Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Hongkong 2004

Transkript

1 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Hongkong ) Sammanfattning Hongkong är ett rättssamhälle med stor yttrandefrihet men med begränsat folkligt inflytande. Den viktigaste politiska frågan i Hongkong SAR (Special Administrative Region) gäller relationen till Peking och upprätthållandet av Hongkongs autonoma ställning enligt principen "ett land, två system" i enlighet med Hongkongs minikonstitution (Basic Law). Företrädare för de demokratiska krafterna i Hongkong önskar se en snabb utveckling mot full demokrati. Ett viktigt steg på vägen är fria och allmänna val av Chief Executive (CE), Hongkongs regeringschef, och till parlamentet, LegCo vid nästa val 2007/2008. Centralregeringen i Peking, men även regeringen i Hongkong och inflytelserika företrädare för näringslivet, motsätter sig en alltför snabb utveckling. National Peoples Congress i Peking meddelade formellt den 26 april att allmänna val ej kan äga rum redan 2007/2008. Det skapade en betydande politisk spänning mellan demokraterna i Hongkong å ena sidan och regeringarna i Hongkong och Peking å andra sidan. Den 1 juli utnyttjade, för andra året i rad, hundratusentals Hongkongbor sin rätt att fritt uttycka sina åsikter genom att delta i en demonstration på 7-årsdagen av överlämnandet av Hongkong till Kina. Året dessförinnan var demonstrationen främst en protest mot Hongkongs regering (den s.k. artikel 23-lagstiftningen, den ekonomiska nedgången efter Sars, och allmänt missnöje med regeringen Tung Chee-hwa). Men i år var det hanteringen av frågan om den konstitutionella utvecklingen och Pekings blockering av möjigheterna till direkta val av Chief Executive och parlamentet 2007 respektive 2008 som stod i fokus. Vid valen till LegCo den 12 september var valdeltagandet högt (53%), men demokraterna fick inte de framgångar som många förutspått. Förskjutningarna mellan blocken, jämfört med valresultatet 2002, blev relativt små och vare sig demokrater eller regeringstrogna fick egen

2 majoritet. Efter valet har en livlig debatt förts om vad valresultatet egentligen säger om Hongkongbornas attityd till demokratisträvanden och till förhållandet till Peking. Vissa tecken tyder på att man i Peking kommit till insikt om behovet av att inleda en dialog med krafter i Hongkong som förespråkar en snabb utveckling mot demokrati, bl a inbjöds vissa företrädare för det demokratiska lägret att ingå i Hongkongs delegation i samband med Folkrepublikens nationaldag den 1 oktober. 2) Ratifikationsläget beträffande de mest centrala MR-konventionerna. Storbritannien hade för Hongkongs vidkommande ratificerat sex av de centrala MR-konventionerna. Dessa är Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor, Konventionen mot tortyr och Konventionen om barnets rättigheter. Kina har accepterat att de skall fortsätta att vara tillämpliga på Hongkong. Kina har tillåtit en fortsättning av rapporteringen till FN varje år om läget vad gäller mänskliga rättigheter i Hongkong och endast krävt att rapporten insändes via Peking. 3) Respekten för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Hongkong är ett rättssamhälle där rätten till liv och kroppslig integritet generellt sett respekteras. 4) Dödsstraff Dödsstraffet avskaffades ) Rättssäkerhet Rättsväsendet med dess självständiga institutioner efter brittisk förebild anses utgöra den kanske värdefullaste garanten för att Hongkong även fortsatt skall förbli en rättsstat. Advokatkåren är likaså uppbyggd enligt anglosaxiskt mönster. Generellt sett åtnjuter Hongkongborna oförminskad rätt till rörlighet över gränserna. Dock bör noteras att vissa företrädare för oppositionen inte tillåts resa till Kina. Medborgare i övriga Kina tillåts i allt större utsträckning på egen hand besöka Hongkong som turister. Liberaliseringen kan delvis ses som en åtgärd från centralregeringens sida att stärka Hongkongs turistnäring och ekonomi. Ett antal händelser sedan återföreningen med Kina har bidragit till en viss ovisshet om Hongkongbornas rättsliga ställning under vistelse på fastlandet. Misstänkta för grova brott har gripits, dömts och avrättats i Kina trots att 2

3 3 brotten begåtts i Hongkong, där dödsstraff ej tillämpas. Det förekommer att Hongkongbor grips av myndigheterna i Kina och hålls som gisslan för sina företags obetalda skulder och verksamhet på fastlandet. Vidare har personer med hemvist i Hongkong gripits i Kina och bl.a. anklagats för olovlig underrättelseverksamhet. Enligt Hongkongs minikonstitution "Basic Law" skall Hongkong stifta egna lagar som förbjuder subversiv verksamhet riktad mot Kina från Hongkong. Ett förslag till ny lagstiftning presenterades av regeringen under hösten 2002 och gavs sedan tre månader för konsultation med allmänheten. LegCo förelades därefter en lagtext i vilken regeringen tagit hänsyn till vissa förslag till ändringar som framförts under konsultationsperioden. Lagen behandlades i LegCo under våren för beslut den 9 juli Efter betydande kritik från olika instanser och en massdemonstration i Hongkong den 1 juli med ca deltagare drog regeringen tillbaka förslaget. Regeringen har därefter inte presenterat någon ny tidtabell för införandet av lagen. Kritikerna befarar att en ny lagstiftning skulle kunna medföra att yttrandefriheten beskärs och att journalister blir mer återhållsamma vad gäller rapportering av kritiska synpunkter angående exempelvis ledarskapet i Peking samt Taiwans relation till fastlandet. Härtill befaras att enskilda organisationers möjligheter att verka, och den politiska öppenheten i samhället, skulle beskäras. Kritikerna hävdar att konceptet "ett land, två system" skulle mista en del av sin relevans om lagen införs. 6) Personlig frihet Den personliga friheten respekteras generellt sett.regeringen har inte förbjudit Falun Gong-rörelsen i Hongkong, trots att man stått under press från Peking i frågan. Rörelsen, som beräknas ha endast ca 500 aktiva utövare i Hongkong, är dock väl bevakad av myndigheterna och ges endast begränsat utrymme för sina aktioner. Kritik har uttalats över att tillresande FLG-anhängare avvisats på flygplatsen i samband med toppmöten här. Efter 11 september och särskilt i samband med toppmöten genomför polis och andra myndigheter med ansvar för allmän säkerhet ibland omfattande bevakning inklusive personkontroller som av vissa uppfattas som en inskränkning av den personliga friheten. 7) Straffrihet Straffrihet är ett ämne som sällan diskuteras eller kan anses utgöra ett problem i Hongkong.

4 4 8) Yttrande- och mediafrihet Yttrande- och mediafrihet har starka traditioner i Hongkong. Efter återföreningen har det dock förekommit misstankar om viss självcensur i massmedia. Som nämnts ovan befaras att journalister kan bli mer återhållsamma vad gäller kritisk rapportering angående förhållandena i Kina när en ny lagstiftning angående subversiv verksamhet införs. Under året har två programledare på Hongkongs statliga radio avgått sedan de uppgett sig ha mottagit mer eller mindre hotfulla telefonsamtal från personer i fastlands-kina som krävt att de ska tona ner sin kritik av regeringarna i Hongkong och Kina. Båda ledde populära s k "talk shows", dit allmänheten kan ringa och öppet vädra sina åsikter. Skadegörelse av den frispråkiga parlamentarikern och partiledaren Emily Lau's högkvarter har väckt stor uppmärksamhet. 9) De politiska institutionerna De brister i demokratin som främst uppmärksammas av omvärlden efter Hongkongs återförening med Kina avser reglerna för valen till de 60 platserna i den lagstiftande församlingen (LegCo). I årets val valdes för första gången lika många parlamentariker i direkta val som från yrkesvalkretsar, 30 ledamöter från varje grupp. Kritiken riktar sig främst mot att majoriteten av mandaten inte utses genom direkta val. Systemet anses gynna administrationen och de Pekingvänliga partierna samt ge de besuttna och traditionellt inflytelserika kretsarna i Hongkong ett oproportionerligt stort inflytande. Enligt Basic Law skall valsystemet gradvis förändras. Målet är inte exakt angivet, men det finns en mycket stark opinion såväl inom som utom LegCo för att samtliga platser i den lagstiftande församlingen skall tillsättas genom direkta val. Inom det demokratiska lägret finns förhoppningar om att denna förändring skulle kunna genomföras redan till nästa val På liknande sätt finns en stark opinion som förordar att Chief Executive, den högste befattningshavaren i Hongkong, vars mandat enligt Basic Law omfattar fem år också skall väljas i direkta val I april lade dock Nationalförsamlingen i Peking fast ramarna för den fortsatta demokratiutvecklingen i Hongkong. En övergång till allmänna val redan till 2007/2008 års val anses inte ligga i linje med den gradvisa övergång till demokrati som föreskrivs i Basic Law. Beslutet har väckt stor besvikelse och grusat förhoppningar om en snabb demokratisk utveckling. Hundratusentals människor valde att demonstrera på 7-årsdagen av "handover".

5 För närvarande pågår en konsultationsprocess om den fortsatta utvecklingen. Demokraterna har väckt krav på en folkomröstning om tidplanen för allmänna val något som dock förkastas av regeringen. 10) Rätten till arbete och relaterade frågor Hongkongs inkomstfördelning är mycket ojämn. Enligt den senaste folkräkningen som genomfördes för några år sedan hade Gini-koefficienten stigit till 0.53 från 0.43 år Det finns endast ett rudimentärt socialt skyddsnät för de allra fattigaste, vilket har kritiserats upprepade gånger vid FN:s granskning av efterlevandet av konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. 11) Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Den offentliga sjukvården bygger på principen att ingen skall förmenas adekvat sjukvård på grund av bristande betalningsförmåga. I något enstaka fall har, under senare år, kritik förekommit mot att personer diskriminerats vad gäller tillgång till sjukvård eller nonchalerats p.g.a. sitt ursprung. 12) Rätten till utbildning Skolgång och universitetsundervisning är kostnadsfri eller avgiftsbelagd enligt starkt subventionerade taxor. Ca 23% av de statliga utgifterna går till utbildning. 13) Rätten till tillfredsställande levnadsstandard Ungefär en tredjedel av befolkningen bor i statssubventionerade bostäder. Detta är det mest anmärkningsvärda undantaget från den allmänna laissezfaire-politiken på det ekonomiska området. Systemet anses dock nödvändigt för att eliminera de värsta effekterna av den svåra trångboddhet som råder, samtidigt som risken för slumbebyggelse och social misär minskas. Regeringen har vidtagit åtgärder för att skära ner programmet för subventionerat egnahemsboende. Vidare avvaktar man tills vidare med att auktionera ut mark för ytterligare ny bostadsproduktion. Kritiken mot dessa åtgärder inriktas på att regeringen på detta sätt går de privata fastighetsägarna till mötes och håller uppe fastighetspriserna. 5 1 Ginikoefficienten är ett mått på ojämlikhet i en fördelning, före och efter transfereringar. Den kan variera mellan noll och ett, ju högre värde desto större ojämlikhet, dvs. värdet noll indikerar att alla i populationen har samma inkomst och värdet ett skulle betyda att det är en person som har all inkomst.

6 14) Kvinnans ställning Någon påtaglig diskriminering eller systematisk ojämlik behandling av kvinnor förekommer inte. Däremot förekommer att kvinnor som illegalt befinner sig i Hongkong utnyttjas i prostitutionsverksamhet och där kan bli utsatta för våld och övergrepp. Kvinnor som just fött barn kan riskera negativ särbehandling på arbetsmarknaden. "Equal Opportunities Commission" arbetar för att med övervakning och förslag arbeta bort sådana eventuella inslag från offentlig förvaltning, där många kvinnor för övrigt innehar framträdande poster. Gruppen välutbildade kvinnor är stor, och kvinnor syns även i framstående befattningar i näringslivet. Dock är kvinnorna underrepresenterade i de politiska organen: av regeringens 20 ledamöter är två kvinnor och i LegCo (60 ledamöter) finns förnärvarande 10 kvinnor inklusive den kvinnliga talmannen. 15) Barnets rättigheter Hongkong har kritiserats för bristande efterlevnad av FN:s barnkonvention. Bl.a. påtalas att det ofta förekommer att barn får leva skilda från sina föräldrar som arbetari Hongkong, men inte får invandringstillstånd till Hongkong för barnen. 16) Olika befolkningsgruppers situation Viss importerad arbetskraft, huvudsakligen hushållsanställda kvinnor från länder i Sydost- och Sydasien, särskilt Filippinerna (sammanlagt ca ) och anläggningsarbetare från Kina är underkastade en strängare immigrationsregim än utländsk arbetskraft inom s.k. professionella yrken. Hongkongs befolkning är till större delen invandrare, varav huvuddelen från Kina. Etnisk eller religiöst betingad diskriminering kan förekomma men har ringa utbredning. Gästarbetare bemöts ibland med ringaktning. Efter återföreningen har dessutom endast etniska kineser tillträde till de högsta ämbetena. Regeringen har aviserat att man avser presentera ett lagförslag angående rasdiskriminering. 17) Diskriminering på grund av sexuell läggning Hongkong är huvudsakligen ett modernt och väl upplyst samhälle. Någon form av sanktionerad diskriminering på grund av sexuell läggning är inte känd för ambassaden. Den sociala acceptansen av icke-heterosexuella är mindre hos den äldre befolkningen än hos yngre och välutbildade. 18) Flyktingars rättigheter Hongkong har inte ratificerat 1951 års flyktingkonvention. Trots det anser UNHCR, som har kontor i Hongkong, att regeringen i stort sett handlar i enlighet med konventionens bestämmelser. 6

7 7 19) Funktionshindrades situation. De funktionshindrades situation är ej tillfredsställande, t.ex. vad gäller möjligheterna att röra sig i offentlig miljö. Vissa förbättringar har skett under senare år och rehabiliteringscentra i både allmän och enskild regi underlättar anpassningen i samhället av de cirka handikappade i Hongkong. Dessa ges skydd i en särskild lag från 1995 och "Equal Opportunities Commission" vakar över dess tillämpning. 20) Oberoende organisationer för mänskliga rättigheter En rik flora av organisationer bidrar till en öppen och livlig debatt om mänskliga rättigheter. Amnesty International, Human Rights Watch Asia, Internationella juristkommissionen m.fl. har kvalificerade företrädare på plats och egna stödorganisationer i samhället. 21) Fältverksamhet eller rådgivning på området mänskliga rättigheter UNHCR:s kontor i Hongkong hade under många år till huvudsaklig uppgift att verka för de vietnamesiska flyktingarna. Numera hanterar kontoret fall från ett 30-tal länder, främst Syd- och Sydostasien.