ICA gillar dig, gillar du ICA?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ICA gillar dig, gillar du ICA?"

Transkript

1 ICA gillar dig, gillar du ICA? En kvalitativ studie om konceptet ICA Student ur ett strategiskt kommunikationsperspektiv ICA likes you, do you like ICA? A qualitative study about the concept ICA Student from a strategic communication perspective Johanna Lundberg & Caroline Ullman Medie- och kommunikationsvetenskap Kandidatnivå, 15 hp Vårterminen 2015 Handledare: Ulrika Sjöberg

2 Abstract Idag finns det begränsade teorier som behandlar det postmoderna konsumtionssamhället utifrån ett medie- och kommunikationsvetenskaligt perspektiv. Syftet med examensarbetet är att undersöka spänningsfältet mellan ICA och högskolestudenter i ett konsumtionssamhälle genom att granska varumärkeskommunikationens betydelse på digitala plattformar. Materialinsamlingen är genomförd i form av kvalitativa intervjuer, med medarbetare på ICA, samt fokusgrupper med studenter. Med studien vill vi ge en inblick i hur kommunikationsprocesser strategiskt utformas för att nå rätt målgrupp, hur relationer vårdas och vad en god dialog innebär och har för framtida betydelser. Studien har analyserat det spänningsfält som ligger i grund till valet av konsumtion gällande matvaruhandel som högskolestudent. Studiens slutsatser visar på att det är en rad olika faktorer som är bidragande till att bygga upp en stark relation med ett företag. Today there is limited theories considering reasearch on the postmodern consumtion society from a media and communication perspective. The purpose with this thesis is to investigate the tension between ICA and Univeristy students in a consumption society through analysis brandbuilding communications meaning on digital platforms. The material to the thesis is collected by qualitative interviews, both with employees at ICA and focus groups with university students. With this thesis we want to give an insight of how communication processes strategically is designed to reach their target group, how relationships are nurtured and what a good dialogue means for future brand building. The study has analyzed the tension of what includes the choice of consumption when it comes to retail business from university students perspective. The conclusions indicate how there are a number of factors that are contributing to build a strong relationship with an organization. 2

3 Titel: ICA gillar dig, gillar du ICA? Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15hp Vårterminen 2015 Författare: Johanna Lundberg och Caroline Ullman Fakultet: Kultur och samhälle, Malmö högskola Institution: Konst, kultur och kommunikation (K3) Handledare: Ulrika Sjöberg Sökord: konsumtionssamhället, strategisk kommunikation, varumärkesrelation, varumärkesbygge, kommersialisering, ICA, ICA Student, digitalisering, sociala medier, Facebook, deltagarkultur, word of mouth, livsstil, maktstrukturer, intervju, fokusgrupper, offentlighet. Key words: consumtion society, strategic communication, brand relations, brand building, commercialization, ICA, ICA Student, digitization, social media, Facebook, participatory culture, word of mouth, lifestyle, power structures, interviews, focus groups, publicity. 3

4 Abstract Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och frågeställningar Bakgrund Forskningsöversikt En modern och kritisk konsument Att bygga upp ett starkt varumärke Engagemang i en digital tidsålder Sociala medier - till nytta för varumärket Teoretiskt perspektiv Det postmoderna konsumtionssamhället Det kommersiella rummet Varumärkeskommunikation Kommunikationsstrategier Word of mouth Medierad kommunikation En involverad konsument Metod Kvalitativ intervju Fokusgrupper Material och urval Genomförande Transkribering och analys Urvalsstrategier Etiska överväganden Validitetsdiskussion Analys Studenters konsumtionsvanor Från att köpa mellanmjölk till att byta bank, ett ICA i gränslandet ICA gillar dig, gillar du ICA? ICA önskar grattis på födelsedagen Summering av analysen Sammanfattning och diskussion Slutdiskussion Caroline Ullman Slutdiskussion - Johanna Lundberg Referenslista Internetreferenser Övriga referenser Bilagor Frågeformulär ICA Frågeformulär fokusgrupper

5 1. Inledning Aldrig förr har varumärkesbygge varit så betydelsefullt som det är idag. Vad innebär det att utveckla ett varumärke i ett digitalt medielandskap? Digital varumärkesutveckling tyder på att det är långt ifrån enbart köpbeslutet som ligger i fokus. Det var någonting som vi fann intressant och ville studera närmare genom att applicera modern konsumtionsforskning på ett specifikt företag. För snart fyra år sedan startade detaljhandelsföretaget ICA upp ett koncept inom organisationen som heter ICA Student. Idag har företaget cirka ICA-studenter och på deras hemsida beskrivs konceptet som ett hjälpmedel och erbjuder förmåner för att underlätta en students vardag. I denna studie har vi med förslag från ICA valt ut och format grunden till vårt examensarbete inom ramen för strategisk kommunikation, med en specifik inriktning på just ICA Student. I samband med att ICA Student etablerats har de digitala medierna utvecklats och för många aktörer och privatpersoner blivit en självklar kanal att kommunicera genom. De digitala medierna förändrar också naturen av sociala kopplingar och gör det lättare för oss att interagera med nya människor eller företag (Jansson, 2009:121). Trots att ICA Student har ett stort antal medlemmar och är ett framgångsrikt koncept så finns det alltid utmaningar gällande kommunikation. Följande arbete, med ursprung utifrån ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv har utgått ifrån de faktorer som är betydelsefulla inom forskningsfältet som ständigt utvecklas och förändras. 1.2 Arbetsfördelning Fördelningen av arbetet har varit mycket jämn och ömsesidig. Vi har arbetat tillsammans hela arbetet igenom och fattat alla beslut gemensamt. Även fast vissa delar har skrivits separat har vi hela tiden haft stor insikt i varandras texter och korrigerat samtliga slutversioner tillsammans. Vi genomförde alla intervjuer ihop, förutom två som gjordes enskilda. Dessa har vi dock diskuterat i detalj i efterhand. Vi anser att ett arbete i par har varit av stor fördel då vi har kunnat diskutera ur olika synvinklar och analysera materialet i par. 5

6 2. Syfte och frågeställningar Vi har valt att undersöka hur studenter vill bli förknippade med ett varumärke och vad de ställer för krav på ett företag, med ingångspunkt i konsumtionssamhället. För att konkretisera följande valde vi att titta närmare på hur ICA:s koncept ICA Student är uppbyggd och hur den kommunikationen sker ICA och studenter emellan, alltså från ett producent- och konsumentperspektiv. Genom en kvalitativ studie genomförd tillsammans med studenter och medarbetare på ICA har vi kommit fram till vårt syfte och våra frågeställningar. Syftet med examensarbetet är att undersöka spänningsfältet mellan ICA och högskolestudenter i ett konsumtionssamhälle genom att granska varumärkeskommunikationens betydelse på digitala plattformar. Vad styr en students konsumtionsval? Vilka förväntningar och krav ställer en konsument på ett företag i deras kommersiella kommunikation? Vilka strategier har ICA för att bygga relationer med konsumenter på digitala plattformar? 6

7 3. Bakgrund Med drygt 1300 butiker och en marknadsandel på cirka 36 procent är ICA den ledande dagligvaruaktören i Sverige. Verksamheten drivs tillsammans med enskilda ICA-handlare, vilka var och en äger och driver sina egna butiker och kan på så sätt möta kunderna genom lokalt anpassade koncept och erbjudanden (Om ICA gruppen i korthet, 2015). För att beröra och skapa långsiktiga relationer mellan företag och dess kunder, är kommunikationen mellan de två parterna någonting viktigt att arbeta med. ICA har ett specifikt lojalitetsprogram som alla studerande på högskola eller universitet kan ingå i. Programmet kallas för ICA Student och innebär främst att du får ett kostnadsfritt bankkort, med dubbelbonus varje gång du handlar. De erbjuder även förmånliga rabatter och priser på ICA:s sortiment men också på produkter och tjänster med samarbetspartners till företaget. I ett konsumtionssamhälle där allt mer globaliseras och förändras, utvecklas också kommunikationsprocesserna som skapar nya utmaningar för samhället (Falkheimer och Heide, 2011:13). Företag och konsumenter möts idag på digitala plattformar och det blir därför viktigt att upprätthålla och vårda den information och kommunikation som sprids mellan de två parterna. Enligt statistik hämtat från Facebookskolan (2014) har det visat sig att det är företag inom mat/godis/dryck som har lättast att samla många fans. I vilka kanaler tar studenter del av specifik information och i vilka kanaler förs dialog? Var vill studenter ta del av erbjudanden och tjänster som ICA Student erhåller? Facebook och andra sociala medier är självklara kanaler för många att ta emot nyheter, information och kommunicera på. De organisationer som har uppnått en positiv kommunikation, förståelse och samhörighet med deras kunder avspeglar sig i intresset att skapa långvariga kundrelationer och lojalitet till varumärket. Eftersom att matinhandling är en stor del av en konsuments inköp, innebär det att livsmedelskedjorna måste möta de nya konsumenternas förväntningar för att skapa långsiktiga relationer. Studenter ses ofta som en av de samhällsgrupper som har en begränsad ekonomi. I dagsläget lever en student på cirka 9000 kronor i månaden, varav matkostnaderna utgörs av cirka 2000 kronor (Studentbudget, Konsumentverket, 2014). Enligt statistik hämtat från Universitetskanslersämbetet (2014) är medianåldern för de som börjar studera 21 år. Därför är följande målgrupp utvald för studien, då den ämnar forska kring en students konsumtionsvanor i ett digitalt mediesamhälle. ICA Student vill veta när en student är mottaglig för att ta emot information från ICA. 7

8 De anser också att det är svårare för dem att kommunicera ut vissa budskap om ICA Student än andra, exempelvis ICA Banken. Det vetenskapligt intressanta med den digitala revolutionen är hur det uppstår nya former för hur konsumtion förändras, kommunikation utvecklas och hur varumärkesrelationer byggs. Vad unga har för konsumtionsvanor och kommunikationsvanor med ICA är inte bara intressant i följande kontext utan får en större betydelse då forskningsområdet går att applicera på andra företag som också befinner sig i ett utvecklande digitalt samhälle. 8

9 4. Forskningsöversikt Följande kapitel introducerar tidigare forskning berörande varumärkesbyggande kommunikation utifrån ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv. Studien ämnar undersöka ICA:s kommunikativa utmaningar för att skapa långsiktiga relationer med högskolestudenter i ett postmodernt konsumtionssamhälle. Nedanstående text kommer att presentera de faktorer som är betydande för en students val av att konsumera, varumärkesbyggande kommunikation och innebörden av att engagera sig i ett företags olika kommunikativa kontexter. 4.1 En modern och kritisk konsument Modern konsumtion innebär en rad olika nya former för kommunikation, uttryck och identifikation. Konsumtion handlar om individuella och kollektiva köpbeslut och de produkter och tjänster människan väljer att använda för att tillgodose sina behov bygga upp en personlig identitet (Giddens, 1991). Idag söker näst intill alla människor i västvärlden information och nyheter genom medier och många människor använder internet som verktyg för konsumtion. En medierad konsumtion bidrar till att människan har ett stort urval av alternativ till att konstruera en personlig livsstil. I en granskning av Svensk handel (Svensk handel ), svarade nio av tio respondenter i en konsumtionsundersökning att de använder internet till att söka information om en vara innan de gör sina inköp. Internet är ett viktigt medium för både informationsspridning om produkter och tjänster, men också den plattform där många människor förbereder sig innan de tar ett köpbeslut i fysiska butiker (Svensk handel ). På digitala informationskanaler finns det således möjlighet till att påverka kundens köpbeslut, genom förberedande kommunikation. I många fall förs den förberedande dialogen på ett säljande och informerande sätt för att värva fler kunder och sälja ett så kallad behov av produkten (ibid). Att konsumenter är mer kritiska mot reklam idag än tidigare är det inget tvivel om. Det sätter press på företagen att kommunicera med ärlig och tydlig kommunikation, för att vinna konsumentens förtroende (Bjurström, Fornäs och Ganetz, 2000). 9

10 4.2 Att bygga upp ett starkt varumärke Varumärkesbygge handlar om de strategier ett företag använder sig av för att öka sin attraktionskraft, få ett större förtroendekapital och mer gehör (Carlsson, 2011:10). Idag är inte bara varumärket kundorienterat utan även betydelsefullt för att attrahera och bygga upp en relation med medarbetare och intressenter (ibid). Ett varumärke kan definieras som ett namn, begrepp, symbol eller design som har i syfte att identifiera en produkt eller särskilja sig från konkurrenterna (Keller, 1993:9). Varumärkena får genom denna definition chans att symbolisera exempelvis genre eller kvalitet (Keller, 1993:10-11). Desto mer ett varumärke är involverad i ens publik och konsumenter, ökar det chansen till att skapa känslor, symboler och mening kring företaget som nedanstående text kommer att diskutera. Keller (1993) lyfter fram värdet av att nå en stark varumärkesidentitet eller varumärkespersonlighet. Varumärkeskommunikation är en utvecklingsprocess för en organisation med syfte att informera, övertala och påminna konsumenterna om företaget. I en lyckad kommunikation höjs då chanserna för igenkännande och en stärkt identifikation för varumärket. Utifrån ett psykologiskt perspektiv kan varumärken och dess kommunikation spela en viktig roll för att effektivisera konsumenternas reaktioner på närvaron av varumärket. Det inträffar främst när konsumenterna känner till varumärket och har ett starkt nätverk av gynnsamma och unika varumärkesassociationer (ibid). Modern forskning har tittat på hur företag använder sig av strategier för att bygga upp varumärkesbyggande relationer på sociala medier. Kommunikationen behöver då vara utformad efter val av kanal för olika typer av aktiviteter och anpassas efter om det är en dialog, debatt, engagerade tävlingar eller liknande (Carlsson, 2011:47). Kommunikation fungerar även som en strategi för att fastställa värderingar och ett sätt att visa vad företaget har för ståndpunkt och på så sätt blir det mer självklart för en konsument att känna tillhörighet eller möjlighet till identifiering (Carlsson, 2011:51). Becerra och Badrinarayanan (2013) beskriver värdet av att företag använder sig av metoder för att öka en varumärkesidentifiering hos konsumenter. I deras artikel om varumärkesförtroende och varumärkesidentifikation hävdar Becerra och Badrinarayanan att när väl förtroende är funnit hos ett varumärke är konsumenterna mycket mer mottagliga för kommunikation från varumärket än tidigare, i alla dess former. De menar samtidigt dock att val av varumärke från början styrs av passion och känslor och kan inte köpas och måste utformas grundligt genom att förstå hur konsumenter vill bli bemötta i specifika situationer (ibid). 10

11 4.3 Engagemang i en digital tidsålder Jenkins (2012:76) forskning kring mediekonvergens beskriver hur konsumenterna får allt större makt och att det finns nya möjligheter till att sålla ut vad vi personligen är intresserade av och värdesätter. För att utveckla ett starkt varumärke diskuterar Jenkins de strategier som bland annat innebär att väcka beröringspunkter mellan varumärket och konsumenten. Upplevelsen och den relation som byggs skall inte enbart begränsas till en plattform utan sträcka sig över så många plattformar som möjligt för att få ökad utvidgning och igenkännande på den publika arenan. Jenkins (2012:77) presenterar ett fall om Coca Cola där företaget allt mindre ser sig som ett läskföretag och mer som ett underhållningsföretag, som både formar och sponsrar idrottsevenemang, konserter, filmer och TV-program. För att utmärka sig i mediebruset läggs stor vikt i att fastna i konsumenternas medvetande och olika underhållningsresurser för att på den vägen ta sig in i folks hjärtan och hjärnor. Vidare diskuteras hur publikdeltagande är en betydelsefull strategi för att bygga upp så kallade lovemarks. Med det menas att få in ett mer personligt och känslomässigt engagemang hos konsumenterna (Jenkins, 2012:77). Kevin Roberts, VD för reklambyrån Saatchi & Saatchi anser i Jenkins (2012:77f) att lovemarks och den övriga konsumentanpassade kommunikationen från företagens sida kommer att handla mer och mer om det i framtiden. Om företagen lyssnar på konsumenternas känslor och därifrån utvecklar sin kommunikation kommer de att fånga sin målgrupp. Det kan vara någonting som berör konsumenterna som de själva inte i stunden efterfrågar, men blir en självklarhet när de nås av budskapet (ibid). Deuze (2007) diskuterar också hur medieproduktion alltmer måste anpassa sig efter en mediesamtid där individens kreativa förmåga flödar. Det handlar om att förstå sig på att nya trender uppkommer och förändrar vår syn på medievärlden och som i sig skapar nya sätt till uttryck för individer att konsumera men också för att förstå digital konsumtion och nya sätt att arbeta med målgruppsanalys (ibid). American Idol är ett annat exempel där de engagerar publiken i programmet och på så sätt får dem att stärka sin lojalitet gentemot både programkonceptet och sponsorerna. Genom att synas i olika mediekanaler blir det då viktigt att bevara och attrahera konsumenter för att bygga långsiktiga relationer (Jenkins, 2012:67ff). 11

12 Mediesamhället växer och expanderar allt mer. Det ligger i grund för den nya teknik som ständigt utvecklas, vilket är betydande för mediernas framtid. Mediekonvergens som vuxit fram skapar nya platser för uttryck, vilket innebär en ny uppsättning av nya spelregler och vissa teoretiker pekar på att de traditionella medierna står inför en osäker framtid (Hvitfelt och Nygren, 2005). Det råder inget tvivel om att kundinvolvering är betydande i en process för att nå ett starkt varumärke. Intresset hos konsumenter om att får reda på bakgrundsinformation om verksamheter har blivit allt starkare och konsumenter ställer allt högre krav på ansvarstagande och engagemang i bland annat miljöfrågor. I Sverige rankas ICA, Coop, Volvo, Arla och IKEA som de företag som är aktiva i miljöfrågor och socialt ansvar, vilket ökar bilden av att vara det goda företaget (Carlsson, 2011:51). I en artikel skriven av Vivek, Beatty och Morgan (2012) lyfter de fram konsumentengagemang som ett nyckelbegrepp. Marketing Science Institute efterfrågade en bättre förståelse för engagemang och vad som anses vara viktigt i en kundrelation. I artikeln beskrivs engagemanget ligga bortom köpet och istället fokusera på det mer personliga planet. Begreppen Word of mouth, delaktighet och trovärdighet ställs i centrum. Artikelns utgångspunkt fokuserar på att se till kundens behov, kan också företag utvecklas. Likt Jenkins forskning så menar Vivek, Beatty och Morgan (2012) att kundengagemanget bottnar i det sociala och emotionella och att det utgör grunden till människans beteende och lojalitet till olika företag. Här menar också författarna att fortsatta studier inom området och brister inom just goda kundrelationer bör ligga på just hur goda kundrelationer byggs och att en mall för det bör tas fram och följas (Vivek, Beatty och Morgan 2012). Likt detta resonemang menar Gripsrud (2002:364) att en ökad interaktivitet mellan sändare och mottagare, är nyckelfaktorer som gör båda parterna uppmärksamma på respons och feedback om ett företag och blir på så sätt en bidragande faktor till en långsiktig relation. 4.4 Sociala medier - till nytta för varumärket Det finns många anledningar till att sociala medier är relevant för hur ett varumärke kan utvecklas. Kontaktytor, möjligheter att bygga upp långsiktiga relationer, en plats för dialog, att komma nära konsumenterna, snabba spridningseffekter och en löpande omvärldsbevakning via sociala medier är några att nämna (Carlsson, 2011:33). 12

13 Varumärkesbyggande kommunikation i sociala medier kan betraktas som summan av all den kommunikation som kretsar kring varumärket av medarbetare, konsumenter, journalister, bloggare och andra intressenter (Carlsson, 2011:38). Sociala medier har för många företag blivit en självklar plattform att synas på. Inte minst för att de på ett modernt sätt kan presentera företaget och ge snabb och effektiv service som komplement till tidigare traditionella kundtjänster, men också visa engagemang och göra konsumenten en del av varumärkesbygget (Carlsson, 2011:49). Den populäraste och mest nedladdade appen för vår målgrupp är det sociala nätverket Facebook (Facebook, 2014). Det är en social medieplattform som är gratis och kan användas av både företag och privatpersoner där det går att skapa en egen profil-sida (Facebook, 2014). Facebook kan idag ses som en ny offentlig sfär med stora kommunikationsmöjligheter som blandas med information. Verktyg på plattformen gör att användarna både kan gilla personer, företag och produkter. Det är ett medium som både bjuder in till aktivitet men också ett sätt att uttrycka sig för människan (Van Dijck, 2012:161). Internet är som tidigare nämnt den informationskälla som dominerar gällande kommunikationskanaler. För personer upp till 45 år väljer majoriteten att konsumera information via internet, istället för de traditionella medierna så som radio, tv och dagstidningar. Det är fortfarande vad en äldre målgrupp föredrar (Findahl, 2014). Vidare används internet på olika sätt och med olika syften beroende på åldersgrupp, där den målgrupp som vi fokuserat på i examensarbetet (Högskolestuderande år) främst använder internet för att läsa bloggar, nyheter, söka information och ta del av andra sociala nätverk. Allt mer av de ungas internetkonsumerande sker via smartphones, där information och nyheter sprids genom olika appar (Findahl, 2014). Det går att skapa en Facebook-profil efter det syfte den skall användas till. En företagssida går att gilla eller följa, medan en privat Facebook-profil, går att skicka en vänförfrågan till. Det har blivit allt mer vanligt för företag att använda sig av en företagssida på Facebook i och med de sociala mediernas revolution (Harridge, 2008). Sociala medier är en plattform som underlättar för företag att nå ut till kunder genom att skapa sidor som medlemmar kan gilla och följa (Facebookskolan, 2014). I vår studie ser vi starka samband med tidigare gjord forskning inom området och då framförallt sett till artikeln kundengagemang och hur företag vinner förtroende. 13

14 I artikeln skriver av Vivek, Beatty och Morgan (2012) beskriver de även några av de nyckelbegrepp som vi har ansett vara av relevans för vår studie, exempelvis Word of mouth. Vad som framkommer tydligt och som är centralt inom forskningsområdet är ett modernt synsätt där stor vikt läggs vid att studera hur mottagaren/konsumenten/kunden vill ta emot eller interagera med den kommunikation som företag sänder ut. Delaktighet har blivit en allt viktigare roll och precis som Jenkins (2012:71) menar så bygger det moderna fältet inom konsumtionsforskningen på att bygga en form av varumärkesgemenskap. Forskningsområdets utmaningar från ett företags eller en organisations sida är att vinna förtroende och kommunicera med sin målgrupp genom olika strategier anpassat på individnivå. Vad är det som just varje konsument söker och vad för typ av kommunikation kräver konsumenter från företag? 14

15 5. Teoretiskt perspektiv Studiens teoretiska perspektiv utgår ifrån Baumans (2008) forskning kring det postmoderna konsumtionssamhället i kombination med Anthony Giddens (2011) forskning om modernitet. Kapitlet behandlar kopplingar till det utvalda forskningsområdet för att ge förståelse för examensarbetets syfte och frågeställningar. Därför ställs begrepp som kommersialisering, varumärkesrelationer och kommunikationsstrategier i centrum. Kapitlet har varit en förutsättning för att kunna samla in och analysera den empiri vi har tagit fram. 5.1 Det postmoderna konsumtionssamhället Bauman (2008:19ff) framställer det postmoderna konsumtionssamhället med fokus på den fria individen, snabba beslut och val i både köp och arbete och en ständigt pågående konsumtionsprocess. Bauman menar att människor inte längre bara konsumerar utan skapar ett eget människovärde genom konsumtion. De köpbeslut vi tar i vardagen blir betydande för identitetsskapandet (ibid). Även om det på något vis döljs eller mörkläggs, så är det framträdande draget i konsumtionssamhället att konsumenterna bygger upp en personlig sfär genom konsumtion. Det finns en rädsla i att inte vara efterfrågad i konsumtionssamhället och för att upprätthålla sin positionering krävs det att ständigt vara uppdaterad om de senaste varorna som finns på marknaden (Bauman, 2008:62-63). Det postmoderna konsumtionssamhället bygger inte bara på att människan ses som en vara utan också lever i en snabbt föränderlig digital tidsålder. Det visar sig i kortsiktiga beslut såsom tillfälliga anställningsformer och bostadsformer men också som konsument i den vardagliga handeln. Vi handlar inte längre efter ett självklart traditionellt val utan besluten beror på den tillfälliga livssituationen (Bauman, 2008). En snabbt växande och utvecklande digital marknad kan lika gärna påverka och ändra beslut hastigt. Människan styrs inte längre av normer och kollektiva värderingar utan individualisering står i centrum när ett ställningstagande görs (Bauman, 2008:62-63). Exempelvis kan det i sin tur styra över valet av matbutik som varje enskild individ väljer att handla i, genom information som tas in och värderas via sociala medier i rollen som konsument. Reklam och kommunikation som dyker upp i sociala medieflöden har vi olika åsikter om vilket i sin tur påverkar val vi gör i det verkliga livet. 15

16 Dock så behöver inte konsumtion byggas på enskilda händelser utan valen kan även påverkas av en helhetsbild som reklam av mat, dryck och resor, för att nämna några (Bauman, 2008). I vissa fall kan ett koncept köpas rakt av och känslan för det återstå, även fast delar av konceptet förändras. I och med att konsumenterna blir mer och mer framträdande och får en starkare position i samhället innebär det också att producenterna behöver bli mer konsumentorienterade. Giddens (2002:26) synsätt på modernitet där människan tillåts interagera på gränsöverskridande sociala plattformar och kommunicera fritt med varandra är central i ovanstående resonemang. Människan klassificeras inte längre av ekonomiska förutsättningar eller härkomst (Giddens, 2002:26). Det som står i fokus är istället människans val för stunden och vilken samhörighet som uppfylls beroende på social kontext. Historiskt sett var det svårare för människan att hitta samhörighet med icke likasinnade, vilket den digitala och globala tekniken har hjälpt till med. Traditioner har i dagsläget inte lika stor inverkan på människans beslut, menar Giddens (2011:10ff). Internet och en förenklad digital kommunikation, framförallt på sociala plattformar har helt enkelt öppnat upp för mer icke traditionella kommunikationsvägar och valfriheten är större. Den mer individuellt utvecklade kommunikationen i konsumtionssamhället påverkar i sin tur människans livsstil. Giddens (1991) ser begreppet livsstil som en slags genre, något som kan förändras över tiden och har en hög dominansgrad och stor betydelse för individen. Människans traditionella sätt att leva är präglat av traditioner, seder och familjära faktorer men har idag utvecklats till att människan har fått allt mer frihet till att själv välja sin livsstil genom de val som presenteras i olika samhällskontexter. Idag ligger fokus på influenser från vardagen såsom mode, musik och kultur. Dessa olika livsstilsmönster förklaras och associeras ofta med den ytliga konsumtionen och den förenklade kommunikationen. Senmodernismen bidrar också till en rad olika livsstilar att välja mellan och begreppet traditionalism har en allt mindre betydelse (Giddens, 2011:103). Volymen av livsstilar kan både skapa förvirring hos användaren men också grupptryck genom umgänge, ekonomiska begränsningar eller kommersialism. På sociala plattformar, kommer följande i uttryck via olika typer av forum, såsom reklam och dialoger på Facebook eller bilder på Instagram, för att nämna några. Konsumtionen bygger alltså främst på att utmärka sin identitet än att uppfylla sina grundläggande behov (Bjurström, Fornäs och Ganetz, 2000:32). 16

17 David Lyon (1998:71ff) anser inte bara att dagens postmoderna samhälle bidrar till att människor inte lika självklart känner tillhörighet till ett kollektiv eller klass. Digitaliseringen och den nya tekniken medför helt enkelt att en frihet och självbestämmelse öppnas upp för varje enskild individ. Engdahl och Larsson (2011: ) bygger vidare på om hur Lyons teorier konstruerar ett modernt individualiserat samhälle där vanor och konsumtion utformas efter den enskilda individens handlande. Känslan av att allt är flyktigt och föränderligt står i centrum (ibid). En konsumtion är inte numera en långvarig relation utan en produkts värde förkortas och således även relationen mellan producenter och konsumenter. Denna maktförskjutning har utvecklats under en lång tid och grundar sig i masskonsumtion, nischade produkter och en digitaliserad marknad där kommersialiseringen hjälper till att fortare marknadsföra varor, som har ett specifikt värde under en kortare tid (Bjurström, Fornäs och Ganetz, 2000:27-28). 5.2 Det kommersiella rummet Inom det postmoderna konsumtionssamhället har mediernas framtåg vuxit fram och begreppet kultur har utvidgats. Kulturstudier inkluderar inte bara konst och klassisk musik utan även klädval, idolskap och vardagliga beslut, som i form av vilken matbutik vi handlar i. Kulturstudier handlar om människans praktiska konsumtionsval (Berglez, 2009:58). Kulturstudier som perspektiv innebär att ett brett tolkningssätt föreligger och det kopplar medierna till vår vardag. Mediernas utveckling inkluderar konsumenter i en deltagarkultur och har stort inflytande på individens köpbeslut (Van Dijck:2012:42-43). Det är således även det som Giddens (2011:10ff) resonerar kring, människors valfrihet som vi ovan beskrivit och det fria moderna synsättet som Giddens har på människan och dess användning av medierna. Giddens forskning skiljer sig från Frankfurtsskolans teorier om kultur, där det hävdas att det fortfarande finns en tydlig markering i vad som är finkultur och populärkultur men även om mediers makt och dess påverkad på kultur som ökad homogenisering. Berglez (2009:59) beskriver fortsättningsvis att oavsett om det handlar om statliga eller kommersiellt fria medier så finns det motsättningar både från företagen som vill förmedla ett budskap, men också från mottagarna och konsumenterna. Det kan ses som att ett företags mening med ett budskap som ska sändas ut är att propagera för något. 17

18 Många företag arbetar starkt med att involvera människan i kommersialiseringsprocessen och att inkapsla människor i ett kollektivt tänk, för att gynna företaget. Konsumenterna däremot använder sig av sin frihet för att skapa en personlighet och skräddarsy åsikter (Giddens, 2011:103). Det går alltså genom kulturstudieteorier att argumentera för att oavsett hur mycket företagen försöker förmedla och övertyga konsumenterna i en kommersialiseringsprocess, så uppstår det situationer längs vägen som gör att de aldrig kan lyckas fullt ut (Berglez, 2009:60). Det kan exempelvis handla om hur människor skapar ett eget värde och bygger upp ett personligt varumärke på diverse digitala plattformar. Det är vanligt förekommande att visa tillförlitlighet till ett företag och i somliga fall arbetar individen för att förknippas med ett särskilt företag eller varumärke (Bjurström, Fornäs och Ganetz, 2000: ). Vad som gör kommersialismen i förhållande till ovanstående komplex och som kan problematiseras ur en mediesynpunkt är betydelsen av moral och etik. Medierna representerar en bild av en verklighet som vi antingen lever i eller en fiktiv bild av hur vi skulle kunna leva. ICA förmedlar via sina digitala kanaler budskap de vill ska tas emot på ett specifikt vis och förmedlas vidare via mottagarna. Är det något speciellt erbjudande som lockas kan det snabbt sprida sig studenter i mellan och effekten bli större än bara budskapet i sig. Att lyckas med sina budskap och få sin mottagare att känna trovärdighet är viktigt i skapandet av relationer och vad mottagarna anser passa in i en offentlig miljö gällande företagskommunikation (Olsson, 2009:79). Hur det kommersiella vidrör den privata sfären är här viktigt för företag då det är ett känsloladdat ämne. Idag handlar det inte bara om vad medierna skriver om kändisar utan också hur företag väljer att kommunicera med sina kunder eller följare på sociala medier. Vad kan egentligen definieras som privat och offentligt? Hur mycket information har ett företag rätt att lagra om privatpersoner (Gripsrud, 2002: )? Att företag idag arbetar närmare kunderna och på en mer deltagande nivå, beror delvis på att konkurrensen om kunderna har blivit hårdare men också för att medierna i sig underlättar och öppnar upp till dialog (Gripsrud, 2002:319). I den medierade offentligheten lagras individers uppgifter på företags databaser för att kunna användas vid reklamutskick, veckobrev etc. De sociala nätverken används som kommunikationsmedel och öppnar upp för ett bredare konsumtionsrum (Bjurström, Fornäs och Ganetz, 2000:156). 18

19 Offentligheten är idag inte bara medierad utan sker även fysiskt genom att köpcentrum och matbutiker till exempel har övervakningskameror. Kamerorna är till för en ökad trygghet men kan enkelt även skapa en obehagskänsla hos kunderna och bidra till att kunden inte vill besöka butiken (Bjurström, Fornäs och Ganetz, 2000:158). Det positiva med en ökad konsumtionsmöjlighet och förenkling av kommunikation från företagens sida, har att förhålla sig till det negativa från konsumenternas sida att känna sig övervakad. Gränsen blir här otydlig i vad som anses vara kommunikation eller att ha kontroll i offentliga konsumtionsrum (Bjurström, Fornäs och Ganetz, 2000:157). 5.3 Varumärkeskommunikation En förenklad och medierad kommunikation öppnar upp nya möjligheter att bygga upp relationer med konsumenter. Kommunikation är en av de mest betydande faktorerna när vi bygger upp varumärkesrelationer. Det blir därför intressant att lyfta fram vad som är lyckad kommunikation mellan företag och konsument och hur strategisk den behöver vara för att få en engagerad publik. Att en relation uppstår i mötet mellan två parter innebär att deras båda handlingssituationer måste samordnas på ett eller annat sätt (Engdahl och Larsson, 2011:83). Heide delar upp relationsbegreppet i personliga relationer som innebär ett personligt engagemang från organisationen till dess publik, professionella relationer innebär att organisationerna är korrekta, ärliga och möter de krav som intressenterna har. Gemensamma relationer innebär organisationens förmåga att skapa gemensamma mål för framtiden och involvera dess intressenter. Det kan understrykas att relationer mellan organisationer och intressenter/publiker är ytterst personrelaterade, och organisationsledningar bör därför överväga denna aspekt på ett strategiskt och långsiktigt plan (Heide, 2011:122). Publikens betydelse, dess olika roller och relationer till organisationen, är central och framför allt betonas betydelsen av goda relationer med olika publiker (Thelander och Rosenqvist, 2011:287). En god relation kan i detta sammanhang handla om att lyckas få en involverad publik och en välinformerad publik. Det blir i ett kommunikativt syfte värdefullt att både företag och konsumentens bild stämmer överens med varandra och att båda parterna är jämbördiga. 19

20 5.4 Kommunikationsstrategier I och med att konkurrens om uppmärksamhet är något centralt idag, blir det viktigt att företagen utformar sina budskap så att det stämmer överens med företagets image och vad deras ståndpunkt är (Thelander och Rosenqvist, 2011:287). Budskapet kan ses som kärnan i all kommunikation och bör formas efter vilken kontext det skall visas i och stämma överens med mottagarnas förväntningar (Larsson, 2008:185). Budskapsstrategier tar fasta i den teoretiskt retoriska grunden. Där planering av budskap, både skriftligt och verbalt står i fokus och anses som en styrka för att kunna förmedla framgångsrika budskapsstrategier (Larsson, 2008:191). Livsmedelsbutiker kan klassas till den strategi som Larsson beskriver som repetitiv strategi. Den utgår ifrån konsumtionsval med låg konsumtion, men med ett rationellt handlande (Larsson, 2008: 187). Den vanligaste typen av kommunikation sänds då ut via avsändarbrev eller annonsering och mycket av informationen är offentlig i detta sammanhang. På senare år diskuteras det hur den sociala faktorn tagit stor plats och där ens konsumtionsval skall avspeglas i att känna tillhörighet till en viss grupp. Detta har blivit extra betydelsefullt i budskap som kommunicerar med ungdomar (ibid). 5.5 Word of mouth Word of mouth är en kommunikationsstrategi som fungerar som en taktik för att bygga nya relationer med konsumenter som handlar om hur information delas muntligt mellan individer och kan vara betydande för människans konsumtionsval (Grewal, Cline och Davies, 2003). Det innebär att omdömen och rykten går ifrån en kund till en potentiell ny kund. Personen som sprider information har troligtvis en relation till det företaget som det handlar om. Denna typ av informationsspridning kallas för Word of mouth och kan underlätta för ett företag då det är positiv kritik och information som skickas vidare mellan kunder. Detta kommer troligen att gynna företagen ekonomiskt då det öppnar utrymmen för nya kunder (Lindberg-Repo och Grönroos, 1999). Word of mouth kommunikation har en bidragande roll i att bilda och påverka produktvärderingar och köpbeslut. I somliga situationer har det visat sig att Word of mouth är mer kraftfullt än vad tryckt information är, då den betraktas som att vara mer trovärdig (Grewal, Cline och Davies, 2003). 20

EXAMINATIONSUPPGIFT C

EXAMINATIONSUPPGIFT C EXAMINATIONSUPPGIFT C Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-03-11 Innehåll 1. Teorier rörande medieanvändarnas makt... 3 1.1. Användningsforskningen... 3 1.2.

Läs mer

Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst

Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst Vadå hur vi jobbar? Som reklambyrå och inte minst reklambyråkund rör man sig i en värld där en spade inte alltid är en spade. Där ord som

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT 2

EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Gruppmedlemmar: Helene Brogeland Alejandra Leyton-Espinoza Ida Karlsson EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-04-24 Innehåll 1. Begrepp inom målgruppsanalysen... 3

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola 1(5) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsdatum: 2013-04-04 Beslutande/Titel: Rektor Stefan Bengtsson Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentansvarig/Funktion: Kommunikationschef Diarienummer:

Läs mer

Kommunikationsplan för ICA Student 2015-06-01. Caroline Ullman & Johanna Lundberg

Kommunikationsplan för ICA Student 2015-06-01. Caroline Ullman & Johanna Lundberg Kommunikationsplan för ICA Student 2015-06-01 Caroline Ullman & Johanna Lundberg i i i Hej! Vi har pratat med studenter som har gett oss tips på hur de vill bli informerade och kommunicera med er på ICA

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Att marknadsföra bibliotekens tjänster

Att marknadsföra bibliotekens tjänster Att marknadsföra bibliotekens tjänster Innan ni påbörjar planeringen av olika marknadsföringsaktiviteter så bör ni fundera igenom några grundläggande saker: resurser som ni har att tillgå, era viktigaste

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Ramverk för: Brandingstrategi. Datum: Företag: Brand: Kontaktperson: Uppgjord av: Copyright 2013. Pyramid Communication AB

Ramverk för: Brandingstrategi. Datum: Företag: Brand: Kontaktperson: Uppgjord av: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Ramverk för: Brandingstrategi Datum: Företag: Brand: Kontaktperson: Uppgjord av: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Marketing lovar branding håller Ordet brand ska inte förväxlas med det svenska

Läs mer

Varför arbetar vi med det här?

Varför arbetar vi med det här? Reklam Varför arbetar vi med det här? För att lära sig att analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. För att lära sig att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

Läs mer

PROSPEKT MEDIAS HANDBOK

PROSPEKT MEDIAS HANDBOK PROSPEKT MEDIAS HANDBOK 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 FACEBOOK 4-5 INSTAGRAM 6-7 TWITTER 8-9 LINKEDIN 10 YOUTUBE 11 2 INLEDNING Idag är sociala medier ett måste i ett företags mediemix. Det har blivit

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Strategisk kommunikation. Jesper Falkheimer Mats Heide Åsa Thelander

Strategisk kommunikation. Jesper Falkheimer Mats Heide Åsa Thelander Strategisk kommunikation Jesper Falkheimer Mats Heide Åsa Thelander Upplägg Introduktion och repetition >9.50 Gruppuppgifter 9.50 10.50 Redovisning och diskussion 10.50 11.50 Sammanfattning 11.50 12.00

Läs mer

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Marknadsföring har under de senaste 20 åren förändrats radikalt i grunden, så även inom HRTbranschen.

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Marknadsföring på INTERNET

Marknadsföring på INTERNET 2010-09-28 Marknadsföring på INTERNET Peter Agoston info@peteragoston.se Stort, brusigt och svårt att kontrollera The Opte Project Nätverk av signaler och noder Tänk om man skulle få uppleva detta Verkar

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun

Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun 1 (6) 20111010 Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun Riktlinjerna beskriver hur Fagersta kommun och dess verksamheter kan använda sociala medier på ett sätt som stämmer överens med kommunens

Läs mer

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) 135 HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS 2014-428 Bilden av och förtroendet

Läs mer

Handledning för moderatorer

Handledning för moderatorer Handledning för moderatorer Välkommen som moderator i Skolval 2010! Under ett skolval arrangeras ofta debatter av olika slag för att politiska partier ska kunna göra sina åsikter kända och så att elever

Läs mer

ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27.

ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27. ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27. Bakgrund Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för såväl privatpersoner som företag

Läs mer

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Kursplan Projektmetodik (2 KY-poäng) ha kunskap om vad ett projekt är och känna till varför och när projekt är en lämplig arbetsform vara medveten om vilka

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

RAPPORT ÖVER SOCIALA WEBBEN. Webbdesign för sociala interaktioner Josefine Holmberg

RAPPORT ÖVER SOCIALA WEBBEN. Webbdesign för sociala interaktioner Josefine Holmberg RAPPORT ÖVER SOCIALA WEBBEN Webbdesign för sociala interaktioner Josefine Holmberg DIALOG Att skapa en dialog på webben är idag något av det viktigaste som finns då stora delar av vår kommunikation mellan

Läs mer

Sociala medier och uppdragsutbildning

Sociala medier och uppdragsutbildning Sociala medier och uppdragsutbildning Vad ska jag prata om? Utveckla dina affärer med sociala medier Vägen fram till en framgångsrik social media-strategi Uppdragsutbildning i sociala medier? Mål med föreläsningen?

Läs mer

Mottagarmakt 2015. Kommunikation på mottagarens villkor

Mottagarmakt 2015. Kommunikation på mottagarens villkor Mottagarmakt 2015 Kommunikation på mottagarens villkor >> Mottagarmakt 2015 Kommunikation på mottagarens villkor Innehåll Om rapporten... 2 Kommunikation på mottagarens villkor... 3 Mottagarmakten fortsatt

Läs mer

Svenskarnas bloggläsande

Svenskarnas bloggläsande Svenskarnas bloggläsande Läs- och konsumtionsvanor bland bloggläsare i Sverige LINDA HÖRNFELDT Better Bloggers www.betterbloggers.se 2015 Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos

De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos svenska folket och de allra flesta tycker att vi fyller en

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA handlar

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter

Läs mer

Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero. Produktionsbolag digitala medier

Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero. Produktionsbolag digitala medier Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero Vilka är Animero och varför står jag här? = både webb och film Startade 2001 13 anställda Kontor i Helsingborg och Stockholm Vilka

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Några tips om du man kan jobba med media och PR

Några tips om du man kan jobba med media och PR Några tips om du man kan jobba med media och PR 1. Höras och synas i media Idag är konkurrensen om medias utrymme stenhård. Den som vill synas och höras måste själv vara aktiv. Hur man lyckas beror mindre

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

5 WEBBSTRATEGIER SOM ÖKAR DITT FÖRETAGS FÖRSÄLJNING. www.webbstrategerna.se. 2010 Webbstrategerna Sverige AB

5 WEBBSTRATEGIER SOM ÖKAR DITT FÖRETAGS FÖRSÄLJNING. www.webbstrategerna.se. 2010 Webbstrategerna Sverige AB 5 WEBBSTRATEGIER SOM ÖKAR DITT FÖRETAGS FÖRSÄLJNING www.webbstrategerna.se 2010 Webbstrategerna Sverige AB 5 webbstrategier som ökar ditt företags försäljning Idag är ett företags webbnärvaro ordentligt

Läs mer

http://youtu.be/zqzsqkmfghe

http://youtu.be/zqzsqkmfghe http://youtu.be/zqzsqkmfghe Sociala medier vill du ta steget, men vet inte hur? 4 oktober 2012 Lisbeth Larsson, Marknadschef Jenny Stråhle, Marknadskommunikatör Vad använder företag sociala medier till?

Läs mer

Nails - Affärsidé. Kundgrupp: Vi fokuserar mest på ungdomar eftersom de är mer intresserade av något nytt och varierande.

Nails - Affärsidé. Kundgrupp: Vi fokuserar mest på ungdomar eftersom de är mer intresserade av något nytt och varierande. Nails - Affärsidé Affärsidé Ge färg och glans till dina naglar! Vi erbjuder en mängd trendiga nyanser som skapar en skönhetskänsla. Vi säljer ett stort utbud av märket Catrine Arley med ett rimligt pris

Läs mer

Våra brevvanor 2013. Svenskarnas vanor och attityder till fysisk och elektronisk kommunikation Kortversion

Våra brevvanor 2013. Svenskarnas vanor och attityder till fysisk och elektronisk kommunikation Kortversion Våra brevvanor 2013 Svenskarnas vanor och attityder till fysisk och elektronisk kommunikation Kortversion Hela rapporten finns på posten.se/ brevvanor Om rapporten Posten har årligen sedan 2006 presenterat

Läs mer

Undersökningens struktur. Eyetracking, test av webshopen Intervjuer med frågeformulär Analys av event utifrån Mossbergs teori om upplevelserummet

Undersökningens struktur. Eyetracking, test av webshopen Intervjuer med frågeformulär Analys av event utifrån Mossbergs teori om upplevelserummet Bakgrunden till frågeställningen var funderingar kring hur event och webbshop ska kunna sporra varandra till ökad försäljning utan att ta ut varandra. Bakgrund Frågeställning Hur upplever kunden webshopen?

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

ORGANISATION och KOMMUNIKATION

ORGANISATION och KOMMUNIKATION ORGANISATION och KOMMUNIKATION Mats Heide Institutionen för kommunikationsstudier Lunds universitet Mats.Heide@iks.lu.se 1 Vad ska vi diskutera?! Kommunikationsbegreppet! Perspektiv på kommunikation! Relationen

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Studentradion i Sveriges Kommunikationsstrategi

Studentradion i Sveriges Kommunikationsstrategi Studentradion i Sveriges Kommunikationsstrategi ANTAGEN PÅ ÅRSMÖTE 2014-10-12 Författare: Karin Nordh, föreningsadministratör Karolina Nord, styrelseledamot. 1 Innehåll Studentradion i Sveriges Kommunikationsstrategi...

Läs mer

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller Lektionen är skriven av Theres Farcher lärare i svenska och svenska som andraspråk. Hon har kopplat lektionen till Svenska Direkt 7 grundbok och studiebok. Svenska Direkt är skriven av Cecilia Peña, Lisa

Läs mer

THE EXPERIENCE ERA NINE YARDS TRENDSPANING 2015

THE EXPERIENCE ERA NINE YARDS TRENDSPANING 2015 THE EXPERIENCE ERA NINE YARDS TRENDSPANING 2015 I EN AMERIKANSK UNDERSÖKNING....bland kommunikationschefer uppgav en majoritet att de upplever att förändringarna de senaste två åren är mer omfattande och

Läs mer

Uppgift 6 Mediernas villkor

Uppgift 6 Mediernas villkor Uppgift 6 Mediernas villkor Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät HT11 nr 6 Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå Universitet November 2011 Av Margareta

Läs mer

Kommunikationspolicy. Fastställd av landstingsfullmäktige 2005-09-26. Kommunikationspolicy 1(12)

Kommunikationspolicy. Fastställd av landstingsfullmäktige 2005-09-26. Kommunikationspolicy 1(12) Kommunikationspolicy Fastställd av landstingsfullmäktige 2005-09-26 Kommunikationspolicy 1(12) Innehållsförteckning Landstinget Blekinge en kommunikativ organisation... 3 Policyns syfte... 3 Landstinget

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Var finns ungdomarna? Hur når vi dem? Kompetensutveckling marknadsföring naturbruk 2015-09-24. www.bizcare.se

Var finns ungdomarna? Hur når vi dem? Kompetensutveckling marknadsföring naturbruk 2015-09-24. www.bizcare.se Var finns ungdomarna? Hur når vi dem? Kompetensutveckling marknadsföring naturbruk 2015-09-24 www.bizcare.se Vad gör vi på BizCare? Sökbildsanalyser Varumärkesanalyser Kursverksamhet (marknadsföring) Individuell

Läs mer

Älmhults kommuns kommunikationspolicy

Älmhults kommuns kommunikationspolicy Älmhults kommuns kommunikationspolicy Beslutad av Kommunfullmäktige 2014-12-15 Diarienummer: Dnr 2014/170-534 Gäller från 2014-12-15 Innehållsförteckning Inledning... 3 Koppling till andra interna styrdokument

Läs mer

Survey and analysis of morningpapers

Survey and analysis of morningpapers Institutionen för Naturvetenskap, miljö och teknik Rapport 1,5 HP JMM Höstterminen 2014 Survey and analysis of morningpapers En enkätundersökning av medievanor på morgonen. Är papperstidningen på väg att

Läs mer

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 3 Beskrivning 3 Diskussion

Läs mer

Kommunikationspolicy 2015

Kommunikationspolicy 2015 Kommunikationspolicy 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Kännetecken 4. Kommunikation som verktyg 5. Målgrupper 6. Riktlinjer och förhållningssätt 7. Ansvar Värmdö kommuns kommunikationspolicy

Läs mer

Detta whitepaper har t ex hashtag #vadmenasmedhashtags eller #hashtagstrategiforetag Så om du delar detta vidare, ange gärna någon av dessa.

Detta whitepaper har t ex hashtag #vadmenasmedhashtags eller #hashtagstrategiforetag Så om du delar detta vidare, ange gärna någon av dessa. 7 steg för att skapa en Hashtag- strategi för B2B- företag Marketinghouse (källor: Google, Hubspot, Twitter, Instagram och olika bloggar) Detta whitepaper har t ex hashtag #vadmenasmedhashtags eller #hashtagstrategiforetag

Läs mer

Framtidens idrottsförening

Framtidens idrottsförening Framtidens idrottsförening Sverige och idrotten 2020 SF-presentation, april 2012 Uppdraget Bakgrunden till projektet Framtidens idrottsförening startar med Narva-motionen samt RS yrkande och Proletärens

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Svensk Biblioteksförenings studiepaket Barn berättar En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Välkommen till studiepaketet Barn berättar! Svensk Biblioteksförening ska främja biblioteksutveckling.

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Veronika Chromik (nika communication) Karsten Deppert och Sanna Kahlström Utgiven (datum): 2014-02-03 Uppdaterad (datum): 2014-01-27

Veronika Chromik (nika communication) Karsten Deppert och Sanna Kahlström Utgiven (datum): 2014-02-03 Uppdaterad (datum): 2014-01-27 1. BAKGRUND OCH SYFTE Mindpark arbetar idag med flera olika kommunikationskanaler på olika villkor och med olika förutsättningar. Syftet med att göra upp en kommunikationsplan är att dra fram tydliga riktlinjer

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

SVENSKA SCENER I SOCIALA MEDIER

SVENSKA SCENER I SOCIALA MEDIER SVENSKA SCENER I SOCIALA MEDIER MER ELLER MINDRE? EN JÄMFÖRELSE MELLAN ÅR 2009 OCH 2011 2011 Simon Brouwers SAMMANFATTNING År 2009 genomförde Volante en undersökning med syftet att kartlägga scenkonstens

Läs mer

Om annonsering i fackpress generellt

Om annonsering i fackpress generellt Om annonsering i fackpress generellt och i Dagens Samhälle specifikt 1 Vilken effekt vill man ha? Ökad kännedom Ökad lojalitet Ökat antal leads Försäljning Fler? 2 Mest önskad effekt är Att sälja sina

Läs mer

INFORMATIONS- & MARKNADSFÖRINGSPOLICY FÖR EKSJÖ KOMMUN

INFORMATIONS- & MARKNADSFÖRINGSPOLICY FÖR EKSJÖ KOMMUN INFORMATIONS- & MARKNADSFÖRINGSPOLICY FÖR EKSJÖ KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2006-12-19, 86 Informations- och marknadsföringspolicy för Eksjö kommun Syfte och mål Policyn anger mål och riktlinjer

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B

ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B Detta whitepaper hjälper dig att identifiera vilka faktorer som påverkar kundlojalitet och hur du kan stärka lojaliteten

Läs mer

P R O J E K T : D I C E

P R O J E K T : D I C E P R O J E K T : D I C E Ett projektarbete i svenska, entreprenörskap och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2013. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av utvecklingsprocessen

Läs mer

InItIatIvet för. reko arbetsplats

InItIatIvet för. reko arbetsplats InItIatIvet för reko arbetsplats Initiativet för reko arbetsplats Initiativet för Reko Arbetsplats är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION Ämnet medier, samhälle och kommunikation har sin bas inom medie- och kommunikationsvetenskap, journalistikvetenskap och samhällsvetenskap. Det behandlar såväl traditionella

Läs mer

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2 Interaktionsdesign som profession Föreläsning Del 2 Vikten av att göra research Varför behöver vi göra research? En produkt blir aldrig bättre än den data som denna baseras på Men Vi har redan gjort en

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA

Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA Om rapporten Denna rapport bygger på resultaten från två separata undersökningar om attityder till fysisk och elektronisk kommunikation. I PostNords

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp 2008 02 21 Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp PM, Seminarie SEM1, 3hp Kapitel 4 Seminariegrupp 7 Författare: Robin Hellsing Robin Jarl Handledare: Rolf Lövgren Sammanfattning

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

sociala medier marknadsföring och kommunikation i En av Sveriges mest lästa böcker om sociala medier! Lena Leigert Andra upplagan

sociala medier marknadsföring och kommunikation i En av Sveriges mest lästa böcker om sociala medier! Lena Leigert Andra upplagan En av Sveriges mest lästa böcker om sociala medier! Andra upplagan marknadsföring och kommunikation i sociala medier Lena Leigert Det här är ett väldigt viktigt område, inte minst för de som driver eget.

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

POLISENS LEDARKRITERIER

POLISENS LEDARKRITERIER MÅL OCH RESULTAT Det innebär att styra och driva mot angivna mål och att se vad som gagnar på såväl kort som lång sikt. Ha god uthållighet och förmåga att ha målen i sikte även när händelseutvecklingen

Läs mer

Att bygga nätverk via sociala medier: fördelar och nackdelar. Alumni nätverksdag 101022 Mats Eriksson, Örebro universitet

Att bygga nätverk via sociala medier: fördelar och nackdelar. Alumni nätverksdag 101022 Mats Eriksson, Örebro universitet Att bygga nätverk via sociala medier: fördelar och nackdelar Alumni nätverksdag 101022 Mats Eriksson, Örebro universitet Nya kommunikativa sammanhang Identitetsförvirring Medialisering Risk Globalisering

Läs mer

Södertälje kommuns riktlinjer för kommunikation Dm KS08119

Södertälje kommuns riktlinjer för kommunikation Dm KS08119 SÖDERTÄLJE KOMMUN Tj änsteskrivelse ~ KOMMUNSTYRELSENS Monika Larsson Kommunikationsdirektör 08-550 224 50 monika.larsson@sodertalje.se Kommunstyrelsen Södertälje kommuns riktlinjer för kommunikation Dm

Läs mer

Mediearbetets grunder Välkomna!

Mediearbetets grunder Välkomna! Mediearbetets grunder Välkomna! Klara Ahlqvist-Gustafsson Obstinator AB Tel: 070-740 72 09 Mail: Lördag 4 juni Hålltider: 10.00-11.30 Medias grundläggande funktionssätt Så funkar media! Vad som utgör en

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy

Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy Grupp 3 Inledning Produktdesigners har länge vetat om att de kan spara tid och pengar på att samarbeta med deras

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Att marknadsföra ett företag på Facebook

Att marknadsföra ett företag på Facebook Kurs: HT-12 Institutionen för kommunikation och medier Lunds universitet Kvalificerad yrkespraktik (30 hp) Att marknadsföra ett företag på Facebook Sofia Larsson Kursansvarig: Jessica Blom Larsson Innehållsförteckning

Läs mer

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam DR-monitorn DR-akademien Vi har låtit TNS Sifo genomföra en telefonundersökning om svenskarnas inställning till reklam. Här bjuder vi på ett axplock ur

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer