Rapport gällande uppföljning av ensamkommande barn och unga. Förslag till beslut Individ- och familjenämnden godkänner rapporten.

Transkript

1 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Sida 1 (1) Diarienr IFN 2017/ Sociala nämndernas förvaltning Maria Boman Epost: maria.boman@vasteras.se Kopia till Servicepartner, HVB, Flyktingenheten Individ- och familjenämnden Rapport gällande uppföljning av ensamkommande barn och unga Förslag till beslut Individ- och familjenämnden godkänner rapporten. Ärendebeskrivning fattade Individ- och familjenämnden beslut om en handlingsplan för uppföljning av ensamkommande barn och unga. I den handlingsplanen framgår att nämnden årligen ska lämna en enkät till ensamkommande barn och unga samt utifrån behov bilda fokusgrupper för att fördjupa sig i enkätsvaren. En årlig rapport ska sammanställas. Fösta enkäten gick ut i november Denna omgång var en testomgång och riktades då enbart till ensamkommande i HVB. Ett analysmöte genomfördes i februari 2017 tillsammans med HVB-hemmen, personal från sociala nämndernas förvaltning samt forskare från Mälardalens högskola. I maj 2017 har en fokusgrupp och en enskild intervju med totalt fem ensamkommande barn och unga genomförts. Resultaten presenteras i rapporten Uppföljning av ensamkommande barn och unga i Västerås som är sammanställd av Servicepartner.

2 IFN-2017/ Uppföljning av ensamkommande barn och unga i Västerås Servicepartner Västerås Öjemalm, Karolina Karolina.Ojemalm@vasteras.se

3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Metod Resultat BAKGRUNDSFRÅGOR OM UNGDOMEN UNGDOMARNAS HÄLSA Hur ungdomarna upplever sjukvården i sverige UNGDOMARNAS SKOLGÅNG Ungdomarnas tankar om framtida yrke FRITIDSAKTIVITETER BEMÖTANDE Mötet med svenska ungdomar Skillnader i bemötande Bemötandet på boendet Hur ungdomarna trivs på boendet HUR UNGDOMARNA MÅR SVENSKA REGLER, NORMER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT UNGDOMARNAS FAMILJESITUATION Bilaga

4 1. Bakgrund Sociala nämndernas förvaltning har gett Konsultcenter, Servicepartner, i uppdrag att genomföra en enkätundersökning och intervjuer med ensamkommande barn och unga för att följa upp deras synpunkter. Resultatet kommer att kunna användas av verksamheterna i syfte att; Sätta barnets, den unges behov i centrum, främja deras hälsa och utveckling Utforma en trygg och säker verksamhet som tillvaratar barns och ungas synpunkter och önskemål Bygga ett kunskapsstöd för fortsatt utveckling 2. Metod Enkätundersökningen delades ut på samtliga HVB-hem under november år Personalen på HVB-hemmen fick i uppdrag att förklara för ungdomarna syftet med enkäten. Enkäten var frivillig för ungdomen att svara på. Den första delen av enkäten var en faktadel med bakgrundsfrågor som skulle fyllas i av ungdomen tillsammans med personal. Därför var denna del inte översatt till olika språk. Den andra delen av enkäten skulle fyllas i av ungdomen själv och denna del var översatt till olika språk, men det finns enstaka mindre språkgrupper där det har saknats översättning. Personalen fick instruktioner att i dessa fall, samt de fall där ungdomen har lässvårigheter, se till att ungdomen fick tillgång till tolk. Personalen på boendet skulle vara behjälpliga ifall ungdomen behövde hjälp med ifyllandet av enkäten. Sociala nämndernas förvaltning har skickat information till ungdomarnas gode män, i de fall där det funnits en. Efter att resultatet från enkätundersökningen sammanställts så har ett analysmöte genomförts den 2 februari år 2017 där resultatet presenterades och gemensamma analyser och reflektioner genomfördes med berörda. På analysmötet deltog chefer för HVB-hemmen, personal från Sociala nämndernas förvaltning samt forskare från Mälardalens högskola. I maj år 2017 har en fokusgruppsintervju och en enskild intervju genomförts med ungdomar som bor på HVB-hem och stödboende. På fokusgruppsintervjun deltog 3

5 fyra ungdomar och på den enskilda intervjun var den en ungdom som deltog. På intervjuerna har tolkar använts. Det var frivilligt att delta på intervjuerna och ungdomarna som deltog fick information om att allt som sades var anonymt. Eftersom att tolkar har änvänts på intervjuerna så är det deras beskrivning av vad ungdomen sagt som presenteras i resultatet och deras ord som presenteras i citaten. 3. Resultat I resultatsammanställningen blandas resultaten från enkätundersökningen med resultatet från intervjuerna och resultatet från analysmöte. Allt resultat från enkätundersökningen presenteras inte i detta avsnitt utan presenteras i sin helhet i bilagan. På intervjuerna använder ungdomarna ofta ordet svenskar och det menar då en person som talar svenska Bakgrundsfrågor om ungdomen Det är totalt 108 ungdomar som har svarat på enkätundersökningen. Åldern på ungdomarna varierar mellan 14 år till 17 år. Det vanligaste landet som ungdomarna har medborgarskap i är Afghanistan (76 procent) följt av Somalia (7 procent). Merparten av ungdomarna har varit i Sverige i mer än 1 år. I instruktionen till enkätundersökningen stod det angivet att personalen på boendet skulle hjälpa ungdomarna att fylla i bakgrundsfrågorna eftersom att denna del av enkäten inte var översatt till olika språk. Samtliga ungdomar som har besvarat enkäten bodde i HVB-hem under perioden när undersökningen besvarades. Trots detta har det inkommit svar med andra boendeformer än HVBhem. Detta kan tyda på att alla ungdomar inte har fått hjälp av personalen på boendet att fylla i bakgrundsfrågorna vilket måste förtydligas till nästa gång enkätundersöknigen skickas ut Ungdomarnas hälsa Enkätsvaren visar att det är 88 procent av alla ungdomar som har fått träffa någon från asyl och integrationshälsan och 69 procent av ungdomarna har fått kontakt med sjukvården när de varit sjuk och behövt vård. På analysmötet diskuterades denna fråga och det kan råda en kulturkrock gällande definitionen av att vara sjuk. En del ungdomar anser att de behöver träffa sjukvården den första dagen då de insjuknar och även träffa sjukvården för enklare sjukdomar som exempelvis förkylning och feber. Möjligtvis skulle denna fråga behöva omformuleras till nästa gång enkätundersökningen ska genomföras. 4

6 Av de som besvarat enkätundersökningen så är det 18 procent (19 personer) som inte har varit till tandläkaren under tiden de bott i Sverige. Om resultatet från denna fråga korskörs med hur länge ungdomen varit i Sverige får vi fram att det är 14 ungdomar (av totalt 19 ungdomar) som inte fått träffa en tandläkare som bott i Sverige i mer än ett år. På analysmötet diskuterades vad detta kan bero på. Detta är en fråga som man måste arbeta vidare med så att alla ungdomar som kommer till Sverige får träffa en tandläkare relativt snabbt HUR UNGDOMARNA UPPLEVER SJUKVÅRDEN I SVERIGE De ungdomar som deltagit på intervjuerna upplever att sjukvården i Sverige är bra men att det är långa väntetider. Ungdomarna har vid flertalet tillfällen sökt hjälp av sjukvården för enklare sjukdomar men inte fått någon hjälp utan endast en uppmaning om att de ska dricka vatten. Flera ungdomar nämner att det är en kulturkrock i Sverige hur sjukvården fungerar. Detta resultat stämmer väl överens med det resultat som framkommit på analysmötet. Ungdomarna beskriver även att i deras hemländer träffar man oftast en apotekare och får medicin direkt medan i Sverige är läkare restriktiva med att skriva ut medicin. En annan skillnad är att läkare i Sverige pratar med patienten och vill ta reda på orsaken till sjukdomen, även bakomliggande orsaker. Så upplever in te en del ungdomar att sjukvården fungerar i deras hemländer. En ungdom beskriver ett tillfälle då hen sökt sjukvård: När jag spelade fotboll här i Sverige så skadade jag mitt knä och jag gick till akuten men de skickade hem mig. Och sen fick jag träffa en sjukgymnast istället och vi tillsammans kunde träna upp mitt knä och nu känns det jätte bra i knät. Hade jag bott i mitt hemland så hade jag aldrig fått träffat en sjukgymnast utan jag hade behövt träna upp mig själv Ungdomarnas skolgång Enkätundersökningen visar att en fjärdedel av alla ungdomar har mindre än ett års skolgång med sig vid sin ankomst till Sverige. Av dessa ungdomar kommer merparten från Afghanistan. De flesta ungdomar har även arbetslivserfarenhet med sig när de kommer till Sverige. Den vanligaste arbetslivserfarenheten som ungdomarna har med sig är från jordbruk (17 procent), industri (11 procent) och djurskötsel (11 procent). Merparten av ungdomarna går regelbundet i skolan (96 procent). Av dessa är det 65 procent som går på introduktionsprogram gymnasium och 30 procent som går i grundskolan. 5

7 De flesta ungdomar får hjälp av personalen på HVB-hemmet eller av annan person med sitt skolarbete. I de fallen där ungdomarna får hjälp av annan person är det vanligast att en kompis hjälper ungdomen eller att de får hjälp från biblioteket. Det är hälften av alla ungdomar som uppger att de får hjälp med att välja vad de ska utbilda sig till. Den hjälpen kommer vanligast från en lärare eller personal på boendet UNGDOMARNAS TANKAR OM FRAMTIDA YRKE Samtliga av ungdomarna som deltog på intervjuerna vet vad de skulle vilja utbilda sig till. Det är främst mekaniker inom olika områden samt barnskötare och IT som ungdomarna drömmer om att utbilda sig till. Ungdomarna går i skolan och ingen har hittills hjälpt dem med att lägga upp en plan för hur de ska kunna utbilda sig till sitt drömyrke. De önskar gärna mer hjälp men nämner samtidigt att hjälpen gärna får komma i ett senare skede, när de lärt sig svenska språket bättre Fritidsaktiviteter Enkätundersökningen visar att det är 90 procent av ungdomarna som motionerar eller tränar på sin fritid. En tredjedel av ungdomarna uppger att de inte är nöjda med sin fritid. En stor del av dessa ungdomar uppger samtidigt att de inte får tillräckligt med hjälp att hitta fritidsaktiviteter av personalen på boendet. På analysmötet diskuterades denna fråga och möjligen kan ordet fritid tolkas på olika sätt. Denna fråga bör ses över till nästa gång enkätundersökningen genomförs så att frågan inte missuppfattas av ungdomarna. Nästan hälften av ungdomarna deltar regelbundet i en förening. De vanligaste föreningarna som ungdomarna deltar i är idrottsförening (82 procent), studiecirkel (35 procent) och kulturförening (29 procent) Bemötande MÖTET MED SVENSKA UNGDOMAR Ungdomarna nämner på intervjuerna att de inte kommer i kontakt med svenska ungdomar i särskilt stor utsträckning. På skolan är ungdomarna separerade från svenska ungdomar och därför kommer de mest i kontakt med svenska personer genom sina lärare och personal på HVB-hem och stödboende. Ingen av ungdomarna som deltog på intervjuerna är med i någon förening, vilket hade kunnat generera kontaktytor med svenska ungdomar. 6

8 En av ungdomarna nämner att de gånger som hen försökt få kontakt med svenska ungdomar så har det varit svårt för de har varit reserverade och de har haft problem med att föra ett samtal med varandra eftersom de inte pratar samma språk. En annan ungdom nämner att den svenska som de får lära sig i skolan inte är samma svenska som många ungdomar talar vilket leder till att det blir ännu svårare att föra ett samtal med varandra. Samtliga ungdomar saknar att ha kontakt med svenska ungdomar och de önskar mera kontaktytor för att komma i kontakt med dem SKILLNADER I BEMÖTANDE På intervjuerna nämner fler ungdomar att det är stor skillnad i hur man bemöter människor i Sverige jämfört med i sina hemländer. Ungdomarna nämner att det intryck som de fått av svenskar är att de är individualister och att de inte vill ha kontakt med andra människor i särskilt stor uträckning. De gånger som några av ungdomarna försökt söka kontakt med svenskar så har det varit svårt, främst på grund av språket men även för att de inte vet hur de ska bete sig. En ungdom nämner att det uppstått problem på bussen när hen och kompisarna pratat högt. De har då blivit tillsagda fler gånger att vara tystare. En av ungdomarna tycker att det fungerar bra här i Sverige med ett mer individualiserat samhälle där man kan vara anonym. Det blir inte lika mycket konflikter mellan människor då. Några av ungdomarna nämner att i deras hemländer är kontakten med andra människor mera intensiv och det är något som de saknar här i Sverige. En ungdom säger: Jag vill komma i kontakt med andra svenskar. För att utröna hur de lever, hur de tänker men man får inte det här tillfället till kontakt. En annan ungdom nämner att den största skillnaden i bemötandet är att i Sverige har barn och unga mindre respekt för vuxna jämfört med deras hemländer. En ungdom tycker att svenskar är säregna på ett positivt sätt. Det som ungdomen tycker är bland det mest positiva i svensk kultur är svenskarnas förhållningssätt till fika. Det är något som ungdomen uppskattar, att man tar sig tid att träffas tillsammans och fika. En ungdom tycker att det varit svårt för svenskar att ha förståelse för vad många ensamkommande ungdomar gått igenom och vilka problem som de haft tidigare i livet. 7

9 För svenskar är det väldigt svårt att förstå vad vi gått igenom och samtidigt är det väldigt svårt för oss att förstå vad många svenskar genomgått. De flesta svenskar har aldrig varit i ens egen situation BEMÖTANDET PÅ BOENDET Det är två tredjedelar av ungdomarna som besvarat enkätundersökningen som känner sig trygg i boendet och 19 procent känner sig delvis trygg. Det är sju procent som uppger att de inte är trygga på boendet. På analysmötet framkom det synpunkter på hur frågan är ställd. Ordet trygg kan vara svår att översätta till vissa språk eftersom att det inte finns någon bra översättning för ordet. Denna fråga behöver ses över till nästa gång enkätundersökningen ska genomföras så att ungdomarna som besvarar den inte missuppfattar frågan. Det är 16 procent av ungdomarna som uppger att de inte litar på personalen. När denna fråga korskörs med var i asylprocessen som ungdomen befinner sig ser man att merparten av dessa ungdomar är asylsökande och inte har fått permanent eller tillfälligt uppehållstillstånd. På analysmötet diskuterade deltagarna hur detta kan påverka resultatet för frågan. När ungdomarna har fått permanent eller tillfälligt uppehållstillstånd i Sverige är tilliten till personalen på boendet mycket högre. Enkätundersökningen visar även att merparten av ungdomarna upplever att personalen på boendet lyssnar helt eller delvis på dem. Samma resultat är det för frågan om personalen på boendet är intresserade av deras synpunkter och vad de vill göra. På analysmötet diskuterades det om denna fråga behöver omformuleras för att bli tydligare. Det kan vara mer intressant att få veta om ungdomarna har något forum där de kan framföra sina åsikter till personalen på boendet. Ungdomarna som deltog på intervjuerna har husmöten på sina boenden, vilket de tycker är bra. De anser att de får vara med och påverka mycket på HVB-hemmen och stödboendet. Det finns dock vissa saker de skulle vilja ha mer inflytande över, till exempel pengar och vem de ska dela rum med på stödboendet. De ungdomar som bor på stödboende nämner att de gärna hade haft mer inflytande över vilka butiker de får handla för sina pengar. I dagsläget får ungdomarna sina pengar på ett kort som de endast får använda på en affär. De hade gärna handlat på fler affärer. Som det fungerar nu får de använda CSN-pengar ifall de vill köpa kläder eller mat på andra affärer. 8

10 HUR UNGDOMARNA TRIVS PÅ BOENDET Av de ungdomar som deltog på intervjuerna så är det en del som trivs på sitt boende medan andra inte gör det. En av ungdomarna, som bor på stödboende, upplever att det är en stor skillnad på att bo på stödboende jämfört med HVBhem. På stödboendet är man mera självständig och självgående, vilket är positivt. En annan ungdom som också bor på ett stödboende nämner att det hade varit lättare att känna sig vuxen om hen haft en egen lägenhet. På stödboendet är ungdomarna under uppsikt, vilket märks när de bland annat ska ta med sig kompisar dit. En del personal kan ha åsikter om detta. En ungdom säger: Jag är mellan två stolar nu när jag bor på stödboende. Jag vill tro att jag är självständig och bor själv men samtidigt är man ständigt under uppsikt. En ungdom som trivs på sitt HVB-hem säger att det är en fin sammahållning bland ungdomarna och de träffas ofta på kvällarna och hittar på saker, till exempel spelar tv-spel. Det är dock stor variation på personalen som arbetar på det boendet. En del personal har blivit som ungdomens familj och de kan prata om allt möjligt och de hittar ofta på saker tillsammans på kvällarna medan en del personal inte har samma kontakt med ungdomarna. En ungdom som bor på ett HVB-hem trivs inte så bra på sitt boende. Den största anledningen till detta är att det är många ungdomar som bor på boendet och därför blir ljudnivån väldigt hög. När det är så pass många ungdomar som bor tillsammans så hinner inte personalen hjälpa till i särskilt stor utsträckning. Det leder till att det blir bråk mellan personalen och ungdomarna för att de inte får den hjälp de behöver. Det finns även en del ungdomar på det boendet som inte hjälper till att ha ordning och städa och det leder till en del konflikter mellan ungdomarna. Andra orsaker till konflikter mellan ungdomarna och personalen på HVB-hemmet är när personalen inte kan svara på ungdomarnas frågar. I vissa fall har personal lovat att ta reda på svaren men kan glömma bort att svara ungdomen. Ungdomen önskar även att de regler som finns på boendet kunde diskuteras tillsammans med ungdomarna som bor där. Han anser att det hade varit bättre om personalen kunde anpassa reglerna efter situationen. Det skulle leda till färre konflikter på boendet. En annan ungdom som bor på HVB-hem nämner att en orsak till att det uppstår konflikter på boendet är att kvaliteten på maten varierar. Vissa dagar och veckor är maten väldigt bra och då blir det färre konflikter medan andra dagar är den sämre och det påverkar ungdomarnas humör och stämningen på boendet. Ungdomen vill gärna ha mer inflytande över vilken mat som serveras på boendet. I dagsläget serveras endast svensk husmansost men det hade varit önskvärt om det gick att servera mat som de är vana vid att äta i sina hemländer. 9

11 3.6. Hur ungdomarna mår Enkätsvaren visar att 38 procent av ungdomarna anser att de inte får tillräckligt med tröst av personalen ifall de känner sig ledsna, nedstämda eller oroliga. På analysmötet diskuterades detta svar och flera deltagare kom fram till att det är på natten som många ungdomar känner sig ledsna, nedstämda och oroliga och det var endast ett HVB-hem som har personal vaken på natten. Det diskuterades att ungdomarna kanske väljer att inte väcka personalen för att få den tröst de behöver. Detta kan möjligtvis påverka resultatet för denna fråga. På intervjuerna ställdes frågor om hur ungdomarna mår. Samtliga ungdomar nämner att de har mått mycket dåligt under sina första månader i Sverige. Orsaken till detta har varit att de känt sig oroliga för framtiden och inte haft kontakt med så många människor. En av ungdomarna bodde sina första månader på ett boende där ingen annan var från samma land och det var därför svårt att föra ett samtal med andra människor. Alla ungdomar som deltog på intervjuerna har under sina första månader i Sverige gråtit sig till sömns varje kväll. En av ungdomarna nämner att när hen mådde som allra sämst så sökte hen vård av psykiatrin, vilket hjälpte mycket. Ungdomarna mår bra idag och det beror till största del på att de fått rutiner i vardagen, som skolan och fritidsaktiviteter, men även för att de fått vänner och börjat känna en framtidstro. Ungdomarna hade dock gärna fått mer tröst och stöd av personalen under sina första månader i Sverige. Personalen visste inte hur de mådde inombords eller vilka tankar de hade eftersom att ungdomarna inte berättade för dem Svenska regler, normer och förhållningssätt Ungdomarna berättar på intervjuerna att de inte fått så mycket information om svenska regler, normer eller förhållningssätt utan det är något som de fått erfara med tiden i Sverige. Just därför hade det varit bra om ungdomarna hade större möjlighet till kontakt med svenskar för att lära sig vilka normer som finns. En del av personalen på HVB-hemmen har försökt att förklara hur det fungerar i Sverige men det har varit svårt att ta till sig eftersom det inte varit situationsanpassat. En ungdom säger: Jag skulle vilja lära mig allt, eller vad som helst. Nu när jag ska bo här i Sverige och ska klara mig själv så vill jag veta mer om hur det fungerar. Flera ungdomar nämner att de saknar information om hur det svenska samhället fungerar. De hade gärna fått veta mer om regler och lagar i Sverige av någon från polisen eller annan myndighet. De vill gärna veta mer om hur rättsväsendet 10

12 fungerar, hur man gör vid brand och hur sjukvårdssystemet fungerar. De nämner även på intervjuerna att de önskar mer upplysning om hur asylprocessen fungerar. En ungdom nämner att hen fyllt 18 år men har inte fått någon information om vilka rättigheter och skyldigheter som myndiga personer har i Sverige. Vad förväntar sig samhället av myndiga personer och hur fungerar det när man flyttar till eget boende. En ungdom säger: Jag vill veta hur jag ska förhålla mig till myndigheter och till grannar när jag får egen lägenhet, så att jag inte gör några misstag. Det är ju nytt för mig och jag vet inte hur det är att bo själv i ett nytt land. Ungdomarna berättar på intervjuerna att de pratat mycket om känslor, relationer och kvinnors rättigheter i Sverige, både i skolan och på HVB-hemmen. Flera av ungdomarna har varit på besök till ungdomsmottagningen, vilket har varit uppskattat. De har även varit och sett en interaktiv teater på Växhuset som handlar om känslor och relationer. En ungdom nämner att de fått information om att alla människor är lika mycket värda när de kom till Sverige. Ungdomen tycker att det fungerar väldigt bra här i Sverige, där män och kvinnor har samma rättigheter Ungdomarnas familjesituation Enkätsvaren visar att det är hälften av ungdomarna som inte har möjlighet att ha kontakt med sin familj. Som frågan är ställd så framkommer det inte varför ungdomen inte kan ha kontakt med sin familj. Det är 35 procent av ungdomarna som besvarat enkätundersökningen som anser att de inte får tillräckligt med hjälp ha kontakt med sin familj. På analysmötet diskuterades denna fråga och det framkom synpunkter på att frågorna gällande familjesituationer behöver omformuleras för att undvika att frågorna tolkas på olika sätt. 11

13 Bilaga 1. Boende/verksamhet Adelsö HVB 21% 22 Gude HVB 12% 13 Iggeby HVB 9% 10 Lövudden HVB 6% 6 Polstjärnan nord HVB 5% 5 Polstjärnan syd HVB 2% 2 Skepparbacken HVB 10% 11 Skogsgården HVB 12% 13 Sundins HVB 8% 9 Vägmästaren HVB 0% 0 Västeråsvägen asyl och put 15% 16 Svarande 107 Inget svar 1 2. Ungdomens kön Pojke 98% 100 Flicka 0% 0 Annat 2% 2 Svarande 102 Inget svar 6 12

14 3. Ungdomens ålder 12 0% % % % % % % % % % 0 Svarande 105 Inget svar 3 4. Ungdomens medborgarskap Afghanistan 76% 81 Eritrea 5% 5 Iran 0% 0 Irak 2% 2 Marocko 0% 0 Somalia 7% 7 Syrien 4% 4 Statslös 6% 6 Annat land 1% 1 Svarande 106 Inget svar 2 13

15 5. Hur många års skolgång hade ungdomen med sig vid sin ankomst till Sverige? 0 år 25% år 21% år 24% år 26% år eller mer 4% 4 Svarande 104 Inget svar 4 6. Ungdomens arbetserfarenhet vid ankomst till Sverige Flera svarsalternativ kan väljas. Ingen alls 34% 30 Djurskötsel 11% 10 Handel 6% 5 Industri 11% 10 Jordbruk 17% 15 Måleri 3% 3 Restaurang 6% 5 Snickeri 5% 4 Sömnad 2% 2 Annat 22% 19 Svarande 88 Inget svar 20 14

16 7. Hur länge har ungdomen varit i Sverige? Mindre än 2 månader 1% månader 1% månader 16% 17 1 år eller längre 82% 85 Svarande 104 Inget svar 4 8. Tid i nuvarande boende? Mindre än 2 månader 14% månader 27% månader 33% 32 1 år eller längre 27% 26 Svarande 98 Inget svar Var i asylprocessen befinner sig ungdomen? Asylsökande 86% 85 Dublinärende 0% 0 Fått avslag (överklagande, väntar på 3% 3 utvisning) Har fått tillfälligt uppehållstillstånd 2% 2 Har fått permanent uppehållstillstånd 9% 9 Svarande 99 Inget svar I vilken boendeform vistas ungdomen? 15

17 HVB 94% 96 Stödboende 3% 3 Eget boende med stöd/utsluss 1% 1 Familjehem 2% 2 Svarande 102 Inget svar Var i skolsystemet befinner sig ungdomen? Väntar på att få börja skolan 1% 1 Grundskola 30% 31 Introduktionsprogram gymnasium 65% 66 Nationellt gymnasieprogram 1% 1 yrkesförberedande SFI 2% 2 Folkhögskola 0% 0 Komvux 0% 0 Yrkesvux 0% 0 KY-utbildning 0% 0 Högskola/universitet 0% 0 Har slutat skolan. Ange ungdomens 1% 1 nuvarande sysselsättning: Svarande 102 Inget svar Går ungdomen regelbundet i skolan eller i annan planerad aktivitet? 16

18 Ja, på heltid 96% 98 Ja, delvis (t.ex. frekvent frånvaro) 2% 2 Nej, inte alls 2% 2 Svarande 102 Inget svar När du kom till Västerås, fick du då träffa någon på asyl och integrationshälsan om din hälsa? Ja 88% 91 Nej 4% 4 Vet inte 8% 8 Svarande 103 Inget svar Har du fått kontakt med asyl och integrationshälsan när du varit sjuk och behövt vård? Ja 69% 72 Nej 17% 18 Jag har inte behövt kontakt 14% 15 Svarande 105 Inget svar Har du varit till tandläkaren under tiden du bott här? 17

19 Nej 18% 19 Ja, 1 gång 20% 21 Ja, 2 gånger 11% 11 Ja, mer än 2 gånger 51% 53 Svarande 104 Inget svar Tröstar personalen dig om du känner dig ledsen, nedstämd eller orolig? Jag får tillräckligt med tröst 44% 44 Jag får inte tillräckligt med tröst 38% 38 Jag behöver ingen tröst 18% 18 Svarande 100 Inget svar Hjälper personalen dig med ditt skolarbete? Jag går inte i skolan 1% 1 Jag får tillräckligt med hjälp 73% 74 Jag får inte tillräckligt med hjälp 15% 15 Jag behöver ingen hjälp 12% 12 Svarande 102 Inget svar Har du fått hjälp av någon annan med ditt skolarbete? Det går bra att välja flera alternativ 18

20 Nej 20% 18 Ja, Röda Korset 6% 5 Ja, Biblioteket 34% 31 Ja, Språkcafé 10% 9 Ja, studieförbund 8% 7 Ja, kompis 47% 42 Ja, god man 14% 13 Svarande 90 Inget svar Får du hjälp med att välja vad du ska utbilda dig till? Jag får tillräckligt med hjälp. 49% 47 Jag får inte tillräckligt med hjälp. 47% 45 Jag behöver ingen hjälp. 4% 4 Svarande 96 Inget svar Om du har fått hjälp, vem har hjälpt dig? Personalen på boendet 36% 26 Lärare 56% 40 God man 15% 11 Studie- och yrkesvägledare 21% 15 Svarande 72 Inget svar Hjälper personalen dig att hitta fritidsaktiviteter? 19

21 Jag får tillräckligt med hjälp 57% 56 Jag får inte tillräckligt med hjälp 36% 35 Jag behöver ingen hjälp 7% 7 Svarande 98 Inget svar Är du nöjd med vad du har att göra på din fritid? Ja 53% 52 Nej 30% 29 Vet inte 17% 17 Svarande 98 Inget svar Motionerar eller tränar du på fritiden? Nej 9% 9 Ja, 1-2 gånger i veckan 28% 27 Ja, 3 gånger eller fler i veckan 63% 60 Svarande 96 Inget svar Deltar du regelbundet i någon föreningsaktivitet (idrotts- eller kulturförening, politisk organisation, religiös församling, studiecirkel)? 20

22 Ja 47% 47 Nej 28% 28 Vet inte 25% 25 Svarande 100 Inget svar Om du deltar i någon föreningsaktivitet, vilken typ av förening är det då? Det går bra att välja flera alternativ. Idrott 82% 63 Kultur 29% 22 Politisk organisation 8% 6 Religiös församling 6% 5 Studiecirkel 34% 26 Annat: 16% 12 Svarande 77 Inget svar Tycker du att personalen på boendet lyssnar på dig? Ja 41% 39 Delvis 42% 40 Nej 12% 11 Vet inte 5% 5 Svarande 95 Inget svar Är personalen intresserad av dina synpunkter och vad du vill göra? 21

23 Ja 28% 26 Delvis 43% 40 Nej 14% 13 Vet inte 16% 15 Svarande 94 Inget svar Känner du dig trygg i boendet? Ja 66% 62 Delvis 19% 18 Nej 7% 7 Vet inte 7% 7 Svarande 94 Inget svar Litar du på personalen? Ja 42% 39 Delvis 30% 28 Nej 16% 15 Vet inte 12% 11 Svarande 93 Inget svar Har du möjlighet att ha kontakt med din familj? 22

24 Ja 41% 38 Nej 50% 46 Vet inte 9% 8 Svarande 92 Inget svar Hjälper personalen dig att ha kontakt med din familj? Jag får tillräckligt med hjälp 40% 34 Jag får inte tillräckligt med hjälp 35% 30 Jag behöver ingen hjälp 25% 21 Svarande 85 Inget svar 23 23