KALLELSE Regionstyrelsen Regionstyrelsen kallas till sammanträde för behandling av ärenden enligt bilagd förteckning.

Transkript

1 KALLELSE Regionstyrelsen Regionstyrelsen kallas till sammanträde för behandling av ärenden enligt bilagd förteckning. Tid: Onsdagen den 17 oktober klockan Plats: Glasriket, Videum Science Park. PG Vejdes Väg 15, Växjö. OBS! Möjligheter för gruppöverläggningar finns mellan i anslutning till sammanträdeslokalen. Roland Gustbée Ordförande Patric Littorin Sekreterare Delges Kallas Roland Gustbée (m) Carina Bengtsson (c) Monica Haider (s) Suzanne Frank (m) Arne Karlsson (m) Ann-Charlotte Wiesel (m) Lena Karlsson (c) Bengt Germundsson (kd) Gunnar Nordmark (fp) Monica Widnemark (s) Robert Olesen (s) Charlotta Svanberg (s) Anna Fransson (s) Carin Högstedt (v) Peter Skoog Lindman (s) För kännedom Bo Frank (m) Gunnar Elm (c) Mikael Jeansson (s) Mats Johnsson (m) Sonja Emilsson (m) Margareta Schlee (m) Anders Jonsäng (c) Eva Johnsson (kd) Rolf Andersson (fp) Joakim Pohlman (s) Ingemar Almqvist (s) Anne Carlsson (s) Rose-Marie Jönsson Neckö (s) Anders Mårtensson (v) Kjell Jormfeldt (mp) Kallade ersättare Övriga kallade med närvarorätt Bo Frank (M), Sven Sunesson (c), Elizabeth Peltola (C), Åke Carlson (C) och Mats Johnsson (M). Tjänstemän Peter Hogla, Ulf Petersson, Anders Unger, Sara Nilsson, Eva Palmér, Therese Magnusson Mathias Gaunitz, Inkubatorn AB, Vid förhinder anmäls detta till telefon eller via e-post: patric.littorin@rfss.se 2

2 Förteckning över regionstyrelsens ärenden Ärende Info/beslut Handling 1. Justering av protokoll (föreslås att Monica Haider utses att jämte ordförande justera protokollet) 2. Fastställande av dagordning./. 3. Rapporter från externa uppdrag Information 4. Aktuella frågor för regional utveckling - Regiondirektören informerar Information 5. Ekonomi a. Ekonomisk rapport över budget 2012 Information./. b. Teckningsrätt för plus- och bankgirokonto Beslut./. m.m. c. Regleringsbrev 2012 Anslag 1.2 och 33:6 för utgiftsområde regional utveckling - ändring Information./. 6. Infrastruktur och kommunikation a. Riksväg E4 skrivelse angående vattenskyddsområde 7. Förnyelse och dynamik a. Inkubatorn i Kronoberg AB lägesrapport (Mathias Gaunitz, Inkubatorn AB) b. Prioriteringar avseende länets framtida regionala tillväxtarbete dialoger i Kronoberg mars och maj 2012 c. Nationellt uppdrag avseende Glasriket utveckling - lägesrapport Information./. Information./. Information./. Information./. 8. Livskraft a. Länsgemensam folkhälsopolicy Beslut./. b. Synpunkter på EUs program för Beslut./. transnationellt samarbete i nästa programperiod - yttrande c. Kulturplan Kronoberg delrapport Information./. 9. Kompetens- och arbetskraftsförsörjning a. Betänkande Nystartszoner yttrande Beslut./. 10. Anmälningsärenden: a. Delegationsbeslut b. Arbetsutskottets protokoll c. Delegationsbeslut av färdtjänst och riksfärdtjänst d. Regionstyrelsens kulturberedning minnesanteckningar e. Klimatkommissionens minnesanteckningar Information./. 11. Övriga ärenden 2

3 3

4 Regionstyrelsen Ärende 5 a Ekonomisk rapport Dnr 12/0013 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att notera ekonomisk rapport per den 20 september 2012 till protokollet. Ärendet Vid regionstyrelsens sammanträde lämnas en ekonomisk rapport per den 20 september Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 186/12 - Ekonomisk rapport

5 Dnr 12/ Ulf Petersson Tel: Tjänsteskrivelse - Ekonomisk lägesrapport Nedan anges några av de viktigaste aktuella ekonomipunkterna: Delårsrapport per behandlas av regionfullmäktige Prognosen för 2012 uppgår till 4,7 MKR. Kvartalsrapport per redovisas för arbetsutskottet Under vecka kommer KPMG att utföra granskning i enlighet med den fastställda revisionsplanen. När det gäller tvisten med NCC i Sydnetprojektet har Tingsrätten satt ut målet till muntlig förberedelse Uppföljning av den befintliga Krösatågstrafiken. I den pågående upphandlingen beträffande Krösatåg Syd skall anbuden komma in i mitten av oktober och beslut förväntas fattas i början av december. Enligt tidigare beslut i regionfullmäktige kommer aktieinnehavet i Transitio AB under sista kvartalet i år att ökas från 0,1 MKR till 1,0 MKR vilket motsvarar en ökning från 0,5 % till 5 % av aktiekapitalet. 1 (1) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

6 Regionstyrelsen Ärende 5 b Teckningsrätt för plus- och bankgirokonto m.m. Dnr 12/0015 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att fastställa teckningsrätt för plus- och bankgiro m.m. för Regionförbundet södra Småland i enlighet med ekonomichefens skrivelse Tidigare fattade beslut i ärendet upphör därmed att gälla. Ärendet Styrelsen beslutade , 229, att fastställa teckningsrätt för plus- och bankgirokonto m.m. Ekonomichefen har i skrivelse föreslagit revidering av tidigare beslut på grund av personalförändringar. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 187/12 - Ekonomichefens skrivelse

7 Dnr 12/ Ulf Petersson Tel: 0470/ Tjänsteskrivelse - Teckningsrätt för plus- och bankgiro m.m. för Regionförbundet södra Småland Ärendet Tidigare beslut i styrelsen , 229 beträffande teckningsrätt föreslås revideras enligt nedanstående: Kvittering av kontanta inbetalningar till Regionförbundet samt signering och bemyndigande av bank-, plusgiro- och bankgiro-anvisningar avseende hela Regionförbundet samt Länstrafiken Kronobergs e-handel skall tills vidare verkställas av Ulf Petersson, Lena Eriksson, Gun-Britt Ahlburg, Theodora Vernersson, Angelica Stallgård, Camilla Löfstrand, Annki König, Madeleine Parsland-L. och Christina Isacsson två i förening. Signering och bemyndigande avseende sjukreseadministrationen skall tills vidare verkställas av Anders Göranson, Sandra Carranza, Susanne Löfstedt, Mari Nilsson och Lena Eriksson två i förening. Kvittering av rek, ass, paket samt övriga postförsändelser till Regionförbundet skall göras av Anders Göranson, Ulf Petersson, Mikael Söderberg, Maria Carpinisan, Andreas Green, Eva-Lena Klang, Benny Lindell eller Ulrika J Gustafsson. Regionförbundet södra Småland Videum Science park SE Växjö, Sweden Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se 1 (1)

8 Regionstyrelsen Ärende 5 c Regleringsbrev revidering Dnr 12/0017 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att notera skrivelse Ändring av regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende anslagen 1:1 och 33:6 inom utgiftsområde 19 regional utveckling till protokollet. Ärendet Regleringsbrev avseende Ändring av regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende anslagen 1:1 och 33:6 inom utgiftsområde 19 regional utveckling anmäles vid styrelsens sammanträde den 17 oktober. Bifogade handlingar: - Ändring av regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende anslagen 1:1 och 33:6 inom utgiftsområde 19 regional utveckling

9

10

11

12

13

14

15 Regionstyrelsen Ärende 6 a Europaväg 4 - avseende akuta behov av omfattande vattenskyddsåtgärder Dnr 12/0030 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att godkänna av ordförande vidtagen åtgärd att avge skrivelse Med anledning av det kritiska läge som uppstått avseende det nationella vägobjektet E4 med akuta behov av omfattande vattenskyddsåtgärder i enlighet med upprättad handling daterad Ärendet Med anledning av akuta behov av omfattande vattenskyddsåtgärder för det nationella vägobjektet E4, har Växjö kommun, Ljungby kommun, Länsstyrelsen i Kronobergs län och Regionförbundet södra Småland tillskrivit Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd. Föreslås att styrelsen godkänner av ordförande vidtagen åtgärd. Bifogade handlingar: - Med anledning av det kritiska läge som uppstått avseende det nationella vägobjektet E4 med akuta behov av omfattande vattenskyddsåtgärder - skrivelse

16 Brev Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd Regeringskansliet STOCKHOLM Kopia Finansdepartementet Med anledning av det kritiska läge som uppstått avseende det nationella vägobjektet E4 med akuta behov av omfattande vattenskyddsåtgärder Med anledning av det uppkomna läget avseende rubricerat objekt, vill Växjö kommun, Ljungby kommun, Länsstyrelsen i Kronobergs län och Regionförbundet södra Småland anföra följande; Samtliga kommuner och regionala/statliga företrädare i Kronobergs län står eniga när det gäller behovet av utbyggnad av E4 förbi Ljungby. Vi har vid flera tillfällen tidigare påkallat regeringens uppmärksamhet avseende detta behov, senast i samband med den s.k. Kapacitetsutredningen. Det som i nuläget gör situationen mycket kritisk är Länsstyrelsens beslut och fastställelse av vattenskyddsområdet för Växjö kommuns grundvattentäkt på Bergaåsen i Ljungby kommun, i enlighet med 7 kap 21 miljöbalken, från Beslutet innebär förbud av genomgående transporter av farligt gods på E4 genom området om inte väghållaren genomför åtgärder för skydd mot vattenföroreningar. Beslutet innebär även tillståndsplikt för utförande av halkbekämpning på sträckan. Länsstyrelsens beslut anger vidare att den som äger väg inom området har 3 år på sig från fastställesens ikraftträdande att inkomma med handlingsplan för åtgärdande av eventuella brister, dvs. fram till Länsstyrelsen konstaterar vidare i sin redogörelse för ärendet att i Vägverkets egen utredning Väg E4 Bergaåsen vattenskydd, teknisk utredning, från april 2001, anges att befintliga skyddsåtgärder som är genomförda utmed E4:an är temporära och anpassade till att E4:an år 2006 skall byggas om till motorväg.

17 De utredningar av vattenskyddsfrågan som nu finns framtagna visar att betydande och mycket kostsamma vattenskyddsinsatser krävs för att upprätthålla funktionen på E4:an genom Bergaåsområdet. Detta är dessutom insatser som till stor del måste kompletteras och göras om vid en kommande utbyggnad till motorväg. Att genomföra utbyggnad av E4:an samordnat med att de nödvändiga och kostnadskrävande vattenskyddsåtgärderna genom Bergaåsens vattenskyddsområde är enligt vår uppfattning ett bra sätt att hushålla med de resurser som står till buds. Med anledning av det ovan anförda hemställer vi om en handlingsplan från regeringens sida avseende kommande åtgärder på E4 förbi Ljungby. E4:an och dess betydelse för den långväga nationella och internationella trafiken och i synnerhet godstrafiken är väl känd. Både regionala och nationella analyser visar vilken viktig funktion denna väg fyller i det övergripande transportsystemet. Det är dessutom den väg som Trafikverket bedömer kommer att få en kraftig ökning avseende de framtida godstransportflödena i synnerhet vad gäller de södra delarna av stråket. Exempelvis prognostiserar Trafikverket i Kapacitetsutredningen en ökning av den framtida trafiken på E4 och åberopat avsnitt med +79 procent. Vi kan dessutom konstatera vilka krav som ställs på TEN-T och Core Network. E4 förbi Ljungby, 32 km, är den enda delsträcka mellan Helsingborg och Gävle som inte har 4-filig motorväg. Genom sin utformning och bristande standard i förhållande till trafikmängden, med t.ex. obefintliga sidoområden, förorsakar trafiken återkommande stopp, vilket föranleder samhällsekonomiskt kostsamma omledningar av trafiken genom mindre tätorter och på det mindre vägnätet. Omledningen av trafiken medför att den tunga trafiken, ofta med farligt gods, passerar genom mindre tätorter, (1 000 invånare). Dessa orter, liksom Ljungby, Växjö och Alvesta kommuners vattentäktsområden, är inte planerade eller lämpade för denna trafikmängd. Betydande vattentäktområden & vägar rekommenderade för farligt gods, Kronobergs län 2 (4)

18 Värt att påpeka i detta sammanhang är att varje stopp p.g.a. av en olycka renderar i ytterligare ett stopp för reparation och iordningsställande efter olyckan. Detta leder givetvis också till samhällsekonomiska kostnader. Därtill tillkommer kostnader i form av förlorad restid, arbetsinkomst och produktionstid, samt skador på personer och gods etc. Sträckan hade ett trafikflöde uppgående till fordon per dygn år 2006, och drygt fordon per dygn år 2011, varav ca 32 procent tung trafik. En prognostiserad ökning av detta flöde med +79 procent, i likhet med Trafikverkets egen prognos, gör att avsnittet skulle få en trafikmängd uppgående till i det närmaste fordonsenheter per dygn. Detta tillsammans med kraven med anledning av vattentäktsområdet motiverar en utbyggnad av vägavsnittet till fullvärdig motorvägsstandard med fullvärdiga sidoområden för att minimera stoppen och omledningarna av trafiken i framtiden. E4:an som sådan ingår även i det av Sverige och EU utpekade prioriterade stråket Den Nordiska Triangeln ingående i det s.k. TEN-T systemet på europanivå. Det är dessutom som så att halva den nordiska triangeln i form av E4:an tillsammans med Stambanan mellan Stockholm och Malmö numer även ingår i den särskilt utpekade korridoren i det s.k. Core Network Corridor mellan Stockholm och Verona, vilken är särskilt prioriterad och skall vara genomförd senast år 2020 med särskild uppnådd standard. Kommissionens förslag till Core Network inom det nya till TEN-T system 3 (4)

19 Med anledning av det ovan anförda anser vi att objektet måste tillmätas högsta nationella prioritet och emotser snarast ett svar och en handlingsplan för E4 förbi Ljungby, innehållande utbyggnad av avsnittet till motorvägsstandard med fullvärdiga sidoområden, i syfte att kunna fortsätta hantera genomgående trafik med farligt gods samt fortsatta halkbekämpningsåtgärder på vägavsnittet. Med vänlig hälsning Växjö den 2 oktober 2012 Växjö kommun Ljungby kommun Bo Frank KS-ordförande Växjö kommun Ann-Charlotte Wiesel KS-ordförande Ljungby kommun Länsstyrelsen i Kronobergs län Regionförbundet södra Småland Kristina Alsér Landshövding Kronobergs län Roland Gustbée Ordförande Regionstyrelsen 4 (4)

20 Regionstyrelsen Ärende 7 a Inkubatorn i Kronoberg AB - lägesrapport Dnr 11/0331 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att notera lägesrapport avseende Inkubatorn AB till protokollet. Ärendet Inkubatorn i Kronoberg AB bildades hösten 2008 i syfte att stödja utveckling av kunskapsintensiva företag och verksamheter, stimulera uppkomsten och den tidiga utvecklingen av nya akademiska företagsbildningar och att effektivisera kommersiellsering och kunskapsöverföring mellan forskning och företagande. Bolaget ägs av Videum AB, Linnéuniversitetets holdingbolag och Regionförbundet södra Småland med en tredjedel vardera. Inkubatorn innebär en miljö där man stöttar nya företag från idé till etablerat företag. Inkubatorn består av två delar: Business Lab (en s.k. förinkubator), för utveckling av affärsidéer i ett tidigt skede, och Business Incubator, där man ställer högre krav på affärsidéns kommersiella potential och entreprenörens förmåga i övrigt. Målsättningen är att det på sikt skall komma in 10 nya företag per år i inkubatorn. Tanken är att dessa efter en period på drygt två år ska gå vidare i sin utveckling utanför inkubatorn. Inkubatorbolaget omsluter cirka 1,5 miljon kr/år. Vid styrelsens sammanträde den 17 oktober lämnas en rapport över bolagets verksamhet.

21 Regionstyrelsen Ärende 7 b Prioriteringar avseende länets framtida regionala tillväxtarbete dialoger i Kronoberg mars och maj 2012 Dnr 11/0184 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att notera information avseende Prioriteringar avseende länets framtida regionala tillväxtarbete dialoger i Kronoberg mars och maj 2012 till protokollet. Ärendet Vid styrelsens sammanträde den 17 oktober anmäls Näringsdepartementets minnesanteckningar i ärendet. Bifogade handlingar: - Prioriteringar avseende länets framtida regionala tillväxtarbete dialoger i Kronoberg mars och maj 2012

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32 Regionstyrelsen Ärende 7 c Nationellt uppdrag avseende Glasriket - lägesrapport Dnr 12/0163 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att notera informationen angående Nationellt uppdrag avseende Glasriket utveckling till protokollet. Ärendet Vid regionstyrelsens sammanträde den 17 oktober lämnas en information i ärendet Nationellt uppdrag avseende Glasriket, med anledning av nedläggningar inom området.

33 Regionstyrelsen Ärende 8 a Länsgemensam folkhälsopolicy, samt uppdrag angående samverkansuppdrag inom folkhälsomområdet Dnr 10/0242 Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår fullmäktige besluta Att godkänna Länsgemensam folkhälsopolicy för Kronobergs län. Ärendet Regionstyrelsen beslöt 84/11 att framhålla att regionförbundet arbetar med folkhälsa ur ett horisontellt perspektiv för att stärka området Resursstarka livsmiljöer med människan i centrum, att uttala att regionförbundet inte har ett uppdrag inom ramen för folkhälsa. Uppdraget åligger länsstyrelsen, landstinget och kommunerna i länet. Styrgruppen för den länsgemensamma folkhälsopolicyn tillskrev i juni 2012 regionförbundet avseende regionförbundets roll i arbetet med regional folkhälsa och ber om ett förnyat ställningstagande i ärendet. Arbetsutskottet beslöt 174/12: - Att konstatera att ett regionalt uppdrag inom länsgemensam folkhälsa inte ryms inom den av regionfullmäktige fastställda budgeten med tillhörande verksamhetsplan. - Att uppdra åt regiondirektören att utreda frågan om ett samverkansuppdrag inom länsgemensam folkhälsa. Uppdraget ska redovisas vid arbetsutskottets nästa sammanträde den 3 oktober Styrgruppen har därutöver tillskrivit samtliga kommunstyrelser, landstingsstyrelsen och regionstyrelsen för godkännande av länsgemensam folkhälsopolicy. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 194/12 - Länsgemensam folkhälsopolicy , inklusive följebrev - Tjänsteskrivelse Länsgemensam folkhälsopolicy, samt uppdrag angående samverkansuppdrag inom folkhälsomområdet

34 Dnr 10/ Ulrika Gustafsson Tel: Tjänsteskrivelse - Länsgemensam folkhälsopolicy, samt uppdrag angående samverkansuppdrag inom folkhälsomområdet Ärendet Regionstyrelsen beslöt 84/11 att framhålla att regionförbundet arbetar med folkhälsa ur ett horisontellt perspektiv för att stärka området Resursstarka livsmiljöer med människan i centrum, att uttala att regionförbundet inte har ett uppdrag inom ramen för folkhälsa. Uppdraget åligger länsstyrelsen, landstinget och kommunerna i länet. Styrgruppen för den länsgemensamma folkhälsopolicyn tillskrev i juni 2012 regionförbundet avseende regionförbundets roll i arbetet med regional folkhälsa och ber om ett förnyat ställningstagande i ärendet. Arbetsutskottet beslöt 174/12: - Att konstatera att ett regionalt uppdrag inom länsgemensam folkhälsa inte ryms inom den av regionfullmäktige fastställda budgeten med tillhörande verksamhetsplan. - Att uppdra åt regiondirektören att utreda frågan om ett samverkansuppdrag inom länsgemensam folkhälsa. Uppdraget ska redovisas vid arbetsutskottets nästa sammanträde den 3 oktober Styrgruppen har därutöver tillskrivit samtliga kommunstyrelser, landstingsstyrelsen och regionstyrelsen för godkännande av länsgemensam folkhälsopolicy. 1 (2) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

35 Dnr 10/ Samverkansuppdrag inom folkhälsoområdet Vid regionförbundets kommunchefsträff den 31 augusti 2012 informerad regiondirektören om uppdraget enligt ovan. Av diskussionerna vid kommunchefsträffen, där även landstingsdirektören deltar, framgick att Landstinget Kronoberg är beredd att ansvara för en samordning av arbetet med den länsgemensamma folkhälsopolicyn. Kommunerna ger sitt godkännande till detta arbetssätt. Regionförbundets roll inom ramen för den länsgemensamma folkhälsopolicyn Regionstyrelsen har tidigare definierat regionförbundets roll inom ramen för folkhälsoområdet - att framhålla att regionförbundet arbetar med folkhälsa ur ett horisontellt perspektiv för att stärka området Resursstarka livsmiljöer med människan i centrum. Arbetet sker idag i projektform genom Det goda föräldraskapet - föräldrastöd i Kronobergs län, Inkludering av unga, Plug-in Värdegrundsarbete SET och inom ramen för samarbetsavtal såsom Livsstil Kronoberg. Regionförbundets roll kan vara som projektägare och projektfinansiär till projekt som direkt eller indirekt stödjer folkhälsa. Regionförbundet har i dagsläget inget samordnings-eller samverkansuppdrag inom ramen för folkhälsoområdet. Enligt förbundsordningen för Regionförbundet södra Småland skall nytillkommande uppgifter från förbundsmedlemmarna, utöver de i förbundsordningen angivna, vara fullt finansierade och kan inte läggas på förbundet utan godkännande av samtliga förbundsmedlemmars fullmäktigeförsamlingar. Utifrån resonmanget ovan, samt för att inte tappa fart i genomförandet av den länsgemensamma policyn, förordade kommuncheferna och landstingsdirektören att Landstinget Kronoberg ansvarar för samordning av den länsgemensamma folkhälsopolicyn. Godkännande av länsgemensam folkhälsopolicy Styrgruppen för Länsgemensam folkhälsopolicy har tillskrivit kommunstyrelser, landstingsstyrelsen och regionstyrelsen avseende ställningstagande och beslut avseende länsgemensam folkhälsopolicy. Förslag till beslut Regionfullmäktige föreslås godkänna länsgemensam folkhälsopolicy, i enlighet med upprättad handling daterad (2)

36

37 Styrgrupp Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy för Kronobergs län Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län

38 Länsgemensam folkhälsopolicy för Kronobergs län (17) Definitioner och begrepp ANDTS är en förkortning för Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak och Spel. Barnfattigdom Det finns ingen officiell definition av barnfattigdom i Sverige. Rädda barnens definition av begreppet är barn som antingen lever i familjer med låg inkomsstandard enligt SCB:s definition (lägre disponibel inkomst än normen för boendekostnad och baskonsumtion) eller i familjer som uppburit försörjningsstöd någon gång under året (Rädda Barnen 2010). Folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar således inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämlikt fördelad som möjligt (Janlert). Folkhälsoarbete är systematiska, målinriktade, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för att åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen (Janlert). Hälsa beskriver ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Inte bara frånvaro av sjukdom eller skada (Socialstyrelsen). Hälsofrämjande arbete innebär åtgärder som fokuserar på att stärka eller bibehålla människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Avsikten är att stärka människors möjlighet till delaktighet och tilltro till egen förmåga (Socialstyrelsen). Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. (Brundtlandrapporten FN-rapporten Vår gemensamma framtid 1987) Hållbar tillväxt är en del av en hållbar och långsiktig samhällsutveckling där ekonomisk tillväxt skapar förutsättningar för att utveckla samhället. Tillväxten är hållbar när ekonomisk tillväxt sker samtidigt som mänskliga resurser utvecklas och miljömässiga värden långsiktigt tas till vara (Tillväxtverket 2012). Idéburna organisationer är en samlad benämning för organisation som är fristående från den offentliga sektorn samt har allmännytta eller medlemsnytta inte vinstintresse som främsta drivkraft. Exempelvis folkrörelser, stiftelser, trossamfund och föreningar (Regeringskansliet 2008:1). Riskbruk är ett alkoholbruk som medför förhöjd risk för skadliga fysiska, psykiska och sociala konsekvenser (Folkhälsoinstitutet). Sjukdomsförebyggande arbete innebär åtgärder som syftar till att förhindra uppkomst av eller påverka förlopp av sjukdomar, skador, fysiska, psykiska eller sociala problem (Socialstyrelsen).

39 Länsgemensam folkhälsopolicy för Kronobergs län (17) Hälsa på lika villkor En god folkhälsa handlar om hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Att oberoende av ålder, kön, bostadsort, etnisk tillhörighet, språk, social eller kulturell bakgrund, sexuell läggning eller funktionshinder kunna uppnå bästa möjliga psykiska och fysiska hälsa. Detta är också det övergripande målet för folkhälsopolitiken på nationell nivå. Hälsa är ett mångfacetterat begrepp och handlar inte bara om frånvaro av sjukdom. I begreppet ligger också sådant som rör miljön, livskvalitet, relationer, förmågan att hantera livets svårigheter, att kunna förverkliga sina livsmål och ha möjlighet till meningsfull sysselsättning. Upplever man livet som begripligt, hanterbart och meningsfullt, det vill säga har en känsla av sammanhang, har man större möjlighet att påverka sin situation och välja hälsosamma levnadsvanor. Detta gäller till exempel mat, motion och om man väljer att avstå från att använda tobak eller alkohol. Den enskildes hälsa påverkas av samhällsfaktorer som vård och omsorg, skola och utbildning, integration, arbetsmarknad och samhällsplanering mm (figur 1). Dessa faktorer styrs av politiska beslut på lokal, regional och nationell nivå. Här finns således möjligheter för samhället att påverka folkhälsan och ge förutsättningar för hälsa på lika villkor. Figur 1. Faktorer som påverkar hälsan. Figur hämtad ur Folkhälsopolitisk rapport Källa G.Dahlgren och M.Whitehead. Genom att rösta och engagera sig i samhällsdebatten kan den enskilde indirekt påverka de beslut som tas på politisk nivå. Delaktighet och inflytande är viktiga faktorer för hälsan för alla, både i ett övergripande perspektiv och i vardagen. När det gäller barn och unga har vuxna ett ansvar att göra dem delaktiga och att utgå från barnets bästa, i enlighet med barnkonventionen. En bra grund för ett framgångsrikt folkhälsoarbete 1 är ett gemensamt ansvarstagande mellan offentlig sektor, ideella krafter och den enskilda människan. 1 Regeringskansliet 2012.

40 Länsgemensam folkhälsopolicy för Kronobergs län (17) Investering i folkhälsa Ohälsosamma levnadsvanor och olycksfall beräknas kosta samhället minst 120 miljarder kronor per år. 2 Om ohälsan vore jämt fördelad över landet skulle detta för Kronobergs del innebära en kostnad på 2,4 miljarder kronor per år. Genom att satsa på förebyggande arbete kan dessa kostnader minskas. De långsiktiga samhällsekonomiska vinsterna står att finna i en ökad produktivitet och minskade kostnader för bland annat sjukvård och socialt stöd. Socioekonomiska beräkningar är ett sätt att värdera olika förebyggande insatser i ett ekonomiskt perspektiv. Som modellen till höger visar innebär tidiga och förebyggande insatser en direkt men kortsiktig kostnad medan det genererar vinst på sikt. Därför behövs ett långsiktigt perspektiv när kostnader för folkhälsoarbete värderas. Figur 2. Figur hämtad från Folkhälsoinstitutets skrift Framtidens folkhälsa allas ansvar Folkhälsan kan påverkas genom politiska beslut och att satsa på folkhälsoarbete är en lönsam investering för framtiden. Förutom egenvärdet i en god hälsa stärker en frisk befolkning också förutsättningarna för en hållbar utveckling och tillväxt. Folkhälsoarbetet i Kronobergs län När en genomgång av hälsoläget i Kronobergs län gjordes 2008 framkom det att regionen ur flera perspektiv hade en god välfärd. Stora skillnader mellan kommunerna och mellan olika befolkningsgrupper gjorde sig dock synliga. 3 I det regionala utvecklingsprogrammet 2009 betonades folkhälsofrågornas betydelse för regionens utveckling och attraktionskraft i framtiden. 4 En fördjupad kartläggning av folkhälsoarbetet i länet 2010 visade på komplexiteten och mängden av aktörer involverade i arbetet 5. Den visade också på behovet av en gemensam plattform för prioriteringar, samverkan samt behovet av konkreta handlingsplaner. Med kartläggningen som grund beslöt länets samtliga kommuner, Landstinget Kronoberg, Länsstyrelsen i Kronobergs län och Regionförbundet södra Småland 2011 att utforma en länsgemensam folkhälsopolicy. 2 Folkhälsoinstitutet 2010a samt Folkhälsoinstitutet 2010b 3 Nilsson M Regionförbundet södra Småland Swärd S. 2010

41 Länsgemensam folkhälsopolicy för Kronobergs län (17) Länsgemensam folkhälsopolicy En länsgemensam folkhälsopolicy med efterföljande handlingsplaner gör det möjligt att kraftsamla runt folkhälsofrågorna i länet. Policyn utgår från den nationella folkhälsopolitiken med de 11 målområdena: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel (ANDTS) 6 I den länsgemensamma kartläggningen av folkhälsoarbetet prioriterade samtliga aktörer målområde 3 och 11 högst för det egna folkhälsoarbetet. Därför valdes också dessa områden som fokus för policyn. Folkhälsopolicyn bygger även på Barnkonventionen 7 och den nationella strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige som antogs juni Vision för folkhälsoarbetet i Kronobergs län Med policyn som grund kraftsamlar Kronoberg för en god folkhälsa på lika villkor för alla länsinvånare. Länsgemensamma och lokala handlingsplaner gör ett strategiskt och långsiktigt arbete i samverkan möjligt. En övergripande dialog mellan samhällets olika aktörer ger också förutsättningar för ett resurseffektivt och framgångsrikt arbete. Folkhälsoperspektivet finns med i alla beslut som påverkar individens hälsa så som samhällsplanering, infrastruktur, förskola och skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst mm. Hälsoekonomiska beräkningar underlättar prioriteringar av hälsofrämjande och förebyggande insatser. 6 Regeringens proposition 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik 7 UNICEF Regeringskansliet 2010a 9 Regeringskansliet 2010a

42 Länsgemensam folkhälsopolicy för Kronobergs län (17) Målområde 3 Barns och ungas uppväxtvillkor Vision för målområde 3 I Kronoberg satsar vi på barn från födseln och ger varje barn möjlighet att utvecklas optimalt efter sina egna förutsättningar. Alla barn och unga är delaktiga i frågor som berör dem, har tillgång till trygga vuxna och en förskola av god kvalitet, har en trygg skolgång, går ut grundskolan med godkända betyg och har möjlighet att fullfölja en gymnasieutbildning, har möjlighet till fortsatta studier, arbete eller annan meningsfull sysselsättning efter avslutad skolgång, har tillgång till en positiv fritid och goda miljöer, har möjlighet till kulturupplevelser och eget skapande, har tillgång till en god och lättillgänglig vård, som riskerar ohälsa eller befinner sig i riskmiljöer uppmärksammas i ett tidigt skede och får den hjälp och det stöd som behövs. Bakgrund Alla barn och unga har rätt att växa upp under likvärdiga villkor samt utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar. En god uppväxt har stor betydelse för hälsan och i barndomen läggs grunden för framtidens levnadsvanor. Goda levnadsvanor, goda psykiska och fysiska miljöer är viktiga ur ett folkhälsoperspektiv. Alla barn och unga har dock inte samma möjligheter till goda och trygga uppväxtvillkor vilket kan avspegla sig i en ojämlik hälsa. Att växa upp med bristande omsorg, utsättas för kränkande behandling, våld, missbruk, traumatiserade eller psykiskt sjuka föräldrar är betydande riskfaktorer för barnets hälsa. Fattigdom utgör också en hälsorisk för alla och drygt en tiondel av Sveriges barn lever i barnfattigdom. Att leva i ekonomiskt utsatta hushåll ökar risken för att utsättas för våld i hemmet och mobbing i skolan 10. För att kunna garantera barn och unga en trygg uppväxt krävs det att samhället kan ge generellt stöd och tidigt identifiera, ge skydd och stödja barn och familjer med svårigheter. Ett extra fokus på genusperspektivet är viktigt i detta sammanhang. För detta behövs en helhetssyn, kunskap och samverkan inom och mellan verksamheter. Varje aktör har också ett ansvar för att följa de lagliga skydd som finns inrättade t.ex. att anmäla barn som far illa. Om misstanke finns att barn och unga utsatts för brott ska utredning och insatser ske på ett barnanpassat sätt 11. Genom att stärka barnperspektivet generellt kan barn och unga göras delaktiga i frågor som berör dem. En ökad förståelse för barns och ungas levnadsvillkor förbättrar möjligheterna att främja goda uppväxtvillkor. 10 Rädda barnen Polisen 2008

43 Länsgemensam folkhälsopolicy för Kronobergs län (17) Arenor för det hälsofrämjade och förebyggande arbetet De arenor där samhället kan arbeta hälsofrämjande och förebyggande för att stärka barns hälsa är främst inom hemmet, förskolan, skolan och fritiden. Övriga arenor är hälso- och sjukvården och det offentliga rummet. Hemmet Vårdnadshavaren har det yttersta ansvaret för barnet. Samhället ska ge stöd och stärka föräldraskapet i samråd med föräldrarna. Under uppväxtåren ska barnet tillägna sig olika kompetenser och ges möjlighet till att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. En god självkänsla, förmåga till trygghet i nära relationer, förmågan att reglera känslor och fungera i sociala relationer befrämjar psykisk hälsa och är en grund för framtida hälsa. Detta utvecklas i samspel med föräldrarna och andra betydelsefulla vuxna. Förskolan En god kvalitet i förskolan ökar barnets möjligheter att utvecklas optimalt. Ju yngre barnet är och ju längre dagar det vistas på förskolan desto mer angeläget är detta. För utsatta barn är förskolan en resurs som ytterligare bör förstärkas. Utöver en hög allmän standard på förskolan behövs strategier för hur man identifierar och stödjer dessa barn. Skolan Barn och unga som misslyckas i skolan är en högriskgrupp för framtida psykosociala problem, oberoende av social bakgrund. En god skolgång är därför en skyddsfaktor för alla. Utöver en god möjlighet till kunskapsinhämtning behövs en trygg och trivsam skolmiljö där ingen riskerar att fara illa eller utsättas för kränkningar. För att tidigt upptäcka barn som uppvisar tecken på ohälsa behövs strategier och strukturer för samverkan, stöd och hjälp. En väl fungerande elevhälsa är en del i detta. Skolan når alla barn och unga och även indirekt deras föräldrar och är därför generellt en bra arena för ett aktivt folkhälsoarbete. Alla vuxna är en resurs och arbetet kan bedrivas på många olika nivåer, men behöver stöd från ledningsnivå. Fritid Alla barn har rätt till en aktiv och meningsfull fritid. Att ingå i nätverk och sammanhang är faktorer som främjar hälsa. Samhället kan stödja detta på olika sätt i samverkan. Inte minst är idéburna organisationer viktiga aktörer i detta arbete. Det gäller att skapa goda förutsättningar även för barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll. Denna grupp har på grund av kostnaderna begränsade möjligheter att delta i organiserade verksamheter.

44 Länsgemensam folkhälsopolicy för Kronobergs län (17) Hälso- och sjukvården Alla barn har rätt till en god och likvärdig sjukvård. För de allra minsta barnen har mödra- och barnhälsovården ett ansvar för tidiga insatser och stöd i föräldraskapet. Generellt ska hälso- och sjukvården uppmärksamma barn och unga som far illa eller visar tecken på ohälsa. Tidiga insatser och behandling ska kunna erbjudas. Det offentliga rummet Barn och unga behöver en trygg och säker offentlig miljö. Det handlar om skolvägar, lekplatser men också om att tryggt kunna ta sig hem på kvällstid utan att riskera att utsättas för övergrepp och våld. Sociala medier och internet är av stor betydelse för dagens barn och unga. En ökad kunskap och inblick i vardagen på nätet är därför nödvändig för att kunna nå, ge stöd och skydda.

45 Länsgemensam folkhälsopolicy för Kronobergs län (17) Målområde 11 - Tobak, Alkohol, Narkotika, Dopning och Spel Vision för målområde 11 I Kronoberg växer alla upp och lever utan risk att skadas på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel, tobak eller överdrivet spelande. Genom en god samverkan mellan länets aktörer finns trygga och drogfria miljöer för alla länsinvånare. Bakgrund Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel är ett brett och komplext område som har stor betydelse för samhället. Riskbruk, missbruk och beroende kan leda till ohälsa, sociala problem och generera höga kostnader för både individ och samhälle. Enbart för alkohol, narkotika och tobak beräknades den årliga samhällsekonomiska kostnaden 2009 ligga på miljarder kronor. Vissa grupper i samhället är mer utsatta än andra. Många gånger är det samma personer som utgör riskgrupp för till exempel alkohol, narkotika och spel. Det måste därför finnas en helhetssyn i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Barn och unga är en viktig grupp i detta arbete. En tidig debut ökar risken att utveckla ett missbruk. Barn och unga löper dessutom generellt en större risk att skadas av andras missbruk. Det finns ett samband mellan alkohol, droger och våld. Våldet mot kvinnor och barn sker framförallt i hemmet, medan män är mer utsatta utanför hemmet. Folkhälsoarbetet inom ANDTS-området, som berör barn, unga och vuxna, ska vara långsiktigt och ske i samverkan. Tillsyn ska säkerställa att lagstiftningen följs och att brottslig verksamhet bekämpas. Vidare ska arbetet innehålla opinionsbildning, kunskapsspridning, tidig upptäckt av riskbruk och missbruk samt bestå av riktade insatser till enskilda och särskilda grupper. Grunden för arbetet är de övergripande styrdokument som antagits. WHO s tobakskonvention antogs av Sverige 2005 samt en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken från mars Folkhälsoinstitutet 2010b. 13 SBU- Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården Region Skåne Vårdguiden Stockholm 2012

46 Länsgemensam folkhälsopolicy för Kronobergs län (17) Arenor för det hälsofrämjade och förebyggande arbetet Arbetet med ANDTS-området berör både barn, unga och vuxna. De arenor där samhället kan arbeta hälsofrämjande och förebyggande inom ANDTSområdet är hemmet, förskolan och skolan, fritid och föreningsliv, arbetsplatsen, hälso- och sjukvården och det offentliga rummet. Hemmet Hemmet ska vara en trygg plats för hela familjen. Föräldrar har ett huvudansvar för barn och ungas hälsa och är viktiga förebilder liksom andra vuxna. Alla barn och unga har rätt att växa upp i ett hem med tillgång till drogfria vuxna och en rökfri hemmiljö. Redan det ofödda barnet har rätt till att födas fri från tobaks-, alkohol- eller drogrelaterade skador. Det är därför viktigt med tydlig information, att tidigt hitta riskindivider och ge stöd under graviditet. Opinionsbildande arbete behövs för att öka medvetenheten bland föräldrar och andra vuxna om riskerna med att förse minderåriga med alkohol och tobak. Det behövs också information till barn och unga för att skjuta upp debuten av alkohol och tobak samt för att förebygga bruk av narkotika och dopning. Strategier för hur man informerar om och förhindrar överdrivet spelande behöver utvecklas. Att växa upp i ett hem med missbruk innebär en betydande riskfaktor för barn avseende hälsa och utveckling. Det innebär även en ökad risk för våld. För barn har det stora konsekvenser att se någon nära anhörig utsättas för våld eller att själv utsättas. Det är viktigt att i ett tidigt skede kunna ge stöd och skydd åt utsatta barn och hjälpa vuxna bli fria från sitt missbruk. Förskolan och Skolan Sambanden mellan bristfälliga skolresultat och utanförskap, psykisk ohälsa och missbruk är tydliga 16. Att tillgodose en trygg och trivsam skolmiljö med möjlighet till goda skolresultat är därför en viktig skyddsfaktor mot framtida missbruk. Förskolan och skolan ger en möjlighet att nå alla barn och unga och även deras föräldrar. Detta ger förutsättningar att arbeta med ANDTS-frågor i ett helhetsperspektiv och att uppmärksamma familjer med missbruksproblematik. Med en tydlig ANDTS-policy ska förskola och skola erbjuda en drog- och rökfri inne- och utemiljö med personalen som viktiga föredömen. 16 Socialstyrelsen, 2010.

47 Länsgemensam folkhälsopolicy för Kronobergs län (17) Fritid och föreningsliv En ansvarsfull alkoholservering förhindrar utskänkning till minderåriga och minskar alkoholrelaterat våld. Det ska även finnas alkoholfria miljöer och aktiviteter som alternativ för personer i alla åldrar. Föreningar ska ha en väl fungerande alkohol- och drogpolicy och ta ett tydligt avstånd från dopning. Arbetsplatsen En hälsofrämjande arbetsmiljö ökar förutsättningarna för en god hälsa och kan vara en skyddsfaktor vad gäller missbruk av olika slag. På arbetsplatser finns möjligheter att tidigt upptäcka, ge stöd och insatser vid ANDTS-relaterade problem. Företagshälsovården är en viktig samarbetspartner i detta arbete. Hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvården ska erbjuda rådgivning till personer som behöver stöd i att ändra ohälsosamma levnadsvanor kopplade till ANDTS. Dessutom ska vård och behandling erbjudas personer med missbruk eller beroende. Barn och unga i riskmiljöer ska uppmärksammas. Det offentliga rummet Alkohol, narkotika och andra droger är inte sällan inblandande när det gäller skador, övergrepp och våld i det offentliga rummet. Alla ska kunna röra sig utan risk och rädsla på offentliga platser och kunna vistas i trafiken utan risk för alkohol eller drogrelaterade skador. Ett område som får allt större betydelse är internet och sociala medier. Detta innebär både problem vad gäller ökad tillgång till droger, men också en möjlighet till opinionsbildning och kunskapsspridning.

48 Länsgemensam folkhälsopolicy för Kronobergs län (17) Aktörernas olika roller Det är viktigt att samhällets aktörer; myndigheter, näringsliv och idéburna organisationer, tar sitt ansvar för folkhälsoarbetet och antar en helhetssyn i samverkan både med andra aktörer och i arbetet i den egna organisationen. Vidare har alla verksamheter ett ansvar för att i samverkan skapa fungerande strukturer för tidig upptäckt av riskindivider och synkroniserade insatser. Kommunerna i Kronobergs län har ett lagstadgat tillsynsansvar inom ett flertal områden och det yttersta ansvaret för alla som vistas i kommunen. Kommunerna har också ansvar för det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Att skapa goda livsmiljöer och god kvalitet på förskola, skola och omsorg är en del i detta arbete. Lokala samordnare med ett tydligt mandat inom folkhälsoområdet ska finnas. Landstinget Kronoberg har ett ansvar för hälso- och sjukvård samt tandvård i Kronobergs län. Mötet i vården ger möjlighet till att tidigt upptäcka individer i riskzon, motivera till förändrade levnadsvanor, identifiera och ge stöd till sårbara grupper samt erbjuda behandling. Landstinget kartlägger och analyserar hälsoläget i länet samt har en samordningsfunktion för länets folkhälsofrågor och verkar för kunskapsspridning inom området. Länsstyrelsen i Kronobergs län har i uppdrag att se till att de nationella politiska målen för samhällets insatser mot alkohol, narkotika, dopning och tobak uppnås. Länsstyrelsen har också ett tillsynsansvar över kommunerna enligt alkohol- och tobakslagen samt möjlighet att erbjuda utbildning och stöd till samarbetspartners i det förebyggande arbetet. Regionförbundet södra Småland är en gemensam organisation för kommunerna och landstinget i Kronobergs län. Regionförbundet är ett nav för regional utveckling med det övergripande uppdraget att ta tillvara länets möjligheter och främja dess utveckling och tillväxt. Detta ger en naturlig anknytning till folkhälsofrågor och samverkan inom området. Näringsliv, polisen, universitet och idéburna organisationer har en viktig roll i ett länsgemensamt folkhälsoarbete. Samverkan ska utvecklas och förstärkas i samråd med berörda aktörer. Förslag på samverkansformer och forum ska lyftas fram i en kommande arbetsordning för samverkan och i handlingsplaner som knyts till policyn. Politisk styrning Folkhälsopolitiska ställningstaganden skapar förutsättningar och möjligheter för en positiv hälsoutveckling i befolkningen och kan utjämna skillnader i hälsa. Kommunfullmäktige respektive landstingsfullmäktige är den politiska beslutsnivån som beslutar både om vision för det länsgemensamma folkhälsoarbetet och om prioriteringar av målområden.

49 Länsgemensam folkhälsopolicy för Kronobergs län (17) Struktur för samverkan Samordning, samverkan och kunskapsutbyte är viktiga faktorer för ett framgångsrikt folkhälsoarbete. Det strategiska arbetet på regional nivå behöver en tydlig struktur. För att spara resurser, undvika parallella grupper och onödigt merarbete, ska befintliga samverkansgrupper och styrgrupper med anknytning till folkhälsoområdet identifieras och samordnas under följande struktur, (se figur 3). En arbetsordning som reglerar det praktiska samverkansarbetet ska tas fram. Det länsgemensamma folkhälsoarbetet leds av en regional ledningsgrupp bestående av representanter på högsta beslutande tjänstemannanivå från länets kommuner, Landstinget Kronoberg, Länsstyrelsen i Kronobergs län och Regionförbundet södra Småland. Gruppen formulerar utifrån politiska beslut uppdraget av det länsgemensamma folkhälsoarbetet. Ledningsgruppen tar fram en särskild arbetsordning som reglerar hur arbetet och strukturen för samverkan med alla länsgemensamma aktörer ska utformas i praktiken. Till ledningsgruppen knyts en länsövergripande arbetsgrupp där länets kommunala folkhälsosamordnare samt representanter från landsting, länsstyrelse samt regionförbundet. Arbetsgruppens arbetar på ledningsgruppens uppdrag och är ett forum för kunskapsutbyte och samverkan. Arbetet i gruppen ger också förutsättningar till samsyn för arbetet på lokal nivå. Det åligger gruppen att arbeta fram förslag till ledningsgrupp på gemensamma handlingsplaner och riktlinjer för folkhälsoarbetet i länet. Arbetsformerna för arbetsgruppen fastställs i arbetsordningen som beslutas av ledningsgruppen. Regional ledningsgrupp folkhälsa Arbetsgrupp folkhälsa inkl. samordningsfunktion Länets kommuner folkhälsosamordnare Länsstyrelsen i Kronobergs län Funktion för social hållbarhet Landstinget Kronobergs folkhälsoenhet Regionförbundet södra Småland Adj. Övriga aktörer Figur 3. Struktur för samverkan i Kronobergs län.

50 Länsgemensam folkhälsopolicy för Kronobergs län (17) Uppföljning och revidering av policyn Policyn ska följas av länsgemensamma och lokala handlingsplaner. Uppföljning och revidering av dessa ska göras en gång under varje mandatperiod. I samband med detta finns det möjlighet att inkludera fler av de nationella folkhälsomålen i den länsgemensamma folkhälsopolicyn. Ledningsgruppen har ansvar för att uppföljning och revidering sker, samt för att lämna förslag på förändringar till den politiska beslutsnivån. Varje aktör ansvarar för en regelbunden uppföljning och utvärdering av egna lokala handlingsplaner.

51 Länsgemensam folkhälsopolicy för Kronobergs län (17) Referenser Brundtlandrapporten FN-rapporten Vår gemensamma framtid 1987 Folkhälsoinstitutet (2010) Folkhälsopol. Rapport (s.35) Hämtad från: folkhalsopolitisk-rapport-2010.pdf Folkhälsoinstitutet 2010b Ekonomiska beräkningar och bedömningar kunskapsunderlag för folkhälsopolitisk rapport Hämtad från: Ekonomiska-berakningar-o-bedomningar-Kunskapsunderlag-Folkhalsopolitiskrapport-2010.pdf Folkhälsoinstitutet (2011a) Barn och ungas uppväxtvillkor. Kunskapsunderlag för folkhälsopolitisk rapport Hämtad från: Folkhälsoinstitutet (2011b) Alkohol. Kunskapsunderlag för folkhälsopolitisk rapport Hämtad från: Folkhalsopolitisk-rapport-2010.pdf Folkhälsoinstitutet (2011c) Doping i samhället. Vad?Hur?Vem?Varför? Hämtad från: Folkhälsoinstitutet definition av riskbruk. Hämtad från: Janlert U (2000) Folkhälsovetenskapligt lexikon. Stockholm:Natur och Kultur. Nilsson Maria (2008) Välfärdsprofil Region södra Småland 2008 FoU-rapport 2008:11. FoU Välfärd i Södra Småland. Nilsson Ingvar & Wadeskog Anders (2008) Bättre att stämma i bäcken än i ån - Att värdera de ekonomiska effekterna av tidiga och samordnade insatserna kring barn och unga. Polisen (2008) Barnahus försöksverksamhet med samverkan under gemensamt tak vid misstanke om brott mot barn. Hämtad från:

52 Länsgemensam folkhälsopolicy för Kronobergs län (17) Regionförbundet södra Småland (2009) Mötesplats södra Småland - Regionalt Utvecklingsprogram, en strategi för Kronobergs län. Hämtad från: gsprogram_2010.pdf Regeringskansliet 2012 Mål för folkhälsan. Hämtad från: Regeringskansliet (2010a) Nationell strategi för att stärka barnet rättigheter i Sverige strategimål. Hämtad från: 4rka%20barnets%20r%C3%A4ttigheter%20i%20Sverige.%20Faktablad.pdf Regeringskansliet (2010) En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken. Regeringskansliet (2010) Regeringens åtgärdsprogram för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Regeringskansliet 2008:1 (2008) Överenskommelsen mellan regeringe, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting Regeringskansliet (2008) En förnyad folkhälsopolitik. Prop.2007/08:110. Hämtad från: Region Skåne 2012 Alkohol och våld. Hämtad från: narkotika/artiklar-om-tobak-alkohol--narkotika/artiklar-om-alkohol/alkohol-ochvald/ Rädda Barnen (2006) 11,9 procent av Sveriges barn är fattiga. Hämtad från: Rädda barnen (2010) Barnfattigdom i Sverige. Hämtad från: SBU - Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården Riskbruk. Hämtat från: ktaruta/riskbruk/ Socialdepartemetet (2010) Socialstyrelsen (2010) Social Rapport Hämtad från: 11_Kap_7_Skolbetyg_utbildning_och_risker_for_ogynnsam_utveckling_hos_barn.pdf

53 Länsgemensam folkhälsopolicy för Kronobergs län (17) Socialstyrelsen Hälsofrämjande Hämtad från: Socialstyrelsen Sjukdomsförebyggande Hämtad från: SOU 1998:31 Insatser mot psykiska problem hos barn och ungdomar Hämtad från: Swärd Susann (2010) Kartläggning av folkhälsoarbetet i Kronobergs län Hämtad från: halsa/kartl%c3%a4ggning%20av%20folkh%c3%a4lsoarbetet%20i%20kronober gs%20l%c3%a4n% pdf Tillväxtverket axt/hallbartillvaxt de001362a9266c21cd.html UNICEF (2012) Barnkonventionen. Hämtad från: Vårdguiden Stockholm (2012) Våld och alkohol ett komplicerat samband. Hämtat från: Framtaget i samverkan av:

54 Regionstyrelsen Ärende 8 b Synpunkter på EUs program för transnationellt samarbete i nästa programperiod - yttrande Dnr 12/0013 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att godkänna av ordförande vidtagen åtgärd att avge yttrande över Förfrågan om synpunkter på EUs program för transnationellt samarbete i nästa programperiod. Ärendet Tillväxtverket har fått i uppdrag av regeringen att arbeta med förberedelserna av de tre transnationella EU-program som Sverige deltar i inför nästa programperiod. Tillväxtverket efterfrågar därför programspecifika synpunkter från regionala och lokala aktörer för att få ett bra underlag inför utarbetandet av nästa periods Baltic Sea Region Programme, North Sea Region Programme och Northern Periphery Programme. Detta ärende avser specifikt transnationellt samarbete och omfattar för södra Smålands del Nordsjöprogrammet och Östersjöprogrammet. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 197/12 - Synpunkter på EUs program för transnationellt samarbete i nästa programperiod yttrande - Synpunkter på EUs program för transnationellt samarbete i nästa programperiod förfrågan från Tillväxtverket

55 Dnr 12/ Therese Magnusson Tel: Synpunkter på EU:s program för transnationellt samarbete i nästa programperiod Bakgrund Regionförbundet södra Småland omfattas av transnationella program för Nordsjön och Östersjön. De transnationella programmens särdrag är kravet på samarbete mellan minst tre länder i ett större geografiskt område, med fokus på åtgärder som leder till en integrerad regional utveckling inom områden så som förvaltning av vattenområden, tillgänglighet, utveckling av vetenskapliga och tekniska nätverk m.m. Programmen kan i dagsläget sägas utgöra ett komplement till programmet för regional konkurrenskraft och sysselsättning. Överensstämmelse på programnivå underlättar deltagande i det transnationella samarbetet och andra länders erfarenheter och metoder kan inhämtas till gagn för regionens utveckling. De territoriella och transnationella programmen har fått en högre status, vilket innebär att kraven på programinnehåll och genomförande ökar. Ett mer intensifierat samspel mellan de olika programformerna, liksom med övriga delar av EU:s strukturfonder är nödvändigt och därför önskvärt. Därmed finns det anledning att se över såväl programstruktur som att hitta lösningar som innebär ökad koordinering mellan program, och som samtidigt öppnar upp för decentraliserade lösningar kopplade till regionala utvecklingsprogram i högre utsträckning. Erfarenheter från det territoriella samarbetet bör tydligare integreras i det övriga regionala utvecklingsarbetet. Södra Smålands deltagande på program och projektnivå är idag begränsat, men har sin tyngdpunkt mot Östersjöområdet. Samarbetet har sin grund i de olika politiska plattformar som ges av Nordsjökommissionen och Östersjökommissionen, men även genom andra organisationer t.ex. programsamarbeten och södra Smålands främsta plattform för internationellt samverkan Euroregion Baltic, regional 1 (7) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

56 Dnr samverkan genom Småland Blekinges Brysselkontor. Arbetet bedrivs oftast i tematiska nätverk och arbetsgrupper. Erfarenheten från nuvarande samarbete visar betydelsen av politiska nätverk i programområdena. Sådana nätverk ger impulser till samarbetet och skapar förankring och förutsättningar för regional/lokal medfinansiering. De bör också spela en viktig roll i utarbetandet av kommande program. Programområdenas utmaningar, framtida insatser och önskat resultat Det har varit en händelserik programperiod med finanskris och ett fortsatt turbulent läge i Europa. Läget är osäkert och återhämtningen ojämn. Barroso fokuserade i sitt tal om tillståndet i unionen om en finansiell och ekonomisk kris, en social kris men också en politisk kris, en förtroendekris. Risken för fragmentering och konflikt och en växande polarisering är en skugga som i nuläget överskuggar det europeiska samarbetet. Det är dessa övergripande utmaningar liksom utmaningar av regional och lokal karaktär som de transnationella programmen står inför att hitta verktyg att hantera kommande programperiod. Sverige har i denna utveckling stått sig relativt starkt, men vi står ändå inför en rad utmaningar. Regionförbundet södra Småland står inför utmaningar som är väl definierade i OECD Territorial Reviews Småland Blekinge. Det är utmaningar som inte visar hänsyn till gränser och som i många fall kräver gränsöverskridande samarbete och samverkan för att nå lyckat resultat. Det är därför viktigt att målen i det transnationella samarbetet länkas på tydligt sätt till målen i Europa 2020-strategin och att de transnationella programmen kan integreras med andra program och utgöra en integrerad del av det regionala och lokala utvecklingsarbetet. Södra Småland vill framhäva det gränsöverskridande arbetet som mycket värdefullt för den regionala utvecklingen, likväl för EU:s utveckling. En utmaning som de transnationella programmen står inför är att länka dem till strukturfondssamarbetet (Mål 2) i programskrivning och programutformning. Det transnationella territoriella samarbetet måste knytas närmre de regionala flerfondsprogrammen samt forskningsprogram och landsbygdsprogram. För detta avseende krävs en tydlig struktur och programlogik och samarbete med den regionala nivån i större utsträckning. 2 (7)

57 Dnr Den lokala förankringen av ETS 1 programmen är en nyckelfråga. I en av utvärderingarna 2 av innevarande programperiod framgår tydligt att förankringen på regional och lokal nivå varit bristfällig i gränsöverskridande program. Det är södra Smålands synpunkt att detta också stämmer även för de transnationella programmen, och utgör en utmaning för oss i kommande programperiod. Regionförbundet södra Småland vill se en mer renodlad programstruktur med tydliga och färre insatsområden. Ytterligare en utmaning som programområdena står inför är att förenkla och harmonisera regelsystem mellan olika medlemsländer för att bredda deltagandet. Näringslivets medverkan och privat medfinansiering bör integreras i programmen genom PPP 3 och förenkling av regelsystem. Ökad vikt måste kommande programperiod ligga vid uppföljning och lärande på alla nivåer, även mellan de transnationella programmen. Insatser och åtgärder inom programmen bör anpassas till lokala och regionala förutsättningar. Detta nås bäst genom en väl fungerande dialog och samordning mellan politiska områden och insatser på EU, nationell, regional och lokal nivå. Resultaten är beroende av hur de specifika förutsättningarna lokalt, regionalt och nationellt tillvaratas. Offentliga organ, företag och individer behöver goda förutsättningar för att kunna tillvarata den utvecklingskraft och dynamik som finns där de verkar. De transnationella programmen är ett instrument för att lyckas med det regionala utvecklingsarbetet. Programmen bör därför inriktas mot följande insatser utifrån södra Smålands perspektiv. Tillvarata förutsättningar för regional utveckling och företags konkurrenskraft som finns i gles- och landsbygd, små och medelstora städer, Innovation & förnyelse Entreprenörskap & kompetensförsörjning Tillgänglighet, infrastruktur & kommunikation, Stärkt regionalt inflytande och ledarskap Kommersiell och offentlig service för medborgare och näringsliv Demografiska utmaningar 1 Europeiskt Territoriellt Samarbete 2 Rapport Europeiskt Territoriellt Samarbete: Svenska erfarenheter från genomförandet av EU-programmen för gränsöverskridande samarbete: Central Baltic, South Baltic och Kattegatt-Skagerrak, Sweco Eurofutures AB Public, private, partnership 3 (7)

58 Dnr Hållbarhet med fokus på miljö, klimat & energi Jämställdhet, folkhälsa, integration och mångfald Insatser på dessa områden behövs för att höja kompetensnivån och utbildningen, öka andelen kunskapsintensiva företag, öka andelen privata investeringar i FoU. Åtgärderna behövs för att utveckla nya företag, produkter och rikta sig mot nya marknader. Det finns god potential för innovationer inom sektorer som förnyelsebar energi, men också inom tillverkningssektorn. Södra Småland vill också uppnå en bättre matchning på arbetsmarknaden och bättre kunna stödja kunskapsintensiv entreprenörsverksamhet och stärka banden mellan utbildningssystem och företag. Vi ser det också som avgörande att arbeta med att stärka ungas situation, ökad jämställdhet och bättre integration för att bygga upp humankapital. Förbättrad tillgänglighet i området är avgörande för utvecklingen av potentialen, det finns ett behov av att anpassa transportinfrastruktur till nya marknader, flaskhalsar måste tas bort genom förbättringar i väg- och järnvägsförbindelser. Detta är endast några konkreta resultat som vi vill uppnå. Tematiska prioriteringar och insatsområden Den ökade resultatorienteringen välkomnas av södra Småland och den tematiska indelningen i för att fokusera innehållet ligger i linje med denna inriktning och stärker kopplingen till Europa 2020-strategin. Regionförbundet södra Smålands prioriteringar ligger i linje med programområdenas utmaningar samtidigt som vi fokuserar på utpekade områden i Småland Blekinges OECD-rapport. Kommissionen föreslår antal tematiska mål som varje fond i det gemensamma strategiska ramverket (GSR) skall stödja för att bidra till EU:s strategi för smart och hållbar tillväxt för alla. De prioriteringar som är av särskild vikt för Regionförbundet södra Småland är de som möjliggör en ansats att finansiera gemensamma utvecklingsprojekt inom områden som stärkt forskning, teknisk utveckling & innovation (1), öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik (2), att öka små och medelstora företags konkurrenskraft (3), främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig infrastruktur (7), investera i utbildning, färdigheter och livslångt lärande (10) och att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer (4). 4 (7)

59 Dnr Inom dessa områden vill södra Småland att framhäva följande investeringsprioriteringar: (1 b) Främja företagsinvesteringar inom forskning och innovation, produkt- och tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation och offentliga tillämpningar, efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering, (2 a) Öka utbyggnad av bredband och höghastighetsnät, (2 b) Utveckla IKT-produkter och IKT-tjänster, e-handel och främja efterfrågan på IKT, (2 c) Stärka IKT-tillämpningar för e-förvaltning, e-lärande, e-integration och e- hälsovård, (3 a) Främja entreprenörskap, särskilt genom att underlätta det ekonomiska utnyttjandet av idéer och främja skapandet av nya företag, (3 b) Utveckla nya företagsmodeller för små och medelstora företag, särskilt för internationalisering, 4. Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer genom att a) främja produktion och distribution av förnybar energi, b) främja energieffektivitet och användning av förnybar energi i små och medelstora företag, c) stödja energieffektivitet och användning av förnybar energi inom offentliga infrastrukturer och inom bostadssektorn, e) främja koldioxidsnåla strategier för stadsområden. (7 a) Stödja ett multimodalt gemensamt europeiskt transportområde genom att investera i transeuropeiska transportnätet (TEN-T), (7 b) Främja regional rörlighet genom att koppla ihop sekundära och tertiära knutpunkter med TEN-T infrastruktur, (7 c) Utveckla miljövänliga och koldioxidsnåla transportsystem och främja hållbar stadstrafik, (7 d) Utveckla omfattande högkvalitativa och driftskompatibla järnvägssystem, (10) Att investera i utbildning, färdigheter och livslångt lärande genom att utveckla utbildnings- och forskningsinfrastrukturer Transnationella program och Östersjöstrategin Det är positivt att Östersjöstrategin föreslås ha en mer avgörande roll när det gäller att påverka vilka program som sjösätts framöver. På så vis kan strategin utvecklas till att bli ett levande och kompletterande styrdokument för samarbetet i Östersjöregionen. Lanseringen av EU:s strategi för Östersjöregionen har inneburit en större medvetenhet om Östersjöregionen i södra Småland. Arbetet med Östersjöfrågor har framförallt förändrats som en följd av vårt deltagande i ERB (Euroregion 5 (7)

60 Dnr Baltic) och Småland Blekinges Brysselkontor. Genom deltagande i dessa forum har Regionförbundet södra Småland stärkt sin roll i implementeringen av strategin samt den samlade kompetensen och kunnandet kring Östersjöregionen. Den största utmaningen som regionförbundet har stött på är att kommunicera strategin och dess syfte på lokal och regional nivå. Som en konsekvens av detta är ägarskapet och engagemanget för strategin begränsat, och ses av en del endast som kostsamt att avsätta resurser för Östersjöarbete och projektutveckling. Detta är inte enbart kopplat till EU:s strategi för Östersjöregionen, utan även till andra EUrelaterade frågor. Således ligger en stor utmaning i att kommunicera såväl behov som innehåll i Östersjöstrategin på ett målgruppsanpassat och pedagogiskt sätt och inte minst skapa verktyg och instrument som främjar den lokala nivåns deltagande. Det som behövs är bl.a. Stöd och strukturer för att underlätta projektutveckling och partnerskapsbygge är nödvändiga. Ett positivt exempel är de medel som SIDA Östersjöenheten beviljar, s.k. seed money. Liknande bör finnas på EU-nivå. Det europeiska territoriella samarbetet är ett viktigt finansieringsinstrument för att genomföra Östersjöstrategin. Därför bör genomförandebestämmelser för detta arbete och europeiska program harmoniseras. Införa formella krav att projekt skall förhålla sig till makrostrategier, vilket medför att strategierna kan få större genomslagskraft. För att detta skall vara möjligt behöver strategin konkretiseras med mätbara resultat, roller tydliggöras och definieras. Östersjöstrategins mål skall tas i beaktande vid utformningen av program så att dessa program tydligare blir verktyg för att driva på utvecklingen. Det regionala och lokala deltagandet måste öka, hittills har strategin huvudsakligen varit en fråga på nationell nivå. Säkra flernivåstyre för att öka effektivitet, synergier och hållbarhet i resultat. Östersjöstrategin fokuseras på att stärka konkurrenskraften och utveckla initiativ som är attraktiva för den privata sektorn. Utforska PPP och inkludera icke statliga organisationer och det civila samhället i genomförandet. Östersjönätverk som omfattar berörda regionala parter från tredje land så som Norge och Ryssland bör uppmuntras och stödjas i processen. Koordinering & kompettering mellan program Möjligheten till samutnyttjande av olika fonder är positivt. Det finns dock en del inkonsekventa och ofullbordade regelsammanslagningar och förenklingar som 6 (7)

61 Dnr alltjämt kan innebära krångel. GSR (gemensamt strategiskt ramverk) kan också kritiserats för att vara för vagt för att kunna fungera som ramverk och stöd för formandet av de framtida programmen och ge de synergier som eftersträvas. Formerna för samverkan mellan fonder behöver ytterligare preciseras, förtydligas och få tid på sig att lokalt/regionalt hitta sina former. Det behövs en tydligare vägledning för hur detta är planerat och möjligheter att under programperioden låta det hitta sina former för att fungera i verkligheten. Regionförbundet södra Småland vill avslutningsvis poängtera vikten av förenkling för att underlätta för potentiella projektaktörer att starta projekt och kunna forma det med stöd av olika fonder. Gemensamma styrningsarrangemang, koordinerade utlysningar, gemensamma utvärderings- och projekthanteringsrutiner detta är en stor utmaning i de transnationella och gränsregionala programmen som har sekretariat i olika länder. REGIONFÖRBUNDET SÖDRA SMÅLAND Växjö den 4 oktober 2012 Roland Gustbée Regionstyrelsens ordförande Peter Hogla Regiondirektör 7 (7)

62 Dokumentnamn Synpunkter Transnationella prgrm Dokumenttyp Datum Diarienr/Projektnr Upprättad av Godkänd av Version Slutlig Synpunkter på EU:s program för transnationellt samarbete i nästa programperiod Förfrågan Tillväxtverket har fått i uppdrag av regeringen (se bil 2) att arbeta med förberedelserna av de tre transnationella EU-program som Sverige deltar i inför nästa programperiod. Tillväxtverket efterfrågar därför programspecifika synpunkter från regionala och lokala aktörer för att få ett bra underlag inför utarbetandet av nästa periods Baltic Sea Region Programme, North Sea Region Programme och Northern Periphery Programme. Utöver detta kommer Tillväxtverket löpande informera och ordna möten för diskussion och erfarenhetsutbyte. Vi vore tacksamma för synpunkter om möjligt helst till den 6 oktober. Nya EU-program för perioden Förberedelserna för nästa generation EU-program för perioden har börjat och förhandlingar pågår nu i Europeiska rådet utifrån EU-kommissionens förslag till nya förordningar. Parallellt med förhandlingarna påbörjas förberedelser av de nya programmen för att hinna komma igång Bland de strukturfondsprogram som nu ska förberedas finns programmen för Europeiskt territoriellt samarbete som ger stöd till projekt över nationsgränser (tidigare INTERREG). EU-kommissionen föreslår att mer medel ska avsättas till dessa program samt att man behåller de nuvarande tre kategorierna av samarbete; gränsöverskridande (gränsnära), transnationellt (makroregioner) och interregionalt (hela EU). Det är dock viktigt att poängtera att förhandlingarna mellan medlemsstaterna pågår och att dessa kan leda till förändringar. När de konkreta programmen nu ska förberedas är det viktigt att svenska aktörers synpunkter förs fram på ett bra sätt. Specifikt för de transnationella EU-programmen har därför regeringen gett Tillväxtverket i uppdrag att samla in synpunkter på innehåll och prioriteringar, förankra programframtagandet och säkerställa erfarenhetsutbyte mellan program och aktörer. Sverige deltar i tre transnationella program: Baltic Sea Region Programme (hela Sverige deltar), North Sea Region Programme (delar av Sverige deltar) och Northern Periphery Programme (delar av Sverige deltar). Regional och lokal nivå har i tidigare perioder varit aktiva och framgångsrika när det gäller projektansökningar till dessa tre program och de är viktiga för utvecklingsarbetet runtom i landet. Förhoppningen är att vi också i fortsättningen framgångsrikt använder dessa EU-medel. Det är också viktigt att regional och lokal nivå får en löpande information om programarbetet så att förberedelserna för att nyttja programmen kan bli så bra som möjligt för svenska aktörer. Tillväxtverkets uppdrag omfattar också förankring och förberedelser inför programstart. Vi kommer därför att följa upp dessa skriftliga synpunkter med workshops och löpande information om hur programarbetet fortskrider, bl.a. på websidan 1 (7)

63 Programspecifika synpunkter från regionala och lokal nivå De tre transnationella programmen kommer att var och en för sig påbörja ett mer operativt förberedelsearbete under hösten, med sikte på att få fram programutkast under våren 2013 och färdiga program under höst/vinter För att få bra genomslag är det viktigt att de svenska representanterna i programskrivningsgrupperna får ett bra underlag för att kunna påverka innehållet i dessa nya program. Regeringen har tidigare inhämtat regional nivås prioriteringar för nästa programperiod och noterat skrivningar som direkt angår samarbete över nationsgränser. Denna förfrågan är dock programspecifik och har ambitionen att förbättra förankringen av de tre transnationella programmen hos svenska aktörer. Med anledning av vårt regeringsuppdrag vill vi därför be er som regionalt tillväxtansvarig om synpunkter på vad ni vill uppnå med hjälp av dessa program och hur de bör utformas. Eftersom både regional och lokal nivå är centrala aktörer i det transnationella samarbetet i de tre programmen ombeds ni också att förmedla vår förfrågan till och samordna med kommunerna i ert län och göra ett gemensamt inspel till Tillväxtverket. Synpunkter på Baltic Sea Region Programme, som omfattar hela Sverige, efterfrågas från samtliga. Synpunkter på North Sea Region Programme och Northern Periphery Programme efterfrågas från er som omfattas av något av dessa två program. Era erfarenheter av genomförande av projekt hittills och era kunskaper om programområdets möjligheter och utmaningar är av stor vikt för ett bra programarbete. Exempel på viktiga frågor där era synpunkter efterfrågas är följande: Vilka är programområdets utmaningar? Vilka typer av insatser vill ni genomföra i transnationellt samarbete? Vad vill ni uppnå? Programmen ska anpassas efter programområdena och de utmaningar som måste mötas. De transnationella programmen ska bidra till bättre territoriell integration och bidra till Europa 2020-målen om en smart, hållbar och inkluderande tillväxt. Vilka tematiska prioriteringar bör göras i programmen? Vilka konkreta insatsområden inom dessa teman kan och bör prioriteras? Högst 4 av 11 tematiska områden föreslås kunna väljas och för varje tematiskt område ska tydliga insatsområden identifieras (se bilaga 1). Hur ska genomförandet av programmet kopplas till EU:s strategi för Östersjöregionen? De transnationella programmen som sammanfaller med en makroregional strategi (främst Baltic Sea Region Programme) föreslås kopplas nära till genomförandet av strategin. Hur ska de territoriella programmen koordineras bättre och komplettera varandra? (transnationella, gränsöverskridande) Bör programadministrationen arbetssätt förändras? Kommissionen föreslår t.ex. en mer proaktiv roll för programsekretariaten. Hur ska programmen ta hänsyn till regionala strukturfondsprogram och regionala/gränsöverskridande strategier? Vikten av att insatser som får stöd av olika program är strategiska och koordinerade betonas. Väl medvetna om att detta kräver en viss process så vore vi tacksamma att få era synpunkter så snart som möjligt, om möjligt helst till den 6 oktober. Skicka era synpunkter till Tillväxtverket: e-post monika.kvael@tillvaxtverket.se Frågor besvaras av Ulf Savbäck, ulf.savback@tillvaxtverket.se 2 (7)

64 eller Björne Hegefeldt, Bilaga 1 Utdrag ur kommissionens förslag till strukturfondsförordningar vissa artiklar med relevans för transnationella program. Kommissionens förslag finns i sin helhet på Utdrag ur Förslag till förordning om gemensamma bestämmelser för Europeiska Regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden [ ] Artikel 9 Tematiska mål Varje GSR-fond ska stödja följande tematiska mål i enlighet med sitt uppdrag för att bidra till unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla: 1. Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Att öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik. 3. Att öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag, inom jordbruket (för EJFLU) samt inom fiske och vattenbruk (för EHFF). 4. Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer. 5. Att främja anpassning, riskförebyggande och riskhantering i samband med klimatförändringar. 6. Att skydda miljön och främja en hållbar användning av resurser. 7. Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur. 8. Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet. 9. Att främja social inkludering och bekämpa fattigdom. 10. Att investera i utbildning, färdigheter och livslångt lärande. 11. Att förbättra den institutionella kapacitet och effektiviteten hos den offentliga förvaltningen. Utdrag ur Förslag till förordning om särskilda bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden Artikel 5 Investeringsprioriteringar Eruf ska stödja följande investeringsprioriteringar inom de tematiska mål som anges i artikel 9 i den allmänna förordningen: 1. Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation genom att a) förbättra forsknings- och innovationsinfrastrukturen och kapaciteten att utveckla spetskompetens inom forskning och innovation samt främja kompetenscentrum, särskilt sådana som är av EU- intresse, b) främja företagsinvesteringar inom forskning och innovation, produkt- och tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation och offentliga tillämpningar, efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering, c) stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion inom viktig möjliggörande teknik och spridning av teknik för allmänna ändamål. 2. Att öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik genom att a) öka utbyggnaden av bredband och höghastighetsnät, b) utveckla IKT-produkter och IKT-tjänster, e-handel och främja efterfrågan på 3 (7)

65 IKT, c) stärka IKT-tillämpningar för e-förvaltning, e-lärande, e-integration och e-hälsovård. 3. Att öka små och medelstora företags konkurrenskraft genom att a) främja entreprenörskap, särskilt genom att underlätta det ekonomiska utnyttjandet av nya idéer och främja skapandet av nya företag, b) utveckla nya företagsmodeller för små och medelstora företag, särskilt för internationalisering. 4. Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer genom att a) främja produktion och distribution av förnybar energi, b) främja energieffektivitet och användning av förnybar energi i små och medelstora företag, c) stödja energieffektivitet och användning av förnybar energi inom offentliga infrastrukturer och inom bostadssektorn, d) utveckla smarta svagströmsnät, e) främja koldioxidsnåla strategier för stadsområden. 5. Att främja anpassning, riskförebyggande och riskhantering i samband med klimatförändringar genom att a) stödja riktade investeringar för anpassning till klimatförändringar, b) främja investeringar för att hantera särskilda risker, säkra motståndskraften mot katastrofer och utveckla katastrofhanteringssystem. 6. Att skydda miljön och främja en hållbar användning av resurser genom att a) tillgodose de betydande behoven av investeringar i avfallssektorn för att uppfylla kraven i unionens miljölagstiftning, b) tillgodose de betydande behoven av investeringar i vattensektorn för att uppfylla kraven i unionens miljölagstiftning, c) skydda, främja och utveckla kulturarvet, d) skydda den biologiska mångfalden och marken samt främja ekosystemtjänster, inklusive Natura , och miljövänlig infrastruktur, e) göra insatser för att förbättra stadsmiljön, inklusive sanering av industriområden och minskning av luftföroreningar. 7. Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur genom att a) stödja ett multimodalt gemensamt europeiskt transportområde genom att investera i det transeuropeiska transportnätet (TEN-T), b) främja regional rörlighet genom att koppla ihop sekundära och tertiära knutpunkter med TEN-T infrastruktur, c) utveckla miljövänliga och koldioxidsnåla transportsystem och främja hållbar stadstrafik, d) utveckla omfattande, högkvalitativa och driftskompatibla järnvägssystem, 8. Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet genom att a) utveckla företagskuvöser och investeringsstöd för egenföretagande och nyföretagande, b) genomföra lokala utvecklingsinitiativ samt stöd till ett nät av tjänster i närmiljön som syftar till att skapa nya sysselsättningstillfällen, när sådana åtgärder ligger utanför tillämpningsområdet för förordning (EU) nr [ ]/2012 [ESF], c) investera i infrastruktur för offentliga arbetsförmedlingstjänster. 9. Att främja social inkludering och bekämpa fattigdom genom att a) investera i infrastrukturer på vårdområdet och det sociala området vilka bidrar till nationell, regional och lokal utveckling, minska skillnader i hälsostatus och övergå från institutionella tjänster till tjänster i närsamhället, 4 (7)

66 b) stödja fysiskt och ekonomiskt återställande av utarmade stads- och landsbygdssamhällen, c) stödja socialt företagande. 10. Att investera i utbildning, färdigheter och livslångt lärande genom att utveckla utbildnings- och fortbildningsinfrastrukturer. 15 Ett sammanhängande europeiskt ekologiskt nät av särskilda bevarandeområden som inrättas i enlighet med artikel 3.1 i rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, , s. 7). 11. Att förbättra den institutionella kapaciteten och effektiviteten hos den offentliga förvaltningen, genom att stärka den institutionella kapaciteten och effektiviteten hos offentliga förvaltningar och offentliga tjänster som berörs av genomförandet av Eruf samt stödja åtgärder som rör institutionell kapacitet och effektiviteten hos offentliga förvaltningar som får stöd av Europeiska socialfonden. Utdrag ur Förordning om särskilda bestämmelser för stöd till målet Europeiskt territoriellt samarbete Artikel 2 Komponenterna inom målet Europeiskt territoriellt samarbete Inom målet Europeiskt territoriellt samarbete ska Europeiska regionala utvecklingsfonden ge stöd till följande: 1 [ ] 2. Transnationellt samarbete över större transnationella territorier, där nationella, regionala och lokala myndigheter medverkar, eller gränsöverskridande samarbete avseende havsområden i fall där gränsöverskridande samarbete inte är tillämpligt, i syfte att nå en högre grad av territoriell integrering för dessa territorier och på så sätt bidra till territoriell sammanhållning i unionen. Artikel 5 Tematisk koncentration De tematiska mål som avses i artikel 9 i förordning (EU) nr [ ]/2012 (grundförordningen) ska koncentreras enligt följande: a) [ ] b) Upp till fyra tematiska mål ska väljas för varje transnationellt samarbetsprogram. 5 (7)

67 Bilaga 2 6 (7)

68 7 (7)

69 Regionstyrelsen Ärende 8 c Kulturplan Kronoberg delrapport Dnr 11/0312 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att notera delrapport för Kulturplan till protokollet. Ärendet Regionfullmäktige fastställde Kulturplan den 7 oktober Vid regionstyrelsens sammanträde den 17 oktober lämnas en delrapport över det arbete som hittills gjorts i enlighet med fastställd kulturplan. Bifogade handlingar: - Kulturplan Kronoberg delrapport

70 Regional kulturplan för Kronobergs län Bilaga delårsrapport: insatser januari-oktober 2012 BILAGA DELÅRSRAPPORT: INSATSER JANUARI - OKTOBER 2012 Insatserna som är upptagna i bilagan till delårsrapporten bidrar till genomförandet av prioriterade insatser i den regionala kulturplanen. De insatser som beskrivs i bilagan har fått regionala utvecklingsmedel, statliga utvecklingsmedel eller processtöd från kulturkansliet. Flera av insatserna påverkar utvecklingen av andra områden. UNDER KOMMER LANDSTINGET KRONOBERG OCH REGIONFÖRBUNDET SÖDRA SMÅLAND ATT DRIVA UTVECKLINGSARBETE SOM UR ETT MEDBORGARPERSPEKTIV INNEBÄR ATT: Du som ung ska få ökad tillgång till kulturutbud och stöd att utveckla eget skapande Som professionell kulturskapare ska du hitta fler uppdrag och kreativa miljöer att verka i Vill du arrangera kultur ska det vara enklare Kan du själv inte ta dig till kulturen så ska kulturen komma till dig Du ska kunna dela med dig av kunskap och idéer och samskapa kultur med professionella kulturskapare Du ska få tillgång till ett breddat kulturutbud med hög kvalitet Du ska enklare kunna bevara, använda och utveckla vårt kulturarv Du ska få ökade möjligheter att påverka förändringar av det offentliga rummet Du ska få fler möjligheter att uppleva nationella och internationella gästspel och konstnärliga utbyten. STÄRKA ARRANGÖRSLEDET BEFINTLIGA ARRANGÖRER, NYA ARRANGÖRER OCH ARRANGÖRSKAP I NYA FORMER Civilsamhällets roll för länets kulturella infrastruktur har förts upp på agendan i olika sammanhang, bland annat genom den funktionsanalys av kultursystemet som genomförts inom ramarna för sydostsamarbetet. Under fjärde kvartalet planeras ett dialogmöte med studieförbunden för att diskutera behovet av en avsiktsförklaring för att förtydliga civilsamhällets roll för länets kulturella infrastruktur. Stärkt utbyte mellan studieförbund och professionella kulturorganisationer för att komplettera varandras kompetenser och resurser initierades genom ett strategiskt samtal om civilsamhället och kulturinstitutionerna under våren (vilket även är en prioriterad insats under Utveckla metoder för deltagarkultur). Påbörjad planering av kulturpolitiskt uppdrag till Reaktor Sydost för att främja utvecklingen av digitala biografer som aktiva mötesplatser för det lokala kultur- och föreningslivet. Genom det egna projektet Crowdculture har mikrofinansiering via webben startats för att finansiera kultur på nya sätt i syfte att möjliggöra finansiering av idéer hos målgrupper som inte gagnas av den befintliga stödstrukturen. Fyra projekt har hittills godkänts och uppnått fullfinansiering genom regionförbundets fond på Mikrofinansiering är även en prioriterad insats under Stärka strukturerna för kulturella och kreativa näringar. Musik i Syd har genomfört ett nationellt arrangörsprojekt. Detta följs upp i Kronobergs län genom Musikriket som är ett samverkansavtal med kommunerna om att stödja befintliga arrangörer, nya arrangörer och arrangörskap i nya former. Arrangera för flera är ett projekt som drivs av Idé- och kunskapscentrum med stöd av regionförbundet. Syftet är att skapa kunskap hur man kan tillgängligöra evenemang för en publik med funktionsnedsättning. Förprojektering Musik i Syds projekt Utveckling av Korröfestivalen.

71 Regional kulturplan för Kronobergs län Bilaga delårsrapport: insatser januari-oktober 2012 UTVECKLA METODER KRING DELTAGARKULTUR Projektstöd till DELTA, ett samarbete mellan Kulturparken Småland, Regionteatern Blekinge Kronoberg och Linnéuniversitetet. Projektet syftar till metodutveckling och utvärdering av specifika deltagarprojekt i syfte att öka medborgarnas delaktighet och samskapande i kulturinstitutionernas verksamheter. Stärkt utbyte mellan studieförbund och professionella kulturorganisationer för att komplettera varandras kompetenser och resurser initierades genom ett strategiskt samtal om civilsamhället och kulturinstitutionerna under våren (vilket även är en prioriterad insats under Stärka arrangörsledet). Projektstöd till Embrace vars syfte är att engagera länets invånare att vara medskapare i aktiviteter om migration. STÄRKA BILD- OCH FORMOMRÅDET Genom projektet Kronoberg utvecklar konstområdet , som även har medfinansiering från Statens kulturråd, har arbetet påbörjats med att formulera en politisk vision och strategi för bild- och formområdet samt ökad samordning. Kulturpolitiskt uppdrag till Ljungbergmuseet gällande bland annat konstpedagogisk verksamhet. Kulturpolitiskt uppdrag till KC Syd om tillämpning av enprocentregeln. Initierat samverkan med Jönköpings läns landsting för att stärka bild- och formområdet. Projektstöd till Smålänningar, samverkan mellan Kulturparken Småland, Jönköpings läns museum och Virserums konsthall. Förprojektering av ett program för Artist in Residence. Mu-avtal tillämpas på Ljungbergmuseet. Öppet utställningsrum på Kulturparken Småland. Projektstöd via Crowdculture till Vandringsprojekt Tingsrydsgruppen - internationellt utbyte och utställningssamarbete. UTVECKLA SAMARBETSMODELLER KRING KULTUR OCH HÄLSA Regionalt utvecklingsarbete kring kultur och hälsa har främjats genom samverkan med landstingets folkhälsoutskott, bland annat gällande förprojektering av förebyggande hembesök med kulturerbjudande och en samordnande funktion kopplad till området kultur och hälsa. Kulturpolitiskt uppdrag till Musik i Syd för att utveckla arbetsmetoder och samarbetsmodeller för att lyfta in kulturaktiviteter inom äldreomsorgen. Kultur på recept: Studiebesök Malmö, Helsingborg. Egna projektet Duncan - avslag på sökt finansiering av Interreg IVC. UTVECKLA OCH FÖRDJUPA SCENKONSTSAMARBETET Scenkonst Sydostmöte, tema fördjupad samverkan. Treårigt stöd till Cirkus i Glasriket som ett led i att utveckla verksamheten till en gemensam samverkansplattform mellan icke-etablerade aktörer samt institutioner i syfte att främja konstnärlig förnyelse kring nycirkus, musik, dans och glaskonst.

72 Regional kulturplan för Kronobergs län Bilaga delårsrapport: insatser januari-oktober 2012 Genom projektet Kronoberg Blekinge utvecklar scenkonsten , som även har medfinansiering från Statens kulturråd, stärks danskonstens position i länet genom ett mobilt scenkonstteam. Förprojektering Ciconia (Regionteatern Blekinge Kronoberg och Teater Weak), utbyte Småland och södra Östersjöområdet kring fria grupper på teaterområdet. Dansuppdrag till Musik i Syd. Studiebesök Sydostkultur till Skånes dansteater och Resurscentrum, Malmö. Projektet Araby Community Art. Projektet Fröken Julie gästspel från Shanghai (Regionteatern Blekinge Kronoberg) UTVECKLA FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR ATT BEVARA, ANVÄNDA OCH UTVECKLA VÅRT KULTURARV Genom projektet Kronoberg utvecklar Kulturarvscentrum Småland , som även har medfinansiering från Statens kulturråd, är syftet att öka tillgängligheten till kulturarvet genom bland annat metodutveckling, öppna magasin och verkstäder. Projektet Samlingar i tiden (Kulturparken Småland) Förprojektering Kris i repris (ABF). Projektstöd via Crowdculture till Ståten och nyttan folkliga dräkter och textila traditioner i södra Småland (Dräktrådet). ÖKA TILLGÄNGLIGHETEN TILL KULTUR FÖR BARN OCH UNGA Förutsättningarna för Skapande skola i länet har fokuserats genom ett strategiskt samtal som anordnades i samarbete med Musik i Syd och Älmhults kommun. Utvecklingsarbete kopplat till att utveckla likvärdiga förutsättningar för transport till och från kulturaktiviteter under skoltid i syfte att öka tillgängligheten till kulturlivet har initierats genom dialog med Länstrafiken. En utgångspunkt har varit Region Skånes projekt Tillgänglighet kulturinstitution kollektivtrafik där Skåne, Kronoberg och Blekinge tagit sig an frågan gemensamt. Regionalt utvecklingsarbete kring eget skapande inom film och annan rörlig media på fritiden sker via verksamhetsstöd till Reaktor Sydost. Projektstöd till Korgen en sammanflätad historia, Hemslöjden Kronobergs län och Regionteatern Blekinge Kronoberg. STÄRKA STRUKTURERNA FÖR KULTURELLA OCH KREATIVA NÄRINGAR Hemslöjden i Kronobergs län samverkar med ALMI för att bidra till KKN-strategins insatser. Planering av ett kulturpolitiskt uppdrag till hemslöjden har påbörjats för att ytterligare stärka detta arbete och koppla till regionförbundets projekt Re-Think med mötesplatsen C red, Kulturparken Småland. Genom det egna projektet Crowdculture har mikrofinansiering via webben startats för att finansiera kultur på nya sätt i syfte att möjliggöra finansiering av idéer hos målgrupper som inte gagnas av den befintliga stödstrukturen. Fyra projekt har hittills godkänts och uppnått fullfinansiering genom regionförbundets fond på Mikrofinansiering är även en prioriterad insats under Stärka arrangörsledet. Processtöd till Almi och KC Syd och kursen Ta betalt för dina idéer. Projektet KNUFF inom ramen för främja kvinnors företagande.

73 Regional kulturplan för Kronobergs län Bilaga delårsrapport: insatser januari-oktober 2012 UTVECKLA SAMARBETET MELLAN KULTURARV OCH BESÖKSNÄRING Styrgruppsarbete för framtagande av nya strategin för besöksnäringen. Processtöd till projektet Komptensutveckling för eventföretag, Kalmar och Kronoberg. UTVECKLA EN PLATTFORM FÖR DET FRIA ORDET Dialog med Växjö kommun kring hur utvecklingsarbetet med nya författare och författarprogram kan stöttas regionalt har initierats. Planering av ett kulturpolitiskt uppdrag till Berättarnätet Kronoberg kopplat till berättande och det immateriella kulturarvet har påbörjats.

74 Regional kulturplan för Kronobergs län Delårsrapport januari-oktober 2012 DELÅRSRAPPORT JANUARI - OKTOBER KULTURSAMVERKANSMODELLEN VAD HAR HÄNT? Landstinget Kronoberg och Regionförbundet södra Småland arbetar sedan årsskiftet utifrån det nya styrdokumentet Regional kulturplan för Kronobergs län Från och med 1 januari 2012 är Kronobergs län med i kultursamverkansmodellen vilket innebär att landstinget och regionförbundet fördelar statligt bidrag till regional kulturverksamhet. Det är ett resultat av 2011 års kulturplaneprocess. För landstinget och regionförbundet har kulturplaneprocessen och inträdet i kultursamverkansmodellen inneburit en tydligare regional kulturpolitisk organisation, en årscykel för budget och uppföljning på regional nivå, en dialogprocess som inkluderar kommuner, regionala kulturverksamheter, de professionella kulturskaparna och civilsamhället samt kulturpolitiskt prioriterat utvecklingsarbete för de kommande tre åren. Karaktäriserande för den period som denna delårsrapport omfattar, det vill säga januari-oktober 2012, har varit anpassning av rutiner och arbetsformer för att kunna implementera den regionala kulturplanen och omsätta det kulturpolitiskt prioriterade utvecklingsarbetet i insatser som gör skillnad ur ett medborgarperspektiv. Fokus har också varit att utveckla rutiner för hur utvecklingsarbetet kan följas upp. Även på nationell nivå utvecklas modeller för hur kultursamverkansmodellens effekter kan följas upp. Under 2012 ingår Kronobergs län i fallstudie som Centrum för kulturpolitisk forskning vid Högskolan i Borås genomför på uppdrag av nya Myndigheten för kulturanalys. Syftet är att studera om och hur kultursamverkansmodellen förändrat den regionala kulturpolitikens form och innehåll. Det har inneburit att politiker och tjänstemän på lokal och regional nivå i Kronobergs län, liksom representanter från kulturinstitutioner, intervjuats om vilka effekter inträdet i kultursamverkansmodellen haft på lokal och regional nivå. Resultatet av arbetet kommer att presenteras under hösten Att delta i denna fallstudie ger en god möjlighet att få det regionala kulturpolitiska arbetet belyst. 2. REGIONAL KULTURPOLITISK ORGANISATION Landstingsstyrelsens kulturberedning har under perioden haft ordinarie sammanträden vid fyra tillfällen (3 februari, 16 mars, 27 april och 31 augusti) samt genomfört en studieresa med fokus på kultur och hälsa (1-2 mars). Regionstyrelsens kulturberedning har haft ordinarie sammanträden vid fem tillfällen (8 februari, 13 mars, 4 april, 2 maj och 5 september). De två olika kulturberedningarna har till stor del haft liknande frågor på dagordningen under perioden, med viss variation beroende på att organisationerna har huvudmannaskap för olika verksamheter. Under första kvartalet har landstingsstyrelsen och regionstyrelsen, efter beredning i respektive organisations kulturberedning, för första gången tagit beslut om fördelningsprinciper och betalat ut det statliga bidraget som för 2012 är kronor. Landstinget administrerar utbetalningen av bidraget. Under perioden har också ett gemensamt underlag för landstinget och regionförbundet med ansvarsområden och prioriteringar inför 2013 arbetats fram i de båda kulturberedningarna. Detta underlag har varit en viktig del av de interna budgetprocesserna inför Arbetet med uppföljning beskrivs närmare under avsnitt 5. Följa upp, utvärdera och lära hur går det till?

75 Regional kulturplan för Kronobergs län Delårsrapport januari-oktober DIALOGER VILKA HAR TRÄFFATS? Landstinget och regionförbundet har arrangerat möten med representanter från kommuner, professionella kulturarbetare och civilsamhället. Under perioden har en förnyad förfrågan om kommunala kontaktpersoner (tjänstemän och politiker med kulturansvar) för kultursamverkansmodellen i Kronobergs län skickats ut till kommunstyrelserna i alla länets kommuner från landstingets och regionförbundets respektive kulturberedningar. Syftet var att informera om inträdet i kultursamverkansmodellen och att bidra till att få upp kulturpolitiken på kommunstyrelsernas dagordningar. Regionala samrådsgruppen (kommunernas förtroendevalda) Sammanträde 20 mars. På agendan: hur kan kommunerna dra nytta av det utvecklingsarbete som sker på regional nivå? Sammanträde 15 maj. På agendan: fallstudie och kartläggning av kultursamverkansmodellens effekter (se ytterligare beskrivning under avsnitt 5. Följa upp, utvärdera och lära hur går det till?) Regionala arbetsgruppen (kommunernas tjänstemän) Arbetsmöte 27 februari. På agendan: den regionala arbetsgruppens uppgift, regionalt utvecklingsarbete och projekt, planering inför sammanträde med samrådsgruppen och strategiskt samtal 4 april. Arbetsmöte 14 maj. På agendan: fallstudie och kartläggning av kultursamverkansmodellens effekter (se ytterligare beskrivning under avsnitt 5. Följa upp, utvärdera och lära hur går det till?) Arbetsmöte 10 september. På agendan: regionalt utvecklingsarbete och projekt, status på arbetet med lokala samråd och kulturplaner och planering inför sammanträde med samrådsgruppen. Strategiska samtal (kommunerna, professionella kulturarbetare, civilsamhället) 4 april, Kulturinstitutioner och civilsamhället i samarbete med Kronobergs läns bildningsförbund maj, När kulturen knackar på skolans dörr i samarbete med Älmhults kommun och Musik i Syd. 29 augusti, årligt dialogmöte, Kulturens Open Space. Tema: Förändringsarbete på kulturområdet pågår. Hur kan du och din organisation bidra? Sydostkultur (transregionalt kulturpresidium - Kalmar, Blekinge och Kronoberg) Region Blekinge är ordförande för sydostkultur under Sammanträde 16 mars, studieresa till Malmö 8 juni med fokus på arrangörskap och gemensamt kunskapsseminarium den 28 september kring hur förutsättningarna för konstnärer och kulturskapare att bo och verka i sydostregionen kan förbättras. Därtill har särskilda möten genomförts med regionala kulturorganisationer. Under våren har fokus företrädesvis riktats på de nya verksamheterna i samverkansmodellen: Ljungbergmuseet och Cirkus i Glasriket. Under tredje kvartalet genomförs verksamhetssamtal (uppföljning av 2012 och planering inför 2013 och 2014) med regionala kulturorganisationer, främst de som ingår i kultursamverkansmodellen. 4. UTVECKLINGSARBETET VAD HAR PRIORITERATS? Under perioden har fokus varit att påbörja genomförandet av den regionala kulturplanen. Viktiga steg har varit att hitta arbetssätt för hur regionalt utvecklingsarbete kan initieras, stöttas och följas upp. Under perioden har utvecklingsarbete med regionalt stöd i olika grad bedrivits kring kulturplanens alla tio prioriterade riktningar: - Stärka arrangörsledet befintliga arrangörer, nya arrangörer och arrangörskap i nya former

76 Regional kulturplan för Kronobergs län Delårsrapport januari-oktober Utveckla metoder kring deltagarkultur - Stärka bild och formområdet - Utveckla samarbetsmodeller kring kultur och hälsa - Utveckla och fördjupa scenkonstsamarbetet - Utveckla förutsättningarna för att bevara, använda och utveckla vårt kulturarv - Öka tillgängligheten till kultur för barn och unga - Stärka strukturerna för kulturella och kreativa näringar - Utveckla samarbetet mellan kulturarv och besöksnäring - Utveckla en plattform för det fria ordet Insatserna redovisas i delårsrapportens bilaga under respektive prioriterad riktning. Under januari-oktober 2012 har framförallt insatser kopplade till utvecklingsarbete med fokus på bild- och form, barn och unga samt kultur och hälsa prioriterats. En gemensam nämnare för allt det utvecklingsarbete som sker regionalt är att det syftar till att uppfylla prioriterade insatser och mål i kulturplanen. Projekt internt och externt Utvecklingsarbete kan bedrivas i projektform, och där kan initiativtagare vara såväl landsting/regionförbund som en extern aktör. För de regionala utvecklingsmedel som finns för att stärka upp utvecklingsarbetet ansvarar i huvudsak regionförbundet. Projektverksamheten är ett viktigt verktyg för att implementera den regionala kulturplanen för Kronobergs län. Kulturkansliet har under perioden arbetat mer proaktivt än tidigare med projektutveckling och att erbjuda aktörer processtöd. Detta benämns i delårsrapportens bilaga som förprojektering. Under perioden har tre externa projekt beviljats stöd genom den ordinarie verksamheten (Smålänningar, Korgen en sammanflätad historia och Fröken Julie gästspel från Shanghai). Utöver dessa så har två egna projekt/samarbetsprojekt fått stöd med regionala medel under perioden (DELTA och Crowdfunding). Det finns också ett antal projekt som beviljats regionalt stöd innan inträdet i kultursamverkansmodellen, men vars projekttid sträcker sig över Dessa projekt har inte samma tydliga koppling till prioriterat utvecklingsarbete i den regionala kulturplanen, även om kopplingar finns. Det egna projektet Crowdfunding genomförs som ett komplement till ordinarie projektverksamhet, och utgår från crowdfunding-plattformen Regionförbundet prövar denna alternativa finansieringsmodell under två år (2012 och 2013). Systemet utvecklas samtidigt som utlysningen pågår och under perioden har sju projektansökningar kommit in, varav fyra projekt blivit godkända och fullfinansierade. Kriterierna för att söka medel ur regionförbundets fond är att projektet ska vara till gagn för medborgarna i länet, det ska handla om nya samarbeten och det ska inte gå till ordinarie verksamhet. Kulturpolitiska uppdrag Under perioden har kulturpolitiska uppdrag utvecklats som en form för att möjliggöra utvecklingsarbete som bidrar till genomförandet av den regionala kulturplanen. Kulturpolitiska uppdrag knyts till regionala utvecklingsmedel. De formuleras med utgångspunkt i kulturplanens identifierade utmaningar, insatser och mål och utvecklas därefter i dialog med utförarorganisationen. Under året har sex kulturpolitiska uppdrag delats ut som led i genomförandet av den regionala kulturplanen. På bild- och formområdet har Konstnärscentrum Syd har fått ett uppdrag i syfte att stärka kommunernas arbete med enprocentsregeln. Ljungbergmuseet har fått ett regionalt uppdrag som länets bildkonstmuseum vilket omfattar konstpedagogisk verksamhet, utställningar och programverksamhet med konst med anknytning till Kronobergs län och Småland, samarbete med länets konstföreningar, internationellt arbete med inriktning

77 Regional kulturplan för Kronobergs län Delårsrapport januari-oktober 2012 på Norden samt att medverka i utvecklingen av bild- och formområdet i länet. Musik i Syd har tilldelats ett kulturpolitiskt uppdrag för att utveckla samarbetsmodeller kring kultur och hälsa. De resterande tre kulturpolitiska uppdragen har sin utgångspunkt i att regionen efter inträdet i kultursamverkansmodellen för första gången haft möjlighet att ansöka om regionala utvecklingsbidrag från Statens kulturråd. Regionförbundet, tillsammans med berörda regionala kulturinstitutioner (framförallt Kulturparken Småland och Regionteatern Blekinge Kronoberg), ansökte om medfinansiering för tre stora satsningar som görs regionalt med utgångspunkt i kulturplanen. Berörda områden är rör bild- och form, kulturarv och scenkonst för barn och unga. Projektbeskrivningarna och beslutet från Statens kulturråd är möjliga att ta del av via - Kronoberg utvecklar konstområdet Kronoberg utvecklar Kulturarvscentrum Småland Kronoberg Blekinge utvecklar scenkonsten Alla tre projekten beviljades full medfinansiering från Statens kulturråd och två av dem lyftes dessutom fram som särskilt intressanta satsningar bland de totalt 34 ansökningar som beviljades medel från kulturrådet i denna ansökningsomgång. Beslutet gäller för 2012 och då satsningarna är fleråriga så kommer förnyade ansökningar att göras för 2013 och Ytterligare kulturpolitiska uppdrag har påbörjats, bland annat gällande digitala biografer och bibliotek som mötesplatser och det immateriella kulturarvet. Styrning och verksamhetsplanering Utvecklingsarbete bedrivs även inom ramarna för verksamheternas ordinarie arbete. Verksamheterna lämnar sina årsredovisningar under våren. Under kvartal tre har uppföljning och verksamhetsplanering i form av dialogmöten med verksamheterna skett. De organisationer som ingår i kultursamverkansmodellen fick under september presentera sitt arbete för regionstyrelsens kulturberedning. Särskilt fokus har under perioden riktats mot studieförbunden som liksom övriga ska redogöra för hur arbetet sker i förhållande till prioriterade utvecklingsriktningar. Efter inträdet i kultursamverkansmodellen har styrdokument setts över och i viss mån reviderats (till exempel för scenkonsten och studieförbunden). I detta avseende har inträdet i kultursamverkansmodellen även inverkan på verksamheter som inte ingår i samverkansmodellen. Under fjärde kvartalet planeras ett dialogmöte med studieförbunden för att diskutera behovet av en avsiktsförklaring för att förtydliga civilsamhällets roll för länets kulturella infrastruktur. 5. FÖLJA UPP, UTVÄRDERA OCH LÄRA HUR GÅR DET TILL? Den nationella kulturpolitiska reform som kultursamverkansmodellen innebär har också haft som resultat att intresset för att studera dess effekter är stort. Utöver den fallstudie som beskrivs i delårsrapportens inledning genomför Myndigheten för kulturanalys en kvantitativ kartläggning med utgångspunkt i regionernas och kommunernas perspektiv. Den huvudsakliga frågeställningen är vilka effekter reella och upplevda som kultursamverkansmodellen haft och vilka tänkbara effekter som kan förväntas inför framtiden. Under perioden för delrapporten har tjänstemän och politiker på regional och kommunal nivå bidragit till utformandet av en enkät som har skickats ut under hösten Även denna kartläggning är ett sätt att utvärdera det regionala kulturpolitiska arbetet. En annan process som också är av övergripande karaktär är utvecklingen av en nationell kulturdatabas för att kunna följa upp verksamheter och insatser. Under perioden har Kronobergs län gått med i utvecklingsarbetet

78 Regional kulturplan för Kronobergs län Delårsrapport januari-oktober 2012 kring Kulturdatabasen och ingår i det nationella användarforumet. Förberedelser för Införande av Kulturdatabasen vid årsskiftet 2013 har påbörjats under hösten. Vad gäller uppföljning av det interna arbetet och de insatser som genomförs så har tjänstemännen på kulturkansliet under aktuell period deltagit i RegLabs lärprojekt om utvärdering av samverkansdialogerna inom kultursamverkansmodellen. Detta har inneburit kontakt med olika modeller för uppföljning och utvärdering och har resulterat i att en modell för uppföljning håller på att utvecklas som prövas både på internt och externt arbete. Framförallt har den tillämpats i arbetet med utveckling och uppföljning av projekt och insatser. Utveckling och uppföljning av projekt och insatser Under januari-oktober har ett arbete påbörjats med att utveckla projektverksamheten till ett verktyg för att implementera Regional kulturplan för Kronobergs län. Skillnaden är att projekt och insatser ska kunna kopplas till de kulturpolitiska prioriteringarna. I dialog med regionförbundet och med utgångspunkt i den regionala kulturplanen identifieras en så kallad programlogik för projektet/insatsen - ett nuläge och vilken utmaning eller problem som adresseras, vilket resultat och vilka effekter man vill nå på både kort och lång sikt och vilka insatser som antas leda dit. Projekt och insatser kvalitetssäkras även utifrån den regionala kulturplanens prioriterade perspektiv; barn och unga, internationellt och interkulturellt, mångfald, jämställdhet och tillgänglighet. Uppföljning av dialogerna Upplägget av de strategiska dialogerna omfattar tre faser: planering, genomförande och uppföljning. Huvudmännen strävar efter att involvera berörda aktörer kring innehåll, problemformulering och hur resultatet skall förvaltas. Sändlistor genomgås för att säkerställa att olika intressenter finns representerade. Inbjudare till de strategiska dialogerna är som regel ordförande i respektive kulturberedning, vilket innebär att dialogerna är en del av den kulturpolitiska agendan, att ledamöterna deltar i dialogmötet och att resultatet sedan följs upp på kulturberedningarnas sammanträden. Vårens strategiska dialoger har arrangerats i samverkan med externa aktörer, mötena har varit deltagardemokratiska, deltagarna har i direkt anslutning till dialogmötet ombetts lämna en utvärdering, uppföljningsmöten har genomförts med inblandade aktörer. På bloggen publiceras allt material kopplat till dialogerna och via bloggen kan man också följa det regionala utvecklingsarbetet. Uppföljning av verksamheterna Som tidigare nämnts så är dialog med verksamheterna är enligt årscykeln förlagd till tredje kvartalet. Verksamheter med regionalt stöd skickar in sin verksamhetsplanering i slutet av augusti. De som ingår i kultursamverkansmodellen har fått möjlighet att presentera sitt arbete vid region- och landstingsstyrelsens respektive kulturberedningar. Utöver detta sker enskilda verksamhetssamtal under hösten. Uppföljning kopplat till specifikt utvecklingsarbete sker kontinuerligt. En slags uppföljning av verksamheterna är projektet DELTA - en studie som regionförbundet stödjer i samarbete med Linnéuniversitetet, Kulturparken Småland och Regionteatern Blekinge Kronoberg avseende verksamheternas metodarbete kring deltagandeprocesser. Studien syftar till att lära, sprida kunskap och exempel till kulturaktörer som vill utveckla sitt arbete utifrån ett deltagarperspektiv/medborgarperspektiv. Kronoberg har i samarbete med Blekinge och Kalmar utvecklat en modell för funktionsanalys av kulturssystemet i de tre länen som ger en bild över hur systemet fungerar och vilka krav det ställer på styrningen.

79 Regionstyrelsen Ärende 9 a Betänkande Nystartszoner (SOU 2012:50) - remissyttrande Dnr 12/0226 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att avge yttrande över betänkandet Nystartszoner (SOU 2012:50) i enlighet med upprättad handling daterad Ärendet Regionförbundet Småland har beretts möjlighet att avge yttrande över Betänkande Nystartszoner (SOU 2012:50). Föreslås att styrelsen avger yttrande i enlighet med upprättad handling daterad Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 198/12 - Remissbrev Betänkande Nystartszoner (SOU 2012:50) Remissen Betänkande Nystartszoner (SOU 2012:50) via länk - Förslag till yttrande över Betänkande Nystartszoner (SOU 2012:50)

80

81

82

83 Dnr 12/ Ulrika Gustafsson Tel: Förslag till remissyttrande - Betänkande Nystartszoner (SOU 2012:50) Bakgrund Regionförbundet Småland har beretts möjlighet att avge yttrande över Betänkande Nystartszoner (SOU 2012:50). Regionförbundet södra Småland är en politiskt styrd organisation som är offentligt finansierad och ägs av länets 8 kommuner och landstinget. Det övergripande uppdraget är att stärka samverkan på regional nivå och kraftfullt verka för utveckling och hållbar tillväxt i regionen. Ledorden ett gott liv i södra Småland ska genomsyra all verksamhet. Sammanfattning av synpunkter Regionförbundet avböjer att lämna yttrande över betänkandet förutom i de delar som avser geografin för nystartszoner. Vi anser att förslaget om geografiskt differentierade arbetsgivareavgifter är orättvist och snedvridet eftersom det endast omfattar delar av storstäder, samt Borlänge och Södertälje. Vi anser att även landsbygdskommuner kan komma i fråga för nystartszoner. Växjö den 17 oktober 2012 Roland Gustbée Ordförande regionstyrelsen Peter Hogla regiondirektör 1 (1) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

84 Regionstyrelsen Ärende 10 a Delegationsbeslut Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att anmäla regiondirektörens delegationsbeslut 35/12-43/12 till protokollet. Bifogade handlingar: - Regiondirektörens delegationsbeslut 35/12-43/12

85 Regionstyrelsen Ärende 10 b Delegationsbeslut av färdtjänst och riksfärdtjänst Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att anmäla delegationsbeslut av färdtjänst och riksfärdtjänst till protokollet. Bifogade handlingar: - Delegationsbeslut av färdtjänst och riksfärdtjänst (se pärm på sammanträde)

86 Regionstyrelsen Ärende 10 d-e Minnesanteckningar från regionstyrelsens Klimatkommission respektive Kulturberedning Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att notera minnesanteckningar från regionstyrelsens Klimatkommission , samt regionstyrelsens kulturberedning minnesanteckningar till protokollet. Bifogade handlingar: - Regionstyrelsens kulturberedning minnesanteckningar Klimatkommissionens minnesanteckningar

87 Heidi Samuelsson Tel Dnr 08/ Minnesanteckningar från Klimatkommission Kronobergs möte i Tingsryds kommun Närvarande: Gunnar Nordmark (fp) ordf. Carl-Olof Bengtsson (s) René Jaramillo (kd) Kristina Alsér, Länsstyrelsen Kronoberg Anders Eliasson, Södra Skogsägarna Lennart Svenzen, LRF Sydost Börje Nilsson, HSB Sydost Monica Carlsson, PM & Vänner Maja Söderberg, samåkning i Tolg Liisa Hastell, Stena Aluminium Sofie Flodin, HSB Sydost Kenneth Brorsson, Tingsryds Energi Marlene Blomgren Svensson, Vida (del av mötet) Daniel Hagberg, Tingsryds kommun Tim Lux, Tingsryds kommun David Braic, Växjö kommun (del av mötet) Ulrica Nord, Växjö kommun (del av mötet) Sarah Nilsson, Energikontor Sydost Göran Gustavsson, Energikontor Sydost Per-Anders Persson, Länsstyrelsen Kronobergs län Heidi Samuelsson, Regionförbundet södra Småland Mötet inleddes med ett studiebesök på Tingsryds Energis närvärme anläggningen i Väckelsång. Verket byggdes under Verket har en biobränslepanna (1 MW) och en solvärmeanläggning samt oljepanna som reservkraft. Planerad energiproduktion ca MWh, biobränslen och solvärme beräknas svara 100 % av produktionen. Regionförbundet södra Småland Videum Science park SE Växjö, Sweden Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se 1 (5)