Boende för äldre Utredning om boendeformer för äldre

Transkript

1 Boende för äldre Utredning om boendeformer för äldre Olle Andersson Dnr Son 2016/285

2 (49) Innehållsförteckning SAMMANFATTNING INLEDNING OCH BAKGRUND AVGRÄNSNING DISPOSITION STYRDOKUMENT Järfälla kommuns översiktsplan Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun med utblick mot Strategisk lokalförsörjningsplan Fastighets- och lokalpolicy Kommungemensamma mål och åtaganden Framtida tillväxt Socialnämndens mål Framtida tillväxt effektmål Kvalitativ välfärd effektmål Demokrati, öppenhet och trygghet effektmål LAGRUM Ansvar enligt bostadsförsörjningslagen Ansvar enligt socialtjänstlagen Socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen Lagen om bostadsanpassningsbidrag KOMMUNENS OCH SOCIALNÄMNDENS ANSVAR ATT PLANERA FÖR BOSTÄDER ÅT ÄLDRE Dialog med marknaden DEMOGRAFISK UTVECKLING OCH FRAMTIDA BEHOV Särskilda boenden inom äldreomsorgen Befolkningsutveckling och bedömt platsbehov i särskilt boende Utmaningar och behov kopplat till den demografiska utvecklingen Bostäder att bo kvar i. Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer - SOU 2015: Kommunernas förutsättningar att klara bostadsförsörjningen för de äldsta OLIKA SLAGS BOENDEFORMER FÖR ÄLDRE I SVERIGE Ordinära bostäder Seniorbostäder Seniorboenden i Järfälla Trygghetsbostäder Vård- och omsorgsboende/ Särskilt boende Korttidsvård/ Korttidsboende Servicehus... 22

3 (49) 9. BOENDEFORMER FÖR ÄLDRE INTERNATIONELL UTBLICK ISA integrerat boende för äldre Andra typer av boende Olika boendeformer i Norden Nordisk välfärdsmodell kontra internationellt perspektiv NYTT INVESTERINGSSTÖD FÖR FLER ÄLDRE- OCH TRYGGHETSBOENDEN HUR VILL ÄLDRE BO? Äldres bostadsval och preferenser Hur vill äldre i Järfälla bo? Medborgardialog Kommunala pensionärsrådet (KPR) Järfälla Hemstöd uppsökande verksamhet. Möte Pensionärsorganisationernas arbetsgrupp Bostäder för personer över 65 år Kommunala pensionärsrådet (KPR) EXEMPEL PÅ BOSTÄDER FÖR ÄLDRE I GÄVLE, LULEÅ OCH MALMÖ Gävle Luleå Malmö Stad ANALYS OCH DISKUSSION SLUTSATSER LITTERATUR- OCH KÄLLFÖRTECKNING BILAGA 1 - MEDBORGARDIALOG BILAGA 2 - MEDBORGARDIALOG BILAGA 3 PENSIONÄRSORGANISATIONERNAS ARBETSGRUPP BOSTÄDER FÖR PERSONER ÖVER 65 ÅR BILAGA 4 - FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER SOU 2015:

4 (49) SAMMANFATTNING Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet har med ordförande gett Socialförvaltningen i uppdrag att utreda framtidens boende för äldre i Järfälla. Utredningen ska innehålla definition av olika boendeformer, medborgardialog, dialog med marknaden, demografisk utveckling samt förslag till fortsatt process och beslut av socialnämnden. Utredningen visar på att såväl Järfälla kommun i stort som socialnämnden har ett ansvar för att planera för framtidens bostäder åt äldre. Prognoser visar att den demografiska utvecklingen kommer medföra en kraftig ökning av antalet äldre i Järfälla under en lång tid framöver samt att de äldre lever längre än tidigare vilket gör boendefrågan för äldre högst aktuell. Utredningen redogör för de olika boendeformer för äldre som finns i Sverige och i Järfälla. En utblick för olika boendeformer görs även på ett internationellt plan. I Järfälla finns utöver särskilda boenden ett antal seniorboenden i främst bostadsrättsform, men det finns inga boenden som kan definieras som trygghetsboenden. Genom översyn av forskning och lokala önskemål som framkommit under utredningens gång så visar resultaten på att det finns behov av och önskemål om fler tillgänglighetsanpassade bostäder för äldre med tillgång till social samvaro, aktiviteter samt hjälp och service vid behov. Utöver specifika mellanboendeformer bara för äldre så finns det också andra sätt att arbeta med bostadsförsörjningen för äldre såsom åldersintegrerat boende med tillgång till gemensamma utrymmen och närhet till service och kommunikationer. Det ena behöver dock inte utesluta det andra utan man bör i Järfälla arbeta brett med bostadsförsörjningen för de äldre. Gruppen äldre är inte homogen utan har olika behov, preferenser och önskemål. Utredningens resultat ger inga exakta svar på hur man i Järfälla kommun bör arbeta med hela bostadsförsörjningen för äldre i kommunen. En förhoppning är dock att utredningen ska inspirera till vidare diskussion på en kommunövergripande nivå, givetvis i samråd med socialnämnden och pensionärsföreningar samt andra berörda aktörer. Frågan är viktig för många och det är angeläget att man tänker igenom den noga. Även om utredningen inte ger en färdig lösning för hur man ska arbeta med hela bostadsförsörjningen för äldre i kommunen så kan man av utredningens resultat dra slutsatser som man bör ta i beaktande vid framtida diskussion. - Utredningen visar på att det finns önskemål om fler tillgänglighetsanpassade boendeformer för äldre med möjlighet till social samvaro och aktiviteter samt service och hjälp vid behov. En inledande utgångspunkt för att uppskatta behovet kan vara att utgå från det antal äldre som har fått avslag på särskilt boende för att möta dessa personer som annars riskerar att falla mellan stolarna. Boendena bör ha olika upplåtelseform såsom hyresrätt/ bostadsrätt. - Kommunen bör se över hur man kan tillhandahålla lättillgänglig information om de boendeformer som redan idag finns för äldre i Järfälla kommun. Detta kan ske ge-

5 (49) nom att exempelvis lägga ut en sammanställning på kommunens hemsida. Information om boendeformer kan även lämnas via kommunens servicecenter, samt genom uppsökande verksamhet och via anhörigportalen. Förvaltningen bör få i uppdrag av nämnden att se över detta område. - Kommunen bör se över hur man kan disponera ett antal platser inom mellanboendeformer som kan förmedlas vidare till de äldre som har särskilda behov. - Kommunen bör i övrigt arbeta brett med bostadsförsörjningen för äldre eftersom gruppen äldre inte är homogen och har olika behov, preferenser och önskemål.

6 (49) 1. INLEDNING OCH BAKGRUND Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet i Järfälla har tillsammans med ordförande för Socialnämnden gett Socialförvaltningen i uppdrag att utreda framtidens boende för äldre i Järfälla. De skriver bland annat att: Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet vill med ordförande ge Socialförvaltningen i uppdrag att utreda framtidens boende för äldre i Järfälla. Den demografiska utvecklingen visar att andelen äldre kommer att öka vilket innebär att boendefrågan behöver ses över. Järfälla saknar idag en s.k. mellanboende form dvs. för dem som av olika skäl inte har möjligheter att bo kvar i sin bostad men inte behöver ett särskilt boende eller biståndsbedömt omsorgsboende, äldreboende som kommunen idag kan erbjuda. Tidigare fanns det servicelägenheter/hus som har avvecklats och gjorts om till s.k. trygghetsboende. Den politiska majoriteten vill se över hur och på vilket sätt en form av serviceboende kan utvecklas i kommunen men också ta fram en strategi och samlad bedömning av hur boende för äldre ska se ut framtiden. I uppdraget står vidare också att för närvarande pågår byggnation av Viksjö äldreboende samt att det planeras för ytterligare ett äldreboende i Kallhäll. Att realisera en byggnation av äldreboende tar cirka fem år vilket innebär att det måste finnas en god planering om kommande behov. Inom kommunen pågår en kraftig expansion av byggbeståndet och två trygghetsboenden är planerade Bovieran och Bonum, men räcker det? Inom olika forum såsom KPR har också frågor kring olika boendeformer för äldre kommit upp. Termer som mellanboende, trygghetsboende, servicehus och seniorboende kommer ofta upp till diskussion. När man börjar diskutera boendefrågan för äldre dyker många frågeställningar upp som behöver utredas och analyseras. Socialförvaltningen ges uppdraget att utreda frågor om framtidens boendeformer. Utredningen ska innehålla: Definition av olika boendeformer Medborgardialog vad önskar äldre i Järfälla, vilka behov finns? Dialog med marknaden hur kan vi stimulera byggandet av olika boendeformer? Ekonomiska förutsättningar/finansiering/upplåtelseform/ägande Hur ser demografin ut de närmsta åren samt på längre sikt (målgrupper, ålder, behov av hjälp i hemmet m.m.)? Förslag till fortsatt process och beslut av socialnämnden

7 (49) 2. AVGRÄNSNING Utredningen är lagd på en övergripande nivå och diskuterar främst olika boendeformer för äldre utöver särskilda boenden. Särskilda boenden måste tillhandahållas enligt Socialtjänstlagen och planering av särskilda boenden sker kontinuerligt på kommunstyrelsenivå i samarbete med socialförvaltningen. Hur man på bästa sätt ska utforma särskilda boenden är en egen fråga i sig som denna utredning inte går in närmare på. Frågan behandlas dock i ett annat ärende äldreboende med kvalité där arbete pågår med att ta fram en Järfälla-standard för att kunna säkerställa kvalité och få en enhetlig nivå på framtida särskilda boenden för äldre. Denna utredning syftar därmed till att inspirera till diskussion genom att lyfta frågan om hur Järfälla kommun bör arbeta med boendeformer för äldre i framtiden. 3. DISPOSITION Inledningsvis beskrivs i avsnitt 4 och 5 de styrdokument som finns i Järfälla och det lagrum som kan kopplas till utredningen. I avsnitt 6 sammanfattas kommunens och socialnämndens ansvar att planera för bostäder åt äldre. I avsnitt 6 redovisas även dialog med marknaden utifrån möte med planerings- och exploateringschefen samt fastighetsstrategen i kommunen. Avsnitt 7 visar den demografiska utvecklingen och framtida behov. I avsnitt 8 redogörs för de vanligaste boendeformerna för äldre i Sverige. Avsnitt 9 behandlar boendeformer utifrån ett internationellt perspektiv. Avsnitt 10 visar kort på det nya investeringsstöder för äldre- och trygghetsboenden som finns. I avsnitt 11 framförs önskemål om äldres bostadsval och preferenser utifrån forskning och lokalt framförda synpunkter. Avsnitt 12 redovisar olika exempel på hur man arbetar med bostäder för äldre i tre kommuner. I avsnitt 13 förs en avslutande analys och diskussion. I avsnitt 14 redogörs för de slutsatser som utredningen kommer fram till. 4. STYRDOKUMENT I detta avsnitt beskrivs kommunala planer, program, dokument och mål som sätter ramarna för Järfälla kommuns arbete med bostäder med fokus på äldreomsorg Järfälla kommuns översiktsplan Kommunfullmäktige antog i juni 2014 en ny översiktsplan för Järfälla kommun. I översiktsplanen ska inriktningen och strategierna för kommunens långsiktiga utveckling av den fysiska miljön redovisas. Huvudmålet är att erbjuda bästa möjliga förutsättningar för hållbar utveckling för de som lever och verkar i kommunen. I översiktsplanens vägledning för bostadsförsörjning identifieras tre nyckeluppgifter i kommunens arbete. a. Sträva efter en blandning av hustyper, lägenhetsstorlekar och upplåtelseformer i alla delar av kommunen. Delar med ensidigt bostadsbestånd ska om möjligt kompletteras.

8 (49) b. Den demografiska utvecklingen med fokus på särskilt boende ska följas upp kontinuerligt. c. Bostadsförsörjningsfrågorna ska uppmärksammas i samband med planläggning av nya bostäder Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun med utblick mot 2030 Kommunfullmäktige beslutade i december 2014 att kommunstyrelsen får i uppdrag att utarbeta ett bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun för antagande i kommunfullmäktige. Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar innebär att kommunen ska planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. Syftet med bostadsförsörjningsprogrammet är att ge en generell bild av bostadssituationen i kommunen, ange inriktning och mål för framtida bostadsplanering, göra en sammanställning av utbyggnadsområden, vara ett instrument när det gäller planering kring boende, vara ett informationsmaterial för olika intressenter på bostadsmarknaden samt att vara ett underlag i kommunens budgetarbete. I bostadsförsörjningsprogrammet fastslås att målsättningar för bostadsförsörjningen är att tillgodose alla gruppers behov av bostäder, skapa goda och hållbara boendemiljöer, bidra till regionens utveckling samt att skapa en blandad stad Strategisk lokalförsörjningsplan Arbetet med Järfälla kommuns strategiska lokalförsörjningsplan startade 2012, är femårig och revideras årligen. Planen är ett dokument som beskriver kommunens samlade behov av platser samt utbud och behov av lokaler inom kommunens verksamhetsområden. Nuvarande lokalförsörjningsplan gäller från med utblick mot Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för kommunens lokalförsörjning men bedriver arbetet i nära samarbete med representanter från samtliga förvaltningar Fastighets- och lokalpolicy Järfälla kommuns fastighets- och lokalpolicy antogs av kommunfullmäktige 5 september 2011 men reviderades i juli 2016 och fastställdes av kommunfullmäktige 28 augusti Fastighets- och lokalpolicyn innehåller mål och riktlinjer och syftar till att redogöra för hur kommunen i egenskap av fastighetsägare ser på sitt bestånd, hur kommunen uppnår ett effektivt lokalutnyttjande, vem eller vilka som är ansvariga och beslutsbefogenheter, roller, rutiner och vilka styrmedel som ska utnyttjas och i vilken prioritetsordning. Samtidigt ska policyn beskriva processerna för kommunens långsiktiga lokalförsörjningsplanering Kommungemensamma mål och åtaganden Kommunen har fyra kommungemensamma inriktningsmål som beslutades av kommunfullmäktige 15 december Dessa är Framtida tillväxt, Kvalitativ väl-

9 (49) färd, Miljö- och klimat och Demokrati, öppenhet och trygghet. De kommungemensamma inriktningsmålen är styrande för nämndernas mål, på så vis att nämnderna har formulerat mål som visar hur respektive nämnd kan bidra till uppfyllelsen av de kommungemensamma målen, utifrån sitt verksamhetsområde Framtida tillväxt Invånarantalet i Järfälla ska öka och kommunen som organisation ska på alla nivåer ha beredskap att möta expansionen. Kommunen ska erbjuda en blandning av boende- och upplåtelseformer samt boende som passar för alla livets skeden, behov och livssituationer. Arbetslösheten bland Järfällaborna ska minska. Antalet arbetstillfällen i kommunen ska öka och fler företag ska etablera sig i kommunen. Järfälla ska attrahera fler besökare och erbjuda olika typer av attraktiva besöksmål. Kvalitativ välfärd Järfällaborna ska erbjudas bästa möjliga välfärdstjänster för sina skattepengar. Kommunalt finansierade verksamheter ska bedrivas effektivt, med ständigt förbättrade resultat och hög brukarupplevd kvalitet avseende såväl verksamhetens innehåll som personalens bemötande. Kvalitet och uppföljning ska vara det styrande för alla kommunalt finansierade tjänster. Miljö och klimat Järfälla ska vara en föregångskommun i klimat- och miljöfrågor. Kommunen ska ha effektiv och miljöanpassad energi- och resursanvändning. Kommunen ska också verka för att öka medborgarnas miljömedvetenhet. Demokrati, öppenhet och trygghet Alla kommunens verksamheter ska aktivt arbeta för inkludering och motverka alla former av diskriminering och segregation. Järfällaborna ska erbjudas möjlighet att vara delaktiga och ha inflytande i utvecklingen av det egna närområdet. Arbetet för en tryggare kommun ska prägla all verksamhet i Järfälla, och omfatta såväl förebyggande insatser som aktivt trygghetsskapande åtgärder. Fler mötesplatser och ett rikare kultur- och fritidsutbud ska vara en grundbult i trygghetsarbetet Socialnämndens mål Ur de kommungemensamma inriktningsmålen har socialnämnden beslutat om effektmål 2 november Baserat på de kommungemensamma målen är det främst tre av dessa som kan kopplas till boendeformer för äldre Framtida tillväxt effektmål Socialnämndens effektmål för detta inriktningsmål är: Socialtjänsten ska ytterligare stärka den enskildes förmåga att leva ett självständigt liv. Indikatorer/ resultatmått för detta är bland annat; Andel brukare med hemtjänst som är nöjda med sitt inflytande över hur och när insatser utförs ska öka jämfört med föregående år, Andel brukare i särskilt boende som är nöjda med sitt inflytande över hur och när insatser utförs ska öka jämfört med föregående år

10 (49) Kvalitativ välfärd effektmål Socialnämndens effektmål för detta inriktningsmål är: Socialtjänsten ska ytterligare verka för ökad livskvalitet och ett bättre liv för den enskilde. Indikatorer/ resultatmått för detta är bland annat; Andel brukare som är nöjda med sitt särskilt boende ska öka i jämförelse med föregående år, Andel brukare som är nöjda med sin hemtjänst ska öka i jämförelse med föregående år, Andel brukare som är nöjda med bemötandet (hemtjänst och särskilt boende) ska bibehållas på nuvarande höga nivå Demokrati, öppenhet och trygghet effektmål Socialnämndens effektmål för detta inriktningsmål är: Socialtjänstens verksamheter ska präglas av öppenhet, delaktighet och trygghet. Indikatorer/ resultatmått för detta är bland annat; Andel brukare som upplever trygghet när deras beviljade insatser (hemtjänst och särskilt boende) utförs ska öka jämfört med föregående år, Andel som uppger att det känns tryggt att bo hemma med stöd från hemtjänsten ska öka i jämförelse med föregående år, Andel som uppger att det känns tryggt att bo i särskilt boende ska öka i jämförelse med föregående år. 5. LAGRUM Kommuner har på lokal nivå det generella ansvaret för bostadsförsörjning. Detta framgår av lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, men kommunens ansvar när det gäller bostäder för äldre grundas även på socialtjänstlagen (2001:453) och lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag Ansvar enligt bostadsförsörjningslagen I lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar konstateras att kommunen ska planera bostadsförsörjningen i kommunen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. Planeringen ska komma till uttryck i riktlinjer för bostadsförsörjningen som ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska bland annat innehålla lokala mål för utvecklingen av bostadsbeståndet och vilka insatser kommunen planerar för att nå dessa mål. Detta ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar Ansvar enligt socialtjänstlagen Socialnämndens uppgift och ansvar för äldre människors bostäder och boendesituation regleras i olika delar i socialtjänstlagen som nämns nedan. Socialnämnden ska bland annat verka för att äldre människor får goda bostäder och främja trygga boendeförhållanden och en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra.

11 (49) 3 kap 6 SoL Socialnämnden bör genom hemtjänst, dagverksamheter eller annan liknande social tjänst underlätta för den enskilde att bo hemma och att ha kontakt med andra. 4 kap 1 SoL Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. / / Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. 5 kap 4 SoL Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund). Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. 5 kap 5 SoL Socialnämnden ska verka för att äldre människor får goda bostäder och ska ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. Den äldre personen ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. 5 kap 6 SoL Socialnämnden ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre människor samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. Kommunen ska planera sina insatser för äldre. I planeringen ska kommunen samverka med landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer Socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen Socialnämnden ska även delta i samhällsplaneringen, särskilt i syfte att påverka utformningen av nya och äldre bostadsområden i kommunen. Socialnämnden ska bevaka att åtgärder vidtas för att skapa goda förhållanden för bland annat äldre och främja den enskildes rätt till bostad. Detta följer av 3 kapitlet i SoL 1 och 2. 3 kap 1 SoL Till socialnämndens uppgifter hör att - göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen, - medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i kommunen, - informera om socialtjänsten i kommunen, - genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden, - svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det.

12 (49) 3 kap 2 SoL Socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen ska bygga på nämndens sociala erfarenheter och särskilt syfta till att påverka utformningen av nya och äldre bostadsområden i kommunen. Nämnden ska också verka för att offentliga lokaler och allmänna kommunikationer utformas så att de blir lätt tillgängliga för alla. Socialnämnden ska även i övrigt ta initiativ till och bevaka att åtgärder vidtas för att skapa en god samhällsmiljö och goda förhållanden för barn och unga, äldre och andra grupper som har behov av samhällets särskilda stöd. Socialnämnden ska i sin verksamhet främja den enskildes rätt till arbete, bostad och utbildning Lagen om bostadsanpassningsbidrag Lagen om bostadsanpassningsbidrag ska syfta till att genom ekonomiskt bidrag till anpassning av bostaden ge personer med funktionsnedsättning möjlighet till ett självständigt liv i eget boende. Kommunen ansvarar för bidraget och bär kostnaderna för det. 6. KOMMUNENS OCH SOCIALNÄMNDENS ANSVAR ATT PLA- NERA FÖR BOSTÄDER ÅT ÄLDRE Ur de kommunala planer, program, dokument och mål som beskrivits ovan samt med basis på aktuellt lagrum, så framkommer det tydligt att både Järfälla kommun i stort och socialnämnden har ansvar för att planera för framtidens bostäder åt äldre. Även om socialnämnden är den nämnd som främst kommer i kontakt med äldre så är boendefrågan för äldre en övergripande kommunal fråga. I Järfälla har kommunstyrelsen det övergripande ansvaret för den översiktliga samhällsplaneringen (inklusive bostadsförsörjningsplanering) och den övergripande lokalförsörjningsplaneringen, men lokalförsörjningsarbetet sker också i nära samarbete med representanter från samtliga förvaltningar och därmed även socialförvaltningen. Det är kommunstyrelsen som fattar beslut om markanvisningar 1 i kommunen. Kommunen har rätt att bestämma om val av upplåtelseform som förutsättning för markanvisningen och kan också vid behov av särskilda boendeformer förbehålla sig rätten att förvärva eller förhyra delar av den färdiga bebyggelsen. I Järfälla använder man sig av två metoder för att anvisa kommunägd mark - markanvisningstävling med ett konkurrensutsatt förfarande och direktanvisning när förfarandet inte är konkurrensutsatt. Huvudprincipen i Järfälla är att markanvisning ska ske genom tävling där man anger markområdets förutsättningar och vilken bedömningsgrund som kommer att användas vid val. 2 Genom bland annat markanvisningar så kan kommunen planera bostäder utifrån de behov och de önskemål som finns. 1 En markanvisning är en överenskommelse mellan kommunen och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst markområde för bebyggelse. 1 Lagen om riktlinjer för kommunala markanvisningar. 2 Riktlinjer för markanvisningar och exploateringsavtal. Kst 2016/212

13 (49) 6.1. Dialog med marknaden Vid ett möte med planerings och exploateringschefen samt fastighetsstrategen i kommunen framkom att Järfälla kommun är i en speciell situation eftersom det byggs oerhört mycket i kommunen. Det finns ett stort intresse från byggherrar och det inkommer en uppsjö erbjudanden men de får konkurrera på lika villkor med andra byggherrar. Det behövs ingen ytterligare stimulans utan byggherrarna bygger det som föreslås. Eftersom kommunstyrelsen har ansvaret för den översiktliga samhällsplaneringen (inklusive bostadsförsörjningsplanering) och den övergripande lokalförsörjningsplaneringen så får olika nämnder, inklusive socialnämnden, framföra önskemål och behov som tas med i arbetet av planeringen av bostäder. I dagsläget finns det inga boenden som kan definieras som trygghetsboenden i Järfälla men det kommunala bostadsbolaget Järfällahus AB har ägardirektiv att bygga 300 hyreslägenheter per år. Om det finns politisk vilja så kanske en del av dessa kan gå till att bygga exempelvis trygghetsboenden. Även privata aktörer är välkomna att bygga sådana boenden om en politisk vilja finns. Kommunen har också pågående diskussioner med bostadsproducenter om planering av framtida äldreboenden, trygghetsboenden med mera. När och inom vilka bostadsprojekt dessa boendeformer kommer att förverkligas är ännu inte bestämt. Vid ett pressmeddelande den 14 december 2016 framkommer att Järfällahus och Ikano har inlett ett samarbete kring boende för äldre i Engelbrektsområdet. Exakt vad som ska byggas och var är inte bestämt men samarbetet med Ikano gör att man redan från början kan planera för vårdboenden och gruppboenden bland vanliga hyreslägenheter. Genom avtalet med Ikano tas ett första steg mot ett äldrecentrum med fler olika boendeformer för äldre, möteslokaler och närservice. 3 Eftersom det ännu inte är helt bestämt vad som ska byggas och i vilken form finns det möjlighet för Socialnämnden och andra berörda aktörer att framföra önskemål. 3

14 (49) 7. DEMOGRAFISK UTVECKLING OCH FRAMTIDA BEHOV Järfälla kommun växer kraftigt. Under 2015 ökade antalet invånare med 1723 personer i Järfälla vilket innebar en befolkningsmängd på personer i slutet av året. Prognoser visar att folkmängden i Järfälla kommer öka från 2015 till 2030 med invånare, från till personer. Antalet äldre i Järfälla kommun kommer också öka under en längre tid framöver. Dels beror detta på den stora generationen 40-talister som uppnår pensionsålder, dels på att medellivslängden ökar och att de äldre lever längre än tidigare. I diagrammet nedan kan man se att det främst är åldersgruppen år som ökar den närmaste framtiden. Över tid kommer även åldersgruppen 80+ öka starkt. 4 Diagram 1 Historisk utveckling av antalet äldre i åldrarna 65 år och uppåt samt prognostiserat antal Källa Statisticon. 4 Statisticon befolkningsprognos Järfälla kommun

15 (49) Tabell 1- Folkmängd efter åldersgrupper över tid i Järfälla. (Sammanställning av befolkningsstatistik från SCB och befolkningsprognos från Statisticon.) I tabell 1 kan man se befolkningsstatistik och befolkningsprognos från år 1980 fram till För båda åldersgrupperna år och 80+ kan man se att antalet äldre har ökat och fortsatt kommer öka under flera års tid framöver Särskilda boenden inom äldreomsorgen 2016 I lokalförsörjningsplanen för redovisas de platsbehov som följer framöver gällande särskilda boenden för äldre. I tabell 2 kan man se att det totalt finns nio särskilda boenden för äldre i Järfälla med totalt 414 lägenheter och ett korttidsboende med totalt 30 lägenheter. Tabell 2 Särskilda boenden inom äldreomsorgen Källa lokalförsörjningsplan med utblick mot 2030 Järfälla kommun köper i nuläget 14 platser på särskilda boenden för äldre i andra kommuner. Några av dessa platser är köpta på grund av att det finns särskilda behov som inte Järfälla kommun kan möta i sina egna boenden, såsom en viss religiös inriktning eller boende för personer med specifika behov av stöd, till exempel på grund av utåtagerande beteende som en del av sjukdomsbilden. Antalet platser som kom-

16 (49) munen köper beräknas öka med cirka fem platser per år från i väntan på att Kallhälls särskilda boende ska bli klart Befolkningsutveckling och bedömt platsbehov i särskilt boende I lokalförsörjningsplanen beskrivs vidare i en tabell, den befolkningsutveckling som sker de närmsta åren vilket har betydelse för det bedömda antalet platser som behövs inom särskilt boende för äldre. Tabell 3 befolkningsprognos för antalet 65 år och äldre. Källa lokalförsörjningsplan med utblick mot 2030 Man kan i tabellen se att antalet personer över 65 år ökar under hela prognosperioden. År 2021 uppgår antalet äldre över 65 år till personer. Ungefär 3,7 % av dessa personer bedöms ha behov av någon form av särskilt stöd/ boende vilket motsvarar 525 personer. År 2030 beräknas åldersgruppen 65 år och äldre uppgå till personer. För att möta de ökade behov som befolkningsutvecklingen medför så planeras nya särskilda boenden för äldre. Viksjö äldreboende med 40 platser ska stå klart för inflyttning i februari/mars 2017 och ersätter Almens äldreboende som ska avvecklas enligt beslut i socialnämnden april Ett nytt äldreboende ska stå klart i Kallhäll innan år 2020 och detta ska omfatta totalt 54 boendeplatser. Socialnämnden har för att täcka framtida behov även begärt att kommunstyrelsen ska påbörja sondering för lämplig markanvisning i Barkarby/ Skälby för ytterligare ett äldreboende. I samband med planläggning av Veddesta etapp 2 och godkänt markanvisningsavtal med Hemsö Fastighets AB så finns möjlighet att få behovet av ytterligare ett äldreboende tillgodosett. I lokalförsörjningsplanen fastslås att det är svårt att förutse behov alltför långt fram i tiden eftersom bland annat folkhälsa och teknik utvecklas, äldres förväntningar och krav kan förändras, även flyttmönster och preferenser vad gäller boende kan förändras. De ekonomiska förutsättningarna och den politiska viljan kan också påverka behoven. Man kan dock se att antalet platser för dagverksamhet för äldre behöver utökas med ytterligare en lokal inom kommande år eftersom allt fler kommuninvånare bli äldre. 6 Utöver de särskilda boenden som planeras har även diskussioner dykt upp huruvida man i Järfälla bör erbjuda andra slags boenden till äldre, såsom mellanboende i form av exempelvis trygghetsboende. Olika slags boendeformer för äldre diskuteras ytterligare i avsnitt 8. 5 Lokalförsörjningsplan med utblick mot Ibid

17 (49) 7.3. Utmaningar och behov kopplat till den demografiska utvecklingen I takt med att antalet äldre blir fler och livslängden ökar så uppstår en del utmaningar och frågeställningar som man behöver ta i beaktande. Vilka behov har morgondagens äldre och hur ska dessa behov tillgodoses? Vid kontroll i verksamhetssystemet Procapita så framgår det att 557 personer i Järfälla i åldersgruppen år har hemtjänst, den totala folkmängden i denna grupp var 9611 personer år I åldersgruppen 80+ är det 1080 personer i Järfälla som har hemtjänst, folkmängden i denna grupp var 3020 personer år Man kan se att behoven av hjälp i hemmet ökar med stigande ålder vilket är förklarligt av naturliga skäl. I tabell 4 kan man se att antalet ansökningar till särskilt boende för äldre ökar med stigande ålder. Tabell 4 ålder vid ansökning till särskilt boende för äldre Ålder % % % Medelålder 86 år I tabell 5 ser man att de som bor i särskilt boende för äldre ofta är äldre än 79 år. Tabell 5 ålder på de boende i särskilda boenden för äldre per den 1 april år 2015 respektive år Ålder % 18 % % 42 % % 40 % Medelålder 86 år 87 år I tabell 6 kan man se antalet beslut som fattades angående särskilt boende för äldre under 2015 och 2016 samt antalet av dessa beslut som var avslag och bifall. Man kan även utläsa antalet unika personer som fått dessa beslut. Tabell 6 Antal beslut om särskilt boende för äldre År Totalt antal beslut Avslagsbeslut/ varav unika personer beslut/ 61 personer beslut/ 46 personer Bifallsbeslut/ varav unika personer 176 beslut/ 176 personer 161 beslut/ 161 personer 7 Statistik ur Procapita 8 Ibid 9 Ibid

18 (49) Under 2015 fattades totalt 242 beslut om särskilt boende för äldre, varav det var 66 avslag på 61 unika personer. 176 beslut var bifall på 176 unika personer. Under 2016 fattades totalt 213 beslut om särskilt boende för äldre, varav det var 52 stycken avslag på 46 unika personer. 161 beslut var bifall på 161 unika personer. De personer som får avslag på ansökan om särskilt boende kan vara särskilt intressanta för en alternativ boendeform. Eftersom de ansöker om särskilt boende tyder detta på att de inte vill eller anser att de har förmåga att bo kvar hemma längre, samtidigt som omvårdnadsbehoven inte är så stora att det är aktuellt med ett särskilt boende. För dessa personer kan en anpassad mellanboendeform kanske vara ett intressant alternativ. Mellanboendeformer kan då vara ett sätt att möta dessa personer som annars riskerar att falla mellan stolarna. De personer som får bifall på ansökan om särskilt boende bor på särskilt boende i cirka 2-3 år. Under 2015 hade de personer som avslutades på något äldreboende i Järfälla bott i genomsnitt 1 år och 10 månader. Under 2016 hade de i genomsnitt bott 2 år och 9 månader 10. I takt med att allt fler blir äldre och också lever längre så ökar behoven av såväl hemtjänst som behov av platser i särskilt boende. Med ökad ålder medföljer också en ökning av sjukdomar såsom demenssjukdom vilket kan leda till otrygghet för den enskilde som bor kvar hemma i sitt ordinarie boende 11. Samtidigt som allt fler blir äldre och lever längre finns personalbrist och behov av kompetenssatsningar inom äldreomsorgen. Det är svårt att rekrytera personal med utbildning, erfarenheter och språkkunskaper. I en statlig utredning som nyligen utkommit diskuterar man de utmaningar som kommuner står inför vad gäller bostadsförsörjningen för äldre Bostäder att bo kvar i. Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer - SOU 2015:85 Den 20 mars 2014 beslutade regeringen att tillsätta en utredning som skulle ge förslag på åtgärder som förbättrar och underlättar äldres bostadssituation. Syftet var att, mot bakgrund av den demografiska utvecklingen, kunna tillgodose äldres bostadsbehov på den ordinarie bostadsmarknaden i alla delar av landet. Utredningen överlämnade sitt betänkande i september Utredningen fastslår att det finns en tilltagande bostadsbrist som främst slagit hårt mot dagens unga och även den våg av nyanlända som behöver boende direkt. Den äldre generations bostadsbehov är oftast inte lika akut eftersom de redan bor någonstans. Men framöver kommer åldersgruppen över 65 år kraftigt öka samtidigt som antalet unga minskar år från år. Ökningen av antalet äldre och den bristande tillgängligheten i bostadsbeståndet kan ge en ohållbar bostadssituation för framtidens äldre. Utredningen fastslår att tillgänglighetsfrågorna behöver komma i fokus mot bakgrund av att en betydande del av befolkningen har ett direkt behov av förbättrad tillgänglighet i bostäder och boendemiljöer. Vidare framhålls att morgondagens äldre 10 Statistik ur Procapita 11 Dedering, Stig och Henning, Cecilia. (2013) Så bor 80+ i Norden, Nordens Välfärdscenter

19 (49) sannolikt är ännu mer friska och aktiva än dagens äldre och att det finns risker för problem med ensamhet och social isolering. Det finns därför anledning att främja och stödja boendeformer som ger möjlighet till vardaglig samvaro och ett meningsfullt sammanhang i boendet. Utredningen beskriver vidare att pensionärer generellt har fått det bättre ställt ekonomiskt och att många seniorer kan förväntas ha en god ekonomi framöver. Men att det även finns en mindre grupp pensionärer med ytterst begränsade inkomster som oroar sig för framtida hyreshöjningar och som får problem när de inte längre kan bo kvar i sin bostad. Utredningen föreslår åtgärder 12 inom fyra områden i syfte att; 1. Förbättra tillgängligheten i det befintliga bostadsbeståndet, 2. Få fram fler bostäder för äldre, även på svaga marknader, med fokus på boendeformer som ger möjligheter till gemenskap, 3. Underlätta för seniorer att flytta till eller bo kvar i en bostad som det går att åldras i, samt att 4. Främja forskning och annan kunskapsutveckling kring tillgänglighetsfrågor och gemenskap i boendet Kommunernas förutsättningar att klara bostadsförsörjningen för de äldsta I utredningen diskuterar man också kommunernas förutsättningar att klara av bostadsförsörjningen för de äldsta. Man skriver att det länge har funnits en målsättning att äldre personer ska kunna bo kvar i sin bostad så långt det är möjligt och rimligt (kvarboendeprincipen). Andelen äldre som bor i särskilt boende har också minskat kraftigt och om inte denna utveckling ska vändas när antalet äldre ökar så måste det finnas tillräckligt många bostäder som äldre kan bo kvar i - och bo bra i - även när funktionsförmågan blir nedsatt. En brist på bostäder som är tillgängliga för personer med nedsatt rörlighet kan öka behovet av särskilda boenden, om äldre människor inte kan få tag i bostäder som det går att åldras i på den ordinarie bostadsmarknaden 13. I utredningen skriver man vidare om framförallt två faktorer som utmanar den gängse utformningen av boende och omsorg. En faktor är att äldre inte längre kan ses som en minoritetsgrupp utan blir en allt större del av befolkningen. Den andra faktorn är det faktum att det kommer bli svårt att rekrytera personal till äldreomsorgen framöver. Man skriver vidare att det finns en rad skäl att fortsatt hålla tillbaka utbyggnaden av särskilda boenden; oftast är det en väldig dyr lösning i jämförelse med hemtjänst och hemsjukvård, det blir som nämnt svårare att rekrytera personal, de äldre vill ofta inte flytta till särskilt boende innan det är absolut nödvändigt och erfarenheter visar att hälsotillståndet snabbt försämras efter flytt till särskilt boende. Något som kan bidra till ett minskat behov av platser på särskilt boende är ett större och mer varierat utbud av boendeformer med gemenskap och samvaro som centrala begrepp Föreslagna åtgärder presenteras i bilaga SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i. Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer. 14 Ibid

20 (49) 8. OLIKA SLAGS BOENDEFORMER FÖR ÄLDRE I SVERIGE Det finns olika sorters boendeformer som särskilt är inriktade mot äldre personer. I Äldreboendedelegationens slutbetänkande från 2008 Bo bra hela livet ger de förslag på nya definitioner av boendeformer för att öka tydligheten. Förslaget har inte antagits som helhet men begreppen används inom offentlig förvaltning och finns även på Boverkets hemsida. De begrepp som de föreslår är; seniorbostäder, trygghetsbostäder samt vård- och omsorgsboende. De föreslår även att begreppet korttidsvård används istället för korttidsboende Ordinära bostäder Alla bostäder som inte omfattas av särlagstiftning Seniorbostäder Seniorboenden introducerades i Sverige i slutet av 1980-talet. I början av 2000-talet ökade intresset för dessa sorters boenden och kommunala bostadsföretag började erbjuda seniorbostäder som liknande dem som privata företag erbjöd. Nu finns cirka seniorbostäder och antalet ökar. En del av ökningen kan härledas till ombyggnad av särskilda boenden till seniorbostäder på grund av skärpta arbetsmiljökrav för särskilda boenden men också på grund av ökat intresse för seniorboende. Gemensamt i beskrivningen av dessa boenden är att man framhåller trygghet och gemenskap med möjlighet till ett aktivt liv men ändå med stort utrymme för individuella val. Det finns inga kriterier för att ett boende ska kunna kallas seniorboende men oftast finns det en åldersgräns för att få flytta in, såsom att man är minst 55 år och inte har hemmavarande barn. Dessa bostäder erbjuder också ofta högre tillgänglighet och gemensamma utrymmen för samvaro. 15 Seniorboenden är boenden som hör till den ordinarie bostadsmarknaden och det behövs ingen biståndsbedömning för dem som söker en seniorbostad. Det är upp till den enskilde att själv välja om denne vill flytta till ett seniorboende. Äldreboendedelegationen har föreslagit att begreppet seniorbostäder ska vara ett samlingsbegrepp för alla bostäder som inte omfattas av särlagstiftning och som är avsedda för personer över en viss ålder. Boendet ska ge möjlighet till gemensam social samvaro, förslagsvis genom en gemensamhetslokal eller liknande. Tillgänglighetsnivån i seniorbostäder kan variera. Seniorbostäder kan även marknadsföras som plusboende, 55+ boende, årgångsboende, gemenskapsboende, Tryggbo, framtidsboende eller med andra beteckningar som signalerar mervärden i boendet. Även om den vanligt förekommande åldersgränsen är 55 år visar studier att de som flyttar in i en sådan boendeform snarare är runt 70 år Abramsson, Marianne. (2015) Äldres bostadsval och preferenser en sammanställning av aktuell forskning 16 SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i. Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

21 (49) Seniorboenden i Järfälla I Järfälla finns seniorboenden via Järfällahus såväl som via privata aktörer i form av både hyresrätter och bostadsrätter. I tabell 6 redovisas de seniorboenden i Järfälla som utredningen har kunnat hitta. Det finns en sammanställning av seniorboenden på hemsidan seniorval.se men den sammanställningen är inte fullkomlig. Kommunens servicecenter har också en lista på seniorboenden som finns i kommunen men den listan är inte heller fullkomlig. Generellt kan man konstatera att det är svårt att hitta fullständig information om vilka seniorboenden som finns i kommunen och vem som tillhandahåller dessa samt upplåtelseform. Tabell 7 Seniorboenden i Järfälla 2016 Seniorboenden Järfälla 2016 Adress Upplåtelseform Aktör Barkarby Centrum Helikoptervägen 6, Hyresrätt Järfällahus AB Bonum Brf Ängshöjden, Viksjö Viksjöplan 47, Bostadsrätt Bonum/Riksbyggen Bonum Rustningen 17 Jakobsberg Bostadsrätt Bonum/Riksbyggen Bovieran Hästskovägen 60, Bostadsrätt Bovieran AB Brf Hammarskogen Engelbrektsvägen 26A Bostadsrätt Brf Hammarskogen / HSB Brf Hammarskogen 2 Folkungavägen 16, Bostadsrätt Brf Hammarskogen 2 /HSB Brf Vävstolen Ekedalsvägen 11 A-C Bostadsrätt Brf Vävstolen/ HSB Gjutaren 2 Vasaplatsen 4, Bostadsrätt Brf Gjutaren 2/ HSB Hästskovägen 80/82. Nibblevägen 10 Hästskovägen 80, Bostadsrätt Brf Hästhoven / HSB Kallhälls seniorboende Kärnmakargränd 3 Hyresrätt HSB Piloten Skälbyvägen 31, Hyresrätt Järfällahus AB För att kunna söka Järfällahus egna seniorbostäder så behöver man stå i deras seniorkö och logga in minst en gång om året för att behålla sin plats i kön. I genomsnitt behövs det fem års kötid för att få ett kontrakt. Under 2016 har Järfällahus tom förmedlat 6 stycken lägenheter i seniorkön. Under 2015 förmedlades 8 stycken lägenheter och 2014 var det 11 stycken lägenheter Trygghetsbostäder Begreppet trygghetsbostäder är också en boendeform som inte heller egentligen har någon enhetlig definition. Mellan åren lämnades dock ett statligt investeringsstöd till trygghetsbostäder och i reglerna för detta stöd finns en definition av kriterier som ska vara uppfyllda för att få ta emot stödet. Det ska finnas gemensamma utrymmen för boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation samt personal som dagligen finns tillgänglig under vissa tider för att stödja de boende på olika sätt. Bostäderna ska vara reserverade för personer över 70 år men det får inte krävas biståndsbeslut för att få en trygghetsbostad. Dessa krav gällde dock bara i fyra år efter att bidraget hade betalats ut. Begreppet trygghetsbostäder har dock funnits innan investeringsstödet kom. Begreppet började på allvar diskuteras efter äldreboendedelegationens förslag Regeringen har 17 Under planering SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i. Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

22 (49) även nyligen fattat beslut om ett nytt statligt investeringsstöd till äldre- och trygghetsboenden vilket beskrivs ytterligare i avsnitt 10. Trygghetsboenden är avsedda för den grupp som klarar sig i eget boende men som har behov av ökad trygghet och vill ha gemenskap i sitt boende. En kartläggning visade att de som flyttade in till trygghetsboende snarare var 85 år än 70 år vilket medförde att de som bodde i de undersökta trygghetsbostäderna var i större behov av omsorg än vad man hade räknat med och att de inte heller var så aktiva. Personalen i boendet hade i undersökningen stor betydelse för de sociala aktiviteter som ägde rum. 20 En del kommuner har tagit fram egna regelverk för vad som får kallas för trygghetsbostäder. I nästan en fjärdedel av fallen är det kommunen själv som äger trygghetsboendena. Mer än hälften förvaltas av allmännyttiga bolag. Totalt sett förvaltas åtta av tio trygghetsbostäder av allmännyttan eller av kommunen i egen regi. Cirka femton procent är privata och ett par procent är kooperativa hyresrätter. 21 I och med att hyran för de boende kan vara något högre i trygghetsboenden på grund av kostnaden för gemensamma lokaler och för personal så subventionerar vissa kommuner den kostnaden. Exempelvis Göteborgs stad och Luleå kommun subventionerar dessa kostnader. 22 Vad gäller Järfälla kommun så finns i dagsläget inga bostäder som kan definieras som trygghetsbostäder Vård- och omsorgsboende/ Särskilt boende Vård- och omsorgsboende är begreppet som äldreboendedelegationen föreslog skulle ersätta begreppet särskilt boende, men i dagsläget är särskilt boende fortfarande gällande. Särskilt boende är en boendeform för äldre som omfattas av rätten till bistånd enligt 5 kapitlet i socialtjänstlagen. I boendet erbjuds service, personlig omvårdnad och hälso- och sjukvård dygnet runt (heldygnsomsorg). Boendet kräver biståndsprövning och beslut från kommunen. Särskilda boenden har under åren utvecklats till ett boende för de äldre som ofta är väldigt sjuka och har stora behov av vård och omsorg vilket också har konsekvenser för den sociala samvaron i boendet. 23 I Järfälla finns särskilda boenden med inriktning mot omsorg och mot demens. Det finns även tio platser på en psykogeriatrisk avdelning på Lindens äldreboende som erbjuds personer med psykisk funktionsnedsättning. En sammanställning av särskilda boenden i Järfälla redovisas i avsnitt Abramsson, Marianne. (2015) Äldres bostadsval och preferenser en sammanställning av aktuell forskning 21 SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i. Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer 22 /4BEA0911F54B5CA9C1257AD000278F34?OpenDocument 23 Abramsson, Marianne. (2015) Äldres bostadsval och preferenser en sammanställning av aktuell forskning

23 (49) 8.5. Korttidsvård/ Korttidsboende Korttidsvård är begreppet äldreboendedelegationen föreslog skulle ersätta korttidsboende eftersom begreppet korttidsboende anses missvisande, då det inte i laglig mening är frågan om en egen boendeform. De som under en kortare period får korttidsvård sluter inte hyreskontrakt med kommunen. Korttidsvård/ korttidsboende är en form av tidsbegränsat boende inom särskilt boende för äldre. Korttidsvård kan exempelvis ges till äldre som bor kvar hemma och vårdas av en nära anhörig. Då fungerar korttidsvården i särskilt boende som avlastning för den anhöriga. Korttidsvård kan också beviljas om den enskilde inte kan vänta i bostaden på en permanent plats. Korttidsvård kräver biståndsprövning och beslut från kommunen. 24 I Järfälla används för närvarande begreppet korttidsboende. Det finns 30 korttidsplatser för personer över 63 år på Kastanjens särskilda boende Servicehus I Järfälla har servicehus tidigare funnits i Kallhäll och Barkarby men avvecklats och gjorts om till seniorboende. Servicehusen definierades som vård- och omsorgsboende och lägenhet i servicehus var biståndsbedömt. Den minsta nivån för att bli beviljad boende i servicehus var att man hade behov av serviceinsatser såsom städ, tvätt och inköp. I servicehusen hade hemtjänsten en lokal och de som bodde i huset fick hemtjänst av den utförare som hade verksamhet i lokalen. I servicehusen fanns även lokal för dagverksamhet. Förutom hemtjänst så omfattade ansvaret även hälso- och sjukvårdsinsatser i servicehuset. Det fanns en verksamhetschef enligt hälso- och sjukvårdslagen som svarade för verksamheten och det fanns även tillgång till sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast/fysioterapeut som hade patientansvar för de som bodde i servicehuset eller vistades i dagverksamheten mån-fre dagtid. Sjuksköterska fanns även i beredskap övrig tid på dygnet samt vid helger. Inför att servicehusen ombildades till seniorboenden gjordes en analys av socialförvaltningen av servicehusens funktion. I analysen betonade man att servicehusen inte hade den fysiska utformningen som gav adekvata förutsättningar för medicinskt präglad vård samt att tillhandahållandet av goda bostäder till äldre människor inte bör ske genom biståndsbeslutad socialtjänstverksamhet. De servicehus som fanns fungerade inte som vård- och omsorgsboenden men kategoriserades så vilket medförde felaktiga omvärldsförväntningar. Exempelvis skrev sjukhusen ut patienter inför helger eftersom landstinget förutsatte att det fanns personal där dygnet runt, veckan runt. De äldre som flyttade in där och snabbt blev sämre och ännu mer vårdbehövande var tvungna att flytta igen eftersom de inte kunde få den vård som de behövde i servicehuset SOU 2008:113 Bo bra hela livet 25 Omdisponering av servicehus till seniorboende, Dnr Son 2003/196