAMHETSUPPDRAG B1 1700/01 2000-2002, ssk 2002 Humanistiska fakultetsnämnden Övergripande mål och riktlinjer för verksamheten

Läs mer

10 20 visning sredo År

10 20 visning sredo År Årsredovisning 2010 Mittuniversitetets årsredovisning 2010 Dnr: MIUN 2010/2059 Omslagsbild: Antalet studenter vid Mittuniversitetet har aldrig varit fler. Ökningen under 2010 är störst i landet. Foto:

Läs mer

Verksamhetsgren Grundläggande högskoleutbildning med stödfunktioner

Verksamhetsgren Grundläggande högskoleutbildning med stödfunktioner Bilaga 2: Lunds universitet Riksdagen har beslutat om Lunds universitets verksamhet för budgetåret 2006. Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2006 för Lunds universitet och nedan

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN Utbildningsplan Dnr CF 52-482/2007 Sida 1 (6) SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Special Education Programme, 90 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat den 20 augusti

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut III:5 Utbildningsdepartementet 2014-12-22 U2014/7521/SAM (delvis) U2014/6413, 7553/UH Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor 8bilagor Riksdagen

Läs mer

Lokal examensordning vid Luleå tekniska universitet

Lokal examensordning vid Luleå tekniska universitet Lokal examensordning vid Luleå tekniska universitet Luleå tekniska universitet 1 Luleå tekniska universitets lokala examensordning... 3 2 Nationella bestämmelser om examina... 3 3 Förkunskapsnivå för grund-,

Läs mer

Anvisning om uppdragsutbildning vid KTH

Anvisning om uppdragsutbildning vid KTH ANVISNING Gäller från och med 2007-07-01 Anvisning om uppdragsutbildning vid KTH Gäller fr o m 2007-07-01 Fastställd av rektor 2004-09-29 och 2005-03-31 Denna anvisning grundar sig på: Förordning om uppdragsutbildning

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Högskolan på Gotland

Högskolan på Gotland Högskolan på Gotland Kort om högskolan Högskolan på Gotland grundades som självständig högskola 1998. Högskolan finns inom Campus Almedalen i Visby, men har också en betydande del av sin verksamhet som

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser samt för inrättande av huvudområden

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser samt för inrättande av huvudområden Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser samt för inrättande av huvudområden Utbildningsstrategiska rådet 2013-06-18 Fastställd av rektor 2013-10-08 Dnr:

Läs mer

Stor ökning av antal examinerade på avancerad nivå

Stor ökning av antal examinerade på avancerad nivå STATISTISK ANALYS 1(9) Avdelning /löpnummer 2016-02-10 / 3 Analysavdelningen Handläggare Aija Sadurskis 08-563 086 03 aija.sadurskis@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av formerna

Läs mer

Linköpings universitet 2015

Linköpings universitet 2015 Linköpings universitet 2015 Förnyare från början Linköpings universitet (LiU) är ett av Sveriges större lärosäten och vi hör till dem som erbjuder flest utbildningsprogram med inriktning mot en profession,

Läs mer

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet nytänkande föds i möten Ny kunskap för en bättre värld På Högskolan i Halmstad vill vi hitta nya sätt att göra världen bättre. Genom kunskap, nytänkande

Läs mer

Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen

Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen 2006-09-23 Sidan 1 av 5 Dnr [nr] Kommunledningskontoret Björn Amnow Telefon: 0611 348050 Utskott 1 Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen Inledning Genom initiativ från Europa Forum Norr

Läs mer

Verksamhetsuppdrag för Humaniora och medier 2015

Verksamhetsuppdrag för Humaniora och medier 2015 HÖGSKOLAN DALARNA BESLUT DUC 2014/2098/10 Rektor 2014-12-19 Rev. 2015-02-09 Rev. 2015-03-09 Rev. 2015-08-24 Verksamhetsuppdrag för Humaniora och medier 2015 Ärendet Rektor beslutade 2014-12-19 om verksamhetsuppdrag

Läs mer

Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT

Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT 2016 7 Efter flera år med kraftiga intäktsökningar för forskning och utbildning på forskarnivå skedde ett litet trendbrott vad gäller lärosätenas finansiering

Läs mer

Information om regeringsbeslut som berör lärar- och förskollärarutbi Idn ingarna

Information om regeringsbeslut som berör lärar- och förskollärarutbi Idn ingarna ~~ -----1---- REG ERI NG SKAN Stl ET 2011-06-09 U2011/3726/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Enligt sändlista Information om regeringsbeslut som berör lärar- och förskollärarutbi

Läs mer

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS)

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Sida 1 av 9 MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter nya

Läs mer

Växjö universitet. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent

Växjö universitet. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent Växjö universitet Kort om högskolan Växjö universitet startade som en filial till Lunds universitet 1967, blev självständig högskola 1977 och universitet 1999. Här studerar numera drygt 15 000 studenter.

Läs mer

Ann-Sofie Axelsson, Akademichef Fastställd:

Ann-Sofie Axelsson, Akademichef Fastställd: för utbildning och forskning vid Inledning :s vision, mål och strategi för utbildning och forskning (hädanefter benämnd VMS-A3 ) beskriver vision och mål för akademins kärnverksamhet utbildning och forskning

Läs mer

Mittuniversitetet. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent

Mittuniversitetet. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent Mittuniversitetet Kort om universitetet Mitthögskolan blev den 1 januari 2005 det yngsta universitetet i Sverige. Ändå finns en lång tradition av att arbeta med breddad rekrytering eftersom högskolan bildades

Läs mer

Introduktion till den svenska högskolan

Introduktion till den svenska högskolan Introduktion till den svenska högskolan Uttryckt i antal anställda är högskolan den största statliga verksamheten i Sverige, och cirka 415 000 studenter studerade på heltid eller deltid läsåret 2012/13.

Läs mer

Examensordning vid Umeå universitet 1 BESLUT. Umeå universitet Examensrådet Dnr

Examensordning vid Umeå universitet 1 BESLUT. Umeå universitet Examensrådet Dnr Umeå universitet Examensrådet 1 BESLUT 2005-06-21 Dnr 540-1241-93 Examensordning vid Umeå universitet Examensordningens uppläggning 2 Avsnitt Sidan 1. Vad är Umeå universitets examensordning? 3 2. Nationella

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Ekonomprogrammet On-line, 180 högskolepoäng. The Business Administration and Economics Program On-Line, 180 ECTS Credits

UTBILDNINGSPLAN. Ekonomprogrammet On-line, 180 högskolepoäng. The Business Administration and Economics Program On-Line, 180 ECTS Credits Dnr: 943/2006-510 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Ekonomprogrammet On-line, 180 högskolepoäng The Business Administration and Economics Program On-Line, 180

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Masterprogram i pedagogik, 120 högskolepoäng. Master Programme of Pedagogical Science, 120 ECTS Credits

UTBILDNINGSPLAN. Masterprogram i pedagogik, 120 högskolepoäng. Master Programme of Pedagogical Science, 120 ECTS Credits Dnr 145/2007-515 Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Masterprogram i pedagogik, 120 högskolepoäng Master Programme of Pedagogical Science, 120 ECTS Credits Ansvarig institution

Läs mer

UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLAN 2013

UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLAN 2013 UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLAN 2013 HUMANISTISKA FAKULTETEN DATUM: 2014-01- 15 AVSÄNDARE: Dekanus Margareta Hallberg KONTAKTPERSON: Kanslichef Anna Nordling FORSKNING SOM PÅVERKAR nu bättre samordning

Läs mer

Lokala föreskrifter- Examensordning

Lokala föreskrifter- Examensordning Lokala föreskrifter- Examensordning Fastställt av högskolestyrelsen 2015-06-04 HIG-STYR 2015/63 Innehåll INLEDNING... 3 Examensrätt vid Högskolan i Gävle... 3 SÄRSILDA BESTÄMMELSER... 4 1. Huvudområde...

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Bilaga 1 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m.

Bilaga 1 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m. Bilaga 1 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m. Denna bilaga innehåller anvisningar för avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer, tabeller över tilldelade utbildningsområden

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Magister-/masterprogram i företagsekonomi SAFEK

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Magister-/masterprogram i företagsekonomi SAFEK Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i företagsekonomi Programkod: Inriktningar: Programmets benämning: SAFEK Accounting and finance (REFI) Management (MANT)

Läs mer

Avtal om samverkan mellan Stockholms läns landsting och Kungliga Tekniska högskolan

Avtal om samverkan mellan Stockholms läns landsting och Kungliga Tekniska högskolan Ji Stockholms läns landsting Ankom Stockholms läns landsting 2011-09- 2 0 DnrV2011-0599 Doss 16 Avtal om samverkan mellan Stockholms läns landsting och Kungliga Tekniska högskolan Stockholms läns landsting

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS)

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Sida 1 av 9 MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter nya

Läs mer

Högskola/universitet

Högskola/universitet Högskola/universitet Vem kan läsa på högskolan? Måste jag vara smart? Måste jag ha gott om pengar? Måste jag börja läsa direkt efter gymnasiet? Hur fungerar det om jag har ett funktionshinder? februari

Läs mer

Lärarutbildningskasnliet Bilaga 26:2 FÖRSLAG TILL PROGRAMUTBUD, BEHÖRIGHETER, URVAL OCH PLANERINGSTAL FÖR UTBILDNINGSÅRET 2009/2010.

Lärarutbildningskasnliet Bilaga 26:2 FÖRSLAG TILL PROGRAMUTBUD, BEHÖRIGHETER, URVAL OCH PLANERINGSTAL FÖR UTBILDNINGSÅRET 2009/2010. Lärarutbildningskasnliet 080429 Bilaga 26:2 FÖRSLAG TILL PROGRAMUTBUD, BEHÖRIGHETER, URVAL OCH PLANERINGSTAL FÖR UTBILDNINGSÅRET 2009/2010. Utgångspunkter Nedan ges förslag till programutbud för läsåret

Läs mer

NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Rapport Nöjd Studentindex 2012. Carina Wikstrand 1,0 MIUN 2007/525 2012-09-27. Rapport

Rapport Nöjd Studentindex 2012. Carina Wikstrand 1,0 MIUN 2007/525 2012-09-27. Rapport Rapport Nöjd Studentindex 2012 Upprättad av: Version: Carina Wikstrand 1,0 Dnr Datum MIUN 2007/525 2012-09-27 Rapport Nöjd Studentindex 2012 1 INLEDNING 2 1.1 BAKGRUND OCH SYFTE 2 1.2 METOD 2 1.2.1 FRÅGOR

Läs mer

I. Validering av nya program med examen på grundnivå och/eller avancerad nivå

I. Validering av nya program med examen på grundnivå och/eller avancerad nivå 1 I. Validering av nya program med examen på grundnivå och/eller avancerad nivå Validering av nya program är ett grundläggande element i kvalitetssäkringsarbetet vid Lunds universitet. Förutsättningarna

Läs mer

LOKAL EXAMENSORDNING vid Mälardalens högskola

LOKAL EXAMENSORDNING vid Mälardalens högskola Studentcentrum Dnr CF10-506/06 Beslutad 2006-10-30 Reviderad 2011--11-08 Dnr MDH 2.1-262/10 LOKAL EXAMENSORDNING vid Mälardalens högskola för högskoleutbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå

Läs mer

Vägledning för ansökan om tillstånd att utfärda examen

Vägledning för ansökan om tillstånd att utfärda examen PRÖVNINGAR AV EXAMENSTILLSTÅND för om tillstånd att utfärda examen Yrkesexamen BILAGA 4 för om tillstånd att utfärda examen: Bilaga 4 Yrkesexamen Universitetskanslersämbetet Löjtnantsgatan 21 Box 7703,

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010 INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= och visioner Strategiplan 2007-2010 och visioner Strategiplan 2007-2010 1. Inledning Vår vision Verksamheten vid Institutionen för mat, hälsa och miljö, MHM,

Läs mer

Lärarutbildningen nybörjare och examinerade

Lärarutbildningen nybörjare och examinerade Statistisk analys Thomas Furusten Analysavdelningen 08-563 085 12 thomas.furusten@hsv.se www.hsv.se 2012-02-07 2012/2 Lärarutbildningen nybörjare och examinerade Antalet nybörjare på lärarutbildningen

Läs mer

Antagning till högre utbildning vårterminen 2015

Antagning till högre utbildning vårterminen 2015 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare 010-4700305 carina.hellgren@uhr.se RAPPORT Datum 2014-12-14 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2014 Antagning till högre

Läs mer

UK-information. 21 januari 2016

UK-information. 21 januari 2016 UK-information 21 januari 2016 1 Dagordning information 1. Presentation av Mats Reinhold och hans roll som vår kontaktperson hos Enheten för externa relationer 2. BPS-rapporten, Thomas Pettersson och Daniel

Läs mer

Efterled som används i examensbevisen

Efterled som används i examensbevisen som används i examensbevisen I tabellerna nedan framgår vilket kompetensområde respektive inriktning inom Lärarprogrammet ger i efterledet på examensbeviset. Om man läser två inriktningar kommer båda kompetensområdena

Läs mer

Studentrekrytering vid vårterminsstarten 2016

Studentrekrytering vid vårterminsstarten 2016 Sid 1 (6) Studentrekrytering vid vårterminsstarten 2016 Ökningen av antalet sökande till högskolestudier fortsätter för riket som helhet medan antalet sökande för Umeå universitets del minskade något.

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag

ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag Högskoleverkets rapportserie 2005:10 R ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag Högskoleverket 2005 Högskoleverket

Läs mer