Finansbolagens Förening - Finansbolagens Service - FF AB Medlemmar... 2 Medlemmar Associerade

Transkript

1

2 Finansbolagens Förening Finansbolagens Service FF AB (utgivare) Årsberättelse 2016 Finansbolagens Förening - Finansbolagens Service - FF AB... 1 Medlemmar... 2 Medlemmar Associerade Organisation... 4 Styrelse Presidiet Kommittéer Kansli Eurofinas och Leaseurope... 5 Svenska organisationer och myndigheter... 6 Finansbolagen under året... 7 Årsmöte och informationsmöten Utbildningar och kurser Ett axplock ur ärenden 2016 Utredningar m.m. Finansbolagens spelregler Lagstiftning Tillsyn God sed i finansbolag Internationella konventioner Riktlinjer och rekommendationer EU-förordningar Europeiska tillsynsmyndigheternas riktlinjer och rekommendationer Statistik... 33

3 FINANSBOLAGENS FÖRENING FINANSBOLAGENS SERVICE - FF AB Finansbolagens Förening bildades år 1960 och är en branschorganisation för finansbolag. Finansbolag är företag som bedriver finansieringsrörelse som kreditmarknadsföretag eller bank, finansiellt institut, konsumentkreditinstitut eller företag med annan finansiell verksamhet. Föreningens medlemmar är företag som bedriver finansieringsverksamhet, antingen med Finansinspektionens tillstånd eller med anmälningsskyldighet eller utan krav på tillstånd /anmälan. De finansbolag som har tillstånd enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse har rätt att finansiera sin verksamhet med inlåning från allmänheten. Finansbolagen erbjuder sina finanstjänster direkt eller indirekt, t ex genom leverantör, och kombinerar ofta finansiering med rådgivning eller administrativ service. De huvudsakliga finanstjänsterna är leasing, avbetalning och factoring (fakturabelåning eller fakturaköp)/betalningsförmedling, lån och kontokortskrediter. Med avseende på ägarförhållande, storlek och inriktning råder skilda förhållanden mellan olika medlemsföretag. Det finns exempelvis både välkända privatägda företag och industriägda företag. Bland de senare återfinns flera av fordonstillverkarnas finansbolag. Föreningens arbete bedrivs genom två juridiska personer. Finansbolagens Förening samlar branschen och verkar för en sund utveckling av etiska regler för medlemsföretagen. Föreningen är ideell och bedriver inte affärsverksamhet. Finansbolagens Service FF AB, som bedrivs utan vinstsyfte, har till föremål för sin verksamhet att tillhandahålla medlemmar och associerade olika tjänster genom att arbeta med utredningar samt bedriva informationsverksamhet i juridiska, ekonomiska och andra frågor av betydelse för medlemmarna i deras yrkesutövning. FF/Finansbolagen används nedan som beteckning för de båda verksamheterna. FINANSBOLAGENS FÖRENING FINANSBOLAGENS SERVICE FF AB Regeringsgatan 67, 4 tr, Stockholm Telefon: Telefax: e-post: info@finansbolagen.se Webb: 1

4 MEDLEMMAR Medlemsföretag Amfa Bank AB Box Tel Stockholm BMW Financial Services Scandinavia AB Box 775 Tel Sollentuna CHG MERIDIAN Sweden AB Box 1277 Tel Kista De Lage Landen Finans AB Box 7754 Tel Stockholm Deutsche Leasing Sverige AB Box 7254 Tel Stockholm Euro Finans AB Box 167 Tel Lund GCC Capital AB Box 7790 Tel Stockholm GE Capital AB Vendevägen 89, FE 304 Tel Stockholm Göteborgs Stads Leasing AB Lillhagsparken 18 Tel Hisings Backa Ikano Bank Företag Box 1007 Tel Sundbyberg Lantmännen Finans AB Box Tel Stockholm LeasePlan Sverige AB Box 511 Tel Solna Mercedes-Benz Finans Sverige AB Box Tel Malmö Santander Consumer Bank Box 1341 Tel Solna Scania Credit AB Södertälje Tel Scania Finans AB Södertälje Tel SG Finans AS Norge, Sverige filial Box 1534 Tel Solna 2

5 MEDLEMMAR Siemens Financial Services AB Box 6106 Tel Solna Svea Ekonomi AB Solna Tel Telia Finance AB Solna Tel Thorn Svenska AB Box Solna Toyota Kreditbank GmbH Tyskland, Sverige Filial Box 1206 Tel Sundbyberg Toyota Commercial Finance AB - TMHCF Svarvargatan 8 Tel Mjölby Volkswagen Finans Sverige AB Södertälje Tel Associerade företag Application Consulting Sweden AB Jakobsbergsgatan 13 Tel Stockholm IBM Svenska AB Stockholm Tel www-03.ibm.com/financing/se Tellox Finansservice AB Observatoriegatan Stockholm 3

6 ORGANISATION Styrelse Ledamöter Suppleant Kenneth Boström, TeliaSonera Finance AB, Farsta Jonas Böös, SG Finans AS Norge, Sverige Filial, Solna Jens Effenberger, Volkswagen Finans Sverige AB, Södertälje Jonas Elfridson, Lantmännen Finans, Stockholm Susanne Glykofrydis, De Lage Landen Finans AB, Stockholm Nicklas Karlbom, Deutsche Leasing Sverige AB, Stockholm Peter Lindgren, Scania Finans AB, Södertälje, Ordförande Jonas Vestlund Thorn Svenska AB, Stockholm Tommy Wretenlind, Toyota Kreditbank, Sverige Filial, Stockholm - Vice ordförande Lars Zacharoff, VD Fred Göransson, LeasePlan Sverige AB Presidiet Peter Lindgren, Scania Finans AB, Ordförande Tommy Wretenlind, Toyota Kreditbank, Sverige Filial, Vice ordförande Lars Zacharoff, VD Arbetsgrupper m m Arbetsgruppen för regelverk och juridik Arbetsgruppen för compliance, risk- kapitalkrav Arbetsgruppen för fordonsfrågor - Säkerhetsgruppen för fordonsfrågor Mottagargruppen för finanstjänster till företag (exkl. fordon) Mottagargruppen för finanstjänster till konsument (exkl. fordon) Kansli Advokat Lars Zacharoff, VD Advokat Per Holmgren Jur kand Saud Rana Annica Sunnerfors (administration) Raili Kyyrönen (ekonomi) Tel E-post info@finansbolagen.se Webb Postadress Regeringsgatan 67, 4 tr, STOCKHOLM 4

7 EUROFINAS och LEASEUROPE Internationell representation Eurofinas / Leaseurope FF är representerade i de europeiska finansbolagsorganisationerna Eurofinas, the European Federation of Finance House Associations, som bevakar intressen inom konsumentkreditområdet för sina europeiska medlemsorganisationer och Leaseurope, the European Federation of Leasing Company Associations, som bevakar intressen inom leasing- och hyrbilsindustrin för sina medlemsorganisationer som finns både inom och utom Europa. Representanterna i Eurofinas och Leaseuropes General Assembly, Board och kommittéer är således företrädare för medlemsföretagen i FF. Representationen i Leaseurope fördelas mellan medlemsföretagen i FF och Svenska Bankföreningen. FF är den enda svenska medlemsorganisationen i Eurofinas. Eurofinas General Assembly Board Management Committee of the Board - gemensam nordisk/baltisk repr. Legal and Policy Committee Statistics Committee Member Jens Effenberger, Volkswagen Finans Sverige AB Deputy Lars Zacharoff, FF Finansbolagen Member Jens Effenberger, Volkswagen Finans Sverige AB Christian Brandt, Finans and Leasing, Danmark Cecilia Falk, De Lage Landen Finans AB Corresponding member Per Holmgren, FF Finansbolagen Leaseurope General Assembly Members Susanne Glykofrydis, De Lage Landen Finans AB FF Marie Lundberg, Wasa Kredit AB SBF Deputies T.v. Lars Zacharoff, FF Finansbolagen vakant Board - gemensam nordisk/baltisk repr. Member Morten Guldhaug, DNB Norge SBF Accounting and Taxation Committee Weronica Nilsson, Scania Finans AB FF Legal Affairs Committee vakant FF Prudential Supervision Committee Marie Emanuelsson, Nordea Finans AB Vakant Statistics Committee Christian Nilsson, Svenska Bankföreningen SBF Automotive Steering Group Patrik Lindroth, Volkswagen Finans Sverige AB Truck Rental and Leasing Working Group Per-Eric Ericsson FF Central, Eastern and South-Eastern European Countries Working Group (CESEE) vakant Eurofinas/Leaseurope har sitt säte i Bryssel. General Director för organisationerna är Leon Dhaene. EUROFINAS l.dhaene@eurofinas.org LEASEUROPE l.dhaene@leaseurope.org Boulevard Louis Schmidt 87, BE-1040 Brussels, Belgien - Tel: 32-2/ Fax: 32-2/ FF SBF SBF FF Norden / Baltikum Finansbolagen i Danmark, Estland, Finland, Lettland, Norge och Sverige har erfarenhetsutbyten och samarbete i gemensamma frågor, bl.a. i statistikfrågor. 5

8 SVENSKA ORGANISATIONER OCH MYNDIGHETER Departement, myndigheter FF medverkar fortlöpande i arbets- och referensgrupper i en mängd sammanhang. Allmänna Reklamationsnämnden, ARN FF är representerad i Allmänna Reklamationsnämndens Bankavdelning. Finansinspektionen, FI FF är remissinstans i ärenden som berör FF:s medlemmars verksamhet. FF deltar som expert i de referensgrupper som FI tillsätter när nya allmänna råd och föreskrifter tas fram. Insolvensrättsligt Forum FF är jämte Skatteverket, Sveriges Ackordscentral, Konkursförvaltarkollegiernas Förening, Juridiska institutionen vid Uppsala Universitet och Svenska Bankföreningen huvudmän för Stiftelsen Insolvensrättsligt Forum. Stiftelsen arrangerar vartannat år ett seminarium för belysning och diskussion av aktuella insolvensrättsliga frågor. Ett forum hålls våren Konsumentverket FF träffar Konsumentverket två gånger per år. Vid mötena diskuteras aktuella konsumentfrågor utifrån finansbolagens perspektiv. Näringslivets Delegation för Marknadsrätt, NDM FF deltar i NDM, som är en samrådsorganisation inrättad av ett tjugotal näringslivsorganisationer för egenåtgärder m.m. på näringsrättens område. Inom ramen för NDM anordnas även samverkansmöten med Konsumentverket/Konsumentombudsmannen (KO). Näringslivets Regelnämnd, NNR FF deltar i NNR, vars uppgift är att verka för att offentlig normgivning ska vara ändamålsenlig och inte mer omfattande än vad som är påkallat. Riksgälden Möte vid behov. SCB/Riksbanken Statistikfrågor och andra frågor. SIMPT SIMPT Svenska Institutet mot Penningtvätt bildades under 2016 av branschorganisationerna inom den finansiella sektorn. I samarbetet deltar Finansbolagens Förening, Sparbankernas Riksförbund, Svensk Försäkring, Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlarföreningen och Svenska försäkringsförmedlares förening. Syftet med SIMPT är att ta fram en vägledning för hur reglerna om åtgärder mot penningtvätt ska tillämpas i praktiken av de finansiella företagen. FF och SBF har även en särskild arbetsgrupp inom SIMPT för finansbolagsfrågor. Svenska Bankföreningen, SBF För diskussion av särskilt aktuella ärenden sammanträffar FF med SBF. Bl.a. har hållits fortlöpande möten med anledning av IASB/FASB:s projekt angående en ny standard för leasingredovisning. FF och SBF är genom samarbetsorganet AFINA medlem i Leaseurope. Svenska ICC FF är med i Svenska ICC, vars arbete syftar till att tillvarata det svenska näringslivets intressen inom Internationella Handelskammaren, ICC, näringslivets världsorganisation. Självreglering genom uppförandekoder som sätter etiska standarder är en av denna världsorganisations huvudsyften. Säkerhetsgruppen för fordonsfrågor Säkerhetsgruppen för fordonsfrågor bildades i början av 2007 på initiativ av FF:s fordonskommitté. Gruppen består av företrädare för de fordonsfinansierande företagen, försäkringsbranschen, bilhandels- och biluthyrningsbranschen, Polisen och Interpol. Samråd sker även med Åklagarmyndigheten, Tullverket och Ekobrottsmyndigheten (EBM). Gruppen har till syfte att uppmärksamma, bekämpa och förebygga fordonsstölder och bedrägerier. Gruppen anordnar årliga informationsmöten för medlemmarna. Tillväxtverket Möten vid behov. Transportstyrelsens/finansbolagens samverkansgrupp FF har en samverkansgrupp med Transportstyrelsen, som sammanträffar minst en gång per år. Vid mötena diskuteras bland annat vägtrafikregisterfrågor från finansbolagens perspektiv. 6

9 FINANSBOLAGEN UNDER ÅRET Årsmöte/Bolagsstämma och informationsmöten Årsmöte/bolagsstämma FF:s årsmöte och bolagsstämma 2016 ägde rum fredagen den 20 maj på Grand Hôtel, Stockholm. Vid årsmötet/bolagsstämman valdes ledamöter och suppleanter i föreningens resp servicebolagets styrelser. Deltagare var bl.a. VD eller andra behöriga företrädare för medlemsföretagen. Informationsmöten Inbjudna talare vid det efterföljande informationsmötet var Lars E O Svensson, nationalekonom och f d vice riksbankschef samt Visiting Professor vid Handelshögskolan i Stockholm, Henrik von Sydow, jurist och omvärldsstrateg på Carnegie Investmentbank och f d ordförande i riksdagens skatteutskott samt Leon Dhaene, Director General of Eurofinas and Leasurope. Den 25 november 2016 anordnades ett informationsmöte och erfarenhetsutbyte. Mötet hölls på Scandic Haymarket, Stockholm. Inbjudna föredragshållare var Henry Ohlsson, vice riksbankschef, som redogjorde om det aktuella ekonomiska läget i Sverige, Hanna Wetter, projektledare på SIMPT, som gav information om Svenska Institutet Mot Penningtvätt, Lars Hansén, partner Enigio Time AB, som föredrog om elektroniska originaldokument, Johan Nord, Trustly Group AB som redogjorde för den nya betaltjänstmarknaden. Vidare fick vi av Christer Sjödin och Elin Ruthström höra om utredningen om skatt på finanssektorn samt av Johan Löfstrand om utredningen om vissa konsumentkrediter. Utbildningar och kurser Under 2016 har flera utbildningar hållits i föreningens regi. Dessa kurser har under året kunnat hållas i föreningens egna lokaler. Hantering av personuppgifter i finansbolag Denna heldagskurs hölls den 16 mars och leddes av Kristina Blomberg, jurist och grundare konsultoch utbildningsföretaget PuL-pedagogen, av Per- Ola Jansson jurist och författare till standardverket Banksekretess och annan finansiell sekretess (2010) samt av Hans Kärnlöf, avdelningsdirektör på Datainspektionen. Anti-Penningtvätt Ett frukostseminarium om aktuella penningtvättsregler hölls den 10 maj. Den 10 juni anordnades en grundkurs om anti-penningtvätt för Volkswagens anställda i deras egna lokaler. Kurserna hölls i samarbete med Transcendent Group, konsulter inom governance, risk och compliance. Compliance i praktiken Denna heldagskurs hölls den 21 september och och leddes kursledare från Transcendent Group. Finansiell sekretess Halvdagskursen i finansiell sekretess hölls av Per- Ola Jansson jurist och författare till standardverket Banksekretess och annan finansiell sekretess (2010) Riskidentifiering och riskhantering Denna heldagskurs hölls den 1 december. Föreläsare var Ulrika Valassi och Emelie Németh från Transcendent Group. Vid mötena deltog, förutom medlemmar, bland annat riksdagsledamöter och olika företrädare för departement och myndigheter. Säkerhetsgruppens årliga informationsmöte I november 2016 anordnade Säkerhetsgruppen för fordonsfrågor sitt årliga informationsmöte. Vid mötet redogjorde företrädare för bankerna, bilhandeln, polisen, Larmtjänst m.fl. för sin syn på olika aktuella frågor. Företaget Scutus AB med gästföreläsaren Johan Viktor höll ett uppskattat föredrag om säkerhetsfrågor 7

10 FINANSBOLAGEN UNDER ÅRET Ett axplock ur ärenden 2016 Möten med Finansinspektionen FF har under 2016 fört en aktiv dialog med Finansinspektionen i ärenden som påverkar medlemsföretagen. Bland annat har FF medverkat i den expertgrupp som lämnar synpunkter på de nya penningtvättsföreskrifter som är under framtagande. Samverkan med Konsumentverket Regeringen har som ett uttalat mål att genomföra förbättringar inom konsumentområdet, varför olika utredningar tillsatts och förslag presenterats. Konsumentverket arbetar aktivt med att stärka konsumentskyddet. FF träffar regelbundet Konsumentverket för att utbyta erfarenheter och föra en dialog kring aktuella frågor om konsumentkrediter marknadsföring av krediter, kreditprövningar och privatleasing m.m. Samverkan med Transportstyrelsen FF och SBF har en dialog med Transportstyrelsen och möten hålls minst en gång per år. Vid mötena diskuteras olika frågor av intresse förmedlemsföretag som leasar ut och finansierar fordon. Regelförenkling FF arbetar aktivt för enklare regler i olika sammanhang, exempelvis i Näringslivets Regelnämnd, NNR, där FF är medlem. FF är därtill representerad i Tillväxtverkets referensgrupp som övervakar mätningarna av regelbördan inom finansområdet. Stärkt konsumentskydd på marknaden för högkostnadskrediter (SOU 2016:68) Utredningen överlämnade i höstas sitt förslag på åtgärder för att stärka konsumentskyddet på marknaden för högkostnadskrediter: Ett räntetak införs, en reglering som begränsar den kreditränta och dröjsmålsränta som får tas ut för en kredit (referensräntan + 40 %) Ett kostnadstak, en begränsning av det totala belopp avseende kostnader som en konsument ska kunna bli skyldig att betala för en kredit (100 % av kreditbeloppet (inkl. räntekostnader) En begränsning av möjligheten att förlänga lån (kreditgivaren får inte förlänga löptiden för en högkostnadskredit mer än en gång, om förlängningen medför en kostnad för konsumenten). Ett marknadsförings- och informationskrav (måttlighetskrav). Utredningen föreslår att åtgärderna ska träda i kraft den 1 juli FF besvarade remissen och ifrågasatte, mot bakgrund av det utredning som presenterats, om åtgärderna skulle vara ändamålsenliga eller effektiva. FF konstaterade att andra åtgärder som ofta nämns skulle vara mer effektiva för att motverka överskuldsättning. Exempel på sådana åtgärder är att kreditgivare och kreditupplysningsföretag medges tillgång till mer aktuella inkomstuppgifter via Skatteverket (Regeringen har i proposition 2016/17:58 Uppgift på individnivå i arbetsgivardeklarationen föreslagit att rapportering av arbetsgivaravgifter ska göras månadsvis på individnivå till Skatteverket) En annan åtgärd som ofta nämns är ett nationellt heltäckande engagemangsregister till självkostnadspris. FF framhöll även att kreditgivning för konsumentändamål i grunden är positivt för konsumenterna och samhällsekonomin. Kreditprövningar Under 2015 besvarade FF remisser som gällde Konsumentverkets möjligheter till att meddela omedelbart gällande beslut mot företag som enligt verket inte gör en tillräcklig kreditprövning. Förslaget har sedan en tid tillbaka trätt i kraft. Många aktörer väntar på ett beslut från Högsta förvaltningsdomstolen, rörande målen som Konsumentverket driver mot företagen H&M och Förskottslön gällande deras påstådda bristande kreditprövningar. Kammarrätten i Göteborg upphävde Konsumentverkets beslut om varning och sanktionsavgift för H&M och sanktionsavgift för Förskottslön och menade att deras kreditprövning inte var bristfällig. Konsumentverket har överklagat domarna som alltså ligger hos HFD. Under våren 2017 väntas beslut om i första hand - prövningstillstånd. FF följer ärendet. Skatt på finansiell verksamhet I november 2016 lämnade regeringens utredare ett förslag på finansskatt som skulle påföras alla bolag som omsätter finansiella tjänster undantagna från moms. Dessa skulle beskattas med 15% av respektive bolags sammanlagda lönekostnader hänförliga till de finansiella tjänsterna. Finansbolagen kritiserade förslaget och konstaterade att finansbolag redan betalar skatt i form av resolutionsavgiften och att en stor del eller hela verksamheten består av kreditgivning till företag som genom undantaget från moms betalar 8

11 FINANSBOLAGEN UNDER ÅRET mer än om de finansiella tjänsterna var momsbelagda och momsen kunde dras av. Även många andra tunga instanser, däribland Skatteverket, påpekade att effekterna av finansskatten kommer att vara mycket omfattande. Den massiva kritiken medförde att regeringen valde att avstå från att gå vidare med förslaget. Samtidigt presenterade regeringen ett förslag om höjd resolutionsavgift. Regeringen föreslår en höjning av resolutionsavgiften I en promemoria föreslås ett ökat uttag av resolutionsavgifter. Förslaget innebär att den nuvarande ordningen med ett uttag fram till uppnåendet av en viss målnivå (som med nuvarande avgifter beräknas uppnås årsskiftet 2020/2021) slopas. Den riskjusterade avgiften (i princip 0 kr i avgift om risken för att ta del av stöd är låg) slopas också enligt förslaget, istället kommer ett kontinuerligt uttag att göras. Vidare ska det årliga avgiftsuttaget höjas från 0,09% till 0,125% av det totala avgiftsunderlaget. Höjningen skulle inte få samma negativa effekt för finansbolagen om de riskjusterade avgifterna behölls. Betydelsen av riskjustering vid avgiftsuttaget är en av de frågor som Finansbolagen tagit upp med regeringen och finansdepartementet. Penningtvätt Den 20 maj 2015 antog Europaparlamentet och rådet det fjärde penningtvättsdirektivet. Bestämmelserna i det direktivet ska vara införlivade i nationell rätt senast den 26 juni Utredning, SOU 2016:8 Ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism fjärde penningtvättsdirektivet samband ny penningtvättslag m.m., remissbehandlades under våren 2016 och efter många synpunkter från remissinstanserna presenterades en lagrådsremiss först i februari Enligt lagrådsremissen ska de den nya lagsstiftningen, trots den förenade beredningen, träda ikraft den 26 juni Penningtvättsföreskrifter Till följd av den nya penningtvättslagen som ska träda i kraft den 26 juni 2017 har Finansinspektionen under 2016 och under våren 2017 arbetat med att ta fram föreskrifter som ska vara i linje med den nya lagen. FF har deltagit på dessa möten och löpande lämnat synpunkter. Finansinspektionen förväntas remittera föreskrifterna i april SIMPT (Svenska institutet mot penningtvätt) FF deltar i finansbranschens arbete med att ta fram en vägledning inom penningtvättsområdet. SIMPT ska vara en svensk motsvarighet till den brittiska JMLSG, och erbjuda verksamhetsutövarna konkreta åtgärder som ska vidtas i deras verksamhet. Lagstiftningen har tyvärr inneburit tillämpningssvårigheter varför en vägledning från SIMPT är välkommet bland verksamhetsutövarna. Finansbranschens föreningar däribland FF har ingått ett samarbetsavtal och gav även ut ett pressmeddelande angående SIMPT i maj Under hösten 2016 påbörjades arbetet med SIMPT genom ett flertal möten där vägledningen ska ta form. Även FF har haft ett möte i sin interna arbetsgrupp som syftade till att klargöra vilka sektorer FF:s medlemsföretag anser vara prioriterade områden som bör lyftas inom SIMPT. Arbetet fortskrider och vägledningen har börjat ta form. En del kommer att vara mer generell och den andra delen av vägledningen ska vara sektorspecifik. Förändringar i årsredovisningslagarna Förändringarna är en följd av att EU:s fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiv har ersatts av ett nytt redovisningsdirektiv. I följd av detta genomförs lagändringarna som syftar till att minska den administrativa bördan för främst mindre företag i årsredovisningslagen (ÅRL) från och med den 1 januari 2016 och påverkar årsredovisningar som upprättas för räkenskapsår som inleds efter den 31 december Ytterligare ändringar i de nuvarande årsredovisningslagarna bl.a. lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) bereds på justitiedepartementet. De utredningsförslag som remissbehandlats bygger till stora delar på nuvarande lagar. Lagtexten har dock fått en utformning med fler kapital och rubriker. De nya lagarna har inga bestämmelser om delårsrapporter. Bestämmelserna om delårsrapporter har i stället samlats i en ny särskild lag om delårsrapporter. När det gäller de finansiella företagen föreslås bl.a. att kreditinstitut och värdepappersbolag som drivs i aktiebolagsform, vid upprättande av koncernredovisning, inte ska behöva göra den uppdelning av eget kapital som ska göras vid upprättande av årsredovisning. Utredningen föreslår vidare att det i samtliga kreditinstitut och värdepappersbolag ska krävas Finansinspektionens medgivande till uppskrivning av anläggningstillgångar. Förslaget innehåller även ett bemyndigande till 9

12 FINANSBOLAGEN UNDER ÅRET regeringen eller Finansinspektionen att meddela föreskrifter om uppgifter om koncernen i vissa finansiella holdingföretags delårsrapporter. Riksgälden beslutar om ändrade föreskrifter för insättningsgaranti Riksgälden föreslog ändringar i föreskrifterna om insättningsgaranti under hösten Bland annat föreslogs att avgiften för ett enskilt institut skulle baseras på institutets sammanlagda insättningar vid utgången av närmast föregående år till den del de omfattas av garantin och ska bestämmas med hänsyn till institutets risknivå. Syftet med modellen sägs bland annat vara att finansiera kostnader som kan uppstå över tid och bidra till att minska incitamenten till överdrivet risktagande från instituten. EBA: riktlinjer om metoder för beräkning ska användas inledningsvis. Avgiftsmodellen baseras på ett antal riskindikatorer. En av dessa är risken att institutens insättare tvingas utnyttja insättningsgarantin. Det innebär att man vid avgiftsbestämmandet tar hänsyn till hur stor risken är att ett institut aktualiserar insättningsgarantin, vilket kan leda till ett påslag på avgiften motsvarande risken. Risken för att ett större institut aktualiserar en utbetalning är låg eftersom andra åtgärder finns att tillgå i första hand, exempelvis resolutionsåtgärder. Därmed blir avgiften högre för mindre institut, som löper större risk att behöva nyttja insättningsgarantisystemet. Modellen beslutades om i december 2016 och gäller sedan 1 januari Ändringarna följer av EU:s direktiv om insättningsgaranti som antogs i slutet på IASB/FASB leasingstandard En ny standard antogs av IASB den 1 januari 2016 och planeras träda i kraft den 1 januari För tillämpning inom EU krävs dock att standarden först godkänns enligt det förfarande som föreskrivs i den s.k. IAS-förordningen. Om/när standarden godkänns inom EU blir den därefter formellt tillämplig vid upprättande av koncernredovisning i noterade bolag inom EU från det datum som EU beslutar (preliminärt datum 1 januari 2019). Sedan projektet startade 2006 har FF fortlöpande vidtagit olika åtgärder. Synpunkter har framförts till IASB via Leaseurope och genom direkta kontakter med IASB, IASB Leasing Working Group, EFRAG m.fl. EFRAG, som ska yttra sig inför EU-kommissionen, har preliminärt sagt sig vara positiva till IFRS 16. FF har i sin tur under hösten 2016 lämnat synpunkter på Leaseuropes utkast till svar på EFRAG:s yttrande. Leaseurope arbetar för att EU-kommissionen i sitt förmodade tillstyrkande även ska göra klart att kostnaderna för att tillämpa liknande regler i nationella redovisningsstandarder kan överstiga nyttan. Möten har även hållits med bl.a. företrädare för Svenskt Näringsliv, Rådet för finansiell rapportering, och Finansinspektionen för att diskutera de problem som finns med de föreslagna reglerna. Finansbolagens Förening och Svenska Bankföreningen arrangerade under mars 2016 tillsammans med PwC ett seminarium om den nya standarden IFRS 16 Leases. Seminariet behandlade huvuddragen i standarden samt presenterade resultatet av den globala undersökning som PwC har gjort avseende förväntade effekter av den nya standarden och vilka potentiella effekter detta får på företagens finansiella rapporter. Synpunkter har även lämnats till Leaseurope som därefter yttrat sig över Efrags utkast till synpunkter till Kommissionen m.m. Säkerhetsgruppen för fordonsfrågor Gruppen, som bildades under 2007, är ett forum för att diskutera fordonsrelaterad brottslighet och vad som kan göras för att förebygga och ingripa mot denna typ av brottslighet. Gruppen består av företrädare för de fordonsfinansierande företagen, försäkringsbranschen samt bilhandels- och biluthyrningsbranschen. Till gruppen har även knutits företrädare för polisen och Interpol. Samråd sker också med Åklagarmyndigheten, Tullverket, Ekobrottsmyndigheten (EBM) och Transportstyrelsen. Ett av de områden som gruppen identifierat som ett problem är fordonsbedrägerier och skulder anknutna till fordon som finansbolag tvingas betala. Vidare arbetar gruppen för att förbättra tillgången till olika informationskanaler. I samarbete med Larmtjänst har tagits fram ett register över eftersökta objekt finansierade av finansbolag och banker. Häri finns även en konsumentskyddsaspekt. Genom registret, som är publikt, kan en köpare lättare fullgöra sin undersökningsplikt. Medlemskap i FF eller Svenska Bankföreningen är en förutsättning för att registrera ett objekt i registret. Genom gruppens försorg har FF:s medlemmar möjlighet att ta del av biluthyrningsbranschens informationsregister, där alla former av missbruk noteras. Registret är förankrat och godkänt av Datainspektionen. Gruppen anordnar årliga informationsmöten för de deltagande organisationernas medlemsföretag. 10

13 FINANSBOLAGEN UNDER ÅRET Lösöreköpskommittén Utredningen ska se över traditionsprincipen. Utformningen av den framtida regleringen på området är relevant i flera olika situationer; vid ingående av kreditavtal, leveransavtal och tillverkningsavtal samt vid utmätning och konkurs. Bakgrunden till översynen är bl.a. en framställning från slutet av 1990-talet av dåvarande Industriförbundet där förbundet, ur främst tillverkningsindustrins utgångspunkter, gör gällande stora fördelar med en övergång från traditionsprincipen till en avtalsprincip. I svensk rätt gäller idag traditionsprincipen som huvudregel i fråga köparens skydd mot säljarens borgenärer. Utredningens uppgift att ta ställning till om det är samhällsekonomiskt motiverat att övergå från traditionsprincipen till en avtalsprincip för erhållande av sakrättsligt skydd. Sedan år 2002 gäller avtalsprincipen vid konsumentköp. Även i flertalet andra industriländer (Norden inkluderad) gäller avtalsprincipen. Utredningen avlämnade sitt betänkande, Lösöreköp och registerpant SOU 2015:18, den 2 mars FF hade med en expert i utredningen. Internationella möten i bl.a. Eurofinas och Leaseurope FF arbetar aktivt för att föra fram branschens synpunkter på europeisk nivå. FF är genom sina medlemmar representerad i Leaseurope s och Eurofinas respektive styrelser och arbetsgrupper I en tid då allt fler regleringsinitiativ emanerar från EU, är det europeiska samarbetet särskilt värdefullt för att påverka utformningen av förslagen redan i planeringsstadiet. Härigenom kan även FF på ett tidigt stadium hålla medlemsföretagen informerade om olika planerade regleringsåtgärder. Modernisering av Lagen om avbetalningsköp mellan näringsidkare Till skillnad mot vad som gäller enligt konsumentkreditlagen som reglerar avbetalningsköp till konsument finns det i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. inte någon rätt för kreditgivaren att erhålla ränteskillnadsersättning när det är fråga om avtal med fast ränta som sägs upp i förtid. FF och Svenska Bankföreningen har, efter att frågan åter tagits upp, presenterat förslag till önskade lagändringar som även innefattar förlag på vissa moderniseringar av lagen i övrigt till Justitiedepartementet. 11

14 FINANSBOLAGEN UNDER ÅRET Utredningar m m Bokföringsnämnden Förslag till ändringar i BFNs allmänt råd med tillhörande vägledning om Årsredovisning och koncernredovisning (K3) Förslag till ändringar i BFNs allmänt råd och vägledningar om fusionsredovisning Civilutskottet Framställan till Civilutskottet ang Effekten av omedelbart gällande beslut från Konsumentverket Finansdepartementet Skatt på finansiell verksamhet (SOU 2196:76) Promemorian Beskattning vid överlåtelse av fastighet till juridisk person Betaltjänster, förmedlingsavgifter och grundläggande betalkonton (SOU 2016:53) Promemorian Vissa ändringar i skattelagstiftningen till följd av resolutionsregelverket Europeiska kommissionens förslag till rådets direktiv omändring av direktiv (EU) 2016/1164 vad gäller hybrida missmatchningar med tredjeländer KOM (2016) 687 slutlig Europeiska kommissionens förslag till rådets direktiv om tvistlösningsmekanismer vid dubbelbeskattning i Europeiska unionen KOM (2016) 686 final Europeiska kommissionens förslag till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, KOM (2016) 685 Europeiska kommissionens förslag till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, KOM (2016) 683 En hållbar, transparent och konkurrenskraftig fondmarknad (SOU 2016:45) Promemoria med utdrag ur utkast till lagrådsremiss Tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner Promemorian Några Finansfrågor Konsultation avseende förslag till revidering av direktiv 2015/849 om förhindrande av att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism (det fjärde penningtvättsdirektivet) Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om faktablad för paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter för icke professionella investerare (Priip-produkter) Promemoria Vissa ändringar vad gäller automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton Promemorian Golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen Promemoria: Bekämpning av marknadsmissbruk Ytterligare åtgärder mot penningtvätt finansiering av terrorism - fjärde penningtvättsdirektivet - samband - ny penningtvättslag - m m (SOU 2016:8) Promemorian Avdragsförbud för ränta på vissa efterställda skuldförbindelser samt vissa förenklingar på företagsskatteområdet Departementspromemoria: Ändrade regler om beskattningsinträde vid fusion och fission Europeiska kommissionens förslag till rådets direktiv om skatteundandraganden KOM (2016)26 slutlig EU-kommissionens grönbok om finansiella tjänster, KOM (2015) 630 slutlig Faktapromemoria 2015:FPM46 Tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner, Delrapport 2 från 2015 års betaltjänstutredning (Fi 2015:02) Betänkandet Tjänstepension - tryggandelagen och skattereglerna (SOU 2015:68) Tillsyn över efterlevnaden av EU:s marknadsmissbruksförordning Framställan till Justitiedepartementet och Finansdepartementet ang Effekten av omedelbart gällande beslut från Konsumentverket Finansinspektionen Förslag till ändringar av Finansinspektionens föreskrifter om ägar-, ägarlednings- och ledningsprövning FI:s kapitalbedömningsmetod vid värdepapperisering inom pelare 2 12

15 FINANSBOLAGEN UNDER ÅRET Remiss av förslag till ändringar i FI:s föreskrifter och allmänna råd med anledning av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/201 om marknadsmissbruk Förslag till nya regler om verksamhet med bostadskrediter Remiss om avgifter hos Finansinspektionen Förslag till ändringar av Finansinspektionens föreskrifter om ägar-, ägarlednings- och ledningsprövning Stressmetod för bedömning av kapitalplaneringsbuffert Förslag till regler om förenklade skyldigheter för återhämtningsplaner och koncernåterhämtningsregler Föreskrifter om insättningsgaranti (FFFS 2007:17) om verksamhet på marknadsplatser Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2013:1) om säkerställda obligationer Avgifter hos Finansinspektionen FI föreslår ändringar i FI:s föreskrifter (FFFS 2014:14) om rapportering av kvartals- och årsbokslutsuppgifter, som gäller för kreditinstitut och värdepappersbolag samt vissa filialer och koncerner Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter om kontracykliskt buffertvärde Förslag till nya föreskrifter om krav på amortering av nya bolån Förslag till nya regler om återhämtningsplaner Justitiedepartementet EU-direktiv om vissa insolvensfrågor Remittering av betänkandet Internationella säkerhetsrätter i järnvägsfordon m m järnvägsprotokollet (SOU 2016:43) Stärkt konsumentskyd på marknaden för högkostnadskreditr (SOU 2016:68) Jämn könsfördelning i bolagsstyrelser (DS 2016:32) Straffrättsliga åtgärder mot deltagande i en väpnad konflikt till stöd för en terroristorganisation (SOU 2016:40) Betänkandet EU:s reviderade insolvensförordning m.m. (SOU 2016:17) Betänkandet Fakturabedrägerier Framställan till Justitiedepartementet och Finansdepartementet ang Effekten av omedelbart gällande beslut från Konsumentverket Näringsdepartementet Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet (SOU 2016:72) Riksgälden Ändrade föreskrifter om insättningsgarantin Föreskrifter om insättningsgaranti Promemoria Tillämpning av minimikravet på nedskrivningsbara skulder Sveriges Riksbank Remiss - rapportering av krediter KRITA Utrikesdepartementet Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om åtgärder mot geoblockering och andra former av diskriminering på grund av nationalitet, bosättningsort eller etableringsort på den inre marknaden och ändring av förordning (EG) nr 2006/2004 och direktiv 2009/22/EG (KOM(2016) 289 slutlig) 13

16 FINANSBOLAGENS SPELREGLER Lagstiftning Lagen om bank- och finansieringsrörelse Finansbolagen i lagens mening är kreditmarknadsbolag och var reglerade t.o.m. den 30 juni 2004 genom lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet m.m, men regleras fr.o.m. den 1 juli 2004 i den nya lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. För finansbolag som ej omfattas av den nya lagen gäller lagen (1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet. Lagen gäller för alla som driver bank- och finansieringsrörelse, dock inte för den verksamhet som drivs av Sveriges Riksbank och Riksgäldskontoret. I definitionen av bankrörelse ingår såväl betalningsförmedling via generella betalningssystem som inlåning med en uppsägningstid inom högst 30 dagar. Enligt Finansinspektionens praxis ska en bank direkt eller indirekt delta i minst ett generellt betalsystem. De system som Finansinspektionen har identifierat som generella betalsystem är Bankgirosystemet, Dataclearingen, RIX samt kortsystemen VISA och MasterCard. Inlåning får mottagas även av kreditmarknadsföretag och icke-finansiella företag. För det sistnämnda fallet är dock det högsta inlåningsbeloppet :- per konsument och insättningsgarantin gäller ej i detta fall. Definitionen av finansieringsrörelse styr frågan om tillståndsplikt för kreditmarknadsbolag/finansbolag. Även finansbolag har tillgång till generella betalsystem. Kombinationen kort inlåning och betalningsförmedling via generella betalningssystem innebär krav på banktillstånd. Definitionen av finansieringsrörelse Med finansieringsrörelse avses rörelse i vilken ingår näringsverksamhet som har till ändamål att 1. ta emot återbetalningspliktiga medel från allmänheten, och 2. lämna kredit, ställa garanti för kredit eller i finansieringssyfte förvärva fordringar eller upplåta lös egendom till nyttjande (leasing). Den tidigare bestämmelsen om indirekt upplåning via ett företag med vilket det finns ett nära samband har fr.o.m. 1 juli 2009 utmönstrats ur definitionen. Bestämmelsen träffade de företag som lämnade kredit och finansierade denna verksamhet med medel som lånats upp från t.ex. ett annat koncernföretag som i sin tur lånat upp från allmänheten. Det enskilda företaget kommer därmed inte längre att omfattas av bestämmelserna i lagen om bank- och finansieringsrörelse eller lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar. Undantaget gäller endast under förutsättning att koncernen inte har som huvudsakligt ändamål att driva finansiell verksamhet och att företaget som tillhandahåller finansieringen lånar upp medel genom att ge ut överlåtbara värdepapper (t.ex. obligationer) med en löptid på minst ett år. Kreditmarknadsbolag som vid ändringens ikraftträdande hade tillstånd att driva sådan finansieringsrörelse som inte längre är tillståndspliktig får emellertid om de så önskar behålla detta tillstånd. Fr.o.m. 1 juli 2009 meddelas inte längre några nya tillstånd för aktuella företagstyper. Allmänheten är fysiska personer och alla företag utom finansiella (finansiella företag är svenska och utländska banker, försäkringsbolag, kreditmarknadsföretag, värdepappersbolag och finansiella institut). Till allmänheten räknas inte stat och kommun. Såväl mottagande av medel från allmänheten som lämna kredit m.m. ska föreligga för tillståndsplikt för finansieringsrörelse. Kreditinstitut ska driva näringsverksamhet som har till ändamål att ta emot återbetalningsmedel från allmänheten. Undantag från tillståndsplikt för finansieringsrörelse enligt definitionen. Svensk bank. Utländsk bank med tillstånd i Sverige för bankrörelse. Försäkringsföretag m.fl. under förutsättning det är tillåtet enligt för dem tillämplig lag. Företag som ger finansiering i samband med egna varor/tjänster. S.k. internbanker förutsatt att koncernen/gruppen inte har som huvudsakligt ändamål att driva finansiell verksamhet. Aktiebolag/ekonomisk förening om verksamheten består i att vid enstaka tillfällen förvärva fordringar och medel för verksamheten inte löpande anskaffas från allmänheten. Vissa ekonomiska föreningar. Företag som tillhandahåller betaltjänster enligt lagen om betaltjänster. Säljstödjande finansiering. (Det tidigare tidsbegränsade undantaget i 29 i lagen om bank- och finansieringsrörelse har numera blivit perma- 14

17 FINANSBOLAGENS SPELREGLER nent. De företag som berörs är företag som tillhandahåller finansiering i samband med avsättning av tjänster som erbjuds eller varor som framställs eller säljs av ett annat företag i samma koncern förutsatt att koncernen inte har som huvudsakligt ändamål att driva finansiell verksamhet och att företaget som tillhandahåller finansieringen lånar upp medel genom att ge ut överlåtbara värdepapper med en löptid på minst ett år.) Per den 30 juni 2004 gällande tillstånd för ett kreditmarknadsföretag gäller även enligt nya lagen. Per den 30 juni 2004 gällande tillstånd för utländskt företag att driva finansieringsrörelse från filial i Sverige gäller även enligt nya lagen. Utländskt företag (hemmahörande inom EES) som före 1 juli 2004 med stöd av äldre regler (i 1 kap 5 bankrörelselagen eller 2 kap 9 och 10 lagen om finansieringsverksamhet), drev verksamhet från filial i Sverige eller erbjöd eller tillhandahöll tjänster utan att inrätta filial här, får fortsätta med det även efter den 1 juli Den som före den 1 januari 1994 drev finansieringsverksamhet enligt lagen (1988:606) om finansbolag och inte lånar från allmänheten behöver inte tillstånd enligt nya lagen. Återhämtningsplaner Från och med den 1 februari 2016 trädde nya regler om upprättande av återhämtningsplaner i kraft, som ersatte de tidigare reglerna (se 6 kap. i LBF). Ändringarna grundar sig i krishanteringsdirektivet. Reglerna föreskriver vad för innehåll banker, kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag ska ha i sina återhämtningsplaner. Företagens styrelse ska godkänna återhämtningsplanen. Den ska därefter lämnas in till inspektionen. Ett kreditinstitut som är föremål för gruppbaserad tillsyn tillsammans med andra koncernföretag inom EES omfattas inte av skyldigheten. Istället ska institutet upprätta en koncernåterhämtningsplan enligt reglerna om koncernåterhämtningsplaner. Förenklade skyldigheter För mindre systemviktiga företags återhämtningsplaner och koncernåterhämtningsplaner infördes förenklade skyldigheter, innebärande att dessa inte behöver ha lika detaljerade och omfattande planer. Föreskrifterna som reglerar detta trädde i kraft den 15 juli Koncernåterhämtningsplan Ett kreditinstitut som ingår i en koncern som står under gruppbaserad tillsyn ska omfattas av en koncernåterhämtningsplan som ska upprättas och uppdateras av moderföretaget inom EES. Ett sådant kreditinstitut ska upprätta en individuell återhämtningsplan om Finansinspektionen beslutar det. En koncernåterhämtningsplan ska identifiera åtgärder som kan bli nödvändiga att vidta på nivån för moderföretaget inom EES och i ett enskilt dotterföretag som omfattas av den gruppbaserade tillsynen. Moderföretagets styrelse ska godkänna planen. Den ska därefter, vid den tidpunkt Finansinspektionen bestämmer, ges in till inspektionen. För en gränsöverskridande koncern ska den i stället ges in till den samordnande tillsynsmyndigheten. Om Finansinspektionen är den samordnande tillsynsmyndigheten, ska inspektionen överlämna planen till berörda behöriga och resolutionsmyndigheter. Om ett företag har åsidosatt sina skyldigheter enligt denna paragraf, ska Finansinspektionen ingripa. Koncerninternt finansiellt stöd Koncerninternt finansiellt stöd är ett stödarrangemang som bygger på frivillighet genom avtal mellan företagsenheter inom en koncern belägna i olika länder och som, om det ingås, ska godkännas av Finansinspektionen. Bestämmelserna återfinns i det nya 6 b kap. LBF och är en följd av krishanteringsdirektivet. Definitionerna för koncerninternt finansiellt stöd är 1. finansiellt stöd: penninglån, utställande av garanti, ställande av säkerhet eller en kombination av dessa stödformer, och 2. koncerninternt finansiellt stöd: finansiellt stöd som lämnas av ett företag till ett annat i samma koncern när det mottagande företaget uppfyller förutsättningarna för ingripande enligt 15 kap. 2 b LBF. Ett avtal om koncerninternt finansiellt stöd får ingås mellan å ena sidan ett moderinstitut i ett EES-land, ett moderinstitut inom EES, ett finansiellt holdingföretag, ett blandat finansiellt holdingföretag eller ett holdingföretag med blandad verksamhet som är etablerat inom EES, och å andra sidan ett dotterföretag. Ett företag som anges ovan och som uppfyller förutsättningarna för ingripande enligt 15 kap. 2 b, får inte ingå ett avtal om koncerninternt finansiellt stöd. Innan ett avtal om koncerninternt finansiellt stöd ingås, ska en ansökan om godkännande av avtalet göras till Finansinspektionen, om inspektionen är den samordnande tillsynsmyndigheten för den koncern som avtalet gäller. 15

18 FINANSBOLAGENS SPELREGLER Rörelseregler Ett kreditinstitut (bank och kreditmarknadsbolag) får driva bara finansiell verksamhet och verksamhet som har ett naturligt samband med den. Ett kreditinstitut får i sin verksamhet, bland annat låna upp medel, till exempel genom att ta emot inlåning från allmänheten eller ge ut obligationer eller andra jämförbara fordringsrätter, lämna och förmedla kredit, till exempel i form av konsumentkredit och kredit mot panträtt i fast egendom eller fordringar, medverka vid finansiering, till exempel genom att förvärva fordringar och upplåta lös egendom till nyttjande (leasing), tillhandahålla betaltjänster enligt lagen (2010:751) om betaltjänster, tillhandahålla betalningsmedel, ikläda sig garantiförbindelser och göra liknande åtaganden, medverka vid värdepappersemissioner, lämna ekonomisk rådgivning, förvara värdepapper, driva rembursverksamhet, tillhandahålla värdefackstjänster, driva valutahandel, driva värdepappersrörelse under de förutsättningar som föreskrivs i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse, samt lämna kreditupplysning under de förutsättningar som föreskrivs i kreditupplysningslagen (1973:1173). Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om bl.a. vilken information ett kreditinstitut ska lämna till sina kunder eller till dem som institutet erbjuder sina tjänster, vilka åtgärder ett kreditinstitut ska vidta för att uppfylla kraven på soliditet, likviditet, riskhantering, genomlysning, sundhet m. m, vilka upplysningar ett kreditinstitut och sådana utländska kreditinstitut som inrättat filialer ska lämna till Finansinspektionen, innehållet i en återhämtningsplan enligt 6 a kap. 1 och en koncernåterhämtningsplan enligt 6 a kap. 2, när planerna ska upprättas och hur ofta de ska uppdateras, innehållet i en ansökan om godkännande av avtal gällande koncerninternt finansiellt stöd enligt 6 b kap. 3 första stycket, vad det beslut som styrelsen i det stödgivande företaget fattar enligt 6 b kap. 8 ska innehålla, innehållet i en anmälan om givande av koncerninternt finansiellt stöd enligt 6 b kap. 11, offentliggörandet av information enligt 6 b kap. 16, Outsourcing Kreditinstitut som vill uppdra åt annan utanför företaget, såväl inom som utom den egna koncernen/företagsgruppen, att utföra någon tjänst, ska anmäla detta till Finansinspektionen och ge in uppdragsavtalet. Ett sådant uppdrag får enligt lagen ges om: 1. institutet svarar för den anförtrodda verksamheten mot kunden, 2. verksamheten drivs av uppdragstagaren under kontrollerade och säkerhetsmässigt betryggande former, och 3. uppdraget inte har sådan omfattning att institutet inte kan uppfylla de skyldigheter som följer av lagen eller andra författningar som reglerar institutets verksamhet. Styrelsen eller verkställande direktören bör härvid upprätta interna regler om vilka tillståndspliktiga verksamheter, eller verksamheter som har ett naturligt samband med finansiell verksamhet eller dess stödfunktioner, som kan läggas ut och hur detta ska göras. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar alltid för verksamhet som lagts ut. Lag om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet För att ägna sig åt s.k. annan finansiell verksamhet än sådan som kräver tillstånd enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse krävs anmälan till Finansinspektionen enligt lagen (1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet, s.k. anmälningslagen. Sådana anmälda företag betecknas finansiella institut. Annan finansiell verksamhet definieras i anmälningslagen som yrkesmässig verksamhet som huvudsak- 16

19 FINANSBOLAGENS SPELREGLER ligen består i att utföra en eller flera av de verksamheter som anges i 7 kap 1 punkterna 2, 3, och 5 12 lagen om bank- och finansieringsrörelse, däribland att medverka vid finansiering, t.ex. genom att förvärva fordringar och upplåta lös egendom till nyttjande (leasing). Ett företag som har sådan huvudsaklig finansiell verksamhet som anges i nämnda punkter är alltså skyldigt att anmäla sin verksamhet till Finansinspektionen. Även sådan (t.ex. säljstödjande) verksamhet som är undantagen från tillståndsplikt enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse är anmälningspliktig enligt anmälningslagen då det är fråga om s.k. annan finansiell verksamhet och nämnda förutsättningar (yrkesmässig och huvudsaklig) föreligger. Är det fråga om konsumentkreditverksamhet se nedan punkt angående viss verksamhet med konsumentkrediter. Finansinspektionen har tillsyn över de finansiella institutens efterlevnad av penningtvättsregelverken och gör i samband med anmälan (och därefter årligen) en prövning av ägare och ledning. Ändringar i ledning eller ägare ska anmälas till Finansinspektionen. Lag om viss verksamhet med konsumentkrediter För att lämna eller förmedla krediter till konsumenter krävs sedan den 1 juli 2014 tillstånd från Finansinspektionen enligt lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter. Sådana tillståndspliktiga företag betecknas som konsumentkreditinstitut. Undantag från tillstånd Tillstånd behövs inte för företag som har tillstånd enligt: lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om betaltjänster, eller lagen om elektroniska pengar, företag som avses i 2 kap. 3 första stycket 2 7 lagen om bank- och finansieringsrörelse, statliga och kommunala myndigheter, eller juridiska personer som driver verksamhet med konsumentkrediter i mindre omfattning utan vinstsyfte. Då företag som tillhandahåller finansiering i samband med avsättning av tjänster som erbjuds, eller varor som framställs eller säljs, av företaget eller inom en koncern, är undantagna från tillståndsplikt enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse (enligt 2 kap. 3 första stycket 2 7) undantas konsumentkrediter som medges eller förmedlas inom handeln och som betraktas som anstånd med betalning och inte lån, t.ex. kontokortskrediter avbetalningsköp. Inte heller fakturakrediter omfattas av tillståndsplikten. Emellertid kan anmälningsplikt enligt anmälningslagen föreligga, se ovan under anmälningslagen. Finansinspektionens tillsyn omfattar inte konsumentkreditlagen, istället utövar Konsumentverket tillsyn över denna. Svenska kreditinstitut och företag som driver tillståndspliktig verksamhet enligt lagen om viss verksamhet med konsumentkrediter kan utväxla uppgifter om lämnade krediter, betalningsförsummelser och kreditmissbruk för kreditupplysningsändamål inom en krets som utgörs av dessa företag samt sådana företag som har tillstånd för kreditupplysningsverksamhet. (Not. De som innan lagens ikraftträdande lämnade konsumentkrediter enligt 7 kap. 1 andra stycket 2 lagen om bank- och finansieringsrörelse såsom annan finansiell verksamhet enligt lagen om anmälningsplikt för viss finansiell verksamhet, kunde fortsätta att driva verksamheten enligt äldre bestämmelser till den 1 januari 2015 utan krav på tillstånd.) Lagen om försäkringsförmedling Finansbolag som erbjuder och aktivt förmedlar försäkringar i samband med sina produkter omfattas av lagens tillämpningsområde. Lagen, som trädde i kraft den 1 juli 2005, gäller all yrkesmässig försäkringsförmedling som består i att: Lägga fram eller föreslå försäkringsavtal eller utföra annat förberedande arbete innan försäkringsavtal ingås, för någon annans räkning ingå försäkringsavtal, eller bistå vid förvaltning och fullgörande av försäkringsavtal Från lagen undantagen verksamhet Som försäkringsförmedling räknas inte sådan verksamhet som enbart består i att: 1. Hänvisa någon till ett försäkringsföretag eller en försäkringsförmedlare 2. Lämna allmän information om försäkringar till någon 3. Inom ramen för annan yrkesverksamhet i enstaka fall lämna information eller rådgivning om försäkringar till någon 17

20 FINANSBOLAGENS SPELREGLER 4. Yrkesmässigt handlägga, värdera eller reglera försäkringsfall. Från lagens tillämpningsområde undantas vidare: Försäkringsförmedling som utövas av försäkringsföretag eller anställd hos ett försäkringsföretag som handlar på företagets ansvar Försäkringsförmedling som endast kräver kunskaper om den aktuella försäkringen Försäkringsförmedling som utförs av någon som förmedlar försäkringar vid sidan av sin huvudsakliga yrkesverksamhet Den förmedlade försäkringen kompletterar en vara/tjänst och försäkringen täcker funktionsfel, skada i eller förlust av varan eller förlust/skada på bagage eller andra risker i samband med resa Den förmedlade försäkringen avser annat än livförsäkring eller ansvarsförsäkring Den årliga premien för den förmedlade försäkringen inte överstiger 500 Den förmedlade försäkringen gäller i högst fem år, inklusive eventuella förlängningar Krav på tillstånd Försäkringsförmedling får utövas bara efter tillstånd av Finansinspektionen. Senast sex månader efter erhållet tillstånd ska anmälan om registrering göras hos Bolagsverket. Har anmälan inte gjorts inom denna tid eller har Bolagsverket genom beslut som vunnit laga kraft avskrivit en sådan anmälan eller vägrat registrering, upphör tillståndet att gälla. Verksamheten får inte påbörjas förrän registrering har skett. Anknuten försäkringsförmedlare Bestämmelserna om försäkringsförmedlare gäller, med undantag för bl.a. tillståndsplikt, även anknuten försäkringsförmedlare. Till kategorin anknuten försäkringsförmedlare räknas: Svensk fysisk/juridisk person som träffat avtal med ett eller flera försäkringsföretag om förmedling av icke konkurrerande försäkringsprodukter, och avtalet innebär att försäkringsföretaget är ansvarigt för ren förmögenhetsskada som drabbar kund. Svensk fysisk/juridisk person som utövar försäkringsförmedling vid sidan av sin huvudsakliga yrkesverksamhet och som träffat avtal med ett eller flera försäkringsföretag om förmedling av försäkringsprodukter, inklusive konkurrerande sådana, om försäkringsprodukterna utgör ett komplement till varor/tjänster som erbjuds inom ramen för den huvudsakliga verksamheten, och avtalet innebär att försäkringsföretaget är ansvarigt för ren förmögenhetsskada som drabbar kund. Försäkringsföretag med vilket förmedlaren ingått avtal om förmedling, ska anmäla förmedlaren för registrering hos Bolagsverket. Innan anmälan sker ska försäkringsföretaget kontrollera att förmedlaren uppfyller vissa i lagen och i förekommande fall i föreskrifter angivna förutsättningar. (Not. Den 3 december 2015 antogs Europarlamentets och rådets direktiv om försäkringsdistribution (IDD) (Dir 2016/97) och beslutades att direktiv 2002/92/EG av den 9 december 2002 om försäkringsförmedling (kallat IMD) kommer att upphävas. I Sverige kommer ett förslag på ny lag för försäkringsdistribution baserad på IDD och vissa ytterligare nationella bestämmelser att remitteras under 2017, och de nya reglerna ska därefter börja tillämpas den 23 februari Eftersom IDD är ett s.k. minimidirektiv, och därmed ska ge konsumenter och kunder minst det skydd som IDD innebär, kommer de svenska reglerna kunna gå längre, men kraven på distributörerna kan inte sättas lägre än vad som föreskrivs i IDD.) En ny lag om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Det fjärde penningtvättsdirektivet antogs i maj 2015 och är under implementering i medlemsstaterna, däribland Sverige. Medlemsstaterna ska senast den 26 juni 2017 vara färdiga med arbetet. Sveriges utredare presenterade i februari 2016 sitt förslag till hur direktivet ska implementeras i Sverige, vari bl.a. föreslås implementeringen av en ny penningtvättslag. (Not. I slutet på februari 2017 kom lagrådsremissen propositionen väntas senare under våren Ikraftträdandet är enligt lagrådsremissen alltjämt den 26 juni I grunden ligger FATFs (Financial Action Task Force) rekommendationer. Direktivets anpassning till FATFs rekommendationer innebär bl.a. att det riskbaserade förhållningssättet lyfts fram. Såväl medlemsstaterna som enskilda ska identifiera och bedöma sina risker för penningtvätt och finansiering av terrorism och agera utifrån dessa. Det riskbaserade förhållningssättet får betydelse bl.a. för de centrala reglerna om åtgärder för att uppnå kundkännedom. Föregångaren till det fjärde penningtvättsdirektivet, EU:s tredje penningtvättsdirektiv, innebar skärpta krav på berörda företag att ha en god kännedom om sina kunder. Detta utmynnade i en lag, som trädde i kraft i mars 2009 och som alltjämt gäller (dock med vissa ändringar i augusti Den 26 juni 2017 ska den nya lagen träda i kraft. 18

21 FINANSBOLAGENS SPELREGLER Lagen ska tillämpas på fysiska/juridiska personer som driver bl.a. Bank- eller finansieringsrörelse enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse. Verksamhet som kräver anmälan till eller ansökan hos Finansinspektionen enligt lagen om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet eller lagen om inlåningsverksamhet. Verksamhet med konsumentkrediter enligt lagen om viss verksamhet med konsumentkrediter. Försäkringsförmedling enligt lagen om försäkringsförmedling. Lagen gäller även fysiska/juridiska personer som driver yrkesmässig handel med varor, i de fall betalning görs kontant med ett belopp motsvarande eller mer (dock presenterades i lagrådsremissen i februari 2017 ett förslag att denna gräns sänks till 5.000). Motsvarande regler gäller för åtgärder mot finansiering av terrorism. Den nya penningtvättslagens innehåll är i stora drag detsamma, dock med vissa skillnader och förtydliganden. Bland annat kommer strukturen på lagen vara tydligare och tanken är att den ska bli enklare att tillämpa. Krav på riskbaserad kundkännedom Omfattningen av de åtgärder som vidtas för att uppnå kundkännedom ska anpassas efter risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism. (Enligt den nuvarande lagen ska grundläggande kundkännedom uppnås, ett uttryck som numer tagits bort på grund av att ordet grundläggande inte nämns i direktivet). Åtgärder för att uppnå kundkännedom ska vidtas vid etablering av en affärsförbindelse och vid enstaka transaktioner som uppgår till ett belopp motsvarande eller mer. Detsamma gäller transaktioner som understiger detta belopp men kan antas ha samband med varandra och som tillsammans uppgår till minst Medan affärsförbindelse avser en affärsmässig förbindelse med viss förväntad varaktighet, är en transaktion en enstaka händelse. I den nya lagen finns en förändrad definition av affärsförbindelse, i syfte att klargöra att en affärsförbindelse kan uppstå trots frånvaron av ett avtal. T.ex. kan denna uppstå genom konkludent handlande, att en kund vid upprepade tillfällen använder verksamhetsutövarens tjänster. Kravet på kundkännedom kräver en fortlöpande kontroll och inte enbart vid tillfället då affärsförbindelsen etableras. Åtgärder för kundkännedom ska också vidtas om det uppkommer osäkerhet om tillförlitligheten eller tillräckligheten av tidigare mottagna kunduppgifter. Detta gäller inte bara kundens identitet. Åtgärder för att uppnå kundkännedom ska alltid vidtas om det föreligger misstanke om penningtvätt eller finansiering av terrorism. Detta gäller oavsett eventuella undantag och tröskelbelopp. Handlingar och uppgifter som använts för att uppnå kundkännedom ska bevaras i minst fem år. Tiden ska räknas från det att åtgärderna utfördes eller, i de fall då en affärsförbindelse etablerats, affärsförbindelsen upphörde. Krav på att uppnå kundkännedom Med åtgärder för kundkännedom avses: 1. kontroll av kundens identitet genom identitetshandling, registerutdrag eller på annat tillförlitligt sätt, 2. kontroll av den s.k. verkliga huvudmannens identitet, och, 3. inhämtande av information om affärsförbindelsens syfte och art., 4. Enligt den nya lagen ska en verksamhetsutövare även vidta åtgärder för att avgöra om kunden eller kundens verkliga huvudman är en person i politiskt utsatt ställning (s.k. PEP). Skärpta åtgärder för att uppnå kundkännedom I vissa situationer krävs skärpta åtgärder för att uppnå kundkännedom. Det innebär att åtgärderna ska genomföras med särskild noggrannhet och kompletteras med ytterligare åtgärder. Sådana ska tillämpas i exempelvis förbindelser med högrisktredjeländer, vid korrespondentförbindelser eller när en affärsförbindelse etableras eller en enstaka transaktion utförs med en s.k. PEP. Exempel på skärpta åtgärder som kan vidtas är att ytterligare handlingar, uppgifter eller information inhämtas eller att kompletterande åtgärder för att kontrollera eller bestyrka de uppvisade handlingarnas innehåll vidtas. Tidpunkt för kundkännedom Kontroll av kunden och den s.k. verkliga huvudmannens identitet ska slutföras innan affärsförbindelsen etableras eller den enstaka transaktionen utförs. Om det är nödvändigt för att inte avbryta verksamhetens normala gång och risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism är låg, får kontrollen göras senare, men ska dock alltid slutföras i nära anslutning till att förbindelsen etablerats, dvs. så snart som möjligt efter den första inledande kontakten. 19

22 FINANSBOLAGENS SPELREGLER Om kontrollen av något skäl inte kan slutföras får affärsförbindelsen inte etableras. Har affärsförbindelsen redan etablerats ska den avslutas. Affärsförbindelsen ska vidare kontinuerligt följas upp, så att de transaktioner som utförs överensstämmer med vad som är känt om kunden vad gäller t.ex. affärsoch riskprofil. Uppgifts- och granskningsskyldighet Lagen ställer krav på granskning för att kunna upptäcka misstänkta transaktioner. Om misstanke efter närmare analys kvarstår, ska uppgifter om alla omständigheter som kan tyda på penningtvätt eller finansiering av terrorism utan dröjsmål lämnas till Finanspolisen. Lagen innehåller även ett meddelandeförbud, vilket innebär att de utpekade personerna inte får röja för kunden ifråga eller någon utomstående att en granskning har genomförts, att uppgifter lämnats till Finanspolisen eller att en undersökning genomförs eller kommer att genomföras. Riskbaserade rutiner och utbildning Anställda ska fortlöpande få behövlig information och utbildning. Finansinspektionens föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism innehåller åtskilliga föreskrifter om vilka interna rutiner som ska tillämpas, och vilken utbildning de anställda ska genomgå. Troligtvis kommer de ändrade föreskrifterna, som remitteras i april 2017, även ha liknande information. Gemensamma riktlinjer för återförsäljare och informationsblad om den nya lagen FF har tillsammans med Svenska Bankföreningen utarbetat gemensamma riktlinjer för återförsäljare som samarbetar med banker och finansbolag. Riktlinjerna innehåller en checklista på de åtgärder som återförsäljare måste genomföra vid identifiering av kund. Riktlinjerna finns översatta till engelska och finska. Även ett gemensamt informationsblad om lagen som förklarar för kunden varför handlaren måste ställa frågor har tagits fram. Riktlinjerna och informationsbladet finns tillgängliga på FF:s webbsida. Lagrådsremissen och förslag om implementeringen av det fjärde penningtvättsdirektivet Som nämnts ovan har både utredningen och lagrådsremissen presenterats under det gångna året. Bland nyheterna finns införandet av en ny lag, lag om registrering i syfte att motverka penningtvätt och terrorism. Denna lag ska reglera direktivets krav om att ett centralt register över verkliga huvudmän ska föras. Registret ska föras av Bolagsverket. Bolagsverket får även mandat att besluta om sanktioner enligt denna lag. Registret kommer att finnas tillgängligt för verksamhetsutövarna och uppgifterna ska lämnas av verksamhetsutövarna själva. Möjligheterna att använda sig av förenklade förfaranden stramas upp som en följd av direktivets krav och en tydligare riskbaserad ansats. Förenklade åtgärder ska fortsättningsvis vara möjliga att tillämpa på de områden som i dag är undantagna från vissa kundkännedomsåtgärder. Förenklade åtgärder får dock enbart vidtas om verksamhetsutövare i det enskilda fallet kan konstatera att risken för penningtvätt och finansiering av terrorism är låg. När det gäller skärpta åtgärder, d.v.s. kundkännedomsåtgärder som ska vidtas i de fall risken för penningtvätt och finansiering av terrorism är hög, föreslås förändringar bl.a. i det avseendet att skärpta åtgärder som huvudregel alltid ska vidtas med kunder etablerade i s.k. högrisktredjeländer som ska identifieras av Europeiska kommissionen. Definitionen av person med viktig offentlig funktion, PEP, ändrades ursprungligen från en uttömmande uppräkning till en exemplifierande sådan. Efter remittering av förslaget återgick regeringen till att den även i fortsättningen ska vara uttömmande, med hänvisning till att det i annat fall kommer att vålla tillämpningssvårigheter. FATF utvärdering av Sverige är klar FATF har granskat Sveriges arbete mot penningtvätt. Utvärderingen ska publiceras i april Effektivare kriminalisering av penningtvätt Den 1 juli 2014 trädde nya regler i kraft som innebär följande: Penningtvätt får en egen lag och en ny brottsrubricering penningstvättsbrott. Försök, förberedelse och stämpling till penningtvättsbrott som inte är ringa blir straffbart. Så kallad självtvätt blir brottsligt. Även den som tvättar vinster från sin egen brottslighet ska kunna dömas för penningtvättsbrott. Penningtvättsbrott i näringsverksamhet blir straffbart. Det gäller den som låter sin verksamhet användas för åtgärder som kan misstänkas vara penningtvätt. Kopplingen till det brott som gett vinsten breddas. Det ska vara tillräckligt att brottsvinsten kommer 20

23 FINANSBOLAGENS SPELREGLER från "brott eller brottslig verksamhet" snarare än från ett specifikt angivet brott. Ökade möjligheter att förverka egendom som varit föremål för penningtvätt. Det blir möjligt att förverka tvättad egendom hos penningtvättaren även om egendomen inte kan anses tillhöra penningtvättaren. Nya möjligheter att säkra pengar. Det blir möjligt att under kortare tid förbjuda en person att disponera över exempelvis bankmedel. Det blir också möjligt att ta sådan egendom i beslag. Regler om information om betalaren som ska åtfölja överföringar av medel Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/ 847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel ersätter den tidigare gällande förordningen (EG) nr 1781/2006 om information om betalaren som skall åtfölja överföringar av medel. Enligt förordningen ska betalningsleverantörer se till att vissa uppgifter om en betalare följer med en överföring när den vidarebefordras. Flertalet finansiella företag är skyldiga att tillämpa bestämmelserna i förordningen. Detta gäller bl.a. banker och fysiska och juridiska personer som driver betalningsöverföringseller betalningsförmedlingsverksamhet enligt lagen (1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet. Genom förordningen genomförs specialrekommendation nr VII (SR VII) gällande överföringar på elektronisk väg som har antagits av FATF. Reglerna innebär bl.a.: Skyldighet att identifiera betalare vid kontanta betalningsöverföringar och insättningar på belopp över 1.000, eller om flera mindre summor uppgår till detta belopp. Skyldighet att meddela myndigheterna om vidtagna åtgärder p.g.a. bristfällig information om betalaren. Om en betalningsleverantör regelbundet underlåter att lämna erforderlig information om betalaren ska betalningsmottagarens betalningsleverantör vidta åtgärder. Åtgärderna kan inledningsvis bestå i att utfärda varningar och fastställa tidsfrister. Betalningsmottagarens betalningsleverantör kan därefter antingen avvisa alla framtida överföringar från betalarens betalningsleverantör eller fatta beslut om att begränsa eller avsluta affärsrelationen med denne. FATCA Foreign Account Tax Compliance Act (FATCA), är en amerikansk lagstiftning som syftar till att förhindra skatteflykt från USA. FATCA ställer krav på bl.a. institut över hela världen att identifiera och dokumentera kontohavare samt rapportera om konton som innehas av personer som är skattskyldiga/deklarationspliktiga i USA, s.k. US persons, bl.a: bosatta i USA, amerikanska medborgare (även de med dubbelt medborgarskap), innehavare av uppehållstillstånd i USA, s.k. Green card, företag som är registrerade i USA, vissa icke amerikanska företag med US persons i ägarkretsen. För att uppfylla FATCA erbjuder USA andra länder att ingå avtal om uppgiftslämnandet. USA och Sverige har ingått ett sådant avtal. Den svenska lagstiftningen, som krävs för att uppfylla kraven enligt FATCA, trädde i kraft den 1 april Det innebär att de svenska finansiella företagen ska tillämpa FATCA regelverket så som det är implementerat i svensk rätt. De finansiella företagen ska lämna uppgifterna till Skatteverket, som i sin tur lämnar uppgifterna till det amerikanska skatteverket IRS (Internal Revenue Service). Rapporteringskraven beror på hur stora tillgångarna på kontona är. Instituten ska bl.a: Identifiera och dokumentera kunder för att avgöra om de är skattskyldiga i USA eller inte. Rapportera tillgångar på konton som innehas av US persons och rapportera betalningar till finansiella företag som inte följer FATCA-reglerna samt innehålla skatt om dessa betalningar har sin källa i USA. Även med ett avtal mellan Sverige och USA ska instituten anmäla sig på IRS webbsida för att få ett Global Intermediary Identification Number (GIIN-nummer) och komma med på listan som visar att institutet är s.k. deemed complient financial institution. Listan uppdateras månadsvis. På skatteverkets hemsida finns ytterligare information om hur den årliga rapporteringen ska gå till. 21

24 FINANSBOLAGENS SPELREGLER EU/OECD FATCA Parallellt med FATCA har OECD tagit fram ett modellavtal för informationsutbyte baserat på FATCAavtalen. EU såg en möjlighet till att implementera en liknande standard och sedan den 1 januari 2016 har Sverige infört OECD:s globala standard för automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton genom bland annat CRS (Common Reporting Standard), som är en rapporteringsnorm och som har implementerats i svensk rätt. Syftet är bland annat att göra det svårare att undanhålla pengar på konton i andra länder för att slippa betala skatt. Standarden innebär bland annat att Skatteverket blir skyldiga att utbyta viss information med utländska myndigheter. Standarden innebär också att svenska banker och andra finansiella institut ska lämna information om utländska kontohavares tillgångar och kapitalinkomster till Skatteverket. Det svenska införlivandet av PSD 2 (betaltjänstdirektivet) I slutet av april 2007 antog Europaparlamentet det s.k. betaltjänstdirektivet (Payment Services Directive 2007 /64/EG, PSD). Direktivet genomfördes i Sverige under Direktivet syftar till att lägga grunden för ett gemensamt betalningsområde och därmed öppna betaltjänstmarknaden för konkurrens från andra institut än t.ex. banker. EU-kommissionen presenterade i slutet av juli 2013 ett förslag till revidering av betaltjänstdirektivet ( PSD II ) som inkluderar och upphäver det första betaltjänstdirektivet. En central del av det nya direktivet är att det ställer krav på säkerhet när man identifierar kunder. Betaltjänstdirektivet gäller alla leverantörer av betaltjänster, det vill säga både banker och andra betaltjänstleverantörer. Vidare innebar PSD2 att även företag som tillhandahöll betalningsiniteringstjänster och kontoinformation omfattades av regleringen, dvs. lagens tillämpningsområde utökas. Införlivandet av denna del, gällande betaltjänster, ska ha skett som senast i januari 2018 och den svenska utredningen presenterade under hösten 2016 förslag på hur införlivandet av direktivet ska ske i Sverige. Utredningen föreslår bland annat följande åtgärder. Utvidga begreppet betaltjänst till att omfatta betalningsinitierings- och kontoinformationstjänster Undantag från betaltjänstlagens tillämpningsområde görs för bl.a. betalningstransaktioner som genomförs med hjälp av mobiltelefoner eller annan teknisk utrustning, under förutsättning att en sådan transaktion inte överstiger 50. Fler aktörer, däribland leverantörer av betalningsinitieringstjänster och leverantörer av kontoinformationstjänster, åläggs en tillståndsplikt samt krav på att dessa innehar ansvarsförsäkring eller annan jämförbar garanti till täckande av ett eventuellt skadeståndsansvar. Betalningsinstitut har under vissa förutsättningar rätt till tillgång till kreditinstitutens betalkontotjänster. Denna ska ske på objektiva, icke-diskriminerande och proportionella grunder i den omfattning som krävs för att de effektivt och obehindrat ska kunna tillhandahålla betaltjänster. Om ett kreditinstitut avslår en sådan begäran ska institutet lämna Finansinspektionen en motivering till avslaget. Finansinspektionen i samråd med Konkurrensverket ska utöva tillsyn över dessa. Även utredningen föreslår att ändringarna ska träda i kraft den 13 januari Förordning om förmedlingsavgifter för kortbetalningar Förordningen om kortbaserade transaktioner har som främsta syfte att reducera de avgifter som bankerna tar ut av varandra för att genomföra diverse transaktioner. Den trädde i kraft den 9 december Förordningen om förmedlingsavgifter inför maximinivåer för förmedlingsavgifter för transaktioner med konsumenters betal- och kreditkort, och förbjuda tilläggsavgifter för sådana korttyper. Tilläggsavgifter är sådana extraavgifter som vissa handlare lägger på för kortbetalningar. Konsumentkreditlagen Den 1 januari 2011 trädde den nuvarande konsumentkreditlagen i kraft. Denna lag innebär bl.a. utökad information i samband med kreditgivning, en reglering av s.k. snabblån, ångerrätt för krediter samt slopande av formkravet för avtals ingående. Till skillnad från direktivet är lagens tillämpningsområde inte begränsat till några beloppsgränser. Som nämnts ovan är ändringar planerade i denna lag, som föreslagits i utredningen Ett starkare konsumentskydd vid högkostnadskrediter. Dessa ska enligt förslaget träda i kraft den 1 juli Ändringar som främst rör bostadskrediter införs per 1 januari Till dessa finns även nya föreskrifter och råd från Finansinspektionen, se FFFS 2016:29. 22

25 FINANSBOLAGENS SPELREGLER Konsumentverkets allmänna råd om konsumentkrediter med anledning av den nya lagen trädde i kraft den 1 februari Konsumentverket har haft för avsikt att revidera dessa allmänna råd men avvaktar enligt uppgift målen ang. kreditprövningar som för närvarande ligger hos HFD. Sanktioner enligt konsumentkreditlagen Genom en ändring i konsumentkreditlagen kan Konsumentverket ta ut en sanktionsavgift av näringsidkare som vid kreditgivning till konsumenter inte gör ordentliga kreditprövningar. Ändringen syftar till att stärka konsumentskyddet vid kreditgivning och därigenom minska överskuldsättningen bland konsumenter. Konsumentverket har sedan den 19 maj 2016 även rätt att förbjuda näringsidkaren från att lämna krediter. Lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar De regler om kapitalkrav och kapitaltäckning som gällde t.o.m trädde i kraft den 1 februari Reglerna bygger på EU-direktiv vanligen benämnt CRD (Capital Requirements Directive). Direktivet grundar sig på de så kallade Basel 2-reglerna. I följd av den senaste finanskrisen införs från 2014 väsentligen strängare kapital- och likviditetskrav. De strängare kraven, som bygger på den s.k. Basel III överenskommelsen, trädde ikraft den 1 januari Vissa bestämmelser trädde dock i kraft senare. CRD II-IV Redan under 2007 inleddes en ny översyn av kapitaltäckningsregelverket. Arbetet har bedrivits i samverkan mellan EU-kommissionen m.fl. Översynen har delats upp i olika paket, benämnda CRD II-IV, CRD IV och CRR (Capital Requirements Regulation d.v.s. flertalet regler införs genom en direkt bindande EUförordning), bygger på den s.k. Basel III överenskommelsen. Genom de beslutade förändringarna i följd av den senaste finanskrisen införs väsentligen strängare kapital- och likviditetskrav. CRD IV/CRR trädde ikraft den 1 januari Vissa bestämmelser trädde dock ikraft senare. CRR förordningen innehåller bl.a. följande. Krav på s.k. Common Equity Tier 1 (CET 1) kapital motsvarande 4-4,5 procent av riskvägda tillgångar dvs. en ökning med 2 procent. Det totala kravet (CET 1 + CET 2) kvarstår dock oförändrat på 8% av riskvägda tillgångar. Till detta kommer ytterligare krav på kapitalbuffertar enligt CRD IV. Nya likviditetskrav infördes från 2015, efter en observationsperiod. Instituten behöver hålla likvida tillgångar motsvarande nettoflödet under en stressad period på 30 dagar. Liquidity Coverage Ratio (LCR) fasas in till 60 procent från 2015 för att uppgå till 100 procent Medlemsländer kan införa krav i förväg (Jfr FFFS 2012:6, se nedan). Bestämmelser om likviditet och bruttosoliditetsgrad i CRR finns främst i artiklarna resp Artikel 412 tillsynsförordningen innehåller ett allmänt krav på likviditetstäckning. Enligt artikel 460 CRR ges kommissionen befogenhet att anta en delegerad akt som ska specificera hur ett kvantitativt krav på likviditetstäckning i artikel 412 tillsynsförordningen ska utformas. I och med publiceringen av den delegerade akten i Europeiska unionens officiella tidning (2015) är det beslutat hur det kvantitativa kravet på likviditetstäckningskravet i tillsynsförordningen ska beräknas och reglerna ska tillämpas från och med den 1 oktober När det gäller s.k. Net Stable Funding Ratio (NSFR), som syftar till att öka andelen långsiktig finansiering, presenterade EU-kommissonen ett lagförslag Beträffande s.k. Leverage Ratio, ett icke riskbaserat mått (CET1 dividerat med genomsnittliga konsoliderade tillgångar) införs detta från januari Förordningen ger medlemsländerna möjlighet att införa strängare krav på institut med tillstånd i det egna landet (ett viktigt krav från svenska regeringens sida). Rådet kan dock, genom beslut av en kvalificerad majoritet, förhindra strängare nationella krav införs i en medlemstat. CRD IV direktivet innehåller bl.a. följande. Krav på kapitalbuffertar. En kapitalkonserveringsbuffert (CET1) motsvarande 2,5 procent av riskvägda tillgångar, en systemriskbuffert på 1-3 procent för alla exponeringar samt upp till 5 procent för inhemska och tredjelands exponeringar. Vidare införs krav på globalt systemviktiga institut som beroende på kategori uppgår till 1-3,5 procent. Bonusar får inte överstiga den fasta ersättningen men får uppgå till två gånger den fasta ersättningen om 50 procent av aktierna är företrädda vid stämma och 66 procent röstar ja till förslaget alternativt om 75 procent av de företedda aktierna vid stämman röstar ja till förslaget. Sedan januari 2014 ska även antalet anställda per institut samt nettoinkomsten per institut publiceras. 23

26 FINANSBOLAGENS SPELREGLER FF har deltagit i den referensgrupp som Finansdepartementet sammankallat i anledning av översynen och bl.a. hemställt om att proportionaliteten för mindre kreditinstitut som finansbolag ska beaktas. FF har medverkat i FIs referensgrupp som analyserat vilka förändringar som kommer att bli följden av att flertalet av FI:s kapitaltäckningsföreskrifter ersätts av CRR. FF har deltagit med en expert i kapitaltäckningsutredningen som lämnat förslag till hur CRD IV ska implementeras i Sverige. CRD IV innebär bl.a. nya och mycket långtgående sanktionsmöjligheter även mot fysiska personer. De nya reglerna har därmed ökat behovet av att en införa en rättssäker och oberoende första prövning av sanktionsärenden. FF har därför tillsammans med övriga branschorganisationer uppvaktat utredaren och bl.a. lämnat ett konkret förslag som skulle gör det möjligt att införa en oberoende sanktionsnämnd redan i samband med att de nya reglerna träder ikraft. Synpunkterna har dock endast delvis tillgodosetts i den lagstiftning som därefter beslutats. FI:s kapitaltäckningsföreskrifter Merparten av FI:s föreskrifter (inklusive reglerna om leasing) har för kreditinstitutens del från och med den 1 januari 2014 ersättas av en direkt bindande EU förordning (CRR). EU-förordningen kompletterar FI:s föreskrifter om tillsynskrav och kapitalbuffertar (FFFS 2014:12). Lagen som implementerar CRD IV kompletteras av föreskrifter från FI. Även CRR som trädde i kraft den 1 januari 2014 kompletteras med ytterligare föreskrifter från Finansinspektionen. Nya rapporter och rapporteringssystem från och med 2014 Det nya inrapporteringssystemet hos Finansinspektionen används för den nya EU-harmoniserade tillsynsrapporteringen av bl.a. finansiella uppgifter (FINREP) och kapitaltäckningsuppgifter (COREP). Vilka rapporter som ska lämnas och när de ska lämnas framgår av Finansinspektionens rapporteringsplan för aktuellt period. Svenska likviditetsföreskrifter har ändrats i följd av CRR Föreskrifter om rapportering av likviditetsrisker för kreditinstitut och värdepappersbolag infördes genom FFFS 2011:37. Föreskrifterna skärpte kraven på större kreditinstitut och värdepappersbolag att oftare och snabbare rapportera uppgifter om sin aktuella likviditetssituation till FI. I följd av CRR har FI genom FFFS 2014:15 ändrat tilllämpningsområdet så att det överensstämmer med tillämpningsområdet för likviditetsreglerna i CRR. Vidare upphävdes kraven på viss rapportering av likviditetsreserv och likvida tillgångar och kassaflöden eftersom liknande uppgifter ska rapporteras enligt reglerna för rapportering i tillsynsförordningen. FI inför även följdändringar som innebär att hänvisningar till lagar och föreskrifter som upphävs ersätts med hänvisningar till de författningar som ersätter dem. Ändringarna gäller dels från den 2 augusti 2014 och dels från den 1 oktober Kreditinstitut, värdepappersbolag och finansiella företagsgrupper med en balansomslutning på över 100 miljarder kronor ska från den 1 januari 2013 inte tillämpa 2 kap i föreskrifterna. Dessa företag ska då i stället följa föreskrifterna (FFFS 2012:6) om krav på likviditets täckningsgrad och rapportering av likvida tillgångar och kassaflöden. Föreskrifter om krav på likviditetstäckningsgrad och rapportering av likvida tillgångar och kassaflöden beslutades redan under 2012 (FFFS 2012:6) vilket föregrep CRR. FI har genom FFFS 2014:27 som trädde i kraft den 2 augusti 2014 ändrat tillämpningsområdet så att det överensstämmer med tillämpningsområdet för likviditetsreglerna i CRR. FI har även infört följdändringar som innebär att hänvisningar till lagar och föreskrifter som upphävs ersätts med hänvisningar till de författningar som ersätter dem. Föreskrifter om hantering av likviditetsrisker för kreditinstitut och värdepappersbolag Genom FFFS 2010:7 infördes regler för hantering av likviditetsrisker för banker, andra kreditinstitut och värdepappersbolag. Syftet är att bidra till ett stabilt och väl fungerande finansiellt system genom att företag och finansiella företagsgrupper måste upprätthålla en högre standard på sin likviditetshantering. I följd av CRR har FI genom FFFS 2014:21 som trädde i kraft den 2 augusti 2014 ändrat tillämpningsområdet så att det överensstämmer med tillämpningsområdet för likviditetsreglerna i CRR och inför krav på offentliggörande av information. Termer och begrepp justeras så att de överensstämmer med de som används i CRR. FI inför även följdändringar som innebär att hänvisningar till lagar och föreskrifter som upphävs ersätts med hänvisningar till de författningar som ersätter dem. Ändringarna gäller från den 2 augusti

27 FINANSBOLAGENS SPELREGLER Ersättningspolicy i finansiella företag Reglerna (FFFS 2011:1) ställer krav på företagens ersättningspolicyer och rörliga ersättningar. Som en del i genomförandet av kapitaltäckningsdirektivet i svensk rätt har föreskrifterna ändrats på vissa punkter genom FFFS 2014:22 som trädde i kraft den 2 augusti Några av de viktigaste ändringarna är följande. Regeln om vilka som får ingå i ersättningskommittén i betydande företag ändrades så att anställda inte får ingå i kommittén, dock med undantag för arbetstagarrepresentanter. Det definierade begreppet Särskilt reglerad personal ersättes av Anställda vars arbetsuppgifter har en väsentlig inverkan på företagets riskprofil. Dessa anställda ska identifieras dels genom företagets egen analys, dels genom tilllämpning av en europeisk förordning som anger vissa kvantitativa och kvalitativa kriterier. Vidare infördes en ny bestämmelse som ställer krav på att ersättningspolicyn ska innehålla tydliga kriterier för att fastställa fast respektive rörlig ersättning och att skillnaderna mellan dessa kriterier tydligt ska framgå. Bestämmelsen om justering av den rörliga ersättningen ändrades till att endast omfatta anställda vars arbetsuppgifter har en väsentlig inverkan på företagets riskprofil. Finansinspektionens kapitaltäcknings- och likviditetsföreskrifter: Finansinspektionens föreskrifter om kontracykliskt buffertvärde (FFFS 2014:33) Finansinspektionens föreskrift om internt bedömt kapitalbehov (FFFS2014:13) Finansinspektionens föreskrifter om tillsynskrav och kapitalbuffertar (FFFS 2014:12) med ändringsförfattning (FFFS 2015:3) Föreskrifter om krav på likviditetstäckningsgrad och rapportering av likvida tillgångar och kassaflöden (FFFS 2012:6) med ändringsförfattning (FFFS 2014:27) Föreskrifter om hantering av likviditetsrisker (FFFS 2010:7) med ändringsförfattning (FFFS 2014:21). Rapportering av likviditetsrisker (FFFS 2011:37) med ändringsförfattning (FFFS 2012:7) och (FFFS 2014:25). Rapportering av ränterisk i övrig verksamhet (FFFS 2007:4). Föreskrifter om ersättningspolicy i kreditinstitut, värdepappersbolag och fondbolag med tillstånd för diskretionär portföljförvaltning (FFFS2011:1) med ändringsförfattning (FFFS 2014:22). Lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag m.m. Sedan den 1 januari 1996 gäller lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL), vilken i vissa hänseenden hänvisar till årsredovisningslagen (1995:1554). Nya regler är på gång. Jämför En översyn av årsredovisningslagarna under avsnittet Axplock. ÅRKL tillämpas på kreditinstitut, varmed avses banker, dvs bankaktiebolag, sparbanker och föreningsbanker, kreditmarknadsföretag (kreditmarknadsbolag resp. kreditmarknadsföreningar), institut för elektroniska pengar Sveriges allmänna hypoteksbank och Svenska skeppshypotekskassan. Lagen gäller även svenskt aktiebolag som fått tillstånd att driva värdepappersrörelse, dvs värdepappersbolag. Vidare ska lagens bestämmelser om koncernredovisning tilllämpas på finansiella holdingbolag som uteslutande eller huvudsakligen förvaltar dotterföretag som är kreditinstitut. Huvuddelen av bestämmelserna i ÅRKL överensstämmer med motsvarande bestämmelser i årsredovisningslagen. På dessa punkter innehåller ÅRKL endast hänvisningar till årsredovisningslagen. Men det finns viktiga punkter där lagarna skiljer sig åt bl.a. beträffande tilläggsupplysningar. Sedan 2005 ska alla noterade företag inom EU, med en övergångsfrist till år 2007 för de som bara har skuldebrev noterade, tilllämpa EG:s IASförordning. Den innebär att företagen måste upprätta sin koncernredovisning enligt av EUkommissionen antagna internationella redovisningsstandarder (IAS/IFRS) från International Accounting Standards Board (IASB). ÅRL och ÅRKL har successivt anpassats för att möjliggöra tillämpning av IFRS. Även Finansinspektionen har sedan 2004 successivt anpassat sina redovisningsföreskrifter till av EU-kommissionen antagna internationella redovisningsstandarder (IAS/ IFRS). Ändringarna avser liksom i ÅKRL bl.a. uppställningsformer. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag FFFS 2008:25 har ändrats genom FFFS 2009:11, FFFS 2011:54, FFFS 2013:2, FFFS 2013:24, FFFS 2014:18 och. FFFS 2015:20. Enligt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd FFFS 2008:25 om redovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag gäller som huvudregel att de IFRS/IAS som antagits av EU, däribland IAS 17 Leasingavtal, ska tillämpas av alla företag 25

28 FINANSBOLAGENS SPELREGLER som omfattas av föreskrifterna, både i koncernredovisningen och i redovisningen för juridisk person. Från denna huvudregel finns dock ett antal undantag och tillägg bl.a. med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Beträffande redovisning i juridisk person hänvisas till RFR 2. I följd därav kan finansiella leasingavtal i juridisk person redovisas enligt de regler som gäller för operationella leasingavtal inklusive kravet på upplysningar. FFFS 2008:25 innehåller dessutom vissa särföreskrifter i förhållande till bl.a. RFR 2. En leasegivare som med stöd av RFR 2 redovisar ett finansiellt leasingavtal som operationellt får göra avskrivningar på den utleasade tillgången enligt annuitetsmetoden även om det skulle vara oförenligt med IAS 17 Leasingavtal. Av FFFS 2008:25 följer att sådana undantag och tillägg som enbart är motiverade av sambandet mellan redovisning och beskattning inte bör tillämpas i koncernredovisningen. Finansiella leasingavtal redovisas därmed som sådana i koncernredovisningen. Onoterade institut, som inte är bank eller kreditmarknadsföretag, vars balansomslutning för de två senaste räkenskapsåren inte överstiger prisbasbelopp (ca 40 miljoner) behöver enbart lämna upplysningar enligt begränsat antal uppräknade godkända internationella redovisningsstandarder. I uppräkningen ingår bl.a. IAS 16 Materiella anläggningstillgångar, med de tillägg som framgår av punkt i RFR2, Redovisning för juridiska personer och IAS 17 Leasingavtal, med de undantag och tillägg som framgår av RFR2. Rådet för finansiell rapportering (RFR) har har bl.a. publicerat RFR 1 och RFR 2. Rådet har under 2016 beslutat att införa en möjlighet till undantag avseende IFRS 16 i RFR 2. De företag som väljer att tillämpa undantaget ska följa regler i RFR 2 för redovisning av leasingavtal. Det nuvarande undantaget i avsnittet om IAS 17 i RFR 2 innebär att principerna för redovisning av finansiella leasingavtal inte behöver tillämpas i juridisk person p.g.a. sambandet mellan redovisning och beskattning. Enligt Rådets bedömning är de skattemässiga förhållanden som föranledde undantaget för finansiell leasing i IAS 17 oförändrade. Motsvarande undantag införs därför även för IFRS 16. Med hänsyn till att IFRS.16 inte gör någon åtskillnad mellan finansiella leasingavtal och operationella leasingavtal för leasetagare har bestämmelsen i RFR 2 utformats som ett fullständigt undantag från IFRS 16. För de företag som väljer att tillämpa undantaget införs regler som omfattar de principer som ska tillämpas för redovisning av leasingavtal hos leasetagare och leasegivare, redovisning av saleand-lease-back transaktioner samt upplysningskrav. Avsnittet avseende IFRS 16 i RFR 2 ska börja tillämpas vid samma tidpunkt som IFRS 16 börjar tillämpas i koncernredovisningen. Ny standard för leasingredovisning I juli 2006 startade International Standard Board (IASB) och United States Financial Accounting Standard Board (FASB) ett gemensamt projekt angående leasingredovisning. Projektet förväntas leda till en fundamental förändring av hur leasingavtal behandlas i redovisningen både hos leasegivare och leasetagare. En av utgångspunkterna för projektet är att det skulle utgöra ett stort problem att många och framför allt stora leasingtransaktioner inte redovisas i leasetagarnas balansräkningar Ett s.k. Discussion Paper (DP) publicerades 2009 och ett s.k. Exposure Draft (ED) FF och Svenska Bankföreningen har i en gemensam utredning som tillställts IASB/FASB och EFRAG framfört allvarliga invändningar mot förslagen. Efter den omfattande kritik som riktats mot förslaget i ED 2010 beslutade IASB/FASB sommaren 2011 att sända ut ett omarbetat förslag på remiss s.k. Re- Exposure (RED) under hösten 2011 men RED försköts till våren 2013 med remisstid över sommaren FF och Svenska Bankföreningen har under projektets gång träffat företrädare för såväl IASB/FASB:s WG som IASB:s styrelse för att framföra branschens syn på projektet. I januari 2016 publicerade IASB en ny standard avseende leasingavtal, IFRS 16 Leases. IFRS 16 ersätter IAS 17 Leasingavtal samt tillhörande tolkningar IFRIC 4 Fastställande av huruvida ett avtal innehåller ett leasingavtal, SIC 15 Förmåner i samband med teckning av operationella leasingavtal och SIC 27 Bedömning av den ekonomiska innebörden av transaktioner som innefattar ett leasingavtal. Standarden innebär framför allt förändringar i det sätt som leasingavtal ska redovisas på hos leasetagaren. En leasetagare ska redovisa samtliga leasingavtal som tillgångar och skulder i balansräkningen, med undantag för kortfristiga leasingavtal och leasingavtal där värdet på de underliggande tillgångarna är ringa. Redovisningen är baserad på synsättet att leasetagaren har en rättighet att använda en tillgång under en specifik tidsperiod och samtidigt en skyldighet att betala för denna rättighet. 26

29 FINANSBOLAGENS SPELREGLER Enligt IFRS 16 ska leasegivare fortsatt klassificera leasingavtal som finansiella eller operationella leasingavtal. Standarden ska tillämpas för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2019 eller senare förutsatt att den godkänns av EU. Mot bakgrund av vad som hittills framkommit om projektet och den s.k. Right of Use-modellen kan det konstateras att den nya standarden kommer medföra påtagliga nackdelar för näringslivet, inte minst för leasetagarna. Valuta- och kreditreglering Sedan 1 januari 1993 gäller lagen (1992:1602) om valuta- och kreditreglering. Valutareglering innebär att valutatransaktioner som kan ha betydelse för valutapolitiken och som anges i förordnandet om valutareglering, inte får genomföras utan tillstånd av Riksbanken. förändringen av de totala placeringarna (placeringskrav). Riksbanken administrerar valuta- och kreditregleringen. För närvarande gäller varken någon valutaeller kreditreglering. Regelgivningsprojekt inom FI Under 2015 har ett antal regelgivningsprojekt inom Finansinspektionen (FI) med bäring på verksamheten i banker och kreditmarknadsbolag blivit beslutade. Regelprojekten, som tangerat varandra, har bl a handlat om: FI:s metoder för bedömning av enskilda risktyper inom pelare, ett flertal förslag om kapitalbuffertar, flera förslag till ändringar i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Valutareglering i fredstid får endast tillämpas om det råder utomordentliga förhållanden som är föranledda av en allvarlig olycka, våldshandling, epidemi eller liknande, eller av utomordentligt stora kortfristiga kapitalrörelser och det är uppenbart att andra åtgärder inte är tillräckliga eller möjliga. Har regeringen förordnat om valutareglering, får på framställan av Riksbanken också förordnas om kreditreglering. Ett förordnande om kreditreglering kan gälla ett eller flera slag av finansinstitut. Regeringen kan på begäran av Riksbanken förordna att även annan som yrkesmässigt och i betydande omfattning bedriver kreditgivning ska kunna omfattas av kreditregleringen. Följande kreditregleringar kan användas: Riksbanken får fastställa ett högsta belopp för utlåning (varvid även jämställs likvider för fordringar som förvärvas i finansieringssyfte, d.v.s. factoring), garantiförbindelser som är knutna till kreditgivning, samt värdet av leasingobjekt (utlåningsreglering). Obligationer och andra fordringsrätter som är avsedda för allmän omsättning får inte ges ut utan tillstånd av Riksbanken av annan än Riksgäldskontoret (emissionskontroll). Riksbanken får fastställa högsta eller högsta genomsnittlig utlåningsränta (räntereglering). Riksbanken får fastställa att vissa av finansinstitutens placeringar ska utgöra en viss andel av deras totala placeringar eller att förändringen av sådana placeringar ska utgöra en viss procent av 27

30 FINANSBOLAGENS SPELREGLER Tillsyn Finansbolag (kreditmarknadsbolag) står under Finansinspektionens tillsyn. Inspektionen utövar denna tillsyn dels genom inspektioner i enskilda fall dels genom att utfärda föreskrifter och allmänna råd i sin författningssamling FFFS. Följande är tillämpliga på finansbolag (grundförfattningar i urval): Allmänna råd om riktlinjer för hantering av etiska frågor hos institut som står under inspektionens tillsyn (1998:22) Allmänna råd om kontokort och automattjänster (2000:9) Allmänna råd om hantering av marknads- och likviditetsrisker i kreditinstitut och värdepappersbolag (2000:10) Allmänna råd om inlåningskonton och tillhörande banktjänster (2001:8) Allmänna råd om klagomålshantering avseende finansiella tjänster till konsumenter (2002:23) Föreskrifter och allmänna råd om finansiell rådgivning till konsumenter (2004:4) Allmänna råd om kreditriskhantering i kreditinstitut och värdepappersinstitut (2004:6) Allmänna råd för revisorer förordnande av Finansinspektionen (2004:10) Allmänna råd om styrning och kontroll av finansiella företag (2005:1) Föreskrifter och allmänna råd om försäkringsförmedling (2005:11) Föreskrifter om rapportering av ränterisk i övrig verksamhet (2007:4) Föreskrifter om värdepappersrörelse (2007:16) Föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (2008:25) Föreskrifter och allmänna råd om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (2009:1) Föreskrifter om ägar- och ledningsprövning (2009:3 Föreskrifter och allmänna råd om betalningsinstitut och registrerade betaltjänstleverantörer (2010:3) Föreskrifter om hantering av likviditetsrisker för kreditinstitut och värdepappersbolag (2010:7) Föreskrifter om ersättningspolicy i kreditinstitut, värdepappersbolag och fondbolag med tillstånd för diskretionär portföljförvaltning (2011:1) Föreskrifter och allmänna råd om rapportering av ägares kvalificerade innehav och ägarintressen (2011:14) Föreskrifter och allmänna råd om särskild tillsyn över finansiella konglomerat (2011:26) Föreskrifter om rapportering av likviditetsrisker för kreditinstitut och värdepappersbolag (2011:37) Föreskrifter och allmänna råd om institut för elektroniska pengar och registrerade utgivare (2011:49) Allmänna råd om att söka tillstånd att driva bankoch finansieringsrörelse (2011:50) Föreskrifter om krav på likviditetstäckningsgrad och rapportering av likvida tillgångar och kassaflöden (2012:6) Föreskrifter och allmänna råd om säkerställda obligationer (2013:1) Föreskrifter och allmänna råd om styrning, riskhantering och kontroll i kreditinstitut (2014:1) Föreskrifter och allmänna råd om hantering av operativa risker (2014:4) Föreskrifter och allmänna råd om informationssäkerhet, it-verksamhet och insättningssystem (2014:5) Föreskrifter och allmänna råd om viss verksamhet med konsumentkrediter (2014:8) Allmänna råd om krediter i konsumenthållanden (2014:11) Föreskrifter om tillsynskrav och kapitalbuffertar (2014:12) Föreskrifter om rapportering av internt bedömt kapitalbehov (2014:13) Föreskrifter om rapportering av kvartals- och årsbokslutsuppgifter (2014:14) Föreskrifter om kontracykliskt buffertvärde (2014:33) Föreskrifter och allmänna råd om information om ränta på bostadskrediter (2015:1) Allmänna råd om rapportering av händelser av väsentlig betydelse (2015:15) Föreskrifter om anmälan av vissa förvärv (2016:1) Föreskrifter om återhämtningsplaner, koncernåterhämtningsplaner och avtal om finansiellt stöd inom koncerner (2016:6) Föreskrifter om amortering av bolån (2016:16) Föreskrifter och allmänna råd om verksamhet med bostadskrediter (2016:29) Allmänna råd om begränsning av krediter mot säkerhet i form av pant i bostad (2016:33) 28

31 FINANSBOLAGENS SPELREGLER God sed i finansbolag Både i Sverige och inom EU finns strävanden i riktning mot att näringslivet i ökad utsträckning ska lösa uppkommande frågeställningar och problem genom så kallade egenåtgärder bl.a. i syfte att förebygga problem i förhållande till konsumenter eller andra kunder. Som ett svar på dessa strävanden uttalar sig FF om vad som enligt FF:s uppfattning är god sed i finansbolag. Uttalanden kan avse allmänna förhållanden lika väl som specifika produkter eller frågor och kommer att ges ut då FF finner anledning därtill. Uttalandena publiceras i en numrerad serie och ersätter FF:s tidigare egenåtgärder. Uttalandena uttrycker således FF:s bedömning om vad som i allmänhet är god sed. Förhållandena varierar dock, både mellan olika företag och mellan olika situationer. Beroende därpå kan i vissa fall även andra åtgärder, ageranden eller rutiner vara förenliga med god sed. FF förutsätter att dess medlemmar i alla avseenden iakttar god sed med hänsyn till förhållandena i varje fråga. Hittills har FF i denna serie givit ut etiska riktlinjer (FF 1) samt uttalanden om god sed rörande finansiella leasingvillkor (FF 2), vid redovisning av leasingavtal (FF 3), om kontovillkor (FF 4) och om konsumentleasing /privatleasing (FF 5). God sed om privatleasing (FF5) uppdaterades Uttalandena finns tillgängliga på FF:s hemsida. Etiska riktlinjer - FF 1 Som nr 1 i serien har utgivits etiska riktlinjer för medlemsföretagen. Riktlinjerna är uppdelade i tre avdelningar. Den första berör allmänna förhållanden, den andra finansiering i allmänhet och den tredje särskilt om konsumentkrediter. Riktlinjerna behandlar medlemmarnas uppträdande och framtoning på marknaden mot både privatpersoner och företag. Kunder, kreditförmedlare, myndigheter och massmedier ska genom reglerna upplysas om vilken minimistandard man har rätt att kräva av medlemsföretagen. I riktlinjerna anges bl.a. att medlemsbolagen ska ställa höga krav på andra bolag som de samarbetar med. Om ett finansbolag upptäcker att fel uppstått i handläggningen av ett ärende ska bolaget självt rätta felet även om klagomål inte har anförts. Finansiella leasingvillkor - FF 2 Som nr 2 i FF:s serie God sed i finansbolag har givits ut ett uttalande rörande finansiella leasingvillkor. Syftet med uttalandet är att ge stöd åt medlemmarna vid utformningen av sådana leasingavtal vari leasetagaren inte är en konsument. Uttalandet berör upplåtelsen av nyttjanderätt, leasingperioden, förtida uppsägning, leasingavgifter, ändring av leasingavgifterna, tillägg till leasingavgiften, leverans samt fel, brist o. dyl. samt leasetagarens ansvar för leasingobjektet. Med avseende på leasingavgifterna anges bl.a. att god sed kräver att i leasingavtalet tydligt anges storleken av leasingavgifterna, hur många gånger avgifterna ska betalas samt förfallodag för varje betalning. Vidare anges för det fall leasingavgifterna ska kunna ändras att god sed kräver att detta regleras på ett tydligt sätt i leasingavtalet så att leasetagaren uppfattar under vilka förutsättningar leasingavgifterna kan ändras. Därutöver kräver dock inte god sed att ändringar av leasingavgifter måste följa någon viss princip. Det är således förenligt med god sed att låta leasingavgifternas belopp bero på förändringar t.ex. i räntesatsen för någon viss referensränta, på ränteläget på någon viss marknad, på leasegivarens refinansieringskostnader eller på någon annan sådan omständighet. Vare sig leasingavgifternas storlek kopplats till en referensränta enligt ovan eller ej är det förenligt med god sed att avtala att leasingavgifterna ska kunna ändras också om de förutsättningar som legat till grund för den ursprungliga beräkningen av leasingavgifter ändras, t.ex. som följd av en lagändring eller ett myndighetsbeslut eller genom att leasegivarens refinansieringskostnader stigit utöver den kompensation därför som leasegivaren erhåller genom leasingavgifterna. För det fall leasingavgifterna ändras på grund av att förutsättningarna ändrats enligt ovan är det förenligt med god sed, dock utan att det utgör något krav, att tillerkänna leasetagaren rätt att avbryta leasingavtalet. Uttalandet reviderades 2002 och 2011 varvid föreskrevs att vid ändring av leasingavgifter ska leasetagaren underrättas i förväg samt få sådan information att leasetagaren kan konstatera att ändringen är förenlig med avtalet. 29

32 FINANSBOLAGENS SPELREGLER Redovisning av leasingavtal - FF 3 FF:s uppfattning om god sed vid redovisning av leasing är att det för onoterade företag normalt är helt tillfredsställande att leasingavtal redovisas med utgångspunkt från den civilrättsliga äganderätten, dvs. att alla leasingavtal redovisas som operationella leasingavtal. Detta och förhållandet att annuitetsmetoden kan tillämpas av leasegivaren överensstämmer med branschens uppfattning om vad som utgör god redovisningssed vid redovisning av leasing, även i juridisk person för noterade företag och kreditinstitut. Därav följer att det normalt är leasegivaren som redovisar leasingobjektet i sitt bokslut. En reviderad version av FF 3 planeras. Kontovillkor - FF 4 Upphävd i följd av Finansinspektionens Allmänna råd FFFS 2000:9 om kontokort och automattjänster. Konsumentleasing/privatleasing - FF 5 Syftet med uttalandet är att ge stöd åt medlemmarna vid utformning av avtal. Med leasing till konsument avses en som huvudregel ouppsägbar upplåtelse av lösöre på viss tid. Efter leasingperioden återlämnas leasingobjektet till leasinggivaren. Leasetagaren ansvarar för skador på/ förlust av objektet under leasingperioden men inte för objektets marknadsvärde vid utgången av leasingperioden God sed om privatleasing uppdaterades Internationella konventioner Unidroitkonventionerna Vid en diplomatkonferens i maj 1988 i Ottawa, Kanada, antogs en konvention om internationell finansiell leasing och en konvention om internationell factoring. Konventionerna har utarbetats av UNIDROIT (International Institut for the Unification of Private Law) i samarbete med bl.a. Leaseurope. Det ankommer på de deltagande staterna att avgöra om konventionerna ska införlivas med de nationella rättssystemen. Den svenska regeringen har ännu inte tagit ställning till om Sverige ska ansluta sig till konventionerna. För båda konventionerna gäller att de måste ratificeras, dvs. godkännas, av minst tre stater innan de träder i kraft. Såvitt avser leasingkonventionen har 10 stater till dags dato ratificerat denna. I och med att Nigeria ratificerade konventionen i oktober 1994 har erforderligt antal länder anslutit sig. Frankrike och Italien hade tidigare ratificerat denna, som trädde i kraft i dessa länder den 1 maj Vad gäller factoringkonventionen har till dags dato nio stater ratificerat denna. Leasingkonventionen Definitionen av finansiell leasing överensstämmer i stort med begreppets utformning i Sverige. Konventionen gäller inte konsumentförhållanden, korttidsuthyrning (operationell leasing) och fastighetsleasing, däremot subleasing i ett eller flera led. Konventionen är tillämplig vidare endast då leasegivaren och leasetagaren har sina affärsställen i olika stater. Dessutom krävs för konventionens tillämplighet att de jämte leverantören har sina affärsställen i konventionsstater. Konventionen kan dock också vara tilllämplig om både leveransavtalet och leasingavtalet har lagen i en konventionsstat som tilllämplig lag. Konventionen kan avtalas bort, helt eller delvis. Om konventionen är tillämplig är följande tre regler tvingande: artikel 8(3) om leasegivarens medgivande för att leasetagaren får ha utrustningen i orubbad besittning, artikel 13(3)(b) om jämkning av oskäliga skadeståndsbestämmelser i avtalet och artikel 13(4) om förbud mot att säga upp avtalet och samtidigt åberopa en avtalsbestämmelse om accelererad betalning av framtida hyresbelopp. Ett viktigt syfte med konventionen är att få ett skydd för leasegivaren erkänt i finansiell leasing. Därför 30

33 FINANSBOLAGENS SPELREGLER föreskrivs att leasegivarens rätt till utrustningen gäller framför de flesta andra anspråk. Leasegivaren går t.ex. före leasetagarens konkursborgenärer och likvidatorer samt före borgenärer som har fått utrustningen utmätt eller belagd med kvarstad. Däremot måste leasegivaren stå tillbaka för den som har pant eller retentionsrätt i utrustningen eller som kan åberopa någon särskild rätt till kvarhållande eller liknande i fråga om skepp eller flygplan. Leasegivaren har inte något ansvar för utrustningen om han inte har deltagit i valet av utrustning eller leverantör och det finns ett orsakssamband mellan inblandningen och skada som drabbat leasetagaren. Dock kan leasegivaren ha ett ansvar "som ägare" eller ett produktansvar som importör. Leasegivaren tar ansvar för alla störningar i leasetagarens besittning utom sådana som beror på leasetagaren själv. Leverantörens ansvar enligt leveransavtalet gäller inte bara mot leasegivaren utan även mot leasetagaren "som om denne hade varit köpare". Leasetagaren har rätt gentemot leverantören och leasegivaren att avvisa utrustningen och häva avtalet vid fel eller brist i leverans. Hävningen får dock endast tillgripas i vissa fall. Frågan om leasegivarens rättigheter - hävning, skadestånd - vi leasetagarens kontraktsbrott regleras noga. Leasegivaren får överlåta sina rättigheter enligt avtalet, leasetagaren sina dock endast med leasegivarens tillstånd. Factoringkonventionen Konventionen gäller bara sådan internationell factoring där kunden underrättas om överlåtelsen. Ett factoringavtal måste ha upprättats mellan leverantören och factorn, som blir ägare till fakturorna. Factorn ska ge leverantören minst två av följande tjänster: sådan överlåtelse blir giltig även om leveransavtalet innehåller en bestämmelse som förbjuder leverantören att överlåta sin rätt. Detta stadgandes förenligt med svensk rätt har betecknats som tveksam. Gäldenären måste denuntieras skriftligen. Han kan innan betalningen göra alla invändningar om köpeavtalet som han skulle ha kunnat göra mot leverantören. Factorn kan krävas på ersättning (1) om han har beloppet kvar och (2) om factorn vid betalningen var i ond tro. Kapstadskonventionen om internationella intressen i rörlig utrustning Kapstadskonventionen om internationella intressen i rörlig utrustning antogs i Kapstaden, november Konventionen innehåller ett legalt ramverk för tillskapande och säkerställande av internationella säkerheter i rörlig utrustning. Ett internationellt register (eller olika sådana för olika kategorier av utrustning och därtill knutna rättigheter) ska enligt konventionen föras över internationella intressen. Sverige ratificerade konvention den 30 december 2015, varpå den trädde i kraft den 1 april Ett tilläggsprotokoll till konventionen rörande kreditsäkerhet i rullande järnvägsmateriel antogs vid en diplomatkonferens i Luxemburg, februari Tilläggsprotokollet undertecknades av EU i december En modellag för leasing I november 2008 antog Unidroit en modellag för leasing. Leaseurope samt dess amerikanska motsvarighet ELFA har följt projektet och framfört synpunkter till Unidroit bl.a. beträffande vad som ska innefattas i definitionen av leasing. Modellagen är baserad på de allmänna principer som kommer till uttryck i leasingkonventionen, och är framför allt tänkt att användas av utvecklingsländer i första hand av afrikanska länder och länder som befinner sig i övergångsfasen till marknadsekonomi. finansiering, inkl lån och förskottsbetalning bokföring/redovisning av överlåtna fordringar, inkassering av fordringar, skydd mot bristande betalning från gäldenärerna. Leverantören och gäldenären ska ha sina affärsställen i olika konventionsstater. Däremot spelar det ingen roll var factorn har sitt affärsställe. Konventionen kan avtalas bort, men om den tillämpas är alla bestämmelser som ska trygga att leverantörens överlåtelse blir giltig, tvingande. Bl.a. gäller att en 31

34 FINANSBOLAGENS SPELREGLER Riktlinjer och rekommendationer Förutom de regler som ovan nämnts under God Sed har medlemmarna anslutit sig till Internationella Handelskammarens (ICC) Regelsamling för reklam och marknadskommunikation och ICC/ESOMAR s internationella regler för marknadsundersökningar. Branschgemensamma riktlinjer för återförsäljares åtgärder för identifiering av kunder med anledning av penningtvättsregelverket har framtagits. EU-förordningar Sverige omfattas som medlem i den europeiska unionen av dess regelverk. De förordningar som antagits på EU-nivå är direkt gällande i Sverige utan någon särskild lagstiftningsåtgärd. Så snart en förordning har trätt i kraft gäller den därmed som lag i Sverige. Förordningar är direkt tillämpliga och gäller exakt som de är skrivna i hela EU. Exempelvis är de sanktioner som rådet utfärdat genom förordningar direkt tillämpliga och måste åtföljas. Europeiska tillsynsmyndigheter - riktlinjer och rekommendationer 2011 skapades en ny struktur inom EU för tillsynen av den finansiella sektorn. Syftet har varit att bättre kunna hantera den omfattande gränsöverskridande verksamheten inom de europeiska finansmarknaderna, följa och analysera utvecklingen och kunna vidta relevanta åtgärder för att främja den finansiella stabiliteten inom EU. Tre nya europeiska tillsynsmyndigheter har inrättats: Europeiska bankmyndigheten (EBA), Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (EIOPA) och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (ESMA). Gemensamt benämns dessa de europeiska tillsynsmyndigheterna European Supervisory Authorities (ESA). Myndigheterna lämnar olika förslag på tekniska standarder för tillsyn eller genomförande som sedan antas av EU-kommissionen i form av förordning eller beslut. Därutöver har myndigheterna möjlighet att anta olika riktlinjer och rekommendationer. Riktlinjerna och rekommendationerna är jämställda med svenska allmänna råd. Dock finns en skyldighet att med alla tillgängliga medel söka följa dessa. För att denna skyldighet ska inträda gäller att riktlinjer finns översatt på svenska. (FI:s PM , dnr ) 32

35 STATISTIK Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta Tabell 2 Finansbolagens utlåning i SEK och utländsk valuta. Kundstruktur...34 Tabell 3 Finansbolagens balansräkning vid utgången av 2012, 2013, 2014, 2015 och Tabell 4.1 Finansbolagens leasing i SEK och utländsk valuta Fördelning på objekt...36 Tabell 4.2 Bankers resp samtliga MFI:s leasing i SEK och utländsk valuta...36 Tabell 5.1 Tabell 5.2 Tabell 6.1 Tabell 6.2 Finansbolagens leasing i SEK och utländsk valuta. Fördelat på objekt. IB, anskaffningsvärde, avskrivningar/avyttringar och UB Bankers resp samtliga MFI:s leasing i SEK och utländsk valuta IB, anskaffningsvärde, avskrivningar/avyttringar och UB Finansbolagens anskaffningsvärden för leasing fördelat på objekt Kvartal och år för 2015 och Bankers resp samtliga MFI:s anskaffningsvärden för leasing Kvartal och år för 2015 och Tabell 7 Finansbolagens finanstjänster. Fördelning på kreditformer...39 Tabell 8 Leasing & Hire Purchase - Equipment...40 Notera att skillnaden mellan olika år beror delvis på att företag lämnat respektive tillkommit i den statistiska sfären. 33

36 STATISTIK Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta. Utestående belopp resp. bokförda värden vid kalenderårets utgång. Miljarder SEK. Källa: Statistiska Centralbyrån / Sveriges Riksbank Totalt (varav i utländsk valuta) (56) (59) (65) (72) (78) Tabell 2 Finansbolagens utlåning i SEK och utländsk valuta. Kundstruktur. Utestående belopp resp. bokförda värden vid kalenderårets utgång. Miljarder SEK. Källa: Statistiska Centralbyrån / Sveriges Riksbank Leasing Övriga företagskrediter Hushåll Total Utlåning inkl. leasing Mdr % Mdr % Mdr % Mdr % Anm. I tabell 1 och 2 ingår ej utlåning och leasing till MFI (i tabell 4 och 5 ingår leasing till MFI). 34

37 STATISTIK Tabell 3 Finansbolagens balansräkning vid utgången av året Miljoner kronor. Källa: Statistiska Centralbyrån / Sveriges Riksbank TILLGÅNGAR Utlåning Icke MFI Svenska icke-mfi Icke-monetära finansiella företag Icke-finansiella företag Offentlig sektor Hushåll inkl HIO Utländska icke-mfi Övriga EU-länder Övriga utlandet MFI Svenska MFI Utländska MFI Övriga EU-länder Övriga utlandet Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivatinstrument Övriga tillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Svenska kronor Utländsk valuta Euro och EMU-valutor Övriga EU-valutor Övriga utländska valutor SKULDER och EGET KAPITAL In- och upplåning Icke MFI Svenska icke-mfi Utländska icke-mfi MFI Svenska MFI Utländska MFI Övriga EU-länder Övriga utlandet Emitterade värdepapper Certifikat Obligationer Förlagslån Övriga emitterade värdepapper Derivatinstrument Övriga skulder Eget kapital SUMMA SKULDER Svenska kronor Utländsk valuta Euro och EMU-valutor Övriga EU-valutor Övriga utländska valutor *) Balanserad vinst *) Årets resultat MFI = monetära finansinstitut *) Källa: Statistiska Centralbyrån / Finansinspektionen (standardrapporten) års uppgifter publiceras av SCB i slutet av maj

38 STATISTIK Tabell 4.1 Finansbolagens leasing i SEK och utländsk valuta. Fördelning på objekt. Bokförda värden vid kalenderårets utgång i kvartalsstatistiken. Miljoner kronor. Källa: Statistiska Centralbyrån / Sveriges Riksbank Byggnader Personbilar Andra fordon varav lätta lastbilar Övriga transportmedel varav rälsfordon varav båtar och fartyg varav luftfartyg varav containrar Entreprenadmaskiner anläggn & byggn.maskiner jord- & skogsbruksmaskiner Verkstadsmaskiner Datorer och kringutrustning Mobiltelefoner och kommunikationsutrustning Inredning för kontor, restaurang, hotell, butik Grafisk utrustning Medicinsk utrustning Övrigt Summa finansbolag a) Under perioden tecknade leasingkontrakt b) Anm. a) De skillnader som föreligger betr summa leasing mellan tabell 2 och 4 beror på flera faktorer, se anm under tabell 2. b) Anskaffningsvärde för under kalenderåret inköpta objekt. Tabell 4.2 Bankers resp samtliga MFI:s leasing i SEK och utländsk valuta Bokförda värden vid kalenderårets utgång i kvartalsstatistiken. Miljoner kronor. Källa: Statistiska Centralbyrån / Sveriges Riksbank Banker Övriga MFI MFI totalt Anm. MFI, monetära finansinstitut, består av banker, bostadsinstitut, finansbolag som är kreditmarknadsbolag och övriga MFI 36

39 STATISTIK Tabell 5.1 Finansbolagens leasing i SEK och utländsk valuta. Fördelat på objekt. IB, anskaffningsvärde, avskrivningar/avyttringar och UB Miljoner kronor. Källa: Statistiska Centralbyrån / Sveriges Riksbank 1 IB 2 Anskaffn. värde 3 Summa 4 Avskrivn./ avyttring 5 Summa 6 UB 7 Skillnad Byggnader Personbilar Andra fordon Övriga transportmedel Entreprenadmaskiner Verkstadsmaskiner Datorer & kringutrustning Mobiltelefoner & kommunikationsutrustning Inredning för kontor, restaurang, hotell, butik Grafisk utrustning Medicinsk utrustning Övrigt Summa finansbolag (varav utl. leasetagare) (31 390) (14 136) (45 526) (11 276) (34 250) (34 830) (-580) Anm. Kolumn 7 är skillnaden mellan kolumn 5 och 6 och beror på att företag lämnat resp tillkommit i den statistiska sfären. Differenser kan också förklaras av att instituten under året klassar om objekt. Tabell 5.2 Bankers resp samtliga MFI:s leasing i SEK och utländsk valuta IB, anskaffningsvärde, avskrivningar/avyttringar och UB Miljoner kronor. Källa: Statistiska Centralbyrån / Sveriges Riksbank 1 IB 2 Anskaffn. värde 3 Summa 4 Avskrivn./ avyttring 5 Summa 6 UB 7 Skillnad Banker Övriga MFI MFI totalt Anm. MFI, monetära finansinstitut, består av banker, bostadsinstitut, finansbolag som är kreditmarknadsbolag och övriga MFI. 37

40 STATISTIK Tabell 6.1 Finansbolagens anskaffningsvärden för leasing fördelat på objekt. Kvartal och år för 2015 och 2016 Miljoner kronor. Källa: Statistiska Centralbyrån / Sveriges Riksbank 2015 Kv Kv Kv Kv Kv Kv Kv Kv 4 Finansbolag totalt 2015 Finansbolag totalt 2016 Byggnader Personbilar Andra fordon Övriga transportmedel Entreprenadmaskiner Verkstadsmaskiner Datorer etc Mobiltelefoner etc Inredn f Kontor/ Hotell/Rest/Butik Grafisk utrustning Medicinsk utrustn Övrigt Finansbolag totalt per kvartal Tabell 6.2 Bankers resp samtliga MFI:s anskaffningsvärden för leasing. Kvartal och år för 2015 och 2016 Källa: Statistiska Centralbyrån / Sveriges Riksbank 2015 Kv Kv Kv Kv Kv Kv Kv Kv 4 Totalt 2015 Totalt 2016 Banker Övriga MFI MFI totalt Anm. MFI, monetära finansinstitut, består av banker, bostadsinstitut, finansbolag som är kreditmarknadsbolag och övriga MFI. 38

41 STATISTIK Tabell 7 Finansbolagens finanstjänster. Fördelning på kreditformer Krediter till svensk allmänhet och utlandet i SEK och utländsk valuta. Utestående belopp vid kalenderårets slut. Miljoner kronor. Källa: Statistiska Centralbyrån / Sveriges Riksbank Anm. Beviljad utlåning *) --- *) --- *) Utlåning totalt, (disponerat belopp) varav Factoringkrediter Avbetalningskrediter Kontraktskrediter Reverskrediter Övriga krediter varav o Betal- och kreditkortsfordringar varav Betalkort (9 562) (9 604) (9 949) (10 140) (9374) - Kreditkort (12 925) (12 802) (12 956) (12 069) (12 957) Övriga krediter innehåller betal- och kreditkortsfordringar. *) SCB samlar inte längre in beviljad utlåning och har därför streckat serien. 39

42 STATISTIK Tabell 8 Equipment (Leasing & Hire Purchase) Källa: Leaseurope Annual Survey