Macao antar nationell säkerhetslagstiftning - vad betyder det för demokratin och vad händer i Hongkong?

Transkript

1 Telemeddelande (A) Sid. 1(6) Mnr HONG/ Hongkong Generalkonsul Lars Danielsson Macao antar nationell säkerhetslagstiftning - vad betyder det för demokratin och vad händer i Hongkong? Juli 2003 Hongkongs gator fylls av en halv miljon invånare som protesterar mot förslaget att införa nationell säkerhetslagstiftning. Förslaget dras så småningom tillbaka och leder efter en tid till att den dåvarande regeringschefen Tung Chee Hwa tvingas avgå. Januari 2009 Macaos lagstiftande församling godkänner i en första läsning förslaget till nationell säkerhetslagstiftning med formuleringar som ligger mycket nära de som orsakade sådan uppståndelse i Hongkong drygt fem år tidigare. Den allmänna reaktionen i Macao är mycket återhållsam, mycket få verkar överhuvudtaget bry sig om saken. Skillnaden i reaktioner kan delvis förklaras av den tid som passerat mellan händelserna men visar framför allt på vilka stora skillnader som finns i politisk kultur mellan Hongkong och Macao. I den Basic Law som båda områdena styrs efter finns en likalydande artikel 23.

2 2(6) The Hong Kong/Macau Special Administrative Region shall enact laws on its own to prohibit any act of treason, secession, sedition, subversion against the Central People's Government, or theft of state secrets, to prohibit foreign political organizations or bodies from conducting political activities in the Region, and to prohibit political organizations or bodies of the Region from establishing ties with foreign political organizations or bodies. De flesta länder har ju lagar som förbjuder högförräderi, uppvigling och omstörtande verksamhet. I Macao har det också av de flesta politiker närmast betraktats som en patriotisk plikt att genomföra lagar som kan användas i kampen mot det man kallar brott mot staten. Men i Hongkong finns en annan tradition. I kampen mot lagförslagen som presenterades 2002/2003 mobiliserades en stark vägrarfront av politiker, jurister, journalister, utländska företrädare (både officiella och representanter för frivilligorganisationer) och vanliga människor. Man såg den kinesiska enpartistatens vana att använda nationell säkerhetslagstiftning i kampen mot oliktänkande och oroade sig för att ett systemskifte var på gång i Hongkong, långt innan 2047 som överenskommits. Detta kombinerat med den dåvarande Hongkongregeringens impopularitet ledde så småningom till att lagförslaget om genomförande av artikel 23 lades på hyllan. Under hösten 2008 inledde Macaos regering en konsultationsprocess om sitt förslag till hur artikel 23:s föreskrifter skulle genomföras. Konsultationsmetoden är flitigt använd i det politiska livet i både Hongkong och Macao. Dels är den ett uttryck för att regeringarna vill ha kontroll över hur medborgarnas synpunkter skall kanaliseras. (Inga gräsrotsrörelser här inte.) Men främst används metoden för att kompensera för det faktum att de politiska partierna inte fungerar som bärare av en samlad syn på hur människor med en viss ideologisk uppfattning vill att samhällsfrågor skall lösas. Konsultationsprocessen i Macao var mycket kort, 40 dagar. Macaos regering uppger att mer än personer lämnat sina synpunkter på förslaget. En

3 3(6) förkrossande majoritet av dessa skall ha tillstyrkt rakt av. Den största uppmärksamheten under denna tid riktades mot ett försök från ett antal Hongkongpolitiker att få delta i en protestmarsch i Macao mot förslaget. De stoppades ganska bryskt vid färjeläget i Macao och vägrades inresa. I början av januari i år presenterades ett lätt reviderat lagförslag. De problem som lyfts fram i debatten är följande: 1. Brottet uppvigling är mycket vagt definierat. En av de främsta statsrättsliga experterna i Hongkong, professor Ong Yew Kim, påpekade i samtal med mig att bestämmelsen inte innehåller tillräckligt tydliga försäkringar om att det måste handla om ett klart och omedelbart hot. Professor Ong, som arbetat som hög domare i Kina men numera är verksam vid ett av Hongkongs universitet, såg en klar risk för att bestämmelsens luddiga utformning kan användas för att godtyckligt bestraffa personer som uttalar sig t ex i demokratifrågor. Ong pekade på de stoppade Hongkongaktivisterna som en illustration till hur låg toleranströskeln är i Macao. Han kontrasterade f.ö. detta mot vad som hände på Taiwan i höstas i samband med högnivåbesök från fastlandet. Där hade myndigheterna accepterat ganska tumultartade demonstrationer mot den sittande regeringens försoningspolitik. Det var först när handgripligheter kommit till stånd en hög kinesisk tjänsteman slogs till marken som rättsapparaten gripit in. 2. Lagen beskriver mycket vagt vad som skall betraktas som statshemligheter. En av de ledande företrädarna för Hongkongs Civic Party, juristen Ronny Tong, varnar för att även relativt oskyldig undersökande journalistik kring hur regeringen sköter t ex kontakterna med centralregeringen i Peking riskerar att bedömas som ett brott. Tong ansåg sig ha belägg för att de aktuella paragraferna helt och hållet hade formulerats i Peking snarare än i Macao.

4 4(6) 3. Förbudet för samarbete med politiska organisationer i utlandet är mycket långtgående. Amnestys Asienchef har i ett brev nyligen till Macaos regeringschef pekat på att förbudet, om det genomförs som nu föreslås, riskerar att hindra t.ex. Amnesty från att arbeta i Macao. Med de definitioner som finns kan lagen även användas för att stoppa journalister från Hongkong som vill bedriva undersökande journalistik med hänvisning till att de företräder utländska organisationer. Det finns även de som hävdar att en lagstiftning av detta slag gör det omöjligt för politiska partier från Hongkong och Macao att ingå de partiinternationaler som finns för olika ideologiska inriktningar. Men dessa och andra invändningar verkar inte ha någon effekt på processen i Macao. I den första läsningen var det bara två ledamöter (av tjugonio) som röstade emot förslaget. Den andra och slutliga läsningen väntas under februari månad. Det finns flera anledningar till varför processen i Macao varit så stillsam. 1. Inställningen till fastlandet är en annan. Macaos historia är betydligt mer en del av Kinas historia än vad är fallet i Hongkong. Den portugisiska administrationen sågs av de flesta macaneser som ett slags tillfällig lösning och den agerade också ofta med betydligt större fingertoppskänsla än vad britterna gjorde i Hongkong. Vid de relativt få offentliga protester som förekommer i Macao riktar sig ofta plakaten till centralregeringen i Peking som man vill skall lösa olika problem. I Hongkong vill protestanter av olika slag i allmänhet att Peking skall hålla fingrarna borta. 2. Macao saknar en kritisk massa av journalister, akademiker och politiker som vill artikulera kritik. De macanesiska tidningarnas rapportering kring artikel 23- frågorna kan bäst beskrivas som ytterst hovsam. Mediakåren är i allmänhet mycket förstående för regeringens och centralregeringens synpunkter. Man har med illa dolt förakt speglat försöken från Hongkongpolitiker att

5 5(6) lägga sig i hur Macao skall hantera frågan. Överhuvudtaget är Macao mycket mindre politiskt än Hongkong. 3. Juristkåren i Macao har inte reagerat. Ledande jurister i Macao som fortfarande i stor utsträckning är portugiser har menat att det inte går att dra paralleller mellan Hongkong och Macao. Medan den forna brittiska kronkolonin tillämpar Common Law-systemet, styrs Macaos rättsväsende efter kontinentaleuropeiska principer. De senare ger, menar dessa jurister, större utrymme för sunt förnuft i tillämpningen av alla lagar, i motsats till det rättsfallstyrda brittiska systemet. 4. Regeringen i Macao är populär. Macaos regeringschef Edmund Ho leder en i huvudsak omtyckt regering. Det var ju kanske inte så svårt att bli omtyckt så länge ekonomin växte med tvåsiffriga tal, men även i de nu kärvare tiderna tycks Ho ha behållit sin popularitet. Det finns alltså inget allmänt missnöje som skulle kunna ta sig uttryck i ett motstånd mot artikel 23-förslaget såsom skedde i Hongkong Innebär artikel 23-lagstiftningen ett bakslag för demokratin i Macao? Det enda svar som nu går att ge är att det återstår att se. I Macao finns inte något lagråd som kan granska ny lagstiftning ur ett principiellt perspektiv. Det blir tillämpningen som blir avgörande. Som framhållits tidigare är Macao inte ett särskilt politiskt samhälle så antalet kontroversiella fall blir kanske inte så många. Men spåren från Kina förskräcker och gör många oroliga. Ronny Tong från Civic Party pekar t.ex. på att mailkampanjen för dissidenten Hu Jias sak förklarats som omstörtande verksamhet av kinesiska jurister. Den fråga som många ställer sig här är nu när Hongkongs regering kommer att ta upp frågan igen. Artikel 23 anger ingen tidsram och både Hongkongregeringen och företrädare för Peking sade i höstas att frågan för närvarande saknade aktualitet i Hongkong.

6 6(6) Men någon gång måste jobbet göras. Statsvetarprofessorn Sonny Lo, som skrivit insiktsfulla böcker om det politiska livet i både Hongkong och Macao, tippar att saken kommer att tas upp igen först efter 2012 då en ny regeringschef har tillträtt. Det finns en om än kort - tradition i Hongkong att en ny Chief Executive får ett antal smekmånader från sina undersåtar. Denna tid tror Sonny Lo kommer att användas för att trycka igenom den kontroversiella lagstiftningen. Fram till dess måste regeringen använda all kraft på det konstitutionella området att förbereda mer demokratiska val år Att Peking trycker på är klart, men samtidigt vore ett nytt debacle i centralregeringens ögon à la 2003 mycket svårt att hantera. Hongkongregeringen har ju för sin del visat att den förhärskande taktiken när det gäller att hantera svåra frågor är att skjuta dem framför sig. DANIELSSON