Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Hongkong 2005

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Hongkong 2005"

Transkript

1 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Hongkong Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Hongkong är ett rättssamhälle med stor yttrandefrihet men med begränsat folkligt inflytande. Den viktigaste politiska frågan i Hongkong SAR (Special Administrative Region) gäller relationen till Peking och upprätthållandet av Hongkongs autonoma ställning enligt principen "ett land, två system" i enlighet med Hongkongs minikonstitution, Basic Law. Företrädare för de demokratiska krafterna i Hongkong önskar se en snabb utveckling mot full demokrati. Ett viktigt steg på vägen är fria och allmänna val av Chief Executive, Hongkongs regeringschef, och till parlamentet, LegCo, vid nästa val 2007/2008. Centralregeringen i Peking och inflytelserika företrädare för näringslivet motsätter sig en alltför snabb utveckling. National Peoples Congress i Peking meddelade formellt i april förra året att allmänna val inte kan äga rum redan 2007/2008. Det skapade en betydande politisk spänning mellan demokraterna i Hongkong å ena sidan och regeringarna i Hongkong och Peking å andra sidan. Efter en konsultationsprocess kring den demokratiska utvecklingen lades en slutrapport fram i oktober. I rapporten föreslås förändringar som innebär en utvidgning av den valkommitté som utser Chief Executive samt ökad representation i parlamentet av lokalvalda politiker. Någon tidsplan för övergången till full demokrati presenteras inte, något som kritiseras av det demokratiska lägret. I mars avgick regeringschefen Tung Chee-hwa av hälsoskäl, två år innan mandatperiodens utgång. Den ende kandidat som ställde upp i fyllnadsvalet var tidigare biträdande regeringschefen, Donald Tsang. Redan i ett tidigt skede uttalade centralregeringen i Peking sitt stöd för Tsang som även hade ett starkt stöd bland Hongkongs befolkning. Tsang, som har en lång karriär bakom sig i Hongkongs administration, utsågs formellt till ny Chief Executive i juni.

2 2 Tsang har vinnlagt sig om att förbättra kommunikationen på politisk nivå mellan Hongkong och fastlandskina. Ett första steg var en resa till grannprovinsen Guangdong som Tsang ledde. Samtliga parlamentariker i Hongkong bjöds med på resan, även de demokrater som tidigare varit portförbjudna i Kina. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter Storbritannien hade för Hongkongs vidkommande ratificerat sex av de centrala konventionerna för mänskliga rättigheter (MR). Dessa är konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor, konventionen mot tortyr och konventionen om barnets rättigheter. Kina har accepterat att de skall fortsätta att vara tillämpliga på Hongkong. Kina har tillåtit en fortsättning av rapporteringen till FN varje år om läget för de mänskliga rättigheterna i Hongkong och endast krävt att rapporten insändes via Peking. 3. Respekten för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Hongkong är ett rättssamhälle där rätten till liv och kroppslig integritet generellt sett respekteras. 4. Dödsstraff Dödsstraffet avskaffades Rättssäkerhet Rättsväsendet med dess självständiga institutioner efter brittisk förebild anses utgöra den kanske värdefullaste garanten för att Hongkong även fortsatt skall förbli en rättsstat. Juristkåren är likaså uppbyggd enligt anglosaxiskt mönster. Generellt sett åtnjuter Hongkongborna oförminskad rätt till rörlighet över gränserna. Dock bör noteras att vissa företrädare för oppositionen inte tillåts resa till Kina, men en uppluckring av dessa restriktioner tycks vara på väg. Medborgare i övriga Kina tillåts i allt större utsträckning på egen hand besöka Hongkong som turister. Liberaliseringen kan delvis ses som en åtgärd från centralregeringens sida att stärka Hongkongs turistnäring och ekonomi. Ett antal händelser sedan återföreningen med Kina har bidragit till en viss ovisshet om Hongkongbornas rättsliga ställning under vistelse på fastlandet. Det förekommer att Hongkongbor grips av myndigheterna i Kina och hålls som gisslan för sina företags obetalda skulder och verksamhet på fastlandet. Vidare har personer med hemvist i Hongkong gripits i Kina och bland annat anklagats för olovlig underrättelseverksamhet. Ett uppmärksammat fall är

3 journalisten Ching Cheong, som arresterats i Kina anklagad för spioneri. Omständigheterna kring fallet är oklara och Hongkongregeringen anklagas av olika MR-organisationer för att inte ha agerat tillräckligt kraftfullt för att informera sig om fallet och verka för att Cheongs rättigheter tillvaratas. Enligt Hongkongs minikonstitution, Basic Law, skall Hongkong stifta egna lagar som förbjuder subversiv verksamhet riktad mot Kina från Hongkong. Ett förslag till ny lagstiftning presenterades av regeringen under hösten 2002 och gavs sedan tre månader för konsultation med allmänheten. LegCo förelades därefter en lagtext i vilken regeringen tagit hänsyn till vissa förslag till ändringar som framförts under konsultationsperioden. Lagen behandlades i LegCo under våren för beslut den 9 juli Efter betydande kritik från olika instanser och en massdemonstration i Hongkong den 1 juli med runt deltagare drog regeringen tillbaka förslaget. Regeringen har därefter inte presenterat någon ny tidtabell för införandet av lagen. Kritikerna befarar att en ny lagstiftning skulle kunna medföra att yttrandefriheten beskärs och att journalister blir mer återhållsamma vad gäller rapportering av kritiska synpunkter angående exempelvis ledarskapet i Peking samt Taiwans relation till fastlandet. Härtill befaras att enskilda organisationers möjligheter att verka, och den politiska öppenheten i samhället, skulle beskäras. Kritikerna hävdar att konceptet "ett land, två system" skulle mista en del av sin relevans om lagen införs. 6. Personlig frihet Den personliga friheten respekteras generellt sett. Regeringen har inte förbjudit Falun Gong-rörelsen i Hongkong, trots att man stått under press från Peking i frågan. Rörelsen, som beräknas ha endast 500 aktiva utövare i Hongkong, är dock väl bevakad av myndigheterna. Kritik har uttalats över att tillresande Falun Gong-anhängare avvisats på flygplatsen i samband med toppmöten i Hongkong. I en uppmärksammad rättegång dömdes 2002 ett antal Falun Gong-anhängare för att ha "hindrat framkomligheten på allmän plats" vid en sittdemonstration framför Kinas sambandskontor i Hongkong. Domen överklagades och ogillades av appellationsdomstolen år 2005 med motiveringen att de grundläggande yttrande- och demonstrationsfriheterna ska gälla oavsett politisk inriktning på aktionen. 7. Straffrihet Straffrihet utgör inte ett problem i Hongkong. 8. Yttrande- och mediafrihet Yttrande- och mediafrihet har starka traditioner i Hongkong. Efter återföreningen har det dock förekommit misstankar om viss självcensur i massmedia. 3

4 9. De politiska institutionerna De brister i demokratin som främst uppmärksammats av omvärlden efter Hongkongs återförening med Kina avser reglerna för valen till de 60 platserna i den lagstiftande församlingen (LegCo). I årets val valdes för första gången lika många parlamentariker i direkta val som från yrkesvalkretsar, 30 ledamöter från varje grupp. Kritiken riktar sig främst mot att majoriteten av mandaten inte utses genom direkta val. Systemet anses gynna administrationen och de Pekingvänliga partierna samt ge de besuttna och traditionellt inflytelserika kretsarna i Hongkong ett oproportionerligt stort inflytande. Enligt Basic Law ska valsystemet gradvis förändras i demokratisk riktning, men någon tidplan finns inte angiven. Det finns en stark opinion såväl inom som utom LegCo för att samtliga platser i den lagstiftande församlingen skall tillsättas genom direkta val. Inom det demokratiska lägret fanns förhoppningar om att denna förändring skulle kunna genomföras redan till nästa val På liknande sätt finns en stark opinion som förordar att Chief Executive, den högste befattningshavaren i Hongkong, vars mandat enligt Basic Law omfattar fem år också skall väljas i direkta val I april förra året lade dock Nationalförsamlingen i Peking fast ramarna för den fortsatta demokratiutvecklingen. En övergång till allmänna val redan till 2007/2008 års val anses inte ligga i linje med den gradvisa övergång till demokrati som föreskrivs i Basic Law. Beslutet har väckt stor besvikelse och grusat förhoppningar om en snabb demokratisk utveckling. Efter en konsultationsprocess om den fortsatta utvecklingen lades en slutrapport fram i oktober. I rapporten föreslås en utvidgning av den valkommission som utser Chief Executive från nuvarande 800 till personer. Dessutom föreslås en utökning av antalet platser i LegCo från nuvarande 60 till 70. De nya platserna ska besättas av representanter för lokala distrikt i Hongkong. En omröstning av förslaget ska hållas före årets slut. Hongkong har sedan 1989 en ombudsman som har till uppgift att granska statsförvaltningen. Ombudsmannen kan agera efter klagomål från enskilda men även initiera egna utredningar av allmänt intresse. Ombudsmannen är sedan 2001 en egen myndighet fristående från förvaltningen. 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Hongkongs inkomstfördelning är mycket ojämn. Enligt den senaste folkräkningen som genomfördes för några år sedan hade Gini-koefficienten stigit till 0,53 från 0,43 år Det finns endast ett begränsat socialt skyddsnät för de allra fattigaste, vilket har kritiserats upprepade gånger vid FN:s granskning av efterlevandet av konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Donald Tsang lovade i sin regeringsförklaring att vidta åtgärder för att förbättra villkoren för de mest utsatta grupperna. 4

5 5 Fackföreningarna har en svag ställning i Hongkong och kollektivavtal förekommer i princip inte. Lagstiftning om minimilön finns endast för utländska hushållsanställda. I Hongkongs utpräglade marknadsekonomi sker löneförhandlingar på individuell basis och det är utbud och efterfrågan som avgör utfallet. Strejker är tillåtna, men det är inget som hindrar att kontrakt mellan arbetsgivare och arbetstagare stipulerar att arbetsnedläggelse utgör en grund för uppsägning. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Den offentliga sjukvården bygger på principen att ingen skall förmenas adekvat sjukvård på grund av bristande betalningsförmåga. I något enstaka fall har, under senare år, kritik förekommit mot att personer diskriminerats vad gäller tillgång till sjukvård eller nonchalerats på grund av sitt ursprung. 12. Rätten till utbildning Skolgång och universitetsundervisning är kostnadsfri eller avgiftsbelagd enligt starkt subventionerade taxor. Runt 23 procent av de statliga utgifterna går till utbildning. 13. Rätten till tillfredsställande levnadsstandard Ungefär en tredjedel av befolkningen bor i statssubventionerade bostäder. Systemet anses nödvändigt för att eliminera de värsta effekterna av den svåra trångboddhet som råder, samtidigt som risken för slumbebyggelse och social misär minskas. Regeringen har vidtagit åtgärder för att skära ner programmet för subventionerat egnahemsboende, en åtgärd som enligt kritikerna är ämnat att gå de privata fastighetsägarna till mötes och hålla uppe fastighetspriserna. 14. Kvinnans ställning Någon påtaglig diskriminering eller systematisk ojämlik behandling av kvinnor förekommer inte. Kvinnor som just fött barn kan riskera negativ särbehandling på arbetsmarknaden. "Equal Opportunities Commission" arbetar för att med övervakning och förslag arbeta bort sådana eventuella inslag från offentlig förvaltning, där många kvinnor för övrigt innehar framträdande poster. Gruppen välutbildade kvinnor är stor, och kvinnor syns även i framstående befattningar i näringslivet. Dock är kvinnorna underrepresenterade i de politiska organen: av de 20 ministrarna är endast en kvinna och i LegCo (60 ledamöter) finns för närvarande 9 kvinnor inklusive den kvinnliga talmannen. Ett problem som uppmärksammats alltmer under senare år är våld inom familjen. Polis och socialarbetare anklagas för att inte ge tillräckligt skydd till misshandlade eller hotade kvinnor. För första gången har detta problem uppmärksammats på politisk nivå och Donald Tsang lovade i sin regeringsförklaring ökade resurser för att hjälpa utsatta familjer.

6 6 15. Barnets rättigheter Hongkong har kritiserats för bristande efterlevnad av FN:s barnkonvention. Bland annat påtalas att barn ofta får leva skilda från sina föräldrar som arbetar i Hongkong. Detta beror på att invandringstillstånd till Hongkong inte medges för barnen. 16. Olika befolkningsgruppers situation Viss importerad arbetskraft, huvudsakligen hushållsanställda kvinnor från länder i Sydost- och Sydasien, särskilt Filippinerna (sammanlagt cirka ) och anläggningsarbetare från Kina är underkastade en strängare immigrationsregim än utländsk arbetskraft inom så kallade professionella yrken. Hongkongs befolkning är till större delen invandrare, varav huvuddelen från Kina. Etnisk eller religiöst betingad diskriminering kan förekomma men har ringa utbredning. Gästarbetare bemöts ibland med ringaktning. Efter återföreningen har dessutom endast etniska kineser tillträde till de högsta ämbetena. Regeringen har aviserat att man avser presentera ett lagförslag angående rasdiskriminering i slutet av Diskriminering på grund av sexuell läggning Sanktionerad diskriminering på grund av sexuell läggning är inte känd. I ett utslag i Högsta domstolen i augusti 2005 fastställs dock att Hongkongs lagstiftning om sexuellt umgänge mellan homosexuella innebär en diskriminering vilket strider mot Basic Law. I lagen föreskrivs att sexuellt umgänge mellan homosexuella under 21 år är straffbart medan åldersgränsen för heterosexuella är 16 år. 18. Flyktingars rättigheter Hongkong har inte ratificerat 1951 års flyktingkonvention. Efter den våg av båtflyktingar som anlände till Hongkong i början av 1990-talet finns i samhället en negativ inställning till flyktingmottagande. Under året har dock flyktingarnas situation uppmärksammats alltmer i media. Uppgifter om godtycklig behandling av flyktingar förekommer, till exempel att de sätts i arrest i väntan på beslut om flyktingstatus eller vägras inresa i Hongkong. Under 2005 har dock en viss förbättring skett för flyktingar som utsatts för tortyr i sina hemländer. Efter ett utslag i Högsta Domstolen har en procedur införts för att garantera dessa asylsökande en opartisk prövning. UNHCR har kontor i Hongkong men opererar med små resurser. Antalet flyktingar som söker sig till Hongkong ökar och på grund av de höga levnadskostnaderna här lever många av dessa under mycket knappa omständigheter.

7 7 19. Funktionshindrades situation. De funktionshindrades situation är inte tillfredsställande, till exempel vad gäller möjligheterna att röra sig i offentlig miljö. Vissa förbättringar har skett under senare år och rehabiliteringscentra i både allmän och enskild regi underlättar anpassningen i samhället av de cirka handikappade i Hongkong. Dessa ges skydd i en särskild lag från 1995 och "Equal Opportunities Commission" vakar över dess tillämpning. 20. Oberoende organisationer för mänskliga rättigheter En rik flora av organisationer bidrar till en öppen och livlig debatt om mänskliga rättigheter. Amnesty International, Human Rights Watch Asia, Internationella juristkommissionen med flera har kvalificerade företrädare på plats och egna stödorganisationer i samhället. 21. Fältverksamhet eller rådgivning på området mänskliga rättigheter Sida stödjer människorättsorganisationen Asian Human Rights Commission som har sitt huvudkontor i Hongkong men arbetar med mänskliga rättigheter i hela Asien.

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Hongkong 2004

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Hongkong 2004 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Hongkong 2004 1) Sammanfattning Hongkong är ett rättssamhälle med stor yttrandefrihet men med begränsat folkligt inflytande. Den viktigaste politiska frågan

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga Utrikesdepartementet rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Regeringen respekterar generellt de mänskliga rättigheterna (MR) även om det finns

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Komorerna är en demokrati i utveckling. Även om regeringen generellt respekterar invånarnas

Läs mer

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Finland 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande de mänskliga rättigheterna i Finland är gott. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet.

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet. Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig samman- ställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Finland 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande de mänskliga rättigheterna i Finland är gott. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val.

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Slovenien 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Situationen för de mänskliga rättigheterna (MR) i Slovenien är god. Slovenien har ratificerat

Läs mer

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Ekvatorialguinea 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna I Ekvatorialguinea har president Teodoro Obiang Nguemas styre karaktäriserats

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Guyana har ratificerat följande centrala konventioner:

Guyana har ratificerat följande centrala konventioner: Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Den senaste rapporten till FN:s barnkommitté respektive kvinnodiskrimineringskommitté gjordes år 2000.

Den senaste rapporten till FN:s barnkommitté respektive kvinnodiskrimineringskommitté gjordes år 2000. Utrikesdepartementet De mänskliga rättigheterna i Andorra 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Furstendömet Andorra är en fungerande rättsstat och respekten för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Norge 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Norge är gott. De medborgerliga och politiska

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Brunei 2004

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Brunei 2004 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Brunei 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Naturtillgångar som olja och naturgas har gjort Brunei till ett rikt land, där tillgången

Läs mer

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Elisabeth Abiri Mänskliga rättigheters utgångspunkt! Alla människor är lika i värdighet och rättigheter! Alla människor

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter Övning: Artiklarna Syfte Övningens syfte är att du ska få en ökad förståelse för vilka artiklarna i konventionen är och se vilka artiklar som berör er verksamhet

Läs mer

)XXHIQSOVEXMSGL VÇXXMKLIXWTIVWTIOXMZMWZIRWOX YXZIGOPMRKWWEQEVFIXI rzehhixçvsglzehhixjåvj VOSRWIOZIRWIV 7ITXIQFIV 9XVMOIWHITEVXIQIRXIX 78=6)07)2*Ó6-28)62%8-32)008 98:)'/0-2+77%1%6&)8) %ZHIPRMRKIRJ VHIQSOVEXMSGLWSGMEPYXZIGOPMRK

Läs mer

Andorra är sedan februari 2002 respektive januari 2003 i dröjsmål med rapport nr 2 enligt båda dessa konventioner.

Andorra är sedan februari 2002 respektive januari 2003 i dröjsmål med rapport nr 2 enligt båda dessa konventioner. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Andorra 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Furstendömet Andorra är en fungerande rättsstat och respekten för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Motion till riksdagen 1989/90:0645

Motion till riksdagen 1989/90:0645 Motion till riksdagen 1989/90:0645 av Lars Werner m.fl. (vpk) Mänskliga rättigheter och demokrati FN:s folkrättsdecennium 1989 blev ett genombrottsår i kampen för demokrati och mänskliga rättigheter. I

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER

UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER INLEDNING Brunngård Group AB är ett inköpsorienterat grossisthandelsföretag utan egen tillverkning, med en företagskultur som framhåller engagemang,

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet

Läs mer

Barnkonventionen tillerkänner barn medborgliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den innehåller fyra grundprinciper:

Barnkonventionen tillerkänner barn medborgliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den innehåller fyra grundprinciper: Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Barnkonventionen fastslår att barn har särskilda rättigheter. Ordet konvention betyder överenskommelse, och genom

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/389 EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA (2010/C 83/02) 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/391 Europaparlamentet,

Läs mer

Dominica har ratificerat följande konventioner avseende mänskliga rättigheter:

Dominica har ratificerat följande konventioner avseende mänskliga rättigheter: Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Sierra Leone har efter en lång period av väpnad konflikt och gerillakrig nått en

Läs mer

Demokrati Folket styr

Demokrati Folket styr Demokrati Folket styr Demokrati finns överallt i vårt samhälle, i skolan m m. Vad betyder demokrati? Och hur såg det ut om vi går tillbaka i historien? Ordet demokrati betyder folkstyre och kommer från

Läs mer

Social uppförande kod AB Sporrong. Lagliga krav

Social uppförande kod AB Sporrong. Lagliga krav Social uppförande kod AB Sporrong Lagliga krav Vår allmänna regel är att alla våra leverantörer, i all sin verksamhet måste följa nationell lagstiftning i de länder där de verkar. Skulle något av Sporrongs

Läs mer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Macao antar nationell säkerhetslagstiftning - vad betyder det för demokratin och vad händer i Hongkong?

Macao antar nationell säkerhetslagstiftning - vad betyder det för demokratin och vad händer i Hongkong? Telemeddelande (A) Sid. 1(6) Mnr HONG/20090129-1 2009-01-29 Hongkong Generalkonsul Lars Danielsson +852 2521 8823 lars.danielsson@foreign.ministry.se Macao antar nationell säkerhetslagstiftning - vad betyder

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

DOM Meddelad i Jönköping

DOM Meddelad i Jönköping DOM 2018-05-30 Meddelad i Jönköping Sida 1 KLAGANDE Skatteverket MOTPART 1. A 2. B Ombud: K Juristfirman K ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Jönköpings dom den 15 februari 2017 i mål nr 2940-16

Läs mer

Lidingö stad hälsans ö för alla

Lidingö stad hälsans ö för alla 1 (7) DATUM DNR 2016-10-10 KS/2016:126 Lidingö stad hälsans ö för alla Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen av kommunfullmäktige den 19 december 2016 och gällande från och

Läs mer

P7_TA(2010)0290 Nordkorea

P7_TA(2010)0290 Nordkorea P7_TA(2010)0290 Nordkorea Europaparlamentets resolution av den 8 juli 2010 om Nordkorea Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sina tidigare resolutioner om Koreahalvön, med beaktande

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 26.9.2013 2013/2115(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om papperslösa invandrarkvinnor i Europeiska unionen

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Burkina Faso 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Respekten för mänskliga rättigheter (MR) i Burkina Faso uppvisar fortfarande betydande

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén,

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén, Ministerkommitténs rekommendation CM/Rec(2010)5 till medlemsstaterna om åtgärder för att motverka diskriminering som har samband med sexuell läggning eller könsidentitet (Antagen av ministerkommittén den

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Luxemburg 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Luxemburg 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Luxemburg 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande mänskliga rättigheter (MR) i Luxemburg är i stort sett mycket gott.

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Folkrättsliga perspektiv på samrådet. Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010

Folkrättsliga perspektiv på samrådet. Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010 Folkrättsliga perspektiv på samrådet Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010 Folkrätt vad är det? Internationell rätt behandlar förhållandet mellan stater Sedvanerätt är oskrivna regler som

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM

HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM SVENSKA VÄRDERINGAR Grundlagarna är de sanna svenska värderingarna Vårt demokratiska

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om bättre möjligheter att motverka diskriminering (A 2014:01) Dir. 2015:129

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om bättre möjligheter att motverka diskriminering (A 2014:01) Dir. 2015:129 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om bättre möjligheter att motverka diskriminering (A 2014:01) Dir. 2015:129 Beslut vid regeringssammanträde den 3 december 2015 Utvidgning av och förlängd

Läs mer

Politisk information i skolan

Politisk information i skolan Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Politisk information i skolan Det är bra om skolan uppmuntrar att politiska partier kommer till skolan och tar tillvara de möjligheter som denna samverkan

Läs mer

Kommittédirektiv. Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen. Dir. 2008:38. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008

Kommittédirektiv. Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen. Dir. 2008:38. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008 Kommittédirektiv Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen Dir. 2008:38 Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008 Sammanfattning av uppdraget Den särskilde utredaren ges i uppdrag

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

ANTAGNA TEXTER Preliminär utgåva. Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om Bahrain, framför allt fallet med Nabeel Rajab (2015/2758(RSP))

ANTAGNA TEXTER Preliminär utgåva. Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om Bahrain, framför allt fallet med Nabeel Rajab (2015/2758(RSP)) Europaparlamentet 2014-2019 ANTAGNA TEXTER Preliminär utgåva P8_TA-PROV(2015)0279 Bahrain, särskilt fallet med Nabeel Rajab Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om Bahrain, framför allt fallet

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer