Roslagsvatten AB Sågvägen Åkersberga Telefon info@roslagsvatten.se

Transkript

1 Kjell, förman Daniel, ledningstekniker Ove, drifttekniker Dan, drifttekniker Jonas, drifttekniker Matz, drifttekniker Lars-Ove, ledningstekniker Klas, ledningstekniker Per-Erik, ledningstekniker roslagsvatten Årsredovisning 2010 Anders, drifttekniker Leif, drifttekniker Hans, elektriker Peter, ledningstekniker Olle, elektriker Thomas, drifttekniker Harry, arbetsledare Roslagsvatten AB Sågvägen Åkersberga Telefon info@roslagsvatten.se

2 roslagsvatten årsredovisning 2007 Innehåll Mikael Medelberg, vd 3 Avfall ett nytt verksamhetsområde 5 Styrelsen 6 Nya Pärspektiv 8 Bengt Svensson, styrelseordförande 9 Förvaltningsberättelse 11 Årets resultat 18 s resultaträkning 19 s balansräkning 20 Särredovisning koncernens balansräkning 22 s resultaträkning 24 s balansräkning 25 Kassaflödesanalys 27 Noter 28 Revisionsberättelse 36 Granskningsrapport 37 Ett servicebolag i ständig utveckling 39 Produktion: Clinton Agency AB Tryck: Åtta45 Fotograf: Johanna Hanno 2010 Ett nytt affärsområde Den första januari 2010 var det premiär för Roslagsvattens nya affärsområde insamling och omhändertagande av hushållsavfall i Österåkers kommun. En verksamhet som till skillnad från VA har samtliga fastighetsägare som kunder, även fritidsboende. Under året påbörjade vi arbetet med den stora utmaningen avfall, vars verksamhet nästan helt genomförs av upphandlade entreprenörer. I samband med övertagandet har Roslagsvatten tillförts ny kompetens i form av kunniga avfallsingenjörer. Deras kunskap och erfarenhet kommer att gynna hela Roslagsvattens verksamhet, från administration och service till miljöfrågor och utveckling. När det gäller den nya avfallsverksamheten kommer vi att anpassa oss till regionens aktörer för att nå gemensamma stordriftsfördelar. Vi planerar också att införa behovsstyrd hämtning med möjlighet till vägning hos varje kund, samt utsortering av matavfall för biogasproduktion. Mycket arbete återstår innan den nya avfallsverksamheten är i drift och en nyckelfaktor för att lyckas är kommunikation med kunder och entreprenörer. Roslagsvatten växer till nytta för våra kunder och ägarkommuner Roslagsvattens storskaliga drift innebär ekonomiska och administrativa fördelar. Bolaget delar inte ut någon vinst till ägarkommuner, utan ett eventuellt Mikael Medelberg, vd Vd-ord överskott ger istället lägre taxor eller går till nödvändiga investeringar och förbättringar av våra anläggningar. Glädjande nog har Roslagsvattens kommuner sänkt sina taxor jämfört med andra kommuner i landet. Ursprungskommunerna Österåker och Vaxholm med positioner jämfört med Sveriges 289 kommuner. Detta har skett trots att Roslagsvatten under denna period genomfört kraftiga investeringar i våra snabbt expanderande ägarkommuner. Med avfallsuppdragen från Österåker 2010 och Vaxholm 2011 kommer Roslagsvattens omsättning att uppgå till drygt 200 mkr. Det är fyra gånger högre jämfört med Investeringarna kommer att uppgå till cirka 150 mkr vilket är sex gånger mer än Under samma period har antalet anställda fördubblats, från 36 till 72 heltidstjänster. Forskning & Utveckling Samtliga vd-ord under mina tio år på Roslagsvatten har handlat om utveckling av verksamheten och 2010 utgör inget undantag. Roslagsvatten har sedan bolagets bildande haft ett forsknings- och utvecklingssamarbete med Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet. Vi har infört utvecklingssteg, beställt rapporter, medverkat i institutionens F&U samt adjungerat forskare från institutionen till Roslagsvattens styrelse. Just nu pågår ett forskningsprojekt om vårt partneringprojekt, ekonomi, samverkan, måluppfyllelse etc. 2 3

3 Vd-ord Avfall I det projektet deltar också MittSverige Vatten. Roslagsvatten bidrar ofta med presentationer om affärsutveckling av VA-branschen vid konferenser och seminarier. Till exempel IWA:s Cities of the Future under temat Sustainable Urban planning and Water Management etablerade vi ett kompetensavtal med SIGE, ett Schweiziskt kommunägt VA-bolag med liknande affärsmodell och kompetensbehov som Roslagsvatten. Målsättningen med samarbetet är att nyttja gemensam kompetens, erbjuda utveckling för medarbetare och att ytterligare utveckla affärsmodeller. Roslagsvattens styrelse har hela tiden engagerat sig och givit stöd till bolagets F&U. Detta är något som har varit av stor betydelse vid rekrytering av kompetenta och utvecklingsinriktade medarbetare,»samtliga vd-ord under mina tio år på Roslagsvatten har handlat om utveckling av verksamheten och 2010 utgör inget undantag.«speciellt när vi sökt kompetens utanför den smala monopolverksamhet som alltför ofta kännetecknar VA-branschen. Årets resultat Resultatet 2010 utföll väsentligt bättre än budget. Roslagsvatten redovisade ett positivt resultat efter finansiella poster om 5,1 mkr vilket är 11,9 mkr bättre än budget. Den stora differensen beror till största del på en mycket låg räntenivå samt att ett par stora projekt skjutits framåt i tiden. Den rörliga räntan budgeterades till 3,5 %, snittutfallet under 2010 blev ca 1,9 %. Även verksamheten (frånräknat räntor) gick bättre än budget med lägre personalkostnader och högre intäkter från externa tjänster än vad som var kalkylerat. Avfall ett nytt verksamhetsområde Roslagsvatten har från och med 2010 fått förtroendet av Österåkers kommun att ansvara för hanteringen av kommunens hushållsavfall. Det innebär att det numera är Roslagsvatten som ser till att hushållsavfallet samlas in och tas om hand på ett miljöriktigt sätt. Uppdraget omfattar säck- och kärlavfall, farligt avfall, grovavfall och latrin från hushållen liksom kommunens återvinningscentral och sopmajor. Utöver det ansvarar vi även för hämtning och omhändertagande av slam och fett från enskilda avloppsanläggningar. Det brännbara hushållsavfallet och det insamlade slammet omvandlar vi till energi, men även till drivmedel och växtnäring. Det övriga avfallet materialåtervinns eller deponeras. Under året har arbetet med en ny avfallsplan påbörjats som tar sikte på en hållbar avfallshantering med minskad deponering och ökad materialåtervinning. I samband med övertagandet har vi glädjande nog lyckats sänka taxan för slamhämtning med i genomsnitt 12 % i Österåkers kommun. Detta har åstadkommits tack vare den ökade effektiviteten som en gemensam organisation och upphandling ger. Under kommande år sker en hel del positiva förändringar för hushållen i Österåkers kommun. Bland annat kommer vi att börja samla in matavfall och införa abonnemang för trädgårdsavfall. Vi kommer att förbättra servicen för invånarna genom att hushållen själva kommer att kunna avgöra när de behöver få avfall hämtat och sedan betala därefter. Under 2011 kommer vi att påbörja byggandet av en ny återvinningscentral vid Brännbacken. Foto: Niklas Almesjö / Bildarkivet.se Från 1 januari 2011 har vi nöjet att välkomna Vaxholms avfallshantering in under Roslagsvattens verksamhet. Ansvaret för hämtning av slam och fett från enskilda avloppsanläggningar i Vaxholm har vi haft sedan 1 april

4 Leif Nilsson Suppleant, Knivsta Annicka Hörnsten Blommé Ledamot, Vaxholm Bengt Svensson Styrelseordförande, Österåker Jan-Olof Schill Suppleant, Vaxholm Calle Bergström Suppleant, Österåker Klas Bergström Ledamot, Knivsta Lars Starkerud Ledamot, Österåker Örjan Lid Vice ordförande, Vallentuna 6 7

5 Nya Pärspektiv Bengt Svensson, styrelseordförande Roslagsvatten med växtkraft för framtiden Bengt Svensson, styrelseordförande Nya Pärspektiv stipendiet som utvecklar Roslagsvatten Efter drygt tre år som styrelseordförande i Roslags- vatten lämnar Bengt Svensson nu över klubban till Börje Löfvén: Börje är att gratulera. Roslagsvatten befinner sig i en spännande och utvecklande tid och jag önskar honom lycka till med uppdraget! Bengt Svensson, styrelseordförande i Roslagsvatten sedan tre år tillbaka, vad är Roslagsvattens styrka som du ser det? Det mest imponerande är nog hur väl organisationen fungerar, personalens kompetens som är i världsklass och den ständiga utvecklingen av verksamheten det har tagit oss dit vi är i dag och det är jag stolt över. Ni har vuxit ordentligt under åren som gått? Absolut. Både vad gäller antalet delägande kommuner och försäljning av våra tjänster. Vi har dessutom utvecklat nya verksamheter då vi tagit över slam- och avfallshanteringen i både Vaxholms och Österåkers kommuner. Och ju mer vi växer desto starkare och attraktivare blir vi. Inte bara som arbetsplats för personer med spetskompetens, utan även för nya kommuner som får ta del av vår expertis, service och krisberedskap. Du nämner krisberedskap, hur fungerar den? Mycket bra. Igen, tack vare vår kompetenta personal som kontinuerligt drillas i krisövningar. En Vi gratulerar Tommy Eriksson, styr- och reglertekniker på Roslagsvatten, som 2011 års vinnare av stipendiet Nya Pärspektiv. Årets tävling engagerade många medarbetare och drygt tio nomineringar inkom till juryn som efter flera uttagningsmöten till slut kom fram till årets pristagare. Juryns motivering: Tommy har med hög kompetens, stor vilja och beslutsamhet initierat en genomgripande modernisering av Roslagsvattens styr- och övervakningsprogram. Från ett utgångsläge med lokala, omoderna och oförenliga tekniska lösningar har Tommy lagt grunden till att kunna styra och övervaka alla Roslagsvattens anläggningar i ett system. Med målsättningen att skapa framförhållning och driftsäkerhet innebär Tommys kvalitetshöjande arbete effektivare drift och påtagliga kostnadsbesparingar. För kunderna innebär det väsentligt ökad säkerhet i leverans och kvalitet såväl vid ordinarie drift som beredskapssituationer. För miljön innebär det färre och mindre bräddningar av avloppsvatten. Stipendiet Nya Pärspektiv, som instiftades vid företagets tidigare styrelseordförande Pär Skåntorps 75-årsdag, är ett utbildningsstipendium på kr som delas ut till någon eller några på Roslagsvatten som under lång tid eller med en avgörande enskild insats bidragit med något utöver det vanliga och förväntade till företagets utveckling.»roslagsvatten är en lärande organisation som utnyttjar sina resurser på bästa sätt«8 9

6 Bengt Svensson, styrelseordförande annan sak som stärkt och förbättrat vår krisberedskap är ett nytt datoriserat system som omedelbart registrerar om det händer något oväntat i processen, till exempel att en pump går sönder i någon av våra anläggningar. Det betyder att vi får en tidig signal om att något är fel och vi kan snabbt åtgärda problemet innan det blir stort. Sedan fortsätter vi även utbyggnaden av rundmatningar av dricksvatten som säkerställer att vi får fram vatten även vid eventuella ledningsbrott eller liknande. Roslagsvatten har mycket på gång verkar det som, kan du berätta om något av alla era projekt? Vi har ett spännande projekt i Svinninge just nu i samarbete med Österåkers kommun och NCC. Det är utbyggnad av vatten, avlopp och vägar i ett stort gemensamt arbete. Genom att samverka i stora produktioner så hittar man tillsammans de bästa lösningarna vad gäller teknik, ekonomi, processer och administration. Det sparar både tid och pengar och alla vinner på det. Framförallt kommunens invånare. Om vi efter Svinninge blickar ut mot världen istället, vad har du för tankar kring vattenproblematiken internationellt? Att ha tillgång till rent vatten är en av mänsklighetens viktigaste frågor. Vatten finns visserligen överallt i världen, men 97% är saltvatten och går inte att använda. Ett lyckat utvecklingsprojekt är Solvatten, en uppfinning från Österåker som gör det möjligt att rena dricksvatten från mikrobiologiska föroreningar med hjälp av solens strålar. Små mikroinsatser som Solvatten kan få väldigt stor betydelse i många delar av världen och det är självklart för oss på Roslagsvatten att stötta projekt som dessa. Vilken miljöfråga är viktigast för oss i Sverige? Östersjön absolut. Östersjöns havsmiljö och våra kustband kring skärgården är mycket känsliga miljöer som påverkas av allt som sker i och omkring havet. Här kommer våra egna handlingar in och påverkar vår närmiljö direkt. När du blickar tillbaka över din tid som styrelseordförande för Roslagsvatten, vad är du då mest nöjd med Bengt? Hmmm, det tål att fundera över, det har hänt så mycket. Men det jag är mest nöjd med är nog att vi vuxit och det ökande intresset från nya kommuner som vill använda sig av våra tjänster, inte bara inom VA utan även av slam- och avfallshantering. Plötsligt skiner Bengt upp och tillägger: Jo, och så är jag särskilt stolt över vår förmåga att ständigt hitta nya och spännande samarbetspartners, såväl nationellt som internationellt. Det gör Roslagsvatten till en lärande organisation som utnyttjar sina resurser på bästa sätt! Till sist, hur ser framtiden ut för Roslagsvatten? Ljus, mycket ljus! Jag ser det som troligt att Roslagsvattens verksamhet så småningom kommer att omfatta hela norra Stockholms län, inte minst i form av fler ägarkommuner men också genom att fler kommuner köper tjänster av oss. Min önskan är också att Roslagsvatten ska fortsätta att ligga i framkant i miljöfrågor bland annat genom att kunna bidra till energiförsörjningen genom omvandling av avfall till miljövänligt drivmedel i form av biogas. Precis när Bengt tackat för sig och är på väg ut genom dörren kommer jag på en sista fråga: Bengt, vad ska du göra nu när ditt uppdrag på Roslagsvatten tar slut? Då får jag mer tid över till ännu ett viktigt uppdrag, att spendera tid med barn och barnbarn. Och kanske blir det fler rundor på golfbanan också! Förvaltningsberättelse Org.nr Verksamheten Roslagsvatten AB startade 1989 genom att VA-verksamheten i Österåker bolagiserades tillkom VA-verksamheten i Vaxholm genom att Vaxholms stad köpte en andel av bolaget från Österåkers kommun och dotterbolagen Österåkersvatten AB och Vaxholmsvatten AB bildades. Från 1/ ingår VA-verksamheten i Knivsta kommun och från 1/ ingår VA-verksamheten i Vallentuna kommun enligt samma modell. Roslagsvatten distribuerar dricksvatten och renar avloppsvatten för cirka personer i (16 825) fastigheter (inklusive industrier och andra kommersiella verksamheter). Huvuddelen av dricksvattnet kommer från Norrvattens kommunalförbund där Österåker, Vaxholm, Vallentuna och Knivsta är medlemmar. Egen produktion av dricksvatten utförs vid två mindre vattenverk, Roslagskulla i Österåker och Lagga i Knivsta. Avloppsvatten renas i 20 avloppsreningsverk av varierande storlek inom de fyra kommunerna. Roslagsvatten sköter drift och underhåll av 126 mil ledningsnät samt 131 pumpstationer. Huvuddelen av Vallentunas avloppsvatten renas vid Käppalaverket på Lidingö. Vallentuna kommun är medlem i Käppalaförbundet. Roslagsvatten sköter dessutom kundservice, avläsning av vattenförbrukning samt debitering av VA-avgifter för abonnenter i Täby, Upplands Väsby och Danderyd. Från 2010 har Österåkers kommun givit i upp

7 drag åt Roslagsvatten att vara verksamhetsansvarig för hushållsavfall i kommunen. Under 2010 beslutade Vaxholms stad att ge samma uppdrag från 1/ Ägarförhållanden och koncernstruktur Aktieägare i Roslagsvatten AB: Andel Österåkers kommun 61,8 % Vaxholms stad 15,6 % Knivsta kommun 10,1 % Vallentuna kommun 10,1 % Täby kommun 1,6 % Danderyds kommun 0,8 % Inom koncernen fanns under året fyra dotterbolag, Österåkersvatten AB, Vaxholmsvatten AB, Vallentunavatten AB och Knivstavatten AB. Dotterbolagen ägs till 99,0 99,9 % av Roslagsvatten AB och resterande 0,1 1,0 % av respektive ägarkommun. Dotterbolagens verksamhet består i att äga och förvalta anläggningstillgångarna i respektive kommun. Styrelsen i dessa bolag ansvarar för taxorna, investeringsbudget och i övriga ärenden som ankommer på huvudman för kommunal VA-verksamhet. Roslagsvatten AB fördelar proportionellt, beroende på verksamhetens omfattning, intäkter och kostnader till varje dotterbolag. Strikt särredovisning sker mellan VA och avfall. Inga anställda finns i dotterbolagen. Ekonomi lån och räntor Verksamheten har gynnats av låga räntor under året. Räntekänsligheten innebär att en ökning av räntorna med en procentenhet på samtliga lån i koncernen skulle öka räntekostnaderna med ca 4 mkr, vilket motsvarar 3,3 % av brukningsavgifterna. Med anledning av det mycket låga ränteläget beslutade styrelserna att handla upp alla nya lån under 2009 och 2010 till. Samtliga lån i Österåkersvatten AB, Vaxholmsvatten AB, Vallentunavatten AB och Knivstavatten AB har kommunal borgen. Ökade krav på verksamheten Roslagsvattens ägarkommuner tillhör de snabbast expanderande kommunerna i landet. Expansionen kräver stora nyinvesteringar i VA-utbyggnad. Ökade krav på verksamheten ställs också genom ny lagstiftning. Ny lag om allmänna vattentjänster (VA-lagen) infördes från 1/ EU-direktiv och ny vattenförvaltning med ny vattenmyndighet innebär skärpta miljömål för dricksvattenkvalitet och avloppsrening de närmaste åren. Stora investeringar att efterleva nya miljökrav kommer att behövas. Genom att utöka verksamheten till fler kommuner eller med nya uppdrag i nuvarande ägarkommuner och därmed uppnå stordriftfördelar, har Roslagsvatten kunnat säkra kompetensförsörjningen och samtidigt begränsat kostnaderna. Taxorna Brukningstaxorna i Österåker och Vaxholm kommer att öka med 5,0 % från 1/ I Knivsta minskas taxorna med 5,0 % och i Vallentuna är brukningstaxan oförändrad. Anläggningsavgiften är oförändrad, men kommer att ses över under år Sannolikt kommer den att öka i takt med fler ofinansierade investeringar och fler omvandlingsområden. Taxan för avfall är oförändrad i Österåker och sänks i Vaxholm med 3,3 % under Medarbetare Under åren har Roslagsvattens verksamhet ökat med drygt 170 %. Det gäller antal kommuner, antal kunder, den tekniska anläggningen och ekonomisk verksamhet. Under samma period har antalet anställda ökat med 85 %. Den 1 januari 2010 övertogs hela ansvaret för avfallshanteringen i Österåkers kommun. Detta innebar att 3 avfallsingenjörer bytte arbetsgivare och anställdes på Roslagsvatten. För att integrera nyanställdas kompetens och erfarenheter hos befintlig personal med Roslagsvattens långsiktiga verksamhet, har medarbetarna antagit en gemensam vision: Roslagsvatten skall vara den mest attraktiva VAoch avfallsverksamheten i Norden genom: att åtnjuta ägarnas långsiktiga förtroende att våra kunder uppfattar oss som ständigt tillgängliga och närvarande att våra medarbetare känner arbetsglädje. Roslagsvatten har visat sig vara en mycket attraktiv arbetsgivare vid rekrytering av ny kompetens. Företaget har idag hög kompetens såväl inom teknikområden som inom ekonomi och kundservice. I och med nyrekryteringen har en föryngring skett. Hälften av företagets chefs- och ledningsfunktioner innehas av kvinnor. Sårbarheten vid pensioneringar och andra personalavgångar har minimerats. Samtliga chefer har deltagit i årligen återkommande ledarutbildning. Kvalitet För att säkra arbetsrutiner och kompetens inför den omfattande generationsväxling och expansion företaget stod inför lät Roslagsvatten 2003 kvalitetssäkra sin verksamhet enligt ISO 9001:2008. Kvalitetsmöten hålls varje månad där driftstörningar, förslag från medarbetare och synpunkter från kunder behandlas. Vart tredje år genomför en ackrediterad revisor en grundlig omcertifiering av företagets kvalitetssystem. Under året har våra verksamhetsprocesser för avfallshantering certifierats av ackrediterad revisor. Arbetsmiljö De formella kraven på vår organisation är att vi skall bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Detta arbete kan kräva mycket stora resurser beroende på hur utgångsläget är och vilken ambitionsnivå som ska gälla. Normalt sker insatser i samband med skyddsronder eller på förekommen anledning när något uppdagas. Alltför ofta känns detta som ett relativt trubbigt arbetssätt och engagemanget kunde vara större och samma tendenser kan konstateras hos de flesta liknande organisationer. Sedan 2009 har vi därför prövat ett tematiskt arbetssätt för att förbättra våra anläggningar och arbetsplatser. Arbetssättet innebär att vi går igenom samtliga våra anläggningar med ett speciellt fokus, konstaterar statusen och kompletterar där så behövs. Under året har vi på detta sätt koncentrerat oss på fallrisker och evakuering och lagt ner såväl tid som kostnader för att göra våra arbetsplatser säkrare. Exempel på kompletteringar är förbättrade fallskydd på stegar till vattentornen, komplettering med räcken uppe på vattentornen, stegar och grindar för att ta sig upp ur bassänger, halkplåtar runt öppna bassänger, lyftanordningar för såväl personal som material, bättre gasvarnare och räddningsvästar. Vi har för avsikt att gå vidare under 2011 med ett liknande arbetssätt men med annat tema. Miljöfrågor Under 2010 har Roslagsvatten totalt distribuerat ut m 3 dricksvatten till abonnenter i Österåker, Vaxholm, Knivsta och Vallentuna. Roslagsvatten har ansvarat för produktionen av m 3 dricksvatten i Roslagskulla vattenverk och m 3 dricksvatten i Lagga vattenverk. Den odebiterade mängden dricksvatten har under 2010 varit något högre än normalt, och det med anledning av den utförda tryckhöjningen i Vaxholm och Österåker med ett ökat antal vattenläckor som följd

8 För behandling av avloppsvatten har Roslagsvatten 18 avloppsreningsverk i fyra kommuner. Förutom våra egna verk sköter vi även driften av ytterligare 2 stycken. Under år 2010 har Roslagsvatten totalt behandlat ca m 3 avloppsvatten. Från Vallentuna tätort och Lindholmen har vi avlett m 3 till Käppalaverket på Lidingö. Sammanlagt har vi vid våra 3 större anläggningar (Margretelund, Knivsta och Blynäs) avlägsnat 879 ton syreförbrukande ämnen (BOD7), 105 ton kväve och 39 ton fosfor. Samtliga reningsverk har uppnått myndigheternas ställda krav på rening. Vid avloppsreningsverken bildas slam som behandlas genom stabilisering/rötning och avvattning på Blynäs, Knivsta och Margretelunds reningsverk. Slammet från våra anläggningar är av mycket god kvalitet och uppfyller gällande villkor för spridning till lantbruk. Det kontrolleras genom analys av tungmetaller, organiska ämnen och växtnäringsämnen. Årets produktion har uppgått till sammanlagt (4 437) ton, varav 74 % producerats på Margretelund. Inget slam har deponerats, 45 (32) % har använts till lantbrukspridning, 37 (54) % har använts till deponiåterställning och 18 (14) % till jordtillverkning. Under året har totalt ca m 3 gas producerats vid rötning av slammet på Margretelund och Blynäs. Ca 70 % av energin har använts till uppvärmning av reningsverk och processer. Intäkter Intäkterna i koncernen uppgick under 2010 till 194,5 (138,4) mkr varav 113,8 mkr utgjorde brukningsavgifter. Vattenkonsumtionen per abonnent har under året varit 247 m³ (260) m³, vilket är 5 % lägre än år Av årets intäkter för anläggningsavgifter på 9,6 mkr kommer 5,5 mkr från tidigare år. Resultatet hade blivit 22,8 mkr högre om periodisering inte gjorts. Intäkter från avfallsverksamheten i Österåker står för 27 % av koncernens omsättning år Inköp och försäljning inom koncernen har under året sålt varor och administrativa tjänster till dotterbolagen för 270,6 (144,2) mkr samt vatteninköp och övriga kostnader för 15,6 (15,1) mkr. Investeringar Investeringarna i koncernen under året har uppgått till 102,0 (89,1) mkr. Detta inkluderar årets ökning/ minskning av pågående arbeten med -12,3 (45,9) mkr. Investeringarna består av nya anläggningar och upprustning av pumpstationer, reningsverk och ledningsnät, samt datorer och kontorsinventarier. Beloppet fördelar sig på Österåker 74,2 (6,1) mkr, Vaxholm 3,8 (1,9) mkr, Knivsta 9,9 (4,5) mkr och Vallentuna med 22,5 (29,9) mkr. s investeringar 3,6 (0,8) mkr omfattar datorer, fordon, verktyg och inventarier. I moderbolaget uppgår årets pågående arbeten till 79,9 (92,2) mkr. Anläggningstillgångarna och framtida behov av investeringar Nyinvesteringar finansieras i huvudsak med hjälp av anläggningsavgifter (anslutningsavgifter). Verksamheten står inför en rad reinvesteringar. Dessa investeringar måste finansieras genom brukningsavgifter. I takt med att verksamheten går in i ett fortvarighetstillstånd och ursprungliga investeringar ersätts, kommer således brukningsavgifterna successivt att behöva ökas. Effekten förstärks av det faktum att anläggningstillgångarnas nyttjandeperiod sträcker sig över lång tid (50 70 år), varför inflation och prisförändringar slår igenom i samband med reinvesteringar. Det uppskattade bruksvärdet kan således förväntas ligga långt över det bokförda värdet. Då VA-verksamheten ej får ta ut mer i avgifter än vad som motsvarar nödvändiga kostnader, finns det ingen möjlighet att successivt generera överskott för finansiering av framtida reinvesteringar. F&U Roslagsvatten deltar i Forskning & Utveckling av VA-branschen. Vi genomför det genom att aktivt medverka och leda för branschen gemensamma F&U-satsningar. Roslagsvatten har under 2010 varit representerade i styrelsen för Svenskt Vatten Utveckling (SVU), KFS branschråd för VA, VASK VA-utveckling i Stockholms län, CEEP branschråd för VA på EU-nivå (Roslagsvatten representerar svenska VA-företag), styrgruppen för teknikprogrammet på Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet. Roslagsvatten är i VA-branschen ledande vad gäller organisationsutveckling, rekrytering, ekonomihantering, prissättning och värdering av vatten och vattentjänster. Händelser av väsentlig betydelse Roslagsvattens ägarkommuner tillhörde 2010 de kommuner som snabbast expanderar i invånarantal och kommersiell verksamhet. Det innebär kraftigt ökande krav på VA-försörjning till nyexploaterade områden och inte minst omvandlingsområden. Roslagsvattens styrelse beslutade om en verksamhetsplan för 2010 som innehåller anläggningsinvesteringar på cirka 91 mkr. Den högsta investeringsnivån hittills i bolagets historia. För att kunna genomföra investeringarna med nödvändig kostnads- och kvalitetskontroll kommer företagets organisation anpassas så att kvalificerade medarbetare helt kan koncentrera sin kompetens på anläggningsinvesteringarna. Roslagsvatten övertog från 1/ ansvaret för hushållsavfallsverksamheten i Österåkers kommun. Avtal tecknades med BRÅAB om mark för en framtida återvinningscentral. Upphandling av framtida entreprenörer för hämtning, transporter och vidarebehandling av avfall inleddes. Nya avtal skall gälla från 1/ Tre nya medarbetare, miljöingenjörer från Österåkers kommun, fick anställning på Roslagsvatten i och med avfallsuppdraget. Roslagsvatten har under 2010 erhållit beslut om utökade uppdrag genom ägardirektiv från Vaxholms kommun. Bolaget ansvarar från 1/ för den kommunala avfallsverksamheten inklusive slamtömning av enskilda avloppsanläggningar. Roslagsvatten har under 2010 genomfört en omorganisation som innebär att två affärsområden inrättats. Tomas Adolphson har utsetts till affärsområdeschef för VA och Anders Lingsten har utsetts till affärsområdeschef för avfall. Transporttjänsten för avloppsslam från enskilda avlopp har tidigare handlats upp enligt LOU och tömning sker i Käppalas tunnel i Upplands Väsby. Det innebär att slammet från Österåker och Vaxholm blir råvara i Käppalas fordonsgasproduktion till SL:s bussar. Roslagsvatten har under året varit projektledare för den partneringproduktion som skall bygga ut VA, kommunala vägar och annan ledningsbunden infrastruktur i Svinninge i Österåker. Roslagsvatten i partnerskap med kommunen och NCC genomför uppdraget som omfattar 1200 fastigheter och investeringar på cirka 300 mkr. Hittills har cirka 200 fastigheter i Svinninge anslutits till 14 15

9 Roslagsvattens dricksvattenförsörjning och avloppsrening. Den finansiella kris som drabbade planerade investeringar i bostadsbyggande och kommersiella fastigheter under 2009 är över för denna gång. De flesta projekt påverkades momentant med stoppad eller kraftigt minskad utbyggnad av fastigheter. För Roslagsvatten innebar det minskade intäkter från anläggningsavgifter för nybyggda fastigheter. Under 2010 kom dock bostadsbyggandet och speciellt investeringar i ny infrastruktur igång och vi är nu tillbaka på den höga nybyggnadsnivå som rådde före den finansiella krisen utsågs medarbetarna på Roslagsvattens laboratorium, Manijeh Riazi, Malin Tångring och Anette Innala, till stipendiater för Nya Pärspektiv. Stipendiet går till medarbetare som gjort en avgörande insats för Roslagsvattens utveckling. Förväntad utveckling Försäljningen i koncernen beräknas bli 198 mkr år Byggnadsverksamheten förväntas återhämta sig från följderna av den finansiella krisen. Samtliga kommuner inom Roslagsvatten tillhör landets mest expanderande varför investeringar i infrastruktur för vatten, avlopp och vägar inför förväntad framtida befolkningsökning kommer att fortsätta. För 2011 planeras investeringar för 143 mkr, den högsta nivån någonsin för Roslagsvatten AB. Omvandlingsområden som Skarpö, Rindö, Svinninge, Wira, Uthamra, Upprätta-Lingsberg, Sågen, Alsike, Nor m.fl. blir i allt högre grad föremål för permanent boende med krav på investeringar i dricksvatten- och avloppsförsörjning. Kapaciteten i Roslagsvattens största reningsverk, Margretelund (Österåker), är begränsad till personer av gällande miljötillstånd. Inom cirka 7 år måste ett nytt eller utbyggt reningsverk stå klart för att möjliggöra fortsatt kommunal expansion. Det innebär att bolaget 2011 kommer att fortsätta processen med nya miljötillstånd för att utöka kapaciteten. Teknikval och kostnader styrs till stor del av miljövillkoren och placering av reningskapaciteten. Ansökan om miljötillstånd att utöka kapaciteten med cirka 40 %, personekivalenter, på befintlig plats i Margretelund lämnades in till Länsstyrelsen Att flytta reningsverket innebär en merkostnad om drygt 200 mkr, jämfört med utbyggnad på befintlig plats. Samma förhållanden och tidplan råder för Blynäs (Vaxholm) reningsverk där kapaciteten med nuvarande tillstånd är begränsad till pe. En ansökan om utbyggnad till pe inlämnades till Länsstyrelsen under Knivsta reningsverk har något större outnyttjad kapacitet jämfört med Österåker och Vaxholm varför kapacitetsplanering och miljöprövning beräknas påbörjas Roslagsvatten och Käppalaförbundet påbörjade under 2007 en gemensam utredning för att utvärdera möjligheten att på sikt ansluta Österåkers och Vaxholms avloppsrening till Käppala reningsverk. I utredningen ingår att föreslå en finansieringslösning som möjliggör projektet jämfört med investeringen att utöka kapaciteten i Margretelund och Blynäs. Motsvarande utredning kommer även att göras för Knivsta reningsverk. En eventuell anslutning till Käppalaförbundet kräver godkännande av samtliga förbundsmedlemmars kommunfullmäktige samt miljötillstånd från länsstyrelsen. Käppala lämnade 2010 in ansökan om miljötillstånd att utöka verksamheten till fler kommuner. Svar från miljömyndigheterna förväntas i slutet av Intresset från omvärlden för Roslagsvattens verksamhet och bolagsmodell ökar ständigt. En strukturerad och välplanerad utvidgning av verksamheten är möjlig i de fall det gynnar vattenbrukarna inom Roslagsvattens nuvarande verksamhetsområden. Positiva effekter är minskade kostnader på grund av skalfördelar samt säkerställande av kompetens och beredskapsorganisation. Den regionala samordningen av VA-verksamheten fortsätter att utvecklas. Roslagsvatten deltar aktivt i samverkansprojekt med Norrvatten och Käppala, i Teknisk Delegation och Regional beredskap för VA, samt inom VAS-rådet med VA-försörjningsfrågor som berör hela Stockholmsregionen

10 Årets resultat s resultaträkning Förslag till vinstdisposition s fria reserver uppgår till kr. Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Koncernbidrag kr Årets resultat kr kr Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till ägarna utdela kr. Kkr Not Rörelsens intäkter m m 1, 2, 20 Brukningsavgifter Anläggningsavgifter Avfall Externslam Övrig försäljning Aktiverat arbete för egen räkning Summa rörelsens intäkter FLERÅRSÖVERSIKT Resultat och ställning Omsättning (kkr) Resultat efter fin poster (kkr)* Soliditet (%) 6,0 6,5 6,8 8,4 10,0 Avkastning på totalt kapital (%) 2,0 2,1 1,4 1,4 2,0 Antal heltidstjänster Omsättning per anställd (kkr)** Sjukfrånvaro (%) 3,2 2,9 3,6 3,8 3,8 Definitioner framgår av not 25. * VA-verksamhet skall enligt lag (över tid) utföras till självkostnad för VA-abonnenterna. Därför kan tidigare års positiva resultat finansiera de senaste årens underskott. ** Omsättning per anställd varierar med faktureringen av anläggningsavgifter för nya bostadsområden. Rörelsens kostnader Inköp av vatten Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Vinst/förlust vid försäljning av anläggningstillgångar Överskottsfond pension Summa rörelsens kostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Summa finansiella poster Resultat efter finansiella poster Uppskjuten skatt Skatt på årets resultat Årets resultat

11 s balansräkning s balansräkning KKR Not TILLGÅNGAR 1 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader, mark och markanläggningar Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier Pågående arbete Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Övriga långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager Förråd Kortfristiga fordringar Kundfordringar Skattefordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Kkr Not EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 Eget kapital 23 Bundet eget kapital Aktiekapital Överkursfond Bundna reserver Summa bundet kapital Fritt eget kapital Fria reserver Årets vinst Summa fritt eget kapital Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar för uppskjuten skatt Summa avsättningar Långfristiga skulder Lån från kreditinstitut Periodiserade anläggningsavgifter 1, Lån från Knivsta och Österåkers kommuner Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Kortfristiga periodiserade anläggningsavgifter Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Inga Inga 20 21

12 *Särredovisning koncernens balansräkning *Särredovisning koncernens balansräkning Kkr AVFALL VA OSPEC TOTALT TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader, mark och markanläggningar Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier Pågående arbete Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Övriga långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager Förråd Kortfristiga fordringar Kundfordringar Skattefordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar *Särredovisning för avfall innehåller både slam från enskilda anläggningar och sophantering för Österåkers kommun. Kkr AVFALL VA OSPEC TOTALT EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital Överkursfond Bundna reserver Summa bundet kapital Fritt eget kapital Fria reserver Årets vinst Summa fritt eget kapital Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar för uppskjuten skatt Summa avsättningar Långfristiga skulder Lån från kreditinstitut Periodiserade anläggningsavgifter Lån från Knivsta och Österåkers kommuner Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Kortfristiga periodiserade anläggningsavgifter Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Inga Inga Inga Inga *Särredovisning för avfall innehåller både slam från enskilda anläggningar och sophantering för Österåkers kommun

13 s resultaträkning s balansräkning KKR Not Rörelsens intäkter m m Nettoomsättning 1, Rörelsens kostnader Inköp av vatten Utförda entreprenader Övriga externa kostnader Personalkostnader Överskottsfond pensioner Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Vinst/förlust vid försäljning av anläggningstillgångar Summa rörelsens kostnader KKR Not TILLGÅNGAR 1 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier Pågående arbeten Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Övriga långfristiga fordringar Aktier i dotterbolag Summa finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Summa finansiella poster Resultat efter finansiella poster Uppskjuten skatt Skatt på årets resultat Årets resultat Omsättningstillgångar Varulager Förråd Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag Skattefordran Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar

14 s balansräkning Kassaflödesanalys enligt indirekt metod KKR Not EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 Eget kapital 23 Bundet eget kapital Aktiekapital Överkursfond Reservfond Summa bundet eget kapital Fritt eget kapital Balanserat resultat Årets vinst Summa fritt eget kapital Summa eget kapital Långfristiga skulder Skuld till koncernföretag Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Utnyttjande av checkkredit Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Inga Inga KKR Moderbolag Koncern Moderbolag Koncern Kassaflöde från den löpande verksamheten Resultat efter finansnetto Justeringar för poster som ej ingår i kassflödet: Av- och nedskrivningar Realisationsresultat Överskottsfond tjänstepensioner Periodiserade anläggningsavgifter Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar av rörelsekapitalet Ökning/minskning förråd Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning kortfristiga rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Kassaflöde från investeringsverksamheten Aktieägartillskott Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Kassaflöde från finansieringsverksamheten Skuld till koncernföretag Upptagna/amorterade lån Utbetald utdelning Utnyttjande av checkkredit Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

15 Noter Belopp i kkr Noter Not 1 Redovisningsprinciper Tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Principerna är oförändrade i jämförelse med föregående år och anges nedan. Koncernredovisning Koncernredovisningen är upprättad enligt Redovisningsrådets rekommendation nr 1 om koncernredovisning. I koncernredovisningen redovisas inte bokslutsdispositioner och obeskattade reserver. Uppdelning görs i eget kapital och uppskjuten skatteskuld med tillämpning av gällande inkomstskattesats. Från och med år 2000 bokförs koncernbidrag direkt mot eget kapital. Anläggningsavgifter Anläggningsavgifterna skall täcka: avskrivningar på nyinvesteringar i ledningsnät, avskrivningstiden för ledningsnät som är år, del av huvudanläggningen, administration (så som fakturering, kommunikation med kund, inspektion m m) och räntekostnader för nyanläggning i ledningsnätet och del av huvudanläggning. Från och med 2001 periodiseras anläggningsavgiften enligt nedanstående. Från 2007 periodiseras även anläggningsavgifter för LTA enligt samma princip. År 1 10 % för administrationskostnader och 1/30 av resterande 90 %. Totalt intäktsförs 13 % år 1. År % per år intäktsförs. Årets intäkter för anläggningsavgifter redovisade i resultaträkningen uppgår till (8 039) kkr. Gemensamma intäkter och kostnader Gemensamma intäkter och kostnader har fördelats på dotterbolagen utifrån olika fördelningsnycklar: Personalkostnader och intäkter efter nedlagd tid för respektive bolag. Rörelsekostnader och intäkter efter dotterbolagets påverkan på moderbolaget. Övriga intäkter och kostnader samt koncernbidrag efter ägarandelar. Resultatet från övriga intäkter och kostnader Resultatet från övriga intäkter och kostnader för konsulttjänster, kundservice, vattenmätarbyten och avläsningar till andra kommuner har gett moderbolaget ett överskott på (711) kkr. År % Inventarier Kontorsinventarier IT-utrustning 3 33,3 Fordon 5 20 Maskiner och andra tekniska anläggningar VA-ledningar ,6-2,0 LTA-pumpar 11 9,1 Övrigt Byggnader 33 3 I samband med att Roslagsvatten AB överlät anläggningstillgångarna till dotterbolaget Österåkersvatten AB har avskrivningsunderlaget ändrats vilket medfört att den planmässiga avskrivningen av VA-anläggningar i Österåkersvatten AB gjorts med 6,9 %. Detta gjordes för att delvis anpassa avskrivningarna till de historiska värdena. Anläggningstillgångar införskaffade från och med 1996 har planmässigt avskrivits med 3,3 %. VA-ledningar införskaffade från 1/ av Vaxholmsvatten AB, från 1/ av Vallentunavatten AB och från 1/ i Knivstavatten AB samt i Österåkersvatten AB från 1/ skrivs av på 50 år. Avskrivningstiderna för VA-ledningar i Österåkersvatten och Vaxholmsvatten har omprövats. Avskrivningstiderna har inte ändrats. Fordringar Fordringarna upptas till de belopp som efter individuell bedömning beräknas bli betalda. Varulager Varulagret värderas med tillämpning av först in - först utprincipen enligt följande: Råvaror samt köpta hel- och halvfabrikat värderas till anskaffningsvärdet. Färdigvaror är upptagna till det lägsta av beloppen anskaffningsvärdet eller dagsvärdet. Not 2 Rörelsens intäkter s anläggningsavgifter Periodiserade intäkter från tidigare år Årets periodiserade intäkter Summa s intäkter Utförda entreprenader Övrig försäljning Summa I övrig försäljning ingår debitering från moderbolaget till dotterbolagen för gemensamma kostnader för administration, ledning och utveckling. Not 3 Ersättning till revisorerna I ersättningen ingår även dotterbolagen och koncernen Revision Ernst & Young Österåkers kommun Andra uppdrag än revisionsuppdraget SP 22 Ernst & Young - Summa Not 4 Utförda entreprenader har byggt anläggningar åt dotterbolagen. Lönekostnad (9 643) kkr samt (32 767) kkr materialkostnad. Not 5 Personalkostnader och pensioner Dotterbolagen har ingen personal anställd Medelantalet heltidsanställda, med fördelning på kvinnor och män, har uppgått till: och koncernen Kvinnor Män Totalt för koncernen Löner och andra ersättningar har uppgått till: och koncernen Styrelsen och verkställande direktören Övriga anställda Summa Sociala kostnader, pensionskostnader och övriga personalkostnader: Sociala kostnader exkl. pensionskostnader Pensionskostnader Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Varav pensionskostnader avseende VD Pensionsutfästelser för personalen betalas månatligen till fristående försäkringsbolag. Enligt anställningskontrakt är VD:s pensionsålder 62 år. Uppsägningstid från bolagets sida är 12 månader och 6 månader från VD:s. Om uppsägning sker från bolaget sida är VD berättigad till lön under uppsägningstiden och avgångsvederlag motsvarande en årslön. Styrelsearvodena för dotterbolagen redovisas även i moderbolaget. Avskrivningar på anläggningstillgångar I resultaträkningen belastas rörelseresultatet med avskrivningar enligt plan från anskaffningstillfället, vilka beräknas på ursprungliga anskaffningsvärden och baseras på tillgångarnas bedömda ekonomiska livslängd, varvid följande procentsatser används

16 Noter Noter Not 6 Upplysningar om sjukfrånvaro Not 8 Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Not 10 Räntekostnader och liknande resultatposter Not 12 Maskiner och andra tekniska anläggningar Sjukfrånvaro för kvinnor 2,9 % 2,4 % Sjukfrånvaro för män 3,4 % 3,2 % Sjukfrånvaro för anställda yngre än 49 år 2,6 % 2,0 % Sjukfrånvaro för anställda äldre än 49 år 3,9 % 3,9 % Sjukfrånvaro för varje ovanstående grupp anges i procent av gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid. Total sjukfrånvaro 3,2 % 2,9 % Långtidssjukfrånvaro 0,1 % 0,1 % Total sjukfrånvaro anges i procent av den anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid. Långtidssjukfrånvaron är den andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. Den ordinarie arbetstiden har definierats som arbetstid enligt kollektivavtal eller annat avtal med den anställde. Semesterledighet och tjänstledighet ingår i ordinarie arbetstid. Not 7 Könsfördelning i styrelse och företagsledning Fördelning mellan män och kvinnor i företagets styrelse: Kvinnor 1 - Män 4 5 Fördelning mellan män och kvinnor i företagsledningen: Kvinnor 3 2 Män 3 4 I fördelningen mellan män och kvinnor i företagets styrelse ingår endast ordinarie och adjungerade ledamöter. För samtliga styrelseledamöter finns en ansvarsförsäkring tecknad. Koncern Årets avskrivningar fördelas på: Kontorsinventarier IT-utrustning Fordon Maskiner VA-ledningar Byggnader och markanläggningar Summa Not 9 Ränteintäkter och liknande resultatposter Ränta på likvida medel Ränta på skattekonto 1 2 Ränta på kundfordringar Summa Influten avskriven fordran 2 Ränta på likvida medel 1 32 Ränta på skattekonto 2 Summa Ränta på skattekonto 7 10 Ränta på långfristiga skulder Ränta på leverantörsskulder 8 8 Summa Ränta på skattekonto 5 Ränta på checkkredit Ränta på leverantörsskulder 8 8 Summa Not 11 Byggnader, mark och markanläggningar Byggnader Ingående anskaffningsvärde Inköp under året Utgående anskaffningsvärde Ingående avskrivningar enligt plan Årets avskrivningar enligt plan Utgående avskrivningar enligt plan Restvärde Mark och markanläggningar Ingående anskaffningsvärde Utgående anskaffningsvärde Avskrivningar markanläggningar Ingående avskrivningar enligt plan Årets avskrivningar enligt plan -2-3 VA-ledningar Ingående anskaffningsvärde Inköp under året Utgående anskaffningsvärde Ingående avskrivningar enligt plan Årets avskrivningar enligt plan Utgående avskrivningar enligt plan Restvärde Maskiner Ingående anskaffningsvärde Inköp under året Utgående anskaffningsvärde Ingående avskrivningar enligt plan Årets avskrivningar enligt plan Utgående avskrivningar enligt plan Restvärde Totalt restvärde maskiner och andra tekniska anläggningar Maskiner och andra tekniska anläggningar Ingående anskaffningsvärde Inköp under året Utgående anskaffningsvärde Ingående avskrivningar enligt plan -76 Årets avskrivningar enligt plan Utgående avskrivningar enligt plan Restvärde Totalt restvärde maskiner och andra tekniska anläggningar Utgående avskrivningar enligt plan Restvärde Totalt restvärde byggnader, mark och markanläggningar Taxeringsvärde saknas eftersom alla byggnader är klassade som specialenheter

17 Noter Noter Not 13 Inventarier Not 14 Pågående arbeten Not 16 Aktier i dotterbolag Antal Innehav % Kontorsinventarier Ingående anskaffningsvärde Inköp under året Kontorsinventarier Ingående anskaffningsvärde Inköp under året Pågående arbeten Ingående anskaffningsvärde Årets inköp Österåkersvatten AB (org. nr ) Vaxholmsvatten AB (org. nr ) 99 99, ,0 Årets försäljning och utrangering -2 Utgående anskaffningsvärde Ingående avskrivningar enligt plan Årets avskrivningar enligt plan Justering för avskrivningar på årets försäljning och utrangering 2 Utgående avskrivningar enligt plan Restvärde IT-utrustning Ingående anskaffningsvärde Årets försäljning och utrangering -2 Utgående anskaffningsvärde Ingående avskrivningar enligt plan Årets avskrivningar enligt plan Justering för avskrivningar på årets försäljning och utrangering 3 Utgående avskrivningar enligt plan Restvärde IT-utrustning Ingående anskaffningsvärde Årets aktiveringar Utgående anskaffningsvärde Totalt restvärde pågående arbeten koncernen Pågående arbeten Roslagsvatten AB Österåkersvatten AB Vaxholmsvatten AB Knivstavatten AB Vallentunavatten AB Knivstavatten AB (org. nr ) Vallentunavatten AB (org. nr ) , ,9 Österåkersvatten AB, Vaxholmsvatten AB och Knivstavatten AB har sitt säte i Österåkers kommun och Vallentunavatten AB i Vallentuna kommun. Resultatet för räkenskapsåret 2010 var 51 (50) kkr för Vaxholmsvatten AB, 206 (201) kkr för Österåkersvatten AB, 32 (31) kkr för Knivstavatten AB och 32 (31) kkr för Vallentunavatten AB. Det bundna egna kapitalet uppgick till 120 kkr i samtliga fyra dotterbolag. Inköp under året Årets försäljning och utrangering -219 Inköp under året Årets försäljning och utrangering -215 Summa Not 17 Fordringar hos koncernföretag Utgående anskaffningsvärde Ingående avskrivningar enligt plan Årets avskrivningar enligt plan Justering för avskrivningar på årets försäljning och utrangering Utgående avskrivningar enligt plan Restvärde Fordon Ingående anskaffningsvärde Utgående anskaffningsvärde Ingående avskrivningar enligt plan Årets avskrivningar enligt plan Justering för avskrivningar på årets försäljning och utrangering Utgående avskrivningar enligt plan Restvärde Fordon Ingående anskaffningsvärde Pågående arbeten Ingående anskaffningsvärde Inköp under året Årets aktiveringar/försäljning Utgående anskaffningsvärde Totalt restvärde pågående arbeten moderbolaget Knivstavatten AB Summa Not 18 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Inköp under året 110 Årets försäljning och utrangering Inköp under året 80 Årets försäljning och utrangering Not 15 Övriga långfristiga fordringar Utgående anskaffningsvärde Ingående avskrivningar enligt plan Årets avskrivningar enligt plan Justering för avskrivningar på årets försäljning och utrangering Utgående anskaffningsvärde Ingående avskrivningar enligt plan Årets avskrivningar enligt plan Justering för avskrivningar på årets försäljning och utrangering och moderbolaget Överskottsfond för pensioner Upplupna intäkter Förutbetald hyra Förutbetalda kostnader Summa Utgående avskrivningar enligt plan Restvärde Totalt restvärde inventarier Utgående avskrivningar enligt plan Restvärde Totalt restvärde inventarier Förutbetald hyra Förutbetalda kostnader Summa

18 Noter Noter Not 19 Långfristiga skulder 6 st lån finns hos Swedbank. 14 mkr med förfallodatum 15 mkr med 3 mkr med förfallodatum 2 mkr med förfallodatum 8 mkr med 87 mkr med 20 st lån finns hos Nordea. 10 mkr med 5 mkr med 32,1 mkr med 14,5 mkr med 29 mkr med 25,1 mkr med 8 mkr med 7,9 mkr med 4 mkr med 6 mkr med 6 mkr med 5 mkr med förfallodatum 5,8 mkr med 4,7 mkr med 19,2 mkr med 23,0 mkr med ,97 % Österåkersvatten AB 2,25 % Österåkersvatten AB ,94 % Österåkersvatten AB ,90 % Österåkersvatten AB 2,33 % Vaxholmsvatten AB 2,68 % Vallentunavatten AB 2,63 % Österåkersvatten AB 2,63 % Österåkersvatten AB 3,14 % Österåkersvatten AB 3,14 % Österåkersvatten AB 3,14 % Österåkersvatten AB 3,14 % Österåkersvatten AB 2,63 % Vaxholmsvatten AB 2,63 % Vaxholmsvatten AB 2,63 % Vaxholmsvatten AB 3,14 % Vaxholmsvatten AB 3,14 % Vaxholmsvatten AB ,58 % Vaxholmsvatten AB 3,14 % Vaxholmsvatten AB 3,14 % Vaxholmsvatten AB 2,62 % Vallentunavatten AB 2,79 % Vallentunavatten AB 10 mkr med 10,6 mkr med 1 st lån finns hos Handelsbanken 28,5 mkr med 3,14 % Knivstavatten AB 2,88 % Knivstavatten AB 2,10 % Vallentunavatten AB Samtliga lån är amorteringsfria. Säkerhet för samtliga lån är ställd genom kommunal borgen. Total låneskuld är 398,7 (335,3) mkr. Beviljad checkräkningskredit uppgår till 10 mkr. Säkerhet ställd genom kommunal borgen av: Österåkers kommun Vallentuna kommun Vaxholms stad 5 mkr 3 mkr 1 mkr Knivsta kommun 1 mkr Not 20 Periodiserade anläggningsavgifter Intäkter från anläggningsavgifter intäktsförs med 3 % per år. Se vidare not 1. Totalt periodiserade anläggningsavgifter (lång och kortfristiga skulder) Österåkersvatten AB Vaxholmsvatten AB Knivstavatten AB Vallentunavatten AB Summa Not 21 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Semesterlöneskuld Arbetsgivaravgifter Semesterlöneskuld Arbetsgivaravgifter Upplupna löner Övriga interimsskulder Summa Not 22 Skuld till koncernföretag Österåkersvatten AB Vaxholmsvatten AB Knivstavatten AB Vallentunavatten AB Summa Not 23 Förändring av eget kapital Aktiekapitalet utgörs av aktier. Bundet eget kapital Enligt balansräkning föregående år Tillkommer: Ökning reservfond Förskjutning mellan fria och bundna reserver Enligt balansräkning innevarande år Fritt eget kapital Enligt balansräkning föregående år Avgår: Överföring till reservfond Utdelning till aktieägare Förskjutning mellan fria och bundna reserver Tillkommer: Årets vinst/förlust Enligt balansräkning innevarande år Bundet eget kapital Enligt balansräkning föregående år Tillkommer: Ökning reservfond Enligt balansräkning innevarande år Fritt eget kapital Enligt balansräkning föregående år Avgår: Överföring till reservfond Utdelning till aktieägare Tillkommer: Koncernbidrag inkl skatteeffekt (totalt 436 kkr) Årets vinst/förlust Enligt balansräkning innevarande år Not 24 Skatt på årets resultat Årets skattekostnad Summa Not 25 Nyckeltalsdefinitioner Soliditet Eget justerat kapital i förhållande till balansomslutningen. Avkastning på totalt kapital Resultat före finansiella kostnader i förhållande till genomsnittlig balansomslutning. Åkersberga Bengt Svensson, styrelsens ordförande Örjan Lid, vice ordförande Lars Starkerud Klas Bergström Annicka Hörnsten Blommé Mikael Medelberg, VD Min revisionsberättelse har avgivits ,3 mkr med förfallodatum 10 mkr med 2,18 % Knivstavatten AB 3,14 % Knivstavatten AB Upplupna löner Övriga interimsskulder Summa Magnus Fredmer Auktoriserad revisor 34 35

19 Revisionsberättelse Till årsstämman i Roslagsvatten AB Org.nr Granskningsrapport för år 2010 Till årsstämman i Roslagsvatten AB Org.nr Jag har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Roslagsvatten AB för räkenskaps året Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av min revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att jag planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra mig om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Jag anser att min revision ger mig rimlig grund för mina uttalanden nedan. Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med års redovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets och koncernens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisning ens övriga delar. Jag tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 23 mars 2011 Magnus Fredmer Auktoriserad revisor Vi har granskat bolagets verksamhet under år Styrelse och vd svarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande bolags ordning, ägardirektiv och beslut samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Lekmannarevisorernas ansvar är att granska verksamhet och kontroll och pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med fullmäktiges uppdrag. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen och god revisionssed i kommunal verksamhet. Det innebär att vi planerat och genomfört granskningen för att i rimlig grad försäkra oss om att bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att bolagets interna kontroll är tillräcklig. Vår granskning har utgått från de direktiv bolagets ägare fattat samt att verksamheten håller sig inom de ramar bolagsordningen anger. Vi anser att vår granskning ger oss en rimlig grund för uttalanden nedan. Vår samlade bedömning är att bolagets verksamhet skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi finner därför inte anledning till anmärkning mot styrelsens ledamöter eller verkställande direktören. Åkersberga den 22 mars 2011 Roger W Larsson Av fullmäktige i Österåker kommun utsedd lekmannarevisorssuppleant Lars Lundqvist Av fullmäktige i Vaxholm kommun utsedd lekmannarevisor Rune Lundin Av fullmäktige i Knivsta kommun utsedd lekmannarevisor Sigrid Olofson Tavakoli Av fullmäktige i Vallentuna kommun utsedd lekmannarevisor 36 37

20 Roslagsvatten, ett servicebolag i ständig utveckling Roslagsvatten AB är ett kommunägt bolag med säte i Åkersberga. Sedan starten 1989 har omsättningen vuxit med i genomsnitt 19 % per år, antalet ägarkommuner ökat från 1 till 6 och personalen gått från 33 till 72 anställda. Under 2010 har bolaget ansvarat för drift och underhåll av 20 avloppsreningsverk, km ledningsnät och 138 pumpstationer samt levererat dricksvatten till konsumenter fördelade på fastigheter. Utöver planering, projektering och drift i ägarkommunerna har Roslagsvatten dessutom skött kundservice, avläsning av vattenförbrukning samt debitering av VA-avgifter för abonnenter i Täby, Danderyd och Upplands Väsby. Knivsta Vallentuna Upplands Väsby Österåker Täby Danderyd Vaxholm +25 % +500 % +100 % Genomsnittlig årlig ökning av omsättning sedan Ökning av antalet ägarkommuner sedan starten Ökning av verksamheten sedan 2002.