Förebygg olycksfall. på din arbetsplats. Anvand IA-appen. Uppföljning av virkets värde. Kvalitetsledare i en bransch under förändring

Transkript

1 NR EN TIDNING OM MÄTNING AV SKOGSRÅVARA FRÅN VMF QBERA Fjärrmätningen igång i Frövi och Skärblacka sid 8-9 Uppföljning av virkets värde sid 6 Kvalitetsledare i en bransch under förändring sid 12 Förebygg olycksfall Anvand IA-appen s 4-5 på din arbetsplats sid 4-5 Jens på glid i Frankrike, sidorna QRUMELUREN N

2 Ledare Innehåll Är du en kreativ människa? En del av oss tror det. Andra tror att kreativitet är förbehållet ett fåtal och därmed är andra fantasilösa. Fler tror att kreativitet har med kultur och konst att göra. Men faktum är att alla människor är kreativa. Men för att vara kreativ krävs en medvetenhet, en vilja att prova och träna. Det vi gör ofta blir vi bra på... Kreativitet är förmågan att tänka nytt och skapa nya lösningar på problem. En kreativ lösning skapar något helt nytt som inte fanns eller kunde förutsägas. Att vara kreativ innebär att man är flexibel i tanken, vågar tänka på nya sätt, se nya samband och prova på nya saker. Forskningen kring kreativitet är jämförelsevis ung, men på stark frammarsch världen över. Alla vill ha svar på hur vi kan öka vår kreativitet i både företag, universitet och inom politiken. Kreativitet kostar inget, är inte farligt eller hotfullt och är något som vi är riktigt duktiga på i Sverige beviljades 1939 patent från svenska företag, en siffra som har stått sig de senaste 15 åren. Vi kan dessutom vara stolta över många framgångsrika företag såsom Volvo, IKEA och Spotify med rötterna i Sverige, som alla pekar på kreativitet som en faktor för framgång. Varför ska vi jobba på vår kreativitet? Kreativitet ger oss nya idéer. Några av dessa väljer vi att utveckla till innovationer. Innovationer förändrar och förbättrar vår tillvaro. Kreativa arbetsplatser har en bättre ekonomi och medarbetare som mår bättre. Hur blir vi bättre på att tänka på det vi skulle kunna göra? Det är olika från person till person. Några av oss blir kreativa tillsammans i grupp, andra när vi är ute och promenerar i skogen. En del med musik i örat, andra i total tystnad. Mina bästa idéer kommer ofta i elljusspåret. När är du själv mest kreativ? Revisionsbyråer såsom KPMG annonserar efter kreativa revisorer och då menar man knappast de som rör sig utanför regelverket. Man söker de som kan hitta nya och bättre lösningar på t ex cybersäkerhet eller hur de bättre kan ta tillvara på utlandsfödda akademiker. På samma sätt behöver vi mer kreativitet i VMF Qbera. Att vara kreativ handlar för de flesta av oss inte om att söka världspatent. Det handlar om att gå till vårt jobb och fundera på hur vi kan lösa en uppgift på ett nytt och bättre sätt. Att ifrågasätta varför en instruktion ser ut som den gör, och tänka ut hur den kan bli bättre. Precis som Tords kreativa tanke blev en mätribba i kolfiber, eller idén bakom en app för att rapportera incidenter på våra arbetsplatser Jag jobbar på att vara kreativ hänger du med? Katarina Mowitz, vd 12 REDAKTIONEN Therese Klintman, Gun Vestlund Johan De Veen Sandin, Jenny Lindén, Fredrik Hansson LOKALREDAKTÖRER Maria Östlund, Karolina Hedtjärn Tord Wengelin ANSVARIG UTGIVARE Katarina Mowitz KONTAKT Qrumeluren, VMF Qbera Box 1935, Falun Telefon , qrumeluren@vmfqbera.se PRODUKTION Produktion: Panang Kommunikation AB Tryck: Strålins AB, Falun 4 Förebygg olycksfall på jobbet 6 Uppföljning virkesvärde 7 Virkesköparutbildning 8 Fjärrmätning i Skärblacka och Frövi 10 Jens Eriksson ger fem plus till Alpernas skidåkning 12 Porträtt av kvalitetsledaren Gunnar Karlsson 13 Personalförändringar 14 Nytt under barret Att odla sin trädgård Med försommarvärmen vaknar viljan att odla min trädgård. Att gräva, gödsla, så, vattna, rensa och gallra för att slutligen kunna skörda och njuta egenodlade grödor att äta eller vackra blommor för prydnad. Uttrycket att odla sin trädgård kommer från den franske 1700-talstänkaren Voltaire och är en metafor för att genom arbete uppnå ett önskat resultat där trädgården kan symbolisera i stort sett vad som helst. VMF Qbera odlar trädgården med ett nytt system för tillbuds- och arbetsskaderapportering, för att inte tala om hur kvalitetsledarna odlar vår trädgård genom kontrollorganisationen. Vi hjälper även till att odla våra medlemmar och kunders trädgårdar med tjänsterna Uppföljning virkesvärde och Virkesköparutbildning. Läs om skörden av dessa odlingar i tidningen och missa inte när vår medarbetare Jens odlar sin trädgård på gymmet och i de franska alperna. Ha en skön sommar! Johan De Veen Sandin, chefredaktör QRUMELUREN NR QRUMELUREN N

3 Förebygg olycksfall på jobbet I år har skyddsorganisationen utbildats i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö. Ingen ska behöva skadas på arbetet eller på väg till och från arbetet. Det är därför viktigt att alla rapporterar tillbud (OJ) och arbetsskador (AJ) för att varna och värna om våra arbetskamrater. Nu finns ett system till hjälp kallat IA som gör rapporteringen snabbare, enklare och effektivare. TEXT THERÉSE KLINTMAN FOTO PATRIK PARKATTI, THERÉSE KLINTMAN ILLUSTRATIONER LENA FORSMAN Den senaste uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet inom VMF Qbera visade åtta rapporterade tillbud, vilket är det lägsta antalet på flera år. Men rapporteras verkligen alla tillbud? Målet med arbetsmiljöarbetet är att förhindra tillbud och arbetsskador genom förebyggande OJ ett tillbud! Ett tillbud är när man råkar ut för en plötslig händelse eller situation som kan leda till skada men som slutade väl. Det kan vara att du faller utan att skada dig eller en arbetssituation som plötsligt blir farlig men där inget händer. Tillbud kan vara mer eller mindre allvarliga. åtgärder. För att lyckas med detta måste arbetsledare och andra berörda veta var i arbetsmiljön problem och risker finns. Den informationen får de genom tillbuds- och arbetsskaderapporteringen från personalen. För att göra rapporteringen enkel kan nu alla anställda rapportera tillbud och arbetsskador via intra- nätet eller direkt i telefonen via en app (IA-systemet). Det nya arbetssättet underlättar åtgärder och uppföljning av händelser som inträffar. Varje gång något rapporteras ska vi utreda orsaken, åtgärda, återkoppla och följa upp så att det inte inträffar igen. AJ en arbetsskada! Om man råkar ut för en olycka, till exempel halkar och ramlar så illa att du får en skada, är det en arbetsskada. Även olyckor till och från arbetet räknas som arbetsskada. Det kan också vara sjukdomar som beror på arbetet. Så jobbar Setra med förebyggande arbetsmiljöarbete Ett annat företag som arbetar med avvikelser i arbetsmiljön är Setra, ett svenskt träindustriföretag med cirka 800 anställda. De jobbar systematiskt med förebyggande arbetsmiljöarbete genom tillbuds- och arbetsskaderapportering, riskobservationer och skyddsronder, bland annat på sågen i Skinnskatteberg. Nollvision inget ska hända Arbetsledningen har tillsammans med skyddsombuden jobbat hårt för att få in en kultur i organisationen där det rapporteras både AJ och OJ. Tidigare tyckte flera att det inte var någon idé att rapportera ett OJ, säger Patrik Parkatti kvalitetsansvarig. Han berättar att skyddsombuden gjort ett omfattande arbete och att det är mycket deras förtjänst att företaget varit förskonade från allvarliga olycksfall. Vid varje morgonmöte och arbetsplatsträff finns arbetsmiljö på agendan, olycksfall och tillbud är den första punkten. Det signalerar att säkert arbete är viktigast hos oss. Vi har nollvision inget ska hända på jobbet. Vi måste vara rädda om varandra, säger Patrik. Skyddsombuden är viktiga Tarmo Kastelli är huvudskyddsombud på sågen. Han blir informerad via mejl om händelser, men understryker att det viktigaste är att den som rapporterat blir delaktig. Vi har tjatat på våra kollegor att rapportera oavsett om det är ett AJ eller OJ. Alla skyddsombud ska prata arbetsmiljö och uppmuntra sina kollegor att rapportera. Då kan vi hitta möjliga risker och förebygga olyckor, säger han. Peter Hammarström jobbar som operatör och samordnare; Om man inte rapporterar kan man inte förvänta sig få något åtgärdat. Vi får snabb feedback och det känns bra att vi själva blir involverade i åtgärdsarbetet. Svar från huvudskyddsombudet Jonas Davidsson Varför ska man rapportera tillbud och arbetsskador till sin arbetsgivare? För att arbetsgivaren ska kunna agera och jobba förebyggande. Tillbudsrapporteringen är det allra viktigaste, den signalerar var behoven finns innan det kostar ohälsa. Arbetsgivaren har också skyldighet att anmäla vidare arbetsskador och allvarliga tillbud till myndigheter. Är det svårt att rapportera ett tillbud eller en arbetsskada? Det finns datorer på varje mätplats och man kommer till rapporteringen med ett knapptryck via intranätet eller använder appen i telefonen. Inget användarnamn eller lösenord behövs. Hur ska vi jobba mer med arbetsmiljö? Vi behöver prata arbetsmiljöfrågor oftare och inte bara när något har hänt. Arbetsmiljö och skyddsfrågor ska alltid finns på agendan vid exempelvis mätplatsträffar, för vår egen och våra arbetskamraters skull. Jonas Davidsson på region Syd är VMF Qberas huvudskyddsombud. Arbetsmiljöverket: Samverkan mellan arbetsgivaren och arbetstagaren är viktigt för att skapa en bra arbetsmiljö. Ett sätt är att tillsammans rapportera och undersöka tillbud i arbetet. Peter Hammarström Patrik Parkatti Tarmo Kastelli 4 QRUMELUREN NR QRUMELUREN NR N

4 Tjänster Utbildning Nära Tällbergsporten pågår en slutavverkning av Ollas skogsentreprenad, några av de som satsat på den nya tjänsten för att öka virkets värde. Utbildning om hur virkesmätningen fungerar Varje virkesköpare som är verksam med att införskaffa råvara till skogsindustrin från privata skogsägare påverkas av hur mätningen, enligt de regelverk branschen upprättat, går till. Men hur fungerar egentligen virkesmätningen? TEXT FREDRIK HANSSON Uppföljning virkesvärde Uppföljning virkesvärde kallar vi en ny tjänst för året, där både skördar- och skotarförare deltar. Avsikten är att öka virkets värde. Mellanskog är en av kunderna, de tycker att uppföljningen är viktig bland annat för att hålla uppe nivån på förarnas kunskaper. TEXT JONNY WIGERT FOTO MARIA ÖSTLUND Mellanskog har idag cirka 40 skördare som är kvalitetssäkrade av VMF Qbera avseende längd- och diametermätning. I den tjänsten ingår fältkontroller vid två tillfällen per år med kontroll av maskinförarnas klavning. Vid en av fältkontrollerna erbjuder vi nu en ny tjänst kallad Uppföljning virkesvärde där både skördar- och skotarförare deltar. Granskning av filer I dag är vi på besök hos Ollas skogsentreprenad, vid en slutavverkning nära Tällbergsporten. De är kvalitetssäkrade sedan I första delen av uppföljningen tas produktionsfiler ut från skördaren och granskas via virkesvärdesprogrammet, ett verktyg framtaget av Skogforsk i samarbete med flera skogsbolag och VMF Qbera. Där visas andel manuella kap på timmer, toppkapdiameter på timmer, massaved med mera. Det är viktigt att vara på den trakt där filen är producerad för att se vad eventuellt avvikande värden beror på. Är skogen krokig, är andelen tall klass 1 hög eller kortar förarna ner stocklängderna mer än nödvändigt? Gränsvärden för dessa nyckeltal, och när de anses avvika för mycket, sätter kunden själv upp. Bestämmelser för sortimenten I den andra delen flyttas fokus till avlägget. Där syns vilka sortiment som avverkats på trakten och vi går igenom mätningsbestämmelserna för dessa. Frågorna från deltagarna är många och det upplevs ofta bekvämare att ställa dem i sällskap av sitt eget gäng. För att få fram ett jämförbart resultat mellan olika skördarlag följs en manual, till exempel lägger vi ut cirka 100 massavedbitar och kontrollerar andelen timmer. Brännveden synas också, kanske sorteras det för hårt eller för snällt? Stickprov i timmervältan visar ofta att någon stock borde sorterats som massaved. Under uppföljningen letar vi fram olika exempel på krökar och visar vilka stockar som uppfyller kravet på timmer och vilka som bör sorteras som massaved. Kvaliteten hålls hög Enligt Stefan Bohlin, produktionstekniker på Mellanskog, är uppföljningen viktig för att hålla uppe nivån på förarnas kunskaper. Den är också ett kvitto på att Mellanskog jobbar aktivt med kontroll av både mätning och kvalitet. Skogsägarna ska veta att deras virke tillreds på bästa möjliga sätt. Är du intresserad av tjänsten? Kontakta någon av VMF Qberas virkeskonsulenter. Alla behöver ny kunskap och nya infallsvinklar. För att kunna svara på de vanligaste frågorna om virkesmätning som leverantörer och köpare av sågtimmer, massaved och biobränsle ställer, håller vi på att ta fram en utbildning. Målet med utbildningen är hjälpa de som kommer i kontakt med dessa frågor, att på ett bättre sätt förklara hur virkesmätningen fungerar. Vem vänder sig utbildningen till? Utbildningen vänder sig främst till skogsföretag vars virkesköpare, eller andra inom företaget, kommer i kontakt med skogsägare och får frågor om virkesmätning. Den är naturligtvis även tillgänglig för andra som jobbar med frågor som berör virkesmätning och vill veta mer. Vad får man lära sig? I utbildningen går vi igenom vilka för- och nackdelar olika mätmetoder har, kombinationer av mätmetoder, samt när och varför man använder dessa. Vi tar också upp vilka generella sortimentbestämmelser som gäller samt hur virkesmätningen kontrolleras och vad mätbeskeden betyder. Dessutom tar vi upp kontrollmätningen, hur den fungerar, och vad vi gör med resultaten. Hur ser upplägget ut? Utbildningen sker via som är VMF Qberas utbildningsplattform, där man tar del av utbildningsmaterialet. Genom att lägga upp utbildningen som självstudier tror vi att fler kan ta del av utbildningen när det passar dem, till exempel i samband med en nyanställning eller som generell kompetensutveckling. Vi hoppas, och tror, att man efter att ha genomgått den här utbildningen har betydligt större insikt i virkesmätningen samt att man känner sig säkrare i kontakterna med skogsägare och avverkningslag när det gäller frågor kopplade till detta. Om du är intresserad av utbildningen, mejla till: utbildning@vmfqbera.se så kontaktar vi dig. 6 QRUMELUREN NR QRUMELUREN NR N

5 Ny teknik Stefan Backman (tv) är chef för Fjärrmätningscentralen i Sundsvall som utför mätning på uppdrag av VMF Qbera. Marie Regnér och David Jansson (ovan, th) är distriktsledare på VMF Qbera och var delaktiga när industrierna i Skärblacka och Frövi införde fjärrmätning. Fjärrmätning i Skärblacka och Frövi Snabbare virkesflöden till lägre kostnad utan att ge avkall på mätningens kvalitet det är målet på BillerudKorsnäs industrier i Skärblacka och Frövi. VMF Qbera är ansvarigt mätande företag och anlitar SDCs Fjärrmätningscentral (FMC) i Sundsvall som underleverantör. TEXT JOHAN DE VEEN SANDIN FOTO MIKAEL THORVALDSSON, PER HELANDER Det känns positivt att mätningen på industrierna började i stort sett enligt tidplan och att de flesta chaufförer, med god hjälp från VMF Qberas personal, snabbt lärde sig hur chaufförsterminalen fungerar, säger Marie Regnér och David Jansson, som är distriktsledare på VMF Qbera. Stefan Backman chef för FMC instämmer. VMF Qberas utvecklingsledare Fredrik Hansson och Jens Eriksson var även med som stöd de första dagarna vid Skärblacka respektive Frövi. Virkesmätarna på plats har gjort ett jättejobb med att hjälpa chaufförer berättar Marie och David samstämmigt. Under de första veckorna travmätte en till två mätare på bryggan medan en mätare fungerade som stöd vid chaufförsterminalen där inregistreringen sker. VMF Qbera gjorde även extra kontrollmätningar för att ge direkt återkoppling till mätarna vid FMC. För FMC var det en stor utmaning att få verksamheten i Sundsvall på plats och redo inför starten. Målet nåddes mycket tack vare våra mätare med erfarenhet från VMF Nords bildmätningscentral i Östersund, förklarar Stefan. Stora krav på mätaren Såväl Marie som Stefan nämner att mätplatser i södra delen av VMF Qberas område ställer stora krav på mätaren oavsett om det handlar om brygg- eller fjärrmätning. Detta eftersom delade lass är mer vanligt förekommande och kvaliteten på virket varierar ganska mycket. VMF Qbera är ansvariga för att kvalitetskraven för mätningen nås och Marie och David går därför löpande igenom kontrollresultaten med den kvalitetsansvarige på FMC. Något som uppmärksammades inledningsvis var att vältlapparna inte alltid hade anpassats eller placerats utifrån fjärrmätningens behov. Därför har det arbetats mycket för att nå ut med information till både befraktare och chaufförer. Skärblacka tar även emot femtravarsbilar, något tekniken idag inte kan hantera. En lösning är på gång, säger Stefan. Alla tre konstaterar att det för en smidig övergång behövs mer arbete med förberedelserna vid nya fjärrmätningsanläggningar. Exempelvis tydlig information till befraktare, chaufförer och mätare på plats, kontroll av register, övning i praktisk mätning av travar med lokala egenskaper för mätarna vid FMC. Dessutom behövs en bättre dialog mellan VMF Qbera och FMC kring mätplatsunika detaljer. Uppdraget från september Marie och David berättar vidare att från och med den första september kommer mätstationen i Skärblacka bemannas av fyra mätare (tidigare sju) och i Frövi av fem (tidigare sex). Uppdraget blir då i huvudsak mottagning av cellulosaoch bränsleflis, men även sållning, märkning av provtravar, inventering av lager, kontroll och hantering av vågar, uppmätning av nya skäppor, stöd till chaufförerna med mera. I Frövi kommer virkesleveranser med tåg även fortsatt att mätas på plats och både tåg och bilar ska ankomstbesiktas. Framtida förenklingar VMF Qberas vd Katarina Mowitz beskriver framtiden; Vi har fått beställning av fjärrmätning för ett tiotal platser under 2017, både för stora travmätningsstationer och mindre terminaler. En betydande del av föreningens travmätning kommer att göras via fjärrmätning redan vid årsskiftet om allt går enligt plan. Fjärrmätningen är ett första steg mot en mer automatiserad mätning. Andra utvecklingsprojekt som påverkar hur framgångsrik denna utveckling blir är automatisk identifikation av lass och transportör, leveransavisering och förbättrat fjärrmätningsverktyg. Lägg sedan till att få över produktionsdata direkt från skördaren och ett nytt Viol med nya möjligheter att få ut data som förenklar affären för både säljare och köpare, berättar Katarina. Vägen dit är inte spikrak, men för att nå målet måste vi våga ta ett första steg. Och det tar vi med fjärrmätningen. 8 QRUMELUREN NR QRUMELUREN N

6 Reseberättelse Fem plus för Alperna Utförsåkning har alltid varit ett av mina favoritintressen. Det har blivit några resor till alperna och den skidåkning som kan erbjudas där är helt fantastisk. Nu hade vi pratat ihop oss, jag, min kollega Fredrik Hansson och min yngre bror Björn skulle iväg. TEXT OCH FOTO JENS ERIKSSON I början på november bestämde vi oss. I februari skulle det bli en offpistvecka i området runt Briancon i de södra franska alperna. Vi har haft fantastisk åkning där tidigare och hoppades därför återigen på djup snö på stora orörda sluttningar. Ovärdelig guidning Upplägget på resan är att vi bor på ett litet pensionat i en by strax söder om Briancon och inför varje skiddag undersöker vår guide var den bästa åkningen finns och tar oss dit med minibuss. Om inte liftsystemen räcker till har vi stighudar med oss så vi kan gå vidare för att hitta bra åkning. Att ha en lokal guide som hittar överallt, och som dessutom har grym koll på snöförhållanden ur säkerhetssynpunkt, är ovärderligt. Vi har på så sätt fått helt otroliga åk dit få andra hittar men vi har också fått avstå åk då förhållandena inte varit tillräckligt säkra. Stärkte kroppen på gymet En sådan här vecka brukar vara rätt så krävande med uppgång tidig morgon och sänggång tidig kväll. Jag har alltid varit skapligt tränad under barmarksperioden men har levt på gamla meriter vintertid. Därför brukar också några hårda skiddagar smärtsamt påminna mig om att meriterna är just gamla. Nu tänkte jag att det skulle bli annorlunda. Man kanske inte kan tro det, men jag har aldrig varit någon som tyckt att styrketräning varit särskilt kul och därför är min erfarenhet av gym och styrketräning synnerligen begränsad. Nu sökte jag hjälp och inspiration, och fick den av kollegan Andreas Eriksson. All min brist på erfarenhet och kunskap i det ämnet besitter nämligen Andreas. Han hjälpte mig igång och på en försiktig nivå tog jag nya stapplande träningssteg. Glömde bort att andas Tidigt på säsongen började jag nyfiket följa snöläget dit vi skulle, precis som hemma kom första snön tidigt och det kändes lovande. Men därefter lyste snön med sin frånvaro och vi började bli lite fundersamma när avresedatumet närmade sig. Men veckan innan avresa kom den, snön, och förhållandena skulle inte göra oss besvikna. Nu skulle det bli åka av. Första dagen på plats började vi i ett område inte långt ifrån Sestriere inne på den italienska sidan. Vi behövde inte använda stighudar men fick ändå bekänna färg ordentligt då det bjöds på långa fina skogsåk i mer eller mindre tät lärkskog. Helt fantastiska förutsättningar och så vackert att Fredrik till och med glömde bort att andas. Dag två befann vi oss i Serre Chevalier, som är nära Briancon, och det var dags för den första toppturen. Vi tog liften upp till toppen och där pisterna tog slut fortsatte vi på baksidan av systemet. Efter två fina åk och två jobbiga klättringar på stighudar var vi tillbaka i systemet för att avsluta ännu en härlig dag. Efter en dag med lite sämre väder och sikt hamnade vi dag fyra och fem i Puy Saint Vincent. Ett ganska litet system med otroligt fin liftnära offpiståkning. Ett kämpade med stighudar i omgångar tog oss här upp på dryga meter över havet och flera härliga långa lössnöåk. Utsiker och brant korridor Sista skiddagen åkte vi österut in i Italien för en topptur från Abries. Då befinner man sig nära alpernas östra kant och efter några timmars kämpande hade vi en helt fantasktisk utsikt med alptoppar så långt ögat nådde västerut och början på Po-slätten i öster. Att vi sedan fick åka en spännande och brant korridor därefter gjorde inte turen sämre. Summeringen av veckan kan inte bli annat än fem plus och jag kommer säkert att åka tillbaka igen. Hjälpte mina nya förberedelser? Jo då, ingen träningsvärk på hela veckan. Jag måste helt enkelt erkänna att styrketräning nog kan vara bra, men det kan också ha varit en tillfällighet. Jens toppenresa i Alperna alla orter Sestriere 146 pister och 92 liftar. De mest populära är skidbackarna är Banchetta, Fraitève och Sises. Serre Chevalier 100 pister, 61 liftar. högsta åkhöjd 2800 m. Känt för att ha drygt 300 soldagar om året och för sin freeride. Puy Saint Vincent Mysigt och enkelt men i toppen av popularitet bland åkare för bra snö och backar. Abries Liten skidort med en imponerande 900 meter vertikal nedstigning och vacker utsikt. 10 QRUMELUREN NR QRUMELUREN N

7 Personalporträtt Personalförändringar Personalförändringar Tillsvidareanställda GUDRUN JANSSON har börjat arbeta vid Uddevalla Hamn (Åmåls distrikt). Visstidsanställda MARIE TERNSTRÖM, Aspa Bruk (Karlskoga distrikt) Vikariat MIKAEL MELIN har ett vikariat vid Kastets Sågverk (Gävle distrikt). Tjänstlediga JONAS WIGERT Kastets Sågverk JULIA LINDE Nyby Sågverk (Båda Gävle distrikt) Föräldralediga EMMA WOLLERT Nyby (Gävle distrikt) är tillbaka från föräldraledigheten, men jobbar 20 % Slutat anställning PETER OLSSON, Uddevalla Hamn (Åmåls distrikt) Byte av tjänst MIKAEL JOHANSSON, Uddevalla Hamn har bytt tjänstgöring och är nu anställd på Nössemark (Åmåls distrikt) IDA OLSSON, (tidigare Karlstad distrikt) JAN OWE PETTERSSON, (tidigare Norrköpings distrikt) har anställts som virkeskonsulenter inom region Syd ANDERS OLSSON (tidigare Falun distrikt) MATS JONASSON (tidigare Gävle distrikt) har anställts som virkeskonsulenter inom region Nord. Gunnar mätarens bästa vän En kvalitetsledare jobbar systematiskt med kvalitet i virkesmätningen allt från att föra statistik till att verka för en framtida höjning och utveckling av kvaliteten. Det handlar om att utbilda, inte att kontrollera säger Gunnar Karlsson, kvalitetsledare i Norrköpings distrikt TEXT KAROLINA HEDTJÄRN FOTO NIKLAS GUSTAVSSON Jag vill trycka på att våra kontroller i första hand handlar om utbildning och inte om polisiärt arbete, ringer Gunnar tillbaka och säger dagen efter vår intervju på kontoret i Norrköping. Jag håller med, säger jag. Det är viktigt att poängtera, stickprovstravar och kontrollstockar handlar inte i första hand om att kontrollera utan om att ge oss mätare en chans att upprätthålla och höja vår kvalitet i mätningen. Där har det förändrats genom åren, säger Gunnar. Förr var det nästan 100 % kontroll och statistik, nu är det lika mycket annat. Branschen har ändrats Gunnar Karlsson är en av två kvalitetsledare på distrikt Norrköping. Sedan Gunnar började som kvalitetsledare 2008 (tjänsten kallades då kvalitetsrevisor), har sysslorna ändrats en del. Branschen har gått mot färre men större sågverk, biobränslet har ökat markant och har i och med nya virkesmätningslagen hamnat i mycket större fokus när det gäller kontroll och utbildning. Dessutom hanteras skogsdagar och externutbildningar alltmer av VMF Qberas virkeskonsulenter. Nya mätmetoder Kvalitetsledarna har dock fortfarande mycket kontakter med näringen och sprider gärna de kunskaper och erfarenheter som finns inom virkesmätningen. Vår vision är att vi alla ska vara lite av en virkeskonsulent säger Gunnar. Med nya mätmetoder kommer nya uppgifter. På Norrköpingsområdet finns sedan tidigare Mabema och nu även fjärrmätning med Fotoweb och Cind. För kvalitetsledarna blir det många extraklavningar för typgodkännanden och teknikutveckling. Resultaten ligger till grund för VMKs arbete och olika rapporter. Smart telefon underlättar En annan förändring Gunnar upplever är kravet på snabb kommunikation. Förr kollade man mejl någon gång per dag och svarade. Nu ska man helst svara inom någon timme! Men det gäller ju även åt andra hållet, att det är lättare att få tag i folk, säger Gunnar. Det är arbete på rullande fot som gäller för Gunnar och kontoret finns till största del i den smarta telefonen. Det är ett arbetssätt han trivs med, han är hellre ute hos medarbetare och kunder och träffar folk på plats än sitter framför en dator på kontoret. Gratulationer med ett fång tulpaner ÅR MATS PERSSON, 18 maj MATS SKOOG, 3 juni GÖRAN PETTERSSON, 2 juli INGE GUSTAVSSON, 1 augusti LARS-OLOF THYBERG, 21 augusti 50 ÅR MATS ELFSTRAND, 24 maj KRISTER MELLGREN, 2 juni ALEXANDER MATSOLS, 4 juni PETER TVELIN, 9 juni ANDERS GRAHN, 23 juni MIKAEL ÖMAN, 30 juni STRIGGE STRIGNERT, 11 juli THOMAS SVANBERG, 8 augusti Mora Hudiksvall Falun Karlstad Karlstad Hudiksvall Region Syd Södertälje Region Syd Karlskoga Norrköping Södertälje Hudiksvall 40 ÅR ZORAN FILIPOVIC, 6 maj JOHAN NYBERG, 2 juli ÅSA SUNDBERG, 3 augusti 30 ÅR FRIDA SIMONSSON, 13 augusti Norrköping Karlskoga HK Norrköping Den som inte vill bli uppmärksammad under bemärkelsedagar, kontaktar redaktionen! 12 QRUMELUREN NR QRUMELUREN NR N

8 NYTT UNDER BARRET NYTT UNDER BARRET Väx hos oss uppdaterad Nu har vi uppdaterat vår utbildningsplattform Väx hos oss. Vi har bland annat förenklat inloggningen för kursdeltagarna och som beställare kan du följa status för alla kursdeltagare. Gå in här: Mejla: Klassning av massaved Massavedskommittén har väckt en fråga till att förenkla kvalitetsbestämningen av massaved. Grunden är att man anser att med dagens system läggs onödigt mycket tid på att granska travar avseende vrak och avdrag som är ok ur industrins perspektiv. Förslaget man jobbar med bygger på att man istället klassar hela traven i prima, sekunda eller att den mätningsvägras. Det skulle dessutom kunna innebära att kollektiv justering av kvalitet försvinner. Blodomloppet Du kan fortfarande anmäla dig till Blodomloppet, anmäl dig via telefon eller mejl eller till din lokala kontaktperson. Mer information och kontaktuppgifter finns på intranätet: Örebro 24 aug Karlstad 29 aug Visby 16 sep Sista chansen i ar Omvandlingstal - ändrade regler Från och med den 1 augusti 2017 ändras reglerna för vilka omvandlingstal som får användas för att beräkna ersättningsgrundande volym. Detta gäller vid affärer som omfattas av Virkesmätningslagen. De omvandlingar som inte får göras från och med är: Skäppmätning (m 3 s) till m 3 fub Vägning (ton) till m 3 fub Vägning med torrhaltsbestämning (ttv) till m 3 fub Räkning (antal) till m 3 fub Omvandlingstal används för att räkna om kvantiteten från ett inmätt måttslag till ett annat, exempelvis ton till m3fub. Virkesmätningslagen kräver att omvandlingstal i en virkesaffär gentemot skogsägaren ska vara kvalitetssäkrade. Då detta inte kan garanteras i ovanstående fall väljer samtliga VMF att inte godkänna dessa omvandlingstal. Rådet för mätning och redovisning (RMR) rekommenderar övriga mätande företag och parter inom skogsnäringen att göra detsamma. Hjälp oss! Vi behöver din hjälp med att testa och utvärdera inspelade instruktioner. Först ut är nationell instruktion för skäppmätning. För mer info. kontakta: jenny.linden@vmfqbera.se Ny arbetsmiljöpolicy Nu finns en ny arbetsmiljöpolicy i kvalitetssystemet. Målen inom den fysiska, sociala och organisatoriska arbetsmiljön bygger på Mitt Qbera. Mitt Qbera Tack för fina betyg! Vad vill våra kunder att vi gör för att de ska känna sig delaktiga i vår verksamhet? Hur kan vi inspirera dem? Det är några av de frågor vi söker svar på när vi frågar våra kunder hur nöjda de är med oss som affärspartner. Svaren vi får in ligger till grund för hur vi ska utveckla och planera verksamheten. Vårt mål är att nå ett NKI (Nöjd Kund Index) som är 8,0 eller bättre. Den senaste undersökningen visade 6,7 och är i nivå med föregående års siffror. 6,7 Att våra kunder tycker att vi är förtroendeingivande, engagerade och professionella råder inga tvivel om och det är vi väldigt stolta över. Ett bra bemötande och väl utfört arbete är några av sakerna som ligger till grund för detta. Områden att jobba vidare med är att hitta sätt att få våra kunder mer delaktiga i vår verksamhet och inspirera dem. Vi ska vara enkla att göra affärer med och vara kundens självklara val som affärspartner. Det är allas vårt engagemang och handlingar som kommer att göra detta möjligt. Det är för våra kunder vi finns till! Följ oss på Facebook Nu finns vi på Facebook, besök oss gärna! Säg vad du tycker Har du förslag på hur vi kan förbättra oss eller någon annan synpunkt som du vill föra fram? Maila oss på: synpunkter@vmfqbera.se Vi har startat arbetet med att se över dagens prismodell. Beslut om eventuell ny prismodell tas av styrelsen i höst. Vill du vara med och tycka till? Hör av dig till jenny.linden@vmfqbera.se om du vill vara med och svara på vår nästa kundenkät. 14 QRUMELUREN NR QRUMELUREN N

9 SVERIGE PORTO BETALT Vinn en goodiebag Kommer du ihåg vad du läste i tidningen? Testa Qrumeluren-quizet och du har chans att vinna en Qbera-goodiebag. 1. Hur många procent arbetar Emma Wollert? 2. Var rapporterar man tillbud och arbetsskador? 3. Vem har tagit fram virkesvärdesprogrammet? Mejla svaren till qrumeluren@vmfqbera.se senast 10 juli och ange din hemadress, skriv Qrumeluren-quiz i ämnesraden. Lycka till! 16 QRUMELUREN NR Anmäl ditt intresse VMF att Qberas få vårt nya nyhetsbrev organisation info@vmfqbera.se