Vägledning för sociala konsekvensbeskrivningar. Förslag på innehåll och process inriktad mot exploateringskonsekvenser för samebyar

Transkript

1 Vägledning för sociala konsekvensbeskrivningar Förslag på innehåll och process inriktad mot exploateringskonsekvenser för samebyar Södra Lapplands Forskningsenhet på uppdrag av Lycksele Kommun Vilhelmina februari 2009

2 Innehållsförteckning FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...4 BAKGRUND...6 SKB-PROCESSEN...8 FAKTORER SOM BÖR UPPMÄRKSAMMAS UNDER PLANERINGEN AV SKB:N...9 Tidig information och dialog...9 Företag eller konsult som genomför SKB:n...9 Integrering av MKB:n och SKB:n...9 Samebyns medverkan i SKB-processen Samrådsmöten med samebyn i planeringen av SKB:n OMRÅDEN, KONSEKVENSER OCH ÅTGÄRDER SOM BÖR UTREDAS I SKB:N Nulägesbeskrivning av rennäringen och samebyn Kulturhistorisk beskrivning av det aktuella markområdet Möjliga konsekvenser av en exploatering Relevanta kompensationer och åtgärder SKB-PROCESSENS GENOMFÖRANDE Integrering av MKB:n och SKB:n Faktainsamling Analys av konsekvenser Kompensations- och åtgärdsdiskussioner SKB-rapporten RENNÄRING, DESS VILLKOR OCH SAMISK KULTUR HÄLSOSITUATION OCH ARBETSMILJÖRISKER I RENNÄRINGEN Hälsosituationen Arbetsmiljörisker KONSEKVENSER AV MARKEXPLOATERING EKONOMI KULTUR Renskötsel Språk Slöjd (duodji) HÄLSA OCH SOCIALA KONTAKTER ANVÄNDBARA LÄNKAR REFERENSER INTERNETKÄLLOR

3 Förord På uppdrag av Lycksele kommun har Södra Lapplands Forskningsenhet (SLF) utarbetat en vägledning för sociala konsekvensbeskrivningar (SKB) för rennäringen vid vindkraftetablering. Vi har identifierat ett antal psykosociala, ekonomiska och kulturella faktorer och problemområden som kan påverkas vid en markexploatering, samt utredningar och analyser som bör genomföras i en SKB. Syftet är att skapa ett ramverk med rekommendationer för vad en SKB för renskötande samer bör innehålla och hur SKBprocessen kan genomföras. I stället för att göra en lathund för hur ett SKB-arbete bör genomföras har vi försökt att förklara på vilka sätt, och genom vilka processer en markexploatering kan påverka samebyarna och de renskötande samerna ekonomiskt, kulturellt, socialt och hälsomässigt. Även om SKB:er vid planerade vindkraftutbyggnader är rapportens fokus kan ramverket också tjäna som vägledning vid andra typer av exploateringar, som t.ex. skogsbruk, gruvdrift och turism. Ursprungligen var utredningen tänkt att utföras i samarbete med Vapstens sameby. Intervjuer med 7 samebymedlemmar har genomförts och är transkriberade, och de utskrivna intervjuerna har återförts till respektive respondent för korrigering. Vi har även gjort en preliminär innehållsanalys av intervjumaterialet. Tyvärr valde emellertid samebyn att inte offentliggöra intervjuresultaten då man var orolig för att specifik information från Vapsten skulle kunna utnyttjas på ett för sameby negativt sätt av myndigheter och exploatörer. SLF har därför genomfört uppdraget utan att inkludera intervjuresultaten från Vapstens sameby. Materialet som presenteras i rapporten är till viss del inhämtad genom litteraturstudier, men framför allt från de erfarenheter vi har efter ca 10 års hälso- och arbetsmiljöforskning i den renskötande samiska befolkningen. Genom våra forsknings- och utvecklingsprojekt har vi samarbetat med ett stort antal samebyar från olika delar av svenska Sapmi, från Härjedalen i söder till Norrbotten i norr. Vilhelmina, februari 2009 Anette Edin-Liljegren, Laila Daerga och Per Sjölander 3

4 Sammanfattning Vindkraftsexploateringarna har de sista decennierna ökat i norra Sverige vilket inneburit att rennäringen på vissa håll påverkats negativt genom minskade betesarealer och ökad mänsklig aktivitet (1, 2, 3). I samband med större exploateringar inom renbeteslandet har det blivit allt vanligare att sociala konsekvensbeskrivningar (SKB) utförs i syfte att utreda ekonomiska, kulturella, hälsomässiga och sociala konsekvenser för de renskötande samerna. En SKB:s syfte är också att utarbeta förslag på åtgärder som kan minska oönskade negativa konsekvenser och maximera eventuella positiva effekter. Ur rennäringens perspektiv är flera faktorer av betydelse vid etablering av vindkraft, liksom vid andra exploateringar på marker där man bedriver renskötsel. Placeringen av, och storleken på etableringen, tillsammans med de kumulativa exploateringseffekterna inom samebyn, är avgörande för vilka konsekvenser etableringen kommer att få. Föreliggande rapport tar upp ett antal principiellt viktiga frågor och faktorer som bör utredas eller beaktas i en SKB-process. Vi har även försökt förklara på vilka sätt, och genom vilka processer en markexploatering kan påverka samebyarna och de renskötande samerna ekonomiskt, kulturellt, socialt och hälsomässigt. I rapporten lämnas också förslag på hur man kan gå till väga i ett SKB-arbete. Nedan ges en sammanfattning av faktorer som bör uppmärksammas inför en SKB-process, konsekvenser och åtgärder som bör utredas, samt analyser och datainsamling som bör genomföras. Faktorer som bör uppmärksammas under planeringen av SKB:n Tidig information till, och dialog med samebyn Företaget eller konsulten som genomför SKB:n Integrering av MKB:n och SKB:n Samebyns medverkan i SKB-processen Samrådsmöten med samebyn i planeringen av SKB-processen Områden, konsekvenser och åtgärder som bör utredas i SKB:n Nulägesbeskrivning av rennäringen, samebyn och dess medlemmar ur ett ekonomiskt, hälsomässigt och socialt perspektiv Kulturhistorisk beskrivning av det aktuella markområdet Möjliga ekonomiska, kulturella, hälsomässiga och sociala konsekvenser av exploateringen Relevanta kompensationer och åtgärder 4

5 SKB-processens genomförande Integrering av MKB- och SKB-processerna Faktainsamling av samebyns ekonomiska, hälsomässiga och sociala förutsättningar, samt undersökning av eventuell kulturhistorisk dokumentation över området. Kan göras genom litteraturstudier, myndighetskontakter och intervjuer med samebymedlemmar Analys av konsekvenser, såväl direkta som indirekta och kumulativa Åtgärdsdiskussioner och förslag på kompensationer Författande av en SKB-rapport 5

6 Bakgrund I länder som USA, Kanada och Australien är det sedan länge lagstiftat att sociala konsekvensbeskrivningar (SKB:er) ska utföras i samband med exploateringar som genomförs där urfolk lever och/eller har sin utkomst. För att ge ekonomiskt stöd till vissa exploateringar kräver det internationella finansieringsinstitutet, IFC, att exploatören genomför en SKB som särskilt uppmärksammar konsekvenser för urfolks rättigheter till sina traditionella marker, sin kultur och sitt uppehälle [4]. Anledningen till IFC:s krav på SKB är att en ekonomiskt och långsiktigt hållbar etablering förutsätter att man tar hänsyn till sociala, kulturella och ekonomiska konsekvenser för lokalbefolkningen och andra intressenter [4]. Riktlinjer har utarbetats av International Association for Impact Assessment för vilka principer som bör gälla vid genomförande av SKB-utredningar [5]. I föreliggande rapport har dessa principer anpassats till svenska förhållanden och inkluderats i vägledningen. I Sverige finns ännu ingen lag på att en SKB ska utföras i samband med exploateringar. Däremot måste enligt miljöbalken en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) genomföras innan en större exploatering kan komma till stånd. Syftet med en MKB är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet kan medföra på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö. En MKB ska också innehålla en bedömning av exploateringseffekter på människors hälsa och miljö. I praktiken har emellertid de flesta MKB:er kommit att fokuseras på effekter på natur och djurliv medan effekterna på människornas kultur, ekonomi och hälsa fått litet, eller inget utrymme. Detta har skapat ett behov av att komplettera MKB med en SKB vid vissa exploateringar, bl.a. vid exploateringar som kan förväntas påverka de renskötande samernas förutsättningar att bedriva rennäring och utöva den samiska kulturen. En SKB kan alltså anses som en komplettering till en MKB och bör innehålla en utredning och beskrivning av förväntade ekonomiska, kulturella, sociala och hälsomässiga effekter av en exploatering, samt föreslå sätt att undanröja, minska eller kompensera för negativa och förstärka positiva effekter. I samband med större exploateringar av markområden där samebyar bedriver renskötsel har det blivit allt vanligare att SKB:er genomförs. Det finns dock ännu inga nationella riktlinjer för vad en SKB ska innehålla och hur den ska genomföras. Denna rapport har som huvudsyfte att identifiera ett antal väsentliga kulturella, ekonomiska, sociala, hälsomässiga och psykologiska konsekvenser för de renskötande samerna vid exploateringar, särskilt vindkraftsexploateringar i en sameby, och att redogöra för ett antal förutsättningar för att skapa en framgångsrik SKB-process. Varje specifik exploatering kommer att skapa ett antal unika konsekvenser som kan (eller inte kan) åtgärdas eller kompenseras på olika sätt framför allt beroende på typ av, storlek på och 6

7 geografisk placering av exploateringen, och på den aktuella samebyns geografiska, ekonomiska, kulturella, sociala och hälsomässiga förutsättningar. Konsekvenser och åtgärder/kompensationer blir således unika i varje enskilt fall, varför vi i denna rapport inte har någon ambition att presentera en komplett manual utan snarare en sammanställning och beskrivning av ett antal principiellt viktiga faktorer som bör utredas och ingå i en SKB-process. Vi har även försökt förklara på vilka sätt, och genom vilka processer en markexploatering kan påverka samebyarna och de renskötande samerna ekonomiskt, kulturellt, socialt och hälsomässigt. 7

8 SKB-processen En förutsättning för att minimera negativa konsekvenser och att förstärka positiva effekter vid en vindkraftsexploatering är att det tidigt skapas ett gott samverkansklimat mellan exploatören, dennes eventuella konsulter och samebyn. Ett självklart villkor för en fungerade samverkan är att man respekterar varandras rättigheter och att man bemöter varandra på ett respektfullt och hänsynsfullt sätt. Figur 1 sammanfattar faktorer som bör uppmärksammas inför en SKB-process, konsekvenser och åtgärder som bör utredas samt analyser och datainsamling som bör genomföras. FAKTORER SOM BÖR UPPMÄRKSAMMAS UNDER PLANERINGEN AV SKB:n Tidig information till, och dialog med samebyn Företaget eller konsulten som genomför SKB:n Integrering av MKB:n och SKB:n Samebyns medverkan i SKB-processen Samrådsmöten med samebyn i planeringen av SKB-processen OMRÅDEN, KONSEKVENSER OCH ÅTGÄRDER SOM BÖR UTREDAS I SKB:n Nulägesbeskrivning av rennäringen, samebyn och dess medlemmar ur ett ekonomiskt, hälsomässigt och socialt perspektiv Kulturhistorisk beskrivning av det aktuella markområdet Möjliga ekonomiska, kulturella, hälsomässiga och sociala konsekvenser av exploateringen Relevanta kompensationer och åtgärder SKB-PROCESSENS GENOMFÖRANDE 1. Integrering av MKB- och SKB-processerna 2. Faktainsamling av samebyns ekonomiska, hälsomässiga och sociala förutsättningar, samt undersökning av eventuell kulturhistorisk dokumentation över området. Genomförs genom: Sameby- och myndighetskontakter Litteraturstudier Intervjuer och/eller enkäter 3. Analys av konsekvenser Direkta Indirekta Kumulativa 4. Åtgärdsdiskussioner och förslag på kompensationer 5. Författande av en SKB-rapport Figur 1. Sammanfattning av SKB-processens planering, innehåll och genomförande. 8

9 Faktorer som bör uppmärksammas under planeringen av SKB:n Tidig information och dialog Exploatören bör så snart man identifierat ett specifikt geografiskt område för en vindkraftsanläggning ta kontakt med berörda samebyar och ge information om den planerade placeringen och den tänkta verksamheten. Det kan här vara värdefullt att utgå från den kommunala översiktsplanen som ett första planeringsunderlag. Tidig information ger samebyn möjlighet att vara delaktig redan under planeringsfasen, och samebyns medlemmar får då tillfälle att göra en bedömning om den tänkta placeringen av vindkraftsanläggningen är möjlig ur ett rennäringsperspektiv. Samebymedlemmarna kan eventuellt också bistå med förslag till alternativa placeringar av vindkraftsanläggningen, placeringar som skulle skapa mindre skada, eller rentav positiva effekter, för renskötseln. När det gäller områden för t. ex. vindkraftsetableringar inom Lycksele kommun kan det handla om att exploatör och sameby tillsammans ser över de alternativ för etablering som identifierats i den kommunala översiktsplanen. En tidig delgivning till, och dialog med berörda samebyar skapar bättre förutsättningar för ett långsiktigt och hållbart samarbete mellan exploatören och samebyn, vilket också förordas i miljöbalken. Företaget eller konsulten som genomför SKB:n För att en SKB ska kunna genomföras på ett konstruktivt sätt och få en bred acceptans är det av stor vikt att både samebyn och exploateringsföretaget är eniga i val av den eller de som får uppdraget att utföra SKB-arbetet. Det är viktigt att den eller de som ansvarar för SKB-processen har en oberoende roll i förhållande till både exploatören och samebyn. Integrering av MKB:n och SKB:n Arbetet med MKB:n och SKB:n bör integreras. Skälet till detta är att effekterna på bl.a. natur, djur och infrastruktur, vilket utreds i en MKB, har avgörande betydelse för hur exploateringen kommer att påverka människornas kultur, hälsa, ekonomi och psykosociala villkor, vilka utreds i en SKB. Som förklaras senare i rapporten är placeringen av, och storleken på en vindkraftsexploatering av avgörande betydelse för vilka följderna blir för rennäringen, renskötarfamiljerna och för den samiska kulturen (se Konsekvenser av markexploatering). Konsekvenserna för de renskötande samerna bestäms även av vilka infrastrukturella förändringar t. ex. nya vägar och kraftledningar som planeras i anslutning till exploateringen. MKB:n och SKB:n rekommenderas därför att integreras och göras i nära samverkan med de samebyar som berörs av exploateringen. Samebymedlemmarna har kunskapen om hur marken nyttjas av rennäringen idag, hur den nyttjades tidigare och hur man planerar att använda marken i framtiden, samt hur en exploatering skulle kunna påverka dem ekonomiskt, kulturellt, socialt och hälsomässigt. Ytterligare en fördel med att integrera MKB- och SKB-arbetet är att samordningsvinster kan göras beträffande 9

10 samrådsmöten, intervjuer och utredningar av markutnyttjande, kulturlandskap etc. Ett integrerat förfarande sparar därmed både tid och pengar för såväl exploatören som samebyn. Samebyns medverkan i SKB-processen Det finns flera fördelar med att samebyn aktivt medverkar i SKB-processen. Detta är väsentligt då samebymedlemmarna har kunskapen om hur renskötseln bedrivs i området, om områdets kulturlandskap och om hur de själva och den samiska kulturen kan komma att påverkas av exploateringen, samt om vilka åtgärder och kompensationer som effektivast skulle kunna mildra eventuella negativa effekter. En nackdel för samebyn är att ett aktivt deltagande i ett SKB-arbete tar tid från rennäringsarbete och andra sysslor. Om samebymedlemmarna inte anser sig ha tidsmässiga möjligheter att delta fullt ut i SKB:n kan man möjligen utse en extern representant som i nära dialog med samebyn deltar vid samrådsmöten och sköter kontakterna med exploatören och den som skall utföra SKB:n. Under alla omständigheter är det viktigt att så mycket fakta som möjligt tas fram i en SKB, inte minst för att ge miljödomstolen de bästa förutsättningarna för att göra en sakkunnig bedömning. Utan samebyns medverkan kommer exploatörens perspektiv och motiv att dominera de handlingar som miljödomstolen och myndigheterna ska ta hänsyn till vid beslut om exploateringstillstånd. I de fall då samebyar ändå väljer att inte delta i SKBarbetet är det viktigt att samebyn skriver ett yttrande till miljödomstolen där man motiverar varför man väljer att inte delta i SKB-processen. I en situation där en planerad exploatering omöjliggör rennäringsaktiviteter i en stor del av samebyn kan man inte förvänta sig att samebyn ska vara intresserad av att diskutera några former av kompensationer. För att miljödomstolen ändå ska kunna besluta om rimliga kompensationer för rennäringen är det i en sådan situation viktigt att det i SKB:n eller i samebyns skrivelse till miljödomstolen tydligt framgår varför samebyn inte accepterar den planerade exploateringen, samt vilka orsakerna är till detta ställningstagande, t. ex. att exploateringen omöjliggör fortsatt rennäring för stora delar av samebyns medlemmar, eller att den placeras på bästa kalvningslandet. Det kan vara svårt att upptäcka samiska kulturella och heliga platser i renbetesområdet. En orsak till detta är att man i den samiska kulturen vill överlämna naturen så orörd som möjligt till kommande generationer. Traditionell kunskap om kultutlämningar är ofta bristfällig eller ännu inte dokumenterad. Kunskapen om kulturellt viktiga platser och om hur olika markområden användes finns ofta hos de nu levande renskötarna. Kunskapen finns sällan nedtecknad utan sprids från generation till generation genom muntlig tradition. Utan de renskötande samernas medverkan i SKB-processen kommer denna kunskap inte att beaktas i beredningar och beslut som rör exploateringen. 10

11 Samrådsmöten med samebyn i planeringen av SKB:n Vid det första samrådsmötet bör man diskutera den geografiska placeringen av den föreslagna vindkraftsanläggningen, samt hur man tänker lägga upp SKB-arbetet. Ett samverkansavtal för SKB-processen bör upprättas. Innehållet i avtalet kommer att vara unikt i varje enskilt exploateringsfall. Nedan ges några förslag på vad samverkansavtalet kan innehålla: Tid- och aktivitetsplan d.v.s. när, var och hur arbetet ska utföras Samebyns, exploatörens och SKB-utförarens roller bör tydligt definieras Arbetsgrupper och kontaktpersoner Tidsramar för samråd och diskussioner (det är viktigt att känna till och dokumentera att väder och vind till stor del styr renskötselarbetet och att SKB-arbetet måste ta hänsyn till detta) Att kontinuerliga avstämningar görs under processens gång Ekonomiska ersättningar för samebyns medverkan Sekretessfrågor och ägandefrågor (bl. a. vem som har rätt att ta del av eventuellt intervjumaterial, kartläggningar av kulturlandskapet, protokoll och slutrapport) Samverkansavtalet bör således innehålla överenskommelser om bl. a. tid- och aktivitetsplan, ansvarsfördelning, kostnader och ersättningar, och sekretess och ägandefrågor. Uppföljningar bör göras kontinuerligt under SKB-processens gång för att stämma av hur arbetet fortskrider. Eventuellt behöver planeringen justeras, olika problemområden utredas och ytterligare avstämningar göras. Det är också viktigt att det som sägs under dessa samrådsmöten dokumenteras i protokollform som godkänns och justeras av båda parter. Minnesanteckningar rekommenderas inte. I viss mån kan samråden ske genom telefonmöten i stället för genom fysiska möten vilket både sparar tid och pengar. Samverkansavtalet för SKB-processen bör vara klart innan själva SKB-arbetet påbörjas. Om samebyn är positiv till exploateringsförslaget bör ett nytt samarbetsavtal upprättas där man gemensamt kommer överens om hur etablerings-, drifts- och avvecklingsfasen ska genomföras, och som reglerar ersättningsnivåer, eventuellt delägarskap eller andra kompensationer. En väl genomförd SKB utgör ett bra faktaunderlag för detta samarbetsavtal. Vi rekommenderar att båda parter konsulterar juridiska ombud för att säkerställa att parterna får sina krav tillgodosedda och att avtalet blir juridiskt korrekt. 11

12 Områden, konsekvenser och åtgärder som bör utredas i SKB:n Nulägesbeskrivning av rennäringen och samebyn För att kunna göra en rimlig bedömning av hur en vindkraftsexploatering kommer att påverka människorna i samebyn, och den verksamheten som de bedriver i området, är det viktigt att skapa en detaljerad bild av de aktuella ekonomiska, hälsomässiga och sociala förutsättningarna. Demografiska uppgifter om samebyn samt aktuella ekonomiska förutsättningar för samebymedlemmarna och dess hushåll bör beskrivas. Allmän information om rennäring och renskötsel kan fås från bl.a. Sametinget, Svenska Samers Riksförbund (SSR) samt länsstyrelsen. Information om antal rennäringsföretag och demografin i den aktuella samebyn kan i viss mån inhämtas från länsstyrelsen och SSR. Den mest aktuella informationen fås dock från den berörda samebyn. Forskningsresultat om t.ex. renens beteende, hälsoläge och arbetsmiljörisker i rennäringen kan hämtas från olika vetenskapliga litteraturdatabaser som Medline och Libris. Vetenskaplig information kan även fås från bl. a. Centrum för samisk forskning vid Umeå universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), enheten för rennäring vid Uppsala universitet samt Södra Lapplands Forskningsenhet i Vilhelmina. De regionala rovdjursråden och länsstyrelserna kan bistå med information om rovdjursförekomsten i det aktuella området. Ekonomiska frågeställningar angående ersättningar för t. ex. rovdjursdödade renar arbetar man med vid SLU i Uppsala. Information finns också på Sametingets hemsida om ersättningsnivåer för rovdjursdödade renar. Kunskapsunderlaget till SKB:n tas således fram genom litteraturstudier, arkeologiska undersökningar, enkäter, intervjuer och diskussioner. Genom att i möjligaste mån använda vetenskapliga resultat och metoder förbättrar man möjligheterna till vederhäftiga slutsatser om t. ex. olika konsekvenser. Sannolikheten blir också större att t. ex. intervjufrågor blir formulerade på ett sätt som gör att man får den information man efterfrågar och att innehåll i intervjumaterialet tolkas på rätt sätt. Det finns väl beprövade vetenskapliga metoder både vad gäller intervjuteknik, analys av textmaterial och framställande av enkäter [6, 7, 8, 9]. Det är också mycket viktigt att ta hänsyn till det kumulativa exploateringstrycket på samebyns totala betesområde. Här bör man i SKB-arbetet ta hjälp av samebyarnas markanvändningsplaner eller renbruksplaner, samt inhämta information från samebymedlemmar, länsstyrelsen, kommunens översiktsplan och från eventuellt från andra exploatörer [se t.ex. Kulturhistorisk beskrivning av det aktuella markområdet För att få en bakgrund till hur det aktuella området tidigare har använts av de renskötande samerna, och vilken betydelse det har för samebymedlemmarna idag, bör en historisk och kulturell beskrivning av området göras. En kulturhistorisk beskrivning skapar en bättre förståelse för hur människorna kan påverkas av en exploatering, och kan också identifiera 12

13 mer eller mindre lämpliga lokaliseringar av exploateringen ur ett kulturhistoriskt perspektiv. Den kulturhistoriska beskrivningen bör innehålla uppgifter om kulturhistoriska betydelsefulla platser som bör bevaras, samt om hur samebyn använde marken tidigare, hur den utnyttjas idag och hur man planerar att använda marken i framtiden. Om en kulturhistorisk utredning inte redan finns bör en sådan göras i anslutning till SKB:n. Samebyn bör vara delaktig i valet av de arkeologer, eller motsvarande, som engageras i utredningen eftersom detaljerad kännedom om den samiska kulturen är kritisk för kvaliteten på en sådan utredning. Möjliga konsekvenser av en exploatering För att få en så fullständig bild som möjligt av tänkbara konsekvenser är det viktigt att utreda både direkta, indirekta och kumulativa effekter med fokus på ekonomiska, kulturella, hälsomässiga och sociala faktorer [10]. Finns olika alternativa etableringsscenarier bör dessa utredas separat för att om möjligt kunna välja det som skapar minst negativa konsekvenser och som ger mest positiva effekter (se nedan, Relevanta kompensationer och åtgärder). Konsekvensanalysen kommer att ligga till grund för den efterföljande kompensations- och åtgärdsutredning varför det är viktigt att så många konsekvenser som möjligt undersöks. Nedan ges några förslag, utan inbördes prioriteringsordning, på konsekvenser som kan utredas. Hur används marken där etableringen är tänkt att ske? T. ex. om platsen som valts ut för vindkraftexploatering används som ett viktigt kalvningsland påverkas renhjorden både beträffande antal och åldersstruktur. Finns alternativa platser för exploateringen? T. ex. om det finns andra markområden som innebär mindre störningar för rennäringen och som är möjliga alternativ ur exploatörens perspektiv. Hur många andra exploateringar finns och planeras på samebyns marker, d.v.s. inom hela samebyns betesområde? T. ex. andra exploateringar som gruvor, skogsbruk och turistanläggningar. Hur omfattande är rovdjurstrycket i det aktuella området (se figur 2). Hur påverkas mäns, kvinnors och barns situation ur ett fysiskt, socialt och psykosocialt perspektiv? Leder exploateringen till ökad arbetsbelastning, ökad stress, ökad risk för olyckor och belastningsbesvär, mindre socialt stöd från familj, arbetskamrater, vänner och grannar etc. (se figur 4). Hur påverkas möjligheterna att tala det samiska språket? T. ex. genom att färre renskötare arbetar i renskötseln eller att färre tillfällen ges för att tala samiska (se figur 3). 13

14 Hur påverkas möjligheterna till att utöva duodji (samisk slöjd)? T. ex. genom att fler möten och mer administration minskar de tidsmässiga förutsättningarna för att utöva duodji (se figur 3). Hur påverkas de samiska turistföretagen? T. ex. genom att tillgången till orörd natur och traditionell renskötselmiljö minskar. Hur påverkas fiske- och jaktmöjligheter? T. ex. genom att tillgången på jaktbart vilt och fisk minskar. Hur påverkas samebyns utvecklingsmöjligheter (se figur 2)? T. ex. genom att man måste arbeta mer och därigenom får sämre förutsättningar att t. ex. utveckla och införa nya köttförädlingsmetoder. Här kan man naturligtvis också tänka sig att exploateringen, genom t. ex. ny infrastruktur och ekonomiska kompensationer, kan förbättra samebyns utvecklingsmöjligheter. Relevanta kompensationer och åtgärder En beskrivning av möjliga kompensationer och åtgärder bör göras för att kunna kompensera samebymedlemmarna för negativa konsekvenser som kan uppkomma, men också för att optimera eventuella positiva effekter av exploateringen. Finns olika alternativ till lokalisering av exploateringen bör en kompensationsutredning göras för var och en av dessa. Kompensationerna eller åtgärderna bör baseras på den konsekvensanalys som genomförts. För att få en helhetsbild av effekterna, inklusive kumulativa effekter, är det nödvändigt att hela konsekvensanalysen är klar innan man påbörjar åtgärdsdiskussionerna. Om samebyn redan har många exploateringar på sina marker kan den enda rimliga kompensationen utgöras av ny betesmark som ersätter den förlorade, vilket ofta inte låter sig göras då det inte finns något överskott på renbetesmark. Nedan ges några exempel på kompensationer och åtgärder som kan vara relevanta. Att ge ekonomisk kompensation för ökade kostnader i samband med t. ex. ökad arbetsinsats, ökade bränslekostnader, ökade antal helikopterinsatser, ökade transportkostnader och anställning av arbetskraft (se figur 2). Att bekosta infrastrukturella åtgärder som t. ex. stängsel, vägövergångar och broar om nya flyttvägar måste tas i anspråk (figur 2). Att stänga av nybyggda vägar som genererats i samband med en exploatering, för att minska den mänskliga aktiviteten i området under särskilt känsliga renskötselperioder. Att erbjuda möjligheter till delägarskap. Att bekosta utbildning för att ge samiska barn och ungdomar möjligheter att lära sig samiskt hantverk i hemmet eller genom särskilda utbildningar (se figur 3). 14

15 Att bekosta utbildning till t. ex. personal inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården för att öka kunskap om den samiska kulturen och om renskötarnas livsstil och arbetsmiljö. Detta ökar möjligheterna till en bättre förståelse för samebymedlemmarnas hälso- och livssituation, och bör resultera i ett bättre bemötande (se figur 3 och 4). Att bekosta översättning av informationsmaterial till samiska från berörda hälsovårdande myndigheter vilket skulle kunna minska samernas underutnyttjande av sjukvården (se figur 3 och 4). Att bekosta kunskapsspridning om den samiska kulturen och renskötseln till lokalbefolkningen för att öka förståelsen för rennäringens behov och den renskötande livsstilen (se figur 3). Att bekosta olika sociala aktiviteter för att förbättra de sociala relationerna mellan samerna och lokalbefolkningen inom samebyns renbetesområde (se figur 4). SKB-processens genomförande Integrering av MKB- och SKB-processerna När företaget informerat samebymedlemmarna om den tänkta vindkraftsexploateringen, och man kommit överens om att göra en SKB, och gemensamt valt konsult eller företag som ska utföra SKB-arbetet, bör parterna påbörja planeringen av MKB- och SKBprocesserna. Under utredningsprocessen är det viktigt att MKB- och SKB-processerna integreras (se ovan, Faktorer som bör uppmärksammas under planeringen av SKB:n. Integrering av MKB:n och SKB:n). Faktainsamling Faktainsamlingen genomförs bl.a. med hjälp av litteraturstudier, myndighetskontakter och genom intervjuer och/eller enkäter (se ovan, Områden, konsekvenser och åtgärder som bör utredas i SKB:n. Nulägesbeskrivning av rennäringen och samebyn). Analys av konsekvenser Baserad på det faktamaterial man insamlat görs en analys av vilka möjliga direkta, indirekta och kumulativa konsekvenser en vindkraftsetablering kan komma att få för rennäringen och samebymedlemmarna i det aktuella området (se ovan, Områden, konsekvenser och åtgärder som bör utredas i SKB:n. Möjliga konsekvenser av en exploatering). Man bör utreda: direkta effekter, som förlust av betesmark och flyttvägar, ökad olycksrisk etc. (figur 2 4) 15

16 indirekta effekter, som t. ex. dåliga relationer mellan samebyar och mellan samebyar och lokalbefolkningen kumulativa effekter, d.v.s. summan av samtliga markexploateringar och andra störningar inom samebyns renbetesmark Kompensations- och åtgärdsdiskussioner När konsekvensanalyserna är genomförd följer en diskussion med samebymedlemmarna om vilka åtgärder som är möjliga för att minimera negativa effekter och för att maximera de positiva konsekvenserna (se ovan Områden, konsekvenser och åtgärder som bör utredas i SKB:n. Relevanta kompensationer och åtgärder). SKB-rapporten Faktamaterialet, analysresultaten och resultaten av kompensationsresonemangen sammanställs slutligen i en rapport. Rapporten bör också innehålla en beskrivning av hur SKB-processen genomförts och vilka metoder som använts. Det är angeläget att man ger tid till samebymedlemmarna, eller samebyns arbetsgrupp, att läsa igenom och kommentera rapporten innan slutversionen färdigställs. Både exploatören och samebyn bör känna sig nöjda med slutversionen av SKB-rapporten. Om parterna har meningsskiljaktigheter beträffande rapportens innehåll eller tolkningar bör detta tydligt framgå av rapporten. 16

17 Rennäring, dess villkor och den samiska kulturen Kunskapen om rennäringen och dess villkor är av central betydelse om man ska kunna förstå hur en vindkraftsexploatering påverkar en sameby och dess medlemmar. Vår erfarenhet är att sådan kunskap i stor utsträckning saknas såväl inom myndigheter och bland beslutsfattare som i näringslivet. Vi vill därför här ge en kortfattad beskrivning av rennäringen och den samiska kulturen. Renskötseln är en central näring i den samiska kulturen och en viktig traditions- och kulturbärare. Den utgör också basen för det samiska språket. Rennäringen är således både ett levebröd och en väsentlig samisk kulturbärande faktor. Man kan därför inte enbart analysera eventuella exploateringskonsekvenser utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv, utan man måste också ta hänsyn till effekterna på den samiska kulturen och den renskötande livsstilen [11]. Renskötsel är en extensiv näring som styrs av renarnas naturliga anpassning till klimatet och årstiderna. Den moderna rennäringen behöver stora arealer för sin verksamhet. I Sverige finns ca samer som i mer eller mindre utsträckning lever på renskötsel. Rennäringen skapar dessutom arbetstillfällen för ortsbefolkningen genom anställningar i renskötselföretagen och genom arbete åt åkerier, entreprenörer för plogning av vägar och ensilageproducenter. Köttproduktion utgör den ekonomiska basen i rennäringen, men inkomster från binäringar som jakt och fiske är också ekonomiskt betydelsefulla. Det enda driftsbidrag som utgår till renskötseln är prisstöd vid försäljning av renkött. Vid skador av skilda slag utgår ersättningar, vilket inte ska förväxlas med bidrag, bl. a. för rovdjurs- och trafikdödade renar, för merkostnader till följd av Tjernobylolyckan och vattenregleringar. Renkött är ett högkvalitativt livsmedel vilket börjat uppmärksammas allt mer. Renkött, liksom kött från andra hjortdjur som livnär sig på naturbete, innehåller bl. a. mer omega-3- fettsyror, omega-6-fettsyror och antioxidanter, och är därmed nyttigare och mer hållbart jämfört med kött från djur som utfodrats konventionellt med sädesbaserade pellets och kraftfoder [12]. En sameby är både en ekonomisk, administrativ sammanslutning och ett geografiskt område. Samebyn består av flera renskötselföretag som i sin tur består av en eller flera renägare. Renägare som bedriver kommersiell renskötsel, och dessas familjemedlemmar, är medlemmar i samebyn. En sameby får i dagsläget inte bedriva annan ekonomisk verksamhet än renskötsel. Länsstyrelsen fastställer det högsta antal renar som samebyn får inneha på sitt betesområde. Enligt renskötselrätten får den som är same använda mark och vatten för sig och sina renar. Renskötselrätten grundar sig på urminneshävd och är liksom äganderätten skyddad av Sveriges grundlag [13]. 17

18 Renskötarna i fjällsamebyar flyttar renarna i öst-västlig riktning mellan betesmarker i skogslandet och i fjällen. Väster om odlingsgränsen, på de s.k. åretruntmarkerna, bedriver fjällsamerna renskötsel under hela året. Detsamma gäller för skogssamebyarna väster om lappmarksgränsen. Öster om odlings- respektive lappmarksgränsen har samebyarna betesrätt från 1 oktober till och med 30 april. I Västerbottens län livnär sig personer på renskötsel genom sammanlagt ca 120 renskötselföretag. Rennäringen är organiserad i sju samebyar varav sex är fjällsamebyar, d.v.s. har vinterbetslanden i skogsområdet öster om fjällkedjan och sommarbeteslanden i fjällen. En av länets samebyar är en skogssameby, vilka bedriver renskötsel året om i skogslandet [ Inom Lycksele kommun har det förmodligen funnits samer i flera tusen år. År 1607 utsåg Karl IX den gamla samiska samlingsplatsen Lycksele till en av fem knutpunkter i Lappland [ Fyra av Västerbottens samebyar har vinterbete inom Lycksele kommun och en sameby har delar av sina åretruntmarker i kommunen. Malå sameby består av ca 11 rennäringsföretag, Grans sameby ca 10 rennäringsföretag, Rans sameby ca 25 rennäringsföretag, Ubmeje tjeälddie ca 13 rennäringsföretag och Vapstens sameby ca 8 rennäringsföretag [ Varje sameby förfogar över ett bestämt betesområde och renarna vandrar eller drivs mellan de olika betesområdena beroende på betesförhållanden och årstid. Varje betesområde har olika egenskaper och vegetation och kan därför inte ersätta varandra eftersom renarnas resursutnyttjande varierar mellan olika årstider. För att bibehålla en långsiktig tillgång på renbete används ett växelbruksystem där vissa betesområden läggs i träda för att betet ska kunna återhämta sig, eller för att nyttjas vid extremt dåliga betesförhållanden. Renskötarna kallas ofta de åtta årstidernas folk beroende på renskötselaktiviteternas specifika årstidsprägel. Eftersom denna rapport handlar om rennäringen inom Lycksele kommun, där samebyarna i huvudsak har sina renar vintertid, ska vi göra en kortfattad beskrivning av vad som präglar renskötselarbetet under vinterperioden. Under hösten (oktober december) samlar man ihop renarna för slakt och skiljning till mindre vintergrupper. Det senare för att utnyttja vinterbetet på ett effektivt sätt. När marken har frusit övergår renarna till lavbete, men betar fortfarande också växter på myrarna som alltjämt är gröna (kruståtel, dyfräken och fårsvingel). Flyttningen ner till vinterbeteslandet sker till fots eller genom transport med lastbil. När renarna flyttas till fots används tekniska hjälpmedel (skoter och eventuellt helikopter), och flyttningen sker huvudsakligen efter traditionella flyttleder. Tillgång till naturligt rastbete efter flyttlederna är viktig för att hålla renhjorden samlad och för att ge energi till den ansträngande vandringen. Ofta krävs även utfodring med pellets och/eller ensilage som komplement. En del samebyar är i stor utsträckning hänvisade till lastbiltransporter på grund av exploateringar, som t.ex. vattenregleringar, gruvbrytning och skogsavverkningar, som omöjliggjort eller avsevärt försvårat framkomligheten eller skapat betesbrist. 18

19 Det huvudsakliga renskötselarbetet vintertid är allmän bevakning med skoter eller skidor för att kontrollera att renarna mår bra och har tillgång på föda. Man bevakar också renarna så att de håller sig inom samebyns marker och för att hålla rovdjur borta från renarna. Vintertid består betet huvudsakligen av olika sorters marklavar. Renlaven innehåller mycket lite proteiner vilket gör att renarna bara ökar marginellt i vikt under vintermånaderna. Det är under barmarksperioden som renarna bygger upp en fettreserv för att klara vintern. Det magra betet gör att vintersäsongen är en av de känsligaste perioderna i renskötselåret. Flera faktorer styr tillgången på bete, bl. a. väderlek och snöns konsistens, tjocklek och bottenskiktets beskaffenhet [14]. Exploateringarna har de sista decennierna ökat markant, framför allt i form av skogsbruk, gruvetableringar och turism, vilket har inneburit att samebyarnas totala betesareal har krympt. Samtidigt har betesmarkerna fraktionerats så att det krävs stora områden för att finna lämpligt betet som räcker hela vintern. Vid sämre betesförhållanden livnär sig renarna av hänglav på granar och tallar, samt på skorp- och bladlavar på trädstammar och stenar. Hälsosituation och arbetsmiljörisker i rennäringen För att kunna bedöma vilka sociala, psykologiska och hälsorelaterade konsekvenser en eventuell markexploatering kan komma att få är det nödvändigt att ha kunskap om hälsosituationen och arbetsmiljöriskerna i rennäringen. Nedan har vi kortfattat redogjort för några av de faktauppgifter och aspekter som vi anser vara viktiga för att kunna göra seriösa sociala och hälsorelaterade konsekvensanalyser. Hälsosituationen Genom de studier som genomförts vid Södra Lapplands Forskningsenhet, tillsammans med resultat som presenterats från norska och finska samer, finns övertygande belägg för att sjukdomsförekomst och riskfaktorexponering i vissa avseenden är speciella inom rennäringen (se nedan, Arbetsmiljörisker). Vi vet också att samiska män har en låg risk för cancer, medan samiska kvinnor har en förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdomar [15, 16, 17, 18]. Bland de svenska renskötande samerna har vi kunnat observera en kraftig överdödlighet i arbetsrelaterade dödsolyckor [15, 19]. Den relativa risken att förolyckas i arbetet har ökat under de senaste 40 åren. Renskötande män är också drabbade av muskuloskeletala besvär, s.k. belastningsskador, i högre utsträckning än andra kroppsarbetande män i fjällregionen [20, 21, 22]. Även kvinnorna i renskötarfamiljer har visat sig vara drabbad av belastningsskador i hög utsträckning [20, 21]. Självmordsförekomsten är ca 50% högre bland renskötande män än vad den är bland män i den icke-samiska befolkningen i Sverige [15, 19]. Liknande resultat har också rapporterats från samer i Norge [23]. Förtroendet för den svenska primärvården, psykiatrin och socialtjänsten är betydligt lägre bland renskötande samer än i den övriga norrlandsbefolkningen [24]. En trolig orsak till 19

20 detta är att man upplever vård- och omsorgspersonal som okunniga beträffande renskötseln och den samiska kulturen. En följd av detta är att renskötande samer ofta möts av fördomar och erbjuds orealistiska behandlingsalternativ (t. ex. att sluta köra snöskoter eller att sjukskriva sig inför kalvmärkning eller renflyttning), vilket gör att man undviker att söka hjälp trots att man har medicinska behov. Även om det alltså finns dokumenterade skillnader mellan samernas och majoritetsbefolkningens hälsosituation och vårdutnyttjande bör det understrykas att många medicinska aspekter och livsstilsfaktorer ännu inte har studerats bland samerna. Det är därmed i vissa avseenden omöjligt att förutse vilka hälsokonsekvenser en exploatering kan komma att få på renskötarna, vilket innebär att man noga bör följa upp eventuella hälsokonsekvenser under och efter en markexploatering. Arbetsmiljörisker Rennäringen har under senare delen av 1900-talet genomgått stora förändringar, från att ha varit en livsstil baserad på själv- och naturahushåll till dagens detaljreglerade och vinstkrävande företagsamhet. Idag behöver rennäringsföretagen fler renar per företag, låg personaltäthet och stor fordonspark för att skapa lönsamhet. Tidigare bedrevs rennäringen som en kollektiv aktivitet i huvudsak inom samefamiljerna. Idag samarbetar renskötare från olika familjer samtidigt som man är konkurrenter genom sina respektive rennäringsföretag. Rennäringens krav på renbetesmarker är ifrågasatt av stora delar av det svenska samhället, inte bara av andra markintressenter utan också av samegrupper som inte bedriver renskötsel. Juridiska tvister om samebyarnas rättighet att nyttja mark och vatten, extensivt skogsbruk, turistnäring och etablering av nya gruvor i renskötselområdet har också försämrat den psykosociala situationen för renskötarfamiljerna [25]. Trots alla dessa svårigheter finns det också många positiva sidor med att vara renskötare där själva arbetet med renarna skänker stor tillfredsställelse. Renskötsel är inte bara en näring utan en samisk livsstil som de flesta fått med sig från barndomen. Renskötarna beskriver det ofta som att man hämtar kraft från renarna, och man menar att det är svårt att tänka sig ett liv utan dem [11]. Genom forskning världen över är det idag mycket välbelagt att en arbetssituation som präglas av höga krav, liten kontroll och låg grad av socialt stöd innebär en ökad risk för psykosocial ohälsa, hjärt-kärlsjukdomar, mag-tarmsjukdomar och muskuloskeletala problem [t. ex. 26, 27, 28]. Det finns också en rad vetenskapliga bevis för att en livssituation som karaktäriseras av hög ansträngning i kombination med otillräcklig belöning, kan leda såväl till psykisk ohälsa, i form av depression och ångest, som till somatiska sjukdomar [t.ex. 27, 28]. En känsla av sammanhang, där livet känns meningsfullt, begripligt och hanterbart, har också visat sig ha stor betydelse för människors hälsa [29]. Det vill säga, om man upplever sin livssituation som meningslös, obegriplig och icke-hanterbar löper man större risk för att drabbas av både psykisk och somatisk ohälsa. 20

21 De renskötande samernas psykosociala och socioekonomiska situation är på många sätt ogynnsam då den karakteriseras av höga krav, liten kontroll och låg grad av socialt stöd [20, 21, 30]. Dessutom rapporterar många att den ansträngning man gör i sitt arbete inte matchas av den belöning man anser sig få genom arbetet [25]. Jämfört med svenskar i allmänhet anser både män och kvinnor i renskötarfamiljer att deras livskvalitet är lägre, särskilt beträffande den känslomässigt och socialt relaterade livskvaliteten d.v.s. att nedstämdhet eller ängslan påverkat arbetet och att fysiska och mentala problem påverkat ens vanliga umgänge med vänner och anhöriga [25]. Det finns tydliga samband mellan den ökade motoriseringen och tidspressen inom rennäringen och den höga förekomsten av belastningsskador, arbetsolyckor och vibrationsskador bland renskötarna [20, 21, 22]. Vi har också observerat att det finns signifikanta samband mellan belastningsbesvär i nacke och rygg och upplevelse av höga arbetskrav [21]. Exploateringar som innebär ytterligare arbetsbörda och tidspress för renskötarna kommer sannolikt att yttra sig i bl. a. fler arbetsolyckor och belastningsskador (se figur 4). Det finns anledning att särskilt uppmärksamma kvinnornas psykosociala och socioekonomiska roll i renskötarfamiljerna. Tidigare deltog kvinnor mer aktivt i det dagliga renskötselarbetet. Trots att det fanns specifika manliga och kvinnliga ansvarsområden, utfördes många sysslor gemensamt av män och kvinnor [11]. I och med motoriseringen av rennäringen har renskötselarbetet maskuliniserats, vilket har medfört att kvinnorna inte längre är delaktiga i det dagliga renskötselarbetet på samma sätt som tidigare. I dagens rennäring bidrar kvinnorna på ett annat sätt än tidigare, t. ex. genom att finnas till hands vid behov och genom administrativa sysslor. Detta har påverkat kvinnornas möjligheter till inflytande i vissa av samebyns gemensamma aktiviteter och beslut. Många kvinnor i renskötarfamiljer har numera ett vanligt arbete (d.v.s. anställningar utanför samebyn) vid sidan om sina uppgifter i renskötselarbetet och det traditionella ansvaret för hushåll och familjens sociala kontaktnät [19, 21, 25]. Detta dubbelarbete, eller trippelarbete, har förmodligen tvingats fram bl. a. för att renskötarfamiljerna ska kunna försäkra sig om kontinuerliga intäkter, vilket blivit nödvändigt då dagens rennäring kräver ständig tillgång på drivmedel och förnyelse av maskinparken (bilar, skotrar, motorcyklar etc.). Intäkterna från rennäringen har alltid varierat från år till år beroende på fluktuerande renköttpriser, variationer i väder, kalvning och rovdjurstäthet. Det ökade ekonomiska ansvaret i kombination med den splittrade ansvarssituationen utgör en påtaglig risk för psykosocial ohälsa [20, 21, 25]. I de undersökningar som vi gjort med inriktning på kvinnornas psykosociala situation har vi funnit att dessa, i jämförelse med männen i renskötarfamiljerna, anser sig ha mindre socialt stöd i sitt arbete [25, 30]. Kvinnorna upplever även låg grad av meningsfullhet och hanterbarhet i sin livssituation, samt rapporterar lägre grad av livskvalitet jämfört med männen i renskötarfamiljerna [25, resultat under bearbetning]. 21

22 Sammantaget betyder detta att exploateringar som innebär att män och kvinnor i renskötarfamiljer upplever sin livssituation som mindre kontrollerbar och/eller mer krävande, mer ansträngande och/eller mindre belönande, och/eller mindre hanterbar, begriplig och meningsfull löper en ökad risk att drabbas av psykosocial och somatisk ohälsa (se figur 4). Det är därför väsentligt att exploatören under planerings-, etableringsoch driftsfasen noga överväger på vilka sätt man kan undanröja eller minimera effekterna av sådana riskfaktorer. 22

23 Konsekvenser av markexploatering I vissa fall kan det vara lätt att förutse konsekvenser för människorna i en sameby då renbetesmarken tas i anspråk för andra syften. Sådana konsekvenser kan vara direkta fördyringar på grund av merarbete och landsvägstransporter vid renflyttning. Man kan också se tydliga ekonomiska konsekvenser av markexploateringar som innebär att samebyn måste minska antalet renar på grund av minskad renbetesareal. Exploateringar som ödelägger kända samiska kulturmiljöer (t. ex. offerlavar och heliga samiska platser) kommer att ha negativa effekter på det samiska kulturlandskapet. Man kan även förutse en ökad risk för arbetsolyckor och belastningsskador bland renskötarna vid exploateringar som innebär att renskötarna tvingas arbeta mer intensivt och under större tidspress, samt att oenighet och konflikter kan uppstå vid ökad konkurrens om tillgång till bete. Många gånger är det emellertid ingen trivial uppgift att i förväg bedöma vilka konsekvenser en given exploatering kommer att få. Särskilt gäller detta då sambanden mellan exploateringen och de mänskliga konsekvenserna är mer komplexa t. ex. där exploateringen har relativt begränsade eller obetydliga effekter på enskilda faktorer, men där effekterna tillsammans kan skapa påtagligt negativa konsekvenser. För att möjliggöra en vederhäftig konsekvensanalys där sambanden är komplex är det nödvändigt att ha insikt om de faktorer som direkt och indirekt påverkar människor ekonomiskt, kulturellt, hälsomässigt och socialt samt om hur dessa faktorer påverkar varandra. En vindkraftsexploatering inom en sameby leder oundvikligen till förlust av renbetesmark och kan också resultera i att nya eller andra flyttleder måste tas i anspråk. Det är viktigt att poängtera att markförlusten inte bara orsakas av den fysiska exploateringen, d.v.s. av vindkraftverkets och vägars markanspråk, utan också i hög grad av den mänskliga aktivitet som är nödvändigt under och efter en etablering. Placeringen av en vindkraftsanläggning i förhållande till rennäringens markutnyttjande är därför den mest betydelsefulla enskilda faktorn för vilka konsekvenser exploateringen kommer att få (figur 2-4). En ur samebyns perspektiv felaktig placering, kan få stora negativa följder för renskötseln i området, medan en rätt placerad vindkraftsetablering kan innebära obetydliga effekter på renskötseln. Det sammanlagda exploateringstrycket d.v.s. hur mycket av samebyns totala mark som har exploaterats tidigare samt vilka, var och hur många exploatörer som för tillfället verkar inom samebyns betesområde, är viktigt att kartlägga. Hela samebyns nyttjandeområdet måste beaktas, och inte enbart området i den aktuella kommunen där vindkraftsexploateringen är tänkt att förläggas. Ett till synes oanvänt område inom t. ex. Lycksele kommun kan vara mycket värdefullt om exploateringar i andra delar av samebyns område resulterat i förlust av betydelsefull betesmark. Även exploateringar inom angränsande samebyar kan påverka samebyns markutnyttjande t. ex. genom vägbyggen 23

24 som skär igenom delar av samebyns marker eller genom att renar från angränsande sameby kommer in på en annan samebys marker. Det bör påpekas att den kumulativa exploateringssituationen förändras från dag till dag, med nya kalhyggen, turistanläggningar, vindkraftsetableringar etc., vilket gör att kommunernas översiktsplaner snabbt blir inaktuella vad beträffar områden utpekade som särskilt viktiga för rennäringen. Det finns en tydlig risk att samebyar som härbärgerar redan brutna fjällområden, d.v.s. områden som redan exploaterats för t. ex. mineralutvinning eller vattenkraftsproduktion, är speciellt drabbade av exploateringar. Enligt miljöbalken anses dessa områden inte ha samma naturvärden som de obrutna fjällområdena, vilket gör det lättare att få exploateringstillstånd i de redan brutna fjällområdena. Områdena är emellertid ofta nyckelmarker för rennäringen. Ytterligare exploateringar i det aktuella området ökar den mänskliga aktiviteten och minskar betesarealen, och kan leda till att renarna överhuvudtaget inte kan vistas i området eller ta sig förbi på traditionellt vis. Ökad mänsklig aktivitet, t. ex. vid uppförande och drift av en vindkraftsetablering, kan i värsta fall innebära att renarna helt undviker området som därmed går förlorat för rennäringen [10, 31, 32]. Vindkraftsanläggningarnas placering och det kumulativa exploateringstrycket kan på olika sätt skapa ekonomiska, kulturella, hälsomässiga och sociala konsekvenser, vilket förklaras i nedanstående text. Ekonomi Som tidigare beskrivits kommer rennäringens intäkter framförallt från försäljning av renkött, men också till viss del från ersättningar för rovdjurs- och trafikdödade renar [33]. Det är därmed lätt att förstå att vindkraftsexploateringar som minskar renbetesarealen resulterar i att samebyarnas renantal måste reduceras eller att man periodvis, helt eller delvis, måste stödutfodra renhjorden (figur 2). Båda dessa konsekvenser påverkar renskötselföretagens ekonomi negativt, dels genom ökade kostnader för foder och dels genom minskade intäkter från slakt. Många samebyar har idag ett renantal som tangerar det maximala antal renar som varje sameby har rätt att inneha. Det maximala renantalet är i princip beräknat utifrån samebyns (markens) kapacitet att på ett långsiktigt, hållbart sätt kunna brukas för rennäring. Ett resultat av detta är att det inte finns någon reservkapacitet, d.v.s. renbetesmark som är outnyttjad, i de flesta samebyar. En ogynnsam placering av en vindkraftsexploatering kan leda till att renarna sprids över ett större område. Studier på vildren i södra Norge visar att renarna undviker områden på upp till 5 km från vägar, kraftledningar och turistanläggningar [34]. Vajor och kalvar är mer känsliga för störningar än sarvar och fjolårskalvar [32, 35, 36]. Ökad spridning av renar genererar en större kostnad för renskötselföretagen genom att det krävs en större arbetsinsats för att hålla ihop och bevaka renarna (figur 2). Följden blir att man arbetar mer och under större tidspress, eller att man måste anställa arbetskraft för att klara av arbetet. 24