Avtalsyrkanden Apoteksanställda Sveriges Farmaceuter och Unionen

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Avtalsyrkanden Apoteksanställda Sveriges Farmaceuter och Unionen"

Ann-Charlotte Abrahamsson
för 6 år sedan
Visningar:

1 Avtalsyrkanden 2017 Apoteksanställda Sveriges Farmaceuter och Unionen

2 UTGÅNGSPUNKTER AVTAL 17 Apoteksbranschens uppdrag och utveckling sedan omregleringen Apotekens samhällsuppdrag är att förse invånarna med läkemedel och ge kvalificerade råd om läkemedelsanvändning. Sedan omregleringen 2009 har apoteken prioriterat att öka tillgängligheten till läkemedel genom att etablera fler apotek men också genom längre öppettider och fler helgöppna apotek. Dessutom växer och utvecklas e-handeln i snabb takt hos alla apoteksaktörer. Jämfört med 2009 har antalet apotek ökat med 50 procent. Ökningen har skett i samtliga län och i alla kommungrupper utom i gruppen glesbygdskommuner där antalet apotek ligger på samma nivå som tidigare. Kundundersökningar visar också att apotekens kunder överlag är väldigt nöjda med sina apoteksbesök. Branschens tillväxt i antal apotek har haft stor effekt på efterfrågan av arbetskraft på apoteken. Behovet av arbetskraft är stort och efterfrågan på receptarier och apotekare är störst. Svårigheten att rekrytera är mer påtaglig i vissa specifika regioner. Tillgång till farmaceutisk kompetens är avgörande för apoteksverksamhet. Stora pensionsavgångar väntas dessutom fram till 2023, särskilt för receptarier. Apoteksmarknaden består av två huvudsakliga delmarknader, o ppenvårdsmarknaden och slutenvårdsmarknaden. Öppenvårdsmarknaden består främst av de apotek som konsumenter kan besöka men även distanshandel, e-handel och dosdispenserade läkemedel. På öppenvårdsmarknaden konkurrerar apotek med varandra men också med annan handel. Slutenvårdsmarknaden består i olika tjänster som upphandlas av landstingen, främst läkemedelsleveranser till sjukhus men även läkemedelsberedning, läkemedelsservice och andra farmaceutiska tjänster. Även här konkurrerar flera apoteksaktörer med varandra, men också med andra aktörer och med landsting som driver verksamhet i egen regi. Sedan omregleringen 2009 har det skett en konsolidering av marknaden som har resulterat i att Sverige nu har fem större apotekskedjor som består av både privata som statliga ägare. Cirka 40 av totalt 1400 apotek drivs av enskilda ägare som inte ingår i någon kedja. Fyra av de större apotekskedjorna organiseras av Svensk Handel. Ekonomiska utsikter I Sverige har BNP utvecklats starkt under 2015 och Investeringarna har ökat, bland annat genom ett kraftigt tilltagande bostadsbyggande. På grund av flyktingkrisen har också offentlig konsumtion skjutit i höjden. Även hushållens konsumtion har, tack vare den låga räntan, utvecklats starkt. Men både bostadsbyggandet och offentlig konsumtion väntas växa långsammare framöver samtidigt som hushållen inte kan se

3 fram emot några ekonomiska lättnader. Istället väntas sparande och amorteringar öka, bland annat till följd av amorteringskravet. Trots den goda svenska utvecklingen har arbetslösheten planat ut kring sju procent och även fortsättningsvis bedöms den svenska ekonomin ha svårt att få människor i jobb. Riksbanken gör bedömningen att inflationen kommer att vara fortsatt låg och behåller räntan på -0,5 % under hela år 2017 samtidigt som man förlänger perioden av stödköp av statsobligationer. Sammanfattningsvis kan Svensk Handel konstatera att svensk ekonomi står inför en rad utmaningar samtidigt som stimulansernas tid är förbi. I kombination med en fortsatt svag global utveckling kommer detta att leda till att tillväxten faller tillbaka under 2017 och Apoteksbranschens handelsmarginal En förhållandevis låg handelsmarginal i kombination med stark konkurrens och stora investeringar har inneburit att det har varit svårt att etablera en generell lönsamhet i apoteksbranschen. Det är staten som genom Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket bestämmer nivån på handelsmarginalen som finansieras gemensamt via skattemedel och direkt från läkemedelskonsumenterna. Ersättningen är en betalning till apoteken för arbetet att expediera recept med därtill hörande rådgivning men ska också kompensera för andra kostnader, till exempel kostnader för att föra lager och ge en rimlig lönsamhet. Den här verksamheten går dock med underskott. Nivån på handelsmarginalen har varit oförändrad sedan Eftersom apoteken inte får betalt fullt ut för sitt samhällsuppdrag att hantera receptbelagda läkemedel finansieras det idag delvis av den vinst som försäljning av andra varor ger. Inom segmentet icke receptförskrivna läkemedel ökar konkurrensen inte bara mellan apoteksaktörerna utan även med andra detaljhandelsföretag. Därtill växer e-handeln kraftigt. Detaljhandeln befinner sig i en omfattande strukturomvandling där många företag har svårt att hitta ett lönsamt sätt att bedriva verksamhet. Det är idag ett faktum att handelns företag verkar och konkurrerar på en internationell marknad, en utveckling som ofrånkomligen leder till ökad konkurrens och prispress. Avtalets längd Svensk Handel står fast bakom industrins normerande roll inför kommande avtalsförhandlingar. Avtalsperiodens längd är en del av den normering som sker genom de s.k. industriförhandlingarna. Svensk Handel är införstådd med det men vill ändå uttrycka en preferens för längre avtal. Det skulle ge medlemsföretagen en längre planeringshorisont vilket möjliggör ett mer långsiktigt arbete mellan de lokala parterna.

4 YRKANDEN 2017 Mot bakgrund av ovan redovisade utgångspunkter framställer Svensk Handel följande yrkanden. Vi reserverar oss för rena räkne-, syftnings- och stavningsfel i dokumenten och förbehåller oss rätten att senare komplettera våra yrkanden. 1. Löneavtal Unionen Helt lokal lönebildning utan centralt beslutade siffror. En ny lönesättningsprincip som anger att lön och lönesättning också grundas på förmåga att ge rådgivning till kund. I tillämpliga delar redaktionellt harmonisera löneavtalet med Sveriges Farmaceuters löneavtal. 2. Löneavtal Sveriges Farmaceuter I tillämpliga delar redaktionellt harmonisera löneavtalet med Unionens löneavtal. 3. Arbetstid Begränsningsperiod, Den ordinarie arbetstiden får inte överstiga 40 timmar i genomsnitt per helgfri vecka under en begränsningsperiod om högst 12 veckor eller 3 kalendermånader. +/- 8 timmar kan föras över till nästkommande begränsningsperiod. Begränsningsperiod, bilaga 3 respektive 4 Den ordinarie arbetstiden får, efter reduktion för helgdagar och helgdagsaftnar, inte överstiga 38,5 timmar i genomsnitt per vecka under en begränsningsperiod om högst 6 månader. Begränsningsperiod och schemaperiod behöver inte sammanfalla. +/- 15 timmar kan föras över till nästkommande begränsningsperiod. 4. Ob-ersättning Parterna tillsätter en arbetsgrupp som ser över ersättningsformer, tidpunkter och ersättningsnivåer.

5 5. Beredskap Beredskapsersättning utges för lägst fyra timmar per pass. 6. Semester Vid korta tidsbegränsade anställningar om maximalt tre månader ska semester inte läggas ut, såvida detta inte har överenskommits. Semesterersättning i dessa fall utgör 12,5 % av den uppburna lönen. 7. Föräldralön För erhållande av föräldralön ska medarbetaren ha varit anställd hos arbetsgivaren under minst 12 månader i en följd före den första dagen av föräldraledigheten. 8. Uppsägningstid Medarbetare som inte respekterar sin uppsägningstid blir skadeståndsskyldig för den ekonomiska skada och olägenhet som därigenom drabbar arbetsgivaren. Skadeståndet är lägst det belopp som motsvarar medarbetarens lön under den del av uppsägningstiden som medarbetaren inte har respekterat. Arbetsgivaren kan göra avdrag för sådant belopp från innestående lön och semesterersättning. 9. Förhandlingsordning Begäran om central förhandling ska vara skriftlig och göras hos motpartens organisation inom följande tider från den dag då den lokala förhandlingen avslutats; 1. Inom två veckor vid tvisteförhandling som gäller rättstvist om ogiltigförklaring av en uppsägning eller ett avskedande eller förklaring att visstidsanställning är otillåten och att anställningen ska gälla tillsvidare och 2. Inom två månader i övriga rättstvister. 10. Deltidspension Det pågår diskussioner inom andra branscher om förändringar av regelverket för deltidspension. Svensk Handel bevakar utvecklingen och återkommer med preciserade yrkanden avseende individuella och lokala avståenden av avsättning till deltidspensionen samt anpassning av regelverket för nytillkomna medlemsföretag.

Relevanta dokument

Utgångspunkter Avtal 17

Utgångspunkter Avtal 17 2(7) 2017-01-26 Utgångspunkter Avtal 17 De större avtalen inom handeln löper ut den 31 mars 2017. Innevarande ettåriga avtalsperiod har inneburit höga kostnadsökningar för en bransch