Finansbolagens Förening Finansbolagens Service FF AB. Årsberättelse 2014

Transkript

1 Finansbolagens Förening Finansbolagens Service FF AB Årsberättelse 2014 Utgiven av Finansbolagens Service FF AB Finansbolagens Förening - Finansbolagens Service - FF AB... 1 Medlemmar... 2 Associerade Organisation... 5 Styrelse Kommittéer Kansli Eurofinas och Leaseurope... 6 Svenska organisationer och myndigheter... 7 Finansbolagen under året... 8 Årsmöte och informationsmöten Ett axplock ur ärenden 2014 Utredningar m.m. Finansbolagens spelregler Lagstiftning Tillsyn God sed i finansbolag Internationella konventioner Riktlinjer och rekommendationer EU-förordningar Statistik... 35

2 FINANSBOLAGENS FÖRENING FINANSBOLAGENS SERVICE - FF AB Finansbolagens Förening bildades år 1960 och är en branschorganisation för finansbolag. Finansbolag är företag som bedriver finansieringsrörelse som kreditmarknadsföretag eller bank, finansiellt institut, konsumentkreditinstitut eller företag med annan finansiell verksamhet. Bland föreningens medlemmar återfinns företag som driver finansieringsverksamhet, antingen med Finansinspektionens tillstånd eller med anmälningsskyldighet eller utan krav på sådant tillstånd/anmälan. De finansbolag som har tillstånd enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse har rätt att finansiera sin verksamhet med inlåning från allmänheten. Arbetet bedrivs genom två juridiska personer. Finansbolagens Förening samlar branschen och verkar för en sund utveckling av etiska regler för medlemsföretagen. Föreningen är ideell och bedriver inte affärsverksamhet. Finansbolagens Service FF AB, som bedrivs utan vinstsyfte, har till föremål för sin verksamhet att tillhandahålla medlemmar och associerade olika tjänster genom att verkställa utredningar samt bedriva informationsverksamhet i juridiska, ekonomiska och andra frågor av betydelse för medlemmarna i deras yrkesutövning. FF/Finansbolagen används nedan som beteckning för de båda verksamheterna. Med avseende på ägarförhållande, storlek och inriktning råder starkt skilda förhållanden mellan olika finansbolag. Medlemsföretagen i FF ägs av industriföretag och andra leverantörer, försäkringsbolag samt andra intressenter på kreditmarknaden. Finansbolagen erbjuder sina finanstjänster direkt eller indirekt, t.ex. genom leverantör, och kombinerar ofta finansiering med rådgivning eller administrativ service. De huvudsakliga finanstjänsterna är leasing, avbetalning och factoring (fakturabelåning eller fakturaköp) samt lån och kontokortskrediter. FINANSBOLAGENS FÖRENING FINANSBOLAGENS SERVICE FF AB Regeringsgatan 67, 4 tr, Stockholm Telefon: Telefax: e-post: info@finansbolagen.se Webb: 1

3 MEDLEMMAR Amfa Bank AB Box Tel Stockholm Collector Credit AB Box 5114 Tel Göteborg De Lage Landen Finans AB Box 7754 Tel Stockholm Deutsche Leasing Sverige AB Box 7254 Tel Stockholm Euro Finans AB Box 167 Tel Lund Finaref AB Box 932 Tel Borås GCC Capital AB Box 7790 Tel Stockholm GE Capital AB Vendevägen 89, FE 304 Tel Stockholm Ikano Bank Företag Box 1007 Tel Sundbyberg Kommunleasing i Göteborg AB Lillhagsparken 18 Tel Hisings Backa Lantmännen Finans AB Box Tel Stockholm LeasePlan Sverige AB Box 511 Tel Solna 2

4 MEDLEMMAR Mercedes-Benz Finans Sverige AB Box Tel Malmö Santander Consumer Bank Box 1341 Tel Solna Scania Credit AB Södertälje Tel Scania Finans AB Södertälje Tel SG Finans AS Norge, Sverige filial Box 1534 Tel Solna Siemens Financial Services AB Box 6106 Tel Solna Svea Ekonomi AB Solna Tel TeliaSonera Finance AB Vitsandsgatan 9, hus E Tel Farsta Thorn Svenska AB Vretenvägen Solna Toyota Kreditbank GmbH Tyskland, Sverige Filial Box Sundbyberg Tel Toyota Material Handling Europe Svarvargatan 8 Tel Rental AB Mjölby Volkswagen Finans Sverige AB Södertälje Tel

5 MEDLEMMAR ASSOCIERADE American Express Services Europe Ltd, England, Filial Stockholm Tel Ellos AB Borås Tel IBM Svenska AB Stockholm Tel www-03.ibm.com/financing/se 4

6 ORGANISATION STYRELSE Ledamöter Suppleant Eva-Lotta Berg, GE Capital AB, Stockholm Kenneth Boström, TeliaSonera Finance AB, Farsta Jonas Böös, SG Finans AS Norge, Sverige Filial, Solna Jens Effenberger, Volkswagen Finans Sverige AB, Södertälje Susanne Glykofrydis, De Lage Landen Finans AB, Stockholm Mikael Johansson, Santander Consumer Bank, Solna Nicklas Karlbom, Deutsche Leasing Sverige AB, Stockholm Peter Lindgren, Scania Finans AB, Södertälje, Ordförande Filip Nystedt, Kommunleasing i Göteborg AB, Göteborg, Vice ordförande Fredrik Ridaeus, Finaref AB, Borås Tommy Wretenlind, Toyota Kreditbank, Sverige Filial, Stockholm Lars Zacharoff, VD Johan Lundholm, Lantmännen Finans AB, Stockholm PRESIDIET Peter Lindgren, Scania Finans AB, Ordförande Filip Nystedt, Kommunleasing i Göteborg AB, Vice ordförande Tommy Wretenlind, Toyota Kreditbank, Sverige Filial Lars Zacharoff, VD KOMMITTÉER m.m. Fordonskommittén Säkerhetsgruppen för fordonsfrågor Juristkommittén Kommittén för finanstjänster till företag (exkl. fordon) Kommittén för finanstjänster till konsument (exkl. fordon) Kommittén för redovisning och kapitaltäckning KANSLI Advokat Lars Zacharoff, VD Advokat Per Holmgren Advokat Adrian Dowlati Annica Sunnerfors (administration) Raili Kyyrönen (ekonomi) Tel e-post info@finansbolagen.se Webb Regeringsgatan 67, 4 tr, STOCKHOLM 5

7 EUROFINAS och LEASEUROPE Representanterna i Eurofinas och Leaseuropes General Assembly, Board och kommittéer är företrädare för medlemsföretagen i FF. Representationen i Leaseurope fördelas mellan medlemsföretagen i FF och Svenska Bankföreningen. FF är fr.o.m.1 juli 2011 den enda svenska medlemsorganisationen i Eurofinas. General Assembly Board Management Committee of the Board - gemensam nordisk/baltisk repr. Legal and Policy Committee Statistics Committee EUROFINAS Member Jens Effenberger, Volkswagen Finans Sverige AB Deputy Lars Zacharoff, FF Finansbolagen Member Jens Effenberger, Volkswagen Finans Sverige AB Corresponding member Christian Brandt, Finans and Leasing, Danmark Vakant Per Holmgren, FF Finansbolagen General Assembly LEASEUROPE Members Vakant Rolf Ekström, Danske Finans AB Deputies T.v. Lars Zacharoff, FF Finansbolagen Marie Lundberg, Handelsbanken Finans AB Board - gemensam nordisk/baltisk repr. Member Morten Guldhaug, DNB Norge SBF Accounting and Taxation Committee Weronica Nilsson, Scania Finans AB FF Legal Affairs Committee Per Franke, GE Capital AB FF Prudential Supervision Committee Marie Emanuelsson, Nordea Finans AB Vakant Statistics Committee Christian Nilsson, Svenska Bankföreningen SBF Automotive Steering Group Roger Ekdahl, Biluthyrarna Sverige Truck Rental and Leasing Working Group Mikael Bogered, Scania Credit AB FF Central, Eastern and South-Eastern European Countries Working Group (CESEE) Anders Herlitz, Scania Credit AB SBF FF SBF SBF FF EUROFINAS, European Federation of Finance House Associations LEASEUROPE, European Federation of Leasing Company Associations Boulevard Louis Schmidt 87, BE-1040 Brussels, Belgien Tel: 32-2/ Fax: 32-2/ t.vandewerve@eurofinas.org t.vandewerve@leaseurope.org 6

8 SVENSKA ORGANISATIONER OCH MYNDIGHETER Departement, myndigheter FF deltar fortlöpande i arbets- och referensgrupper och i andra sammanhang inom departement samt deltar i överläggningar med myndigheter såsom Sveriges Riksbank, Riksgälden, SCB, Transportstyrelsen, Tillväxtverket, Finansinspektionen och Konsumentverket, antingen ad hoc eller på regelbunden basis. Allmänna Reklamationsnämnden FF är genom medlemsföretag representerad i Allmänna Reklamationsnämndens Bankavdelning. Kronofogdemyndigheten FF är genom medlemsföretag representerad i Kronofogdemyndighetens intressentråd samt intressentrådet för konkurstillsyn och vid Kronofogdemyndighetens årliga ingivarträffar. Transportstyrelsens/finansbolagens samverkansgrupp FF har en samverkansgrupp med Transportstyrelsen, som sammanträffar minst en gång per år. Vid mötena diskuteras bland annat vägtrafikregisterfrågor från finansbolagens perspektiv. Samverkan med Svenska Bankföreningen För diskussion av särskilt aktuella ärenden sammanträffar FF med Svenska Bankföreningen. Bl.a. har hållits fortlöpande möten med anledning av IASB/FASB:s projekt angående en ny standard för leasingredovisning. FF och Svenska Bankföreningen är genom samarbetsorganet AFINA medlem i Leaseurope. Nordiska/baltiska finansbolagsmöten Möten med finansbolagen i de nordiska/baltiska länderna för diskussion av gemensamma aktuella frågor äger rum ett par gånger om året. Säkerhetsgruppen för fordonsfrågor Säkerhetsgruppen för fordonsfrågor bildades i början av 2007 på initiativ av FF:s Fordonskommitté. Gruppen består av företrädare för de fordonsfinansierande företagen, försäkringsbranschen, bilhandels- och biluthyrningsbranschen, Polisen och Interpol. Samråd sker även med Åklagarmyndigheten, Tullverket och Ekobrottsmyndigheten (EBM). Gruppen har till syfte att uppmärksamma, bekämpa och förebygga fordonsstölder och bedrägerier. Gruppen anordnar årliga informationsmöten för medlemmarna. Insolvensrättsligt Forum FF är jämte Skatteverket, Sveriges Ackordscentral, Konkursförvaltarkollegiernas Förening, Juridiska Institutionen vid Uppsala Universitet och Svenska Bankföreningen huvudmän för Stiftelsen Insolvensrättsligt Forum. Stiftelsen arrangerar vartannat år ett seminarium för belysning och diskussion av aktuella insolvensrättsliga frågor. Det senaste forumet hölls våren Näringslivets Regelnämnd, NNR FF deltar i Näringslivets Regelnämnd (NRR), vars uppgift är att verka för att offentlig normgivning ska vara ändamålsenlig och inte mer omfattande än vad som är påkallat. Näringslivets Delegation för Marknadsrätt, NDM FF deltar i Näringslivets Delegation för Marknadsrätt (NDM), som är en paraplyorganisation inrättad av ett tjugotal näringslivsorganisationer för egenåtgärder m.m. på näringsrättens område. Inom ramen för NDM anordnas även samverkansmöten med Konsumentverket/Konsumentombudsmannen (KO). 7

9 FINANSBOLAGEN UNDER ÅRET ÅRSMÖTE/BOLAGSSTÄMMA OCH INFORMATIONSMÖTEN Årsmöte/bolagsstämma FF:s årsmöte och bolagsstämma 2014 ägde rum fredagen den 11 april 2014 på Grand Hôtel, Stockholm. Vid årsmötet/bolagsstämman valdes ledamöter och suppleanter i föreningens resp servicebolagets styrelser. Deltagare var bl.a. VD eller andra behöriga företrädare för medlemsföretagen. Informationsmöten Inbjudna talare vid det efterföljande informationsmötet var bl.a. Gunnar Hökmark, Europaparlamentariker och huvudförhandlare för krishanteringsdirektivet, Gunnar Larsson, GD för Konsumentverket, tillika Konsumentombudsman och Uldis Cerps, verksamhetsområdeschef på Finansinspektionen. Under hösten 2014 anordnades ett informationsmöte och erfarenhetsutbyte. Inbjudna föredragshållare var företrädare för bl.a. Finansdepartementet, som höll ett anförande om finansiell reglering utmaningar och åtgärder, samt Svenskt Näringsliv, som redogjorde för Företagsskattekommitténs förslag. Vidare redogjorde chefsekonomen på Svensk Handel för det ekonomiska läget och utvecklingen av handeln. Vid mötena deltog, förutom medlemmar, bl.a. riksdagsledamöter och olika företrädare för departement och myndigheter. Under året har även hållits informationsmöten med anledning av Finansinspektionens föreskrifter om intern styrning och kontroll, hantering av operativa risker samt IT-system, informationssäkerhet och insättningssystem. Utbildningar och kurser Under hösten 2014 har hållits utbildningar och kurser om finansbolagsverksamhet, den praktiska hanteringen av anti-penningtvättsreglerna och finansiell sekretess. Säkerhetsgruppens årliga informationsmöte I november 2014 anordnade Säkerhetsgruppen för fordonsfrågor sitt årliga informationsmöte. Vid mötet redogjorde företrädare för Larmtjänst, bilhandeln, Polisen, Interpol m.fl. för sin syn på olika aktuella frågor. Gruppen anordnar varje år en årlig återkoppling till medlemmarna i form av ett informationsmöte. ETT AXPLOCK UR ÄRENDEN 2014 Nya regler om styrning, riskhantering och kontroll m m FF har deltagit i den externa referensgrupp som Finansinspektionen sammankallade med anledning av arbetet med nya regler för styrning, riskhantering och kontroll i kreditinstitut, hantering av operativa risker samt IT-verksamhet och informationssäkerhet och insättningssystem. De nya (tvingande) reglerna om styrning, riskhantering och kontroll (not. beslutade av Finansinspektionen i februari 2014 med ikraftträdande den 1 april 2014) innehåller skärpta krav på vilka interna rutiner och processer som företagen ska ha och hur styrelsen ska arbeta med att styra och kontrollera företaget. Avsikten är även att säkra styrelseledamöternas medvetenhet om företagets risker och säkerställa att företagen har nödvändiga riskhanteringsprocesser och kontrollsystem. Dessutom innehåller de nya reglerna tydliga krav på intern rapportering till styrelse och ledning i fråga om risker och regelefterlevnad, vilket ska öka styrelsens inblick i, förståelse för och kontroll över företagets risker. Vidare innehåller reglerna bl.a. tydliga krav på hantering av intressekonflikter. I de nya reglerna införs även specifika krav på hantering av risker bl.a. när ett företag inför nya produkter och tjänster. Företagen ska ha en funktion för riskkontroll, en funktion för regelefterlevnad och en funktion för internrevision. Reglerna ställer även krav på tillräcklig bemanning, sakkunskap och tillgång till information för dessa funktioner. Därutöver innehåller reglerna bestämmelser om uppdragsavtal, dvs. när ett företag lägger ut delar av sin verksamhet på någon annan. De nya reglerna bygger på Europeiska bankmyndighetens (EBA) riktlinjer för intern styrning (GL 44). 8

10 FINANSBOLAGEN UNDER ÅRET De nya reglerna om hantering av operativa risker syftar till att säkerställa att kreditinstituten hanterar sina operativa risker på ett effektivt och sunt sätt och innehåller skärpta krav på instituten att tillsätta resurser för att genomföra åtgärder för att hantera riskerna. Dessutom införs särskilda krav på företag som erbjuder tjänster som omfattas av den statliga insättningsgarantin.. De nya reglerna trädde i kraft den 1 juni Företagsskattekommitténs förslag Företagsskattekommittén överlämnade den 12 juni 2014 sitt slutbetänkande "Neutral bolagsskatt för ökad effektivitet och stabilitet" till regeringen. Kommitténs uppdrag har varit att lämna förslag på ett nytt system för beskattning av bolag. Kommittén föreslår att det ska införas ett nytt system för bolagsbeskattning. Kommitténs förslag består av två delar. I den första delen begränsas avdragen för räntekostnader och andra finansiella kostnader genom att enbart finansiella kostnader som motsvaras av finansiella intäkter får dras av. Därutöver får inga avdrag för finansiella kostnader göras. Förslaget innebär således ett slopat avdrag för negativa finansnetton. I den andra delen införs ett schablonmässigt avdrag för alla finansieringskostnader ett s.k. finansieringsavdrag som uppgår till 25 procent av företagets hela skattemässiga resultat. Finansieringsavdraget får göras oavsett om företaget har motsvarande kostnader eller inte och är för företagen ekonomiskt likställt med en sänkning av bolagsskattesatsen med 5,5 procentenheter. Kommittén föreslår att bestämmelserna ska träda i kraft den 1 januari Finanskriskommitténs förslag I december 2013 antog EU ett direktiv som syftar till att ge medlemsstaterna de befogenheter som krävs för att utan spridningseffekter till andra institut och utan stora kostnader för staten hantera institut i kris. Den slutliga versionen av direktivet publicerades den 12 juni Finanskriskommitténs uppdrag har varit att lägga förslag om hur EU-direktivet ska genomföras i svensk lagstiftning. Direktivet och därmed även kommitténs förslag är omfattande och komplext. Kommittén föreslår att huvudelen av direktivets regler ska införas i en ny lag om resolution. Den föreslår också en ny lag om förebyggande statligt stöd. Dessa båda lagar ersätter stödlagen. Dessutom föreslår kommittén ändringar i en rad andra lagar, bland annat krav på nya krisförebyggande åtgärder i reglerna för kreditinstitut. Kommittén föreslår också att stabilitetsfonden ska finnas kvar och användas för att finansiera stödet. Fonden ska även kunna användas för att finansiera statliga ägarinsatser i institut i resolution. Däremot bör stabilitetsavgiften som kreditinstituten nu betalar till stabilitetsfonden avskaffas och ersättas av en avgift till resolutionsreserven. Nystartsutredningens förslag Utredningens förslag innebär en särskild form av skuldsanering för lojala och seriösa företagare, s.k. F-skuldsanering. F-skuldsanering ska kunna beviljas: Företagare som är överskuldsatta efter att ha genomgått en konkurs, Företagare som driver en fungerande näringsverksamhet men har en stor personlig skuldbörda och, Närstående till en företagare som har blivit överskuldsatta genom sitt engagemang i makens, sambons, föräldrarnas eller barnens näringsverksamhet. F-skuldsanering innebär att företagaren efter en betalningsperiod på tre år blir befriad från sina skulder. Till skillnad från vad som gäller för vanliga skuldsaneringar måste en företagare som ska bli skuldsanerad under betalningsperioden betala minst kronor per kvartal till sina borgenärer. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari Förbättrad tvistlösning på konsumentområdet Utredningen föreslår en rad åtgärder som berör Allmänna reklamationsnämndens (ARN) verksamhet. Bl.a. föreslås en sänkning av ARN:s beloppsgränser (1.000 kronor i stället för kronor för bl.a. banktvister), förbättrade handläggningsrutiner, en förstärkt intern organisation samt att nämnden ska bedriva aktiv förlikningsverksamhet. Vidare föreslås nya informationskrav för näringsidkare. 9

11 FINANSBOLAGEN UNDER ÅRET Förslagen syftar i allt väsentligt till att genomföra EU-direktivet (2013/11/EU) om alternativ tvistlösning för konsumenter och EU-förordningen (nr 524/2013) om tvistlösning online för konsumenter. Den föreslagna nya lagen om alternativ tvistlösning i konsumentförhållanden föreslås träda i kraft den 1 juli Även den föreslagna nya förordningen med instruktion för ARN föreslås träda i kraft den 1 juli Penningtvätt I en remisspromemoria föreslås vissa ändringar i lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Ändringarna föreslås i syfte att anpassa det svenska regelverket till internationella standarder och därigenom stärka och effektivisera det svenska systemet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. De förslag som lämnas grundar sig på krav som ställs i de internationella standarder som tagits fram inom Financial Action Task Force (FATF), där Sverige är medlem. År 2012 antog FATF 40 reviderade standarder. Enligt dessa ska länder bl.a. identifiera, utvärdera och förstå sina risker för penningtvätt och finansiering av terrorism. En sådan nationell riskbedömning har gjorts i Sverige. Mot bakgrund av att de internationella standarderna har reviderats och med beaktande av den nationella riskbedömningen föreslås bl.a. att verksamhetsutövare ska vidta åtgärder för att identifiera, analysera och förstå sina risker, att kretsen av personer som är i s.k. politiskt utsatt ställning utökas samt att verksamhetsutövare ska bevara uppgifter om transaktioner i fem år. Dessutom föreslås vissa ändringar av de bestämmelser som reglerar den tillsyn som bedrivs av länsstyrelserna. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj IASB/FASB projekt angående ny internationell redovisningsstandard för leasing Sedan projektet startade 2006 har FF fortlöpande vidtagit olika åtgärder. Synpunkter har framförts till IASB via Leaseurope och genom direkta kontakter med IASB, IASB Leasing Working Group, EFRAG m.fl. Under sommaren/hösten 2010 togs ett gemensamt remissvar fram tillsammans med Svenska Bankföreningen över s.k. Exposure Draft Leases (ED) till IASB/ FASB, vilket föregicks av ett gemensamt remisssvar till EFRAG angående EFRAGs utkast till svar över ED Leases. Möten har hållits med bl.a. företrädare för Svenskt Näringsliv, Rådet för finansiell rapportering, och Finansinspektionen för att diskutera de problem som finns med de föreslagna reglerna. FF har även aktivt deltagit i Leaseuropes arbete. FF har vidare tillsammans med Svenska Bankföreningen och Svenskt Näringsliv uppvaktat Justitiedepartementet och tillskrivit EUkommissionen och krävt att ett omarbetat förslag sänds ut på remiss innan IASB och FASB fattar sitt beslut. IASB/FASB beslutade därefter om att sända ut ett omarbetat förslag s.k. Re-Exposure (RED). Tidpunkten för publicering av RED försköts tillvåren 2013 och med remisstid under sommaren. Ett gemensamt remissvar togs fram tillsammans med Svenska Bankföreningen, vilket även denna gång föregicks av ett gemensamt remissvar till EFRAG. Enligt vad IASB angett kommer en ny standard att antas under slutet av 2015, med eventuellt ikraftträdande 2017 eller senare. För aktuell information hänvisas till IASBs hemsida EU:s redovisningsdirektiv Enligt ett första förslag skulle det bl.a. införas en allmän princip i artikel 5 om att den ekonomiska innebörden ska redovisas. Den nuvarande regleringen av Substance over form infördes i direktivet 2003, men medlemsstaterna blev inte tvungna att anta principen i sin nationella lagstiftning. Sverige valde då att inte implementera principen i svensk lag. Principen skulle bl.a. förhindra samband mellan redovisning och beskattning som bl.a. ligger till grund för att all leasing kan redovisas som operationell i juridisk person. I EU-kommissionens konsekvensutredning saknades en analys av vad ett krav på redovisning av leasing på det sätt som följer av IFRS/IFRS för SME skulle innebära i form av ökad regelbörda och försämrad tillgång till finansiering för bl.a. SME-företag. FF har tillsammans med flera andra organisationer framfört synpunkter till Justitiedepartementet om att Substance over form bör fortsätta att vara ett nationellt val som inte ska implementeras i svensk lag och synpunkten har beaktats i det nya EU-direktivet 2013/34/EU. Regeringen har tillsatt en särskild utredare (Dir 10

12 FINANSBOLAGEN UNDER ÅRET 2013:126 Genomförande av EU-direktiv om årsredovisning och koncernredovisning) som i ett delbetänkande senast den 28 februari 2014 skulle ha redovisat vilka anpassningar som krävs för att genomföra direktivet. Delbetänkandet blev försenat och presenterades först i april Utredningens slutbetänkande presenterades den 31 januari SamRob Utredningen om sambandet mellan redovisning och beskattning (SamRob) avlämnade 2008 slutbetänkandet Beskattningstidpunkten för näringsverksamhet (SOU 2008:80). FF var, i likhet med flertalet remissinstanser, kritisk till den totala frikoppling som föreslås. FF delade dock utredningens bedömning att det inte är aktuellt med några särskilda skatteregler för leasing. Utredningens förslag innebär även att det formella sambandet vad gäller skattemässiga avskrivningar ska upphöra. Detta skulle i sin tur kunna påverka möjligheten att redovisa leasing som operationell i juridisk person. Ärendet har föredragits för regeringen som inte lämnat besked om förslaget bör genomföras. Regelförenkling FF arbetar aktivt för enklare regler i olika sammanhang och då även i Näringslivets Regelnämnd, NNR. FF är därtill representerad i Tillväxtverkets referensgrupp som övervakar mätningarna av regelbördan inom finansområdet. Moms och finansiella tjänster Sedan flera år pågår en översyn av momsdirektivets bestämmelser angående finansiella tjänster. FF deltar i den referensgrupp som Finansdepartementet sammankallar. Gruppen anordnar även egna möten för att diskutera olika förslag och lösningar. Nya EU-regler för insättningsgarantin I december 2014 antogs EU:s insättningsgarantidirektiv som bl.a. innebär att utbetalningstiden för ersättning stegvis kortas ytterligare, till 7 arbetsdagar från dagens 20. I direktivet ställs också hårdare krav på att insättningsgarantin ska vara finansierad på förhand. Inom en tioårsperiod måste alla medlemsstater ha samlat in medel motsvarande minst 0,8 procent av de garanterade insättningarna. Den svenska insättningsgarantifonden ligger dock redan betydligt över den här nivån. En annan förändring är att den avgift ett institut betalar in i större utsträckning ska vara baserad på hur riskfylld institutets verksamhet är. Möten med Finansinspektionen FF har under 2014 fört en aktiv dialog med Finansinspektionen i olika ärenden. Säkerhetsgruppen för fordonsfrågor Gruppen, som bildades under 2007, är ett forum för att diskutera fordonsrelaterad brottslighet och vad som kan göras för att förebygga och ingripa mot denna typ av brottslighet. Gruppen består av företrädare för de fordonsfinansierande företagen, försäkringsbranschen samt bilhandels- och biluthyrningsbranschen. Till gruppen har även knutits företrädare för polisen och Interpol. Samråd sker också med Åklagarmyndigheten, Tullverket och Ekobrottsmyndigheten (EBM). Ett av de områden som gruppen identifierat som ett problem är rutinerna kring efterlysning av fordon, där gruppen även uppvaktat Rikspolischefen. Vidare arbetar gruppen för att förbättra tillgången till olika informationskanaler. I samarbete med Larmtjänst har tagits fram ett register över eftersökta objekt finansierade av finansbolag och banker. Häri finns även en konsumentskyddsaspekt. Genom registret, som är publikt, kan en köpare lättare fullgöra sin undersökningsplikt. Medlemskap i FF eller Svenska Bankföreningen är en förutsättning för att registrera ett objekt i registret. Genom gruppens försorg har även FF:s medlemmar möjlighet att ta del av biluthyrningsbranschens informationsregister, där alla former av missbruk noteras. Registret är förankrat och godkänt av Datainspektionen. 11

13 FINANSBOLAGEN UNDER ÅRET Gruppen anordnar årliga informationsmöten för de deltagande organisationernas medlemsföretag. Internationella möten i bl.a. Eurofinas och Leaseurope FF är genom medlemmarna representerad i Leaseurope s och Eurofinas respektive styrelser och arbetsgrupper samt arbetar aktivt för att föra fram branschens synpunkter på europeisk nivå. I en tid då alltfler regleringsinitiativ emanerar från EU, är det europeiska samarbetet särskilt värdefullt för att påverka utformningen av förslagen redan i planeringsstadiet. Härigenom kan även FF på ett tidigt stadium hålla medlemsföretagen informerade om olika planerade regleringsåtgärder. Lösöreköpskommittén Utredningen ska se över traditionsprincipen. Utformningen av den framtida regleringen på området är relevant i flera olika situationer; vid ingående av kreditavtal, leveransavtal och tillverkningsavtal samt vid utmätning och konkurs. Bakgrunden till översynen är bl.a. en framställning från slutet av 1990-talet av dåvarande Industriförbundet där förbundet, ur främst tillverkningsindustrins utgångspunkter, gör gällande stora fördelar med en övergång från traditionsprincipen till en avtalsprincip. I svensk rätt gäller idag traditionsprincipen som huvudregel i fråga köparens skydd mot säljarens borgenärer. Utredningens uppgift att ta ställning till om det är samhällsekonomiskt motiverat att övergå från traditionsprincipen till en avtalsprincip för erhållande av sakrättsligt skydd. Sedan år 2002 gäller avtalsprincipen vid konsumentköp. Även i flertalet andra industriländer (Norden inkluderad) gäller avtalsprincipen. Anm. Utredningen avlämnade sitt betänkande, Lösöreköp och registerpant SOU 2015:18, den 2 mars Not. FF deltar med en expert i utredningen. Andra axplock återfinns i olika avsnitt nedan under Finansbolagens Spelregler. Modernisering av Lagen om avbetalningsköp mellan näringsidkare Till skillnad mot vad som gäller enligt konsumentkreditlagen som reglerar avbetalningsköp till konsument finns det i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. inte någon rätt för kreditgivaren att erhålla ränteskillnadsersättning när det är fråga om avtal med fast ränta som sägs upp i förtid. FF och Svenska Bakföreningen har, efter att frågan åter tagits upp, presenterat förslag till önskade lagändringar som även innefattar förlag på vissa moderniseringar av lagen i övrigt till Justitiedepartementet. EU-kommissionen UTREDNINGAR m.m. FASB/IASB s proposals on accounting for leases (ED/2013/6, Leases) Finansdepartementet Europeiska kommissionens förslag till ändringar i moder- och dotterbolagsdirektivet 2011/96/EU Europeiska kommissionens förordningsförslag om strukturförändringar i kreditinstitut ("Liikanen") Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2015 Promemoria om sanktioner enligt CRD IV Översyn av statsskuldspolitken (SOU 2014:8) Genomförande av avtal m m för att förbättra internationell efterlevnad av skatteregler FATCA Stärkt konsumentskydd vid försäkringsförmedling (Ds 2014:22) Införande av vissa internationella standarder i penningtvättslagen Neutral bolagsskatt företagsskattekommitténs slutbetänkande (SOU 2014:40) Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52) 12

14 FINANSBOLAGEN UNDER ÅRET Marknadsmissbruk II (SOU 2014:46) Finansinspektionen Förslag till nya regler om hantering av operativa risker samt nya regler om itsystem, informationssäkerhet och insättningssystem i kreditinstitut och värdepappersbolag Finansinspektionens hantering av Basel 1- golvet Förslag till justeringar i förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen Förslag till föreskrifter och allmänna råd om viss verksamhet med konsumentkrediter Förslag till nya regler om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag Förslag till nya allmänna råd om krediter i konsumentförhållanden Förslag till föreskrifter om tillsynskrav, kapitalbuffertar och bolagsstyrning Förslag till föreskrifter om kontracykliskt buffertvärde Kapitalkrav för svenska banker Ökad öppenhet på marknaden för företagsobligationer Förslag om justeringar av bestämmelserna i för ordningar om avgifter hos Finansinspektionen Förslag till föreskrifter och allmänna råd om information om ränta på bostadskrediter Förslag till ändring i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2007:17) om verksamhet på marknadsplatser Kompletterande bestämmelser för AIFförvaltare Justitiedepartementet Ut ur skuldfällan, SOU 2013:72 Överskuldsättning i kreditsamhället? (SOU 2013:78) Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85) Begränsning av möjligheten för ett konkursbo att begära återgång av vissa rättshandlingar Det måste gå att lita på konsumentskyddet (SOU 2014:4) Europeiska Kommissionens förslag till direktiv om ändringar i direktivet om aktieägares rättigheter FASB/IASB:s förslag om redovisning av leasingavtal (ED/2013/6, Leases) Genomförandet av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22) Förbättrad tvistlösning på konsumentområdet - ny EU-lagstiftning och en översyn av det svenska systement (SOU 2014:47) F-skuldsanering - en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44) Betänkandet Tillförlitligare kreditupplysningar - ett förbättrat integritetsskydd vid offentligrätttsliga krav (SOU 2014:60) 13

15 FINANSBOLAGENS SPELREGLER LAGSTIFTNING Lagen om bank- och finansieringsrörelse Finansbolagen i lagens mening är kreditmarknadsbolag och var reglerade t.o.m. den 30 juni 2004 genom lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet m.m, men regleras fr.o.m. den 1 juli 2004 i den nya lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. För finansbolag som ej omfattas av den nya lagen gäller lagen (1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet. Lagen gäller för alla som driver bank- och finansieringsrörelse, dock inte för den verksamhet som drivs av Sveriges Riksbank och Riksgäldskontoret. I definitionen av bankrörelse ingår såväl betalningsförmedling via generella betalningssystem som inlåning med en uppsägningstid inom högst 30 dagar. Enligt Finansinspektionens praxis ska en bank direkt eller indirekt delta i minst ett generellt betalsystem. De system som Finansinspektionen har identifierat som generella betalsystem är Bankgirosystemet, Dataclearingen, RIX samt kortsystemen VISA och MasterCard. Inlåning får mottagas även av kreditmarknadsföretag och icke-finansiella företag. För det sistnämnda fallet är dock det högsta inlåningsbeloppet :- per konsument och insättningsgarantin gäller ej i detta fall. Definitionen av finansieringsrörelse styr frågan om tillståndsplikt för kreditmarknadsbolag/finansbolag. Även finansbolag har tillgång till generella betalsystem. Kombinationen kort inlåning och betalningsförmedling via generella betalningssystem innebär krav på banktillstånd. Definitionen för finansieringsrörelse Med finansieringsrörelse avses rörelse i vilken ingår näringsverksamhet som har till ändamål att 1. ta emot återbetalningspliktiga medel från allmänheten, och 2. lämna kredit, ställa garanti för kredit eller i finansieringssyfte förvärva fordringar eller upplåta lös egendom till nyttjande. Den tidigare bestämmelsen om indirekt upplåning via ett företag med vilket det finns ett nära samband har fr.o.m. 1 juli 2009 utmönstrats ur definitionen. Bestämmelsen träffade de företag som lämnade kredit och finansierade denna verksamhet med medel som lånats upp från t.ex. ett annat koncernföretag som i sin tur lånat upp från allmänheten. Det enskilda företaget kommer därmed inte längre att omfattas av bestämmelserna i lagen om bank- och finansieringsrörelse eller lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar. Undantaget gäller endast under förutsättning att koncernen inte har som huvudsakligt ändamål att driva finansiell verksamhet och att företaget som tillhandahåller finansieringen lånar upp medel genom att ge ut överlåtbara värdepapper (t.ex. obligationer) med en löptid på minst ett år. Kreditmarknadsbolag som vid ändringens ikraftträdande hade tillstånd att driva sådan finansieringsrörelse som inte längre är tillståndspliktig får emellertid om de så önskar behålla detta tillstånd. Fr.o.m. den 1 juli 2009 meddelas inte längre några nya tillstånd för aktuella företagstyper. Allmänheten är fysiska personer och alla företag utom finansiella (finansiella företag är svenska och utländska banker, försäkringsbolag, kreditmarknadsföretag, värdepappersbolag och finansiella institut). Till allmänheten räknas inte stat och kommun. Såväl mottagande av medel från allmänheten som lämna kredit m.m. ska föreligga för tillståndsplikt för finansieringsrörelse. Kreditinstitut ska driva näringsverksamhet som har till ändamål att ta emot återbetalningsmedel från allmänheten Undantag från tillståndsplikt för finansieringsrörelse enligt definitionen Svensk bank. Utländsk bank med tillstånd i Sverige för bankrörelse. Försäkringsföretag m.fl. under förutsättning det är tillåtet enligt för dem tillämplig lag. Företag som ger finansiering i samband med egna varor/tjänster. S.k. internbanker förutsatt att koncernen/ gruppen inte har som huvudsakligt ändamål att driva finansiell verksamhet. Aktiebolag/ekonomisk förening om verksamheten består i att vid enstaka tillfällen förvärva fordringar och medel för verksamheten inte löpande anskaffas från allmänheten. 14

16 FINANSBOLAGENS SPELREGLER Vissa ekonomiska föreningar. Säljstödjande finansiering. (Det tidigare tidsbegränsade undantaget i 29 i lagen om bank- och finansieringsrörelse har numera blivit permanent. De företag som berörs är företag som tillhandahåller finansiering i samband med avsättning av tjänster som erbjuds eller varor som framställs eller säljs av ett annat företag i samma koncern förutsatt att koncernen inte har som huvudsakligt ändamål att driva finansiell verksamhet och att företaget som tillhandahåller finansieringen lånar upp medel genom att ge ut överlåtbara värdepapper med en löptid på minst ett år.) Per den 30 juni 2004 gällande tillstånd för ett kreditmarknadsföretag gäller även enligt nya lagen. Per den 30 juni 2004 gällande tillstånd för utländskt företag att driva finansieringsrörelse från filial i Sverige gäller även enligt nya lagen. Utländskt företag (hemmahörande inom EES) som före 1 juli 2004 med stöd av äldre regler (i 1 kap 5 bankrörelselagen eller 2 kap 9 och 10 lagen om finansieringsverksamhet), drev verksamhet från filial i Sverige eller erbjöd eller tillhandahöll tjänster utan att inrätta filial här, får fortsätta med det även efter den 1 juli Den som före den 1 januari 1994 drev finansieringsverksamhet enligt lagen (1988:606) om finansbolag och inte lånar från allmänheten behöver inte tillstånd enligt nya lagen. Rörelseregler Ett kreditinstitut (bank och kreditmarknadsbolag) får driva bara finansiell verksamhet och verksamhet som har ett naturligt samband med den. Ett kreditinstitut får i sin verksamhet, bland annat 1. låna upp medel, till exempel genom att ta emot inlåning från allmänheten eller ge ut obligationer eller andra jämförbara fordringsrätter, 2. lämna och förmedla kredit, till exempel i form av konsumentkredit och kredit mot panträtt i fast egendom eller fordringar, 3. medverka vid finansiering, till exempel genom att förvärva fordringar och upplåta lös egendom till nyttjande (leasing), 4. tillhandahålla betaltjänster enligt lagen (2010:751) om betaltjänster, 5. tillhandahålla betalningsmedel, 6. ikläda sig garantiförbindelser och göra liknande åtaganden, 7. medverka vid värdepappersemissioner, 8. lämna ekonomisk rådgivning, 9. förvara värdepapper, 10. driva rembursverksamhet, 11. tillhandahålla värdefackstjänster, 12. driva valutahandel, 13. driva värdepappersrörelse under de förutsättningar som föreskrivs i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse, samt 14. lämna kreditupplysning under de förutsättningar som föreskrivs i kreditupplysningslagen (1973:1173). Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om bl.a. vilken information ett kreditinstitut ska lämna till sina kunder eller till dem som institutet erbjuder sina tjänster, vilka åtgärder ett kreditinstitut ska vidta för att uppfylla kraven på soliditet, likviditet, riskhantering, genomlysning, sundhet mm, vilka upplysningar ett kreditinstitut och sådana utländska kreditinstitut som inrättat filialer ska lämna till Finansinspektionen. Outsourcing Kreditinstitut som vill uppdra åt annan utanför företaget, såväl inom som utom den egna koncernen/företagsgruppen, att utföra någon tjänst, ska anmäla detta till Finansinspektionen och ge in uppdragsavtalet. Ett sådant uppdrag får enligt lagen ges om: 1. institutet svarar för den anförtrodda verksamheten mot kunden, 2. verksamheten drivs av uppdragstagaren under kontrollerade och säkerhetsmässigt betryggande former, och 3. uppdraget inte har sådan omfattning att institutet inte kan uppfylla de skyldigheter som följer av lagen eller andra författningar som reglerar institutets verksamhet. 15

17 FINANSBOLAGENS SPELREGLER Styrelsen eller verkställande direktören bör härvid upprätta interna regler om vilka tillståndspliktiga verksamheter, eller verksamheter som har ett naturligt samband med finansiell verksamhet eller dess stödfunktioner, som kan läggas ut och hur detta ska göras. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar alltid för verksamhet som lagts ut. Lag om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet För att ägna sig åt s.k. annan finansiell verksamhet än sådan som kräver tillstånd enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse krävs anmälan till Finansinspektionen enligt lagen (1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet, s.k. anmälningslagen. Sådana anmälda företag betecknas finansiella institut. Annan finansiell verksamhet definieras i anmälningslagen som yrkesmässig verksamhet som huvudsakligen består i att utföra en eller flera av de verksamheter som anges i 7 kap 1 punkterna 2, 3, och 5 12 lagen om bank- och finansieringsrörelse, däribland att medverka vid finansiering, t.ex. genom att förvärva fordringar och upplåta lös egendom till nyttjande (leasing). Ett företag som har sådan huvudsaklig finansiell verksamhet som anges i nämnda punkter är alltså skyldigt att anmäla sin verksamhet till Finansinspektionen. Även sådan (t.ex. säljstödjande) verksamhet som är undantagen från tillståndsplikt enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse är anmälningspliktig enligt anmälningslagen då det är fråga om s.k. annan finansiell verksamhet och nämnda förutsättningar (yrkesmässig och huvudsaklig) föreligger. Är det fråga om konsumentkreditverksamhet se nedan punkt angående viss verksamhet med konsumentkrediter. Finansinspektionen har tillsyn över de finansiella institutens efterlevnad av penningtvättsregelverken och gör i samband med anmälan (och därefter årligen) en prövning av ägare och ledning. Ändringar i ledning eller ägare ska anmälas till Finansinspektionen. Lag om viss verksamhet med konsumentkrediter För att lämna eller förmedla krediter till konsumenter krävs sedan den 1 juli 2014 tillstånd från Finansinspektionen enligt lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter. Sådana tillståndspliktiga företag betecknas som konsumentkreditinstitut. Undantag från tillstånd Tillstånd behövs inte för företag som har tillstånd enligt: lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om betaltjänster, eller lagen om elektroniska pengar, företag som avses i 2 kap. 3 första stycket 2 7 lagen om bank- och finansieringsrörelse, statliga och kommunala myndigheter, eller juridiska personer som driver verksamhet med konsumentkrediter i mindre omfattning utan vinstsyfte. Då företag som tillhandahåller finansiering i samband med avsättning av tjänster som erbjuds, eller varor som framställs eller säljs, av företaget eller inom en koncern, är undantagna från tillståndsplikt enlig lagen om bank- och finansieringsrörelse (enligt 2 kap. 3 första stycket 2 7) undantas konsumentkrediter som medges eller förmedlas inom handeln och som betraktas som anstånd med betalning och inte lån, t.ex. kontokortskrediter och avbetalningsköp. Inte heller fakturakrediter omfattas av tillståndsplikten. Emellertid kan anmälningsplikt enligt anmälningslagen föreligga, se ovan under anmälningslagen. Finansinspektionens tillsyn omfattar inte konsumentkreditlagen (2010:1846). Svenska kreditinstitut och företag som driver tillståndspliktig verksamhet enligt lagen om viss verksamhet med konsumentkrediter kan utväxla uppgifter om lämnade krediter, betalningsförsummelser och kreditmissbruk för kreditupplysningsändamål inom en krets som utgörs av dessa företag samt sådana företag som har tillstånd för kreditupplysningsverksamhet. (Not. De som innan lagens ikraftträdande lämnade konsumentkrediter enligt 7 kap. 1 andra stycket 2 lagen om bank- och finansierings- 16

18 FINANSBOLAGENS SPELREGLER rörelse såsom annan finansiell verksamhet enligt lagen om anmälningsplikt för viss finansiell verksamhet, kunde fortsätta att driva verksamheten enligt äldre bestämmelser till den 1 januari 2015 utan krav på tillstånd.) Lagen om försäkringsförmedling Finansbolag som erbjuder och aktivt förmedlar försäkringar i samband med sina produkter omfattas av lagens tillämpningsområde. Lagen, som trädde i kraft den 1 juli 2005, gäller all yrkesmässig försäkringsförmedling som består i att: Lägga fram eller föreslå försäkringsavtal eller utföra annat förberedande arbete innan försäkringsavtal ingås, för någon annans räkning ingå försäkringsavtal, eller bistå vid förvaltning och fullgörande av försäkringsavtal Från lagen undantagen verksamhet Som försäkringsförmedling räknas inte sådan verksamhet som enbart består i att: 1. Hänvisa någon till ett försäkringsföretag eller en försäkringsförmedlare. 2. Lämna allmän information om försäkringar till någon. 3. Inom ramen för annan yrkesverksamhet i enstaka fall lämna information eller rådgivning om försäkringar till någon. 4. Yrkesmässigt handlägga, värdera eller reglera försäkringsfall. Från lagens tillämpningsområde undantas vidare: Försäkringsförmedling som utövas av försäkringsföretag eller anställd hos ett försäkringsföretag som handlar på företagets ansvar. Försäkringsförmedling som endast kräver kunskaper om den aktuella försäkringen. Försäkringsförmedling som utförs av någon som förmedlar försäkringar vid sidan av sin huvudsakliga yrkesverksamhet. Den förmedlade försäkringen kompletterar en vara/tjänst och försäkringen täcker funktionsfel, skada i eller förlust av varan eller förlust/skada på bagage eller andra risker i samband med resa. Den förmedlade försäkringen avser annat än livförsäkring eller ansvarsförsäkring. Den årliga premien för den förmedlade försäkringen inte överstiger 500. Den förmedlade försäkringen gäller i högst fem år, inklusive eventuella förlängningar. Krav på tillstånd Försäkringsförmedling får utövas bara efter tillstånd av Finansinspektionen. Senast sex månader efter erhållet tillstånd ska anmälan om registrering göras hos Bolagsverket. Har anmälan inte gjorts inom denna tid eller har Bolagsverket genom beslut som vunnit laga kraft avskrivit en sådan anmälan eller vägrat registrering, upphör tillståndet att gälla. Verksamheten får inte påbörjas förrän registrering har skett. Anknuten försäkringsförmedlare Bestämmelserna om försäkringsförmedlare gäller, med undantag för bl.a. tillståndsplikt, även anknuten försäkringsförmedlare. Till kategorin anknuten försäkringsförmedlare räknas: Svensk fysisk/juridisk person som träffat avtal med ett eller flera försäkringsföretag om förmedling av icke konkurrerande försäkringsprodukter, och avtalet innebär att försäkringsföretaget är ansvarigt för ren förmögenhetsskada som drabbar kund. Svensk fysisk/juridisk person som utövar försäkringsförmedling vid sidan av sin huvudsakliga yrkesverksamhet och som träffat avtal med ett eller flera försäkringsföretag om förmedling av försäkringsprodukter, inkl konkurrerande sådana, om försäkringsprodukterna utgör ett komplement till varor/ tjänster som erbjuds inom ramen för den huvudsakliga verksamheten, och avtalet innebär att försäkringsföretaget är ansvarigt för ren förmögenhetsskada som drabbar kund. Försäkringsföretag med vilket förmedlaren ingått avtal om förmedling, ska anmäla förmedlaren för registrering hos Bolagsverket. Innan anmälan sker ska försäkringsföretaget kontrollera att 17

19 FINANSBOLAGENS SPELREGLER förmedlaren uppfyller vissa i lagen och i förekommande fall i föreskrifter angivna förutsättningar. Lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Lagen, som trädde i kraft i mars 2009, grundar sig på EU:s tredje penningtvättsdirektiv (2005/60/EG) och innebär skärpta krav på berörda företag att ha god kännedom om sina kunder. Lagen gäller fysiska/juridiska personer som driver bl.a. Bank- eller finansieringsrörelse enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse. Verksamhet som kräver anmälan till eller ansökan hos Finansinspektionen enligt lagen om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet eller lagen om inlåningsverksamhet. Verksamhet med konsumentkrediter enligt lagen om viss verksamhet med konsumentkrediter. Försäkringsförmedling enligt lagen om försäkringsförmedling. Lagen gäller även fysiska/juridiska personer som driver yrkesmässig handel med varor, i de fall betalning görs kontant med ett belopp motsvarande eller mer. Motsvarande regler gäller för åtgärder mot finansiering av terrorism. Krav på riskbaserad kundkännedom Omfattningen av de åtgärder som vidtas för att uppnå kundkännedom ska anpassas efter risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Åtgärder för att uppnå grundläggande kundkännedom ska vidtas vid etablering av en affärsförbindelse och vid enstaka transaktioner som uppgår till ett belopp motsvarande eller mer. Detsamma gäller transaktioner som understiger detta belopp men kan antas ha samband med varandra och som tillsammans uppgår till minst Medan affärsförbindelse avser en affärsmässig förbindelse med viss förväntas varaktighet, är en transaktion en enstaka händelse. Grundläggande åtgärder för kundkännedom ska också vidtas om det uppkommer osäkerhet om tillförlitligheten eller tillräckligheten av tidigare mottagna kunduppgifter. Åtgärder för att uppnå kundkännedom ska alltid vidtas om det föreligger misstanke om penningtvätt eller finansiering av terrorism. Detta gäller oavsett eventuella undantag och tröskelbelopp. Handlingar och uppgifter som använts för att uppnå kundkännedom ska bevaras i minst fem år. Tiden ska räknas från det att åtgärderna utfördes eller, i de fall då en affärsförbindelse etablerats, affärsförbindelsen upphörde. Grundläggande åtgärder för kundkännedom Med grundläggande åtgärder för kundkännedom avses: 1. kontroll av kundens identitet genom identitetshandling, registerutdrag eller på annat tillförlitligt sätt, 2. kontroll av den s.k. verkliga huvudmannens identitet, och 3. inhämtande av information om affärsförbindelsens syfte och art. Undantag från bestämmelser om grundläggande åtgärder för kundkännedom Åtgärder för att uppnå grundläggande kundkännedom behöver inte vidtas beträffande bl.a. svenska myndigheter och fysiska/juridiska personer som driver bank- och finansieringsrörelse eller verksamhet som kräver anmälan till eller ansökan hos Finansinspektionen, och som har hemvist: inom EES, i en stat utanför EES om staten har bestämmelser om åtgärder mot penningtvätt som motsvarar dem i det tredje penningtvättsdirektivet och om det finns tillsyn över att dessa bestämmelser följs. I Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (FFFS 2009:1) finns vidare ett undantag för produkter och transaktioner som uppfyller ett flertal i föreskrifterna närmare angivna kriterier. Bl.a. ska transaktionen ske via ett konto som kunden har i ett kreditinstitut. Vidare ska värdet av produkten eller transaktionen uppgå högst till motsvarande , eller för en produkt som uteslutande avser finansiering av 18

20 FINANSBOLAGENS SPELREGLER fysiska tillgångar med äganderättsförbehåll till dess att avtalet löper ut, högst motsvarande per år. Detta gäller oavsett om transaktionen sker genom en enda överföring eller genom flera överföringar med inbördes samband. Samtliga i föreskrifterna närmare angivna kriterier måste vara uppfyllda för att tillämpa undantaget. Skärpta åtgärder för att uppnå kundkännedom Om omständigheterna i det enskilda fallet inte visar motsatsen, ska hög risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism anses finnas: 1. när en affärsförbindelse etableras eller en enstaka transaktion utförs med någon på distans, när en affärsförbindelse etableras eller en enstaka transaktion utförs med en person i s.k. politiskt utsatt ställning som är bosatt utomlands, och 2. vid förbindelser mellan ett svenskt kreditinstitut och ett kreditinstitut med hemvist utanför EES. Exempel på skärpta åtgärder som kan vidtas är att ytterligare handlingar, uppgifter eller information inhämtas eller att kompletterande åtgärder för att kontrollera eller bestyrka de uppvisade handlingarnas innehåll vidtas. Tidpunkt för kundkännedom Kontroll av kunden och den s.k. verkliga huvudmannens identitet ska slutföras innan affärsförbindelsen etableras eller den enstaka transaktionen utförs. Om det är nödvändigt för att inte avbryta verksamhetens normala gång och risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism är låg, får kontrollen göras senare, men ska dock alltid slutföras i nära anslutning till att förbindelsen etablerats, dvs. så snart som möjligt efter den första inledande kontakten. Om kontrollen av något skäl inte kan slutföras får affärsförbindelsen inte etableras. Har affärsförbindelsen redan etablerats ska den avslutas. Affärsförbindelsen ska vidare kontinuerligt följas upp, så att de transaktioner som utförs överensstämmer med vad som är känt om kunden vad gäller t.ex. affärs- och riskprofil. Uppgifts- och granskningsskyldighet Lagen ställer krav på granskning för att kunna upptäcka misstänkta transaktioner. Om misstanke efter närmare analys kvarstår, ska uppgifter om alla omständigheter som kan tyda på penningtvätt eller finansiering av terrorism utan dröjsmål lämnas till Finanspolisen. Någon mer eller mindre slentrianmässig rapportering av samtliga transaktioner som vid en första anblick verkar misstänkta ska inte ske, utan en närmare analys av den specifika transaktionen ska först genomföras. Först om misstanke kvarstår efter en sådan analys ska rapportering ske. Lagen innehåller även ett meddelandeförbud, vilket innebär att de utpekade personerna inte får röja för kunden ifråga eller någon utomstående att en granskning har genomförts, att uppgifter lämnats till Finanspolisen eller att en undersökning genomförs eller kommer att genomföras. Riskbaserade rutiner och utbildning Anställda ska fortlöpande få behövlig information och utbildning. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (FFFS 2009:1) innehåller åtskilliga föreskrifter om vilka interna rutiner som ska tillämpas, och vilken utbildning de anställda ska genomgå. Gemensamma riktlinjer för återförsäljare och informationsblad om den nya lagen FF har tillsammans med Svenska Bankföreningen utarbetat gemensamma riktlinjer för återförsäljare som samarbetar med banker och finansbolag. Riktlinjerna innehåller en checklista på de åtgärder som återförsäljare måste genomföra vid identifiering av kund. Not. Riktlinjerna har reviderats och finns nu även översatta till engelska och finska. Även ett gemensamt informationsblad om lagen som förklarar för kunden varför handlaren måste ställa frågor har tagits fram. Riktlinjerna och informationsbladet finns tillgängliga på FF:s webbsida. Arbete med ett nytt fjärde penningtvättsdirektiv Europeiska kommissionen har lämnat förslag till ett reviderat, fjärde, penningtvättsdirektiv. 19