ICA gillar dig, gillar du ICA?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ICA gillar dig, gillar du ICA?"

Transkript

1 ICA gillar dig, gillar du ICA? En kvalitativ studie om konceptet ICA Student ur ett strategiskt kommunikationsperspektiv ICA likes you, do you like ICA? A qualitative study about the concept ICA Student from a strategic communication perspective Johanna Lundberg & Caroline Ullman Medie- och kommunikationsvetenskap Kandidatnivå, 15 hp Vårterminen 2015 Handledare: Ulrika Sjöberg

2 Abstract Idag finns det begränsade teorier som behandlar det postmoderna konsumtionssamhället utifrån ett medie- och kommunikationsvetenskaligt perspektiv. Syftet med examensarbetet är att undersöka spänningsfältet mellan ICA och högskolestudenter i ett konsumtionssamhälle genom att granska varumärkeskommunikationens betydelse på digitala plattformar. Materialinsamlingen är genomförd i form av kvalitativa intervjuer, med medarbetare på ICA, samt fokusgrupper med studenter. Med studien vill vi ge en inblick i hur kommunikationsprocesser strategiskt utformas för att nå rätt målgrupp, hur relationer vårdas och vad en god dialog innebär och har för framtida betydelser. Studien har analyserat det spänningsfält som ligger i grund till valet av konsumtion gällande matvaruhandel som högskolestudent. Studiens slutsatser visar på att det är en rad olika faktorer som är bidragande till att bygga upp en stark relation med ett företag. Today there is limited theories considering reasearch on the postmodern consumtion society from a media and communication perspective. The purpose with this thesis is to investigate the tension between ICA and Univeristy students in a consumption society through analysis brandbuilding communications meaning on digital platforms. The material to the thesis is collected by qualitative interviews, both with employees at ICA and focus groups with university students. With this thesis we want to give an insight of how communication processes strategically is designed to reach their target group, how relationships are nurtured and what a good dialogue means for future brand building. The study has analyzed the tension of what includes the choice of consumption when it comes to retail business from university students perspective. The conclusions indicate how there are a number of factors that are contributing to build a strong relationship with an organization. 2

3 Titel: ICA gillar dig, gillar du ICA? Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15hp Vårterminen 2015 Författare: Johanna Lundberg och Caroline Ullman Fakultet: Kultur och samhälle, Malmö högskola Institution: Konst, kultur och kommunikation (K3) Handledare: Ulrika Sjöberg Sökord: konsumtionssamhället, strategisk kommunikation, varumärkesrelation, varumärkesbygge, kommersialisering, ICA, ICA Student, digitalisering, sociala medier, Facebook, deltagarkultur, word of mouth, livsstil, maktstrukturer, intervju, fokusgrupper, offentlighet. Key words: consumtion society, strategic communication, brand relations, brand building, commercialization, ICA, ICA Student, digitization, social media, Facebook, participatory culture, word of mouth, lifestyle, power structures, interviews, focus groups, publicity. 3

4 Abstract Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och frågeställningar Bakgrund Forskningsöversikt En modern och kritisk konsument Att bygga upp ett starkt varumärke Engagemang i en digital tidsålder Sociala medier - till nytta för varumärket Teoretiskt perspektiv Det postmoderna konsumtionssamhället Det kommersiella rummet Varumärkeskommunikation Kommunikationsstrategier Word of mouth Medierad kommunikation En involverad konsument Metod Kvalitativ intervju Fokusgrupper Material och urval Genomförande Transkribering och analys Urvalsstrategier Etiska överväganden Validitetsdiskussion Analys Studenters konsumtionsvanor Från att köpa mellanmjölk till att byta bank, ett ICA i gränslandet ICA gillar dig, gillar du ICA? ICA önskar grattis på födelsedagen Summering av analysen Sammanfattning och diskussion Slutdiskussion Caroline Ullman Slutdiskussion - Johanna Lundberg Referenslista Internetreferenser Övriga referenser Bilagor Frågeformulär ICA Frågeformulär fokusgrupper

5 1. Inledning Aldrig förr har varumärkesbygge varit så betydelsefullt som det är idag. Vad innebär det att utveckla ett varumärke i ett digitalt medielandskap? Digital varumärkesutveckling tyder på att det är långt ifrån enbart köpbeslutet som ligger i fokus. Det var någonting som vi fann intressant och ville studera närmare genom att applicera modern konsumtionsforskning på ett specifikt företag. För snart fyra år sedan startade detaljhandelsföretaget ICA upp ett koncept inom organisationen som heter ICA Student. Idag har företaget cirka ICA-studenter och på deras hemsida beskrivs konceptet som ett hjälpmedel och erbjuder förmåner för att underlätta en students vardag. I denna studie har vi med förslag från ICA valt ut och format grunden till vårt examensarbete inom ramen för strategisk kommunikation, med en specifik inriktning på just ICA Student. I samband med att ICA Student etablerats har de digitala medierna utvecklats och för många aktörer och privatpersoner blivit en självklar kanal att kommunicera genom. De digitala medierna förändrar också naturen av sociala kopplingar och gör det lättare för oss att interagera med nya människor eller företag (Jansson, 2009:121). Trots att ICA Student har ett stort antal medlemmar och är ett framgångsrikt koncept så finns det alltid utmaningar gällande kommunikation. Följande arbete, med ursprung utifrån ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv har utgått ifrån de faktorer som är betydelsefulla inom forskningsfältet som ständigt utvecklas och förändras. 1.2 Arbetsfördelning Fördelningen av arbetet har varit mycket jämn och ömsesidig. Vi har arbetat tillsammans hela arbetet igenom och fattat alla beslut gemensamt. Även fast vissa delar har skrivits separat har vi hela tiden haft stor insikt i varandras texter och korrigerat samtliga slutversioner tillsammans. Vi genomförde alla intervjuer ihop, förutom två som gjordes enskilda. Dessa har vi dock diskuterat i detalj i efterhand. Vi anser att ett arbete i par har varit av stor fördel då vi har kunnat diskutera ur olika synvinklar och analysera materialet i par. 5

6 2. Syfte och frågeställningar Vi har valt att undersöka hur studenter vill bli förknippade med ett varumärke och vad de ställer för krav på ett företag, med ingångspunkt i konsumtionssamhället. För att konkretisera följande valde vi att titta närmare på hur ICA:s koncept ICA Student är uppbyggd och hur den kommunikationen sker ICA och studenter emellan, alltså från ett producent- och konsumentperspektiv. Genom en kvalitativ studie genomförd tillsammans med studenter och medarbetare på ICA har vi kommit fram till vårt syfte och våra frågeställningar. Syftet med examensarbetet är att undersöka spänningsfältet mellan ICA och högskolestudenter i ett konsumtionssamhälle genom att granska varumärkeskommunikationens betydelse på digitala plattformar. Vad styr en students konsumtionsval? Vilka förväntningar och krav ställer en konsument på ett företag i deras kommersiella kommunikation? Vilka strategier har ICA för att bygga relationer med konsumenter på digitala plattformar? 6

7 3. Bakgrund Med drygt 1300 butiker och en marknadsandel på cirka 36 procent är ICA den ledande dagligvaruaktören i Sverige. Verksamheten drivs tillsammans med enskilda ICA-handlare, vilka var och en äger och driver sina egna butiker och kan på så sätt möta kunderna genom lokalt anpassade koncept och erbjudanden (Om ICA gruppen i korthet, 2015). För att beröra och skapa långsiktiga relationer mellan företag och dess kunder, är kommunikationen mellan de två parterna någonting viktigt att arbeta med. ICA har ett specifikt lojalitetsprogram som alla studerande på högskola eller universitet kan ingå i. Programmet kallas för ICA Student och innebär främst att du får ett kostnadsfritt bankkort, med dubbelbonus varje gång du handlar. De erbjuder även förmånliga rabatter och priser på ICA:s sortiment men också på produkter och tjänster med samarbetspartners till företaget. I ett konsumtionssamhälle där allt mer globaliseras och förändras, utvecklas också kommunikationsprocesserna som skapar nya utmaningar för samhället (Falkheimer och Heide, 2011:13). Företag och konsumenter möts idag på digitala plattformar och det blir därför viktigt att upprätthålla och vårda den information och kommunikation som sprids mellan de två parterna. Enligt statistik hämtat från Facebookskolan (2014) har det visat sig att det är företag inom mat/godis/dryck som har lättast att samla många fans. I vilka kanaler tar studenter del av specifik information och i vilka kanaler förs dialog? Var vill studenter ta del av erbjudanden och tjänster som ICA Student erhåller? Facebook och andra sociala medier är självklara kanaler för många att ta emot nyheter, information och kommunicera på. De organisationer som har uppnått en positiv kommunikation, förståelse och samhörighet med deras kunder avspeglar sig i intresset att skapa långvariga kundrelationer och lojalitet till varumärket. Eftersom att matinhandling är en stor del av en konsuments inköp, innebär det att livsmedelskedjorna måste möta de nya konsumenternas förväntningar för att skapa långsiktiga relationer. Studenter ses ofta som en av de samhällsgrupper som har en begränsad ekonomi. I dagsläget lever en student på cirka 9000 kronor i månaden, varav matkostnaderna utgörs av cirka 2000 kronor (Studentbudget, Konsumentverket, 2014). Enligt statistik hämtat från Universitetskanslersämbetet (2014) är medianåldern för de som börjar studera 21 år. Därför är följande målgrupp utvald för studien, då den ämnar forska kring en students konsumtionsvanor i ett digitalt mediesamhälle. ICA Student vill veta när en student är mottaglig för att ta emot information från ICA. 7

8 De anser också att det är svårare för dem att kommunicera ut vissa budskap om ICA Student än andra, exempelvis ICA Banken. Det vetenskapligt intressanta med den digitala revolutionen är hur det uppstår nya former för hur konsumtion förändras, kommunikation utvecklas och hur varumärkesrelationer byggs. Vad unga har för konsumtionsvanor och kommunikationsvanor med ICA är inte bara intressant i följande kontext utan får en större betydelse då forskningsområdet går att applicera på andra företag som också befinner sig i ett utvecklande digitalt samhälle. 8

9 4. Forskningsöversikt Följande kapitel introducerar tidigare forskning berörande varumärkesbyggande kommunikation utifrån ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv. Studien ämnar undersöka ICA:s kommunikativa utmaningar för att skapa långsiktiga relationer med högskolestudenter i ett postmodernt konsumtionssamhälle. Nedanstående text kommer att presentera de faktorer som är betydande för en students val av att konsumera, varumärkesbyggande kommunikation och innebörden av att engagera sig i ett företags olika kommunikativa kontexter. 4.1 En modern och kritisk konsument Modern konsumtion innebär en rad olika nya former för kommunikation, uttryck och identifikation. Konsumtion handlar om individuella och kollektiva köpbeslut och de produkter och tjänster människan väljer att använda för att tillgodose sina behov bygga upp en personlig identitet (Giddens, 1991). Idag söker näst intill alla människor i västvärlden information och nyheter genom medier och många människor använder internet som verktyg för konsumtion. En medierad konsumtion bidrar till att människan har ett stort urval av alternativ till att konstruera en personlig livsstil. I en granskning av Svensk handel (Svensk handel ), svarade nio av tio respondenter i en konsumtionsundersökning att de använder internet till att söka information om en vara innan de gör sina inköp. Internet är ett viktigt medium för både informationsspridning om produkter och tjänster, men också den plattform där många människor förbereder sig innan de tar ett köpbeslut i fysiska butiker (Svensk handel ). På digitala informationskanaler finns det således möjlighet till att påverka kundens köpbeslut, genom förberedande kommunikation. I många fall förs den förberedande dialogen på ett säljande och informerande sätt för att värva fler kunder och sälja ett så kallad behov av produkten (ibid). Att konsumenter är mer kritiska mot reklam idag än tidigare är det inget tvivel om. Det sätter press på företagen att kommunicera med ärlig och tydlig kommunikation, för att vinna konsumentens förtroende (Bjurström, Fornäs och Ganetz, 2000). 9

10 4.2 Att bygga upp ett starkt varumärke Varumärkesbygge handlar om de strategier ett företag använder sig av för att öka sin attraktionskraft, få ett större förtroendekapital och mer gehör (Carlsson, 2011:10). Idag är inte bara varumärket kundorienterat utan även betydelsefullt för att attrahera och bygga upp en relation med medarbetare och intressenter (ibid). Ett varumärke kan definieras som ett namn, begrepp, symbol eller design som har i syfte att identifiera en produkt eller särskilja sig från konkurrenterna (Keller, 1993:9). Varumärkena får genom denna definition chans att symbolisera exempelvis genre eller kvalitet (Keller, 1993:10-11). Desto mer ett varumärke är involverad i ens publik och konsumenter, ökar det chansen till att skapa känslor, symboler och mening kring företaget som nedanstående text kommer att diskutera. Keller (1993) lyfter fram värdet av att nå en stark varumärkesidentitet eller varumärkespersonlighet. Varumärkeskommunikation är en utvecklingsprocess för en organisation med syfte att informera, övertala och påminna konsumenterna om företaget. I en lyckad kommunikation höjs då chanserna för igenkännande och en stärkt identifikation för varumärket. Utifrån ett psykologiskt perspektiv kan varumärken och dess kommunikation spela en viktig roll för att effektivisera konsumenternas reaktioner på närvaron av varumärket. Det inträffar främst när konsumenterna känner till varumärket och har ett starkt nätverk av gynnsamma och unika varumärkesassociationer (ibid). Modern forskning har tittat på hur företag använder sig av strategier för att bygga upp varumärkesbyggande relationer på sociala medier. Kommunikationen behöver då vara utformad efter val av kanal för olika typer av aktiviteter och anpassas efter om det är en dialog, debatt, engagerade tävlingar eller liknande (Carlsson, 2011:47). Kommunikation fungerar även som en strategi för att fastställa värderingar och ett sätt att visa vad företaget har för ståndpunkt och på så sätt blir det mer självklart för en konsument att känna tillhörighet eller möjlighet till identifiering (Carlsson, 2011:51). Becerra och Badrinarayanan (2013) beskriver värdet av att företag använder sig av metoder för att öka en varumärkesidentifiering hos konsumenter. I deras artikel om varumärkesförtroende och varumärkesidentifikation hävdar Becerra och Badrinarayanan att när väl förtroende är funnit hos ett varumärke är konsumenterna mycket mer mottagliga för kommunikation från varumärket än tidigare, i alla dess former. De menar samtidigt dock att val av varumärke från början styrs av passion och känslor och kan inte köpas och måste utformas grundligt genom att förstå hur konsumenter vill bli bemötta i specifika situationer (ibid). 10

11 4.3 Engagemang i en digital tidsålder Jenkins (2012:76) forskning kring mediekonvergens beskriver hur konsumenterna får allt större makt och att det finns nya möjligheter till att sålla ut vad vi personligen är intresserade av och värdesätter. För att utveckla ett starkt varumärke diskuterar Jenkins de strategier som bland annat innebär att väcka beröringspunkter mellan varumärket och konsumenten. Upplevelsen och den relation som byggs skall inte enbart begränsas till en plattform utan sträcka sig över så många plattformar som möjligt för att få ökad utvidgning och igenkännande på den publika arenan. Jenkins (2012:77) presenterar ett fall om Coca Cola där företaget allt mindre ser sig som ett läskföretag och mer som ett underhållningsföretag, som både formar och sponsrar idrottsevenemang, konserter, filmer och TV-program. För att utmärka sig i mediebruset läggs stor vikt i att fastna i konsumenternas medvetande och olika underhållningsresurser för att på den vägen ta sig in i folks hjärtan och hjärnor. Vidare diskuteras hur publikdeltagande är en betydelsefull strategi för att bygga upp så kallade lovemarks. Med det menas att få in ett mer personligt och känslomässigt engagemang hos konsumenterna (Jenkins, 2012:77). Kevin Roberts, VD för reklambyrån Saatchi & Saatchi anser i Jenkins (2012:77f) att lovemarks och den övriga konsumentanpassade kommunikationen från företagens sida kommer att handla mer och mer om det i framtiden. Om företagen lyssnar på konsumenternas känslor och därifrån utvecklar sin kommunikation kommer de att fånga sin målgrupp. Det kan vara någonting som berör konsumenterna som de själva inte i stunden efterfrågar, men blir en självklarhet när de nås av budskapet (ibid). Deuze (2007) diskuterar också hur medieproduktion alltmer måste anpassa sig efter en mediesamtid där individens kreativa förmåga flödar. Det handlar om att förstå sig på att nya trender uppkommer och förändrar vår syn på medievärlden och som i sig skapar nya sätt till uttryck för individer att konsumera men också för att förstå digital konsumtion och nya sätt att arbeta med målgruppsanalys (ibid). American Idol är ett annat exempel där de engagerar publiken i programmet och på så sätt får dem att stärka sin lojalitet gentemot både programkonceptet och sponsorerna. Genom att synas i olika mediekanaler blir det då viktigt att bevara och attrahera konsumenter för att bygga långsiktiga relationer (Jenkins, 2012:67ff). 11

12 Mediesamhället växer och expanderar allt mer. Det ligger i grund för den nya teknik som ständigt utvecklas, vilket är betydande för mediernas framtid. Mediekonvergens som vuxit fram skapar nya platser för uttryck, vilket innebär en ny uppsättning av nya spelregler och vissa teoretiker pekar på att de traditionella medierna står inför en osäker framtid (Hvitfelt och Nygren, 2005). Det råder inget tvivel om att kundinvolvering är betydande i en process för att nå ett starkt varumärke. Intresset hos konsumenter om att får reda på bakgrundsinformation om verksamheter har blivit allt starkare och konsumenter ställer allt högre krav på ansvarstagande och engagemang i bland annat miljöfrågor. I Sverige rankas ICA, Coop, Volvo, Arla och IKEA som de företag som är aktiva i miljöfrågor och socialt ansvar, vilket ökar bilden av att vara det goda företaget (Carlsson, 2011:51). I en artikel skriven av Vivek, Beatty och Morgan (2012) lyfter de fram konsumentengagemang som ett nyckelbegrepp. Marketing Science Institute efterfrågade en bättre förståelse för engagemang och vad som anses vara viktigt i en kundrelation. I artikeln beskrivs engagemanget ligga bortom köpet och istället fokusera på det mer personliga planet. Begreppen Word of mouth, delaktighet och trovärdighet ställs i centrum. Artikelns utgångspunkt fokuserar på att se till kundens behov, kan också företag utvecklas. Likt Jenkins forskning så menar Vivek, Beatty och Morgan (2012) att kundengagemanget bottnar i det sociala och emotionella och att det utgör grunden till människans beteende och lojalitet till olika företag. Här menar också författarna att fortsatta studier inom området och brister inom just goda kundrelationer bör ligga på just hur goda kundrelationer byggs och att en mall för det bör tas fram och följas (Vivek, Beatty och Morgan 2012). Likt detta resonemang menar Gripsrud (2002:364) att en ökad interaktivitet mellan sändare och mottagare, är nyckelfaktorer som gör båda parterna uppmärksamma på respons och feedback om ett företag och blir på så sätt en bidragande faktor till en långsiktig relation. 4.4 Sociala medier - till nytta för varumärket Det finns många anledningar till att sociala medier är relevant för hur ett varumärke kan utvecklas. Kontaktytor, möjligheter att bygga upp långsiktiga relationer, en plats för dialog, att komma nära konsumenterna, snabba spridningseffekter och en löpande omvärldsbevakning via sociala medier är några att nämna (Carlsson, 2011:33). 12

13 Varumärkesbyggande kommunikation i sociala medier kan betraktas som summan av all den kommunikation som kretsar kring varumärket av medarbetare, konsumenter, journalister, bloggare och andra intressenter (Carlsson, 2011:38). Sociala medier har för många företag blivit en självklar plattform att synas på. Inte minst för att de på ett modernt sätt kan presentera företaget och ge snabb och effektiv service som komplement till tidigare traditionella kundtjänster, men också visa engagemang och göra konsumenten en del av varumärkesbygget (Carlsson, 2011:49). Den populäraste och mest nedladdade appen för vår målgrupp är det sociala nätverket Facebook (Facebook, 2014). Det är en social medieplattform som är gratis och kan användas av både företag och privatpersoner där det går att skapa en egen profil-sida (Facebook, 2014). Facebook kan idag ses som en ny offentlig sfär med stora kommunikationsmöjligheter som blandas med information. Verktyg på plattformen gör att användarna både kan gilla personer, företag och produkter. Det är ett medium som både bjuder in till aktivitet men också ett sätt att uttrycka sig för människan (Van Dijck, 2012:161). Internet är som tidigare nämnt den informationskälla som dominerar gällande kommunikationskanaler. För personer upp till 45 år väljer majoriteten att konsumera information via internet, istället för de traditionella medierna så som radio, tv och dagstidningar. Det är fortfarande vad en äldre målgrupp föredrar (Findahl, 2014). Vidare används internet på olika sätt och med olika syften beroende på åldersgrupp, där den målgrupp som vi fokuserat på i examensarbetet (Högskolestuderande år) främst använder internet för att läsa bloggar, nyheter, söka information och ta del av andra sociala nätverk. Allt mer av de ungas internetkonsumerande sker via smartphones, där information och nyheter sprids genom olika appar (Findahl, 2014). Det går att skapa en Facebook-profil efter det syfte den skall användas till. En företagssida går att gilla eller följa, medan en privat Facebook-profil, går att skicka en vänförfrågan till. Det har blivit allt mer vanligt för företag att använda sig av en företagssida på Facebook i och med de sociala mediernas revolution (Harridge, 2008). Sociala medier är en plattform som underlättar för företag att nå ut till kunder genom att skapa sidor som medlemmar kan gilla och följa (Facebookskolan, 2014). I vår studie ser vi starka samband med tidigare gjord forskning inom området och då framförallt sett till artikeln kundengagemang och hur företag vinner förtroende. 13

14 I artikeln skriver av Vivek, Beatty och Morgan (2012) beskriver de även några av de nyckelbegrepp som vi har ansett vara av relevans för vår studie, exempelvis Word of mouth. Vad som framkommer tydligt och som är centralt inom forskningsområdet är ett modernt synsätt där stor vikt läggs vid att studera hur mottagaren/konsumenten/kunden vill ta emot eller interagera med den kommunikation som företag sänder ut. Delaktighet har blivit en allt viktigare roll och precis som Jenkins (2012:71) menar så bygger det moderna fältet inom konsumtionsforskningen på att bygga en form av varumärkesgemenskap. Forskningsområdets utmaningar från ett företags eller en organisations sida är att vinna förtroende och kommunicera med sin målgrupp genom olika strategier anpassat på individnivå. Vad är det som just varje konsument söker och vad för typ av kommunikation kräver konsumenter från företag? 14

15 5. Teoretiskt perspektiv Studiens teoretiska perspektiv utgår ifrån Baumans (2008) forskning kring det postmoderna konsumtionssamhället i kombination med Anthony Giddens (2011) forskning om modernitet. Kapitlet behandlar kopplingar till det utvalda forskningsområdet för att ge förståelse för examensarbetets syfte och frågeställningar. Därför ställs begrepp som kommersialisering, varumärkesrelationer och kommunikationsstrategier i centrum. Kapitlet har varit en förutsättning för att kunna samla in och analysera den empiri vi har tagit fram. 5.1 Det postmoderna konsumtionssamhället Bauman (2008:19ff) framställer det postmoderna konsumtionssamhället med fokus på den fria individen, snabba beslut och val i både köp och arbete och en ständigt pågående konsumtionsprocess. Bauman menar att människor inte längre bara konsumerar utan skapar ett eget människovärde genom konsumtion. De köpbeslut vi tar i vardagen blir betydande för identitetsskapandet (ibid). Även om det på något vis döljs eller mörkläggs, så är det framträdande draget i konsumtionssamhället att konsumenterna bygger upp en personlig sfär genom konsumtion. Det finns en rädsla i att inte vara efterfrågad i konsumtionssamhället och för att upprätthålla sin positionering krävs det att ständigt vara uppdaterad om de senaste varorna som finns på marknaden (Bauman, 2008:62-63). Det postmoderna konsumtionssamhället bygger inte bara på att människan ses som en vara utan också lever i en snabbt föränderlig digital tidsålder. Det visar sig i kortsiktiga beslut såsom tillfälliga anställningsformer och bostadsformer men också som konsument i den vardagliga handeln. Vi handlar inte längre efter ett självklart traditionellt val utan besluten beror på den tillfälliga livssituationen (Bauman, 2008). En snabbt växande och utvecklande digital marknad kan lika gärna påverka och ändra beslut hastigt. Människan styrs inte längre av normer och kollektiva värderingar utan individualisering står i centrum när ett ställningstagande görs (Bauman, 2008:62-63). Exempelvis kan det i sin tur styra över valet av matbutik som varje enskild individ väljer att handla i, genom information som tas in och värderas via sociala medier i rollen som konsument. Reklam och kommunikation som dyker upp i sociala medieflöden har vi olika åsikter om vilket i sin tur påverkar val vi gör i det verkliga livet. 15

16 Dock så behöver inte konsumtion byggas på enskilda händelser utan valen kan även påverkas av en helhetsbild som reklam av mat, dryck och resor, för att nämna några (Bauman, 2008). I vissa fall kan ett koncept köpas rakt av och känslan för det återstå, även fast delar av konceptet förändras. I och med att konsumenterna blir mer och mer framträdande och får en starkare position i samhället innebär det också att producenterna behöver bli mer konsumentorienterade. Giddens (2002:26) synsätt på modernitet där människan tillåts interagera på gränsöverskridande sociala plattformar och kommunicera fritt med varandra är central i ovanstående resonemang. Människan klassificeras inte längre av ekonomiska förutsättningar eller härkomst (Giddens, 2002:26). Det som står i fokus är istället människans val för stunden och vilken samhörighet som uppfylls beroende på social kontext. Historiskt sett var det svårare för människan att hitta samhörighet med icke likasinnade, vilket den digitala och globala tekniken har hjälpt till med. Traditioner har i dagsläget inte lika stor inverkan på människans beslut, menar Giddens (2011:10ff). Internet och en förenklad digital kommunikation, framförallt på sociala plattformar har helt enkelt öppnat upp för mer icke traditionella kommunikationsvägar och valfriheten är större. Den mer individuellt utvecklade kommunikationen i konsumtionssamhället påverkar i sin tur människans livsstil. Giddens (1991) ser begreppet livsstil som en slags genre, något som kan förändras över tiden och har en hög dominansgrad och stor betydelse för individen. Människans traditionella sätt att leva är präglat av traditioner, seder och familjära faktorer men har idag utvecklats till att människan har fått allt mer frihet till att själv välja sin livsstil genom de val som presenteras i olika samhällskontexter. Idag ligger fokus på influenser från vardagen såsom mode, musik och kultur. Dessa olika livsstilsmönster förklaras och associeras ofta med den ytliga konsumtionen och den förenklade kommunikationen. Senmodernismen bidrar också till en rad olika livsstilar att välja mellan och begreppet traditionalism har en allt mindre betydelse (Giddens, 2011:103). Volymen av livsstilar kan både skapa förvirring hos användaren men också grupptryck genom umgänge, ekonomiska begränsningar eller kommersialism. På sociala plattformar, kommer följande i uttryck via olika typer av forum, såsom reklam och dialoger på Facebook eller bilder på Instagram, för att nämna några. Konsumtionen bygger alltså främst på att utmärka sin identitet än att uppfylla sina grundläggande behov (Bjurström, Fornäs och Ganetz, 2000:32). 16

17 David Lyon (1998:71ff) anser inte bara att dagens postmoderna samhälle bidrar till att människor inte lika självklart känner tillhörighet till ett kollektiv eller klass. Digitaliseringen och den nya tekniken medför helt enkelt att en frihet och självbestämmelse öppnas upp för varje enskild individ. Engdahl och Larsson (2011: ) bygger vidare på om hur Lyons teorier konstruerar ett modernt individualiserat samhälle där vanor och konsumtion utformas efter den enskilda individens handlande. Känslan av att allt är flyktigt och föränderligt står i centrum (ibid). En konsumtion är inte numera en långvarig relation utan en produkts värde förkortas och således även relationen mellan producenter och konsumenter. Denna maktförskjutning har utvecklats under en lång tid och grundar sig i masskonsumtion, nischade produkter och en digitaliserad marknad där kommersialiseringen hjälper till att fortare marknadsföra varor, som har ett specifikt värde under en kortare tid (Bjurström, Fornäs och Ganetz, 2000:27-28). 5.2 Det kommersiella rummet Inom det postmoderna konsumtionssamhället har mediernas framtåg vuxit fram och begreppet kultur har utvidgats. Kulturstudier inkluderar inte bara konst och klassisk musik utan även klädval, idolskap och vardagliga beslut, som i form av vilken matbutik vi handlar i. Kulturstudier handlar om människans praktiska konsumtionsval (Berglez, 2009:58). Kulturstudier som perspektiv innebär att ett brett tolkningssätt föreligger och det kopplar medierna till vår vardag. Mediernas utveckling inkluderar konsumenter i en deltagarkultur och har stort inflytande på individens köpbeslut (Van Dijck:2012:42-43). Det är således även det som Giddens (2011:10ff) resonerar kring, människors valfrihet som vi ovan beskrivit och det fria moderna synsättet som Giddens har på människan och dess användning av medierna. Giddens forskning skiljer sig från Frankfurtsskolans teorier om kultur, där det hävdas att det fortfarande finns en tydlig markering i vad som är finkultur och populärkultur men även om mediers makt och dess påverkad på kultur som ökad homogenisering. Berglez (2009:59) beskriver fortsättningsvis att oavsett om det handlar om statliga eller kommersiellt fria medier så finns det motsättningar både från företagen som vill förmedla ett budskap, men också från mottagarna och konsumenterna. Det kan ses som att ett företags mening med ett budskap som ska sändas ut är att propagera för något. 17

18 Många företag arbetar starkt med att involvera människan i kommersialiseringsprocessen och att inkapsla människor i ett kollektivt tänk, för att gynna företaget. Konsumenterna däremot använder sig av sin frihet för att skapa en personlighet och skräddarsy åsikter (Giddens, 2011:103). Det går alltså genom kulturstudieteorier att argumentera för att oavsett hur mycket företagen försöker förmedla och övertyga konsumenterna i en kommersialiseringsprocess, så uppstår det situationer längs vägen som gör att de aldrig kan lyckas fullt ut (Berglez, 2009:60). Det kan exempelvis handla om hur människor skapar ett eget värde och bygger upp ett personligt varumärke på diverse digitala plattformar. Det är vanligt förekommande att visa tillförlitlighet till ett företag och i somliga fall arbetar individen för att förknippas med ett särskilt företag eller varumärke (Bjurström, Fornäs och Ganetz, 2000: ). Vad som gör kommersialismen i förhållande till ovanstående komplex och som kan problematiseras ur en mediesynpunkt är betydelsen av moral och etik. Medierna representerar en bild av en verklighet som vi antingen lever i eller en fiktiv bild av hur vi skulle kunna leva. ICA förmedlar via sina digitala kanaler budskap de vill ska tas emot på ett specifikt vis och förmedlas vidare via mottagarna. Är det något speciellt erbjudande som lockas kan det snabbt sprida sig studenter i mellan och effekten bli större än bara budskapet i sig. Att lyckas med sina budskap och få sin mottagare att känna trovärdighet är viktigt i skapandet av relationer och vad mottagarna anser passa in i en offentlig miljö gällande företagskommunikation (Olsson, 2009:79). Hur det kommersiella vidrör den privata sfären är här viktigt för företag då det är ett känsloladdat ämne. Idag handlar det inte bara om vad medierna skriver om kändisar utan också hur företag väljer att kommunicera med sina kunder eller följare på sociala medier. Vad kan egentligen definieras som privat och offentligt? Hur mycket information har ett företag rätt att lagra om privatpersoner (Gripsrud, 2002: )? Att företag idag arbetar närmare kunderna och på en mer deltagande nivå, beror delvis på att konkurrensen om kunderna har blivit hårdare men också för att medierna i sig underlättar och öppnar upp till dialog (Gripsrud, 2002:319). I den medierade offentligheten lagras individers uppgifter på företags databaser för att kunna användas vid reklamutskick, veckobrev etc. De sociala nätverken används som kommunikationsmedel och öppnar upp för ett bredare konsumtionsrum (Bjurström, Fornäs och Ganetz, 2000:156). 18

19 Offentligheten är idag inte bara medierad utan sker även fysiskt genom att köpcentrum och matbutiker till exempel har övervakningskameror. Kamerorna är till för en ökad trygghet men kan enkelt även skapa en obehagskänsla hos kunderna och bidra till att kunden inte vill besöka butiken (Bjurström, Fornäs och Ganetz, 2000:158). Det positiva med en ökad konsumtionsmöjlighet och förenkling av kommunikation från företagens sida, har att förhålla sig till det negativa från konsumenternas sida att känna sig övervakad. Gränsen blir här otydlig i vad som anses vara kommunikation eller att ha kontroll i offentliga konsumtionsrum (Bjurström, Fornäs och Ganetz, 2000:157). 5.3 Varumärkeskommunikation En förenklad och medierad kommunikation öppnar upp nya möjligheter att bygga upp relationer med konsumenter. Kommunikation är en av de mest betydande faktorerna när vi bygger upp varumärkesrelationer. Det blir därför intressant att lyfta fram vad som är lyckad kommunikation mellan företag och konsument och hur strategisk den behöver vara för att få en engagerad publik. Att en relation uppstår i mötet mellan två parter innebär att deras båda handlingssituationer måste samordnas på ett eller annat sätt (Engdahl och Larsson, 2011:83). Heide delar upp relationsbegreppet i personliga relationer som innebär ett personligt engagemang från organisationen till dess publik, professionella relationer innebär att organisationerna är korrekta, ärliga och möter de krav som intressenterna har. Gemensamma relationer innebär organisationens förmåga att skapa gemensamma mål för framtiden och involvera dess intressenter. Det kan understrykas att relationer mellan organisationer och intressenter/publiker är ytterst personrelaterade, och organisationsledningar bör därför överväga denna aspekt på ett strategiskt och långsiktigt plan (Heide, 2011:122). Publikens betydelse, dess olika roller och relationer till organisationen, är central och framför allt betonas betydelsen av goda relationer med olika publiker (Thelander och Rosenqvist, 2011:287). En god relation kan i detta sammanhang handla om att lyckas få en involverad publik och en välinformerad publik. Det blir i ett kommunikativt syfte värdefullt att både företag och konsumentens bild stämmer överens med varandra och att båda parterna är jämbördiga. 19

20 5.4 Kommunikationsstrategier I och med att konkurrens om uppmärksamhet är något centralt idag, blir det viktigt att företagen utformar sina budskap så att det stämmer överens med företagets image och vad deras ståndpunkt är (Thelander och Rosenqvist, 2011:287). Budskapet kan ses som kärnan i all kommunikation och bör formas efter vilken kontext det skall visas i och stämma överens med mottagarnas förväntningar (Larsson, 2008:185). Budskapsstrategier tar fasta i den teoretiskt retoriska grunden. Där planering av budskap, både skriftligt och verbalt står i fokus och anses som en styrka för att kunna förmedla framgångsrika budskapsstrategier (Larsson, 2008:191). Livsmedelsbutiker kan klassas till den strategi som Larsson beskriver som repetitiv strategi. Den utgår ifrån konsumtionsval med låg konsumtion, men med ett rationellt handlande (Larsson, 2008: 187). Den vanligaste typen av kommunikation sänds då ut via avsändarbrev eller annonsering och mycket av informationen är offentlig i detta sammanhang. På senare år diskuteras det hur den sociala faktorn tagit stor plats och där ens konsumtionsval skall avspeglas i att känna tillhörighet till en viss grupp. Detta har blivit extra betydelsefullt i budskap som kommunicerar med ungdomar (ibid). 5.5 Word of mouth Word of mouth är en kommunikationsstrategi som fungerar som en taktik för att bygga nya relationer med konsumenter som handlar om hur information delas muntligt mellan individer och kan vara betydande för människans konsumtionsval (Grewal, Cline och Davies, 2003). Det innebär att omdömen och rykten går ifrån en kund till en potentiell ny kund. Personen som sprider information har troligtvis en relation till det företaget som det handlar om. Denna typ av informationsspridning kallas för Word of mouth och kan underlätta för ett företag då det är positiv kritik och information som skickas vidare mellan kunder. Detta kommer troligen att gynna företagen ekonomiskt då det öppnar utrymmen för nya kunder (Lindberg-Repo och Grönroos, 1999). Word of mouth kommunikation har en bidragande roll i att bilda och påverka produktvärderingar och köpbeslut. I somliga situationer har det visat sig att Word of mouth är mer kraftfullt än vad tryckt information är, då den betraktas som att vara mer trovärdig (Grewal, Cline och Davies, 2003). 20

ICA gillar dig, gillar du ICA?

ICA gillar dig, gillar du ICA? ICA gillar dig, gillar du ICA? En kvalitativ studie om konceptet ICA Student ur ett strategiskt kommunikationsperspektiv ICA likes you, do you like ICA? A qualitative study about the concept ICA Student

Läs mer

Kommunikationsstrategi

Kommunikationsstrategi Kommunikationsstrategi 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Bakgrund och syfte 4. Kommunikation som verktyg 5. Målgrupper 6. Kännetecken 7. Strategier 8. Kanaler 9. Tidplan 1 1.

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT C

EXAMINATIONSUPPGIFT C EXAMINATIONSUPPGIFT C Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-03-11 Innehåll 1. Teorier rörande medieanvändarnas makt... 3 1.1. Användningsforskningen... 3 1.2.

Läs mer

Hur når du fram med ditt varumärke i en digitaliserad värld?

Hur når du fram med ditt varumärke i en digitaliserad värld? Hur når du fram med ditt varumärke i en digitaliserad värld? Björn Alberts http:// http://twitter.com/bjornalberts http://linkedin.com/in/bjornalberts Det enkla svaret Genom att göra skillnad Genom att

Läs mer

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Marknadsföring har under de senaste 20 åren förändrats radikalt i grunden, så även inom HRTbranschen.

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst

Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst Vadå hur vi jobbar? Som reklambyrå och inte minst reklambyråkund rör man sig i en värld där en spade inte alltid är en spade. Där ord som

Läs mer

RAPPORT ÖVER SOCIALA WEBBEN. Webbdesign för sociala interaktioner Josefine Holmberg

RAPPORT ÖVER SOCIALA WEBBEN. Webbdesign för sociala interaktioner Josefine Holmberg RAPPORT ÖVER SOCIALA WEBBEN Webbdesign för sociala interaktioner Josefine Holmberg DIALOG Att skapa en dialog på webben är idag något av det viktigaste som finns då stora delar av vår kommunikation mellan

Läs mer

Varför arbetar vi med det här?

Varför arbetar vi med det här? Reklam Varför arbetar vi med det här? För att lära sig att analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. För att lära sig att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

Läs mer

Viktigt att tänka på vad gäller formen är - vill man stärka sitt varumärke Sälja sina produkter eller informera... som vi nämnt tidigare.

Viktigt att tänka på vad gäller formen är - vill man stärka sitt varumärke Sälja sina produkter eller informera... som vi nämnt tidigare. Föreläsning 080408 eller 080410 eller inför förpackninsdesign GRAFISK DESIGN 2 Uttrycket grafisk design skapades när industrialismen bröt igenom med en typ av produkter som skulle säljas, likaså då utvecklades

Läs mer

Nu är det dags att vända blad. Lite inspiration för dig som ska hjälpa till att förändra bibliotekets varumärke.

Nu är det dags att vända blad. Lite inspiration för dig som ska hjälpa till att förändra bibliotekets varumärke. Nu är det dags att vända blad. Lite inspiration för dig som ska hjälpa till att förändra bibliotekets varumärke. 2 Vi är kända, men kunskapen om oss måste bli bättre. Kännedomen om biblioteken är mycket

Läs mer

Om VIVA. Bolaget har kontor i Uppsala (huvudkontor), Stockholm, Göteborg, Malmö, Kalmar och Oslo.

Om VIVA. Bolaget har kontor i Uppsala (huvudkontor), Stockholm, Göteborg, Malmö, Kalmar och Oslo. Välkommen! önskar & Om VIVA Viva Media är en digital affärspartner som erbjuder strategier och tjänster med fokus på att konvertera digitala medieinvesteringar till konkreta affärer. Bolaget har kontor

Läs mer

http://youtu.be/zqzsqkmfghe

http://youtu.be/zqzsqkmfghe http://youtu.be/zqzsqkmfghe Sociala medier vill du ta steget, men vet inte hur? 4 oktober 2012 Lisbeth Larsson, Marknadschef Jenny Stråhle, Marknadskommunikatör Vad använder företag sociala medier till?

Läs mer

POLICY FÖR SOCIALA MEDIER skapad 2012

POLICY FÖR SOCIALA MEDIER skapad 2012 POLICY FÖR SOCIALA MEDIER skapad 2012 Denna policy gäller för organisationen Svenska Blå Stjärnan, både anställda och medlemmar med överenskommelse eller förtroendeuppdrag, som skapar eller skriver i sociala

Läs mer

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att

Läs mer

PROSPEKT MEDIAS HANDBOK

PROSPEKT MEDIAS HANDBOK PROSPEKT MEDIAS HANDBOK 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 FACEBOOK 4-5 INSTAGRAM 6-7 TWITTER 8-9 LINKEDIN 10 YOUTUBE 11 2 INLEDNING Idag är sociala medier ett måste i ett företags mediemix. Det har blivit

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Kommunikationsplan för ICA Student 2015-06-01. Caroline Ullman & Johanna Lundberg

Kommunikationsplan för ICA Student 2015-06-01. Caroline Ullman & Johanna Lundberg Kommunikationsplan för ICA Student 2015-06-01 Caroline Ullman & Johanna Lundberg i i i Hej! Vi har pratat med studenter som har gett oss tips på hur de vill bli informerade och kommunicera med er på ICA

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola 1(5) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsdatum: 2013-04-04 Beslutande/Titel: Rektor Stefan Bengtsson Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentansvarig/Funktion: Kommunikationschef Diarienummer:

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun

Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun 1 (6) 20111010 Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun Riktlinjerna beskriver hur Fagersta kommun och dess verksamheter kan använda sociala medier på ett sätt som stämmer överens med kommunens

Läs mer

Att marknadsföra bibliotekens tjänster

Att marknadsföra bibliotekens tjänster Att marknadsföra bibliotekens tjänster Innan ni påbörjar planeringen av olika marknadsföringsaktiviteter så bör ni fundera igenom några grundläggande saker: resurser som ni har att tillgå, era viktigaste

Läs mer

4. VI OCH OMVÄRLDEN KONKURRENTER KOMMUNER ATTITYDER & TRENDER MEDLEMMEN ERBJUDER FÖRENINGEN EFTERFRÅGAR MEDLEMMEN EFTERFRÅGAR FÖRENINGEN ERBJUDER

4. VI OCH OMVÄRLDEN KONKURRENTER KOMMUNER ATTITYDER & TRENDER MEDLEMMEN ERBJUDER FÖRENINGEN EFTERFRÅGAR MEDLEMMEN EFTERFRÅGAR FÖRENINGEN ERBJUDER 4. VI OCH OMVÄRLDEN KONKURRENTER KOMMUNER ATTITYDER & TRENDER FÖRENINGAR MEDLEMMEN ERBJUDER FÖRENINGEN EFTERFRÅGAR MEDLEMMEN EFTERFRÅGAR FÖRENINGEN ERBJUDER SPONSORER REGERING, RIKSDAG & EU REGLER & FÖRORDNINGAR

Läs mer

Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014. Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad

Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014. Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014 Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad Förhållningssätt Förhållningsättet i en dialog är värdegrunden

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Storytelling. Katarina Björk, +46(0)

Storytelling. Katarina Björk, +46(0) Storytelling Katarina Björk, katarina.bjork@thestorylab.se +46(0)702165900 BERÄTTELSER SKAPAR FÖRÄNDRING FÖRÄNDRING SKAPAR BERÄTTELSER 2 Berättelser skapar förändring Förändring skapar berättelser 09.30

Läs mer

Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1)

Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1) Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1) Kommunikationspolicy antagen av kommunfullmäktige 2016-06-08, 84 En kommunikationspolicy har framtagits eftersom det i samhället skett en betydande utveckling

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Strategisk kommunikation. Jesper Falkheimer Mats Heide Åsa Thelander

Strategisk kommunikation. Jesper Falkheimer Mats Heide Åsa Thelander Strategisk kommunikation Jesper Falkheimer Mats Heide Åsa Thelander Upplägg Introduktion och repetition >9.50 Gruppuppgifter 9.50 10.50 Redovisning och diskussion 10.50 11.50 Sammanfattning 11.50 12.00

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT 2

EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Gruppmedlemmar: Helene Brogeland Alejandra Leyton-Espinoza Ida Karlsson EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-04-24 Innehåll 1. Begrepp inom målgruppsanalysen... 3

Läs mer

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte MEDIEKOMMUNIKATION Ämnet mediekommunikation behandlar journalistikens, informationens och reklamens innehåll, villkor och roll i samhället. Inom ämnet studeras kommunikationsprocessens olika steg utifrån

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 3 Beskrivning 3 Diskussion

Läs mer

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) 135 HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS 2014-428 Bilden av och förtroendet

Läs mer

InItIatIvet för. reko arbetsplats

InItIatIvet för. reko arbetsplats InItIatIvet för reko arbetsplats Initiativet för reko arbetsplats Initiativet för Reko Arbetsplats är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1 Kommunikation Sida 1 Kommunikation uppstår i alla relationer och möten människor emellan. Kommunikation betyder överföring av budskap. En fungerande kommunikation är en viktig förutsättning för framgång

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Digital strategi för Statens maritima museer 2020

Digital strategi för Statens maritima museer 2020 Kommunikationsavdelningen Annika Lagerholm & Carolina Blaad DIGITAL STRATEGI Datum Digital strategi för Statens maritima museer 2020 Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Läs mer

BILD - TOLKA OCH REFLEKTERA Neutral beskrivning - DENOTATION - en grundbetydelse i bilden Det vi ser -innehållet i bilden

BILD - TOLKA OCH REFLEKTERA Neutral beskrivning - DENOTATION - en grundbetydelse i bilden Det vi ser -innehållet i bilden BILD - TOLKA OCH REFLEKTERA Neutral beskrivning - DENOTATION - en grundbetydelse i bilden Det vi ser -innehållet i bilden Konnotation - bibetydlese - vad kan man se i bilden - man kan associera till något...

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

Förord. Maria Lönnbark VD

Förord. Maria Lönnbark VD Varumärkesbok Förord I varje möte med omvärlden bygger vi tillsammans bilden av Folktandvården Gävleborg. För att vi ska kunna skapa en tydlig och attraktiv bild finns en varumärkesplattform som ger oss

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA)

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) ska utveckla elevernas kunskaper om samhällsförhållanden i Sverige och världen i övrigt, om samspelet mellan individ och samhälle samt

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Vårdförbundet. Digital strategi. Antagen av förbundsstyrelsen april 2015

Vårdförbundet. Digital strategi. Antagen av förbundsstyrelsen april 2015 Vårdförbundet Digital strategi Antagen av förbundsstyrelsen april 2015 Innehållsförteckning Digital strategi vad är det och varför behöver vi en sådan?... 2 Digitala strategin utgår från kommunikationsplattform

Läs mer

SM S1. IAB Sverige Certifiering av Onlinesäljare Social Media

SM S1. IAB Sverige Certifiering av Onlinesäljare Social Media SM.170321.S1 IAB Sverige Certifiering av Onlinesäljare Social Media INNEHÅLL Vad är sociala medier? s. 3 Statistik & Sociala medier s. 4-6 Annonsering i sociala medier s. 7-8 Vad är en hashtag #? s.9 Uppföljning

Läs mer

Hej Nazar! Kommunikationskanal Språkligt budskap Visuellt budskap Reklam Instagram Reklam Digitalt nyhetsbrev Reklam Sydsvenskan Reklam Fysisk katalog

Hej Nazar! Kommunikationskanal Språkligt budskap Visuellt budskap Reklam Instagram Reklam Digitalt nyhetsbrev Reklam Sydsvenskan Reklam Fysisk katalog Hej Nazar! För att ni ska lära känna er nya primära målgrupp seniorer och få förståelse för hur ni på bästa sätt ska kunna kommunicera med dessa har vi träffat män och kvinnor i åldrarna 65-82 år. Utifrån

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Daniel Brodecki Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA

Läs mer

Läsning med digitala verktyg Vad är egentligen läsning idag?

Läsning med digitala verktyg Vad är egentligen läsning idag? Läsning med digitala verktyg Vad är egentligen läsning idag? Lisa Adamson Center för Skolutveckling/Göteborgs universitet Torghandel ledare 19 september Läromedelstext 1958 Läromedelstext 1968 Läromedelstext

Läs mer

Svenskarnas bloggläsande

Svenskarnas bloggläsande Svenskarnas bloggläsande Läs- och konsumtionsvanor bland bloggläsare i Sverige LINDA HÖRNFELDT Better Bloggers www.betterbloggers.se 2015 Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med

Läs mer

FUNGERAR DIN PR-STRATEGI?

FUNGERAR DIN PR-STRATEGI? FUNGERAR DIN PR-STRATEGI? Så kan du använda data för att mäta effekten av din PR Mynewsdesk PR Academy Studieguide 4 av 5 Del 1 Ett ramverk för mätning AMEC-modellen är ett ramverk som är framtaget av

Läs mer

Promotion (Påverkan) Thomas Rosenfall IEI

Promotion (Påverkan) Thomas Rosenfall IEI Promotion (Påverkan) Thomas Rosenfall IEI 1 Agenda Masskommunikation Personlig försäljning Direktkommunikation Promotion mix Interaktiv kommunikation Att utforma en marknadskommunikationskampanj 2 Påverkan:

Läs mer

Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero. Produktionsbolag digitala medier

Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero. Produktionsbolag digitala medier Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero Vilka är Animero och varför står jag här? = både webb och film Startade 2001 13 anställda Kontor i Helsingborg och Stockholm Vilka

Läs mer

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte KONST OCH KULTUR Ämnet konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I

Läs mer

THE EXPERIENCE ERA NINE YARDS TRENDSPANING 2015

THE EXPERIENCE ERA NINE YARDS TRENDSPANING 2015 THE EXPERIENCE ERA NINE YARDS TRENDSPANING 2015 I EN AMERIKANSK UNDERSÖKNING....bland kommunikationschefer uppgav en majoritet att de upplever att förändringarna de senaste två åren är mer omfattande och

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Om annonsering i fackpress generellt

Om annonsering i fackpress generellt Om annonsering i fackpress generellt och i Dagens Samhälle specifikt 1 Vilken effekt vill man ha? Ökad kännedom Ökad lojalitet Ökat antal leads Försäljning Fler? 2 Mest önskad effekt är Att sälja sina

Läs mer

ATT SKAPA INFLYTANDE. Från medierelationer till influencer-relationer. Mynewsdesk PR Academy. Studieguide 2 av 5

ATT SKAPA INFLYTANDE. Från medierelationer till influencer-relationer. Mynewsdesk PR Academy. Studieguide 2 av 5 ATT SKAPA INFLYTANDE Från medierelationer till influencer-relationer Mynewsdesk PR Academy Studieguide 2 av 5 VEM ÄR EN INFLUENCER? INFLUENCERS FINNS INOM VARJE UPPTÄNKLIG BRANSCH VAD GÖR DEM SÅ ANVÄNDBARA?

Läs mer

Älmhults kommuns kommunikationspolicy

Älmhults kommuns kommunikationspolicy Älmhults kommuns kommunikationspolicy Beslutad av Kommunfullmäktige 2014-12-15 Diarienummer: Dnr 2014/170-534 Gäller från 2014-12-15 Innehållsförteckning Inledning... 3 Koppling till andra interna styrdokument

Läs mer

Sociala medier och uppdragsutbildning

Sociala medier och uppdragsutbildning Sociala medier och uppdragsutbildning Vad ska jag prata om? Utveckla dina affärer med sociala medier Vägen fram till en framgångsrik social media-strategi Uppdragsutbildning i sociala medier? Mål med föreläsningen?

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

ORGANISATION och KOMMUNIKATION

ORGANISATION och KOMMUNIKATION ORGANISATION och KOMMUNIKATION Mats Heide Institutionen för kommunikationsstudier Lunds universitet Mats.Heide@iks.lu.se 1 Vad ska vi diskutera?! Kommunikationsbegreppet! Perspektiv på kommunikation! Relationen

Läs mer

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27.

ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27. ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27. Bakgrund Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för såväl privatpersoner som företag

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Ramverk för: Brandingstrategi. Datum: Företag: Brand: Kontaktperson: Uppgjord av: Copyright 2013. Pyramid Communication AB

Ramverk för: Brandingstrategi. Datum: Företag: Brand: Kontaktperson: Uppgjord av: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Ramverk för: Brandingstrategi Datum: Företag: Brand: Kontaktperson: Uppgjord av: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Marketing lovar branding håller Ordet brand ska inte förväxlas med det svenska

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA handlar

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Sammanställning av kursutvärdering

Sammanställning av kursutvärdering Kursutvärdering P O Ågren per-olof.agren@umu.se Vårterminen 2017 Sid 1 (13) Sammanställning av kursutvärdering Examensarbete i informatik, 15 hp, VT 2017 Kursansvarig: Per-Olof Ågren Samlad bedömning 1

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Insamlingsguide. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen

Insamlingsguide. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen Insamlingsguide Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen TÄNK OM DIABETES KUNDE BOTAS Du som läser denna insamlingsguide hoppas troligen på samma sak som vi en framtid

Läs mer

S A V E T H E C O M M U N I C A T I O N

S A V E T H E C O M M U N I C A T I O N S A V E T H E C O M M U N I C A T I O N Innehållsstrategi för Rädda Barnen Instagram Instagram är ett medium där vi förväntar oss att konsumtionen av innehållet ska gå snabbt. Vi föreslår att ni försöker

Läs mer

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter 1 Under rubriken Kunskapskrav kommer det så småningom finnas en inledande text. Den ska ge en övergripande beskrivning av hur kunskapsprogressionen ser ut genom årskurserna och mellan de olika betygsstegen.

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Kommunikationsstrategi

Kommunikationsstrategi Kommunikationsstrategi Inledning Vi har valt att rikta in oss på en målgrupp som är unga kvinnor och män i åldern 18-35 år. Efter de efterforskningar vi gjort på internet kan vi uppskatta att de flesta

Läs mer

Nybro kommuns policy för. sociala medier. Antagen av kommunstyrelsen 2011-04-26

Nybro kommuns policy för. sociala medier. Antagen av kommunstyrelsen 2011-04-26 Nybro kommuns policy för sociala medier Antagen av kommunstyrelsen 2011-04-26 Policy för sociala medier är en del av Nybro kommuns informations- och kommunikationsstrategi. Sociala medier definieras som

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet,

UTBILDNINGSPLAN Medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet, UTBILDNINGSPLAN Medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet, 180 högskolepoäng Programstart: Hösten 2017 Högskolan för lärande och kommunikation, Box 1026, 551 11 Jönköping BESÖK Barnarpsgatan 39,

Läs mer

Detta whitepaper har t ex hashtag #vadmenasmedhashtags eller #hashtagstrategiforetag Så om du delar detta vidare, ange gärna någon av dessa.

Detta whitepaper har t ex hashtag #vadmenasmedhashtags eller #hashtagstrategiforetag Så om du delar detta vidare, ange gärna någon av dessa. 7 steg för att skapa en Hashtag- strategi för B2B- företag Marketinghouse (källor: Google, Hubspot, Twitter, Instagram och olika bloggar) Detta whitepaper har t ex hashtag #vadmenasmedhashtags eller #hashtagstrategiforetag

Läs mer