Södra visar vägen ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

Transkript

1 Södra visar vägen 2016 ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

2

3 Framtiden är gjord av träd Skogen är fantastisk. Naturlig. Mångsidig. Förnybar som ingen annan råvara. Södra bidrar till en hållbar utveckling genom att göra mer av träd. Södra visar vägen genom ökade satsningar på forskning och utveckling. På så sätt vidgas gränserna för hur skogsråvaran kan användas. Detta ligger i linje med att Södra utmanar förväntningarna på vad ett skogsföretag är. Södra har valt sin egen väg för att skapa värde och tillväxt. Det handlar om att alltid söka bättre lösningar. I hela värdekedjan från frö till färdig produkt. Med detta som grund driver Södra utvecklingen mot en hållbar bioekonomi. År 2020 ska Södra vara helt fossilfritt i produktion och år 2030 i transporter. Tillväxten i medlemmarnas skogar ska fortsätta att öka i minst samma takt som de senaste decennierna. Samtidigt gäller en nollvision för arbetsskador. Södra är nästa generations skogsföretag.

4 Södras värld Detta är Södra Södra är Sveriges största skogsägarförening med mer än skogsägare som medlemmar. Södra är också en internationell skogsindustrikoncern där verksamheten baseras på förädling av medlemmarnas skogsråvara. Södras verksamhet bygger på värdeskapande relationer och långsiktigt agerande. Det övergripande uppdraget från ägarna är att främja skogsgårdens lönsamhet genom råd och stöd för ett ansvarsfullt och hållbart skogsbruk samt att bidra till en marknadsmässig avkastning på skogsråvaran. Virket från skogsgårdarna förädlas i Södras industrier till sågade och hyvlade trävaror, interiörträprodukter, biobränsle samt massa för avsalumarknaden. Södra har en av Sveriges största sågverksrörelser och är en av de största producenterna i Europa av barrsulfatmassa för avsalumarknaden (marknadsmassa). Södra tillverkar dessutom textilmassa (dissolvingmassa) av lövträd. Södras tre massabruk har i det närmaste en fossilfri produktion och genererar ett stort energiöverskott. Denna biobaserade energi säljs bland annat som grön el och fjärrvärme. Södra äger också småhustillverkaren Trivselhus. Södra satsar målmedvetet på innovation för att utveckla nya produkter baserade på den förnybara virkesråvaran. Virkesvolymen år 2016 var 15 miljoner m 3 fub (fastkubikmeter under bark), Södras omsättning uppgick till 18,5 miljarder SEK och antalet anställda var cirka OMSÄTTNING PER AFFÄRSOMRÅDE Södra Skog 21% Södra Wood 30% Södra Cell 42% Övrigt 7% Totalt MSEK exklusive internleveranser. ANSTÄLLDA PER AFFÄRSOMRÅDE Södra Skog 15% Södra Wood 38% Södra Cell 33% Övriga 14% Totalt anställda. Året i korthet Rörelseresultat på MSEK i linje med förväntningarna. Avkastning på sysselsatt kapital 7 procent. Nya hållbarhetsmål antagna, varav tre är likställda med de finansiella målen. Fortsatt stora investeringar i massabruk och sågverksrörelsen. Vinstdelningsförslag på 602 MSEK. GEOGRAFISKA MARKNADER Sverige 43% Storbritannien 11% Tyskland 8% Övriga Europa 32% Asien 5% Övriga världen 1% Diagrammet visar fördelningen av Södras nettoomsättning på olika marknader. NYCKELTAL Nettoomsättning, MSEK Rörelseresultat före av- och nedskrivningar (EBITDA), MSEK Rörelseresultat, MSEK Resultat före skatt, MSEK Avkastning på sysselsatt kapital, % neg neg Soliditet, % Kassaflöde efter investeringar, MSEK Vinstdelning, MSEK Antal anställda Ansluten medlemsareal, ha Virkesvolym, milj m 3 fub 15,0 15,1 15,3 15,0 15,6 2 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

5 AFFÄRSOMRÅDEN Södra Skog Innehåll Södras värld Södra Skog köper in skogsråvara från medlemmarna och levererar den till Södras industri. Södra Skog erbjuder dessutom skogliga tjänster och sköter på uppdrag medlemsskogar genom hela kretsloppet från plantering och skogsvård till slutavverkning, mark beredning och återplantering för framtida generationers skogsbruk. Verksamheten är lokalt förankrad i 19 geografiska verksamhetsområden och 36 skogsbruksområden. 2 Detta är Södra 4 Lokalt och globalt 6 Vd och koncernchefen har ordet FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 8 Från frö till färdig produkt 10 Strategi och mål 12 Omvärld och marknad 14 Ekonomisk översikt Södra Skog 18 Södra Wood 20 Södra Cell 22 Forskning och utveckling 24 Risker och riskhantering 28 Övrig information HÅLLBARHET 30 Ett hållbart Södra FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER Södra Wood Södra Wood omfattar två produktsegment: sågade trävaror och interiörträprodukter. Vid egna sågverk och hyvlerier produceras sågade och hyvlade byggprodukter för högkvalitativa ändamål. Interiörträprodukterna omfattar lister, paneler och golv. Södra Wood erbjuder också pellets, kutterspån och andra biprodukter från vedråvaran. Södra Cell Södra Cell är med sina massabruk i Värö, Mörrum och Mönsterås en av Europas största tillverkare av marknadsmassa. Verksamheten expanderar genom ett kraftfullt investeringsprogram. Under 2016 bestod drygt 80 procent av produktionen av barrsulfatmassa, resten av lövmassa. Vid bruket i Mörrum tillverkas dessutom textilmassa. Södra är en betydande producent och leverantör av biobränsle, grön el och fjärrvärme. 52 Innehållsförteckning 53 Flerårsöversikt 54 Alternativa nyckeltal 55 Definitioner 56 Rapport över totalresultat för koncernen 57 Rapport över finansiell ställning för koncernen 59 Rapport över förändring i eget kapital för koncernen 60 Rapport över kassaflöden för koncernen 61 Resultaträkning för moderföretaget 62 Balansräkning för moderföretaget 64 Rapport över förändring i eget kapital för moderföretaget 65 Kassaflödesanalys för moderföretaget 66 Noter 101 Förslag till vinstdisposition 102 Revisionsberättelse ÖVRIGA HÅLLBARHETSUPPLYSNINGAR 106 Om Södras hållbarhetsredovisning 108 Hållbarhetsdata 112 GRI-index 114 Granskningsrapport KONCERNENS STYRNING 116 Styrelseordföranden har ordet 118 Föreningsstyrningsrapport 124 Styrelse 126 Koncernledning 128 Södras ABC 130 Finansiell information 132 Kontakt och adresser Styrelsen och verkställande direktören för Södra Skogsägarna ekonomisk förening (organisationsnummer ) avger härmed årsredovisning för verksamhetsåret 2016 för koncernen och moderföretaget. Årsredovisningen omfattar sidorna 8 29 och Koncernens resultat- och balansräkning och moderföretagets resultat- och balansräkning fastställs på föreningsstämman den 17 maj Hållbarhetsredovisningen omfattar sidorna och Föreningsstyrningsrapporten omfattar sidorna SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

6 Södras värld Lokalt engagemang. Globalt tänkande. Södras verksamhet har stor spännvidd. Den kombinerar den personliga omsorgen om skogen med det globala tänkandet hos en internationellt verksam koncern. Denna spännvidd skapar ett konkurrenskraftigt Södra hela vägen från frö till färdig produkt. MEDLEMMAR LEVERERAR RÅVARAN Södras medlemmar äger drygt hälften av all privatägd skog i södra Sverige. Totalt sett handlar det om cirka 2,4 miljoner hektar skogsmark. Det motsvarar en fjärdedel av hela Götalands yta. Denna styrkeposition ger stora fördelar men innebär samtidigt också ett stort ansvar. Varje år avverkar och levererar medlemmarna cirka 9 miljoner kubikmeter virkesråvara till Södras industrier. Det utgör ungefär en tiondel av Sveriges totala avverkning och svarar upp mot cirka 80 procent av behovet från Södras industrier. Skogen växer mer än vad som avverkas, vilket gör att virkes förrådet inom Södra ökar år från år. Södra samverkar med medlemmarna genom hela kretsloppet från frö till avverkning. För varje träd som avverkas planteras tre nya så att återväxten säkerställs för kommande generationer. SÖDRAS PRODUKTIONSENHETER Södra Cell, massabruk Södra Wood, sågverk Södra Wood, impregneringsanläggning Södra Wood, interiör Södra Wood, sliperi Södra Wood, vidareförädling Trivselhus, hustillverkning Södra, pelletsfabrik Huvudkontor Sverige Umeå Finland Engsetdal Norge Brumunddal Hamina 80 Södras medlemmar levererar 80 procent av behovet av virkesråvara till Södras sågverk och massaindustrier Åtvidaberg Kinda Unnefors Landsbro Gislaved Korsberga Värö Ramkvilla Mönsterås Näshult Orrefors Växjö Långasjö Torsås Kallinge Åstorp Mörrum Ronneby 19 verksamhetsområden 3 i Götaland massabruk Litauen Panevezys INDUSTRIELL FÖRÄDLING I VÄRLDSKLASS Södra producerar årligen cirka 2 miljoner kubikmeter sågade trävaror och tiotals miljoner löpmeter golv, paneler, hyvlade produkter och interiörprodukter. Tillverkningen sker vid fabriker i Sverige, Norge, Finland och Litauen. Leveranserna går främst till byggföretag samt möbel- och trä industrier. Södra är också en av världens största tillverkare av barrsulfatmassa och har en ökande produktion av textilmassa (dissolvingmassa) baserad på lövträd. Kunder är producenter av olika typer av papper och förpackningar. Produktionen vid bruken i Värö, Mönsterås och Mörrum uppgick 2016 till cirka 1,4 miljoner ton och kapaciteten kommer att öka till cirka 1,9 miljoner ton efter gjorda investeringar. I takt med att Södras ambitiösa investeringsprogram nu realiseras håller massabruken och sågverken absolut världsklass. 4 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

7 Södras värld 1,4 80 miljoner ton massa 2016 Närmare 80 procent av de förädlade produkterna från Södras massaindustrier och produktionsenheterna för sågade trävaror exporteras. Det årliga totala exportvärdet uppgår till cirka 11 miljarder SEK. Södra placerar sig därmed på topp-tio-listan över Sveriges största exportföretag. Varumärket Södra är etablerat bland kvalitetskrävande kunder spridda över en stor del av världen. De enskilt största exportmarknaderna för Södra är Storbritannien, Tyskland och Italien. Massaleveranser sker till ett antal stora papperstillverkare, främst inom Europa. Kunderna för sågade trävaror är mer diversifierade och har större geografisk spridning. % av Södras förädlade produkter går på export MED INTERNATIONELLT FOKUS Sverige är världens tredje största exportör av sågade trävaror och den tredje största exportören av marknadsmassa. Södrakoncernen är en av de ledande aktörerna på världsmarknaden och bidrar till Sveriges starka position. EXTERN NETTOOMSÄTTNING PER GEOGRAFISK MARKNAD Sverige 20% Storbritannien 15% Tyskland 11% Övriga Europa 44% Asien 7% Övriga världen 3% Sverige 20% Nordamerika 2% Södras exportvärde är cirka 11 miljarder SEK och Södra finns representerat på sina huvudmarknader. Europa 70% Exportvärde 11 miljarder SEK Afrika 1% Asien 7% SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

8 Vd och koncernchefen har ordet Omställningsåret 2016 följs av kraftsamling och fokusering År 2016 var ett omställningsår för Södra med stora förändringar. Även priserna för våra färdigvaror var för helåret lägre än året före. Mot den bakgrunden blev rörelse resultat helt i linje med förväntningarna. Den strategiska förflyttningen för ökad global konkurrenskraft och långsiktig lönsamhet fortsätter enligt plan. ETT STARKARE SÖDRA Södra fortsätter sitt arbete med att skapa ett starkare företag i en mer global och konkurrensutsatt marknad blev ett speciellt år för Södra som företag. Inom Södra har vi kallat det för ett omställningsår i den mening att vi på mycket kort tid genomfört omfattande förändringar av verksamheten. Framför allt gäller det expansionsinvesteringarna vid massa bruken och omstrukturering inom vår trävaruverksamhet, båda med syftet att förbättra den långsiktiga lönsam heten. Stora och komplicerade nyinvesteringar med snäva tidsmarginaler är utmanande, men har i huvudsak gått enligt förväntan. Även inom en rad andra områden har Södra förändrats. Det är en strategisk förflyttning i linje med koncernstrategin RESULTATET I LINJE MED FÖRVÄNTNINGARNA Södras nettoomsättning uppgick till MSEK med ett rörelseresultat om MSEK. Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 7 procent. Soliditeten är hög och likviditeten är god. Med hänsyn tagen till lägre färdigpriser under året och jämförelsestörande poster för främst omstrukturering av Södra Wood, och de mycket omfattande framtidsinvesteringarna i Värö och Mörrums massabruk, är resultatet helt i linje med förväntan. Föreslagen vinstdelning är 602 MSEK. INVESTERINGAR OCH FÖRÄNDRINGSARBETE FÖR ETT STARKARE SÖDRA Det nya massabruket i Värö, som i princip är fossilfritt, är nu ett av världens absolut modernaste och ligger i topp vad gäller storskalighet och kostnadseffektivitet. Efter en högtidlig invigning pågår nu inkörningen och tekniska justeringar. Efter en normal inkörningsperiod kommer Värö under 2017 att uppnå en produktionstakt motsvarande ton per år. Även massabruket i Mörrum byggs om för att klara en kapacitet på sikt om ton per år, varav ton dissolvingmassa av hög kvalitet för textilproduktion som är ett starkt växande produktområde. Det sker också ett stort förändringsarbete inom sågverksrörelsen genom koncentration till färre men större enheter. Södras nya plattform innebär effektiviseringar inom logistik och produktionskostnader samtidigt som marknadsfokus ökar. Utöver engångskostnader i samband med omstruktureringsarbetet, görs betydande investeringar inom kvarvarande enheter i sågverks- och hyvleriverksamheten. Dessutom har vi stärkt den internationella närvaron genom förvärvet av Crown Timber Group Plc som ger Södra en ännu starkare position på den viktiga brittiska marknaden. De senaste årens mångmiljardinvesteringar är bland de största i Södras historia på decennier. Med denna expansion skapas ett starkare och mer lönsamt Södra. Investeringsviljan vittnar om en stark framtidstro och är viktiga i förverkligandet av Södras strategiska resa mot ökad global 6 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

9 Vd och koncernchefen har ordet Investeringsviljan vittnar om en stark framtidstro och är viktig i förverkligandet av Södras strategi. Södras innovations- och utvecklingsarbete har fått ökad tyngd i Södras strategiska omvandling. Södra ska vara det ledande digitala skogsföretaget i världen. Skogsbranschen är högteknologisk, innovativ, miljöpositiv och har lösningarna för att klara många av framtidens utmaningar. Södra har tillsammans med branschen en viktig uppgift i att öka och bygga allmänhetens kunskap om skogsnäringen. konkurrens kraft. I grunden bygger detta på den unika och framgångsrika Södra-modellen som garanterar avsättning av skogs råvara för våra skogsägare och vidareförädling av råvaran i industriverksamheterna. För Södras medlemmar innebär ett starkt Södra också en god vinstdelning över tid. KONCERNÖVERGRIPANDE HÅLLBARHETSMÅL Södra har under året förtydligat de finansiella målen och kompletterat med nya hållbarhetsmål, varav tre är likställda med de finansiella målen. Det finns ett starkt engagemang i organisationen för hållbarhetsfrågor och jag hyser goda förhoppningar om att vi ska lyckas uppnå målen med fossilfri produktion år 2020, fossilfria transporter år 2030, förbättrad årlig skogstillväxt på Södras medlems fastig heter och nollvision kring arbetsskador. Som skogsföretag har vi särskilt goda förutsättningar att bidra till en hållbar och lönsam bioekonomi, inte minst genom att fortsätta utveckla Södras skötselmetoder kring ett modernt och ansvarsfullt samt för naturen hållbart skogsbruk. Det innebär också att skogens förmåga att binda koldioxid främjas på rätt sätt. VIKTIGT FÖRSTÅ DE GLOBALA TRENDERNA Södras innovations- och utvecklingsarbete har fått ökad tyngd i Södras stra tegiska omvandling. Innovation handlar inte bara om banbrytande strategiskt forskningsarbete, utan också om utveckling och förnyelse av processer och arbetsmetoder i vardagen, i kundrelationer och i affärsmodeller. Det finns alltid risk att de traditionellt höga inträdesbarriärerna i skogsnäringen gör att företag slår sig till ro. Det går inte i den värld av snabba förändringar där de ledande trenderna med globalisering, urbanisering och inte minst digitalisering driver på. Det som kan digitaliseras kommer att digitaliseras. Det som digitaliseras kan också kopieras vilket leder till prispress. Här måste vi som företag vara i frontlinjen och Södra ska vara det ledande digitala skogsföretaget i världen. Södra utvecklar därför till exempel kraftfullt tjänste- och serviceerbjudandet inom precisionsskogsbruket med nya digitala lösningar och mer är på gång. KUNSKAPSGAP KRING MODERN SKOGSINDUSTRI Södra är en ledande aktör inom produktion av barrsulfatmassa i världen. Det sker i en högteknologisk massaindustri som idag är näst intill fossilfri och energieffektiv i sin produktion och stor producent av grön el och andra gröna biprodukter. Skogsindustrin är samtidigt en av de viktigaste nettoexportörerna i Sverige och Södra bidrar med betydande exportintäkter som ger jobb och välfärd i Sverige. Skogsbranschen gör att Sverige blir ett rikare land. En effekt av urbaniseringen är dock att distansen till skogen ökar. Kunskapen om skogens och skogsråvarans möjligheter i ett biobaserat samhälle är låg både hos beslutsfattare och allmänhet. Skogsnäringen uppfattas fortfarande av många som en tung och smutsig basindustri som skapar miljöproblem. Inget kan vara mer fel. Här har Södra och skogsnäringen tillsammans en viktig uppgift att fylla för att minska kunskapsgapet. Skogsbranschen är högteknologisk, innovativ, miljöpositiv och har lösningarna för att klara många av framtidens utmaningar. KRAFTSAMLING OCH FOKUSERING Genom att ta tillvara skogens möjligheter på ett ansvarsfullt sätt, kan om ställningen mot en biobaserad ekonomi bli mer framgångsrik. Med det engagemang, ledarskap och den förändringskraft som finns i Södra känner jag tillförsikt inför framtiden. Vår strategiska utveckling fortsätter med en målbild där Södra visar vägen och ska vara: Europas ledande producent av avsalumassa Världsledande på högkvalitativ textilmassa Det mest digitaliserade skogsföretaget i världen Nytänkande inom trävaru branschen Det mest klimatpositiva företaget i branschen Ett innovativt företag. Jag är övertygad om att Södra tillsammans med våra skogsägare och medarbetare genom kraftsamling och fokusering är på god väg mot att utvecklas till nästa generations skogsföretag. Lars Idermark Vd och koncernchef Södra SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

10 Förvaltningsberättelse Från frö till färdig produkt Södra är Sveriges största skogsägarförening. Södra är också en inter nationell skogsindustrikoncern. Verksamheten baseras på förädling av medlemmarnas skogsråvara. Större delen av virket processas i Södras industrier till sågade och hyvlade trävaror, interiör träprodukter, pappers- och textilmassa samt biobränsle. Södra satsar målmedvetet på innovation och hållbarhet för att utveckla nya produkter baserade på den förnybara virkesråvaran. Plantering/ naturlig föryngring Röjning Biobränsle Virkesråvara Markberedning Rådgivning och skötselåtgärder till medlemmar Gallring Virkesråvara Leveransvirke från medlemmar Slutavverkning Avverkning i Södras regi Logistik; råvara och produkter BASEN ÄR DEN EGNA VIRKESRÅVARAN 80 procent av virkesråvaran till Södras sågverk och massaindustrier kommer från Södramedlemmar. Detta inkluderar även sågverksflis. Södra köper in skogs råvara och levererar den till Södras egna och andra externa industrier. Södra erbjuder dessutom skogliga tjänster och sköter på uppdrag medlemsskogar från plantering och skogsvård till slutavverkning. Verksamheten är lokalt förankrad i 19 verksamhetsområden och 36 skogsbruksområden. EFFEKTIV LOGISTIK Hantering av skogsråvaran kräver logistik med högsta precision. Transporter från avverkningsplats till industri och vidare till slutkunder sker med lastbil, tåg och fartyg. Genom att optimera transporterna kan Södra minska miljöpåverkan och sänka kostnaderna. Som ett led i detta sker även byten av virkes volymer med andra aktörer. 8 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

11 Förvaltningsberättelse Insatsvaror Egen industri Barrsulfatmassa Energi Lövsulfatmassa Biobränsle Fjärrvärme Grön el Textilmassa Vatten Sågade och hyvlade trävaror, interiörträprodukter Virkesråvara från övriga leverantörer FÖRÄDLING I EGEN INDUSTRI Vid sågverk och hyvlerier producerar Södra bygg- och interiörträprodukter för högkvalitativa ändamål. Interiörträprodukterna omfattar lister, paneler och golv. Södra är med sina massabruk i Värö, Mörrum och Mönsterås en av Europas ledande tillverkare av avsalu massa. Merparten av produktionen utgörs av barrsulfatmassa, resten av lövsulfatmassa. STOR EXPORTÖR Cirka 80 procent av de förädlade produkterna från Södras massaindustrier och sågverk går på export. Det årliga exportvärdet uppgår till cirka 11 miljarder kronor. De största enskilda export länderna för Södra är Storbritannien, Tyskland och Italien. GRÖN ENERGI När Södra producerar mer el än vad som förbrukas i industriverksamheten säljs överskottet på den öppna marknaden. Dessutom levererar Södra betydande mängder fjärrvärme till orter som ligger nära massabruk och sågverk. Genom industriverksamheten bidrar skogsråvaran till lokalsamhällets omställning till en mer hållbar energianvändning. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

12 Förvaltningsberättelse Uppdrag, vision, mål och strategi Södras uppdrag från sina ägare är att främja skogsgårdens lönsamhet och trygga avsättningen av medlemmarnas skogsråvara. Uppdraget är också att verka för en hög och värdefull skogsproduktion med natur- och kulturvårdshänsyn samt att bevaka och främja medlemmarnas näringspolitiska intressen, främst äganderättens innehåll. VISION: Södra visar vägen. Södra utmanar förväntningarna på vad ett skogsföretag är. Södra har ett starkt självförtroende och agerar tydligt. Tillsammans med medlemmarna visar Södra vad det innebär att vara nästa generations skogsföretag. MÅL: Södras övergripande mål är att 2020 vara ett lönsammare, mer konkurrenskraftigt, innovativt och hållbart företag med en starkare global marknadsposition. Södras framgång har sin grund i en långsiktig lönsamhet och stark finansiell ställning som möjliggör utveckling av verksamheten och vinstdelning till ägarna. De centrala finansiella målen uttrycks genom avkastning på sysselsatt kapital, soliditet och vinstdelning. Hållbarhetsmålen omfamnar fossilfrihet, ökad skogstillväxt och nollvision avseende arbetsskador. FINANSIELLA MÅL Målsättningen är att generera värde för medlemmarna genom att förverkliga strategin. Realiserandet av strategin ger en förbättrad kostnads- och kapitaleffektivitet. Koncernens avkastning på sysselsatt kapital ska långsiktigt vara minst 10 procent. Den finansiella ställningen ska vara stark för att ha handlingsfrihet att fatta långsiktiga affärsmässiga beslut. Soliditeten ska långsiktigt vara minst 55 procent. Beslut om vinstdelning ska grundas på en sammanvägning av koncernens lönsamhetssituation, investeringsplaner och finansiella ställning. Långsiktigt ska den samlade vinstdelningen motsvara minst 50 procent av resultatet före skatt. AVKASTNING 10 % Avkastningen på sysselsatt kapital ska långsiktigt vara minst 10 procent. % neg 2012 neg Mål Avkastningen på sysselsatt kapital var 7 (17) procent och understiger det långsiktiga målet på 10 procent, detta i huvudsak som en följd av stora investeringar och produktionsstopp i samband med uppstarten av massabruket i Värö. SOLIDITET 55 % Soliditeten ska långsiktigt vara minst 55 procent. % Mål Balansräkningen fortsätter att vara mycket stark. Soliditeten uppgick till 55 procent, vilket är i linje med det finansiella målet. VINSTDELNING 50 % Långsiktigt ska den samlade vinstdelningen motsvara minst 50 procent av resultatet före skatt. MSEK * Styrelsens förslag till vinstdelning för 2016 är 602 MSEK, vilket motsvarar 64 procent av resultatet före skatt och överträffar det långsiktiga målet. Vinst delningsprocenten för de senaste fem åren uppgår till 88 procent. * Föreslagen vinstdelning. 10 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

13 Förvaltningsberättelse STRATEGI Tillväxt Ett företag måste växa för att vara konkurrenskraftigt och skapa värden långsiktigt. Södras ägare har ett virkesförråd som ökar bland annat som följd av det ansvarsfulla svenska skogsbruket med återplantering, god skötsel och långsiktigt brukande. Det betyder att Södra har tillgång till en stor mängd råvara som behöver avsättning. Södra har de senaste åren därför investerat i ökad produktion för att möta både medlemmarnas ökade avsättningsbehov och kundernas stigande efterfrågan på produkter baserade på den svenska vedråvaran. Lönsamhet och kassaflöde Södra utvärderar kontinuerligt strukturer och processer för att förbättra lönsamhet och kassaflöde med följd att det löpande sker omstruktureringar av det som är lågavkastande. Investeringar baseras på kassaflödesanalyser. En viktig del i ökad lönsamhet är ökad effektivitet och bättre utnyttjande av gemensamma resurser. Fokus på kärnverksamhet Södra fokuserar på att behålla och utveckla sin starka position inom såväl skogsbruk och massaproduktion som för sågade och förädlade trävaror samt att utveckla dotterbolaget Trivselhus som tillverkar småhus. Stora investeringar har gjorts de senaste åren för att expandera inom kärnverksamheten, främst på massasidan. Ökade satsningar görs också för att utveckla nya produkter och tjänster. Växa på rätt marknader Södra är ett starkt exportberoende företag, med nästan två tredjedelar av försäljningen på den internationella marknaden, främst i Europa. En stor del av efterfrågeökningen beräknas ske på de snabbt växande asiatiska marknaderna där Södra ska öka sin närvaro. Nya produkter och innovation Södras produktportfölj består till allra största delen av volymprodukter som massa och sågade trävaror. Innovationer inom befintliga produktområden är väsentliga för att stärka erbjudandet till kunderna. Ett ökat engagemang läggs vid att snabbare ta fram nya produkter för kommersiell användning. Hållbarhet Södras verksamhet bygger på att skogsbruket sker ansvarsfullt varför hållbarhet alltid har varit en naturlig del i det dagliga arbetet. Södra fokuserar på sex strategiska inriktningar klimatpositiv verksamhet, hållbart skogsbruk, hållbar innovation, effektivt resursnyttjande, ansvarstagande arbetsgivare och engagerade medarbetare samt ansvarsfulla affärer. Sedan 2016 har Södra 15 övergripande hållbarhetsmål varav tre är särskilt prioriterade och likställda med de finansiella målen. HÅLLBARHETSMÅL Södras produktion är fossilfri år 2020 och Södras transporter är fossilfria år Den årliga skogstillväxten på Södras medlems fastigheter är år procent högre än Södra har en nollvision för arbetsskador och LTAR (lost-time-accident rate) minskar med 15 procent per år till FOSSILFRIHET 0Södras produktion är fossilfri 2020 och transporterna ton 800 CO 2-fossil produktion* 600 CO 2-fossil transporter* 400 Basår * I målet för produktion ingår produktion, arbetsmaskiner (inklusive externa avverkningsentreprenörer som arbetar på Södras uppdrag) och interna transporter. I målet för transporter ingår övriga transporter, inklusive Södras eget åkeri. Utsläppen av fossil koldioxid från produktion, arbetsmaskiner och interna transporter ökade jämfört med 2015 på grund av ökad dieselförbrukning i skogsbruket. Utsläppen av fossil ko ldioxid från transporter låg kvar på ungefär samma nivå som tidigare år. SKOGSTILLVÄXT 20 % Skogstillväxten 20 procent högre 2050 än m 3 sk/ha och år 10 Målnivå Basår * * 2016 avser väderkorrigerat medelvärde för , på samma sätt för övriga år. Skogstillväxten ökade med 3 procent jämfört med Detta är en oväntat hög ökning, då tillväxtökningen brukar ligga i intervallet 0,5 1,0 procent. En längre mätserie behövs för att utläsa trender. ARBETSSKADOR 0Nollvision för arbetsskador och arbetsskadefrekvensen mätt som LTAR minskar med 15 procent per år till Antal Antal arbetsskador LTAR* Basår LTAR* * LTAR (lost-time-accident rate). Antal arbetsskador med sjukfrånvaro per miljon arbetade timmar. Under 2016 ökade arbetsskadorna jämfört med föregående år. Ett mer sammanhållet systematisk arbetsmiljöarbete lyfts nu fram i koncernen för att stärka säkerhetskulturen. En förstärkning av resurserna med ansvar för att inititera och driva detta arbete har skett. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

14 Förvaltningsberättelse Omvärld och marknad Södra agerar på en global marknad där efterfrågan framför allt påverkas av den allmänna konjunkturutvecklingen och av utvecklingen för vissa nyckelvalutor. Under 2016 har de geopolitiska riskerna ökat vilket hämmat den globala tillväxtkraften. VIRKESMARKNADEN Tillgången på fiberråvara under 2016 i Sverige var god med höga och växande lager av lövmassaved. Efterfrågan på grantimmer var god medan efterfrågan på talltimmer var lägre än föregående år. I Södras område av landet präglades virkesmarknaden av ett gott försörjningsläge för både timmer och massaved. Förbrukningen av talltimmer var lägre än föregående år medan förbrukningen av grantimmer var marginellt lägre. Lagren av såväl massaved som timmer låg på en stabil nivå. Den anmälda arealen av slutavverkningar i Södras område var något lägre än föregående år. MARKNADEN FÖR SÅGADE TRÄVAROR OCH INTERIÖRTRÄPRODUKTER Den totala produktionen av trävaror i världen ökade med 3 3,5 procent under året. I Sverige sjönk produktionen med 2 procent. Marknaden gynnades under året av ökat byggande i Nordeuropa. Nedgången i Sydeuropa övergick till försiktig uppgång. Efterfrågan på sågade trävaror från den inhemska byggsektorn var god, liksom på huvudmarknaderna i Europa. Efterfrågan i Storbritannien var stabil, men osäkerhet finns kring effekterna av Brexit. Furumarknaden påverkades negativt av politisk oro och bristande betalningsförmåga i Nordafrika och Mellersta Östern. Byggandet på den amerikanska marknaden hade en bra start och låg på en god nivå. Konkurrensen från kanadensiska leverantörer ökade. På lång sikt förväntas ett ökat amerikanskt importbehov. Ökade leveranser till Kina bidrog till en stabil marknadsbalans. Konkurrensen från Ryssland ökade på flera exportmarknader, gynnad av en svag valuta. Drygt 90 procent av försäljningen av interiörträprodukter skedde i Skandinavien. I Sverige gynnades marknaden av ett ökat bostadsbyggande, en god renoveringsmarknad och stigande fastighetspriser. Fortsatt låga räntor, behov av nybyggnation och renovering av bostäder väntas påverka den fortsatta efterfrågan positivt. Minskat ROT-avdrag inverkar dock negativt. I Norge utvecklades marknaden väl. Danmark hade en viss ökning från en låg nivå. MARKNADEN FÖR AVSALUMASSA Marknaden för avsalumassa hade under 2016 en underliggande tillväxt. En skärpt konkurrens väntas på Södras marknader i takt med att kapacitetstillväxten för blekt barrsulfatmassa (barrmassa) ökar fram till år 2018 och medför en viss tids obalans i marknaden. Ökningen sker främst i Norden. I Latinamerika har Brasilien gjort stora investeringar inom lövmassa baserad på eucalyptus. Landets globala konkurrenssituation hämmas dock av stigande markpriser för plantager, brist på infrastruktur och långa transportavstånd. Försäljning inom produktsegmenten mjukpapper och specialpapper utgör de största delarna av Södra Cells massaleveranser. Priset på textilmassa steg under året tack vare god efterfrågan och ett begränsat tillskott på ny massakapacitet inom detta segment. Den trendmässiga minskningen av efterfrågan på grafiskt papper i västvärlden fortsatte men i något avtagande takt. Förpackningspapper är främst beroende av den globala ekonomiska utvecklingen med en långsiktigt god tillväxttrend. Mjukpapper är mindre konjunkturkänsligt och konsumtionen har ökat i takt med stigande välstånd. Olika former av specialpapper, bland annat filtermaterial, har god tillväxt och efterfrågan ökade på dessa produkter både i tillväxtländer och på mogna marknader. Ekonomierna i Europa, där Södra har sin största marknad, visade på en del positiva tecken, med fortsatt stora skillnader mellan olika länder. Konsumtion och investeringar 12 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

15 Förvaltningsberättelse steg långsamt från nedpressade nivåer i Euroområdet. Trots vissa orostecken kring tillväxten i Kina, utvecklades volymerna i Kina positivt. Landet är numera världens största producent av papper och kartong. Den genomsnittliga marknadsbalansen* för barrmassa låg på cirka 94 procent under året. Lövmassa hade en förhållandevis svag balans, vilket ökat prisgapet mellan barr- och lövmassa. Prisdifferensen har drivits av en kombination av relativt stabilt pris på barrmassa och fallande pris på lövmassa. En låg prisdifferens gynnar iblandningen av den dyrare komponenten barrmassa i papper. Lagersituationen följde huvudsakligen normala säsongsvariationer med hög konsumtion under vår och höst med fallande lager som följd medan en viss lageruppbyggnad skedde under sommarmånaderna och kring årsskiftena. ELMARKNADEN OCH ELCERTIFIKAT Södra är en stor producent av el från förnybara energikällor och produktionen överstiger Södras användning. Låga elpriser och import av returträ har resulterat i ett överutbud av biobränsle. I Sverige var priserna under 2016 låga, men steg mot slutet av året. Elcertifikatmarknaden i Sverige präglades av ett stort överskott och stor osäkerhet, vilket höll nere priserna. Marginal kostnaderna för elproduktion från förnybara energi källor har sjunkit på grund av snabb teknisk utveckling. Marknaden är starkt påverkad av politiska beslut. KUNDER OCH PRODUKTER För avsalumassa är Södras kunder både små och stora tillverkare av mjukpapper, finpapper, magasinpapper och specialprodukter. Exempel på produkter Södras kunder produ cerar är hushållspapper, mjuka ansiktsservetter och toalettpapper, kaffefilter och tapetpapper. Kunderna producerar även kopieringspapper, papper till exklusiva trycksaker, broschyrer, produktkataloger och förpackningar. Inom sågade trävaror och interiörträprodukter finns Södras kunder främst inom byggindustrin, bygghandel, hustillverkare, emballage- och träförädlingsindustri. MARKNADEN FÖR BLEKT SULFATMASSA 2016 (i miljoner ton) Källa: EPIS & Svandata * Marknadsbalans definieras som kvoten mellan efterfrågan i form av leveranser och industrins tillgängliga kapacitet. 3,8 2, Efterfrågan Utbud 0,1 1, Efterfrågan Utbud 1,5 1,5 2,1 6, Efterfrågan Utbud 3,4 0,2 Total global efterfrågan 2016: 57,3 miljoner ton Efterfrågan Utbud 10,2 KONSUMTION AV PAPPER OCH KARTONG I KINA MASSAPRISER LISTPRIS FÖR BARR- OCH LÖVMASSA Volym i miljoner ton SEK/ton USD/ton USD/ton Källa: RISI SEK/ton USD/ton Pris blekt barrsulfatmassa Pris lövsulfatmassa Den kinesiska konsumtionsökningstakten har fallit ned till cirka 2 procent per år från en betydligt högre nivå tidigare på grund av minskad efterfrågan på skrivpapper. En viss minskning skedde av priset på blekt barr sulfatmassa räknat i USD under året. Diagrammet visar genomsnittspriser på barrsulfatmassa levererade till europeiska kunder. Källa: Foex PIX Prisskillnaden mellan barr- och lövmassa ökade under året. Diagrammet visar bruttopriser före rabatter på den nord europeiska marknaden. Källa: RISI SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

16 Förvaltningsberättelse Resultat i linje med förväntningarna Södras rörelseresultat för 2016 uppgick till MSEK (2 162). Det lägre resultatet förklaras av en lägre volym i samband med omställningen och igångsättandet av de framtidsinvesteringar som ägt rum inom Södra Cell. Men också lägre priser på färdigprodukter. Dessutom belastas resultatet av kostnader av engångskaraktär relaterade till omstruktureringar inom Södra Wood. Resultatet påverkades även av en ogynnsam produktmix. Avkastning på sysselsatt kapital uppgick till 7 (17) procent och soliditeten till 55 (62) procent. Styrelsens förslag till vinstdisposition motsvarar en vinstdelning på 602 MSEK (1 002). NETTOOMSÄTTNING Koncernens nettoomsättning för 2016 uppgick till MSEK (18 267), en ökning med 1 procent. Omsättningen är i nivå med föregående år dock med en lönsamhetsmässigt ogynnsammare produktmix. RESULTAT Rörelseresultatet uppgick till MSEK (2 162). Resultatet före skatt uppgick till 939 MSEK (2 072). Årets skattekostnad var 112 MSEK (201). I rörelseresultatet ingår ett antal engångsposter, dels en negativ effekt relaterad till omstruktureringen inom Södra Wood om 204 MSEK, dels en positiv effekt om 55 MSEK relaterad till lägre kostnader för återställande och försäljning av fastigheter i Södra Cell Tofte AS. I rörelseresultatet ingår även försäljning av elcertifikat med 12 MSEK (47). I förra årets resultat ingick en positiv resultateffekt om 133 MSEK avseende försäljningen av aktierna i Södra Cell Tofte AS, en negativ effekt på 60 MSEK avseende nedskrivningar av anläggningstillgångar inom vindkraft samt en avsättning om 50 MSEK till Södras forskningsstiftelse. Södra Skogs rörelseresultat uppgick till 67 MSEK (114). Det lägre resultatet förklaras av försämrade marginaler på fältvirkesvolymerna. Södra Woods rörelseresultat uppgick till 302 MSEK (10). Resultatutvecklingen förklaras främst av kostnader av engångskaraktär på 204 MSEK i samband med omstruktureringar inom Södra Wood. Resultatet påverkades dessutom av en negativ valutaeffekt på grund av utvecklingen för GBP och av lägre marginaler. Prisutvecklingen för trävaror förbättrades löpande under året efter en inledande prispress. Södra Cells rörelseresultat uppgick till MSEK (2 351). Resultatutvecklingen förklaras främst av en lägre prisnivå med försämrade marginaler som följd och lägre produktionsvolym vilket medförde lägre leveransvolym och som kan relateras till det omfattande investeringsprogrammet. Koncernens finansnetto uppgick till 66 MSEK ( 90). Resultatutvecklingen per affärsområden framgår av not 2 Rörelsesegment. Trivselhus förbättrade sitt rörelseresultat till 72 MSEK (32). Förbättringen berodde främst på ökad försäljningsvolym. KASSAFLÖDE OCH LIKVIDITET Kassaflödet efter investeringar för helåret uppgick till MSEK (218). Södras omfattande investeringsprogram medförde ett negativt kassaflöde, medan den operativa verksamheten och reduceringen av rörelsekapitalet bidrog positivt. Merparten av den stora framtidssatsningen om 6 miljarder SEK har finansierats via ett starkt kassaflöde. Likvida medel och kortfristiga placeringar uppgick vid årsskiftet till MSEK (1 333). NETTOOMSÄTTNING OCH RÖRELSEMARGINAL KASSAFLÖDE EFTER INVESTERINGAR MSEK % neg MSEK Nettoomsättning, MSEK Rörelsemarginal, % 14 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

17 Förvaltningsberättelse FINANSIELL STÄLLNING Eget kapital uppgick till MSEK (11 945) varav inbetalt och emitterat insatskapital svarade för MSEK (2 930). Balansomslutningen ökade till MSEK (19 248). Soliditeten uppgick till 55 procent (62). Södras upplåning utgjordes av inlåning från medlemmarna på MSEK (2489 vid årsskiftet), ett lån på MSEK (0 vid årsskiftet) med förfall om tio år från Nordic Investment Bank och en grön obligation med förfall om fem år noterad på Nasdaq Stockholm om MSEK (0 vid årsskiftet). Lånelöften om 210 MEUR och MSEK med förfall juni 2019 var outnyttjade på balansdagen. Avkastningen på sysselsatt kapital var 7 (17) procent. INVESTERINGAR, FÖRVÄRV OCH AVYTTRINGAR Investeringarna för helåret 2016 uppgick till MSEK (2 959), varav 71 MSEK (60) inom Södra Skog, 416 MSEK (128) inom Södra Wood och MSEK (2 684) inom Södra Cell. Massabruket i Värö har byggts ut varvid produktionskapaciteten ökat från ton till ton massa per år. Den utbyggda fabriken i Värö är därmed en av världens största och modernaste massabruk. Vid massabruket i Mörrum slutförs investeringar i en ny flisfabrik med två separata renserilinjer och ombyggnad av barrmassalinjen. Därtill installeras nya tvättpressar. Produktionskapaciteten ökar från ton till cirka ton massa per år. ÖVRIGA VÄSENTLIGA HÄNDELSER Under året fortsatte de strukturella förändringarna inom affärsområdet Södra Wood, bland annat innefattande beslut om att investera i sågverket i Långasjö samtidigt som sågverken i Djursdala, Ramkvilla, Torsås och Traryd avvecklas. Därutöver avyttrades verksamheterna i Hauerseter, Föllinge, Grimslöv, Nordingrå och Rottne. Omstruktureringarna genomförs i syfte att förbättra lönsamheten och säkerställa den långsiktiga konkurrenskraften. HÄNDELSER EFTER RAPPORTPERIODENS UTGÅNG Inga väsentliga händelser har inträffat efter rapporteringsperiodens utgång. VIRKESVOLYMER PRODUKTION MASSA PRODUKTION SÅGADE OCH HYVLADE TRÄVAROR Milj m 3 fub ton m Virkesutbudet i Södras område var i nivå med föregående år. Produktionen blev cirka 1,4 miljoner ton och påverkades av omställning och inkörning av massabruket i Värö samt underhållsstopp. Produktionen av sågade och hyvlade trävaror var cirka 2,0 miljoner kubikmeter. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

18 Förvaltningsberättelse Södra Skog Södras expansion ökar avsättningsmöjligheterna Under året utökade Södra sitt service- och tjänsteerbjudande med fler digitala tjänster. Kontrakteringen 2016 låg på en god nivå och den egna industrins virkesbehov kunde väl tillgodoses. Tillväxten i medlemmarnas skogar fortsätter att öka. Investeringarna i Södras massabruk tryggar fortsatt god avsättning för virkesråvaran. Södra Skog kontrakterar virke och erbjuder skogliga tjänster som avverkning, skogsbruksplaner, markberedning, förädlat plantmaterial från egna plantskolor, plantering, röjning och skogsekonomisk rådgivning. STRATEGISK INRIKTNING Tillväxten i medlemmarnas skogar ökar och Södras investeringar i industriverksamheterna tryggar den framtida virkesavsättningen. Genom att se till helheten i skogsgårdens lönsamhet och värden, utvecklas och fördjupas både tjänsteerbjudandet och den skogsekonomiska rådgivningen till medlemmarna. Ständig förbättring inom logistik krävs för att möta kundernas och skogsägarnas krav på leveransprecision, effektivitet och flexibilitet. Ökad samverkan med entreprenörerna höjer produktiviteten. Samtidigt säkerställs en avverkningsnivå i linje med Södras hållbarhetsmål genom hållbar skogsskötsel, god skogsbruksplanläggning och effektiva transportlösningar. Organisationen utvecklas i linje med strategin. VERKSAMHETEN 2016 Kontrakteringen låg på en god nivå. Den egna industrins virkes behov kunde tillgodoses och den externa försäljningen av sågbara sortiment ökade. Efterfrågan på skogliga tjänster i form av avverkning, markberedning, plantering, röjning och upprättande av skogsbruksplaner var fortsatt god. Södra Skogs inköp av avverkningstjänster uppgick till cirka 1 miljard SEK. Upphandlade transporttjänster motsvarade cirka 1 miljard SEK. De ökade logistiska utmaningarna har kunnat mötas. Behoven av ökade statliga satsningar på underhåll och kapacitetshöjande åtgärder vid järnvägsnätet är påtaglig. Virkesomsättning. Virkesutbudet var i nivå med föregående år. Södra anskaffade 15 miljoner m 3 fub fördelad på cirka 53 procent massaved och cellulosaflis, 35 procent timmer och cirka 12 procent biobränslen. Importen uppgick till 0,5 miljoner m 3 fub och avsåg främst björk, asp och en mindre volym gallringsved av barr. Den största importvolymen utgjordes av lövvirke från Baltikum. Timmer och massaved. Försörjningen av virkesråvara till den egna industrin fungerade väl. I den södra delen av upptagningsområdet präglades första delen av året av upparbetning efter höststormarna Omfattande omflyttningar av resurser genomfördes så att virket kunde hanteras i tid. Timmerpriserna i Sydsverige var stabila under året. Södra minskade sin förbrukning beroende på de strukturella förändringarna som skett inom Södra Wood. Utbudet av fiberråvara var gott och lagren av såväl barr- som lövmassaved var relativt höga. Biobränsle. Efterfrågan på biobränsle från fjärrvärmeverken var lägre på grund av den milda väderleken under årets inledning jämfört med föregående år, men återhämtade sig mot slutet av året. De låga energipriserna globalt påverkade prisbilden på biobränsle i Sverige även under Plantförädling och plantskydd. Södra bedriver framgångs rik växtförädling i laboratoriemiljö och vid frö 16 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

19 Förvaltningsberättelse plantager, där bland annat önskade egenskaper från så kallade plusträd (friska, raka träd med mycket god kvalitet) förädlas vidare. Under året var mer än hälften av plantorna som såldes försedda med mekaniskt plantskydd. Markskoningsgaranti. Markskoningsgarantin vid slutavverkning har starkt bidragit till att minska markskadorna. Garantin omfattar även grothantering och markberedning. Södra har efter genomfört pilotprojekt under 2015 även infört en markskoningsgaranti vid gallring. Rationell mätning med laser. Ett nytt mätsystem av virkesleveranser har upphandlats. Varje lastbilslass med timmer lasermäts och fotograferas i ett särskilt tält vid Värö. Den nya mätmetoden höjer produktiviteten och ökar precisionen. Ökning av stamprisköpen. Stamprisköp som betalningsform optimerar Södras inflöden av virke till sågverken samtidigt som skogsägarna erbjuds tydliga och snabba virkesaffärer. Eftersom skogsägaren får betalt för hela stammen oavsett aptering är skogsägaren inte beroende av hur trädet kapas i olika sortiment och längder. Volymmätningen i skördaren ligger till grund för betalningen och skogsägaren kan på så sätt få sin ersättning för virket bara några dagar efter avslutad avverkning. Skördarmätningen säkerställs genom noggranna kontroller enligt branschgemensamma riktlinjer och följs upp av Virkesmätningsföreningen. Utökat service- och tjänsteerbjudande. Under året utvecklade Södra sina tjänster för skogsekonomisk rådgivning och introducerade fler digitala tjänster. Genom personliga möten och digitala verktyg möter Södra upp mot medlemmarnas behov av rådgivning och samtal för att realisera sina mål med skogsgården, exempelvis vad gäller strategi, analys, lönsamhetsfrågor och generationsskiften. Till grund för analysarbete och målformuleringar ligger de gröna skogsbruksplanerna. Effektivare produktionserbjudande. Under året lanserade Södra en ny entreprenörsapp som ökar kvalitet i utförandet och produktiviteten hos entreprenören. Appen innehåller digitala kartor, positionering, traktpaket och har uppdateringsmöjligheter i realtid. Härigenom kan kulturhänsyn, överfarter över vattendrag och andra eventuella hänsyn fångas upp och återrapporteras. UTSIKTER 2017 Avsättningsmöjligheterna för såväl timmer som massaved ser goda ut. Under 2017 kommer massabruket i Värö att komma upp till sin fulla produktions volym på ton. Potentialen att möta upp det ökade virkesbehovet är god genom möjligheter till såväl ökade gallringsinsatser som slutavverkningar på medlemmarnas skogsgårdar. Då avverkningsvolymerna väntas överstiga behoven i Södras sågverksrörelse förväntas dessutom Södras nivå på extern försäljning av timmer att kunna bibehållas. Ökad samverkan med entreprenörer förbättrar produktiviteten. SÖDRA SKOG 2016 NYCKELTAL Nettoomsättning, MSEK varav till egen industri Rörelseresultat, MSEK Avkastning på operativt kapital, % 6 9 Investeringar, MSEK Antal anställda ANSKAFFNING AV VIRKESRÅVARA Totalt, milj m 3 fub 15,0 15,1 Från medlemmar, totalt 9,4 9,4 som leveransvirke 1,6 1,7 som avverkningsuppdrag 7,8 7,7 Import 0,5 0,5 Övrigt (inklusive sågverksflis) 5,1 5,2 De anskaffade virkesvolymerna från medlemmarna var i stort sett oförändrad jämfört med fjolåret. VIRKESOMSÄTTNING Drygt hälften av virkesomsättningen avsåg massaved och cellulosaflis. FÖRSÄLJNING AV PLANTOR MED MEKANISKT SKYDD Antal plantor, milj Efterfrågan på mekaniskt plantskydd ökade kraftigt och utgjorde mer än hälften av plantförsäljningen. SKOGLIG SERVICE Massaved & Cellulosaflis 53% Timmer 35% Biobränslen 12% Avverkning, milj m 3 fub 7,9 7,7 Markberedning, ha Röjning, ha Skogsbruksplaner, ha Plantförsäljning, milj st Södras skogliga service kan höja värdet på skogsfastigheten genom till exempel skötselåtgärder i rätt tid, certifiering av skogsgården och förädlat plantmaterial. I den avverkade volymen ingår även leveranser från icke-medlemmar. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

20 Förvaltningsberättelse Södra Wood Ökat marknadsfokus och framtidsinvesteringar Södra arbetar aktivt för att öka trähusbyggandet vilket gynnar utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Ökad marknadsanpassning och omstruktureringar präglade verksamheten inom Södra Wood under fjolåret. Betydande investeringar för effektivare och mer lönsam sågverksstruktur genom koncentration till större enheter säkrar medlemmarnas långsiktiga avsättning för timmer. Produkterbjudandet utgörs av sågade, hyvlade och impregnerade varor för byggkonstruktioner, möbel- och träindustri. Ungefär 75 procent av volymen är gran, 24 procent furu. Resterande volym utgörs av lövträprodukter. Kunderna återfinns inom bygghandel, husindustrier, emballageindustrier och träförädlingsindustri. Produktionsenheterna för interiörträprodukter är i hög grad specialiserade. Produktsortimentet omfattar det mesta från golv till tak: list, panel och golv. Kunder är bygghandel, byggföretag, snickerier och hustillverkare. STRATEGISK INRIKTNING Södra Wood fokuserar på ökad försäljning genom att tillgodose kundernas krav på prioriterade marknader, effektivitet och lönsamhet i produktionen och att skapa långsiktig avsättning för timmer från skogsgården i nära samarbete med Södra Skog kring virkesfångst och transporter. Trähusbyggandet ökar och Södra fortsätter att arbeta aktivt för att lyfta fram trä som ett hållbart och ekonomiskt konkurrenskraftigt byggnadsmaterial. Forskning och utveckling kring ökat trähusbyggande sker i samarbete med dotterbolaget Trivselhus samt forskningsinstitut, universitet och högskolor. VERKSAMHETEN 2016 Nettoomsättningen uppgick till MSEK och rörelseresultatet i Södra Wood uppgick till 302 MSEK. Resultatutvecklingen förklaras främst av kostnader av engångskaraktär på 204 MSEK i samband med omstruktureringar. Resultatet påverkades dessutom av en negativ valutaeffekt på grund av utvecklingen för GBP och av lägre marginaler. Prisutvecklingen för trävaror förbättrades löpande under året efter en inledande prispress. En viss oro uppstod på marknaden efter Storbritanniens folkomröstning som resulterade i att landet förbereder förhandlingar för att lämna EU (Brexit). Den svenska marknaden är den enskilt största när det gäller Södras försäljning av byggträ till industri och bygg 18 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

21 Förvaltningsberättelse handel. Holland och England är marknader som växer, och även här ser Södra en stark trend för ökat byggande i trä. Storbritannien är och kommer fortsatt att vara en viktig marknad med stora importbehov av trävaror. Södras konkurrenssituation är stark och Sverige har en valutafördel relativt länder som Tyskland, Baltikum och Finland. Södras lokala närvaro i Storbritannien bidrar också till den starka marknadspositionen. Situationen i Nordafrika var fortsatt ansträngd på grund av svag betalningsförmåga och brist på USD, vilket främst drabbat furumarknaden. Omstruktureringar och rationaliseringar. Sågverks- och hyvleriverksamheten har fortsatt att präglas av strukturella förändringar både vad gäller produktionsenheter och lagerhantering. Förändringarna som genomförts innebär att Södra får en effektivare och mer rationell sågverksstruktur med färre, men större enheter. Enheterna i Ramkvilla (förutom hyvleriet) och Traryd har avvecklats och under 2017 avvecklas Torsås och Djursdala. Som en följd av den svaga resultatutvecklingen för Södra Wood har en nedskrivningsprövning genomförts för delar av affärsområdets materiella anläggningstillgångar. Prövningen ledde inte till någon nedskrivning. Marknadsanpassning. Inom interiör trä har marknadserbjudandet setts över. En ökad marknadsanpassning innebär satsningar på ett fåtal specialiserade marknader, men också mot färre och mer förädlade artiklar. Försörjningsstrategin omfattar egen tillverkning i Sverige och Norge samt trading. Mindre enheter i Föllinge, Nordingrå, Grimslöv och Rottne har avyttrats och i Sverige sker koncentration till anläggningarna Umeå, Ronneby och Kallinge. Investeringar. I linje med Södra Woods nya strategi för långsiktig lönsamhet har investeringsbeslut på cirka 345 MSEK tagits. Internationell närvaro. Södra Woods internationella satsningar syftar till att öka marknadsnärvaron och försäljningen av sågade trävaror på prioriterade exportmarknader. Under året förvärvades samtliga aktier i Crown Timber Group (plc), en brittisk distributör med viss vidareförädling, som därmed är ett helägt dotterbolag till Södra och namnändras till Södra Wood Ltd. I förvärvet ingick även ett sågverk i Fredrikshamn, Finland. Försäljningskontor finns i USA och Kina. UTSIKTER 2017 Förändringsarbetet inom Södra Wood fortsätter i linje med den nya strategin. De strukturåtgärder och framtidsinvesteringar som pågår bedöms i dagsläget vara tillräckliga för att Södra Wood ska säkerställa en långsiktig lönsamhet och trygga en god avsättning för medlemmarnas timmerråvara. Strukturförändringar för ökad lönsamhet har präglat Koncentration av verksamheten inom Södra Wood sker till större anläggningar med ökad specialisering. SÖDRA WOOD 2016 NYCKELTAL PRODUKTION SÅGADE TRÄVAROR FÖRSÄLJNING PER MARKNAD Nettoomsättning, MSEK Rörelseresultat, MSEK Avkastning på operativt kapital, % neg 0 Investeringar, MSEK Antal anställda Produktion, m Timmerförbrukning, m 3 fub m Sverige 33% Storbritannien 23% Norge 13% Övriga Europa 22% Asien 5% Övriga världen 4% SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

22 Förvaltningsberättelse Södra Cell Utbyggnaden av massabruken stärker Södras globala marknadsposition. Massabruken expanderar. Nya bruket i Värö invigt Investeringarna på cirka 4 miljarder SEK vid massabruket i Värö färdigställdes under året. Efterfrågan på Södra Cells produkter var god och den sammanlagda produktionen uppgick till cirka 1,4 miljoner ton massa. Utbyggnaden av massabruken i Värö och Mörrum stärker Södras globala marknadsposition. Vid Södras massabruk tillverkas barrmassa av gran- och tallved och lövmassa av bland annat björkved. Massan säljs främst till europeiska tillverkare av mjukpapper, specialpapper, förpackningar och tryckpapper. De olika slutprodukternas kvalitet och egenskaper beror på träfiberdimension och produktionsmetod. Den långfibriga barrmassan ger god styrka och har bra uppsugningsförmåga. Lövmassa är kortfibrig vilket ger mjukhet och bra tryckegenskaper. Textilmassa (dissolvingmassa) tillverkas huvudsakligen av björkved vid bruket i Mörrum och används inom textilindustrin vid tillverkning av till exempel viskos och lyocell. STRATEGISK INRIKTNING Södra Cells verksamhet baseras på lönsam organisk tillväxt utgående från svensk råvara och de traditionella massaprodukterna. Företagets struktur är anpassad för stora volymer och konkurrensmässigt hög kvalitet. Satsningarna vid massa bruken görs till väsentliga delar för att uppnå de strategiska målen och växa tillsammans med Södras kunder. Utbyggnaden av produktionen i Värö och Mörrum bidrar till ökad konkurrenskraft. VERKSAMHETEN 2016 Omsättning och resultat för 2016 låg på en god nivå. Resultatförsämringen jämfört med 2015 förklaras främst av lägre prisnivå men också av lägre produktions volym relaterad till omställningen i samband med det omfattande investeringsprogrammet. Nedgången motverkades dock av en gynnsam valutasituation. Ett målmedvetet arbete med ständiga förbättringar i den operativa verksamheten tillsammans med fortsatta investeringar och effektiviseringar vid massabruken bidrog till den goda produktiviteten. Den sammanlagda produktionen vid de tre massabruken uppgick till cirka 1,4 miljoner ton (1,5). Utbyggnaden i Värö slutförd. Investeringarna på sammanlagt cirka 4 miljarder SEK vid bruket i Värö färdigställdes under året. Uppstarten skedde under andra halvåret med högtidlig invigning den 30 september. Årsproduktions 20 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

23 Förvaltningsberättelse takten ökar från tidigare ton till ton och beräknas uppnås fullt ut under Därmed blir Värö ett av världens största och modernaste massabruk för produktion av barrsulfatmassa. Utbyggnad i Mörrum. Cirka MSEK investeras i Mörrum för att öka produktionskapaciteten från till cirka ton per år fördelat på ton pappermassa och ton dissolvingmassa. Utbyggnaden omfattar en ny flisfabrik med två separata renserilinjer samt ombyggnad av barrmassalinjen. Steg 1 av investeringen slutfördes under 2016 och steg 2 beslutades under året och innebär investeringar i nya indunstnings- och massatvättanläggningar. Ökad effektivitet i Mönsterås. Massa bruket i Mönsterås är välinvesterat och efter de senaste satsningarna på cirka 400 MSEK kan bruket nu även producera de mest krävande massakvaliteterna. Produktionskapaciteten uppgår till ton per år. Under året fortsatte investeringsarbetena som bland annat syftar till en effektivare energianvändning och ökad produktivitet. Pulp+ ett skräddarsytt servicekoncept. Södra utvecklar ständigt nya servicetjänster, inte minst genom att utnyttja digitaliseringens möjligheter till skräddarsydda lösningar. Det nya servicekonceptet Pulp+ adderar nya mervärden som på ett ännu tydligare och effektivare sätt lever upp till kundanpassad produktprestanda och höga kvalitetskrav. SÖDRA CELL 2016 NYCKELTAL Nettoomsättning, MSEK Rörelseresultat, MSEK Avkastning på operativt kapital, % Investeringar, MSEK Antal anställda Produktion, ton barrsulfatmassa lövsulfatmassa textilmassa Fiberförbrukning, milj m 3 fub 6,7 7,1 varav barrfiber 5,6 5,9 UTSIKTER FÖR 2017 Det finns en underliggande tillväxt i marknaden för avsalumassa. En ökad konkurrens förväntas i takt med att investeringar i ny kapacitet görs under de kommande åren, vilket medför en temporär obalans i marknaden. Södra är med sina utbyggda massabruk väl positionerat för att möta kundernas behov på den konkurrensutsatta marknaden. VÄRLDENS STÖRSTA PRODUCENTER AV BLEKT BARRSULFATMASSA Milj ton 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Arauco (Chile/Argentina) Mercer (Tyskland/Kanada) Södra Ilim (Ryssland) Metsä Fibre (Finland/Sverige) Canfor (Kanada) Paper Excellence (Kanada/Frankrike) Resolute Forest (Kanada) Domtar (Kanada/USA) CMPC (Chile/Argentina) Exklusive fluff och andra specialmassor samt internleveranser. PRODUKTION ton Mörrum varav barrsulfat textilmassa Värö barrsulfat Mönsterås varav barrsulfat lövsulfat Totalt ANVÄNDNINGSOMRÅDEN FÖR SÖDRAS MASSOR Tissue 43% Specialprodukter 25% Finpapper 12% Magasinpapper 12% Textilier 8% Försäljning till produktsegmentet tissue (mjukpapper) utgör den största delen av Södra Cells massa leveranser. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

24 Förvaltningsberättelse Forskning och utveckling Innovationskraft för hållbar utveckling Intensifierat innovationsarbete driver på och möter efterfrågan i den globala omställningen mot en hållbar bioekonomi. Södras satsning på att utveckla nuvarande och nya biobaserade produkter för nya affärer ökar. Målet för hållbar innovation är att Södra har kommersialiserat minst tre produkter med bättre hållbarhetsprestanda än dagens alternativ fram till år Under 2016 intensifierades arbetet genom inriktning på nya möjligheter kopplade till omställningen mot en bioekonomi och hållbara lösningar baserade på skogsråvara. Härigenom bidrar innovationsverksamheten aktivt till flera av Södras hållbarhetsmål. Koncernens satsningar på forskning och utveckling uppgick till 95 MSEK (94) och inkluderar den egna verksamheten samt stöd till externa forskningsprojekt. PRODUKT- OCH PROCESSUTVECKLING Arbetet inom ramen för produkt- och processutveckling kretsade även under 2016 primärt kring Södra Cells investeringar för organisk tillväxt med särskilt fokus på expansionen och uppstarten i Värö. Under 2016 ökade verksamheten gentemot Södras övriga affärsområden i omfattning. Ett par projekt som drivits under året har handlat om vidareförädling och teknikutveckling inom Södra Wood och dotterbolaget Trivselhus. Dessa insatser ökas ytterligare under En central del av innovationsstabens verksamhet inom existerande affärer är att stödja Södra Cells servicekoncept genom kundaktiviteter via olika samarbetsprojekt, bland annat utbildningen Fibre Education i Mörrum. Under året fortsatte även arbetet kring textilmassa och tidigare insatser har burit frukt i form av implementering av process- och produktutvecklande investeringar. NYA PRODUKTER Satsningen på biokompositen Durapulp fortsätter genom att konverteringsteknik för det nya materialkonceptet vidareutvecklas. Det sker vid pilotanläggningen för våtformning i Varberg samt i ett projekt som startades under året och är delfinansierat av EU-fonden LIFE. Projektet att utvärdera teknologier för kostnadseffektiv produktion av andra generationens biodrivmedel baserat på skogsråvaran fortsatte. Det sker inom bolaget Silva Green Fuel AS, som ägs av Södra och Statkraft. Projektet är ett av flera som kan kopplas till Södras hållbarhetsmål fossilfri produktion till 2020 och fossilfria transporter För att uppnå nollvisionen år 2030 krävs fördjupade samarbeten med olika partners. Södras intresseföretag Sunpine, som producerar biodiesel från tallolja, har utvecklat sin verksamhet genom att starta produktion av harts från tallolja. Harts används bland annat för att tillverka tryckfärg, men även för att tillverka lim. Målet är att producera ton harts per år. FORSKNING INOM DE STRATEGISKA ARENORNA Innovationsarbetet bedrivs inom flera strategiska arenor, dels internt inom Södra, dels i samarbete med kunder, genom nya klustersamarbeten med andra industrisektorer i olika värdekedjor. Samarbete sker också med forskningsinstitut och universitet. Södra medverkar aktivt i flera forskningsprojekt som koordineras av forskningsinstitut, universitet och högskolor, på både nationell och europeisk nivå. Forskningsprojekten är vanligtvis fleråriga och Södra deltar i projekt inom olika strategiska områden. Tyngdpunkten i projekten ligger på skoglig verksamhet och industriell verksamhet kring tillverkning av papper och textil. Skoglig verksamhet Skonsamma drivningsmetoder Skogsvårdsteknik Växtförädling Industriell verksamhet Hållbar biobaserad textilproduktion baserad på skogsråvara Massa för mjukpapper och förpackning Ligninbaserade produkter Biokemikalier Projektet inom den svenska strategiska innovationsagendan BioInnovation fortsätter. Södra deltar här tillsammans med ett flertal aktörer i den textila värdekedjan. Dessutom pågår projekt som fokuserar på hållbar biobaserad textilproduktion baserad på textilfibrer från skogsråvara och återvunnen biobaserad textil. Vidare deltar Södra i ett projekt inom området konstruktion och design som handlar om framtidens biobaserade byggande och boende. Södra, tillsammans med BillerudKorsnäs, Holmen, SCA Forest Products, Stora Enso och Sveaskog deltar i en satsning initierad av Kungl. Tekniska Högskolan i Stockholm (KTH) och Chalmers för att skapa en nationell forskningsplattform som ska bidra till att utveckla området biobaserade material och förverkliga den gröna omställningen av industrin. 22 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

25 Förvaltningsberättelse Södra arbetar tillsammans med sju andra intressenter (både företag och institut) i ett forskningsprojekt som koordineras av Innventia som syftar till att öka investeringarna i utveckling för tillverkning av kolfiberförstärkt plastkomposit från lignin. Forskningsprojektet medfinansieras av EU genom Bio Based Industries. Satsningen har stor betydelse för tillgången på biobaserade produkter i en framtida bioekonomi. Forskningsprojektet handlar om tillverkning av kolfiberförstärkt plastkomposit med god prestanda och lägre pris än idag. Lignin används som huvudsaklig kolfiberråvara. Syftet är att demonstrera komponenter för bilindustrin genom att skräddarsy råvaran, tillverkningsprocessen för kolfibrer samt olika tillverkningstekniker där inriktningen är att ersätta traditionella, tyngre material i bilar med lättviktskomposit. SÖDRAS FORSKNINGSSTIFTELSE Södra Skogsägarnas stiftelse för forskning, utveckling och utbildning delar ut anslag till forskningsprojekt och utbildningar som främjar skoglig och skogsindustriell verksamhet i södra Sverige. Stiftelsen bildades 1995 då 100 MSEK avsattes till forskningsprojekt med skogen som gemensam nämnare. Sedan dess har ytterligare tre avsättningar om vardera 50 MSEK gjorts, varav den senaste under Stiftelsen beviljade 16 MSEK under året till olika projekt, bland annat studier av klimateffektiva åtgärder i kedjan skog till färdiga byggnader, skogsvårdsteknik, ökat massautbyte och trädslagsfrågor. Stiftelsen beviljade drygt 8 MSEK i Chalmers-projektet AvanCell nya fibrer från befintlig processmiljö. Projektet syftar till att ta fram ny kunskap om hur massans egenskaper kan styras. Med kunskap om processmiljö och kemin i fiberns slutsteg, blekningen, kan fiberns flexibilitet och interaktionsförmåga förändras. Det medför mer hållbara processer och slutprodukter vilket efterfrågas både av massakunder och slutkonsumenter. Sedan start har stiftelsen delat ut cirka 190 MSEK till cirka 160 olika forskningsprojekt. MÅL HÅLLBAR INNOVATION Södra har år 2020 kommersialiserat 3 4 produkter med bättre hållbarhetsprestanda än dagens alternativ. UTFALL 2016 Under 2016 intensifierades innovationsarbetet genom inriktningen på nya möjligheter kopplade till omställningen mot en bioekonomi och hållbara lösningar baserade på skogsråvara. För det långsiktiga målet för produkter med bättre hållbarhetsprestanda fortsattes satsningar inom samtliga innovationsarenor och arbetet följer plan för att kunna nå målet. INNOVATIONER FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING Södras sågverk i Långasjö har certifierats av Svenskt Trä att producera certifierad målad panel, CMP. CMP är kvalitetssäkrade och industriellt ytbehandlade utvändiga panelbrädor. För att bli certifierad leverantör av CMP måste de krav och riktlinjer som är framtagna av Svenskt Trä uppfyllas. CMP är en viktig innovation i omställningen mot ett hållbart samhälle. Det är en framtidsprodukt som dels minskar tidsåtgången vid projektering och montering, dels minskar antalet underhållsinsatser under fasadens livslängd. En stor fördel är att panelen kan monteras året om, vilket ökar förutsättningarna för ett ökat trähusbyggande i Sverige. Som certifierad leverantör av CMP kan Södra garantera kvalitet, när det gäller bearbetning, ytbehandling, färgsystem och träråvara. Samtliga steg i tillverkningsprocessen dokumenteras för att möjliggöra spårbarhet av individuella panelbrädor och garantera hög kvalitet. De färger som används är testade och godkända av ackrediterade tredjepartsorgan för att klara krav enligt gällande standarder och regler. Färgerna är specialanpassade för målning på utvändigt trä och appliceras under optimala förhållanden och med rätt mängd färg för att garantera en lång livslängd och ett enhetligt resultat. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

26 Förvaltningsberättelse Risker och riskhantering Södra är exponerat för risker som kan ha betydande påverkan på koncernen. Väl hanterade kan risker omvandlas till möjligheter, medan risker som inte hanteras ofta leder till skador och förluster. Södra verkar på en global marknad och påverkas därför av den allmänna konjunkturutvecklingen, valutaförändringar såväl som mer bransch- och bolagsspecifika faktorer. Här beskrivs de viktigaste risker som påverkar Södras förmåga att nå uppställda mål för koncernen samt hanteringen av dessa risker. Södra arbetar aktivt med att minimera identifierade risker genom förebyggande arbete. Om detta inte är möjligt kan risker säkras eller försäkras. Arbetet med identifiering, värdering och hantering av risker är en integrerad och viktig del av Södras verksamhetsstyrning. Koncernstab Ekonomi och Finans ansvarar för hantering av finansiella risker utifrån en av styrelsen fastställd finanspolicy. Arbetet med operativa risker styrs och hanteras av vd, ledningsgrupp och medarbetare i verksamheten i enlighet med centrala policies och riktlinjer. Under 2017 inrättas ett koncernövergripande säkerhetsråd med fokus på risker kopplade till anläggningar, transporter, hälsa och säkerhet samt IT. OPERATIVA RISKER Operativa risker ingår i det dagliga arbetet och hanteras i den operativa verksamheten. Riskerna går ofta att påverka och styrning och hantering regleras genom policies och riktlinjer. Operativa riskområden omfattar bland annat materiella tillgångar, organisation, personal och IT och är i många fall försäkringsbara. RISKER Anläggningar. Oförutsedda händelser som kan skada anläggningar, orsaka produktions bortfall samt skada varor under transport. STYRNING OCH HANTERING Systematiskt arbete med förebyggande underhåll. Egendoms- och avbrottsförsäkring där anläggningar försäkras till återanskaffningsvärdet. Vid produktionsbortfall ger tecknade försäkringar ett försäkringsmässigt täckningsbidrag. Varor under transport försäkras i de fall då det bedöms motiverat. Hälsa och säkerhet. Södras verksamhet innefattar anläggningar med farlig arbetsmiljö och arbetsmoment som kan innebära fara eller risker för hälsan. Här ingår även psykosocial arbetsmiljö. Inom koncernen bedrivs ett systematiskt arbetsmiljöarbete enligt vedertagen metodik med uttalat fokus på ständiga förbättringar. Samtliga massabruk är arbetsmiljöcertifierade (OHSAS18001). Södras företagshälsovård och förebyggande friskvårds insatser är också en viktig del i att skapa en hälsosam arbetsplats. Miljörisker. Miljöpåverkan genom förbrukning av vatten, energi och råvaror samt utsläpp vid transporter. Risker för oväntade utsläpp till luft, vatten, mark och påverkan på miljö, människor och lokalsamhällen. Södra följer gällande miljölagkrav, inklusive Seveso-lagstiftningen, och villkor för industriell produktion. Det bedrivs ett kontinuerligt arbete med energieffektivisering. I samtliga leverantörsavtal ställs miljökrav i linje med Södras leverantörskod. Stort fokus ligger på förebyggande arbete, försiktighetsprincipen i Miljöbalken tilllämpas, ansvar tas i samband med eventuell sanering av förorenad mark och ekonomiska medel är avsatta för att täcka sådana kostnader. Utöver detta finns ett stort antal områdesspecifika initiativ för att minska Södras miljöpåverkan, till exempel arbete för fossilfri drift inom massatillverkningen, HVObränsle för eget och kontrakterade åkerier samt införande av klassning av vattendrag, så kallade blå målklasser i gröna skogsbruksplaner. Produktsäkerhet. Flera av Södras produkter används i livsmedels- och byggindustrin, båda med tydliga och omfattande regelverk med fokus på säkerhet och producentansvar. Skulle produktbrister uppstå kan kunder och konsumenter drabbas. Samtliga affärsområden är certifierade enligt internationella standarder (ISO). Produkter upprätthåller relevanta märkningar/godkännanden, t ex godkända enligt FDA och BfR för användning i livsmedelsindustri, CE-märkning inom bygg industri m fl. Planer för information/återkallelse vid eventuella fel finns. Södra har dessutom produktansvarsförsäkringar där det bedöms relevant. Kompetensförsörjning. Södra är beroende av förmågan att rekrytera, behålla och utveckla kompetenta ledare och medarbetare. Om personer med rätt kompetens inte kan attraheras till och utvecklas i befattningar hos Södra får det negativa konsekvenser både på kort och på lång sikt. Södra har en HR-strategi och varumärkesstrategi, som tillsammans med systematiskt arbete för ledar- och kompetensförsörjning, ökar företagets attraktionskraft. 24 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

27 Förvaltningsberättelse STRATEGISKA RISKER Strategiska risker är kopplade till affärsutveckling, långsiktig planering och Södras konkurrenskraft. Värderingen av de strategiska riskerna görs av styrelsen och koncernledningen inom ramen för strategiarbetet och vid viktiga affärsbeslut. RISKER Klimat och natur. Klimatförändringar kan öka risken för stormar, översvämningar och bränder. Över tid kan förändringarna innebära minskad eller mer ojämn vatten tillgång, vilket medför längre torrperioder. Vegetationsgränser kan komma att förskjutas. Biologiska risker i form av skadedjursangrepp, rotröta och betesskador drabbar i första hand den enskilde skogsägaren, men i förlängningen även Södra. STYRNING OCH HANTERING Skogsskötselåtgärder minskar riskerna och kommuniceras kontinuerligt med skogsägarna: gallring, förädlat plantmaterial, stubbehandling etc. Stora utbildningssatsningar görs, bland annat genom Södraskolan. Vid stormfällningar följs beprövade metoder för snabb upparbetning. Etablerad krisorganisation och flexibel logistik borgar för beredskap att möta extraordinära händelser. Rotstående kontrakterat virke ska enligt avtal försäkras mot brandskador av skogsägarna. Ur ett industriperspektiv görs riskvärderingar kopplade till potentiella klimatförändringar vid investeringsprojekt. Mer gradvisa klimatförändringar som förändrar förutsättningarna för skogsbruk bemöts, bland annat genom anpassningar i existerande fröplantage och satsningar som Mera Tall -projektet. Konjunktur. Södras resultat påverkas starkt av konjunkturutvecklingen som direkt visar sig i prisutveckling och ändrade försäljningsvolymer. Negativa förändringar i såväl den globala som den lokala ekonomin kan medföra en negativ inverkan på Södras omsättning, finansiella ställning och resultat. Globaliserad marknadsinriktning med försäljning till kunder i många branscher och länder minskar sårbarheten och påverkan av lokala variationer i konjunktur. Parallellt med fortsatta satsningar på respektive affärsområdes huvudmarknader arbetar Södra aktivt för att öka sin närvaro på nya marknader och i tillväxtregioner, till exempel är Södra Woods försäljningskontor i Kina, USA och Storbritannien nu etablerade. Konkurrens. Branscherna för såväl massa som sågade trävaror är mogna med stark priskonkurrens. Prispressen ökar vid tillkommande produktionskapacitet eller svag konjunktur. Inom vissa segment förstärks detta ytterligare genom förändrade konsumtionsmönster, till exempel ger den ökande digitaliseringen en vikande efterfrågan på tryckpapper samtidigt som e-handeln ökar och det driver i sin tur efterfrågan på förpackningsmaterial. Inom byggsektorn påverkar konkurrens från andra material än trä, till exempel vid byggnationer och i inredningar. Kontinuerlig vidareutveckling av strategiska kundrelationer, till exempel genom längre avtal, minskar Södras sårbarhet samtidigt som det resulterar i en förbättrad långsiktig planering och avsättning med högre precision i prognoser. Investeringar i kärnverksamheten ger ökad effektivitet vilket stärker Södras konkurrenskraft och marknadsposition. De stora investeringsprojekten på Södra Cell är under intrimning. Södra Wood genomför en omstrukturering av sin produktionskapacitet. Innovationsstrategin med fokus på snabbare kommersialisering av innovationer och nya produkter säkrar konkurrenskraften på längre sikt. Råvarurisker. De närmaste årens industriella tillväxt och tilltagande marknadskonkurrens ökar betydelsen av medlemmarnas leveranstrohet och att skogsbruket bedrivs på hög nivå, både vad gäller produktion och miljö. För vedråvaran kompletteras det stora flödet från Södras medlemmar med viss andel importved. Avgörande för konkurrenskraften hos Södras slutprodukter, såväl massa som sågade trävaror och interiörprodukter, är vedråvarans FSC - och PEFC certifiering. Priser på övriga insatsråvaror varierar med konjunktur, tillgång och efterfrågan och ligger i de flesta fall utanför Södras kontroll, men har stark påverkan på konkurrenskraften. Den skogliga fältorganisationen satsar på breddad rådgivning och aktiv medlemsdialog samtidigt som medlemsstrategin innefattar konkreta satsningar på utbildningstjänster och verktyg som stödjer den enskilde medlemmen i skogsbruket. Södra fick under 2014 förnyat 5-årigt skogsbruks- och spårbarhetscertifikat för FSC och PEFC de kommande fem åren. Andelen certifierade medlemmar följs upp löpande och var under 2016 i enlighet med uppsatta mål. För importved ställs tydliga avtalskrav på spårbarhet (Chain of Custody) och dokumenterade rutiner för uppföljning säkerställer efterlevnaden. Priserna på insatsråvaror följs löpande. Inköp görs centralt med indexbaserade avtal och avtalslängder som balanserar tillgång och pris samt bedömt marknadsläge. Politiska risker. Opinion och intresseorganisationers krav på ökad miljöhänsyn manifesteras i politiska beslut som kan innebära sämre förutsättningar för ett lönsamt familjeskogsbruk, till exempel inom ramen för en ny skogsvårdslag. Transportskatter, t ex vägslitageavgift skulle innebära ökade kostnader och sämre konkurrenskraft. Södra arbetar aktivt med näringspolitiska insatser med syfte att säkerställa gynnsamma villkor för familjeskogsbruket och den kooperativa företagsformen. På internationell och nationell nivå sker arbetet i samarbete med Skogsindustrierna och LRF Skogsägarna. På regional nivå av Södra direkt och i samverkan med LRF:s regionala organisationer. Under 2016 har satsningen på näringspolitiskt arbete fortsatt, bland annat har flera representanter från Södra deltagit i arbetet med det nationella skogsprogrammet. Varumärkesrisk. Tillit och förtroende är fundamentalt både för Södras möjlighet att kontraktera de vedvolymer som industrin behöver och för att bibehålla medlemmar, kundrelationer och försäljningsvolymer. Om Södra eller någon av koncernens samarbetspartners vidtar åtgärder som står i strid med de värden och utfästelser som Södra representerar kan varumärket skadas. Södra bedriver ett aktivt internt arbete med värdegrund och uppförandekod. Kopplat till leverantörskoden finns en leverantörsuppföljningsprocess. Medlemmarnas skog omfattas av ett väletablerat revideringsprogram. Ansvar för varumärkesrättigheter är centraliserat och en resurs- och kompetensförstärkning har gjorts för näringspolitisk kommunikation. Krishanteringsförmågan i koncernen har stärkts genom en satsning på metodikutveckling och praktisk övning. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

28 Förvaltningsberättelse FINANSIELLA RISKER Södra är exponerat för finansiella risker avseende fluktuationer i resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, råvarupriser, räntenivåer samt refinansierings- och kreditrisker. Koncernens finansiella riskhantering är centraliserad till Treasuryfunktionen i moderföretaget, vars mandat regleras enligt en av styrelsen fastställd finanspolicy. Mer information om den finansiella riskhanteringen samt riskmandat finns i not 22. RISKER Valutarisk. Södras valutaexponering består av omräkningsexponering och transaktionsexponering. Den första uppstår när företaget har en tillgång eller skuld i en utländsk valuta som räknas om till moderbolagets valuta. Den andra när försäljnings- eller inköpspris anges i en främmande valuta. STYRNING OCH HANTERING Syftet med hanteringen är att minska svängningarna i koncernens resultat- och balansräkning. Enligt finanspolicyn får 0 70 procent av prognostiserade valutaflöden under den kommande tolvmånadersperioden säkras, och 0 50 procent av flödet under därpå följande tolvmånadersperiod. Påföljande två tolvmånadersperioder utgör de tillåtna säkringsintervallen 0 30 procent respektive 0 20 procent. Omräkningsexponering hänförlig till nettovärden i utländska dotterföretag valutasäkras endast om speciella skäl föreligger. Vid årets slut var, i likhet med föregående år, ingen av dessa exponeringar säkrade. Se även not 22. Massaprisrisk. Massaprisrisken på koncernnivå definieras som risken att det genomsnittligt erhållna massapriset vid försäljning avviker negativt från det av koncernen förväntade massapriset. Södras försäljningspris på massa kan enligt finanspolicyn säkras via massaprisderivat. Huvudstrategin är att vara restriktiv med sådana säkringar. Säkrad risk avser kassaflödesrisk, det vill säga risken att det massapris Södra kommer att erhålla avviker negativt från det av koncernen förväntade massapriset. Den verkligtvärderisk, som uppstår då Södra genom mervärdestjänsten Pulp Services Hedging erbjuder massaköpare leverans av massa till fast pris, säkras fullt ut enligt finanspolicyn. Likviditets- och finansieringsrisk. Med likviditets- och finansieringsrisk avses risk för att tillräcklig likviditet inte är tillgänglig vid önskad tidpunkt, eller att refinansiering blir kostsam eller försvårad. I finanspolicyn regleras kravet på en tillräcklig likviditetsreserv. Likvida medel tillsammans med kreditlöften ska motsvara minst 10 procent av en prognostiserad tolvmånaders rullande omsättning. Ränterisk. Ränterisk avser risken för negativa förändringar i marknadsräntan som kan ge en negativ påverkan på resultat och kassaflöde. För koncernens räntebärande placeringar anger finanspolicyn hur ränterisken ska begränsas genom att placeringarna fördelas på olika räntebindningstider. I not 22 beskrivs placeringsportföljens sammansättning och syften. För den finansiella skulden är målsättningen att hålla räntebindningen inom intervallet 0 18 månader eftersom det är Södras uppfattning att en relativt kort räntebindning på sikt leder till lägre finansieringskostnad för koncernen. Aktieprisrisk. Med aktieprisrisk avses risken för värdeförluster i portföljen till följd av förändringar i aktiernas marknadspris. För att begränsa aktieprisrisken i aktieinvesteringarna ska portföljen vara väldiversifierad avseende bransch/sektor, land/region och enskilda aktier. Kreditrisk. Södra utsätts för två huvudsakliga finansiella kreditrisker: emittentrisk och motpartsrisk. Med emittentrisk avses risken för värdeförändring i ett värde papper kopplad till utgivaren (emittenten). Med motpartsrisk avses här risken för att en motpart i en derivattransaktion inte kan fullgöra sina förpliktelser. Kreditrisken begränsas genom att finanspolicyn föreskriver att Södras likvida medel ska investeras i finansiella instrument med god likviditet och en kreditvärdighet om lägst BBB /K1 enligt kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor s kriterier eller liknande bedömningar från etablerade aktörer. Kundkreditrisker. Södra har ett stort antal kunder, de flesta i Europa, Nordamerika och Asien. Om Södra inte kan möta sina största kunders högt ställda krav samt om kunder inte fullgör sina betalningsåtaganden kan det uppstå en kundkreditrisk som påverkar koncernen negativt. Kreditgivningen till kunderna varierar beroende på marknad och produkt. Södra har i sin finanspolicy riktlinjer som styr hanteringen av kundkrediter för koncernen. Grundprincipen är att försäkra kundkrediter som är möjliga att försäkra. Undantag görs för vissa större kunder med långa relationer och hög kreditvärdighet. På marknader där det inte finns möjlighet att försäkra kundkrediter används remburser, förskottsbetalningar eller bankgarantier för att säkerställa betalningar. 26 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

29 Förvaltningsberättelse KÄNSLIGHETSANALYS Södra lever med stora resultatsvängningar. Flera av koncernens verksamheter är starkt konjunktur- och valutaberoende. Det är dock främst upp- och nedgångar inom massa industrin som ger upphov till resultatsvängningar på koncernnivå. Södra Skogs resultat är framförallt känsligt för förändringar av prismarginalen i virkeshandeln och anskaffade volymer. Sågverkens resultat påverkas främst av förändringar i trävarupris, timmerkostnad och flispris. För Södra Cell är det ändringar i massapris, valuta, volym och fiberkostnader som ger störst utslag. Tabellen visar hur resultatet skulle förändrats om värdena hade varit större eller mindre än det faktiska utfallet. (Avser tolvmånadersresultat baserat på genomsnittliga förhållanden under räkenskapsåret.) Vid beräkning av effekt på resultat har de angivna förändringarnas effekter på säkringsinstrument för valutor och massapriser beaktats. De effekter som skulle ha realiserats under året samt de orealiserade effekter som skulle uppstått vid årets slut har beaktats i angiven effekt på resultatet. Tabellen visar känsligheten för varje variabel för sig. I verkligheten påverkar förändringen av en variabel ofta även andra variabler, men med viss fördröjning. Till exempel kan en förstärkning eller försvagning av en valuta påverka marknadspriset. Några enkla tumregler för att beräkna en nettoresultatpåverkan finns inte eftersom sambanden är komplicerade och skiftar beroende på marknadsläge med mera. Känslighetsanalys Variabel Förändring Effekt på 12-månaders resultat, MSEK USD/SEK +/ 50 öre +/ 280 Massapris +/ 300 kr/ton +/ 330 Fiberkostnad för massabruken +/ 25 kr/m 3 fub /+160 Produktion av massa +/ ton +/ 120 Trävarupris +/ 50 kr/m 3 +/ 100 Timmerkostnad för sågverken +/ 25 kr/m 3 fub /+90 Produktion av sågade trävaror +/ m 3 +/ 20 Oljepris +/ 10 USD/fat /+20 Total lönekostnad +/ 3% /+70 Resultateffekt vid förändring av balansdagens valutakurs Variabel Förändring Resultateffekt, MSEK Kundfordringar USD +/ 50 öre 37 EUR +/ 50 öre 30 GBP +/ 50 öre 2 Leverantörsskulder USD +/ 50 öre 0 EUR +/ 50 öre 12 GBP +/ 50 öre 0 Eget kapitaleffekten motsvarar effekten på resultatet. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

30 Förvaltningsberättelse Övrig information REGLERAD VERKSAMHET Av Södras nettoomsättning omfattas 73 (86) procent av tillstånds- eller anmälningsplikt enligt miljöbalken. Södra bedrev vid slutet av året 55 (61) tillstånds- eller anmälningspliktiga verksamheter i Sverige. Till tillståndspliktiga verksamheter räknas Södras massabruk, sågverk, torvtäkter samt hamnen i Mönsterås. Anmälningspliktiga verksamheter är timmerterminaler, biobränsleterminaler, anläggningar för vidareförädling av sågade trävaror samt vindkraftverk. Massabruken har tillstånd med slutliga eller provisoriska villkor, främst för utsläpp till luft och vatten. Under 2016 skedde några större förändringar av tillstånden. Södra Cell Värö tog ett nytt miljötillstånd för ökad produktion i anspråk och investeringen färdigställdes under Det nya tillståndet innehåller prövotidsvillkor för utsläpp till luft och vatten. Södra Cell Mörrum ansökte under hösten 2016 om en tillfällig ändring av villkoret för utsläpp till vatten av kväve och fosfor. Den nivå som ansöktes om är redan beviljad vid en produktion över ton massa per år. Anledningen är att det förekommer stora projekt inom fabriken för att bygga bort flaskhalsar, vilket under projekteringstiden har visat sig orsaka instabila förhållanden i produktion och avloppsvattenrening. Ansökan beviljades i november 2016 och det tillfälliga villkoret är tidsbegränsat till utgången av Södra Cell Mönsterås blev indirekt berört av ett beslut från Länsstyrelsen i Kalmar län på grund av att torkan i sydöstra Sverige påverkat vattenflödet i Emån. Tappningen från magasinen minskades för att skydda sjösystemen uppströms. Inom Södra Wood fick sågverket i Orrefors ett nytt produktionstillstånd för m 3. Sågverken i Unnefors och Mönsterås ansökte båda om nya produktionstillstånd under året, för m 3 respektive m 3. Sågverket i Värö ansökte om ändring av bullervillkor. Listfabriken i Ronneby erhöll nytt produktionstillstånd för m 3 färdiga produkter. Beslut om nedläggning av sågverken i Ramkvilla, Torsås och Djursdala fattades under året. Försäljning av sågverket i Hauerseter och interiörträverksamheterna i Grimslöv, Nordingrå, Föllinge och Rottne genomfördes under året. Crown Timber Group (plc) förvärvades. Utöver anmälan av överskridanden av riktvärden och begränsningsvärden anmäldes ett antal andra miljöhändelser till berörd tillsynsmyndighet under 2016; bland annat brand, utsläpp av olja och kemikalier samt driftstörningar i renings- och analysutrustning. Södras industriella verksamhet mottog under året drygt 44 (39) externa klagomål. Merparten gällde lukt och buller från Södras tre massabruk. Klagomålen hanteras inom ramen för verksamheternas miljöledningssystem. Återkoppling sker till den klagande i de fall det önskas. Klagomålen redovisas även till berörd tillsynsmyndighet. Södras skogliga verksamhet fick under året 12 (8) formella synpunkter kopplade till skogscertifieringen. De formella synpunkterna gällde främst utförda skogliga åtgärder. MODERFÖRETAGET Resultat Moderföretagets nettoomsättning uppgick till MSEK (10 900). Omsättningsökningen är främst hänförlig till att dotterföretaget Södra Cell AB numera är fusionerat med moderföreningen Södra Skogsägarna ekonomisk förening. Rörelseresultatet för året uppgick till 705 MSEK ( 298). Resultatutvecklingen är främst relaterad till att dotterföretaget Södra Cell AB numera är fusionerat med moderföreningen Södra Skogsägarna ekonomisk förening. Finansnettot uppgick till 81 MSEK ( 84). Finansnettot påverkades främst av likvidationen av Södra Försäkring AB 77 MSEK och av försäljning av Södra Wood AS 51 MSEK. Resultatet efter finansnetto uppgick till 786 MSEK ( 382). Medlemmar Medlemsantalet var (50 360) per den 31 december Den anslutna medlemsarealen var 2,48 miljoner hektar (2,44). Vinstdisposition Styrelsens förslag till vinstdisposition för beslut på föreningsstämman innebär en vinstdelning till medlemmarna om 602 MSEK (1 002). Vinstdelningen består av utdelning på insatskapital med 4 procent (15) motsvarande 124 MSEK (439), utdelning på virkesleveranser med 8 procent (10) motsvarande 343 MSEK (436) MSEK och insatsemission med 10 procent (10) motsvarande 135 MSEK (127). Förutom ovanstående vinstdelning utdelas enligt avtal 7 MSEK (10) för förlagsinsatser. 28 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

31 Förvaltningsberättelse Trivselhus en ledande småhustillverkare Södras dotterbolag Trivselhus är en av de största småhustillverkarna i Sverige. Utöver premiumvillor, marknadsför och säljer Trivselhus villor under varumärket Movehome. Sedan några år levererar Trivselhus nästan uteslutande bostäder i totalentreprenadform. Trivselhus exploaterar även mark för styckehus och för utveckling av grupphusprojekt med lägenheter i radhus, kedjehus och parhus. Trivselhus samarbetar dessutom med markägare för utveckling av områden för grupphusprojekt. Under 2016 omsatte Trivselhus cirka MSEK och levererade omkring 500 bostäder. Cirka 700 nya avtal på bostäder tecknades, där grupphusprojekt utgör en kraftigt växande andel. Försäljning i Sverige sker genom 26 försäljningskontor från Malmö i söder till Luleå i norr. England är en växande marknad där Trivselhus marknadsför, säljer och levererar bostäder i företrädesvis grupphusprojekt. Trivselhus har cirka 300 anställda. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

32 Hållbarhet Ett hållbart Södra Skogen har en nyckelroll i omställningen till ett hållbart, biobaserat samhälle. Södras hela verksamhet utgår från den förnybara, återvinningsbara och biologiskt nedbrytbara skogsråvaran som kan ersätta fossila material i många sammanhang. Koncernens nya hållbarhetsmål driver på utvecklingen. FRAMTIDENS RÅVARA Södras produkter och tjänster baseras på förädling av skogsråvara som är förnybar, återvinningsbar och biologiskt nedbrytbar. Förnybar skogsråvara kan ersätta fossila material i många sammanhang. Södra visar vägen genom en ambitiös innovationsstrategi som satsar på forskning och utveckling för att finna nya användningsområden, metoder och produkter baserade på skogsråvarans möjligheter. SKOGEN BINDER KOLDIOXID Den växande skogen och användningen av trä har stor betydelse för att motverka klimatförändringar. Genom foto syntesen binder växande skog koldioxid och effekten ökar när skogen sköts hållbart och långsiktigt. Tillväxten i Sveriges skogar är fortsatt större än avverkningen, enligt Riksskogstaxeringen som tas fram årligen av Skogsstyrelsen tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). ANSVAR FRÅN FRÖ TILL KUND Effektivt resursnyttjande och kretsloppsprincipen ligger till grund för Södras verksamhet. Det innebär att Södra tar ansvar i alla led, från frö till kund. Genom att erbjuda produkter som är mer hållbara än många fossilt baserade alternativ, medverkar Södra i omställningen till ett hållbart, biobaserat samhälle. Men det handlar också om hållbarhetsperspektiv i rådgivning och ansvar i skogen, industriella processer samt affärer med leverantörer och kunder. Södra arbetar ansvarsfullt och målmedvetet för att optimera värdeskapande, minska negativ påverkan och minimera risker för såväl ägare som övriga intressenter. Södras företagsform, ägarstruktur och stabila ekonomi skapar handlingsutrymme samt möjliggör långsiktigt sunda beslut och satsningar på hållbara lösningar. STRATEGISKA INRIKTNINGAR OCH KONCERNMÅL Hållbarhet är ett nyckelområde i Södras koncernstrategi. Med utgångspunkt i Södras strategiska inriktningar för hållbarhet beslutade Södras styrelse under 2016 om 15 koncerngemensamma hållbarhetsmål. Tre av målen är särskilt prioriterade och likställda med koncernens finansiella mål. De strategiska inriktningarna och hållbarhetsmålen är framtagna dels baserat på analyser av Södras viktigaste hållbarhetsfrågor, dels i dialog med koncernens prioriterade intressenter. Genomförda analyser och intressentdialog har även utmynnat i väsentliga aspekter för Södras första hållbarhetsredovisning i enlighet med Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer G4. 30 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

33 Hållbarhet Södras hållbarhetsmål Södras styrelse beslutade under året om 15 koncerngemensamma hållbarhetmål. Under 2017 kommer målen att integreras i verksamhetens affärsplaner genom att affärsområdes- och stabsmål definieras, beslutas och följs upp. KLIMATPOSITIV VERKSAMHET Södras nettoutsläpp av växthusgaser ska vara mindre än noll. HÅLLBART SKOGSBRUK Södra ska bedriva och främja ett uthålligt och långsiktigt skogsbruk där hänsyn tas till naturvärden, sociala värden och kulturvärden. HÅLLBAR INNOVATION Södra utvecklar nya lösningar från skogen. MÅL Södras produktion är fossilfri år 2020 och Södras transporter är fossilfria år Den årliga skogstillväxten på Södras medlemsfastigheter är år procent högre än MÅL Södra avverkar inom rekommenderad, hållbar avverkningsnivå. År 2020 har hänsynen vid slutavverkningar utförda av Södra uppnått nivån 95 procent godkänt. År 2020 har arealen utförda naturvårdande skötselåtgärder uppnått nivån ha/år. MÅL Södra har kommersialiserat 3 4 produkter med bättre hållbarhets prestanda än dagens alternativ år Läs mer på sidan 32. Läs mer på sidan 36. Läs mer på sidan 22. EFFEKTIVT RESURSNYTTJANDE Södra effektiviserar användningen av den skogliga råvaran ur materialoch energisynpunkt. ANSVARSTAGANDE ARBETS GIVARE OCH ENGAGERADE MEDARBETARE Södra skapar goda, attraktiva och stimulerande arbetsförhållanden och erbjuder en inkluderande kultur. ANSVARSFULLA AFFÄRER Södra gör ansvarsfulla affärer för att utveckla en hållbar värdekedja, från frö till kund. MÅL Södras el- och värmeanvändning har minskat med minst 10 procent till år 2025, från 2015 års nivå. Södras årliga elproduktion överstiger elanvändningen. MÅL Södras sjukfrånvaro är högst 3 procent år Södra har en nollvision för arbetsskador och LTAR (lost-time-accident rate) minskar med 15 procent per år till 2020.* Minst 30 procent av Södras medarbetare är kvinnor år Minst 85 procent av medarbetarna rekommenderar Södra som arbetsgivare år MÅL Leverantörskoden ingår i Södras samtliga leverantörsavtal senast år Samtliga leverantörer med leverantörsavtal med Södra riskbedöms och prioriterade leverantörer utvärderas enligt kraven i Södras leverantörskod 2020.* Södra tar hänsyn till hållbarhetsrelaterade kriterier vid investeringar och affärer år Läs mer på sidan 40. Läs mer på sidan 44. Läs mer på sidan 46. * LTAR antal arbetskador med sjukfrånvaro per miljon arbetade timmar. * Prioriterade leverantörer är leverantörer där risken för avvikelser från leverantörskoden bedöms vara högre. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

34 Hållbarhet Klimatpositiv verksamhet Södras nettoutsläpp av växthusgaser ska vara mindre än noll. Den växande skogen och användningen av trä har stor betydelse för att motverka klimatförändringarna, tillsammans med utfasningen av fossila bränslen. Södra visar vägen genom hållbarhetsmål för fossilfrihet och ökad skogstillväxt samt satsningar på forskning och utveckling av klimat smarta produkter. Klimatförändringarna innebär både risker och möjligheter för Södras egen verksamhet och värdekedja. Södras insatser för att begränsa klimatförändringarna samlas inom den strategiska inriktningen klimatpositiv verksamhet. Hållbarhetsmålen driver arbetet framåt tillsammans med forskning och utveckling och koncernens insatser för ett effektivt resursnyttjande. VÄXANDE SKOG FRÄMJAR KLIMATET OCH BINDER KOLDIOXID Den växande skogen och användningen av trä spelar en betydande roll och är ett viktigt led i Södras strävan mot en klimatpositiv verksamhet. Växande skog binder mer koldioxid än den avger. Effekten ökar om skogen sköts på rätt sätt och anpassat till olika markers växtförutsättningar. Äldre träd binder mindre eller ingen koldioxid men avverkning och nyplantering gör att koldioxidupptaget tar fart på nytt. Tillväxten av skog i Sverige överstiger den mängd skog som avverkas. Mål för skogstillväxt Under 2016 beslutade Södra om hållbarhetsmålet att den årliga skogstillväxten på medlemmarnas skogsfastigheter ska vara 20 procent högre 2050 jämfört med En förutsättning är att den biologiska mångfalden bevaras och skogsmarkens naturliga funktioner och produktionsförmåga bibehålls. Hänsyn ska tas till kulturmiljö och friluftsliv. Under perioden 1990 till idag har skogstillväxten per hektar ökat med cirka 0,5 procent per år i Götaland. Det föreslagna målet innebär att skogstillväxtens positiva utveckling fortsätter i minst samma takt som under de senaste decennierna. Till åtgärderna som främjar detta mål hör att fortsatt hålla hög kvalitet i skogsskötselrådgivningen, att ha kontroll över skador på skogen samt att satsa på skogsträdsförädling och att förädlade plantor blir tillgängliga för Södras medlemmar. Södras hållbarhetsmål är fossilfri produktion år SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

35 Hållbarhet INSATSER FÖR FOSSILFRI PRODUKTION OCH FOSSILFRIA TRANSPORTER Förnybar energi dominerar i Södras verksamhet. Fossila bränslen används för transporter, i massabruken och i skogsbruket. Under 2016 var 1,3 (1,2) procent av bränslet som förbrukades i koncernen för produktionsprocesser fossilt. 83 (82) procent av bränslet som användes för arbetsmaskiner och transporter (interna och övriga) hade fossilt ursprung. Södras utsläpp av fossil koldioxid kommer till 85 (84) procent från arbetsmaskiner och transporter. Inleveranser av råvaror till Södras industrier sker i huvudsak med lastbil medan en stor andel av utleveranserna av produkter till kunder sker med fartyg. Mål för fossilfri produktion Under 2016 beslutade Södra om hållbarhetsmålet att koncernens produktion samt arbetsmaskiner och interna transporter ska bli fossilfria år I massabruken ersätts fossil olja i ökande utsträckning av biooljor och träpulver (i mesaugnar). Det biobaserade bränslet HVO (biodiesel) och diesel med inblandning av biodiesel används i ökad utsträckning för arbetsmaskiner och interna transporter vid Södras industrier. Utsläppen av fossil koldioxid från produktion, arbetsmaskiner och interna transporter ökade jämfört med 2015 på grund av ökad dieselförbrukning i skogsbruket. Mål för fossilfria transporter Under 2016 beslutade Södra om hållbarhetsmålet att koncernens övriga transporter ska bli fossilfria år Under 2017 kommer Södra att intensifiera arbetet för att minska fossilberoendet för koncernens transporter. Kontinuerliga förbättringar pågår redan som syftar till att optimera transporterna och öka fyllnadsgraden för varje transport. Exempelvis används lastbilar med ökad lastvolym, vilket bidrar till lägre koldioxidutsläpp och ökad trafiksäkerhet. Södra strävar också efter att öka godstransporterna med tåg och arbetar med fler terminallösningar, men utvecklingen hämmas av brister i infrastruktur och eftersatt järnvägsunderhåll. Vid kombinatet i Värö byggdes nya transportörer för bark och flis som ersättning för tidigare lastbilstransporter. HVO finns som ett alternativ till diesel vid fem av tankstationerna vid Södras industrier och erbjuds även till externa transportföretag som har avtal med Södra. Under 2016 var 47 (47) procent av drivmedlet som tankades vid Södras tankstationer förnybart, totalt 124 (136) GWh förnybart bränsle. Utsläppen av fossil koldioxid från transporter låg kvar på ungefär samma nivå som Under 2016 sålde Södra (31 150) ton råtallolja till produktion av råtalldiesel och talloljebaserade kemikalier. Södra och Statkrafts gemensamt ägda bolag Silva Green Fuel AS utvärderar teknologier för kostnadseffektiv produktion av andra generationens biodrivmedel baserad på skogsråvara. KLIMATSMARTA PRODUKTER Koncernens produkter består alla av förädlad skogsråvara. Förnybar skogsråvara kan ersätta fossila material i många sammanhang. Denna substitutionseffekt är en av de långsiktigt viktigaste effekterna av skogsbruk. Efterfrågan på hållbara produkter ökar, bland annat i takt med att kunder och konsumenter blir allt mer medvetna om hur deras beteende påverkar miljön och klimatet. Läs mer i avsnittet om Forskning och utveckling. Produkter med utsläppsdeklaration Södra Cell följer årligen upp sina koldioxidutsläpp och redovisar dem enligt Europeiska pappersindustriförbundets (CEPI) modell. Redovisningen sker på produktnivå och är en del i Södra Cells kunderbjudande. Södra Cell deltar i EU:s handel med utsläppsrätter för koldioxid. Syftet med handelssystemet är att på ett kostnadseffektivt sätt minska Europas växthusgasutsläpp. Södra säljer överskottet av utsläppsrätterna. MÅL FOSSILFRIHET ton SKOGSTILLVÄXT 2016 avser väderkorrigerat medelvärde för , på samma sätt för övriga år. m 3 sk/ha och år 10 Målnivå KLIMATPOSITIV VERKSAMHET Södras produktion är fossilfri år 2020 och Södras transporter är fossilfria år Den årliga skogstillväxten på Södras medlemsfastigheter är år procent högre än UTFALL 2016 CO 2-fossil från produktion: 101 kton, en ökning med 16% jämfört med CO 2-fossil från transporter: 224 kton, en ökning med 3% jämfört med Skogstillväxt: 6,8 m 3 sk/ha och år, en ökning med 3% jämfört med Basår 2015 CO 2-fossil produktion CO 2-fossil transporter Basår I målet för produktion ingår produktion, arbetsmaskiner (inklusive externa avverkningsentreprenörer som arbetar på Södras uppdrag) och interna transporter. I målet för transporter ingår övriga transporter, inklusive Södras eget åkeri SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

36 Hållbarhet Skogens koldioxidupptag PLANTERING UNGSKOG UPPVÄXT SKOG SKOGEN AVVERKAS OCH EN NY SKOG PLANTERAS Efter slutavverkning sker under några år ett utsläpp av koldioxid eftersom trädens fotosyntes försvinner. När den nya skogen är cirka 3 4 m hög (efter 8 10 år i södra Sverige) är balansen återställd. Södras medlemmar planterar i genomsnitt fler än tre plantor för varje avverkat träd. UPPVÄXT MEDELÅLDERS SKOG Koldioxidupptaget är som starkast när skogen är år gammal. När den blir äldre avtar upptaget. Vid cirka års ålder är det dags för slutavverkning i en typisk sydsvensk skog. Sett över en omloppstid tar trakthyggesskogen upp stora mängder koldioxid. Den är en kraftig kolsänka. 34 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

37 Hållbarhet SLUTAVVERKNING NATURSKOG ÄLDRE SKOG, NATURSKOG Skogen har förmåga att ta upp koldioxid i hög ålder, men förmågan minskar för att så småningom upphöra. Skogens upptag av koldioxid har kommit i balans med nedbrytningen av döda träd. Nettoeffekten för klimatet är noll. SÖDRAS MEDLEMSSKOGAR BINDER KOLDIOXID Ökningen av medlemmarnas virkesförråd motsvarar ett koldioxidupptag på i genomsnitt 14,4 (6,5) miljoner ton koldioxid per år under de senaste fem åren. Ökningen beror på ökat virkesförråd i Götaland enligt Riksskogstaxeringen. Koldioxidupptaget kan jämföras med Södras totala utsläpp av koldioxid, både från produktion och transporter, som under 2016 uppgick till 4,5 (4,6) miljoner ton koldioxidekvivalenter. 0,3 (0,3) miljoner ton var av fossilt ursprung och 4,2 (4,3) miljoner ton var av biogent ursprung. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

38 Hållbarhet Hållbart skogsbruk Södra ska bedriva och främja ett uthålligt och långsiktigt skogsbruk där hänsyn tas till naturvärden, sociala värden och kulturvärden. Skogscertifiering, markskoningsgaranti och gröna skogsbruksplaner med blå målklasser är några av verktygen för ett hållbart skogsbruk. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR HÅLLBART SKOGSBRUK Bland Södras medlemmar finns ett stort engagemang för ansvarsfullt brukande av skogen. Södra och medlemmarna strävar efter att hålla produktions-, miljö- och sociala värden i balans. Det sker genom frivilliga naturvårdsavsättningar och genom generell hänsyn i samband med alla skogliga åtgärder. Enligt principen frihet under ansvar bestämmer medlemmarna hur den egna skogen ska skötas för att balansera produktion och miljöhänsyn. Södra bidrar bland annat genom en rad rådgivnings- och servicetjänster kring skogsgårdens skötsel och förvaltning. Under året tog Södra fram en ny strategisk inriktning för miljöhänsyn inom Södra Skog. Inriktningen ersätter den tidigare Naturvårdspolicyn. GRÖN SKOGSBRUKSPLAN De flesta medlemmar använder Södras gröna skogsbruksplan för planering av sitt skogsbruk. Planen anger långsiktiga skötselmål för varje skogsbestånd. Målen är indelade i fyra målklasser och detaljerade beskrivningar läggs in för varje avdelning. HÅLLBART SKOGSBRUK HÄNSYNSAREALER De gröna skogsbruksplanerna bidrar till att skogslandskapet erbjuder en god kombination av värdefull virkesproduktion och bevarande eller nyskapande av biologisk mångfald. I planerna ingår även hänsyn till kulturarv och skogens sociala värden. Under året vidareutvecklade Södra sina digitala tjänster för att skogsägaren ska kunna uppdatera sin skogsbruksplan löpande. De gröna skogsbruksplanerna innehåller från och med 2016 också hänsyn till och skötsel av skogens vatten. MÅL FÖR HÅLLBAR AVVERKNINGSNIVÅ Under 2016 beslutade Södra om hållbarhetsmålet att koncernens avverkning ska ligga inom rekommenderad hållbar avverkningsnivå. Skogsstyrelsen och SLU gör regelbundet skogliga konsekvensanalyser. Konsekvensanalyserna omfattar flera scenarier där Sveriges skogar nyttjas och sköts på olika sätt och visar på konsekvenser av de olika scenarierna på 100 års sikt. Analyserna ger detaljerad information om skogens tillstånd och kan användas som underlag vid beslut om skogens långsiktiga användning. Den senaste skogliga konsekvensanalysen gjordes 2015 och visar att en hållbar avverkningsnivå för Södras medlemmar ligger på 5,5 6,7 m 3 sk per hektar och år, vilket motsvarar miljoner m 3 fub per år med dagens medlemsareal. Trädbevuxen skogsmark > 5m trädhöjd, > 10% krontäckning Generell hänsyn 5,4% Produktionsbestånd 76% produktionsyta av skogsmark 83% produktionsyta av produktiv skogsmark Trädbärande impediment 6,9% Reserverat, biotopskydd 2,9% NO/NS 8,1% K-bestånd 2,4% Produktiv skogsmark > 1 m 3 sk/hektar och år MÅL FÖR HÄNSYN VID SLUTAVVERKNING Under 2016 beslutade Södra om hållbarhetsmålet att hänsynen vid slutavverkningar ska uppnå nivån 95 procent godkänt till år Resultatet för 2016 var 95 (92) procent godkänt. För att följa upp den hänsyn som lämnas gör Södra ett så kallat Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar, där utförda avverkningarbeten revideras och betygsätts. Sammantaget kontrollerades 298 (348) trakter om totalt (1 534) hektar under Fältarbetet utförs av Södras skogsrevisorer och bokslutet används som underlag för ständiga förbättringar. Rapporterna finns tillgängliga på sodra.com. Årlig slutavverkning (80 år) 1,25% Vid 80 års omloppstid avverkas 1,25 procent av den produktiva skogsmarken varje år. Vid avverkning lämnas 5,4 procent kvar i form av kantzoner, hänsynskrävande biotoper och trädgrupper. En del av den lämnade arealen finns innan skogen avverkas och en del av arealen skapas vid avverkningen. Över tid kommer hela den brukade marken innehålla 5 procent hänsynsareal. MÅL FÖR NATURVÅRDANDE SKÖTSELÅTGÄRDER Under 2016 beslutade Södra om hållbarhetsmålet att arealen naturvårdande skötselåtgärder ska uppnå nivån hektar per år till Utfallet för 2016 var hektar och trenden är att arealen minskar. Behovet enligt skogsbruksplanerna är på en betydligt högre nivå och aktiviteten 36 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

39 Hållbarhet behöver öka för att värna de områden där särskild skötsel krävs för att bevara eller utveckla den biologiska mångfalden. Frivilliga avsättningar av produktiv skogsmark är ett viktigt bidrag till det nationella miljömålet om levande skogar. Både den gröna skogsbruksplanen och skogscertifieringarna kräver frivilliga avsättningar på minst 5 procent av den produktiva skogsmarksarealen. I genomsnitt har Södras certifierade medlemmar avsatt 8,1 (8,0) procent av sin produktiva skogsmarks areal för naturvård, totalt ( ) hektar. En stor andel, 85 (83) procent, av den avsatta skogen är äldre skog. Dessutom har (35 000) hektar av medlemmarnas produktiva skogsmark målklass K, som innebär kombinerade produktions- och miljömål utöver generell hänsyn. Vid alla skogliga åtgärder som utförs lämnas generell naturvårdshänsyn, till exempel död ved, gamla träd och värde fulla småmiljöer och kantzoner. Totalt lämnas cirka 5,4 (5,5) procent av arealen som generell hänsyn vid slutavverkningar. Södra har som första skogsföretag i Sverige tagit fram en tydlig rekommendation kring naturhänsyn vid GROT-hantering (GROT: grenar och toppar) vilket gynnar biologisk mångfald. GROT är inte bara ett värdefullt biobränsle som bidrar till klimatnyttan, utan också en attraktiv livsmiljö för många arter, främst insekter och svampar. NATURRESERVAT OCH ANDRA FORMELLA AVSÄTTNINGAR Totalt omfattas (52 500) hektar motsvarande 2,9 (2,2) procent av Södras medlemmars produktiva skogsmarks areal av formellt områdesskydd. Trädbärande impediment är lågproduktiva marker och har till viss del höga naturvärden. Totalt är ( ) hektar motsvarande 7 (8) procent av Södras medlemmars trädbevuxna skogsmarksareal trädbärande impediment som är skyddade från avverkning (samma andel trädbärande impediment i Södras medlems areal som i Götaland som helhet har antagits). AKTIVA BORTVAL I ett ansvarsfullt och hållbart brukande av skog gäller viktiga grundläggande principer kring virkeshantering och virkesfångst. Södra kontrollerar därför vedens ursprung och avstår leveranser från: illegala avverkningar naturskogar som har avverkats i syfte att använda området för plantager eller icke skoglig markanvändning skogsområden där hävdvunna eller medborgerliga rättigheter kränks skogar där höga bevarandevärden hotas genetiskt modifierade träd. CERTIFIERING AV MEDLEMMAR OCH ENTREPRENÖRER Skogscertifiering är ett viktigt verktyg för ansvarsfullt brukande av medlemsskogarna. Cirka 70 procent av Södras medlemmar är certifierade enligt FSC (Forest Stewardship Council) och/eller PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification). När skogsägaren ansluter sig till Södras gruppcertifikat tecknas ett avtal och skogsägaren åtar sig att följa certifieringskraven. Kraven innebär bland annat att upprätta en grön skogsbruksplan. Uppföljning sker genom årliga revisioner. Läs mer på sodra.com. För entreprenörer som utför skogliga åtgärder för Södras räkning krävs PEFC -certifiering för entreprenören och grönt körkort för varje medarbetare. Alla entreprenörer omfattas numera av Södras leverantörskod som infördes under 2015, läs mer på sidan 46. NATURVÅRD, AREAL NS-SKÖTSEL ha MÅL HÅLLBAR AVVERKNINGSNIVÅ 2016 avser medelvärde för , på samma sätt för övriga år. m 3 sk/ha och år HÄNSYN I SKOGSBRUKET %* HÅLLBART SKOGSBRUK Södra avverkar inom rekommenderad, hållbar avverkningsnivå. År 2020 har hänsynen vid slutavverkningar utförda av Södra uppnått nivån 95 procent godkänt. År 2020 har arealen utförda naturvårdande skötselåtgärder uppnått nivån ha/år. UTFALL 2016 Avverkningsnivån var 5,7 m 3 sk/ha och år, en ökning med 2% jämfört med 2015 och inom den hållbara avverkningsnivån. Andelen godkända slutavverkningstrakter i Grönt bokslut var 95%, en ökning med 3% jämfört med Arealen utförda naturvårdande skötselåtgärder var ha, en minskning med 15% jämfört med Max Min Hållbar avverkningsnivå Den hållbara avverkningsnivån är beräknad utifrån ett genomsnitt för Götaland. Under 2017 kommer en ny beräkning att genomföras utifrån Södras medlemmars marker. * Andel godkända slutavverkningstrakter i Grönt bokslut. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

40 Hållbarhet Fyra målklasser i skogsbruksplanen NO NATURVÅRD ORÖRT Områden avsatta enbart för naturvård och där naturvärden är bäst skyddade om skogen lämnas orörd. Exempel på NO-avdelningar är sumpskogar med naturlig vattendynamik. NS NATURVÅRD SKÖTSELKRÄVANDE Områden avsatta enbart för naturvård där särskild skötsel krävs för att bevara eller utveckla den biologiska mångfalden. Ett exempel är igenvuxna betesmarker där gran börjat konkurrera med gamla ekar. I detta fall ska granar runt ekarna fällas. K KOMBINERADE MÅL (PRODUKTION OCH MILJÖ) Områden där det både finns mål för virkesproduktion och för miljö. Fördelningen mellan produktion och miljö bestäms från fall till fall och anges i procent, till exempel 70 procent produktion och 30 procent miljöhänsyn. Ett exempel på en K-avdelning är ädellövskog med högre andel naturvärden men där viss del av arealen brukas för virkes produktion. PG PRODUKTION GENERELL HÄNSYN Virkesproduktion är det primära målet men generell hänsyn enligt målbilderna ska tas till natur- och kulturvärden vid skogliga åtgärder. Blå målklasser Blå målklasser innebär att vattendrag värderas och att ambitionen för hänsyn till vattenmiljö anges med målklasser. Vid blå målklassning görs först en naturvärdesbedömning, där en uppskattning görs enligt kriterierna naturvärde, påverkan, känslighet och om vattnet har särskilda plusvärden (NPK+). DE BLÅ MÅLKLASSERNA: VG vattenmiljö med generell vattenhänsyn VF vattenmiljö med förstärkt vattenhänsyn VS vattenmiljö med särskilda vattenvårdsåtgärder VO vattenmiljö som lämnas orörd CERTIFIERINGAR Areal (milj ha) Södra är certifierat enligt FSC och PEFC med licens nummer: FSC-C FSC-C FSC-C FSC-C PEFC/ Andel (%) Areal (milj ha) Andel (%) Areal (milj ha) Andel (%) FSC 1,6 64 1,5 63 1,4 61 PEFC 1,8 72 1,7 71 1,7 71 Den certifierade medlemsarealen ökar. Enskilda skogsägare ser mervärdet med skogscertifiering. För arbeten i vattenmiljöer krävs blått körkort, för att säkerställa att arbetet sker med hänsyn till miljön. Södra utbildar sin fältorganisation och entreprenörer om nya branschgemensamma målbilder för god natur- och miljöhänsyn vid slutavverkningar, vilka arbetas fram gemensamt av skogliga intressenter. MARKSKONINGSGARANTI MINSKAR MARKSKADORNA Sedan 2013 erbjuder Södra en markskoningsgaranti för att minska risken för markskador som skogsmaskiner kan orsaka vid biobränsleskörd, markberedning och slutavverkning. Södra införde en liknande garanti för gallring under MARK- OCH VATTENPÅVERKAN % Betyg 4 (mycket bra) Betyg 3 (bra) Betyg 2 (brist) Betyg 1 (dåligt) 98 procent av slutavverkningstrakterna i Grönt bokslut var godkända avseende mark- och vattenpåverkan 2016, vilket är det bästa resultatet hittills. STÖD TILL SÖDRAS MEDLEMMAR Södra erbjuder service och tjänster inom hållbart skogsbruk, från planta till slutavverkning. Bland Södras erbjudanden finns Södraskolan, ett unikt utbildningskoncept som utgår från skogsägarens behov. Målet är att öka kunskapen om hållbart skogsbruk samt inspirera till aktivt brukande av skogen för ökad tillväxt och lönsamhet. Under 2016 utökades Södras skogsekonomiska rådgivning och digitala tjänster. LOKAL FÖRANKRING VIA SAMVERKAN OCH DIALOG Vid avverkning i skog nära tätorter tas ökad hänsyn till sociala värden och friluftsliv genom nya rutiner och ökad dialog med allmänheten. Bland annat sätts informationsskyltar upp och närboende ges möjlighet att lämna synpunkter. Vidare främjas tillgängligheten genom att stigar, leder och uppehållsplatser hålls fria från ris och körskador. Kurser, medlemsmöten och andra sammankomster inom skogsbruksområdena gör Södra till en mötesplats i många lokalsamhällen. Här förs frågor vidare av och till Södras förtroendevalda genom dialog och samverkan. Angelägna frågor fångas upp och medlemmarna vårdar relationerna till intressenter såsom kunder, leverantörer, organisationer, myndigheter, beslutsfattare och närboende. 38 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

41 Hållbarhet OMFATTANDE VILTBETE HOTAR TALLEN I GÖTALAND Den senaste älgbetesinventeringen (ÄBIN) visade att betesskadorna på tallungskog är omfattande, framför allt i södra Sverige (se kartor nedan). En av de allvarligaste konsekvenserna av det höga betestrycket är att andelen tallungskog minskar, både genom direkta skador och genom att skogsägarna väljer att föryngra med olämpligt trädslag, ofta exempelvis plantering av gran som är mindre betesbegärligt. Alltför högt betestryck är en tydlig signal om obalans mellan mängden vilt och tillgången på foder. Detta är negativt för skogsgårdens lönsamhet, den biologiska mångfalden och även för viltfoderproduktionen. Resultatet från ÄBIN är därför det enskilt viktigaste skogliga faktaunderlaget som ska användas i älgförvaltningen. Södra arbetar på flera sätt för att bidra till bättre balans mellan skog och vilt. Det sker bland annat genom ökad produktion av tallplantor, informationsspridning och kunskapsuppbyggnad, exempelvis genom den webbaserade utbildningen Skog och klövvilt. EKONOMISKA KONSEKVENSER AV VILTBETE Resultaten från senaste årens ÄBIN har möjliggjort för Södra att med större säkerhet beräkna viltbetets ekonomiska konsekvenser och tillväxtförluster. Som underlag för beräkningarna har tidigare rapporter från Skogforsk använts tillsammans med värden från ÄBIN avseende skadenivåer och arealer tallmark. Beskogning av tallmark med annat trädslag än tall har i beräkningarna konsekvensmässigt likställts med genomsnittlig skadenivå för tall. Om skadorna fortsätter ligga på dagens nivåer leder viltbetet till tillväxtförluster på 14 procent per år för en medelfastighet i Götaland. Omräknat till nuvärdesförlust (ränta 2,5 procent) motsvarar detta en årlig kostnad på 90 SEK per hektar. Om beräkningen istället görs för enbart tallmark blir kostnaden 220 SEK per hektar. För hela Södras medlemsareal innebär dagens viltbete på samma sätt tillväxtförluster och därmed minskade avverkningsmöjligheter på cirka 1,6 miljoner m 3 fub per år, motsvarande nuvärdesförluster på 220 MSEK per år.* * Skogsbrukets gemensamma mål är minst 7 av 10 oskadade tallstammar. Målet innebär, med samma beräkningsprincip som ovan, att skogsägarna accepterar upp till cirka 4 procent lägre tillväxt per år, motsvarande nuvärdesförlust upp till cirka 70 MSEK per år. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

42 Hållbarhet Effektivt resursnyttjande Södra effektiviserar användningen av den skogliga råvaran ur material- och energisynpunkt. Effektivt nyttjande av resurser är en förutsättning för Södras kontroll av kostnader och miljöpåverkan, och för koncernens konkurrenskraft. Södras insatser för ökad resurseffektivitet präglas av kretsloppsprincipen. EFFEKTIV ENERGIANVÄNDNING Södra använder till största del biobränslen för de industriella produktionsprocesserna. Dessutom frigör energieffektivisering i Södras industrier biobaserad energi i form av el, fjärrvärme och biobränslen. Alla affärsområden levererar energi och/eller biobränslen externt och Södra har ett energiöverskott. Skogsråvara Massafabrik HUVUDPRODUKTER Pappersmassa Textilmassa Mesa Kalk Vitlut Svartlut MASSABRUKENS ÅTERVINNINGSPROCESS Massabrukens återvinningsprocess har stor betydelse för Södras effektiva resursnyttjande. I processen återvinns kok kemikalier från massaproduktionen och energi för tillverkningsprocessen genereras. Svartlut (använda kokkemikalier och utlösta vedämnen) indunstas (vatten kokar bort). Svartlut med högre torrhalt bränns i sodapannan. Kok kemi kalierna återvinns som grönlut. Ånga produceras för elproduktion och processvärme. Grönlut omvandlas till vitlut med hjälp av kalk i kausticeringen. Mesa bränns i mesaugnen till kalk som återanvänds i kausticeringen. Biprodukter Indunstning Grönlut Sodapanna Energi/ överskott Biprodukter Fjärrvärme Grön el 40 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

43 Hållbarhet MÅL FÖR EFFEKTIVT RESURSNYTTJANDE Under 2016 beslutade Södra om hållbarhetsmålen att minska el- och värmeanvändningen med minst 10 procent till år 2025 i jämförelse med 2015 års nivå och att Södras årliga elproduktion ska överstiga elanvändningen. Under året fortsatte satsningarna på energieffektivisering inom koncernen. På sågverken och hyvlerierna genomfördes processoptimeringar och byten till mer energieffektiv utrustning. Elanvändningen för produktion av sågade trävaror ökade medan värmeanvändningen minskade. Som en del i ombyggnationen av massabruket i Värö byggdes sekundärvärmesystemet om så att mer restvärme utnyttjas. Dessutom togs en ny kondensturbin i drift. Även vid massabruket i Mörrum gjordes processförändringar för att minska ångförbrukningen och utnyttja mer restvärme. Produktionsstopp i samband med ombyggnationen av massabruket i Värö ledde till högre el- och värmeanvändning för produktion av massa jämfört med EL El produceras vid Södras tre massabruk i Mönsterås, Mörrum och Värö. Dessutom äger Södra sex vindkraftverk i Mönsterås med en total effekt av 14 MW. Elproduktionen under 2016 var GWh (1 379) varav 33 GWh (35) från vindkraft. Den lägre elproduktionen 2016 beror på produktionsstopp i samband med ombyggnationen av massabruket i Värö. I massabrukens sodapannor förbränns organiska ämnen från veden, framför allt lignin. Ångan som genereras utnyttjas för elproduktion. 99,4 (99,5) procent av den totala elproduktionen under året kom från förnybara bränslen. EXTERNA ENERGILEVERANSER Södra Cell tilldelas elcertifikat för en del av elproduktionen. Elcertifikatssystemet är ett stödsystem som syftar till att öka produktionen av förnybar el. Södra Medlemsel erbjuder medlemmar, medarbetare och samarbetspartners att köpa grön el från massabruken och de egna vindkraftverken. Ursprungsgarantier är ett elektroniskt certifikat som beskriver elens ursprung. Elproducenter får certifikat av staten för varje producerad megawattimme el. Certifikaten kan sedan handlas på en öppen marknad. Gröna ursprungsgarantier som täcker elförbrukningen för Södrakoncernen och för kunder till Södra Medlemsel används av Södra och tas bort från marknaden. FJÄRRVÄRME Södra levererar fjärrvärme från koncernens tre massabruk samt från sågverken i Kinda och Torsås till närliggande orter. Dessutom utnyttjas kombinatsfördelar i Mönsterås och Värö där massabruken levererar fjärrvärme till sågverken. Fjärrvärmen utgörs till mer än hälften av restvärme från produktionen. FASTA BIOBRÄNSLEN Biobränslen tas tillvara på flera sätt i Södras värdekedja. Från skogen kommer grenar och toppar som en biprodukt vid avverkningar. I massabruken barkas veden innan den flisas och barken används både för intern energiproduktion samt säljs på marknaden som biobränsle. I sågverken bildas en mängd olika biobränslesortiment: bark från barkningen, flis från justerverk och spån från sågning och hyvling. Pellets produceras av spån från sågning och sållning. Torv bryts från torvmossar. GWh El Fjärrvärme Fasta biobränslen (skogsbränsle, bark, pellets, restprodukter och torv) Totalt MÅL EL- OCH VÄRMEANVÄNDNING MASSA kwh/ton massa Utfall El +6% Värme +4% Utfall avser förändring jämfört med basår EL- OCH VÄRMEANVÄNDNING SÅGADE TRÄVAROR kwh/m 3 sågade trävaror Utfall El +3% Värme 4% Utfall avser förändring jämfört med basår ELANVÄNDNING OCH ELPRODUKTION GWh/år EFFEKTIVT RESURSNYTTJANDE Södras el- och värmeanvändning har minskat med minst 10 procent till år 2025, från 2015 års nivå. Södras årliga elproduktion överstiger elanvändningen. UTFALL 2016 El- och värmeanvändningen för massa respektive sågade trävaror ökade med 6% (el) och 4% (värme) respektive ökade med 3% (el) och minskade med 4% (värme) jämfört med Elproduktionen översteg elanvändningen, nettoleveranserna var 52 GWh Elanvändning Elproduktion De externa energileveranserna 2016 var på totalt omkring GWh. Leveranserna av samtliga energislag minskade. Minskningen för el och fjärrvärme beror på produktionsstopp i samband med ombyggnationen av massabruket i Värö. Minskningen för fasta biobränslen gäller både biobränslen från skogen och restprodukter från industrin. Produktionen i både massabruken och sågverken var något lägre jämfört med SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

44 Hållbarhet RESURSER OCH MATERIAL De viktigaste resurserna i Södras produktionsprocesser är virkesråvara, sågade trävaror, kemikalier, förpackningsmaterial och vatten. Massabruken använder stora mängder kokkemikalier i produktionen och dessa återvinns nästan helt. Effektivt nyttjande av virkesråvara och kemikalier är grundläggande då det bidrar till minskad miljöbelastning och lägre kostnader. Södra driver projekt inom forskning och utveckling för att optimera användningen av virkesråvaran ur material- och energisynpunkt. PRODUKTER OCH BIPRODUKTER Södras olika produkter baseras på skogsråvara som förädlas i olika utsträckning. Huvudprodukter är virkesråvara, pappers- och textilmassa, sågade trävaror, interiörträprodukter, biobränsle, huskroppar och plantor. Biprodukter från Södras verksamhet används bland annat i byggmaterial, som biobränslen samt för biodrivmedelsproduktion och som råvara till kemikalieindustrin. Genom forskning och utveckling finner Södra nya metoder, produkter och användningsområden för skogsråvaran. VATTEN Södras industrier, framförallt massabruken, kräver god tillgång till vatten. Massabruken använder ytvatten från vatten dragen Emån, Mörrumsån och Viskan. Även sågverken använder ytvatten, med några undantag. Samtliga fabriker med råvattenuttag är underställda vattendomar som reglerar uttaget och säkerställer att verksamheten inte medför negativa effekter. Massabruken tillämpar en rad vattenbesparande åtgärder, bland annat motströmsprincipen vid massatvätt. Principen innebär att vatten används för tvätt motströms i flera steg. Det renaste vattnet används för tvätt av den renaste massan. Tvättvattnet förs därefter till indunstning. Kondensat från indunstningen återanvänds som tvättvatten i processen. Nästan alla sågverk recirkulerar vatten för timmerbevattning. Klimatstyrningssystem används för att effektivt anpassa vattenmängden efter avdunstningen. Interiörträanläggningarna använder kommunala vatten system var det vattenbrist, framför allt i sydöstra Sverige. Situationen i Emån var ansträngd och detta var kopplat till den mest omfattande torkan på många år inom Emåns avrinningsområde. Enligt beslut från Länsstyrelsen kunde Södra Cell Mönsterås minska tappningen och minimera flödet från sjöarna uppströms och med detta bibehålla ett långsiktigt lägre vattenflöde i Emån. UTSLÄPP TILL LUFT OCH VATTEN De industriella verksamheternas utsläpp till luft och vatten regleras i miljötillstånd. Södra arbetar för att minska miljöpåverkan från de skogliga och industriella verksamheterna. Luftutsläppen orsakas framför allt av massabruken samt transporter av råvaror, produkter, biprodukter och avfall. Lukt, damm och buller från Södras industriella och skogliga verksamheter kan påverka närområdet. 42 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

45 Hållbarhet Utsläpp till vatten kommer framför allt från massabruken. Avloppsvattnet går till massabrukens egen vattenrening innan det släpps ut i Kattegatt respektive Östersjön. Renat avloppsvatten från massabruken håller god kvalitet och uppfyller de krav som ställs på massaindustrin i EU:s industriutsläppsdirektiv. I slutet av 2014 togs en skivfilteranläggning i drift som avskiljer partiklar från utgående vatten vid massabruket i Mörrum. Samtidigt utökades kapaciteten i den biologiska reningen. Under 2015 syntes resultatet av investeringen i form av minskade utsläpp till vatten. Under 2016 förekom det dock stora problem i reningsanläggningen med förhöjda utsläpp som följd. En av anledningarna är att det i slutet av 2015 installerades nya tvättpressar och ett nytt försileri i brunmassatvätten som under första delen av året orsakade problem i produktionen vilket i sin tur gav instabila förhållanden i reningsanläggningen. Även under resten av året var det till och från driftproblem i fabriken som påverkade reningen. Det pågår ett omfattande samarbete med olika experter för att hitta grundorsaken till problemen och det finns arbetsgrupper som arbetar med åtgärder både på lång och kort sikt. Ombyggnationen av massabruket i Värö slutfördes under året. Bland annat driftsattes ytterligare en biologisk rening för processavlopp. Ombyggnationen kommer att bidra till lägre utsläpp till luft och vatten räknat per ton massa jämfört med tidigare, dock kan ökad produktion leda till högre totala utsläpp. Vid sågverket i Långasjö minskade utsläppen av kväveoxider under året genom justering av pannorna. Samtidigt minskade bränsleförbrukningen. Sågverken i Mönsterås och Värö arbetade med att minska dieselförbrukningen på olika sätt och därmed också utsläppen till luft. ÅTERVINNING OCH AVFALL I linje med kretsloppstänkandet prioriterar Södra material- och energiåtervinning av det avfall som uppstår. Farligt avfall består till stor del av olika typer av oljehaltigt avfall och färgavfall som hämtas och tas omhand av godkända transportörer och mottagare. Deponerat avfall dominerar viktmässigt och läggs på egna deponier. Det deponerade avfallet består av oorganiskt material, framför allt grönlutsslam, aska och mesa från massabruken. Under året startade försök med återföring av bioaska till skogsmark. Syftet är att sluta kretsloppet och säkerställa skogens långsiktiga produktionsförmåga. Bioaskan framställdes vid massa bruket i Mönsterås genom att aska från barkpannan blandades med näringsämnen som lösts ut från vedråvaran i kokeriet. Södras bioaska innehåller näringsämnen som magnesium och kalium, men även en hög andel kalcium som bidrar till lägre försurningsgrad i skogen. Eftersom bioaskan framställs av material som tidigare deponerades på egna deponier minskar samtidigt mängden deponerat avfall. SANERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR Avsättning för framtida miljösaneringsåtgärder har gjorts med belopp som anses skäligt, baserat på tillgänglig information. Kostnader för framtida saneringsåtgärder är svåra att uppskatta och koncernen kan komma att belastas med ytterligare kostnader för sådana åtgärder. Saneringsåtgärder prioriteras utifrån risk för människors hälsa och miljön. Saneringen av den tidigare impregneringsanläggningen i Hultsfred startade under året med förberedande undersökningar. Saneringen av det nedlagda sågverket i Hjortsberga fortsatte med förändrad saneringsstrategi. Saneringarna i Hultsfred och Hjortsberga delfinansieras med statliga medel. Saneringen i Lidhult avvaktar resultatet från saneringen i Hjortsberga. En sågverkstomt i Ätran undersöktes under året efter föreläggande från Falkenbergs kommun. Processen för sanering av förorenad mark består förenklat av fyra steg: identifiering, undersökningar och ansvarsutredningar, sanering och efterkontroll. I figuren visas status för Södras pågående saneringar. I Övriga ingår objekt som identifierats i länsstyrelsernas kartläggningar, men där det inte ställts några krav från myndigheternas sida. Identifiering Undersökningar och ansvarsutredning Sanering Efterkontroll Övriga Ätran Hultsfred Lidhult Hjortsberga SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

46 Hållbarhet Ansvarstagande arbets givare och engagerade medarbetare Södra strävar efter goda, attraktiva och stimulerande arbetsförhållanden och att kunna erbjuda en inkluderande kultur. Som arbetsgivare har Södra fokus på koncernens gemensamma värdegrund, hälsa och arbetsmiljö, strategisk kompetensförsörjning samt prestationsstyrning. SÖDRAS HR-STRATEGI OCH MÅL Södras HR-strategi drivs utifrån fyra fokusområden med tydliga mål, nyckeltal och processer: Koncerngemensam värdegrund Hälsa och arbetsmiljö Strategisk kompetensförsörjning Prestationsstyrning Under 2016 beslutade Södra om hållbarhetsmål för HR. Södra har en nollvision för arbetsskador och arbetsskadefrekvensen, mätt som antal olyckor som resulterar i frånvaro per miljon arbetade timmar (LTAR, lost-time-accident rate) ska minska med 15 procent per år till I hållbarhetsmålen ingår också att sjukfrånvaron ska uppgå till högst 3 procent och att Södra ska ha minst 30 procent kvinnor anställda år Kompetensförsörjningen och rekryteringen ska stödjas av att 85 procent av medarbetarna år 2020 rekommenderar Södra som arbetsgivare. KONCERNGEMENSAM VÄRDEGRUND Södras värdegrund långsiktigt agerande, värdeskapande relationer vägleder det dagliga arbetet, förenar koncernen och stödjer Södras arbete mot att bli nästa generations skogsföretag. Under 2016 genomförde Södra värdegrundsdialoger i hela koncernen för att introducera och förankra Södras värdegrund samt för att stärka det långsiktiga arbetet med att utveckla den gemensamma företagskulturen, Ett Södra. ARBETSMILJÖ OCH SÄKERHET Södra vill kännetecknas av en stark säkerhetskultur med uttalat medarbetaransvar. Insatserna för bättre arbetsmiljö och hälsa bedrivs förebyggande och systematiskt. En stor del av arbetsmiljöarbetet sker lokalt i samverkan med fackliga organisationer. Chefer ska ha aktuell och relevant arbetsmiljöutbildning. Arbetsmiljömål sätts efter verksamhetens inriktning, krav och behov. Södras arbetsmiljöpolicy slår fast en nollvision för arbetsrelaterade sjukdomar och olyckor. Koncernledningen och styrelsen följer uppsatta nyckeltal. Under året inträffade 94 (75) arbetsplatsolyckor som medförde frånvaro och arbetsskadefrekvensen (LTAR) uppgick till 16 (13). Södra genomför insatser för att vända årets negativa utveckling, bland annat genom utbildningar kring säkerhet, kultur och strukturfrågor. Arbetet bedrivs i tre steg; förstärkning av kunskap, fokus på eget ansvar och fokus på teamets ansvar. Dessutom har kompetensförstärkning inom området skett genom nyanställning på koncernnivå. Vid utbyggnaden av massabruket i Värö förolyckades en medarbetare hos en underentreprenör vid montage av maskinutrustning. Polisutredning pågår och arbetsmiljöverkets utredning är vilande i avvaktan på resultatet av polisutredningen. INSATSER FÖR BÄTTRE HÄLSA Sjukfrånvaron inom Södra uppgick till 3,7 (3,7) procent. Det långsiktiga målet är 3 procent. Södras medarbetare erbjuds friskvårdsaktiviteter, företagshälsovård och sjukvårdsförsäkring. Södras sjukvårdsförsäkring ger snabb tillgång till specialistvård och försäkringen kan även tecknas av medarbetares familjer och Södras medlemmar. Södra erbjuder en särskild försäkring som innebär att professionella rehabiliteringsledare stödjer långtidssjukskrivna medarbetares återgång till arbetet. Långtidssjuka får även förstärkt sjukersättning. Medarbetare i Sverige erbjuds liv-, olycksfalls- och barnförsäkringar. KOMPETENSFÖRSÖRJNING Södra arbetar strategiskt och systematiskt med kompetensförsörjning för att attrahera, utveckla och behålla rätt kompetens för framtidens utmaningar, inte minst eftersom företaget står inför stora pensionsavgångar de närmaste tio åren. I Södras kompetensförsörjning ingår att identifiera, minska och stänga organisatoriska och individuella kompetensgap. För chefer och medarbetare finns tydliga mål och uppföljning sker löpande samt vid två formella tillfällen per år. Under året förstärktes Södras ledarutvecklingsprogram; utbildning sker nu även på engelska som ett led i Södras ökade internationalisering. Södras medarbetare har eget ansvar för utvecklingen av den egna och verksamhetens kompetens. Intern rörlighet uppmuntras enligt övertygelsen att det stärker företagskulturen, ökar motivationen och effektiviteten samt främjar utvecklingen av både individ och organisation. I samband med omstruktureringar har uppsägningar skett. Södra agerar ansvarstagande som arbetsgivare och vidtar de åtgärder som är möjliga genom omställningsstöd och omplaceringar. NÄSTA GENERATIONS ARBETSGIVARE Målet är att senast år 2020 ska 85 procent av medarbetarna rekommendera Södra som arbetsgivare. Flera riktade insatser görs för att öka kännedomen om Södra, positionera Södra 44 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

47 Hållbarhet som attraktiv arbetsgivare och visa på bredden av roller och uppgifter i den nya generationens skogsföretag. Även interna aktiviteter genomförs, bland annat genom att lyfta fram program för medarbetarutveckling och anställningsförmåner. PRESTATIONSSTYRNING Södras prestationsstyrning syftar framför allt till att genomföra koncernens affärsstrategi. Södras metodik för systematisk målstyrning och uppföljning ger de olika affärsområdena och funktionerna förutsättningar att definiera mätbara mål hela vägen från koncern till individ. Södra tillämpar även rörlig ersättning för att öka individens och organisationens prestation. Ersättningen är lika för alla och högst en månadslön per år. Det rörliga ersättningsprogrammet omfattar alla medarbetare utom koncernchefen. JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD Skogssektorn domineras alltjämt av män och Södra arbetar aktivt för att öka andelen kvinnor i företaget. Målet är 30 procent kvinnliga medarbetare år Vid årets utgång hade Södra 20 (19) procent kvinnliga medarbetare. Andelen kvinnliga chefer var 19 (20) procent. Södra ska vara en välkomnande arbetsplats. Det finns en uttalad ambition att rekrytera och behålla medarbetare med olika bakgrund, erfarenheter och perspektiv. Under året stärkte Södra den interna kompetensen inom jämställdhet och mångfald genom att anställa en person som genomför nulägesanalys som underlag för en strategisk förflyttning. Alla på Södra ska bidra till hälsa och välmående genom att visa varandra respekt och tillit, oavsett ålder, kön, etnicitet, trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Alla medarbetare inom Södra är ansvariga för att upprätthålla nolltolerans mot kränkande särbehandling i det dagliga arbetet. CENTRALT OCH LOKALT ANSVAR Koncernledningen är ansvarig för att implementera den koncerngemensamma HR-strategin. Strategin genomlyses och revideras kontinuerligt så att den fullt ut stödjer Södras koncernstrategi. Verksamhetsnära HR-funktioner ansvarar för att HR-strategin förankras och genomförs på lokal nivå. ANSVARSTAGANDE ARBETSGIVARE OCH ENGAGERADE MEDARBETARE MÅL Södras sjukfrånvaro är högst 3 procent år Södra har en nollvision för arbetsskador och LTAR (lost-time-accident rate) minskar med 15 procent per år till Minst 30 procent av Södras medarbetare är kvinnor år Minst 85 procent av medarbetarna rekommenderar Södra som arbetsgivare år UTFALL 2016 Sjukfrånvaro: 3,7%, ingen förändring jämfört med Antal arbetsskador: 94, en ökning med 25% jämfört med LTAR: 16, en ökning med 23% jämfört med Andel kvinnliga medarbetare: 20%, en ökning med 3% jämfört med Andel medarbetare som rekommenderar Södra: 40%, inget jämförelsetal finns på grund av förändrad mätmetod. HELTID/DELTIDSANSTÄLLDA Heltid 96% Deltid 4% Heltid: (3 446) anställda, varav 81% (82%) män och 19% (18%) kvinnor Deltid: 133 (153) anställda, varav 59% (56%) män och 41% (44%) kvinnor ANSTÄLLNINGSFORM Tillsvidare 94% Tidsbegränsad 6% Tillsvidare: (3 411) anställda, varav 80% (81%) män och 20% (19%) kvinnor Tidsbegränsad: 217 (188) anställda, varav 78% (73%) män och 22% (27%) kvinnor ARBETSSKADOR Antal Antal arbetsskador LTAR* 2014 Basår LTAR* 30 * LTAR (lost-time-accident rate). Antal arbetsskador med sjukfrånvaro per miljon arbetade timmar NYCKELTAL Antal anställda Andel kvinnor, % Personalomsättning, % 8,6 7,0 6,5 6,3 7,8 Genomsnittsålder, år Löner inkl sociala kostnader, MSEK Sjukfrånvaro, % 3,7 3,7 3,5 3,3 3,2 Personalomsättning: Nyanställda plus avgångar, dividerat med det genomsnittliga antalet anställda. Säsongsvariationer i antal anställda är mindre än en procent av det totala antalet anställda. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

48 Hållbarhet Ansvarsfulla affärer Södra gör ansvarsfulla affärer för att utveckla en hållbar värdekedja, från frö till kund. Koncernens upp förandekod och leverantörskod utgör grunden för Södras utveckling som ansvarsfull och attraktiv affärspartner. AFFÄRSPRINCIPER I UPPFÖRANDEKODEN Södras uppförandekod innehåller riktlinjer för hur medarbetare och andra som representerar Södra, inklusive styrelseledamöter och förtroendevalda, förväntas uppträda. Mer specifikt regleras bland annat gåvor, förmåner, ersättningar och representation, intressekonflikter samt konkurrensrätt. Koden finns tillgänglig på sodra.com. För att öka förståelsen för uppförandekoden genomför varje medarbetare en obligatorisk webbutbildning. Koncernledning, ledningsgrupper och nyckelgrupper deltar i en fördjupad utbildning. Även styrelsen har fått utbildning i uppförandekoden. 85 procent av Södras medarbetare genomgick utbildning i uppförandekoden under Utbildningen är inte helt slutförd. Ett fullständigt genomförande kommer inte heller att nås eftersom även tillfälligt anställda och semestervikarier tilldelades utbildningen. UPPFÖLJNING AV UPPFÖRANDEKODEN Förmodade avvikelser från uppförandekoden ska i första hand rapporteras till närmaste chef, annan person i ledande ställning, Södras HR-avdelning eller till facklig representant. För rapportering av allvarliga missförhållanden finns en intern visselblåsarfunktion för Södras medarbetare och andra personer som representerar Södra. Ett affärsetiskt råd ansvarar för utveckling och implementering av Södras affärsetiska policyer och riktlinjer. Rådet driver en företagsgemensam praxis och stärker företags kulturen i linje med Södras affärsetiska ställningstaganden. INKÖP OCH LEVERANTÖRSKOD Södras huvudsakliga inköp utgörs av virkesråvara, skogliga entreprenadtjänster, transporttjänster, insatsvaror, investeringar samt indirekt material och tjänster. Avtalsparter för Södras leverantörer finns främst i Sverige och EU, vilket underlättar utvärdering och kontroll. I skogsbranschen förekommer många fristående entreprenörer. Årliga affärsutvecklingssamtal sker med entreprenörerna och fältbesök genomförs. Samtliga leverantörer till koncernen omfattas av Södras leverantörskod. Södras medlemmar, som är privata skogsägare, omfattas inte. Leverantörskoden innehåller krav avseende affärsetik, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter och miljö. Koden finns tillgänglig på sodra.com. MÅL FÖR ANSVARSFULLA AFFÄRER Under 2016 beslutade Södra om hållbarhetsmål för ansvarsfulla affärer. Samtliga leverantörer som anlitas av Södra omfattas av koncernens leverantörskod och senast år 2017 ska leverantörskoden ingå i samtliga leverantörsavtal. Alla leverantörer ska riskbedömas och prioriterade leverantörer utvärderas enligt kraven i leverantörskoden senast år Prioriterade leverantörer är leverantörer där risken för avvikelser från leverantörskoden bedöms vara högre. Valet av granskningsmetod beror på leverantörens riskklassning. Vid högre risk för avvikelser genomförs leverantörsbedömning (självutvärdering) alternativt uppföljning på plats. UPPFÖLJNING AV LEVERANTÖRSKODEN Arbetet med att integrera granskning och bedömning av leverantörer enligt leverantörskoden påbörjades under året genom utveckling av befintliga arbetssätt inom Södras inköpsorganisationer. I granskningen ingår bland annat att bedöma affärsetik, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter och miljöpåverkan i leverantörskedjan. Granskningen av leverantörer görs inte enbart utifrån leverantörskoden utan även utifrån krav i FSC - och PEFC -standarderna. Certifierade medlemmar granskas inom ramen för skogscertifieringen. Även medlemmar utan certifiering och som levererat virke till Södra under verksamhetsåret granskas. ÅRETS LEVERANTÖRSGRANSKNING Under året granskades miljöpåverkan och/eller arbetsvillkor hos 204 leverantörer. I granskningarna identifierades 12 leverantörer ha betydande och/eller potentiellt negativ påverkan inom miljöpåverkan eller arbetsvillkor. Den identifierade negativa påverkan bestod bland annat i bristande kravställning i leverantörens leverantörsled samt bristande säkerhetsrutiner. För hälften av de granskade leverantörerna (med betydande och/eller potentiellt negativ påverkan) träffades överenskommelser om förbättrande åtgärder. Inga granskningar resulterade i avslutat samarbete. Genomförda granskningar baserades på krav i Södras leverantörskod och/eller FSC och PEFC. Eftersom uppföljningen på koncernnivå är ny finns inga jämförelsetal för leverantörsgranskningen. SAMHÄLLSANSVAR Södra informerar och samverkar med lokalsamhällen där företagets verksamheter finns. Södra står i förbindelse med skolor, föreningar, leverantörer och närboende. Frågorna som avhandlas rör vanligen logistik, säkerhet, utbildning och lokal samhällsutveckling. Södra är ofta en betydande aktör på de orter verksamheter bedrivs, bland annat genom att skapa sysselsättning både direkt och indirekt. Södras massabruk och sågverk levererar fjärrvärme till närliggande orter. 46 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

49 Hållbarhet Företrädare för Södra medverkar också i skolor med information om företaget, skogsbruk eller andra ämnen med anknytning till skog och skogsindustri. Koncernen erbjuder dessutom möjligheter till studiebesök, sommarjobb, praktik och examensarbete. Under sommaren 2016 anordnades Södrakollo för barn. PRODUKTANSVAR Södra erbjuder produkter av certifierad skogsråvara. Produkterna levereras med spårbarhetscertifikat från PEFC och/eller FSC. Certifieringen innebär att träråvaran kommer från ett ansvarsfullt skogsbruk och har kontrollerat ursprung. Bland annat levereras certifierad massa, sågade trävaror, interiörträprodukter och biobränsle. Trenden är att efterfrågan på produkter av certifierad skogsråvara ökar. Södra Cells olika kvaliteter av pappersmassa är godkända att användas för produktion av miljömärkta pappersprodukter enligt Svanen och EU Blomman. Samtliga kvaliteter är också godkända att användas för produktion av papper och kartong som kommer i kontakt med livsmedel enligt tyska och amerikanska livsmedelsnormer. En betydande del av Södras interiörträprodukter uppfyller även kraven för CE-märkning och har byggvarudeklarationer. Nature Plus är en annan märkning som förekommer. Produktinformationen som Södra lämnar styrs av lagkrav (till exempel säkerhetsdatablad för kemikalier) och av kundkrav (till exempel produkter med spårbarhetscertifiering eller miljömärkning). Kundundersökningar görs regelbundet i Södras verksamhet. MÅL ANSVARSFULLA AFFÄRER Leverantörskoden ingår i Södras samtliga leverantörsavtal senast år Samtliga leverantörer med leverantörsavtal med Södra riskbedöms och prioriterade leverantörer utvärderas enligt kraven i Södras leverantörskod Södra tar hänsyn till hållbarhetsrelaterade kriterier vid investeringar och affärer år UTFALL 2016 Andel leverantörer som har undertecknat Södras leverantörskod: 39% (exklusive avverkningsuppdrag och leveransvirke som inte omfattas av Södras leverantörskod). Andel av Södras inköpsvärde där riskbedömning av leverantörer gjordes: 63%. Riskbedömningen resulterade i 77 prioriterade leverantörer. Andel av prioriterade leverantörer där leverantörsbedömning gjordes (självutvärdering): 18%. Andel av prioriterade leverantörer där uppföljning gjordes på plats (hållbarhetsrevision): 8%. Ett koncernövergripande arbete med målet för hållbarhetsrelaterade kriterier vid investeringar och affärer påbörjades ej under året. Inga jämförelsetal finns för målen eftersom leverantörskoden är från INKÖP OCH LEVERANTÖRER INKÖPSKATEGORI BESKRIVNING ANTAL LEVERANTÖRER Virkesråvara Sågtimmer, massaved och sågade (varav avverkningsuppdrag trävaror 1), leveransvirke 1) och 107 externa leverantörer Skogliga entreprenadtjänster Transporttjänster 2) Insatsvaror 2) Investeringar 2) Indirekt material och tjänster 2) Fristående entreprenörer som utför arbeten för Södra och Södras medlemmar Transporter av virkesråvara och färdigvara Processkemikalier, bränslen, energi och förpackningsmaterial till Södras industriverksamhet Investeringar i Södras industriverksamhet Driftmaterial, fordon, IT, resor, förbrukningsmaterial, kontorsmaterial och tjänster till Södras verksamhet Från 2016 inkluderas Trivselhus i tabellen. 1) Avverkningsuppdrag och leveransvirke omfattas inte av Södras leverantörskod. 2) Omfattar leverantörer med en årlig omsättning hos Södra över 1 MSEK. INKÖPSKOSTNADER PER GEOGRAFISK LOKALISERING FÖR AVTALSPART % 94% Sverige, 1% övriga Norden, 3% övriga Europa och 2% övriga världen % Sverige och 2% övriga Europa % Sverige, 2% övriga Norden, 18% övriga Europa och 1% övriga världen 96 71% Sverige, 8% övriga Norden och 21% övriga Europa 36 34% Sverige, 62% övriga Norden och 4% övriga Europa % Sverige, 4% övriga Norden och 1% övriga Europa SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

50 Hållbarhet Styrning och organisation för hållbarhet Södras vision och värdegrund är basen för allt agerande inom koncernen. Vid sidan av Södras hållbarhetsmål och strategiska inriktningar för hållbarhet, finns ett flertal policyer, riktlinjer och målsättningar som anger kursen för Södras verksamhet. RAMVERK FÖR HÅLLBARHET Målmedvetet hållbarhetsarbete är en konkurrensfördel och ett naturligt inslag i Södras affärsmodell. Södras hållbarhetspolicy från 2012 innefattar koncernens övergripande ambitioner. De styrs av vad som är tekniskt genomförbart, ekonomiskt rimligt samt socialt och miljömässigt motiverat. Hållbarhetspolicyn reglerar hantering av naturtillgångar, inköp, produktion, produkter, transporter, energi, avfall samt arbetsmiljö och andra sociala aspekter. Flera principer beaktades i utvecklingen av de strategiska inriktningarna för ett hållbart Södra, bland annat de globala målen för hållbar utveckling, FN:s Global Compact, Sveriges nationella miljömål samt regeringens handlingsplan för företagande och mänskliga rättigheter. Ett antal internationella normer var vägledande för Södras hållbarhetspolicy samt uppförande- och leverantörskoder; FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, ILO:s kärnkonventioner om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Värderingar, principer och uppförandekoder gäller för Södras anställda samt andra representanter för Södra såsom styrelseledamöter och förtroendevalda, dock krävs inget undertecknande. Södras koncernspråk är svenska, styrande dokument översätts även till engelska. HÅLLBARHETSMÅL Under året fastställdes 15 koncerngemensamma mål för ett hållbart Södra. Tre av målen är prioriterade och likställda med koncernens finansiella mål. Arbetet med de koncerngemensamma hållbarhetsmålen skedde inom ramen för projektet Ett Hållbart Södra som initierades under En rad funktioner inom Södra involverades, liksom externa intressenter. Syftet är att stärka koncernen och hållbarhet har definierats som en viktig förändringsparameter i Södras koncernstrategi till Under 2017 integreras hållbarhetsmålen i affärsplanerna varvid även affärsområdes- och stabsmål beslutas. Inom ramen för Ett Hållbart Södra utvecklas även koncernens första hållbarhetsredovisning enligt Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer G4. STYRNING AV MILJÖASPEKTER Arbetet med miljö- och energifrågor i Södra utgår från hållbarhetspolicyn, som tillsammans med mål och riktlinjer styr koncernens insatser på området. Miljö- och energifrågorna hanteras inom ramen för verksamhetsledningssystemen för respektive affärsområde. De flesta miljöledningssystemen är certifierade enligt ISO Massabrukens och sågverkens energiledningssystem är certifierade enligt ISO Interna och externa revisioner av verksamhetsledningssystemen utförs årligen. Varje affärsområde arbetar med integrerade mål på utvalda områden i verksamheten. Miljötillstånden styr en stor del av den industriella verksamheten och verksamhetsledningssystemen är ett medel för att innehålla tillstånden. Södras verksamhet styrs av många lagar och regler, särskilt viktiga är skogsvårdslagen, miljöbalken och kemikalielagstiftning. STYRNING AV SOCIALA ASPEKTER En god och säker arbetsmiljö är en av Södras viktigaste frågor. Södras policyer och riktlinjer inom socialt ansvar omfattar bland annat arbetsmiljö, jämställdhet och mångfald samt trakasserier och mobbning. HR-arbetet bedrivs både centralt på koncernnivå och verksamhetsnära för lokal förankring och genomförande. Massabrukens arbetsmiljöarbete bedrivs inom verksamhetsledningssystemet med certifiering enligt OHSAS ORGANISATION FÖR HÅLLBARHET Södras hållbarhetsstab leds av hållbarhetschefen och består av ytterligare fem personer. Hållbarhetschefen rapporterar till vd som driver hållbarhetsfrågorna i koncernledningen. Hållbarhetsstaben samordnar Södras hållbarhetsarbete samt driver och stödjer utvecklingsfrågor inom koncernen och ansvarar för utveckling och revidering av hållbarhetspolicyn och hållbarhetsmålen. Det direkta ansvaret för hållbarhetsfrågorna är delegerat i linjeorganisationen från vd till respektive affärsområdeschef. Samordning och utveckling av hållbarhetsarbetet sker i flera råd, kommittéer och grupper. För styrning och uppföljning av de beslutade hållbarhetsmålen inrättades ett koncernövergripande råd. Gruppen samordnas med det befintliga Innovationsrådet för att bilda ett Innovations- och hållbarhetsråd. Rådet träffas fyra gånger per år. Södras affärsetiska råd utvecklar och implementerar Södras affärsetiska policyer och riktlinjer. Rådet instiftades 2015 och består av HR-direktör (ordförande), chefsjurist, ekonomi- och finansdirektör, hållbarhetssamordnare samt ledningsrepresentanter för affärsområdena Södra Skog, Södra Wood och Södra Cell. Rådet sammanträder två gånger per år. Det finns ytterligare grupperingar för samordning av hållbarhetsarbetet inom Södra. Till dessa hör den koncernövergripande miljökommittén och Södras interna revisorer 48 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

51 Hållbarhet (för intern revision av verksamhetsledningssystemen) som bidrar till erfarenhetsutbyte mellan affärsområdena. Inom Södra Cell finns en energikommitté och en kemikaliekommitté. REGLERAD VERKSAMHET Av Södras nettoomsättning omfattas 73 (86) procent av tillstånds- eller anmälningsplikt enligt miljöbalken. Södra bedrev vid slutet av året 55 (61) tillstånds- eller anmälningspliktiga verksamheter i Sverige. Till tillståndspliktiga verksamheter räknas Södras massabruk, sågverk, torvtäkter samt hamnen i Mönsterås. Anmälningspliktiga verksamheter är timmerterminaler, biobränsleterminaler, anläggningar för vidareförädling av sågade trävaror samt vindkraftverk. Massabruken har tillstånd med slutliga eller provisoriska villkor, främst för utsläpp till luft och vatten. Under 2016 skedde några större förändringar av tillstånden. Södra Cell Värö tog ett nytt miljötillstånd för ökad produktion i anspråk och investeringen färdigställdes under Det nya tillståndet innehåller prövotidsvillkor för utsläpp till luft och vatten. Södra Cell Mörrum ansökte under hösten 2016 om en tillfällig ändring av villkoret för utsläpp till vatten av kväve och fosfor. Den nivå som ansöktes om är redan beviljad vid en produktion över ton massa per år. Anledningen är att det förekommer stora projekt inom fabriken för att bygga bort flaskhalsar, vilket under projekteringstiden har visat sig orsaka instabila förhållanden i produktion och avloppsvattenrening. Ansökan beviljades i november 2016 och det tillfälliga villkoret är tidsbegränsat till utgången av Södra Cell Mönsterås blev indirekt berört av ett beslut från Länsstyrelsen i Kalmar län på grund av att torkan i sydöstra Sverige påverkat vatten flödet i Emån. Tappningen från magasinen minskades för att skydda sjösystemen uppströms. Inom Södra Wood fick sågverket i Orrefors ett nytt produktionstillstånd för m 3. Sågverken i Unnefors och Mönsterås ansökte båda om nya produktionstillstånd under året, för m 3 respektive m 3. Sågverket i Värö ansökte om ändring av bullervillkor. Listfabriken i Ronneby erhöll nytt produktionstillstånd för m 3 färdiga produkter. Beslut om nedläggning av sågverken i Ramkvilla, Torsås och Djursdala fattades under året. Försäljning av sågverket i Hauerseter och interiörträverksamheterna i Grimslöv, Nordingrå, Föllinge och Rottne genomfördes under året. Crown Timber Group (plc) förvärvades. Utöver anmälan av överskridanden av riktvärden och begränsningsvärden anmäldes ett antal andra miljöhändelser till berörd tillsynsmyndighet under 2016; bland annat brand, utsläpp av olja och kemikalier samt driftstörningar i renings- och analysutrustning. Södras industriella verksamhet mottog under året drygt 44 (39) externa klagomål. Merparten gällde lukt och buller från Södra Cells tre massabruk. Klagomålen hanteras inom ramen för verksamheternas miljöledningssystem. Återkoppling sker till den klagande i de fall det önskas. Klagomålen redovisas även till berörd tillsynsmyndighet. Södras skogliga verksamhet fick under året 12 (8) formella synpunkter kopplade till skogscertifieringen. De formella synpunkterna gällde främst utförda skogliga åtgärder. MILJÖKOSTNADER MSEK Tillsyn, tillståndsärenden Miljöavgifter, skatter Drift av reningsutrustning, avfallshantering m m Personal, utbildning, forskning och utveckling, miljö ledning m m Premier certifierat virke Summa kostnader Årets miljökostnader uppgick till 243 (252) MSEK, miljöinvesteringarna till 60 (79) MSEK och energiinvesteringarna till 303 (93) MSEK. Investeringarna omfattar både miljö- och energisatsningar och miljöandelen i andra investeringar. Energiinvesteringarna utgörs till största delen av en ny indunstningsanläggning vid Södra Cell Mörrum. VILLKORSÖVERSKRIDANDEN Miljötillstånden för Södras industriella verksamhet reglerar bland annat utsläpp till luft och vatten samt buller genom riktvärden och gränsvärden och/eller begränsningsvärden. Överskridande av riktvärden innebär en rapporteringsskyldighet till tillsynsmyndigheten och en åtgärdsplan för att undvika överskridanden i framtiden. Att överskrida gränsvärden är förenat med straffansvar. Ett begräns ningsvärde är att betrakta som ett gränsvärde från första stund vid ett överskridande. Södra Wood Värö överskred riktvärdet för buller och Södra Wood Långasjö överskred riktvärdena för kolmonoxid och stoft till luft. Inga gränsvärden eller begränsningsvärden överskreds inom Södra Wood. Södra Cell överskred riktvärden och begränsningsvärden vid 62 tillfällen under Södra Cell Mönsterås överskred riktvärdena för stoft från sodapannan och ammoniak från barkpannan samt totalt organiskt kol till vatten. Södra Cell Mörrum överskred riktvärdena för klorat, suspenderade ämnen, kväve och fosfor till vatten samt buller. Begränsningsvärdena för kväve och fosfor till vatten överskreds i och med att de tillåtna utsläppsvärdena överskreds för mer än två månader. Begränsningsvärdena för kväve och fosfor till vatten överskreds även gällande årsvärden. I september 2016 sökte dock Södra Cell Mörrum villkorslättnad för 2016 och 2017 för utsläpp av kväve och fosfor till vatten. Detta beviljades i november 2016 och nivåerna innehölls. Beskrivning av orsaker till problemen med förhöjda utsläpp till vatten samt åtgärder finns på sidan 43. Södra Cell Värö överskred riktvärdena för kväveoxider från sodapannan till luft, totalt organiskt kol, kväve, fosfor och suspenderade ämnen till vatten samt buller i en kontrollpunkt. Södra Cell Värös överskridanden av utsläppsvillkor till luft och vatten beror på driftstörningar och låg produktion i samband med uppstart av det ombyggda massabruket. Riktvärdena är satta som kg per ton massa. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

52 Hållbarhet Väsentlighetsanalys och intressentdialog Södras intressenter bidrar till koncernens utveckling. Intressentdialog och analyser av koncernens viktigaste hållbarhetsfrågor ligger till grund för Södras hållbarhetsmål och första hållbarhetsredovisning enligt GRI G4. Efter beslut av Södras styrelse påbörjades projektet Ett Hållbart Södra i slutet av Målet var att skapa goda förutsättningar för Södras framtida utveckling och position genom systematiskt och integrerat hållbarhetsarbete. Projektet innebar att fastställa koncerngemensamma strategiska inriktningar och koncernmål för ett hållbart Södra samt att etablera styrning och uppföljning i enlighet med redovisningsramverket Global Reporting Initiative (GRI). Projektet drivs sedan start av hållbarhetsstaben med deltagande från övriga staber och affärsområden. Projektet avslutas under Intresseorganisationer SÖDRAS PRIORITERADE INTRESSENTER Under 2015 fördes dialog om hållbarhet med Södras prioriterade intressenter. Bolag i samma bransch Kunder Ägare/ Medlemmar Medarbetare KARTLÄGGNING AV INTRESSENTER 2015 kartlades Södras intressenter av en mindre expertgrupp och urvalet förankrades med övriga organisationen. Prioriteringen av intressenter gjordes av projektgruppen för projektet Ett Hållbart Södra och fastställdes av projektets styrgrupp. Högt prioriterade intressenter hade större representation i de enkäter och djupintervjuer som ingick i den intressentdialog som låg till grund för väsentlighetsanalysen. Media Politiker och samhällsorgan Närboende Kapitalmarknad Affärs- och samarbetspartners INTRESSENTDIALOG Intressentdialogen syftade dels till att förstå förväntningarna på Södra och koncernens hållbarhetsagenda, dels till att fastställa Södras mest väsentliga hållbarhetsfrågor. Representanter för Södras prioriterade intressentgrupper gav sin syn på Södras fortsatta hållbarhetsarbete via 455 enkätsvar och 30 djupintervjuer. Södra står på olika sätt i förbindelse med sina intressenter. Den kontinuerliga dialogen med intressenterna sker i olika former och med olika frekvens, se tabellen. VÄSENTLIGHETSANALYS Parallellt med intressentdialogen samlades en projektgrupp bestående av experter från olika delar av Södra för att värdera Södras påverkan utifrån hållbarhetsaspekter och hur utvalda hållbarhetsaspekter påverkar Södra. Intressentdialogen och projektgruppens värdering resulterade i en analys av de hållbarhetsaspekter som har störst relevans för Södra. I väsentlighetsanalysen viktades intressenternas svar, där kunders svar värderades högst, följt av ägare/medlemmar, medarbetare, övriga samhället samt affärsoch samarbetspartners. De mest väsentliga hållbarhetsfrågorna som identifierades var hållbart skogsbruk, energianvändning, biologisk mångfald, lag- och regelefterlevnad i värdekedjan samt materialanvändning. STRATEGISKA INRIKTNINGAR OCH HÅLLBARHETSMÅL Under ett strategiseminarium utvecklade deltagarna förslag på strategiska inriktningar och aktiviteter för ett hållbart Södra. Omkring 35 medarbetare, medlemmar och externa experter deltog vid seminariet. Resultaten från intressentdialogen, väsentlighetsanalysen och strategiseminariet som genomfördes 2015, utgjorde underlag för de strategiska inriktningarna och Södras koncerngemensamma hållbarhetsmål som beslutades av Södras styrelse under Hållbarhetsmålen är en viktig drivkraft i Södras arbete med koncernens mest väsentliga hållbarhetsfrågor. 50 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

53 Hållbarhet FASTSTÄLLANDE AV HÅLLBARHETSREDOVISNING Genomförda analyser och intressentdialog utmynnade även i väsentliga aspekter för Södras första hållbarhetsredovisning i enlighet med GRI G4. GRI:s principer för innehåll (hållbarhetssammanhang, inkludering av intressenter, väsentlighet och fullständighet) var vägledande i arbetet med de strategiska inriktningarna för hållbarhet och koncernens hållbarhetsmål samt för innehållet i hållbarhetsredovisningen. Avgränsningar för de väsentliga aspekterna beslutades genom diskussioner i en expertgrupp. Detaljer kring avgränsningar samt kopplingen mellan väsentliga aspekter och strategiska inriktningar för hållbarhet finns på sidan 106. Väsentlighetsanalysen kommer att uppdateras med jämna intervall och vid behov, till exempel vid förändrad verksamhet, relevanta omvärldsförändringar eller förändringar i intressenternas huvudfrågor. SAMVERKAN FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Ett led i arbetet för fossilfrihet var beslutet att medverka i 2030-sekretariatet, det nationella sekretariatet för uppföljning av arbetet med fossiloberoende fordonsflotta För att främja en hållbar utveckling är Södra också representerat i organisationer som hanterar forsknings- och utvecklingsfrågor inom skogs-, miljöoch energiområdena. Bland dessa kan nämnas LRF Skogsägarna, Skogforsk, Skogsindustriernas kommittéarbete, Stiftelsen Skogsindustriernas Vattenoch Luftvårdsforskning (SSVL), Energif orsk, Biobased industries consortium samt Swedish Standards Institute. Skogforsk beslutade under året om en ny strategi med visionen Skogforsk leder hållbar utveckling. SSVL delfinansierade en studie kring Återhämtning och kvarvarande miljöeffekter i skogsindustrins recipienter. Resultatet visade att recipienterna har eller är på väg att återhämta sig. Inom Energiforsk deltar Södra i programmet Resurs- och klimateffektiv skogsindustri. INTRESSENTGRUPP VIKTIGA FRÅGOR AKTIVITETER, DIALOG OCH KONTAKT 2016 Kunder Affärsetik Produktprestanda (t ex kvalitet, säkerhet, pris, utveckling) Spårbarhet Lag- och regelefterlevnad i värdekedjan Miljöpåverkan (t ex utsläpp, resursnyttjande) Arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter Års- och hållbarhetsredovisning Kundkontakter (t ex möten, undersökningar) Forsknings- och utvecklingsprojekt Uppförande- och leverantörskod Verksamhetsledningssystem Certifieringar (till exempel FSC, PEFC ) Ägare/medlemmar Medarbetare Affärs- och samarbetspartners Kapitalmarknad Närboende Politiker & samhällsorgan Media Intresseorganisationer Lönsamhet och vinstdelning Avsättning för virkesråvara Näringspolitik Skoglig service Hållbart skogsbruk Anställningsförhållanden och -villkor Hälsa och säkerhet Karriär- och kompetensutveckling Mångfald och jämställdhet Affärsetik Hållbarhetskrav i leverantörskod Avtalsvillkor Bedömning och uppföljning Hållbart företagande (ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvarstagande) Finansiell ställning Riskanalys Lokal miljö- och samhällspåverkan Attraktiv arbetsgivare/arbetstillfällen Samverkan Lagefterlevnad Utveckling av lagar, föreskrifter och rekommendationer Miljö- och samhällspåverkan Bioekonomi Transparens Hållbart företagande (ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvarstagande) Finansiell ställning Miljö- och samhällspåverkan Hänsyn vid skogliga åtgärder Transparens Års- och hållbarhetsredovisning Medlemskontakter (t ex föreningstämma, förvaltningsrådsmöten, medlemsmöten, service) Näringspolitiska aktiviteter Forskning och utveckling Tjänsteerbjudanden (t ex skoglig service, skogscertifiering) Verksamhetsledningssystem Utbildning i Södras uppförandekod Utvecklingsamtal Utbildningar Medarbetarundersökningar Facklig samverkan Verksamhetsledningssystem Händelserapporteringssystem Uppförande- och leverantörskod Bedömning och uppföljning utifrån leverantörskod Skoglig entreprenörscertifiering Policyer och koder Finansiella mål Riskhantering Års- och hållbarhetsredovisning Klagomålshantering Samverkan med lokalsamhällen Arbetsgivare Verksamhetsledningssystem Samråd och tillsyn Representation i styrelser, kommittéer och certifieringsorgan Forskning och utveckling Öppen och proaktiv kommunikation Extern kommunikation om Södras utveckling Dialog Öppen och proaktiv kommunikation Bolag i samma bransch Branschspecifika frågor Representation i branschorganisationer SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

54 Finansiella rapporter och noter Finansiella rapporter och noter Innehållsförteckning Flerårsöversikt 53 Alternativa nyckeltal 54 Definitioner 55 Rapport över totalresultat för koncernen 56 Rapport över finansiell ställning för koncernen 57 Rapport över förändring i eget kapital för koncernen 59 Rapport över kassaflöden för koncernen 60 Resultaträkning för moderföretaget 61 Balansräkning för moderföretaget 62 Rapport över förändring i eget kapital för moderföretaget 64 Kassaflödesanalys för moderföretaget 65 NOTER Not 1 Väsentliga redovisnings- och värderingsprinciper 66 Not 2 Rörelsesegment 73 Not 3 Nettoomsättning 74 Not 4 Övriga intäkter 74 Not 5 Operationell leasing 74 Not 6 Anställda, personalkostnader 75 Not 7 Övriga kostnader 77 Not 8 Avskrivningar och nedskrivningar 77 Not 9 Arvode och kostnads ersättningar till revisorer 77 Not 10 Andelar i intresseföretag 77 Not 11 Resultat från finansiella poster 78 Not 12 Bokslutsdispositioner 79 Not 13 Skatter 79 Not 14 Övrigt totalresultat 80 Not 15 Förvärv/avyttring av rörelse 81 Not 16 Immateriella anläggningstillgångar 82 Not 17 Byggnader och mark 83 Not 18 Maskiner och inventarier 84 Not 19 Pågående nyanläggningar 85 Not 20 Biologiska tillgångar 85 Not 21 Finansiella placeringar 85 Not 22 Finansiell riskhantering 86 Not 23 Andra långfristiga värdepappersinnehav 89 Not 24 Långfristiga finansiella fordringar 89 Not 25 Långfristiga rörelsefordringar 89 Not 26 Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder 89 Not 27 Varulager 90 Not 28 Fordringar på koncernföretag 90 Not 29 Kortfristiga rörelsefordringar 90 Not 30 Likvida medel 91 Not 31 Eget kapital 91 Not 32 Obeskattade reserver 91 Not 33 Räntebärande skulder hos koncernföretag 91 Not 34 Räntebärande skulder 91 Not 35 Pensioner 92 Not 36 Avsättningar 94 Not 37 Långfristiga rörelseskulder 94 Not 38 Kortfristiga rörelseskulder och avsättningar 94 Not 39 Koncernföretag 95 Not 40 Ställda säkerheter 95 Not 41 Eventualförpliktelser 96 Not 42 Rapport över kassaflöden 96 Not 43 Viktiga bedömningar och antaganden 96 Not 44 Investeringsåtaganden 97 Not 45 Finansiella instrument 97 Not 46 Händelser efter balansdagen 99 Not 47 Närstående 100 Not 48 Uppgifter om moderföretaget 100 Förslag till vinstdisposition 101 Revisionsberättelse SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

55 Finansiella rapporter och noter Flerårsöversikt RESULTAT Nettoomsättning, MSEK Nettoomsättning, förändring i % Rörelseresultat före av- och nedskrivningar (EBITDA), MSEK Avskrivningar och nedskrivningar, MSEK Rörelseresultat, MSEK Rörelsemarginal, % neg neg Finansiella intäkter och kostnader, MSEK Resultat före skatt, MSEK FINANSIELL STÄLLNING Anläggningstillgångar, MSEK Varulager, MSEK Eget kapital, MSEK Avkastning på eget kapital, % neg neg Nettoskuld, MSEK Skuldsättningsgrad, ggr 0,3 0,1 0,1 0,1 0,1 Sysselsatt kapital, MSEK Avkastning på sysselsatt kapital, % neg neg Balansomslutning, MSEK Soliditet, % KASSAFLÖDE Kassaflöde från den löpande verksamheten, MSEK Investeringar, MSEK Kassaflöde efter investeringar, MSEK VOLYMER Virkesvolym, milj m 3 fub 15,0 15,1 15,3 15,0 15,6 Leveranser biobränslen, m 3 s Produktion trävaror, m Produktion massa, ton Elproduktion, GWh ÖVRIGT Vinstdelning, MSEK Ansluten medlemsareal, ha Medlemmars virkesleveranser, milj m 3 fub 9,4 9,4 9,0 8,1 8,2 Antal anställda USD/SEK (snittkurs) 8,56 8,43 6,86 6,51 6,77 EUR/SEK (snittkurs) 9,47 9,35 9,10 8,65 8,71 NBSK (snittkurs USD/ton) AVKASTNING PÅ SYSSELSATT KAPITAL SOLIDITET VINSTDELNING % Mål 10% % Mål 55% från 2015 MSEK * Avkastning på sysselsatt kapital Mål Avkastningen på sysselsatt kapital under de senaste fem åren har i genomsnitt varit 5 procent. Soliditet Mål Soliditeten var 55 procent vid årets utgång. * Föreslagen vinstdelning. Långsiktigt ska den samlade vinstdelningen motsvara 50 procent av resultatet före skatt. Styrelsens förslag till vinstdelning för 2016 motsvarar 64 procent av resultatet före skatt. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

56 Finansiella rapporter och noter Alternativa nyckeltal Södra styr verksamheten genom analys av nyckeltal. Vissa av dessa finansiella nyckeltal är definierade eller anges i tillämpliga regler för finansiell information eller framgår av andra gällande lagar. Andra benämns alternativa nyckeltal. Södra använder följande alternativa nyckeltal och anser att dessa ger värdefull kompletterande information för att bedöma Södras utveckling. Nettoomsättning, förändring i % Ingående Utgående Förändring Visar Södras tillväxt. Rörelseresultat före av- och nedskrivningar (EBITDA), MSEK Rörelseresultat Av- och nedskrivningar EBITDA Ett komplement till rörelseresultatet som förenklat visar vad i resultatet som är kassaflödespåverkande. Rörelsemarginal, % Rörelseresultat Nettoomsättning Rörelsemarginal neg neg Rörelsemarginalen visar det procentuella överskott som varje omsättningskrona ger efter avdrag för rörelsens kostnader inklusive avskrivningar. Detta överskott ska täcka räntekostnader och skatt samt ge en acceptabel vinst. Måttet är lämpligt både för en översiktlig trendanalys över utvecklingen i Södra och vid en jämförelse med andra företag. Avkastning på eget kapital, % Eget kapital IB Eget kapital UB Genomsnittligt eget kapital Resultat efter finansiella poster Schablonskatt 22% Avkastning neg neg Skuldsättningsgrad, ggr Nettoskuld Eget kapital Skuldsättningsgrad 0,3 0,1 0,1 0,1 0,1 Skuldsättningsgraden visar Södras finansiella styrka och är tillsammans med soliditeten ledningens mest använda mått för att följa skuldsättningsnivån. Sysselsatt kapital, MSEK Tillgångarna Finansiella tillgångar Avsättningar* Skatt* Rörelseskulder Sysselsatt kapital Genomsnitt *) beaktas ej i beräkning av Operativt kapital. Sysselsatt kapital visar vilket kapital som används i Södra och utgör en komponent i Avkastning på sysselsatt kapital. Avkastning på sysselsatt kapital, % Genomsnittligt sysselsatt kapital Rörelseresultat Avkastning neg neg Avkastning på sysselsatt kapital är ett mått på hur Södra förräntar det kapital som binds i verksamheten. Soliditet, % Eget kapital Tillgångar Soliditet Ett etablerat och centralt mått på Södras finansiella styrka. Visar hur stor del av de totala tillgångarna som har kunnat finansieras med eget kapital. Måttet visar betalningsförmågan på lång sikt då eventuella kommande förluster avräknas mot det egna kapitalet. Avkastning på eget kapital är ett mått på hur Södra förräntar medlemmarnas kapital. Nettoskuld, MSEK Räntebärande avsättningar Räntebärande skulder Finansiella fordringar Kortfristiga placeringar och likvida medel Nettoskuld Visar Södras finansiella styrka då kortfristiga placeringar och likvida medel överstiger upplåningen. 54 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

57 Finansiella rapporter och noter Definitioner Avkastning på eget kapital Resultat efter finansnetto med avdrag för 22 procent schablonskatt i förhållande till genomsnittligt eget kapital. Avkastning på operativt kapital Rörelseresultat i förhållande till genomsnittligt operativt kapital. Avkastning på sysselsatt kapital Rörelseresultat i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. Eget kapital Eget kapital i koncernen är lika med beskattat eget kapital ökat med eget kapitalandelen av obeskattade reserver samt innehav utan bestämmande inflytande. Eget kapital består av medlemsinsatser, såväl inbetalda som emitterade samt den intjäning som skett ackumulerat under årens lopp och som inte utdelats till medlemmarna. Nettoomsättning, förändring i % Årets nettoomsättning i relation till föregående års nettoomsättning. Nettoskuld Utgörs av räntebärande skulder med avdrag för räntebärande tillgångar och likvida medel. Operativt kapital Immateriella och materiella anläggningstillgångar, biologiska tillgångar, varulager och övriga operativa tillgångar minskat med rörelseskulder och från och med 2014 även med koncernbidrag. Rörelseresultat före av- och nedskrivningar (EBITDA), MSEK Rörelseresultat exklusive avskrivningar och nedskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar. Rörelsemarginal Rörelseresultat i procent av nettoomsättning. Skuldsättningsgrad Nettoskuld i förhållande till eget kapital. Soliditet Eget kapital uttryckt i procent av balansomslutningen. Sysselsatt kapital Immateriella och materiella anläggningstillgångar, biologiska tillgångar, varulager och övriga operativa tillgångar minskat med rörelseskulder och nettoskatteskuld. Alternativt uttryckt som tillgångar (balansomslutningen) minskat med finansiella tillgångar, avsättningar, skatt och rörelseskulder. Utdelning I utdelningen ingår utdelning på inbetalt insatskapital, utdelning genom insats och utdelning på virkesleveranser. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

58 Finansiella rapporter och noter Rapport över totalresultat för koncernen MSEK Not Nettoomsättning 2, Övriga intäkter Förändring av lager av färdiga produkter och produkter i arbete Aktiverat arbete Råvaror och förnödenheter Handelsvaror Frakter och transporter Personalkostnader Övriga kostnader 5, 7, Avskrivningar och nedskrivningar Andelar i intresseföretags resultat Rörelseresultat Finansiella intäkter 22 8 Finansiella kostnader Finansnetto Resultat före skatt Skatt Årets resultat Övrigt totalresultat Aktuariella vinster och förluster Skatt hänförligt till poster som inte kommer att omklassificeras till resultatet Poster som inte kommer att omklassificeras till resultatet Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter Omvärdering till verkligt värde av finansiella tillgångar som kan säljas 0 0 Andel i intresseföretags övriga totalresultat 0 0 Skatt hänförligt till poster som kommer att omklassificeras till resultatet 0 0 Poster som kommer att omklassificeras till resultatet Årets övrigt totalresultat Årets summa totalresultat Resultat hänförligt till: Moderföretaget Årets resultat Årets summa totalresultat hänförligt till: Moderföretagets ägare Årets summa totalresultat SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

59 Finansiella rapporter och noter Rapport över finansiell ställning för koncernen 31 december, MSEK Not TILLGÅNGAR 15, 44, 45 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Goodwill Övriga immateriella anläggningstillgångar Summa immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Maskiner och inventarier Pågående nyanläggningar Summa materiella anläggningstillgångar Biologiska tillgångar Aktier och andelar i intresseföretag Finansiella placeringar Långfristiga rörelsefordringar Uppskjutna skattefordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager Skattefordringar 48 9 Kortfristiga rörelsefordringar Kortfristiga placeringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

60 Finansiella rapporter och noter > Rapport över finansiell ställning för koncernen, forts. 31 december, MSEK Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Insatskapital Övrigt tillskjutet kapital Reserver Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat Eget kapital hänförligt till moderföretagets ägare Summa eget kapital Skulder 15, 44, 45 Långfristiga skulder Långfristiga räntebärande skulder 22, Avsättning för pensioner Långfristiga avsättningar Långfristiga rörelseskulder 37 Uppskjutna skatteskulder Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Kortfristiga räntebärande skulder Skatteskulder Kortfristiga rörelseskulder och avsättningar 36, Summa kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

61 Finansiella rapporter och noter Rapport över förändring i eget kapital för koncernen EGET KAPITAL HÄNFÖRLIGT TILL MODERFÖRETAGETS ÄGARE MSEK Övrigt tillskjutet kapital Omräknings - reserv Insatskapital Verkligtvärdereserv Balanserade vinstmedel inkl årets resultat Totalt eget kapital Ingående balans Årets resultat Årets övriga totalresultat Årets totalresultat Av medlemmar inbetalt insatskapital Till medlemmar utbetalt insatskapital Utdelning till medlemmar Insatsemission Avsättning till bundna fonder Utgående balans MSEK Ingående balans Årets resultat Årets övriga totalresultat Årets totalresultat Av medlemmar inbetalt insatskapital Till medlemmar utbetalt insatskapital Utdelning till medlemmar Insatsemission Avsättning till bundna fonder Aktieägartillskott i intresseföretag, extern ägare 7 7 Utgående balans För kompletterande uppgifter se not 31 Eget kapital och not 14 beträffande övrigt totalresultat. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

62 Finansiella rapporter och noter Rapport över kassaflöden för koncernen MSEK Not Den löpande verksamheten Resultat före skatt Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar Nedskrivningar av anläggningstillgångar Värdeförändring av kortfristiga placeringar 4 Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar Övriga ej kassaflödespåverkande poster Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Förändring av Varulager (ökning ) Rörelsefordringar (ökning ) Rörelseskulder (ökning +) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av dotter- och intresseföretag Avyttring företag Förvärv övriga finansiella anläggningstillgångar Avyttring övirga finansiella anläggningstillgångar 1 Investeringar i materiella anläggningstillgångar Avyttring av materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Kassaflöde efter investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Inbetalning av insatskapital Återbetalning av insatskapital Utbetald utdelning Förändring av lån från medlemmar Nya lån Amortering av övriga lån 217 Förändring av kortfristiga placeringar med löptid > 90 dagar Kassaflöde från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid periodens början Kursdifferenser i likvida medel Likvida medel vid periodens slut SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

63 Finansiella rapporter och noter Resultaträkning för moderföretaget MSEK Not Nettoomsättning 2, Förändring av lager av färdiga produkter och produkter i arbete Aktiverat arbete 15 Övriga intäkter Handelsvaror Övriga externa kostnader 5, Personalkostnader Avskrivningar och nedskrivningar Övriga rörelsekostnader Rörelseresultat Resultat från andelar i koncernföretag Resultat från andelar i intresseföretag Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Finansnetto Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Resultat före skatt Skatt Årets resultat Årets resultat överensstämmer med Årets totalresultat. KOMMENTAR TILL RESULTATRÄKNING FÖR MODERFÖRETAGET Som ett led i tidigare beslut om ny ägarstruktur har Södra Cell AB under året fusionerats in i moderföretaget. Fusionen skedde i maj 2016 och fusionsresultatet uppgick till MSEK. Se not 48 Uppgifter om moderföretaget. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

64 Finansiella rapporter och noter Balansräkning för moderföretaget 31 december, MSEK Not TILLGÅNGAR 44 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Övriga immateriella anläggningstillgångar 7 0 Summa immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Maskiner och inventarier Pågående nyanläggningar Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Långfristiga fordringar hos koncernföretag 7 11 Aktier och andelar i intresseföretag Kapitalförsäkringar Andra långfristiga värdepappersinnehav Andra långfristiga fordringar Uppskjutna skattefordringar Summa finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager Kortfristiga fordringar Räntebärande fordringar hos koncernföretag Aktuella skattefordringar 50 Rörelsefordringar 28, Summa kortfristiga fordringar Kortfristiga finansiella placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

65 Finansiella rapporter och noter 31 december, MSEK Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Insatskapital Förlagsinsatser Reservfond Summa bundet eget kapital Fritt eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Summa fritt eget kapital Summa eget kapital Obeskattade reserver Avsättningar Avsättningar för pensioner Långfristiga övriga avsättningar Uppskjutna skatteskulder 26 3 Summa avsättningar Långfristiga skulder Långfristiga räntebärande skulder hos koncernföretag Långfristiga räntebärande skulder Långfristiga rörelseskulder 16 Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Kortfristiga räntebärande skulder hos koncernföretag Kortfristiga räntebärande skulder Aktuella skatteskulder 28 Kortfristiga rörelseskulder Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Information om moderföretagets ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

66 Finansiella rapporter och noter Rapport över förändring i eget kapital för moderföretaget MSEK Insatskapital Bundet eget kapital Förlagsinsatser Reservfond Fritt eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Totalt eget kapital Ingående balans Överföring av periodens resultat Årets resultat Summa eget kapital exklusive ägartransaktioner Av medlemmar inbetalt insatskapital Till medlemmar utbetalt insatskapital Vinstdisposition Utdelning till medlemmar Utdelning på förlagsinsatser Insatsemission Avsättning till bundna fonder Fusionsresultat Utgående balans Ingående balans Överföring av periodens resultat Årets resultat Summa eget kapital exklusive ägartransaktioner Av medlemmar inbetalt insatskapital Till medlemmar utbetalt insatskapital Vinstdisposition Utdelning till medlemmar Utdelning på förlagsinsatser Insatsemission Avsättning till bundna fonder Fusionsresultat 3 3 Utgående balans För kompletterande uppgifter, se not 31 Eget kapital. Årets resultat överensstämmer med Årets totalresultat. 64 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

67 Finansiella rapporter och noter Kassaflödesanalys för moderföretaget MSEK Not Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar enligt plan Nedskrivningar Värdeförändring av kortfristiga placeringar 4 Resultat vid avyttring av anläggningstillgångar Resultat vid försäljning av koncernföretag 133 Övriga ej kassaflödespåverkande poster Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Förändring av Varulager (ökning ) Rörelsefordringar (ökning ) Rörelseskulder (ökning +) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv koncernföretag Avyttring av aktier i dotterföretag 239 Erhållna koncernbidrag Lämnade koncernbidrag Investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar Avyttring av materiella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Minskning av finansiella fordringar 4 10 Kassaflöde från investeringsverksamheten Kassaflöde efter investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Inbetalning av insatskapital Återbetalning av insatskapital Utbetald utdelning Förändring av lån från medlemmar Nya lån Amortering lån 4 Förändring av kortfristiga placeringar med löptid > 90 dagar Kassaflöde från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid periodens början Likvida medel vid periodens slut SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

68 Finansiella rapporter och noter Noter Not 1 Väsentliga redovisnings- och värderingsprinciper ALLMÄN INFORMATION Södra Skogsägarna ekonomisk förening har som ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att handla med och förädla skogsråvara, åstadkomma tryggad avsättning till marknadsmässiga priser av medlemmarnas skogsprodukter, verka för hög och värdefull skogsproduktion med natur- och kulturhänsyn, stödja och utveckla enskilt skogsbruk, bevaka och främja medlemmarnas näringspolitiska intressen samt bedriva en med detta förenlig verksamhet. Koncernen har tre affärsområden: Södra Skog, Södra Wood, och Södra Cell, som köper och förädlar skogsråvara till trävaror, interiörträprodukter och pappers- och dissolvingmassa (textilmassa). Årsredovisningen och koncernredovisningen avseende verksamhetsåret 2016 har godkänts för utfärdande av styrelsen och verkställande direktören den 16 februari Koncernens rapport över totalresultatet och rapport över finansiell ställning samt moderföretagets resultat- och balansräkning blir föremål för beslut om fastställande av föreningsstämman den 17 maj ÖVERENSSTÄMMELSE MED NORMGIVNING OCH LAG Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) Europeiska kommissionen med vissa kompletterande krav i årsredovisningslagen. De standarder och tolkningsuttalande som tillämpas är de som var gällande och antagna av EU den 1 januari Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats. Angivna redovisningsprinciper har, med de undantag som närmare beskrivs, tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter. Koncernens redovisningsprinciper har konsekvent tillämpats av koncernföretag och intresseföretag. Moderföretaget har upprättat årsredovisningen enligt årsredovisningslagen ÅRL (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings utgivna rekommendation RFR 2, Redovisning för juridiska personer. Moderföretaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges i avsnittet Moderföretagets redovisnings- och värderingsprinciper. VÄRDERINGSGRUNDER VID UPPRÄTTANDET AV DE FINANSIELLA RAPPORTERNA Tillgångar och skulder redovisas till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder samt biologiska tillgångar som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella tillgångar klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet och finansiella tillgångar som kan säljas. FUNKTIONELL VALUTA OCH RAPPORTERINGSVALUTA Företagen i koncernen upprättar sina finansiella rapporter i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt, den så kallade funktionella valutan. Rapporterna utgör grunden för koncernredovisningen. Koncernredovisningen upprättas i svenska kronor som är moderföretagets funktionella valuta och rapporteringsvaluta. Samtliga belopp är angivna i MSEK om inte annat anges. BEDÖMNINGAR OCH UPPSKATTNINGAR I DE FINANSIELLA RAPPORTERNA Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar, uppskattningar och antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Det verkliga ut fallet kan avvika från detta. Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om den endast påverkat denna period, eller i den period ändringen avser och framtida perioder om ändringen har sådan påverkan. Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS, med betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i det påföljande årets finansiella rapporter, beskrivs närmare i not 43 Viktiga bedömningar och antaganden. ÄNDRINGAR I REDOVISNINGSPRINCIPER OCH UPPLYSNINGAR Nya eller ändrade redovisningsstandarder som tillämpas Nedan anges de standarder och tillägg som har inverkan på koncernens finansiella rapporter och tillämpas för första gången under räkenskapsåret som började den 1 januari 2016: Nya upplysningskrav om rörelsesegment Tillägg till IFRS 8 Redovisning av förvärv av andelar i en gemensam verksamhet som utgör en rörelse Tillägg till IFRS 11 Klargörande av acceptabla metoder för avskrivningar och nedskrivningar Tillägg till IAS 16 och IAS 38 Upplysningsinitiativ vid utformning av finansiella rapporter Tillägg till IAS 1 Klargörande av skillnaden mellan producerande biologiska tillgångar och andra biologiska tillgångar Tillägg till IAS 16 och IAS 41 Årliga förbättringar av IFRS Ändringarna i dessa tillägg har inte haft någon väsentlig inverkan på redovisning, värderingar eller upplysningskrav i den finansiella rapporteringen. Nya standarder och tolkningar som ännu inte tillämpats Ett antal nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden träder i kraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga från och med räkenskapsår efter 2016 planeras inte att förtidstillämpas och ingen av dessa förväntas ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter med undantag av de som följer nedan: IFRS 9 Finansiella instrument avser ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering, från den 1 januari 2018 och godkändes av EU i december Förändringarna i IFRS 9 berör främst tre olika områden; klassificering och värdering, nedskrivningar och säkringsredovisning. IFRS 9 innebär ett nytt angreppssätt vad gäller klassificering och värdering och där företagets övergripande affärsmodell samt tillgångens karaktär påverkar klassificering och värdering av finansiella tillgångar i form av skuldinstrument, såsom exempelvis kundfordringar, lånefordringar och placeringar i obligationer. Vidare innebär en ny nedskrivningsmodell att förväntade kreditförluster ska reserveras istället för endast inträffade förlusthändelser. Dessutom sker förändringar i möjligheterna till säkringsredovisning. Koncernen kommer påbörja arbetet med att analysera effekterna av IFRS 9 genom att inventera finansiella tillgångar i syfte att fastställa klassificering och värdering och baserat på detta analysera hur befintliga nedskrivningsmodeller även kan beakta information om framtiden. Vidare kommer en översiktlig genomlysning ske av koncernens riskhanteringsstrategi för att ta ställning till de ökade möjligheterna till säkringsredovisning. En initial bedömning ger att standarden inte förväntas få en materiell effekt på koncernen. IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder, ersätter från och med 2018 existerande standarder relaterade till intäktsredovisning, såsom IAS 18 Intäkter, IAS 11 Entreprenadavtal och IFRIC 15 Avtal om uppförande av fastighet. IFRS 15 baseras på att intäkt redovisas när kontroll över vara eller tjänst överförs till kunden, vilket skiljer sig från existerande bas i överföring av risker och förmåner. IFRS 15 inför nya sätt att fastställa hur 66 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

69 Finansiella rapporter och noter och när intäkter ska redovisas, vilket innebär nya tankesätt jämfört med hur intäkter redovisas idag. Södra är i slutfasen med att analysera effekterna av IFRS 15. Ännu har inga väsentliga effekter identifierats. Södra har analyserat effekterna av IFRS 15 genom att identifiera och analysera intäktsströmman inom respektive affärsområde. Eftersom några effekter ännu identifierats har metod för övergång ej fastställts. Slutligen noteras att IFRS 15 innehåller utökade upplysningskrav avseende intäkter, vilket kommer att expandera innehållet i notupplysningarna. Vid denna tidpunkt kan koncernen inte bedöma effekten i de finansiella rapporterna av införandet av den nya standarden men under kommande tolv månader kommer bedömningar och detaljerade beräkningar lämnas i kvartalsrapporter. IFRS 16 Leasing publicerades i januari 2016 och innebär att majoriteten av leasingkontrakt skall redovisas i balansräkningen då distinktionen mellan operationell och finansiell leasing tas bort. Standarden har ännu inte antagits av EU och koncernen har ännu inte bedömt den fulla effekten av införandet av IFRS 16, men en analys av koncernens leasingavtal har påbörjats i syfte att bedöma effekterna av införandet av den nya standarden. Det finns inga andra standarder som ännu ej trätt i kraft som bedöms ha väsentlig effekt på koncernen, varken gällande räkenskapsåret eller kommande räkenskapsår. KLASSIFICERING Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som återvinns eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Av stadgarna framgår att stämmobeslut ska föregå utbetalning av insats kapital. Södra klassificerar därmed insatskapital som eget kapital. Virkesinköp från medlemmarna grundas på marknadsmässig prissättning. Utdelning baserad på virkesleveranser klassificeras som utdelning och redovisas i eget kapital. RÖRELSESEGMENT Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet i vilken det kan generera intäkter och ådra sig kostnader och för vilket det finns fristående finansiell information. Ett rörelsesegments resultat följs upp av företagets högsta verkställande beslutsfattare för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Se not 2 Rörelsesegment för indelning och presentation av rörelsesegment. Koncernens verksamhet är indelad i följande rörelsesegment: Södra Skog försörjer koncernens industrier med virkesråvara, bedriver extern handel med virkesråvara och biobränslen och tillhandahåller skoglig service till medlemmarna. Södra Wood producerar sågade och hyvlade trävaror, främst för konstruktionsändamål och annan byggverksamhet, vid sågverk i södra Sverige och Finland samt producerar ett brett sortiment interiörprodukter i trä, bland annat list, panel, golv och inredningsdetaljer, vid svenska, norska och litauiska anläggningar. Södra Cell är en av världens största tillverkare av pappersmassa för avsalumarknaden. Massan säljs främst till europeiska pappersbruk som tillverkar finpapper, magasinspapper, mjukpapper och specialprodukter. Övriga segment inkluderar verksamheterna som bedrivs i Trivselhus, Södra Vind och Södra Medlemsel. Allt annat, benämnt Koncerngemensamt, innefattar koncernens finansverksamhet samt övriga koncerngemensamma funktioner som företagsledning, staber och serviceenheter. De svenska verksamheterna i Södra Skog, Södra Wood och Södra Cell ingår i moderföretaget. FÖRDELNING PER SEGMENT I segmentens resultat, tillgångar och skulder har direkt hänförbara poster inkluderats. Räntebärande fordringar och skulder, pensionsavsättningar samt likvida medel och skatter ingår inte. I segmentens investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar ingår samtliga investeringar. Redovisningsprinciperna för segmenten överensstämmer med koncernens. KONSOLIDERINGSPRINCIPER Dotterföretag Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från moderföretaget Södra Skogsägarna ekonomisk förening. Bestämmande inflytande uppnås när koncernen är exponerad för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt engagemang i företaget och kan påverka avkastningen med hjälp av sitt bestämmande inflytande. Ett inflytande uppstår när koncernen har befintliga rättigheter som gör att den kan styra den relevanta verksam heten, det vill säga den verksamhet som i väsentlig grad påverkar företagets avkastning. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras. Rörelseförvärv Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Det innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder. I förvärvsanalysen fastställs det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar och övertagna skulder samt eventuella innehav utan bestämmande inflytande. Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, redovisas direkt i årets resultat. Vid rörelseförvärv där överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och verkligt värde på tidigare ägd andel (vid stegvisa förvärv) överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ, så kallat förvärv till lågt pris, redovisas denna direkt i årets resultat. Överförd ersättning vid förvärvet inkluderar inte betalning som avser reglering av tidigare affärsförbindelser. Sådan reglering redovisas i resultatet. Villkorad köpeskilling redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. I de fall villkorad köpeskilling klassificeras som egetkapitalinstrument, görs ingen omvärdering och reglering görs inom eget kapital. För övriga villkorade köpeskillingar omvärderas dessa vid varje rapporttidpunkt och förändringen redovisas i årets resultat. I de fall förvärvet inte avser 100 procent av dotterföretaget uppkommer innehav utan bestämmande inflytande. Det finns två alternativ att redovisa detta. Alternativen är att redovisa innehav utan bestämmande inflytandes andel av proportionella nettotillgångar eller att redovisa innehav utan bestämmande inflytande till verkligt värde, vilket innebär att innehav utan bestämmande inflytande har andel i goodwill. Valet mellan alternativen att redovisa innehav utan bestämmande inflytande görs inom Södra förvärv för förvärv. Vid förvärv som sker i steg fastställs goodwill den dag bestämmande inflytande uppkommer. Tidigare innehav värderas till verkligt värde och värde förändringen redovisas i årets resultat. Vid avyttring som leder till att bestämmande inflytande förloras men där det finns ett kvarstående innehav, värderas innehavet till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat. Dotterföretags finansiella rapporter inkluderas i koncernredovisningen från förvärvstidpunkten till det datum bestämmande inflytande upphör. I de fall dotterföretagets redovisningsprinciper inte överensstämmer med koncernens redovisningsprinciper har justeringar gjorts till koncernens redovisningsprinciper. Förlust hänförlig till innehav utan bestämmande inflytande fördelas till innehav utan bestämmande inflytande trots att innehav utan bestämmande inflytande kommer att redovisas som en debetpost under eget kapital. FÖRÄNDRINGAR AV INNEHAV UTAN BESTÄMMANDE INFLYTANDE Förvärv och avyttring av innehav utan bestämmande inflytande redovisas som en transaktion inom eget kapital, det vill säga mellan moderföretagets ägare (inom balanserade vinstmedel) och innehav utan bestämmande inflytande. INTRESSEFÖRETAG Aktieinnehav i intresseföretag, i vilka koncernen har lägst 20 procent och högst 50 procent av rösterna, eller på annat sätt har ett betydande inflytande och ägandet utgör ett led i en varaktig förbindelse, redovisas enligt SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

70 Finansiella rapporter och noter > forts. not 1 kapitalandelsmetoden. Det innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktier i intresseföretag motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens eget kapital samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvar varande koncernmässiga över- och undervärden. I Rapport över totalresultat för koncernen redovisas som Andelar i intresseföretags resultat koncernens andel hänförlig till moderföretagsägarna, justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar och upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden. Resultatandelarna minskade med erhållen utdelning från intresseföretagen utgör den huvudsakliga förändringen av redovisat värde på andelar i intresseföretag. Eventuell skillnad vid förvärvet mellan anskaffningsvärde för innehavet och ägarföretagets andel av verkligt nettovärde av intresseföretagets identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas enligt samma principer som vid förvärv av dotterföretag. När koncernens andel av redovisad förlust i intresseföretag överstiger redovisat värde på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde till noll. Avräkning för förlust sker även mot långfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering i intresseföretaget. Fortsatta förluster redovisas bara om koncernen har lämnat garantier för att täcka dem. Kapital andelsmetoden tillämpas fram till dess betydande inflytande upphör. TRANSAKTIONER SOM ELIMINERAS VID KONSOLIDERING Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster vid transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. Orealiserade vinster vid transaktioner med intresseföretag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster. UTLÄNDSK VALUTA Transaktioner i utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till valuta kursen på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer företagen bedriver verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till valuta kursen på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning redovisas i resultatet. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiskt anskaffningsvärde omräknas till valuta kursen vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde omräknas till den funktionella valutan till kursen vid tidpunkten för värdering till verkligt värde. UTLÄNDSKA VERKSAMHETERS FINANSIELLA RAPPORTER Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga övervärden, omräknas från utlandsverksam hetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, SEK, till valutakursen på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av valutakurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser vid valutaomräkning av utlandsverksamhet redo visas i övrigt totalresultat och ackumuleras i omräkningsreserven inom eget kapital. Vid avyttring av utlandsverksamhet omklassificeras ackumulerade omräkningsdifferenser hänförliga till den avyttrade utlandsverksamheten från eget kapital till årets resultat som en justering vid samma tidpunkt som vinst eller förlust på försäljningen redovisas. INTÄKTER Nettoomsättning Intäkter från försäljning av varor för de huvudsakliga verksamheterna som omfattar försäljning av timmer, massaved och biobränsle; sågade, hyvlade och impregnerade trävaror; interiörträprodukter samt barr-, lövoch textilmassa och redovisas i årets resultat när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen. Intäkter från tjänsteuppdrag, huvudsakligen omfattande skogliga tjänster såsom avverkning, skogsbruksplaner, markberedning m m, redovisas i årets resultat när tjänsterna utförts. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska för delarna inte kommer att tillfalla koncernen. Om det råder betydande osäker het avseende betalning, vidhängande kostnader eller risk för returer och om koncernen behåller ett engagemang i den löpande förvaltningen som vanligtvis förknippas med ägandet sker ingen intäktsföring. Intäkterna red o visas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller förväntas komma att erhållas. Nettoomsättningen innefattar fakturerad försäljning avseende huvudaktiviteter. Huvuddelen av koncernens intäkter kommer från försäljning av tillverkade varor. I nettoomsättning ingår dessutom intäkter för sålda och levererade elcertifikat, utsläppsrätter, ersättningar för leveranskostnader och försäljningskommissioner. Intäkterna redovisas exklusive mervärdesskatt med avdrag för lämnade varurabatter och liknande intäktsreduktioner. Övriga intäkter Som övriga intäkter redovisas intäkter från aktiviteter utanför företagets huvud sakliga verksamhet. De utgörs främst av hyres- och arrendeintäkter, försäkrings ersättningar och realisationsvinster på materiella anläggningstillgångar. I övriga intäkter ingår valutakursvinster avseende rörelserelaterade fordringar och skulder, vilka uppstår vid omräkning till balansdagens kurs och vinst på derivat som inte säkringsredovisas. Därutöver redovisas andra intäkter och vinster från aktiviteter utanför företagets huvudsakliga verksamhet. LEASING I koncernredovisningen klassificeras leasing antingen som finansiell eller operationell. Finansiell leasing föreligger då ekonomiska risker och förmåner som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren. Om så inte är fallet är det fråga om operationell leasing. Tillgångar som förhyrs enligt finansiella leasingavtal redovisas som tillgång i Rapport över finansiell ställning för koncernen. Förpliktelsen att betala framtida leasing avgifter redo visas som lång- och kortfristig skuld. Minimileasavgifterna fördelas mellan räntekostnad och amortering på den utestående skulden. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisnings period belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redo visade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer. Vid operationell leasing kostnadsförs leasingavgiften linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna vid tecknande av avtal redovisas som en minskning av leasing avgiften. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer. FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter och räntekostnader, utdelningsintäkter och omvärderingar avseende vissa finansiella instrument värderade till verkligt värde samt realiserade och orealiserade valutakursvinster och valutakursförluster hänförliga till finansverksamheten. Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader för skulder beräknas med tillämpning av effektivräntemetoden. Utdelningsintäkt redovisas när utdelningen har fastställts och rätten att erhålla betalning bedöms som säker. Emissionsutgifter och uppläggningsavgifter för upptagna lån periodiseras över lånets löptid med tillämpning av effektivräntemetoden. SKATTER Koncernens totala skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomst skatt redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatte effekt redo visas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Till aktuell skatt hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Vid beräkning av aktuell skatt har reglerna för ekonomiska föreningar tillämpats. Dessa innebär att årets förslag till utdelning för verksamhetsåret (som kommer att utbetalas efterföljande år) är avdragsgill vid beskattningen redan innevarande år och har avdragits vid beräkning av aktuell skatt. Avdraget har påverkat den redovisade skattekostnaden i årets resultat. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Temporära skillnader beaktas inte för skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill och inte 68 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

71 Finansiella rapporter och noter heller vid första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv, som vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat. Vidare beaktas inte temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig tid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur underliggande tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. FINANSIELLA INSTRUMENT Finansiell tillgång eller skuld tas upp i Rapport över finansiell ställning för koncernen när företaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i Rapport över finansiell ställning för koncernen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtals enlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskuld tas upp när faktura mottagits. Finansiell tillgång, eller del därav, tas bort från Rapport över finansiell ställning för koncernen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller företaget förlorar kontrollen över dem. Finansiell skuld, eller del därav, tas bort från Rapport över finansiell ställning för koncernen när förpliktelsen i avtalet fullgjorts eller på annat sätt utsläckts. Finansiell tillgång och skuld kvittas och redovisas med nettobelopp i Rapport över finansiell ställning för koncernen endast när det föreligger legal rätt att kvitta beloppen, och avsikten är att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiell tillgång redovisas på likviddagen som är den dag en tillgång levereras till eller från företaget. Presenterade verkliga värden baseras på officiella marknadsnoteringar på balansdagen och allmänt vedertagna metoder för icke marknadsnoterade finansiella instrument. Omräkning till svenska kronor har skett till noterad valutakurs på balansdagen. KLASSIFICERING OCH VÄRDERING Finansiellt instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde, med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument utom dem som tillhör kate gorin finansiell tillgång redovisad till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen utifrån det syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället som beskrivs nedan. FINANSIELLA TILLGÅNGAR VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATET Denna kategori består av två undergrupper: finansiella tillgångar som innehas för handel och andra finansiella tillgångar som företaget initialt placerat i denna kategori (enligt så kallad Fair value option). I sistnämnda undergrupp ingår aktier, aktieindexobligationer och aktieindexcertifikat. Företagsledningen utvärderar löpande aktiers, aktieindexobligationers och aktie indexcertifikats verkliga värden genom information i den månatliga finansrapporten. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i årets resultat. Ränta på fordringsinstrument, utdelningsintäkter och valutakurseffekter redovisas i årets resultat. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst eller förlust i årets resultat. LÅNEFORDRINGAR OCH KUNDFORDRINGAR Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Detta bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordran redovisas till belopp som beräknas inflyta, efter avdrag för osäkra fordringar. Reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att företaget inte kommer att erhålla full likvid avseende förfallna fordringars ursprungliga villkor. Uteblivna eller väsentligt försenade betalningar och/eller väsentliga finansiella svårigheter hos gäldenären betraktas som indikatorer på att ett nedskrivningsbehov kan föreligga. Reservering görs genom att tillgångens redovisade värde minskas genom användning av ett värdeminskningskonto samtidigt som den befarade förlusten redovisas i Övriga kostnader i Rapport över totalresultat. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden diskonterade med den ur sprungliga effektiva räntan. När kundförlust konstateras skrivs den bort med motbokning i värdeminskningskontot för kundfordringar. Återvinning av tidigare bortskrivna belopp intäktsförs. FINANSIELLA SKULDER VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATET Här redovisas koncernens derivat med negativt verkligt värde för vilka säkringsredovisning inte tillämpas. Förändringar i verkligt värde redovisas i årets resultat. FINANSIELLA SKULDER VÄRDERADE TILL UPPLUPET ANSKAFFNINGSVÄRDE Här ingår förlagsinsatser, lån från medlemmar och kreditinstitut samt övriga finansiella skulder, till exempel leverantörsskulder. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. DERIVAT OCH SÄKRINGSREDOVISNING Koncernens derivatinstrument har anskaffats för att ekonomiskt säkra riskerna för ränte-, pris- och valutakursexponering som koncernen är utsatt för. Derivat redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen värderas derivat instrumentet till verkligt värde och värdeförändringar redovisas på sätt som beskrivs nedan. Ett inbäddat derivat särredovisas om det inte är nära relaterat till värdkontraktet. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning krävs att det finns en en tydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas. Vinst och förlust avseende säkringar redovisas i årets resultat vid samma tidpunkt som vinst och förlust redovisas för de poster som säkrats. Räntekomponenten i valutaterminer periodiseras inte över valuta terminens löptid utan resultatavräknas i sin helhet vid samma tidpunkt som valutaterminen. DERIVAT SOM ANVÄNDS FÖR SÄKRINGSÄNDAMÅL När säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde bokförs derivatet till verkligt värde i Rapport över finansiell ställning och även den säkrade tillgången redovisas till verkligt värde avseende risken som säkrats. Värdeförändringen på derivatet redovisas i årets resultat tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten. Här redovisas kundkontrakt, så kallade Long Term Fixed Price (LTFP) och tillhörande derivat. Massaprisderivat ingås i syfte att minska resultatsvängningar som beror på variationer i massapriset inklusive valutakurseffekter. Södra kan säkra försäljningspriset för producerad massa genom att framtida intäkter i USD swappas till fast pris i svenska kronor. Förfarandet medför även en valutasäkring av försäljningspriset. Verkligt värde på utestående derivat grundas på aktuella marknadsförhållanden på balansdagen. EJ SÄKRINGSREDOVISNING Om derivatinstrument anskaffas i annat syfte än att ekonomiskt säkra mot risker för ränte-, pris- och valutakursexponering tillämpas inte säkringsredovisning. Derivaten redovisas i dessa fall till verkligt värde med värdeförändringen redovisad i årets resultat. Vid säkringsredovisning redovisas ineffektiv del på samma sätt som värdeförändringar på derivat som inte används för säkrings redovisning. FORDRINGAR OCH SKULDER I UTLÄNDSK VALUTA För säkring av fordran eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. För skydd mot valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom att både under liggande fordran eller skuld och säkringsinstrumentet redovisas till balans dagens valutakurs, och valutakursförändring redovisas i Rapport över totalresultat för koncernen. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

72 Finansiella rapporter och noter > forts. not 1 LIKVIDA MEDEL Likvida medel består av kassamedel och omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut, samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast obetydlig risk för värdefluktuation. IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för ett rörelseförvärv och det verkliga värdet av förvärvade identifierbara tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser. Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och nedskrivningsbehovet prövas minst årligen. Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet på andelar i intresseföretag. Vid rörelseförvärv aktiveras varumärken till diskonterat nuvärde av en marknadsmässig andel av aktuellt företags årsomsättning. Årsomsättningen baseras på företagets affärsplan och diskontering görs med en diskonteringsränta som är riskjusterad utifrån företagets marknadssituation. Nyttjandeperioden för varumärke kan vara bestämd eller obestämd och bedöms i varje enskilt fall. Utgifter för forskning redovisas som kostnad då de uppkommer. Direkta utvecklingsutgifter aktiveras endast i samband med större projekt om de bedöms ge upphov till en identifierbar tillgång som kontrolleras av koncernen, och som bedöms medföra framtida ekonomiska fördelar. Övriga utgifter för utveckling redovisas som kostnad i årets resultat för koncernen i den period de uppkommer. Som immateriella anläggningtillgångar redovisas även större investeringar i IT-system och licenser. Immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade av- och nedskrivningar. För tillgångar med bestämbar nyttjandeperiod görs avskrivning linjärt över respektive tillgångs beräknade nyttjande period. Nyttjandeperioderna omprövas varje år och uppgår till fem år. Varumärket Trivselhus bedöms ha en obestämd nyttjandeperiod och skrivs inte av. MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till att bringa tillgången på plats och i skick att utnyttja i enlighet med syftet med anskaffningen. Anskaffningsvärdet för egentillverkade anläggningstillgångar inkluderar utgifter för material, ersättning till anställda, om tillämpligt andra tillverkningsomkostnader direkt hänförbara till anläggningstillgången samt uppskattade utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgångarna och återställande av plats eller område där dessa finns. Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjande perioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort från Rapport över finansiell ställning för koncernen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig intäkt/kostnad. TILLKOMMANDE UTGIFTER Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sanno likt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången ska komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas tillförlitligt. Andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. En tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet om utgiften avser utbyte av identifierade komponenter eller delar därav. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs vid utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande. AVSKRIVNINGSPRINCIPER Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Koncernen tillämpar komponentavskrivning vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. Mark skrivs inte av. BERÄKNADE NYTTJANDEPERIODER Koncernen Antal år Moderföretaget Antal år Vindkraftverk 20 Massafabriker Fabriksbyggnader Administrationsbyggnader Bostäder Markanläggningar Sågverk Maskiner Inventarier Rörliga transportmedel Maskiner och andra tekniska anläggningar består av komponenter med olika nyttjandeperioder. De redovisas och skrivs av som separata komponenter. Kostnader för planerade underhållsstopp vid massa fabrikerna redo vi sas och skrivs av som separata komponenter med beräknade nyttjande perioder på månader, vilket motsvarar drift tiden mellan planerade underhållsstopp. Industribyggnader utgör två komponenter med huvudindelning byggnad respektive mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Koncernens huvudkontor består av komponenter med olika nyttjandeperioder enligt nedan: Stomme Stomkompletteringar, innerväggar m m Installationer: värme, el, VVS, ventilation m m Yttre ytskikt: fasader, yttertak m m Inre ytskikt, maskinell utrustning m m Använda avskrivningsmetoder, restvärden och nyttjandeperioder om prövas vid varje års slut. 50 år 25 år 25 år 25 år 25 år BIOLOGISKA TILLGÅNGAR Koncernens skogsinnehav redovisas uppdelat på mark och växande skog. Växande skog klassificeras som biologisk tillgång och värderas till verkligt värde medan mark värderas till anskaffningsvärde. Vid värdering av biologiska tillgångar till verkligt värde beräknas nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden före skatt baserat på aktuella avverkningsplaner och bedömningar av tillväxt, virkespriser, avverkningskostnader och skogsvårdskostnader. Dessa framtida kassaflöden, efter avdrag för försäljningskostnader, diskonteras med bedömd genomsnittlig vägd kapitalkostnad (WACC) avseende en avverkningscykel på 80 år. Framtida pris- och kostnadsutveckling har bedömts, kostnader för återplantering har beaktats och avsättning till miljöhänsyn har gjorts. Förändringar i verkligt värde för den växande skogen redovisas i koncernens resultat för den period i vilken värdeförändringen uppkommer. VARULAGER Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Därvid har inkuransrisk beaktats. Anskaffningsvärdet för varulager beräknas genom tillämpning av Först In Först Ut-metoden (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. För tillverkade varor och pågående arbete inkluderar anskaffningsvärdet en rimlig andel av indirekta kostnader baserade på normal kapacitet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning. 70 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

73 Finansiella rapporter och noter ELCERTIFIKAT 2003 infördes ett elcertifikatsystem i Sverige i syfte att främja användning av förnybara energikällor för elproduktion. Anläggningar som omfattas av systemet erhåller elcertifikat vederlagsfritt från Svenska Kraftnät i takt med att certifikatberättigad el produceras. Erhållna elcertifikat redovisas till anskaffningsvärdet noll. UTSLÄPPSRÄTTER Södra deltar i det europeiska systemet för utsläppsrätter, vilket syftar till att minska utsläppen av växthusgasen koldioxid. Berörda anläggningar tilldelas utsläppsrätter vederlagsfritt av Naturvårdsverket. Tilldelade utsläppsrätter redovisas till anskaffningsvärdet noll. Inköpta utsläppsrätter redovisas som varulager under omsättningstillgångar till anskaffningsvärde med i förekommande fall avdrag för ackumulerade nedskrivningar. Så länge eget innehav av utsläppsrätter täcker egna åtaganden avseende utsläpp görs ingen värdemässig avsättning avseende skuld för gjorda utsläpp. Om utsläppsåtagande överstiger eget innehav av utsläppsrätter görs skuldavsättning motsvarande erforderligt antal rätter värderade till marknadsvärde. NEDSKRIVNINGAR Koncernens redovisade tillgångar bedöms löpande för att avgöra om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Nedskrivning av materiella och immateriella tillgångar samt andelar i intresseföretag Om indikation på nedskrivningsbehov finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. Nedskrivning redovisas när en tillgångs redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. Nedskrivning redovisas som kostnad i Rapport över totalresultat för koncernen. Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. Nedskrivning av finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva bevis på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning. Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Återföring av nedskrivningar En nedskrivning av tillgångar som ingår i IAS 36 tillämpningsområde återförs om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig. Återföring görs endast i den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts. ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA Pensionsförpliktelser Inom koncernen finns både avgiftsbestämda och förmånsbestämda pensionsplaner. Förmånsbestämda pensionsplaner Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat innevarande och tidigare perioder. Ersättningen diskonteras till ett nuvärde. Diskonteringsräntan är räntan på balansdagen på en bostads obligation med en löptid som motsvarar koncernens pensionsförpliktelser. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av så kallad Projected Unit Credit Method. Vidare beräknas det verkliga värdet av eventuella förvaltningstillgångar per rapportdagen. Aktuariell vinst och förlust redovisas som intäkt eller kostnad i övrigt totalresultat. I Rapport över finansiell ställning för koncernen redovisat värde för pen sioner och liknande förpliktelser motsvarar förpliktelsernas nuvärde vid bokslutstidpunkten, med avdrag för det verkliga värdet av förvaltningstillgångar. När beräkningen leder till en tillgång för koncernen begränsas det redovisade värdet på tillgången till nettot av oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder och nuvärdet av framtida återbetalningar från planen eller minskade framtida inbetalningar till planen. När ersättningen i en plan förbättras, redovisas andelen av den ökade ersättningen som hänför sig till tjänstgöring under tidigare perioder, som kostnad i Rapport över totalresultat för koncernen, linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningen är helt intjänad. Om ersättningen är intjänad fullt ut redovisas hela kostnaden direkt i årets resultat. När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern, redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserad på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdesberäknas inte. Nettot av ränta på pensionsskuld och förväntad avkastning på tillhörande förvaltningstillgångar redovisas i finansnettot. Övriga komponenter redovisas i rörelseresultatet. ERSÄTTNINGAR VID UPPSÄGNING Kostnad för ersättning vid uppsägning av personal redovisas endast om före taget är bevisligen förpliktat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta anställningen före den normala tidpunkten. När ersättning erbjuds för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas kostnaden om det är sannolikt att erbjudandet accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet kan uppskattas tillförlitligt. KORTFRISTIGA ERSÄTTNINGAR Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redo visas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. AVSÄTTNINGAR Avsättning redovisas i Rapport över finansiell ställning för koncernen när det finns en legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättning görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av vad som krävs för att reglera förpliktelsen på balansdagen. När effekten av tidpunkten för betalning är väsentlig, beräknas avsättning genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt, som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde. Avgiftsbestämda pensionsplaner Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras planerna där företagets förpliktelse begränsas till avgifterna företaget åtagit sig att betala. I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på avgifterna som företaget betalar till planen eller till ett försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Följaktligen bär den anställde den aktuariella risken (att ersättningen blir lägre än förväntat) och investeringsrisken (att de investerade tillgångarna är otillräckliga för att ge förväntad ersättning). Företagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som kostnad i årets resultat i den takt de intjänas genom att de anställda utför tjänster åt företaget under en period. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

74 Finansiella rapporter och noter > forts. not 1 Moderföretaget REDOVISNINGSPRINCIPER Moderföretaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridisk person. RFR 2 innebär att moderföretaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU antagna IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och tryggandelagen, och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag från och tillägg till IFRS som ska göras. SKILLNADER MELLAN KONCERNENS OCH MODERFÖRETAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER Skillnaderna mellan koncernens och moderföretagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderföre taget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder i moderföretagets finansiella rapporter. KLASSIFICERING OCH UPPSTÄLLNINGSFORMER Moderföretagets resultaträkning och balansräkning är uppställda enligt års redovisningslagens scheman. Skillnaden mot IAS 1 Utformning av finansiella rapporter som tillämpas vid utformningen av koncernens finansiella rapporter är främst redovisning av finansiella intäkter och kostnader, anläggningstillgångar, eget kapital samt förekomsten av avsättningar som egen rubrik i balansräkningen. DOTTERFÖRETAG OCH INTRESSEFÖRETAG Andelar i dotterföretag och intresseföretag redovisas i moderföretaget till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuell ackumulerad nedskrivning. Om indikation på nedskrivningsbehov finns beräknas dotter- eller intresse företagets återvinningsvärde. Nedskrivning redovisas när dottereller intresseföretagets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. Nedskrivning redovisas som kostnad i resultaträkningen. Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöde med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och risken som är förknippad med det specifika dotterföretaget och intresseföretaget. FINANSIELLA INSTRUMENT OCH SÄKRINGSREDOVISNING Som en följd av reglerna i Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 samt sambandet mellan redovisning och beskattning, tillämpas inte reglerna om finansiella instrument och säkringsredovisning i IAS 39 i moderföretaget som juridisk person. I moderföretaget värderas finansiella anläggningstillgångar till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip. Anskaffningsvärdet för räntebärande instrument justeras för den periodiserade skillnaden mellan vad som ursprungligen betalades, efter avdrag för transaktionskostnader, och det belopp som betalas på förfallodagen (överkurs respektive underkurs). Vinst eller förlust från valutaderivat för säkring av rörelserelaterad tillgång eller skuld mot valutakursrisk redovisas i rörelseresultatet vid samma tidpunkt som vinst eller förlust hänförlig till den säkrade posten uppstår. Vinst eller förlust hänförlig till övriga tillgångar eller skulder redovisas i finansnettot. Valutaderivat som skyddar prognostiserade flöden redovisas inte i balans räkningen. Värdeförändring på sådana derivat redovisas i samma period som flödet uppstår. Huvudregeln är att kundfordringar omvärderas till balansdagskurs. Ränteswappar som effektivt säkrar kassaflödesrisken i räntebetalningar på skulder, värderas till nettot av upplupen fordran på rörlig ränta och upplupen skuld avseende fast ränta och skillnaden redovisas som räntekostnad respektive ränteintäkt. Säkringen är effektiv om den ekonomiska innebörden av säkringen och skulden är densamma som om skulden hade tagits upp till fast marknadsränta när säkringsförhållandet inleddes. Betald premie för swapavtalet periodiseras som ränta över avtalets löptid. ANTECIPERAD UTDELNING Anteciperad utdelning från dotterföretag redovisas i de fall moderföretaget ensamt har rätt att besluta om utdelningens storlek och moderföretaget fattat sådant beslut innan de finansiella rapporterna publicerats. SEGMENTRAPPORTERING Moderföretaget redovisar inte segment enligt samma fördelning och samma omfattning som koncernen, utan upplyser om nettoomsättningens och övriga intäkters fördelning på moderföretagets intäktsslag och geografiska marknader. MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar på samma sätt som för koncernen men med tillägg för eventuella uppskrivningar. LEASADE TILLGÅNGAR Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för operationell leasing. IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Forskning och utveckling Samtliga utgifter för vetenskaplig forskning och utveckling redovisas som kostnad i resultaträkningen. BIOLOGISKA TILLGÅNGAR Biologiska tillgångar värderas enligt årsredovisningslagen. Det innebär att biologiska tillgångar klassificerade som anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med beaktande av eventuellt nedskrivningsbehov. FÖRLAGSINSATSER Förlagsinsatser redovisas som eget kapital i enlighet med Lagen om ekonomiska föreningar. Förlagsinsatser uppfyller inte IFRS:s kriterier för eget kapital och redovisas i koncernredovisningen som skuld. ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA Förmånsbestämda planer I moderföretaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS 19. Moderföretaget följer tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökning, och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår. FUSION Fusion av ett helägt dotterföretag innebär att moderföretaget övertar det fusionerade företagets koncernmässiga värden. Aktierna i dotterföretaget byts i balansräkning ut mot fusionerade företags tillgångar och skulder. Bytet påverkar moderföretagets egna kapital bland annat för att tillgångarna och skulderna i det fusionerade företaget värderas till koncernmässiga värden och därmed redan har redovisats i koncernresultaträkningen. Från fusionsdagen blir det fusionerade bolagets sista räkenskapsår räkenskapsinformation både i det överlåtande och i det övertagande företaget. SKATTER I moderföretaget redovisas i balansräkningen obeskattade reserver utan uppdelning på eget kapital och uppskjuten skatteskuld, till skillnad mot i koncernen. I resultaträkningen görs i moderföretaget på motsvarande sätt ingen fördelning av del av bokslutsdispositioner till uppskjuten skattekostnad. KONCERNBIDRAG OCH AKTIEÄGARTILLSKOTT FÖR JURIDISKA PERSONER Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning inte erfordras. Erhållna och lämnade koncernbidrag redovisas som bokslutsdisposition. 72 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

75 Finansiella rapporter och noter Not 2 Rörelsesegment Södra Skog Södra Wood Södra Cell Övriga segment Koncerngemensamt Elimineringar Summa konsoliderat Koncernen Nettoomsättning från externa kunder från andra segment Avskrivningar och nedskrivningar Andelar i intresse företags resultat Rörelseresultat Finansnetto Resultat före skatt Tillgångar Rörelseresultat före av- och nedskrivningar (EBITDA) Rörelsemarginal, % 1 1 neg neg 5 12 Operativt kapital* Avkastning på operativt kapital* 6 9 neg neg 7 17 Kassaflöde efter investeringar Investeringar ) Operativt kapital = Immateriella och materiella anläggningstillgångar, biologiska tillgångar, varulager och övriga operativa tillgångar minskat med rörelse skulder. För koncernen gäller sysselsatt kapital. Sysselsatt kapital = Operativt kapital minskat med nettoskatteskuld. FÖRDELNING PER SEGMENT I segmentens resultat, tillgångar och skulder har inkluderats direkt hänförbara poster. Tillgångarna består av materiella och immateriella anläggningstillgångar, biologiska tillgångar, övriga långfristiga fordringar, varulager och kortfristiga fordringar. Skulderna innefattar icke räntebärande rörelserelaterade skulder. Tillgångarna och periodens investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar är geografiskt fördelade på var tillgångarna finns. Investeringarna innefattar materiella och immateriella anläggningstillgångar samt biologiska tillgångar. Som anläggningstillgång redovisas tillgångar som avses att innehas eller brukas i rörelsen under minst tolv månader. Anläggningstillgångarna är i huvudsak fördelade på de geografiska marknaderna Sverige MSEK (11 146), Estland 226 MSEK (215), Lettland 198 MSEK (192), Finland 181 MSEK ( ) och Norge 54 MSEK (67). Södra Skog Södra Wood Södra Cell Koncerngemensamt Elimineringar Summa konsoliderat Moderföretaget Nettoomsättning från externa kunder från andra segment Avskrivningar och nedskrivningar Rörelseresultat Finansnetto Resultat efter finansiella poster Förändringen mellan åren förklaras i huvudsak av fusionen av Södra Cell AB. Högsta verkställande beslutsfattare följer upp rörelseresultat, avkastning på operativt kapital och kassaflöde per segment. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

76 Finansiella rapporter och noter Not 3 Nettoomsättning Koncernens nettoomsättning per geografisk marknad 2016 Andel, % 2015 Andel, % Sverige Storbritannien Tyskland Italien Österrike Norge Frankrike Nederländerna Polen Ungern Finland Slovakien Danmark Schweiz Belgien Slovenien Spanien Övriga Europa Kina Indonesien Övriga Asien Afrika Övriga världen Ofördelat 4 0 Totalt GEOGRAFISKA OMRÅDEN Som nettoomsättning per geografisk marknad presenteras intäkterna fördelade på var kunderna finns. Moderföretagets nettoomsättning per geografisk marknad Sverige Storbritannien Tyskland Italien Österrike Frankrike Nederländerna Polen Norge Ungern Danmark Slovakien 167 Schweiz Finland Belgien Slovenien 105 Övriga Europa Kina Asien Afrika Sydamerika 0 5 Totalt Specifikation av intäkter per intäktsslag Koncernen Moderföretaget Varuförsäljning Tjänster Elcertifikat Utsläppsrätter El Övrigt Totalt Not 4 Övriga intäkter Övriga intäkter per intäktsslag Koncernen Moderföretaget Varuförsäljning Tjänster Hyresintäkter Förändring av verkligt värde på biologiska tillgångar 0 7 Valutakurseffekt Realisationsvinster Statliga stöd Försäkrings-/konfliktersättning Erhållna skadestånd 35 Övrigt Totalt Övrigt statligt stöd ingår i koncernen med 8 MSEK (7) och avser huvudsak ligen bidrag hänförligt till personal 3 MSEK (5) och diesel 1 MSEK (1). Not 5 Operationell leasing Leasingavtal där Södra är leasing tagare Icke uppsägningsbara leasingbetalningar Koncernen Moderföretaget uppgår till: Inom 1 år Mellan 1 år och 5 år Mer än 5 år Totalt Av koncernens framtida leasingavgifter avser 106 MSEK (135) timecharterfartyg, 57 MSEK (0) arbetsmaskiner, 69 MSEK (84) inventarier samt 122 MSEK (45) hyror. Kostnadsförda avgifter för operationella leasingavtal Koncernen Moderföretaget uppgår till: Minimileasavgifter Totalt SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

77 Finansiella rapporter och noter Not 6 Anställda, personalkostnader Medelantal anställda Antal män, % kvinnor, % Antal män, % kvinnor, % Moderföretaget Sverige Dotterföretag Sverige Norge Litauen Storbritannien Finland Tyskland Danmark Lettland Estland USA Kina Totalt Löner, ersättningar och sociala kostnader Löner och ersättningar Styrelse och VD Övriga anställda Styrelse och VD Övriga anställda Moderföretaget Dotterföretag Totalt Könsfördelning i företagsledningar % Män Kvinnor Män Kvinnor Koncernen Styrelser <30 år 30 år 50 år >50 år Total andel Ledningsgrupper <30 år år 50 år >50 år Total andel Moderföretaget Styrelser <30 år 30 år 50 år >50 år Total andel Ledningsgrupper <30 år 30 år 50 år >50 år Total andel Löner och ersättningar Sociala kostnader Löner och ersättningar Sociala kostnader Moderföretaget (varav pensionskostnader) (219) (98) Övriga koncernen (varav pensionskostnader) ( 16) (73) Totalt (varav pensionskostnader) (203) (171) 1) Av moderföretagets pensionskostnader avser 4 MSEK (3) nuvarande och tidigare verkställande direktör (VD). Utestående pensionsförpliktelser till tidigare VD uppgår till 38 MSEK (37). 2) Av koncernens pensionskostnader enligt ÅRL avser 5 MSEK (6) nuvarande och tidigare verkställande direktör (VD) och styrelse. Utestående pensionsförpliktelser till tidigare VD uppgår till 38 MSEK (37). Löner, ersättningar och förmåner till styrelse och koncern ledning Styrelse arvoden Pensionskostnad 2016, KSEK fasta 1) rörliga 2) Lön 3) 4) Förmåner 5) Totalt Stämmovalda styrelseledamöter i Södra Skogsägarna ekonomisk förening VD Lars Idermark Koncernledning, övriga * Totalt Styrelse arvoden Pensionskostnad 2015, KSEK fasta 1) rörliga 2) Lön 3) 4) Förmåner 5) Totalt Stämmovalda styrelseledamöter i Södra Skogsägarna ekonomisk förening VD Lars Idermark Koncernledning, övriga * Totalt * Varav beräknad rörlig ersättning 0,4 MSEK (1). 1) Med fasta styrelsearvoden avses arvoden som fastställts av föreningsstämman. 2) Rörlig ersättning till styrelseledamöter avser tim- och dagarvoden enligt ersättningsnivåer fastställda av föreningsstämman. 3) Lön inklusive semesterersättning, förändring av semesterlöneskuld och för 2015 uppskattad rörlig ersättning för koncernledning. 4) Pensionskostnad inklusive särskild löneskatt. Negativ pensionskostnad avser under 2015 återbetald pensionskostnad. 5) Förekommande förmåner är bilförmåner, städförmåner och bostadsförmåner. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

78 Finansiella rapporter och noter > forts. not 6 Arvoden, förmåner och pensionskostnader till stämmovalda styrelseledamöter Styrelse arvoden Pensionskostnader 2016, KSEK fasta rörliga Förmåner Totalt Lena Ek (ordförande) Paul Christensson (vice ordförande) Karin Andersson Hans Berggren Marie Hallén Ola Hildingsson Ulf Johansson Stefan Olsson Anders Roman Totalt Styrelse arvoden Pensionskostnader 2015, KSEK fasta rörliga Förmåner Totalt Lena Ek (ordförande) 1) Paul Christensson (vice ordförande) 2) Karin Andersson Hans Berggren 3) Marie Hallén Ola Hildingsson Ulf Johansson Stefan Olsson Anders Roman Christer Segerstéen 4) Anders Grennborg 5) Caroline Sundewall Totalt ) Styrelseordförandearvode beräknat för tiden 19 maj 31 december. 2) Ledamotarvode beräknat för tiden 1 januari 15 juni och arvode för tiden som vice ord förande 16 juni 31 december. 3) Ledamotarvode beräknat för tiden 19 maj 31 december. 4) Styrelseordförandearvode för tiden januari maj och arvode för att stå till styrelsens förfogande juni december. Bilförmån januari mars har reducerat arvodet. Negativ pensionskostnad avser under 2015 reverserad pension ) Vice ordförandearvode jan maj och under avveckling juni augusti. Totalt utbetalt åtta månaders arvode. Negativ pensionskostnad avser under 2015 reverserad pension LÖNER OCH ERSÄTTNINGAR TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE Ledande befattningshavare Med ledande befattningshavare som redovisas i denna not avses dels koncernledningen bestående av verkställande direktören (vd) tillika koncernchef, affärsområdeschefer samt chefer för gemensamma funktioner. Medlemmar i koncernledningen kan vara anställda i moderföretaget eller i dotterföretag. Ledande befattningshavare uppgår 2016 till 10 personer var motsvarande siffra 10 personer. Rörlig lön/pensioner Vd/koncernchef har endast fast lön. Övriga ledande befattningshavare har utöver fast lön, rörlig ersättning enligt samma principer som för övriga medarbetare (högst en månadslön). Vd/koncernchef samt merparten av övriga ledande befattningshavare har en premiebaserad pension enligt ITP1. Vid årets slut har en ledande befattningshavare förmånsbestämd pension enligt ITP2. Berednings- och beslutsprocess vid fastställande av ersättningar till ledande befattningshavare Ersättnings- och arvodesutskottet, som utses av styrelsen, består av minst tre styrelseledamöter, men inte verkställande direktören. Utskottet ska förutom att bereda frågor om principer för ersättning och andra anställningsvillkor för koncernledningen även regelbundet godkänna sammanställningar av styrelsens, styrelseordförandens och styrelsens vice ordförandes kostnader samt koncernchefens personanknutna kostnader. Avgångsvederlag/uppsägning Mellan Södra och vd/koncernchef gäller en uppsägningstid från företagets sida på sex månader och sex månader från den anställdes sida. Vid uppsägning från Södras sida erhålls uppsägningslön samt ett avgångsvederlag på tolv månadslöner. Övriga ledande befattningshavare har en uppsägningstid på sex månader samt avgångsvederlag upp till tolv månader. Avgångsvederlaget ska avräknas vid ny anställning. Inga ersättningar utgår för utskottsuppdrag. Inga styrelsearvoden för dotterföretag har utgått för 2015 eller SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

79 Finansiella rapporter och noter Not 7 Övriga kostnader Koncernen Fordonskostnader Reparations-, underhålls- och övriga driftsomkostnader Övriga tjänster och inhyrd personal Rese- och försäljningsomkostnader Företagsförsäkringar och övriga riskkostnader Lokal- och fastighetskostnader Hyra av anläggningstillgångar Förvaltningskostnader Förändring av verkligt värde på biologiska tillgångar 0 7 Övriga kostnader Totalt Övriga rörelsekostnader Moderföretaget Realisationsförlust 23 1 Valutakurseffekt 0 0 Totalt 23 1 Not 8 Avskrivningar och nedskrivningar Koncernen Avskrivninganingar Nedskriv- 1) Totalt Avskrivninganingar Nedskriv- 1) Totalt Övriga immateriella anläggningstillgångar Byggnader Mark Markanläggningar Maskiner Inventarier Leasing Totalt Not 9 Arvode och kostnadsersättningar till revisorer Ernst & Young Koncernen Moderföretaget revisionsuppdrag revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget skatterådgivning andra uppdrag Övriga revisionsuppdrag 1 0 skatterådgivning 1 0 andra uppdrag 2 1 Not 10 Andelar i intresseföretag Koncernen Moderföretaget Vid årets början Omklassificering Andel i intresseföretags resultat 8 17 Förvärv och aktieägartillskott Utdelning Omräkningsdifferens 3 4 Redovisat värde vid årets slut Moderföretaget Avskrivninganingar Nedskriv- 1) Totalt Avskrivninganingar Nedskriv- 1) Totalt Övriga immateriella anläggningstillgångar 2 2 Byggnader Mark Markanläggningar Maskiner Inventarier Totalt ) Bristande lönsamhet har initierat en beräkning som visar att tillgångarnas redovisade värde över stiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet har beräknats enligt principerna som anges i not 16. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

80 Finansiella rapporter och noter > forts. not 10 Nedanstående uppgifter avser intresseföretag i sin helhet. Specifikation av intresseföretag 2016 Land Intäkter Resultat Tillgångar Skulder Eget kapital Ägd andel i % SunPine AB Sverige Södra Timber A/S Danmark Crown Timber Group (plc) Storbritannien Silva Green Fuel AS Norge Prestige Exclusive Homes Ltd Storbritannien Land Intäkter Resultat Tillgångar Skulder Eget kapital Ägd andel i % SunPine AB Sverige Södra Timber A/S Danmark Crown Timber Group (plc) Storbritannien Silva Green Fuel AS Norge Climathus Ltd Storbritannien Uppgifterna är baserade på de rapporter som var tillgängliga vid Södras rapporttillfälle. Den 31 mars 2016 förvärvade Södra samtliga utestående aktier och därmed kontroll över Crown Timber Group Plc. med dess dotterbolag. Under året har Climathus Ltd namnändrats till Prestige Exclusive Homes Ltd. Not 11 Resultat från finansiella poster Finansnetto Koncernen Finansiella intäkter Nettovinst Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultatet 12 0 Utdelning 3 1 Övriga ränteintäkter 4 7 Netto valutakursförändringar 3 0 Övriga finansiella intäkter Finansiella kostnader Nettoförlust Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultatet 0 0 Netto valutakursförändringar 0 18 Nedskrivningar andelar i externa företag Räntekostnader på förmånsbestämd pensionsförpliktelse 6 9 Övriga räntekostnader Övriga finansiella kostnader Totalt Varav: Ränteintäkter från instrument värderade till upplupet anskaffningsvärde 5 7 Räntekostnader från instrument värderade till upplupet anskaffningsvärde Resultat från finansiella instrument som redovisas i rörelseresultatet Koncernen Valutakurseffekt av rörelsekaraktär Nettovinst från valutaderivat Finansnetto Moderföretaget Resultat från andelar i koncernföretag Utdelning från koncernföretag 1 Nedskrivning av aktier i koncernföretag Resultat vid avyttring av andelar i koncernföretag Resultat från andelar i intresseföretag Utdelning från intresseföretag Ränteintäkter och liknande resultatposter Utdelning på andelar i andra företag 0 1 Ränteintäkter från koncernföretag 4 10 Ränteintäkter från övriga 3 5 Valutakursvinst 4 Vinst vid försäljning av kortfristiga placeringar 12 0 Övrigt Räntekostnader och liknande resultatposter Räntekostnader från koncernföretag 1 1 Räntekostnader från övriga Nedskrivningar Valutakursförlust 26 Övrigt Totalt Värdet på aktier i koncernföretag prövas för nedskrivning. När eget kapital i koncernföretaget understiger aktiernas värde och en framtida intjäning inte kan påvisas föranleder detta en nedskrivning av moderföretagets värde på aktierna. Värdeförändringar för säkringsinstrument som avser säkring av verkligt värde har påverkat resultatet med MSEK ( ) för derivat samt med MSEK ( ) för säkrade poster. 78 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

81 Finansiella rapporter och noter Not 12 Bokslutsdispositioner Moderföretaget Förändring av periodiseringsfond årets avsättning 13 årets upplösning 407 Förändring av avsättningar utöver plan byggnad och mark 1 2 maskiner och inventarier Erhållna koncernbidrag Lämnade koncernbidrag 14 Totalt Not 13 Skatter Redovisad skattekostnad Koncernen Moderföretaget Periodens skattekostnad Justering av skatt hänförlig till tidigare år Aktuell skattekostnad Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader Uppskjuten skattekostnad Totalt forts. not 13 Avstämning av effektiv skatt Koncernen Moderföretaget 2016 Skattesats, % 2015 Skattesats, % Resultat före skatt Skatt enligt gällande skattesats för moderföretaget Effekt av särskilda skatteregler för ekonomiska föreningar* Effekt av andra skattesatser för utländska dotterföretag Ej avdragsgilla kostnader inkl omstruktureringskostnader Ej skattepliktiga intäkter Omvärdering av underskottsavdrag** /temporära skillnader Aktivering av uppskjuten skatt på tidigare förluster 0 0 Schablonränta på periodiseringsfond Skatt hänförlig till tidigare år Redovisad effektiv skatt * Enligt beskattningsreglerna för ekonomiska föreningar är lämnad utdelning år 2 (avseende år 1) avdragsgill vid beskattningen år 1. Detta innebär att av styrelsen föreslagen utdelning som kommer att utbetalas efterföljande år har beaktats som avdrag vid beräkning av aktuell skatt innevarande år. ** Underskotttsavdrag kan utnyttjas utan tidsbegränsning. I not 14 Övrigt totalresultat redovisas skatt hänförlig till Övrigt totalresultat. FÖRÄNDRING AV UPPSKJUTEN SKATT I TEMPORÄRA SKILLNADER OCH UNDERSKOTTSAVDRAG Koncernen 2016 Vid årets början Redovisat över resultaträkningen Förvärv Redovisat i övrigt totalresultat Redovisat värde vid periodens slut Anläggningstillgångar Varulager Kortfristiga fordringar och skulder Kortfristiga placeringar Avsättningar Obeskattade reserver exkl avskrivningar utöver plan Underskottsavdrag Övrigt Totalt Koncernen 2015 Vid årets början Redovisat över resultaträkningen Förvärv Redovisat i övrigt totalresultat Redovisat värde vid periodens slut Anläggningstillgångar Varulager Kortfristiga fordringar och skulder Kortfristiga placeringar Avsättningar Obeskattade reserver exkl avskrivningar utöver plan Underskottsavdrag Övrigt Totalt SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

82 Finansiella rapporter och noter Not 14 Övrigt totalresultat Koncernen 2016 Omräkningsreserv Verkligt värdereserv Säkringsreserv Aktuariell vinst/förlust* Vid årets början Årets omräkningsdifferenser 27 Årets förändring i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas 0 Aktuariella vinster och förluster 71 Skatt hänförligt till komponenter i övrigt totalresultat 16 Redovisat värde vid periodens slut Koncernen 2015 Omräknings - reserv Verkligt värdereserv Säkringsreserv Aktuariell vinst/förlust* Vid årets början Årets omräkningsdifferenser 40 Årets förändring i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas 0 Årets förändring i verkligt värde på kassaflödessäkringar 0 Aktuariella vinster och förluster 44 Skatt hänförligt till komponenter i övrigt totalresultat 0 10 Redovisat värde vid periodens slut * Aktuariell vinst/förlust ingår i balanserade vinstmedel. Kassaflödessäkringar överfört mot årets resultat Nettoomsättning Övriga kostnader OMRÄKNINGSRESERV Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av utländska verksamheters finansiella rapporter som upprättats i annan valuta än den som används i koncernens finansiella rapporter. Moder företaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor. VERKLIGTVÄRDERESERV Verkligtvärdereserven inkluderar ackumulerad nettoförändring av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas, fram till dess tillgången bokas bort från rapporten över finansiell ställning. SÄKRINGSRESERV Säkringsreserven innefattar effektiv andel av ackumulerad netto förändring av verkligt värde på kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkrings transaktioner som ännu inte inträffat. 80 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

83 Finansiella rapporter och noter Not 15 Förvärv/avyttring av rörelse FÖRVÄRV 2016 Den 31 mars 2016 förvärvade Södra samtliga utestående aktier och erhöll därigenom kontroll över Crown Timber Group Plc samt tillhörande dotter bolag. Crown Timber är en marknadsledande leverantör av sågade och förädlade trävaror till brittiska och irländska träbyggnadstekniska sektorer samt trä- och byggvaruhandlare. Crown Timber driver fyra distributionsterminaler och virkesbehandlingscenter i Dundee, Skottland, Wicklow, Irland, Sheerness och New Holland, båda i England. Företaget äger också ett sågverk i Fredrikshamn, Finland. Uppgift om köpeskilling, förvärvade nettotillgångar och goodwill framgår nedan. Affärsområde Rörelse Förvärvsdatum Södra Wood Årliga intäkter MSEK Antal anställda Crown Timber Group Plc Total köpeskilling uppgår till 255 MSEK medan nettoeffekten på likvida medel uppgår till 258 MSK. Transaktionskostnader i samband med förvärvet ingår med 6 MSEK, vilka har belastat resultatet för koncernen. Den tidigare ägarandelen i Crown Timber Group Plc har omvärderats till verkligt värde till följd av förvärvet av samtliga utestående aktier. Totalt antal aktier i Crown Timber Group Plc uppgår till Ingen villkorad tillläggsköpeskilling ingår i transaktionen. Den förvärvade rörelsen bidrog med intäkter på MSEK och en nettovinst på 24 MSEK till koncernen för perioden 1 april till 31 december Om förvärvet hade genomförts den 1 januari 2016 hade rörelsen bidragit med intäkter på MSEK och en nettovinst på 26 MSEK för helåret Crown Timber Group Plc. Redovisat värde i förvärvad rörelse Verkligt värde justering Verkligt värde redovisat i koncernen Materiella anläggningstillgångar Varulager Kortfristiga fordringar Likvida medel Avsättningar Räntebärande skulder Icke räntebärande skulder Identifierbara nettotillgångar Koncernmässig goodwill Erlagd köpeskilling 255 Tillkommer tidigare innehav utan bestämmande inflytande 77 Total ersättning 332 AVYTTRING 2016 Den 6 januari 2016 överläts verksamheten vid sågverket Hauerseter i Norge till RingAlm Tre AS och den 5 oktober 2016 avyttrades Aktiebolaget Nordingrå Trä. De redovisade värdena på tillgångar och skulder vid tidpunkten för försäljningen var: Avyttrade företags nettotillgångar vid avyttringstidpunkten Södra Wood AS Nordingrå Anläggningstillgångar 6 0 Varulager 4 3 Kortfristiga fordringar 0 1 Likvida medel 30 3 Avsättningar 0 Icke räntebärande skulder 15 3 Identifierbara tillgångar 25 4 Justering för rearesultat 27 3 Försäljningspris 52 1 Avgår: Kassa (avyttrad) 30 3 Netto kassaflöde 22 2 FÖRVÄRV 2015 Södra Skogsägarna ekonomisk förening har under första tertialet förvärvat 49 procent av aktierna i intresseföretaget Silva Green Fuel AS, ett med Statkraft gemensamt ägt företag för framtida produktion av biodrivmedel. AVYTTRING 2015 Under första tertialet avyttrades Södra Cell Tofte AS för 242 MSEK. Verksamheten upphörde 2013 och vid tidpunkten för avyttrandet var företaget vilande. Avyttrade företags nettotillgångar vid avyttringstidpunkten Södra Cell Tofte AS Anläggningstillgångar 17 Varulager 0 Kortfristiga fordringar 12 Likvida medel 224 Avsättningar 11 Icke räntebärande skulder 80 Identifierbara tillgångar 162 Justering för rearesultat 80 Försäljningspris 242 Avgår: Kassa (avyttrad) 224 Netto kassaflöde 18 Likvida medel i förvärvade verksamheter 3 Tidigare innehav utan bestämmande inflytande 77 Transaktionskostnader 6 Netto effekt på likvida medel 258 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

84 Finansiella rapporter och noter Not 16 Immateriella anläggningstillgångar Koncernen 2016 Varumärke Utvecklingsutgifter, licenser Goodwill Totalt Anskaffningsvärde Vid årets början Investeringar 9 9 Avyttring och utrangeringar 2 2 Omräkningsdifferenser Avskrivningar Vid årets början Årets avskrivningar enligt plan Nedskrivningar Vid årets början Avyttring och utrangeringar Redovisat värde vid periodens slut Koncernen 2015 Varumärke Utvecklingsutgifter, licenser Goodwill Totalt Anskaffningsvärde Vid årets början Omräkningsdifferenser Avskrivningar Vid årets början Årets avskrivningar enligt plan Nedskrivningar Vid årets början Omräkningsdifferenser Redovisat värde vid periodens slut PRÖVNING AV NEDSKRIVNINGSBEHOV FÖR GOODWILL OCH VARUMÄRKE Prövning av nedskrivningsbehov av redovisade goodwillvärden och varumärken med obestämbar nyttjandeperiod har skett inför bokslutet 31 december I Rapport över finansiell ställning för koncernen redovisas goodwill värden med 271 MSEK (268). I nedanstående tabell presenteras det redovisade värdet för goodwill fördelat per affärsområde. Södra Wood och Södra Trivselhus är de kassagenererande enheter på vilka väsentlig goodwill har fördelats. Förvärvade verksamheter integreras efter förvärven i koncernens befintliga affärsområden för att därigenom generera avsedda synergieffekter. Integrationen avser även hänförliga kassaflöden. I de fall förvärvade kassagenererande enheter har integrerats med befintliga affärsområden genomförs prövningen av nedskrivningsbehov på affärsområdesnivå eftersom det är på denna nivå som goodwill följs upp internt. Affärsområdenas återvinningsvärden bygger på nyttjandevärden baserade på kassaflödesprognoser för fem år där respektive affärsområdeslednings prognoser avseende intäkter, rörelseresultat, rörelsekapital och investeringar ligger till grund för diskontering av kassaflödena. Därefter har en tillväxt i kassaflödena med i snitt cirka 2 procent (2) per år antagits. Tillväxttakt och rörelsemarginaler har bestämts utifrån historiska erfarenheter och bedömning av de kommande fem årens konjunkturutveckling baserad på såväl externa som interna källor. Kassaflödesdiskontering har gjorts med i snitt cirka 9 procent (9) före skatt. Den väsentligaste värderingsparametern är diskonteringsräntan och om denna skulle ändras med +/ 1 procent skulle värdeförändringen efter skatt uppgå till /+ 126 MSEK. Redovisade värden för goodwill avseende Södra Wood är i nivå med beräknat nyttjandevärde. Därmed kan redan små ändringar mot ledningens prognoser avseende framtida kassaflöden leda till nedskrivningsbehov. För övriga kassagenererande enheter bedöms inga rimliga förändringar i väsentliga antaganden vid beräkning av nyttjandevärden kunna leda till något nedskrivningsbehov. Goodwill/varumärke per kassagenererande enhet Södra Wood Koncerngemensamt, Södra Trivselhus Holding AB (inkl varumärke) Totalt Moderföretaget 2016 Utvecklingsutgifter, licenser Goodwill Totalt Anskaffningsvärde Vid årets början Investeringar Avskrivningar Vid årets början Årets avskrivningar enligt plan Nedskrivningar Vid årets början Redovisat värde vid periodens slut 7 7 Moderföretaget 2015 Utvecklingsutgifter, licenser Goodwill Totalt Anskaffningsvärde Vid årets början Fusion Avskrivningar Vid årets början Fusion Nedskrivningar Vid årets början Redovisat värde vid periodens slut SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

85 Finansiella rapporter och noter Not 17 Byggnader och mark Koncernen Byggnader Mark Summa Byggnader och Mark Byggnader Mark Summa Byggnader och Mark Anskaffningsvärde Vid årets början Rörelseförvärv Investeringar Omklassificeringar Avyttringar och utrangeringar Omräkningsdifferenser Avskrivningar Vid årets början Rörelseförvärv 2 2 Omklassificeringar Avyttringar och utrangeringar Årets avskrivningar enligt plan Omräkningsdifferenser Nedskrivningar Vid årets början Avyttringar och utrangeringar Årets nedskrivningar Omräkningsdifferenser Redovisat värde vid periodens slut Summa Byggnader och Mark Byggnader Mark Summa Byggnader och Mark Markanläggningar Markanläggningar Moderföretaget Byggnader Mark Markanläggningar Markanläggningar Anskaffningsvärde Vid årets början Fusion Investeringar Omklassificeringar Avyttringar och utrangeringar Avskrivningar Vid årets början Fusion Avyttringar och utrangeringar Årets avskrivningar enligt plan Nedskrivningar Vid årets början Avyttringar och utrangeringar Årets nedskrivningar enligt plan Redovisat värde vid periodens slut SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

86 Finansiella rapporter och noter Not 18 Maskiner och inventarier Koncernen Maskiner Inventarier Anskaffningsvärde Leasade tillgångar Summa Maskiner och Inventarier Maskiner Inventarier Leasade tillgångar Summa Maskiner och Inventarier Vid årets början Rörelseförvärv Investeringar Omklassificeringar Avyttringar och utrangeringar Omräkningsdifferenser Avskrivningar Vid årets början Rörelseförvärv Avyttringar och utrangeringar Årets avskrivningar enligt plan Omräkningsdifferenser Nedskrivningar Vid årets början Avyttringar och utrangeringar Årets nedskrivningar Omräkningsdifferenser Redovisat värde vid periodens slut Summa Maskiner och Inventarier Maskiner Inventarier Summa Maskiner och Inventarier Moderföretaget Maskiner Inventarier Leasade tillgångar Leasade tillgångar Anskaffningsvärde Vid årets början Förvärv från koncernföretag 4 4 Fusion Investeringar Omklassificeringar Avyttringar och utrangeringar Avskrivningar Vid årets början Förvärv från koncernföretag 4 4 Fusion Avyttringar och utrangeringar Årets avskrivningar enligt plan Nedskrivningar Vid årets början Avyttringar och utrangeringar Årets nedskrivningar Redovisat värde vid periodens slut SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

87 Finansiella rapporter och noter Not 19 Pågående nyanläggningar Koncernen Anskaffningsvärde Vid årets början Investeringar Omklassificeringar Redovisat värde vid periodens slut Moderföretaget Anskaffningsvärde Vid årets början Fusion Investeringar Omklassificeringar Redovisat värde vid periodens slut Not 20 Biologiska tillgångar Södras skogstillgångar delas i koncernredovisningen upp i biologiska tillgångar och marktillgångar. Som biologiska tillgångar redovisas rotstående skog värderad till verkligt värde genom diskontering till nuvärde av framtida förväntade kassaflöden från den rotstående skogen. Marken som skogen växer på värderas till anskaffningskostnad. Södras skogsinnehav uppgick per 31 december 2016 till hektar (36 000) produktiv skogsmark. Volymen rotstående skog var 4,4 miljoner m3sk (4,2). Det totala värdet på skogsinnehavet var 608 MSEK (595). Av detta värde avsåg 84 MSEK (80) skogsmark. Värdeförändringen på rotstående skog uppgick till 0 MSEK (7) under året, vilket redovisas i resultaträkningen. Av värdeförändringen avser 10 MSEK (17) förändring av verkligt värde och 10 MSEK ( 10) omräkningsdifferenser. Värderingsmodellen är oförändrad jämfört med föregående år. Värderingen grundas på bedömda avverkningscykler baserade på Södras avverkningsvolymer och sortimentsfördelning samt antaganden om tillväxt enligt aktuella avverkningsplaner. Framtida pris- och kostnadsutveckling har bedömts till 2 procent (2) per år. Kostnader för återplantering har beaktats och avsättningar till miljöhänsyn har gjorts. Beräknade kassa flöden före skatt har diskonterats till nuvärde med en ränta på 6,2 procent (6,2) efter skatt avseende skogstillgångar i Sverige. För skogstillgångar i Estland har diskontering gjorts med en ränta på 6,7 procent (6,7) efter skatt och i Lettland har diskontering gjorts med en ränta på 7,2 procent (6,7) efter skatt. Beräknat värde på rotstående skog har därefter belastats med uppskjuten skatt. Vid diskontering av framtida kassaflöden har en tidsperiod på 100 år använts för samtliga skogar. Avverkningscyklernas längd varierar. För Sverige har en avverkningscykel på 80 år tillämpats, för Lettland 71 år och för Estland 70 år. Förändringen av värdet på den rotstående skogen kan delas upp på följande komponenter: Not 21 Finansiella placeringar Koncernen Anläggningstillgångar Värderade till verkligt värde via resultatet Finansiella placeringar Omsättningstillgångar Obligationer Andra kortfristiga placeringar Finansiella placeringar som är anläggningstillgångar består av onoterade aktier och andelar vilka är värderade till anskaffningsvärde eftersom ett tillförlitligt marknadsvärde inte kunnat fastställas. I de fall nedskrivning erfordras har detta beaktats. Per den 31 december 2016 uppgick totala nedskrivningar till 15 MSEK (15). Södra har inte beslutat att avyttra några av de financiella placeringarna under De finansiella tillgångarna företagscertifikat och andra räntebärande värdepapper värderas till verkligt värde via årets resultat för koncernen eftersom ledningen utvärderar dessa instrument utifrån deras verkliga värde. Verkligt värde för dessa tillgångar bestäms med hjälp av noterade marknadspriser vid handel på en aktiv marknad. Räntebärande värdepapper som värderas som finansiell tillgång som kan säljas har en fastställd ränta på mellan 0,42 procent ( 0,26) och 0,63 procent (1,20). Fordringarna förfaller inom fem år. Moderföretaget Kortfristiga finansiella placeringar Hedgefondobligationer 1 Obligationer Andra kortfristiga placeringar Koncernen Vid årets början Köp av växande skog 11 9 Avyttring av växande skog 3 1 Förändring av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader Omräkningsdifferenser Redovisat värde vid periodens slut Nedanstående känslighetsanalys visar hur värdet på den rotstående skogen påverkas om de väsentligaste värderingsparametrarna skulle åsättas andra värden än de som ligger till grund för den aktuella värderingen. Variabel Förändring Värdeförändring efter skatt, MSEK Diskonteringsränta +/ 0,25% /+ 28 Virkespris +/ 1% realt +/ 11 Avverkningskostnad +/ 1% realt /+ 6 Avverkningsvolymer +/ 1% +/ 3 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

88 Finansiella rapporter och noter Not 22 Finansiell riskhantering Södra är genom sin internationella och kapitalkrävande verksamhet löpande utsatt för finansiella risker såsom marknadsrisk, kreditrisk samt likviditets- och finansieringsrisk. Det föreligger korrelation mellan vissa riskvariabler. Enligt säkringsstrategin ska fokus vara att säkra nettoexponeringar. Koncernens finanspolicy för hantering av finansiella risker, som fastställts av styrelsen, bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för finansverksamheten. Beslut om säkringsåtgärd tas då läget för detta bedöms som ekonomiskt fördelaktig. Hänsyn tas då även till aktuell tillgång till kommersiellt acceptabla säkringsvillkor. Den finansiella riskhanteringen är centraliserad till Treasuryfunktionen inom moderföretaget. Härigenom tillvaratas skalfördelar och synergieffekter samt minimeras hanteringsriskerna. Den övergripande målsättningen är att tillhandahålla kostnadseffektiv finansiering och likvidhantering och minimera negativa effekter från marknadsrisker på koncernens resultat. De finansiella riskerna mäts kontinuerligt och överensstämmelsen med finanspolicyn följs upp. Nedan beskrivs de väsentliga delarna av den finansiella riskhanteringen inom koncernen. MARKNADSRISK Marknadsrisk innebär risk för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från finansiella instrument varierar på grund av förändringar i marknads priserna. Risken utgörs av valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. De marknadsrisker som främst påverkar koncernen är valutarisk och råvaruprisrisk. Valutarisk Södra är exponerat för olika typer av valutarisker. Den främsta exponeringen härrör från koncernens försäljning och inköp i utländska valutor. Dessa valutarisker består dels av risk för fluktuationer i värdet av finansiella instrument och kund- eller leverantörsskulder, dels av valutarisken i förväntade och kontrakterade betalningsflöden (transaktionsexponering). Risk återfinns också i omräkningen av utländska dotterföretags tillgångar och skulder till koncernens rapporteringsvaluta (omräkningsexponering). Koncernen är också utsatt för valutarisk med avseende på placeringar i utländsk valuta (finansiell exponering). I koncernens resultat ingår valutakursdifferenser med 56 MSEK (75) i rörelseresultatet och med 3 MSEK ( 18) i finansnettot. Transaktionsexponering En väsentlig del av omsättningen relateras till kunder utanför Sverige och merparten av företagets produkter faktureras antingen i lokal valuta eller USD. Insatsvaror importeras i stor omfattning i utländsk valuta. Dessa förutsättningar medför att förändringar i valutakurser påverkar Södra i hög grad. För att hantera den transaktionsexponering Södra nettoexponeras för, kan prognostiserade valutaflöden säkras med valutaderivat. Vid årets slut var, i likhet med föregående år, inga av dessa exponeringar säkrade. Valutaexponering säkras i enlighet med finanspolicyn. Tillfälligt attrak tiva nivåer eller specifika faktorer kan göra det önskvärt att avvika från säkrings normen. Säkringsintervallet anger det riskmandat som Treasury avdelningen har att följa vad avser avvikelser gentemot säkringsnormen. I det totala valutariskmandatet inräknas valutasäkringskomponenten i massaprissäkringar. Enligt policyn får standardiserade valutaterminer, valutaswappar samt förvärvade valutaoptioner användas för säkringarna. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när kraven för detta är uppfyllda. Transaktionsexponeringar per väsentlig valuta Valuta Prognos nettoinflöde Säkringar % Snittkurs Prognos nettoinflöde Säkringar % Snittkurs USD* EUR GBP Totalt Säkringsintervall * Valutasäkringskomponenten i massaprissäkringar ingår i prognostiserade nettoflöden, det föreligger inga massaprissäkringar för Transaktionsexponeringar per väsentlig valuta Valuta Prognos nettoinflöde Säkringar % Snittkurs Prognos nettoinflöde Säkringar % Snittkurs USD* EUR GBP Totalt Säkringsintervall * Valutasäkringskomponenten i massaprissäkringar ingår i prognostiserade nettoflöden, det föreligger inga massaprissäkringar för OMRÄKNINGSEXPONERING Omräkningsexponering hänför sig till nettovärden i utländska dotterföretag. Grundregeln är att inte valutasäkra denna exponering. De mest väsentliga omräkningsexponeringarna avser eget kapital i följande lokala valutor: 177 MNOK (150), 539 MEUR (51), 221 MGBP (18) och 25 MDKK (30). Vid årets slut var, i likhet med föregående år, ingen av dessa omräkningsexponeringar säkrade. Ränterisk Ränterisken utgörs av de negativa marknadsvärderingsförändringar som kan uppstå vid ränterörelser i avkastningskurvan (marknadsräntor vid olika löptider). Målsättningen enligt finanspolicyn är att hålla räntebindningen på den finansiella skulden inom intervallet 0 18 månader. Räntebindningstiden på den finansiella skulden uppgick till 4 (4) månader per 31 december För koncernens räntebärande placeringar anger finanspolicyn hur ränterisken ska begränsas genom att placeringar fördelas på olika bindningstider. Grundtanken är att förfallostrukturen på ingångna räntepapper ska möta prognostiserade kassaflödessvängningar. Räntebindningstiden på ränte bärande placeringar uppgick till 5 (6) månader per 31 december Prisrisk Med prisrisk avses förändring i pris på produkt eller insatsvara och dess påverkan på resultatet. 86 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

89 Finansiella rapporter och noter Massaprisrisk Massaprisrisk definieras som risken för att genomsnittligt erhållet massapris av viker negativt från förväntat pris. För att minska massaprisrisken kan Treasury avdelningen agera med börshandlade massapristerminer, eller med terminer eller swapavtal på OTC-marknaden. Södra arbetar med säkring av två olika typer av massaprisrisk, dels kassaflödesrisk från framtida försäljning av egen massaproduktion, dels verkligtvärderisk i tecknade kundavtal med fast pris. Kassaflödesrisk från framtida försäljning av egen massaproduktion uppstår genom att konjunkturcykliska variationer i massapriset, uttryckt i utländsk valuta, tillsammans med variationer i valutakurser, kan medföra att det massa pris Södra erhåller mätt i svenska kronor, avviker negativt från förväntat massapris på lång sikt. Huvudstrategin är att vara restriktiv med denna typ av säkringar och per årsskiftet förelåg inga säkringar. Verkligtvärderisk uppstår då Södra genom mervärdestjänsten Pulp Services Hedging utnyttjar sin finansiella kompetens inom massaprisriskområdet, och erbjuder massaköpare leverans av massa till fast pris. För att säkerställa att de med kunderna avtalade fasta priserna inte kommer att avvika negativt från de vid leveranstillfällena rådande marknadspriserna swappas fastprisavtalen till rörligt pris. Fastprisavtal får tecknas med maximalt 50 procent av total leveransvolym gentemot respektive kund. Avtals tiden får inte överstiga 24 månader. Konjunkturläge, marknadsprisnivå, efterfrågan på fastprisavtal och möjligheten att teckna swapkontrakt med acceptabla villkor är faktorer som över tiden påverkar aktuell säkringsnivå. Massaprisderivat kton % kton % Verkligt värdesäkringar kton % kton % Verkligt värdesäkringar 26 2 Elprisrisk Södra har affärsområden med både över- och underskott av el. Södra Wood löper risk att inköpspriset på el stiger kraftigt, vilket leder till sämre marginaler och sämre konkurrenssituation. För Södra Cell, som är nettosäljare av el, krävs ett tillfredsställande högt elpris för att önskvärd avkastning ska erhållas. För att på bästa sätt kunna säkra affärsområdenas skiftande behov och samtidigt optimera koncernens nettoposition avseende elbalans arbetar Treasuryavdelningen med en förbrukningsportfölj och en produktionsportfölj. För att undvika stora resultateffekter av elprisförändringar prissäkras den sammantagna nettopositionen mellan portföljerna med finansiella elkontrakt. Tillåtna säkringsinstrument utgörs av standardkontrakt på Nordpool. Södras prognostiserade nettoposition av el får säkras för en period av fem år med en årsvis avtagande procentuell maximal nivå. För år 1 2 får upp till 100 procent av nettopositionen säkras. För åren 3 5 gäller att nivåer upp till 80, 50 respektive 20 procent av nettopositionen får säkras. För 2017 och framåt finns inga elprissäkringar. Aktieprisrisk Södra har under vissa förutsättningar möjlighet att exponera sig mot aktier eller aktierelaterade produkter. För prisrisken gäller innevarande exponering av aktier, aktieindexcertifikat, aktieindexobligationer och aktiefonder, se not 21 Finansiella placeringar. KREDITRISK Finansiell kreditrisk Södras finansiella transaktioner ger upphov till exponering för kreditrisk gentemot de finansiella motparterna. Finanspolicyn föreskriver att transaktioner endast får ingås med motparter med hög kreditvärdighet, definierat som kategori BBB /K1 eller bättre enligt Standard & Poor s och motsvarande hos andra etablerade bedömare. Fastställda limiter finns för varje motpart och revideras kontinuerligt. För att begränsa motpartsrisken ytterligare har ISDA-avtal (nettningsavtal) ingåtts med flera banker. Per den 31 december 2016 uppgick Södrakoncernens totala motpartsexponering till MSEK (1 326). Per den 31 december befann sig alla motparter inom de ramar som är uppsatta i Södras finanspolicy avseende limiter, löptider och ratingkrav. Kreditrisk i kundfordringar Risken att koncernens kunder inte uppfyller sina åtaganden, det vill säga att betalning inte erhålls från kunderna, utgör en kundkreditrisk. Koncernens kunder kreditkontrolleras varvid information om kundernas finansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag. Säkerhet krävs för kunder med otillräcklig kreditvärdighet eller kredithistorik. Kreditriskerna gentemot kunderna beskrivs mer detaljerat i not 29 Rörelsefordringar. Maximal kreditrisk Södras finansiella tillgångar utsatta för kreditrisk fördelas enligt följande: Finansiella tillgångar per kategori Kundfordringar som ej är förfallna Kundfordringar som är förfallna Kundfordringar brutto Kortfristiga placeringar Likvida medel Finansiella placeringar totalt Derivatinstrument med positiva värden 3 1 Kundkontrakt 3 Upparbetad men ej fakturerad intäkt Övriga rörelsefordringar Övriga fordringar totalt Maximal kreditriskexponering Per den 31 december 2016 var kundfordringar uppgående till 231 MSEK (269) förfallna utan att nedskrivningsbehov ansågs föreligga. Se not 29 Kortfristiga rörelsefordringar för uppgift om nedskrivna kundfordringar 18 MSEK ( 12). Oljeprisrisk Södras affärsområden köper årligen in oljerelaterade produkter för cirka 450 MSEK. De flesta inköp är relaterade till spotmarknaden för respektive produkt. Eftersom marknaderna är volatila innebär det risk för oönskade resultatsvängningar. Genom finansiell handel med oljerelaterade produkter har Södra möjlighet att begränsa denna risk. Tillåtna säkringsinstrument utgörs av terminer och optioner. Oljerelaterade produkter som får säkras är diesel, fuel oil och brentolja. Säkring får göras för en period av 18 månader med följande andel av inköpsvolymen per 6-månadersperiod: 0 6 månader 0 75 procent, 7 12 månader 0 50 procent och månader 0 25 procent. Södras totala energiexponering medför att koncernens resultat är positivt korrelerat med energipriser. För 2017 och framåt finns inga oljeprissäkringar. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

90 Finansiella rapporter och noter > forts. not 22 LIKVIDITETS- OCH FINANSIERINGSRISK Likviditets- och finansieringsrisk är risken att koncernen kan få problem att fullgöra sina skyldigheter som är förknippade med finansiella skulder. Koncern ens finansiella planering, som omfattar alla koncernens enheter, används för att identifiera och parera likviditetsrisken samt för att minimera kostnaderna för finansieringen av koncernen. Målsättningen är att koncernen ska kunna klara sina finansiella åtaganden i uppgångar såväl som nedgångar utan betydande oförutsebara kostnader. Koncernens policy är att minimera upplåningsbehovet genom att använda överskottslikviditet inom koncernen genom cash pools. Likviditetsriskerna hanteras centralt för hela koncernen av Treasuryavdelningen. Likvida tillgångar placeras huvudsakligen i korta räntebärande papper. Därutöver kan även placering ske i tillgångar med god likviditet som är omsättnings bara på tre dagar. För att täcka framtida finansieringsbehov har Södra som målsättning att det ska finnas kontokrediter, låneramar eller andra bindande lånelöften som garanterar tillgången på likviditet under den närmaste tvåårsperioden. En väsentlig del av lånefinansieringen är upplåningen från medlemmar genom medlemskonto, skogslån och betalningsplan. Södra har två kreditavtal i form av klubbavtal, som ger Södra möjlighet att under en period på drygt två år låna upp till 210 MEUR respektive MSEK. Till låneavtalen hör två villkor (Covenants) dels defini erat som Södras soliditet och dels som skuldsättningsgrad där långivarna har rätt att omförhandla lånelöftet om Södras soliditet är lägre än 40 procent eller om skuldsättningsgraden (nettoskuld/eget kapital) överstiger 0,7 gånger. Covenanterna gäller även lånet från Nordiska Investeringsbaken på MSEK. Under året har Södra även emitterat en Grön obligation på MSEK. Räntenivån på de upptagna lånen baseras på 3 respektive 6 månaders STIBOR plus ett fast påslag. Likviditetsreserven, som utgörs av lånelöften tillsammans med företagets likvida medel, ska motsvara minst 10 procent av en prognostiserad rullande 12-månaders omsättning. På balansdagen var den samlade likviditetsreserven MSEK (4 149), motsvarande 20 procent (23) av års omsättningen för koncernen. Lånelöftet var i sin helhet outnyttjat per balansdagen. Förfallostruktur kortfristiga placeringar Förfallotidpunkt Inom 1 år 1 5 år Mer än 5 år Totalt Finansiella placeringar Certifikat Obligationer Totalt Räntebärande placeringar uppgår till 276 MSEK (993), varav 96 procent (92) av dessa placeringar har en löptid på upp till ett år, 8 procent (8) har en löptid mellan ett och fem år och 0 procent (0) har en löptid som är längre än fem år. Förfallostruktur finansiella skulder odiskonterade kassaflöden Förfallotidpunkt Inom 1 år 1 5 år Mer än 5 år Totalt Finansiella skulder Räntesats, % Valuta Förlagsinsatser 5,7 (5,7) SEK Upplåning SEK Lån från medlemmar Likvidkonto 0,0 (0,0) SEK Betalningsplan 1,0 (1,0) rörlig SEK Skogslån* 1,0 (1,0) rörlig sex månader SEK Medlemskonto* 0,8 (0,9) rörlig sex månader SEK Leverantörsskulder 0, Negativa derivat 3 3 Totalt * Förfaller på anmodan. Historisk statistik tyder på att de över en konjunkturcykel är långfristiga. KÄNSLIGHETSANALYS Södra lever med stora resultatsvängningar. Flera av koncernens verksamheter är starkt konjunktur- och valutaberoende. Det är dock främst upp- och nedgångar inom massaindustrin som ger upphov till resultatsvängningar på koncernnivå. Södra Skogs resultat är framförallt känsligt för förändringar av prismarginalen i virkeshandeln och anskaffade volymer. Sågverkens resultat påverkas främst av förändringar i trävarupris, timmerkostnad och flispris. För Södra Cell är det ändringar i massapris, valuta, volym och fiberkostnader som ger störst utslag. Tabellen visar hur resultatet skulle förändrats om värdena hade varit större eller mindre än det faktiska utfallet. (Avser tolvmånadersresultat baserat på genomsnittliga förhållanden under räkenskapsåret.) Vid beräkning av effekt på resultat har de angivna förändringarnas effekter på säkringsinstrument för valutor och massapriser beaktats. De effekter som skulle ha realiserats under året samt de orealiserade effekter som skulle uppstått vid årets slut har beaktats i angiven effekt på resultatet. Tabellen visar känsligheten för varje variabel för sig. I verkligheten påverkar förändringen av en variabel ofta även andra variabler, men med viss fördröjning. Till exempel kan en förstärkning eller försvagning av en valuta påverka marknads priset. Några enkla tumregler för att beräkna en nettoresultatpåverkan finns inte eftersom sambanden är komplicerade och skiftar beroende på marknadsläge med mera. Variabel Förändring Effekt på 12-månaders resultat, MSEK USD/SEK +/ 50 öre 280 Massapris +/ 300 kr/ton 330 Fiberkostnad för massabruken +/ 25 kr/m 3 fub 160 Produktion av massa +/ ton 120 Trävarupris +/ 50 kr/m Timmerkostnad för sågverken +/ 25 kr/m 3 fub 90 Produktion av sågade trävaror +/ m 3 20 Oljepris +/ 10 USD/fat 20 Total lönekostnad +/ 3% 70 Resultateffekt vid förändring av balansdagens valutakurs Variabel Förändring Resultateffekt, MSEK Kundfordringar USD +/ 50 öre 37 EUR +/ 50 öre 30 GBP +/ 50 öre 2 Leverantörsskulder USD +/ 50 öre 0 EUR +/ 50 öre 12 GBP +/ 50 öre 0 Eget kapitaleffekten motsvarar effekten på resultatet. 88 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

91 Finansiella rapporter och noter Not 23 Andra långfristiga värdepappersinnehav Moderföretaget Anskaffningsvärde Vid årets början Fusion 0 Investering Nedskrivningar Vid årets början Fusion Årets nedskrivning Redovisat värde vid året slut Not 24 Långfristiga finansiella fordringar Koncernen Andra långfristiga finansiella fordringar Totalt Not 25 Långfristiga rörelsefordringar Koncernen Moderföretaget Andra långfristiga fordringar Totalt Moderföretaget Vid årets början Tillkommande Ianspråktaget 2 2 Redovisat värde vid årets slut Fordringarna avser främst fordringar intresseföretag 39 MSEK ( ), deponi till Tullverket 7 MSEK (7) och engagemang i VMF 5 MSEK (5). Not 26 Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder Uppskjutna skattefordringar Uppskjutna skatteskulder Netto Koncernen Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Biologiska tillgångar Varulager Rörelsefordringar Kortfristiga placeringar Periodiseringsfonder Övriga obeskattade reserver Avsättningar för pensioner Långfristiga avsättningar Rörelseskulder Underskottsavdrag 3 3 Övrigt Uppskjuten skattefordran/skatteskuld Uppskjutna skattefordringar Uppskjutna skatteskulder Netto Moderföretaget Materiella anläggningstillgångar Rörelsefordringar 1 1 Avsättningar för pensioner Långfristiga avsättningar Uppskjuten skattefordran/skatteskuld Av koncernens uppskjutna skatteskulder hänförs MSEK (886) till avskrivningar utöver plan. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

92 Finansiella rapporter och noter Not 27 Varulager Koncernen Moderföretaget Råvaror och förnödenheter Varor under tillverkning Färdiga varor och handelsvaror Totalt ELCERTIFIKAT Inneliggande lager av tilldelade elcertifikat redovisas till noll. Inga tilldelade elcertifikat har sålts på termin för framtida leverans. Resterande lager av tilldelade elcertifikat hade på balansdagen ett marknadsvärde på 202 MSEK (254). UTSLÄPPSRÄTTER Värdet av utsläppsrätter som inte bedöms behövas för att täcka gjorda utsläpp redovisas till noll och hade på balansdagen ett marknadsvärde på 60 MSEK (55). Inga utsläppsrätter har sålts på termin för framtida leverans. Not 28 Fordringar på koncernföretag Räntebärande fordringar hos koncernföretag Moderföretaget Anskaffningsvärde Vid årets början Avgående poster Redovisat värde vid periodens slut Rörelsefordringar hos koncernföretag Moderföretaget Anskaffningsvärde Vid årets början Tillkommande poster 955 Avgående poster Redovisat värde vid periodens slut Not 29 Kortfristiga rörelsefordringar Koncernen Moderföretaget Kortfristiga fordringar hos koncern företag Kundfordringar Derivat 3 1 Kundkontrakt 3 Upparbetad men inte fakturerad intäkt Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Totalt Kundfordringar redovisas efter avdrag för befarade och konstaterade kredit förluster. Värdering görs till belopp varmed kundfordringar beräknas inflyta. Kundfordringar i utländsk valuta värderas till balansdagskurs. Värdet av osäkra fordringar beräknas efter individuell bedömning. I Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter för moderföretaget ingår förutbetalda hyreskostnader 6 MSEK (2), förutbetalda försäkringspremier 7 MSEK (4), upplupna ränteintäkter 2 MSEK (2), upplupna intäkter 28 MSEK (17) och övriga förutbetalda kostnader 25 MSEK (25). KUNDKREDITRISK Koncernens kredithantering syftar till att begränsa risken att koncernens kunder inte uppfyller sina åtaganden. Kreditriskexponeringen bevakas och rapporteras kontinuerligt genom åldersanalyser och individuell analys av kunder. Där så är erforderligt och möjligt begränsas risken för kreditförluster genom kreditförsäkring och i övrigt krävs olika former av säkerhet för kunder med låg kreditvärdighet. På balansdagen föreligger ingen signifikant koncentration för kreditexponering. Kundfordringar Koncernen Moderföretaget Kundfordringar brutto Avsättning för osäkra fordringar Totalt Analys av kreditriskexponeringen i kundfordringar Koncernen Moderföretaget Kundfordringar som varken är förfallna eller nedskrivna Kundfordringar som är förfallna < 30 dagar dagar dagar >180 dagar Total exponering för kreditrisk Kundfordringar som är nedskrivna Kundfordringar Avsättning för osäkra fordringar Koncernen Moderföretaget Vid årets början Konstaterade förluster Reservering för befarade förluster Återföring av reservering för förluster Redovisat värde vid årets slut SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

93 Finansiella rapporter och noter Not 30 Likvida medel Koncernen Moderföretaget Kassa och banktillgodohavanden Kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel Likvida medel enligt kassaflödesanalys Not 31 Eget kapital Koncernen Moderföretaget Inbetalt insatskapital Emitterat insatskapital Förlagsinsatser Övrigt eget kapital Totalt Enligt styrelsens policy är koncernens finansiella målsättning att ha en god finansiell ställning som bidrar till att bibehålla medlemmars, kreditgivares och marknadens förtroende samt utgöra en grund för fortsatt utveckling av affärsverksamheten samtidigt som den långsiktiga avkastningen är tillfredsställande. Med hänsyn till konjunkturmässiga risker som koncernens affärsområden är utsatta för har målet för lägsta nivå på koncernens soliditet satts till 55 procent. Lönsamhetsmålet är en avkastning på sysselsatt kapital på minst 10 procent över en konjunkturcykel. Enligt Södras utdelningspolicy ska den samlade vinstdelningen, utdelning i form av ränta på insatskapital och virkesleveranserna under året samt insats emissioner, tillsammans vara minst 50 procent av resultatet före skatt under en konjunkturcykel. Utdelningen ska premiera såväl årets virkesleveranser som det riskkapital, i form av insatskapital, som medlemmen bidrar med. Lång siktigt eftersträvas en avvägning mellan avkastning på virkesleveranser och insatskapital. Södra har två kreditavtal i form av klubbavtal, som ger Södra möjlighet att under en period på drygt två år låna upp till 210 MEUR respektive MSEK. Till låneavtalen hör två villkor (Covenants) dels definierat som Södras soliditet och dels som skuldsättningsgrad där långivarna har rätt att omförhandla lånelöftet om Södras soliditet är lägre än 40 procent eller om skuldsättningsgraden (nettoskuld/eget kapital) överstiger 0,7 gånger. ÅTERBETALNINGAR Insatsåterbetalning 2017 till medlemmar som avgått per 31 december 2016 uppgår till 40 MSEK (37). FÖRLAGSINSATSER Förlagsinsatser : Till Södrakoncernens Pensionsstiftelse år : Till Södra Skogsägarnas Stiftelse för Forskning, Utveckling och Utbildning Totalt Se även Rapport över förändring i eget kapital. Not 32 Obeskattade reserver Moderföretaget Ackumulerade avskrivningar utöver plan byggnader maskiner och inventarier Periodiseringsfond beskattningsår Totalt Uppskjuten skatt i ovanstående obeskattade reserver uppgår till MSEK (204) vilken inte redovisas i moderföretagets balansräkning. Not 33 Räntebärande skulder hos koncernföretag Förfallotidpunkt Inom 1 år 1 5 år Mer än 5 år Totalt Moderföretaget Koncernkonto skulder Skulder till koncernföretag Totalt Not 34 Räntebärande skulder Förfallotidpunkt Inom 1 år 1 5 år Mer än 5 år Totalt Koncernen Förlagsinsatser Obligationslån Skulder till kreditinstitut Lån från medlemmar* Övriga skulder Totalt Förfallotidpunkt Inom 1 år 1 5 år Mer än 5 år Totalt Moderföretaget Obligationslån Skulder till kreditinstitut Lån från medlemmar* Övriga skulder 4 4 Totalt * Historisk statistik tyder på att de över en konjunkturcykel är långfristiga. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

94 Finansiella rapporter och noter Not 35 Pensioner De flesta tjänstemän i Sverige och i det närmaste samtliga anställda i Tyskland omfattas av förmånsbestämda pensionsplaner. De flesta övriga medarbetare omfattas av avgiftsbestämda pensionsplaner. Pensionsplanerna omfattar i huvudsak ålderspension och för vissa kategorier sjuk- och familjepension. FÖRMÅNSBESTÄMDA PENSIONSPLANER De förmånsbestämda pensionsförpliktelserna tryggas främst genom en pensionsstiftelse med från Södra avskilda tillgångar men också genom avsättningar i Rapport över finansiell ställning. Södrakoncernens Pensionsstiftelse år 2003 tryggar merparten av moderföretagets och övriga koncernens svenska åtaganden. I förvaltningstillgångarna ingår förlagsbevis som är utfärdade av Södra med ett nominellt värde 100 MSEK (100). Pensionsstiftelsens styrelse ansvarar för förvaltningen av stiftelsens förvaltningstillgångar. Avkastningskravet i stiftelsen ligger på 3,7 procent realt och detta ska matcha skuldutvecklingen av pensionsförpliktelsen. Södras förmånsbestämda pensionsförpliktelser och förvaltningstillgångar i pensionsstiftelsen lyder under Lag om tryggande av pensionsutfästelse m m. Pensions åtagandena i Sverige är dessutom kreditförsäkrade hos PRI Pensionsgaranti. Förmånsbestämda planer utsätter Södra för olika typer av risker, hänförliga till ökad livslängd, inflation och löneökningar. Förvaltningstillgångarna påverkas av värdeförändringar framförallt på aktiemarknaden. Det låga ränteläget medför låg förväntad framtida avkastning från räntebärande placeringar. ITP 2-planen som utgör den absoluta majoriteten av redovisade förmånsbestämda planer är en förmånsbestämd plan vars förmån styrs av den anställdes slutlön. ITP2 är den pensionsplan som tillämpas för tjänstemän födda 1978 eller tidigare. Ålderspensionen är 10 procent av lön under 7,5 inkomstbasbelopp, 65 procent mellan 7,5 och 20 inkomstbasbelopp och 32,5 procent mellan 20 och 30 inkomstbasbelopp. AVGIFTSBESTÄMDA PENSIONSPLANER För de avgiftsbestämda pensionsförpliktelserna betalas försäkringspremier. Storleken på premien baseras på lönen. Totala kostnaden för Södras pensionsförpliktelser framgår nedan. Pensionskostnad Koncernen Förmånsbestämda planer Kostnad för pensioner intjänade under året Nettoränta 6 8 Regleringar och reduceringar 0 0 Kostnad förmånsbestämda planer i årets resultat Kostnad avgiftsbestämda planer Särskild löneskatt Pensionskostnad i årets resultat Omvärdering redovisad i övrigt totalresultat Pensionskostnad i årets totalresultat Kostnaden redovisas i följande rader ingående i årets resultat: Personalkostnad Finansnetto 6 8 Kostnad redovisad i årets resultat Övrigt totalresultat Pensionskostnad redovisad i årets totalresultat Avkastning förvaltningstillgångar Koncernen Verklig avkastning på förvaltningstillgångar Ränteintäkt på förvaltningstillgångar Aktuariellt resultat för förvaltningstillgångar under perioden Åtaganden och förvaltningstillgångar för de förmånsbaserade planerna Koncernen Förmånsbestämda planer och värdet av förvaltningstillgångar Helt eller delvis fonderade förpliktelser Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser Förvaltningstillgångarnas verkliga värde Netto helt eller delvis fonderade förpliktelser Nuvärdet av ofonderade förmånsbestämda förpliktelser Nettoförpliktelser före justeringar Nettobeloppet redovisas i Rapport över finansiell ställning för koncernen under rubriken: Avsättningar för pensioner Nettobelopp i Rapport över finansiell ställning för koncernen (förpliktelse +, tillgång ) Nettobeloppet fördelar sig på planer i följande länder: Sverige Norge 0 Tyskland Nettobelopp i Rapport över finansiell ställning för koncernen Nettobelopp i Rapport över finansiell ställning för koncernen Nettoskuld i Rapport över finansiell ställning för koncernen vid periodens början Kostnad förmånsbestämda planer Nettokostnad redovisad i årets resultat Utbetalning av ersättningar Aktuariella vinster och förluster redovisade i Övrigt totalresultat Reduceringar och regleringar 0 Valutakursdifferens 1 0 Nettoskuld i Rapport över finansiell ställning för koncernen vid periodens slut Nuvärdet av förpliktelsen för förmånsbestämda planer Koncernen Vid årets början Kostnader för tjänstgöring Utbetalda ersättningar Räntekostnad Aktuariella vinster och förluster* Regleringar och reduceringar 0 0 Valutakursdifferenser 1 0 Redovisat värde vid periodens slut * varav förändring av demografiska antaganden 0 MSEK (0), finansiella 98 MSEK (0), erfarenhetsbaserat 15 MSEK ( 1 ) och särskild löneskatt 14 MSEK ( 9) 92 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

95 Finansiella rapporter och noter Förvaltningstillgångarnas verkliga värde Koncernen Vid årets början Förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna Skillnad mellan förväntad och verklig avkastning Regleringar och reduceringar 0 Redovisat värde vid periodens slut Förvaltningstillgångarnas verkliga värde Koncernen Aktierelaterade värdepapper Hedgefonder och obligationer 16 8 Övriga räntebärande värdepapper* Fastigheter 37 Övriga tillgångar 2 1 Redovisat värde vid periodens slut * Varav förlagsbevis utfärdade av Södra Skogsägarna ekonomisk förening 100 MSEK (100). Aktierelaterade värdepapper samt Hedgefonder och obligatoner utgör tillgångsklasser som i huvudsak har noterats på en aktiv marknad. AKTUARIELLA ANTAGANDEN Följande väsentliga aktuariella antaganden har tillämpats vid beräkningar (vägda genomsnittsvärden). Koncernen Diskonteringsränta, % 2,5 3,0 Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar, % 2,5 3,0 Framtida löneökningar, % 2,5 2,5 Framtida ökningar av pensioner, % 1,5 1,5 Personalomsättning, % 5,0 5,0 Antaganden beträffande livslängd baseras på offentlig statistik och erfaren het från dödlighetsundersökningar i varje land, och sätts i samråd med aktuariell expertis. För de svenska pensionsplanerna tillämpas PRI Pensionsgarantis livslängds antagande från Pensionsskuld nedbruten per personkategori Kvinnor Män Kvinnor Män Aktiva Sjukpensionärer Fribrevshavare Pensionärer Summa Totalt antal utfästelser som ingår i förpliktelsen Ovanstående tabell över personkategori omfattar den svenska skulden, vilken utgör 98 procent av redovisad pensionsskuld. Känslighetsanalys av pensionsförpliktelsen Antagande Förändring Skuldförändring MSEK Diskonteringsränta /+ 0,5% +138/ 121 Inflation /+ 0,25% 46/49 Livslängd /+ 1 år 57/57 Kostnad avseende pensioner Moderföretaget Pensionering i egen regi Kostnad för intjänande av pensioner 5 6 Utbetalda pensioner Verklig avkastning på särskilt avskilda tillgångar 2 6 Kostnad för pensionering i egen regi exklusive skatter Pensionering genom försäkring Försäkringspremier eller motsvarande Särskild löneskatt Redovisad nettokostnad hänförlig till pensioner Avsättningar för pensioner Moderföretaget Kapitalvärde av pensionsåtaganden* Avgår förvaltningstillgångar i pensionsstiftelse Summa Pensionsåtaganden tryggade via kapitalförsäkringar som är redovisade under finansiella tillgångar Netto 3 * Varav PRI-pensioner ITP * Kreditförsäkrade via PRI Pensionsgaranti I de fall förvaltningstillgångarna överstiger pensionsskulden redovisas inte det överskjutande beloppet. Per 2016 uppgår det ej redovisade överskottet i pensionsstiftelsen till 175 MSEK (47). Förändringar av nettoskulden Moderföretaget Vid årets början I resultaträkningen redovisad kostnad för pensionering i egen regi exklusive skatter Pensionsutbetalning Redovisat värde vid periodens slut Förväntade pensionsutbetalningar under 2017 beräknas till 54 MSEK (27). Förvaltningstillgångarnas verkliga värde Moderföretaget Aktierelaterade värdepapper Hedgefonder och obligationer 16 4 Övriga räntebärande värdepapper* Fastigheter 19 Övriga tillgångar 2 0 Förvaltningstillgångarnas värde Överskjutande värde Redovisat värde vid periodens slut * Varav förlagsbevis utfärdade av Södra Skogsägarna ekonomisk förening 100 MSEK (100). Antaganden för förmånsbestämda förpliktelser Moderföretaget ITP-planen enligt PRI-grunder Diskonteringsränta, % 3,8 3,8 Känslighetsanalysen utförs genom att ett aktuariellt antagande ändras medan övriga antaganden hålls oförändrade. Detta är en förenklad metod då övriga aktuariella antaganden vanligtvis är korrelerade. Metoden visar pensionsförpliktelsens känslighet för förändringen av ett enskilt antagande. Durationen är 18 år (18). De förväntade pensionsutbetalningarna under nästföljande år uppgår till 54 MSEK (55). SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

96 Finansiella rapporter och noter Not 36 Avsättningar Koncernen 2016 Övriga avsättningar Vid årets början Avsättningar som gjorts under perioden Belopp som tagits i anspråk under året Upplösning Omklassificering Omräkningsdifferens 1 1 Redovisat värde vid årets slut varav långfristiga avsättningar Totalt Koncernen 2015 Omstruktureringsreserv Omstruktureringsreserv Övriga avsättningar Vid årets början Avsättningar som gjorts under perioden 1 1 Belopp som tagits i anspråk under året Upplösning Avyttring Omklassificering Omräkningsdifferens Redovisat värde vid årets slut varav långfristiga avsättningar Totalt ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR Av årets avsättningar avser 85 MSEK omstrukturering Södra Wood. Avsättning för framtida miljösaneringsåtgärder har gjorts med belopp som anses skäligt baserat på tillgänglig information. Med Södras omfattande affärsverksamhet är det ofrånkomligt att vissa tvister uppstår. I bokslutet har gjorts reserveringar med belopp som bedöms skäliga. Avsättning för garanti- och reklamationsåtaganden har gjorts med belopp som erfarenhetsmässigt bedöms skäligt. Moderföretaget 2016 Övriga avsättningar Totalt Vid årets början Avsättningar som gjorts under perioden Belopp som tagits i anspråk under året 9 9 Upplösning Omklassificering 5 5 Omräkningsdifferens 1 1 Redovisat värde vid årets slut varav långfristiga avsättningar Moderföretaget 2015 Övriga avsättningar Totalt Vid årets början Avsättningar som gjorts under perioden 1 1 Belopp som tagits i anspråk under året Upplösning Omklassificering 9 9 Omräkningsdifferens 2 2 Redovisat värde vid årets slut Not 37 Långfristiga rörelseskulder Koncernen Ej räntebärande långfristiga skulder Totalt Not 38 Kortfristiga rörelseskulder och avsättningar Koncernen Moderföretaget Kortfristiga skulder hos koncernföretag Leverantörsskulder Derivat 3 Kundkontrakt 3 1 Förskott från kunder 0 1 Mervärdesskatteskuld 13 4 Övriga rörelseskulder Avsättning för omstrukturering 57 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Totalt Kundkontrakt avser fastpriskontrakt med kunder som är knutna till finansiella instrument. varav långfristiga avsättningar ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR Ovan beskrivna Övriga avsättningar avser även moderföretaget. 94 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

97 Finansiella rapporter och noter Not 39 Koncernföretag Specifikation av moderföretagets innehav av aktier och andelar i koncernföretag Redovisat värde Org. nr Säte Antal Andel, % Rörelsedrivande Södra Cell AB Växjö Södra Tofte AS Norge Södra Cell GmbH Tyskland Aktiebolaget Nordingrå Trä Växjö Södra Wood AS (fd Södra Interiör AS) Norge Crown Timber Group (plc) Storbritannien Sodra Wood Ltd Storbritannien Södra Wood Ab Finland Sodra International Trading (Shanghai) Co Ltd Kina Södra Interiör A/S Danmark UAB SIWood Litauen Södra Timber AS Norge Södra Trivselhus Holding AB Korsberga Trivselhus AB Korsberga Trivselhus Norge AS Norge Trivselhus Mark AB Korsberga Trivselhus UK Ltd Storbritannien Södra Skogsenergi AB Växjö Södra Metsad OÜ Estland Sodra Mezs SIA Lettland Södra Medlemsel AB Växjö Södra Vind AB Växjö Ej rörelsedrivande Totalt Södra Cell AB har under året fusionerats med Södra Skogsägarna ekonomisk förening. Södra Skogsägarna ekonomisk förening har under året avyttrat Södra Wood AS (fd Södra Timber AS) och Aktiebolaget Nordingrå Trä. Södra Skogsägarna Leasing AB och Södra Skogsägarna Försäkring AB har under året likviderats. Södra Skogägarna ekonomisk förening förvärvade under 2016 samtliga utestående aktier och erhöll därigenom kontroll över Crown Timber Group Plc samt tillhörande dotterföretag. Aktier och andelar i koncernföretag Moderföretaget Anskaffningsvärde Vid årets början Fusion Likvidation 106 Förvärv 339 Avyttringar 2 Nedskrivning Redovisat värde vid periodens slut Not 40 Ställda säkerheter Koncernen Moderföretaget I form av ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar Fastighetsinteckningar 7 7 Företagsinteckningar 5 5 Övriga ställda panter och säkerheter Massaprisderivat Företagsinteckningar 8 8 Finansiella anläggningstillgångar* Totalt * Kapitalförsäkringar. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

98 Finansiella rapporter och noter Not 41 Eventualförpliktelser Koncernen Moderföretaget Borgensansvar för pensioner i koncernföretag 417 Övriga ansvarsförbindelser Totalt KONCERNEN Återställningsförpliktelser En framtida nedläggning av del eller delar av verksamheten kan innebära krav på sanering eller annat återställningsarbete. Detta bedöms ligga långt fram i tiden och eventuella utgifter är inte praktiskt möjliga att beräkna. Någon avsättning för utgifter görs inte. Avsättning för framtida miljösaneringsåtgärder har gjorts med belopp enligt bästa bedömning baserat på tillgänglig information. Framtida saneringsåtgärder är beroende av flera okända variabler och därför svåra att uppskatta. Det kan därför inte uteslutas att koncernen i framtiden belastas med ytterligare kostnader för dessa åtgärder. Tvister Inom ramen för Södras verksamhet uppstår löpande meningsskiljaktigheter mellan företag inom Södrakoncernen och olika motparter avseende ersättningsstorlekar, uppnådda resultat, ansvarsförhållanden med mera. De flesta meningsskiljaktigheter löses på affärsmässiga grunder medan vissa sakförhållanden blir föremål för skiljeförfarande eller domstolsprocess. I bokslutet har reserverats belopp som bedöms skäliga. MODERFÖRETAGET Ovan beskrivna eventualförpliktelser avser även moderföretaget. Not 42 Rapport över kassaflöden Koncernen Moderföretaget Finansiella poster Under året erhållna räntor Under året erlagda räntor Under året erhållen utdelning Realisationsvinster Realisationsförluster Moderföretaget Ej likvidreglerade koncernbidrag Not 43 Viktiga bedömningar och antaganden Upprättandet av finansiella rapporter och tillämpningen av olika redovisningsstandarder baseras på företagsledningens bedömningar och antaganden om framtiden. Dessa bedömningar och antaganden baseras på historisk erfarenhet och förväntningar om framtida händelser som bedöms vara rimliga under rådande omständigheter. Dessa bedömningar och antaganden utgör grunden för de redovisade värden på tillgångar, skulder och ansvarsförbindelser som inte kan fastställas genom annan information. Om andra förutsättningar uppstår, eller om andra antaganden görs, kan verkliga utfall komma att avvika från redovisade värden. De viktigaste områdena där sådana bedömningar och antaganden har störst inverkan på resultat samt tillgångar och skulder kommenteras nedan. VÄRDERING AV BIOLOGISKA TILLGÅNGAR Södra har värderat de biologiska tillgångarna, det vill säga rotstående skog, till nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden. Kassaflödena har beräknats för en bedömd avverkningscykel på 80 år för skogstillgångar i Sverige, 71 år för Lettland och 70 år för Estland. Kassaflödena baseras på Södras avverknings volymer enligt aktuella avverkningsplaner och relevanta antaganden om framtida tillväxt. Framtida pris- och kostnadsutveckling har bedömts. Kostnader för återplantering har beaktats och avsättning till miljö hänsyn har gjorts. Beräknade kassaflöden har diskonterats till nuvärde. I not 20 Biologiska tillgångar redogörs för känsligheten i värderingen av förändringar av dessa uppskattningar samt för vilka antaganden som tillämpats. PENSIONER Värdet på pensionsförpliktelser för förmånsbestämda pensionsplaner baseras på aktuariella beräkningar med antaganden om diskonteringsränta, framtida löneökning, inflation samt demografiska förhållanden. Dessa antaganden uppdateras normalt årsvis. Förändringar i dessa antaganden påverkar den redovisade pensionsskuldens storlek och redovisat eget kapital i koncernen. För vidare information se not 35 Pensioner. NEDSKRIVNINGSPRÖVNING AV IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Ledningen prövar minst årligen det bokförda värdet på tillgångar med obestämbara nyttjandeperioder. I Södras balansräkning för året avser detta goodwill och varumärke. Dessa nedskrivningstester för respektive tillgång sker genom att ett beräknat återvinningsvärde för den kassagenererande enheten som tillgången tillhör ställs mot bokfört värde. Vid identifiering av kassagenererande enheter och dess beräkning av återvinningsvärde har flera antaganden om framtida förhållanden och uppskattning av parametrar gjorts. Ändring av dessa antaganden och uppskattningar skulle kunna ha effekt på tillgångarnas redovisade värden. För vidare information se not 16 Immateriella anläggningstillgångar. AV- OCH NEDSKRIVNINGAR AV MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Avskrivningar av anskaffningsvärden för koncernens anläggningar sker baserat på bedömda ekonomiska nyttjandeperioder. Ledningen prövar löpande de fastställda nyttjandeperioderna för koncernens anläggningar och justerar dessa om och när tidigare förutsättningar förändrats. Som en följd av den svaga resultatutvecklingen för Södra Wood och baserat på de strukturella förändringar som skett under året har även en nedskrivningsprövning för delar av affärsområdets materiella anläggningstillgångar genomförts. Vid beräkningen av dessa tillgångars återvinningsvärde har, baserat på vidtagna och beslutade åtgärder, väsentliga resultatförbättringar från dagens nivåer antagits. Utifrån detta har inget nedskrivningsbehov identifierats. En genomförd känslighetsanalys av resultatprognoserna för de kommande åren påvisar dock att redan mindre negativa avvikelser mot dessa prognoser kan medföra nedskrivningsbehov. 96 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

99 Finansiella rapporter och noter AVSÄTTNINGAR Avsättningar är av sin natur beroende av uppskattningar och bedömningar för om kriterierna för redovisning är uppfyllda, samt uppskattningar av utfallet och storleken på den potentiella kostnaden. Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, och beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Om revideringar krävs på grund av att det verkliga utfallet avviker från gjorda antaganden och uppskattningar kan detta komma att påverka koncernens finansiella ställning och resultat. Not 44 Investeringsåtaganden KONCERNEN Under 2016 har koncernen slutit avtal om framtida förvärv av materiella anläggningstillgångar för MSEK (2 660). MODERFÖRETAGET Under 2016 har moderföretaget slutit avtal om framtida förvärv av materiella anläggningstillgångar för MSEK (20). Not 45 Finansiella instrument VERKLIGT VÄRDE OCH REDOVISAT VÄRDE I RAPPORT ÖVER FINANSIELL STÄLLNING: Koncernen 2016 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet Derivat som används för säkringsändamål Låne- och kundfordringar Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde Summa redovisat värde Verkligt värde Finansiella placeringar Övriga aktier och andelar Rörelsefordringar Kundfordringar Derivat, kortfristiga Kortfristiga placeringar Likvida medel Summa tillgångar, finansiella instrument Övriga tillgångar, ej finansiella instrument Summa tillgångar Långfristiga skulder Oligationslån Lån från banker och övriga kreditinstitut Betalningsplan Kortfristiga skulder Förlagsinsatser Betalningsplan Skogslån Medlemskonto Likvidkonto Övriga skulder, kortfristiga Kortfristiga rörelseskulder Leverantörsskulder LTFP*, kortfristiga Summa skulder, finansiella instrument Övriga skulder, ej finansiella instrument Summa skulder * Kundkontrakt som är knutna till finansiella instrument. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

100 Finansiella rapporter och noter > forts. not 45 Koncernen 2015 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet Säkring av verkligt värde Låne- och kundfordringar Övriga skulder Summa redovisat värde Verkligt värde Finansiella placeringar Övriga aktier och andelar Rörelsefordringar Kundfordringar Derivat, kortfristiga LTFP*, kortfristiga Kortfristiga placeringar Likvida medel Summa tillgångar, finansiella instrument Övriga tillgångar, ej finansiella instrument Summa tillgångar Långfristiga skulder Förlagsinsatser Betalningsplan Kortfristiga skulder Betalningsplan Skogslån Medlemskonto Likvidkonto Övriga skulder, kortfristiga Kortfristiga rörelseskulder Leverantörsskulder Derivat, kortfristiga LTFP*, kortfristiga Summa skulder, finansiella instrument Övriga skulder, ej finansiella instrument Summa skulder * Kundkontrakt som är knutna till finansiella instrument. Övriga aktier och andelar består av aktier och andelar i utomstående företag. Som kortfristiga placeringar redovisas räntebärande placeringar med en löptid överstigande tre månader från anskaffningstidpunkten, aktieindex obligationer, aktieindexcertifikat och aktier i börsnoterade bolag. Likvida medel består av banktillgodohavanden och kortfristiga placeringar med en löptid om maximalt tre månader från anskaffningstidpunkten med obetydlig risk för värdefluktuation och obetydlig ränterisk. Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrumenten som redovisas i tabellen ovan: AKTIER OCH ANDELAR SAMT KORTFRISTIGA PLACERINGAR För noterade värdepapper bestäms verkligt värde med utgångspunkt i tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader vid anskaffningstillfället. Potentiella transaktionskostnader be aktas inte heller vid avyttring av en tillgång. För onoterade aktier som värderas till anskaffningsvärde, eftersom ett tillförlitligt marknadsvärde inte kunnat fastställas, används redovisat värde som indikator på verkligt värde i ovanstående tabell. DERIVAT För valutaderivat och elprisderivat bestäms verkligt värde med utgångspunkt i noterade kurser om sådana finns tillgängliga. Om sådana inte finns tillgängliga beräknas verkligt värde genom diskontering av skillnaden mellan avtalad termins kurs och den terminskurs som kan tecknas på balans dagen för återstående kontraktsperiod. Diskontering görs till riskfri ränta baserad på statsobligationer. Verkligt värde på massaprisderivat, oljeprisderivat och trävaruprisderivat baseras på förmedlande kreditinstituts värdering, vars rimlighet prövas genom diskontering av beräknade framtida kassaflöden och med utgångspunkt i marknadsräntan för liknande instrument på balansdagen. Kassa flödena baseras på företagsledningens bästa bedömning. KUNDFORDRINGAR OCH LEVERANTÖRSSKULDER För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på mindre än sex månader anses redovisat värde reflektera verkligt värde. ÖVRIGA FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER Verkligt värde för övriga finansiella tillgångar och skulder beräknas baserat på framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuell marknadsränta på balansdagen. RÄNTESATSER SOM ANVÄNDS FÖR ATT FASTSTÄLLA VERKLIGT VÄRDE Diskontering har gjorts utifrån aktuell statslåneränta plus relevant räntespread. 98 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

101 Finansiella rapporter och noter I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i rapporten över finansiell ställning. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån tre nivåer. Nivå 1: Enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument. Nivå 2: Utifrån direkt eller indirekt observerbara marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1. Nivå 3: Utifrån indata som inte är observerbara på marknaden. Koncernen 2016 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Övriga aktier och andelar Derivat, kortfristiga 3 3 Kortfristiga placeringar Likvida medel Summa tillgångar LTFP*, kortfristiga 3 3 Summa skulder 3 3 * Kundkontrakt som är knutna till finansiella instrument. Koncernen 2015 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Övriga aktier och andelar LTFP*, kortfristiga 3 3 Kortfristiga placeringar Likvida medel Summa tillgångar Derivat, kortfristiga 3 3 Summa skulder 3 3 * Kundkontrakt som är knutna till finansiella instrument. I tabellen nedan presenteras en avstämning mellan ingående och utgående balans för finansiella instrument som värderats till verkligt värde i rapporten över finansiell ställning, med utgångspunkt från en värderingsteknik som bygger på icke observerbara indata (nivå 3). Koncernen 2016 Tillgångar Skulder Övriga aktier och andelar Derivat LTFP* Derivat LTFP* Vid årets början Totalt redovisade vinster och förluster: redovisat i årets resultat Kapitaltillskott Avyttrat och förfallet Redovisat värde vid periodens slut * Kundkontrakt som är knutna till finansiella kontrakt. Tillgångar Skulder Koncernen 2015 Övriga aktier och andelar Derivat LTFP* Derivat LTFP* Vid årets början Totalt redovisade vinster och förluster: redovisat i årets resultat 3 3 Kapitaltillskott Avyttrat och förfallet Redovisat värde vid periodens slut * Kundkontrakt som är knutna till finansiella kontrakt. Not 46 Händelser efter balansdagen Inga väsentliga händelser har inträffat efter rapporteringsperiodens utgång. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

102 Finansiella rapporter och noter Not 47 Närstående Moderföretaget betraktas som närstående till sina dotter- och intresseföretag, vilka framgår av not 39 Koncernföretag och not 10 Andelar i intresseföretag. Av moderföretagets totala inköp och försäljning i MSEK avser 1 procent (2) av inköpen och 4 procent (33) av försäljningen andra företag inom koncernen. Moderföretaget har genom styrelserepresentation i Södrakoncernens Pensionsstiftelse år 2003 och Södra Skogsägarnas Stiftelse för Forskning, Utveckling och Utbildning en närståenderelation till dessa stiftelser. Stiftelserna har tecknat förlagsinsatser i Södra Skogsägarna ekonomisk förening. Södra Skogsägarnas Stiftelse för Forskning, Utveckling och Utbildning har även förvärvat emitterade insatser. Genom sin rätt att delta i de beslut som rör moderföretagets strategier har dess styrelseledamöter ett betydande inflytande över moder företaget och är därmed att betrakta som närstående. En ekonomisk förening har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet i vilken medlemmarna deltar. I enlighet härmed har inköp eller försäljning av varor och tjänster under räkenskapsåret skett mellan moderföretaget och enskilda styrelseledamöter, vilka är medlemmar i föreningen. På samma sätt medverkar enskilda styrelse ledamöter i finansieringen av föreningen. Dessa transaktioner har skett i enlighet med föreningens ändamål varvid föreningens prissättning och villkor i övrigt har tillämpats. Koncernen Försäljning av varor/ tjänster till närstående Inköp av varor/tjänster från närstående Övrigt (ränta, utdelning) Fordran på närstående per 31 december Skuld till närstående per 31 december Intresseföretag Moderföretaget Försäljning av varor/ tjänster till närstående Inköp av varor/tjänster från närstående Övrigt (ränta, utdelning) Fordran på närstående per 31 december Skuld till närstående per 31 december Dotterföretag Upplysningar om löner, avtal avseende avgångsvederlag med mera för bland annat personer i ledande ställning har lämnats i not 6 Anställda, personalkostnader. Upplysningar i övrigt avseende mellanhavanden rörande koncernföretag framgår av not 41 Eventualförpliktelser och eventualtillgångar. Not 48 Uppgifter om moderföretaget Södra Skogsägarna ekonomisk förening (organisationsnummer ) är en svenskregistrerad ekonomisk förening med säte i Växjö. Adressen till huvudkontoret är Skogsudden, Växjö. Koncernredovisningen för 2016 består av moderföretaget och dess dotter företag, tillsammans benämnda koncernen. I koncernen ingår även ägd andel av intresseföretag. Fusionerade dotterföretag Södra Cell AB Aktiebolaget Berg & Berg Organisationsnummer Fusionsdag Fusionerad nettoomsättning Fusionerat resultat Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar 6 40 Tillgångar Skulder, avsättningar och eget kapital Eget kapital Obeskattade reserver Avsättningar 0 Långfristiga skulder 32 Kortfristiga skulder Skulder, avsättningar och eget kapital Fusionen av Södra Cell AB har resulterat i en positiv effekt på moderföreningens eget kapital om MSEK. 100 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

103 Finansiella rapporter och noter Förslag till vinstdisposition Styrelsen föreslår att till föreningsstämmans förfogande stående vinstmedel SEK disponeras på följande sätt: Till medlemmarna utdelas 4 procent på insatskapitalet, utgörande Till medlemmarna utdelas 8 procent på virkesleveranserna, utgörande Utdelningen beräknas på medlemmarnas virkesleveranser 1 januari 2016 till 31 december 2016 och beräknas på samtliga sortiment, exklusive skog som sålts på rot Till medlemmarnas insatskonto överförs genom insatsemission Insatsemissionen utgör 10 procent av innestående inbetalt insatskapital per den 31 december 2016 På förlagsinsatser, serie D, utdelas 5,7 procent I ny räkning balanseras SEK SEK SEK SEK SEK SEK Koncernredovisningen respektive årsredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder respektive god redovisningssed i Sverige och ger en rättvisande bild av koncernens och moderföretagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för moderföretaget respektive koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderföretagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderföretaget och de företag som ingår i koncernen står inför. Växjö den 16 februari 2017 Lena Ek Paul Christensson Kent Almqvist Dan Andersson ordförande vice ordförande löntagarrepresentant löntagarrepresentant Karin Andersson ledamot Nils-ErikAndersson löntagarrepresentant Hans Berggren ledamot Marie Hallén ledamot Ola Hildingsson ledamot Ulf Johansson ledamot Stefan Olsson ledamot Anders Roman ledamot Lars Idermark verkställande direktör Vår revisionsberättelse har lämnats den 16 februari 2017 Erik Åström Erik Sandström Mats Löfgren Dick Stagmo Auktoriserade revisorer Förtroendevalda revisorer SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

104 Finansiella rapporter och noter Revisionsberättelse Till föreningsstämman i Södra Skogsägarna ekonomisk förening, org.nr Rapport om årsredovisningen UTTALANDEN Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Södra Skogsägarna ekonomisk förening för räkenskapsåret Föreningens årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 8 29 och i detta dokument. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderföreningens finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att föreningsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för föreningen och koncernen. GRUND FÖR UTTALANDEN Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderföreningen och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. SÄRSKILT BETYDELSEFULLA OMRÅDEN Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till MSEK i rapport över finansiell ställning för koncernen och till MSEK i moderföreningens balansräkning per 31 december Värdering och redovisning av materiella tillgångar utgjorde ett särskilt betydelsefullt område i vår revision mot bakgrund av de redovisade beloppens materialitet i relation till koncernens och moderföreningens finansiella ställning. I årsredovisningen framgår redovisningsprinciper för materiella anläggningstillgångar av not 1, viktiga antaganden och bedömningar för redovisningen framgår av not 43 och upplysningar om materiella anläggningstillgångar lämnas i not 17, 18, och 19. Koncernens och moderbolagets investeringar i materiella anläggningstillgångar under räkenskapsåret uppgick till MSEK respektive MSEK, varav utbyggnaden av massafabriken i Värö utgör den enskilt största investeringen. Vi har i vår revision utvärderat processer för styrning och kontroll av investeringar mot godkända anslag och investeringsbudgetar. Vi har på stickprovsbasis granskat balanserade belopp mot fastställda kriterier för vad som ska redovisas som tillgång respektive kostnadsföras. I det fall indikation på nedskrivningsbehov föreligger prövas de redovisade värdena mot en beräkning av tillgångens återvinningsvärde. En nedskrivning redovisas när en tillgångs redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet fastställs genom en beräkning av nyttjandevärdet för respektive kassagenererande enhet där en nuvärdesberäkning görs av framtida kassaflöden. Vid beräkning av nyttjandevärdet görs ett antal antaganden och bedömningar där prognosticerade kassaflöden nuvärdeberäknas med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. Som framgår av not 43 i årsredovisningen genomförde Bolaget ett nedskrivningstest under 2016 för tillgångar inom affärsområde Södra Wood. Testet resulterade inte i något nedskrivningsbehov. En förändrad bedömning av de antaganden eller den diskonteringsfaktorer som användes vid nedskrivningstestet skulle dock ha kunnat leda till andra redovisade värden. I vår revision har vi utvärderat Bolagets beräkningsmodeller och rimligheten i gjorda antaganden vid nedskrivningstestet. Vi har granskat hur kassagenererande enheter identifierades mot fastställda kriterier och jämfört med hur Bolaget internt följer upp verksamheten. Vi har bedömt huruvida lämnade upplysningar i årsredovisningen är ändamålsenliga. Lager Lager av färdiga produkter och produkter i arbete redovisas till MSEK i rapport över finansiell ställning för koncernen och till MSEK i moderföreningens balansräkning per den 31 december I årsredovisningen framgår redovisningsprinciper för varulager av not 1. Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde varvid värdering av färdigvarulager och produkter i arbete sker till produktionskostnad med avdrag för eventuell inkurans. Värdering till produktionskostnad sker med hjälp av lagerredovisningsmodeller där direkta och indirekta produktionsrelaterade kostnader hänförs till tillverkade produkter. En felaktig redovisning påverkar värderingen av lagret och den redovisade kostnaden för sålda produkter under räkenskapsåret varför vi bedömt att detta är ett särskilt betydelsefullt område i revisionen. En beskrivning av Bolagets metod för att värdera färdigvarulager och produkter i arbete framgår i årsredovisningens avsnitt om redovisningsprinciper i not 1. I vår revision har vi utvärderat att den lagerredovisningsmodell som Bolaget tillämpar överensstämmer med gällande regelverk. Vi har vidare genomfört kontroller av beräkningskalkyler och bedömt rimligheten i använda priser, åtgångstal och antaganden vid utfördelning av indirekta produktionskostnader. ANNAN INFORMATION ÄN ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 2 7, och Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information i revisionsberättelsen. I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktig heter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. 102 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

105 Finansiella rapporter och noter STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, även enligt IFRS såsom de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av föreningens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tilllämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera föreningen, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka föreningens finansiella rapportering. REVISORNS ANSVAR Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om att årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. skaffar vi oss en förståelse av den del av föreningens interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om föreningens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett företag inte längre kan fortsätta verksamheten. utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen och koncernredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. inhämtar vi tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för enheterna eller affärsaktiviteterna inom koncernen för att göra ett uttalande avseende koncernredovisningen. Vi ansvarar för styrning, övervakning och utförande av koncernrevisionen. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden. Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tilllämpliga fall tillhörande motåtgärder. Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan eller när, i ytterst sällsynta fall, vi bedömer att en fråga inte ska kommuniceras i revisionsberättelsen på grund av att de negativa konsekvenserna av att göra det rimligen skulle väntas vara större än allmänintresset av denna kommunikation. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

106 Finansiella rapporter och noter > Revisionsberättelse, forts. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar UTTALANDEN Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av föreningen för räkenskapsåret 2016 samt av förslaget till dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust. Vi tillstyrker att föreningsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. GRUND FÖR UTTALANDEN Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderföreningen och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som föreningens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av föreningens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för föreningens organisation och förvaltningen av föreningens angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma föreningens ekonomiska situation och att tillse att föreningens organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och föreningens ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att föreningens bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. REVISORNS ANSVAR Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot föreningen. på något annat sätt handlat i strid med lagen om ekonomiska föreningar, årsredovisningslagen eller stadgarna. Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av föreningens vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med lagen om ekonomiska föreningar. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot föreningen, eller att ett förslag till dispositioner av föreningens vinst eller förlust inte är förenligt med lagen om ekonomiska föreningar. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av föreningens vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för föreningens situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med lagen om ekonomiska föreningar. Växjö den 16 februari 2017 Erik Åström Auktoriserad revisor Erik Sandström Auktoriserad revisor Mats Löfgren Förtroendevald revisor Dick Stagmo Förtroendevald revisor 104 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

107 Södra i bilder 2016 Ett axplock bilder från Södras verksamhet Cambiguard är Södras egenutvecklade mekaniska plantskydd. Södras plantskola i Flåboda helt fossilfri. Festlig invigning av det nya massabruket i Värö med Kung Carl XVI Gustaf, Södras ordförande Lena Ek och platschef Jonas Eriksson. Södras innovationslaboratorium i Värö. Drönare blir allt mer användbara i det digitala skogsbruket. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

108 Övriga hållbarhetsupplysningar Om Södras hållbarhetsredovisning Detta är Södras första hållbarhetsredovisning i enlighet med Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer för hållbarhetsredovisning, G4. Redovisningen sker på Core-nivå. Hållbarhetsredovisningen har översiktligt granskats av revisorer på uppdrag av styrelsen för Södra Skogsägarna ekonomisk förening. Södras GRI-redovisning ingår i Södras årliga årsredovisning och hållbarhetsredovisning. Södras verksamhetsår är lika med kalenderår. Den senaste års- och hållbarhetsredovisningen publicerades i mars 2016 för verksamhetsåret HÅLLBARHETSREDOVISNINGENS OMFATTNING OCH INNEHÅLL Hållbarhetsredovisningen omfattar hela Södra Skogsägarna ekonomisk förening med dotterbolag, dock inte intresseföretag, se Not 10. Anställningsförhållanden och arbetsvillkor (utom G4-LA15) redovisas för ingående bolag med anställda. Uppgifter som rör ekonomi, miljö samt produktansvar redovisas för verksamheter med produktion, inklusive huvudkontor, Södra Vind samt personbilstransporter. Påverkan från övrig verksamhet har bedömts vara noll eller försumbar. Leverantörsgranskningen omfattar Södras leverantörer, ej underleverantörer. Crown Timber Group (plc) förvärvades under Crown ingår i redovisningen av anställningsförhållanden och arbetsvillkor (utom G4-LA15) och kommer att inkluderas i övriga indikatorer i hållbarhetsredovisningen för Enheter som har avyttrats eller lagts ner under året ingår fram till datum för avyttring eller nedläggning. I vissa fall har informationsinsamling ej varit möjlig. Antal anställda räknas per Eftersom detta är Södras första hållbarhetsredovisning i enlighet med GRI G4 redovisas för en del indikatorer inget eller endast ett jämförelsetal. Väsentliga aspekter, valda indikatorer samt avgränsning för aspekterna, tillsammans med kopplingen till de strategiska inriktningarna för hållbarhet framgår av tabellen nedan. Förändringar jämfört med tidigare redovisningar I hållbarhetsredovisningen 2016 redovisas indikatorer för Södrakoncernen totalt. Utvalda indikatorer redovisas även på affärsområdesnivå. Flera nyckeltal redovisas uppdelat för produktion, arbetsmaskiner och interna transporter samt övriga transporter för att möjliggöra uppföljning av hållbarhetsmål och GRIindikatorer. Virkesråvara inkluderar även bränsleved och grot. Plantor, avverkning och skogsvård är nya kategorier i tabellen Produkter och avfall. Tillägget har gjorts för att få en bättre balans mellan användning av råvaror och energi, utsläpp och avfall respektive produkter från Södra. VÄSENTLIGA ASPEKTER ENLIGT GRI G4 INDIKATORER STRATEGISKA INRIKTNINGAR FÖR HÅLLBARHET ASPEKTERNAS AVGRÄNSNING Ekonomiskt resultat G4-EC2 Klimatpositiv verksamhet Inom Södra Material G4-EN1 Hållbar innovation Effektivt resursnyttjande Inom Södra Energi G4-EN3 G4-EN4 Klimatpositiv verksamhet Hållbar innovation Effektivt resursnyttjande Inom Södra Utanför Södra externa avverkningsentreprenörer transporter av råvaror, produkter, biprodukter och avfall Biologisk mångfald G4-EN13 Hållbart skogsbruk Inom Södra Utanför Södra Södras medlemmar Södras leverantörer av virkesråvara Utsläpp G4-EN15 G4-EN17 G4-EN21 Klimatpositiv verksamhet Effektivt resursnyttjande Inom Södra Utanför Södra externa avverkningsentreprenörer transporter av råvaror, produkter, biprodukter och avfall Utsläpp till vatten och avfall G4-EN22 G4-EN23 Effektivt resursnyttjande Inom Södra Bedömning av miljöpåverkan hos leverantörer G4-EN33 Ansvarsfulla affärer Inom Södra Utanför Södra för Södras leverantörer Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet G4-LA6 Ansvarstagande arbetsgivare och engagerade medarbetare Mångfald och jämställdhet G4-LA12 Ansvarstagande arbetsgivare och engagerade medarbetare Inom Södra Inom Södra Bedömning av arbetsvillkor hos leverantörer G4-LA15 Ansvarsfulla affärer Inom Södra Utanför Södra för Södras leverantörer Märkning av produkter och tjänster G4-PR3 Ansvarsfulla affärer Inom Södra Utanför Södra för Södras kunder Samtliga aspekter är väsentliga inom Södra. Avgränsningen inom Södra framgår av ovanstående text. 106 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

109 Övriga hållbarhetsupplysningar BOD 7 har lagts till för att ge en mer fullständig bild av utsläppen till vatten. Andelen äldre skog i frivilliga avsättningar för naturvård redovisas som andel av de frivilliga avsättningarna i planerna (NS/NO). Tidigare redovisades andelen äldre skog som andel av all slutavverkningsskog i planerna. Den totala arealen av målklass K redovisas. Tidigare redovisades endast naturvårdsarealen. Korrigeringar jämfört med tidigare redovisningar Korrigeringar har gjorts jämfört med tidigare redovisningar. Anledningarna till korrigeringarna är bland annat fel i beräkningar samt fel i rapporterade uppgifter. Råvaruanvändningen har korrigerats för 2015 avseende sågade trävaror, vatten och övriga råvaror samt för 2014 avseende sågade trävaror och övriga råvaror. Bränsleanvändningen har korrigerats för 2014 och 2015 avseende interna och inköpta fasta och flytande biobränslen. Inköpta biobränslen från annan enhet inom Södra räknas som interna biobränslen. Bränsleanvändningen har korrigerats för 2014 och 2015 avseende fossila drivmedel för arbetsmaskiner och interna transporter samt för övriga transporter. Produkter och biprodukter från Södra har korrigerats för 2014 och 2015 avseende biobränslen och biprodukter av trä samt för 2014 avseende mesa. Utsläpp till luft har korrigerats för 2014 och Miljökostnader har korrigerats för 2015 avseende drift av reningsutrustning, avfallshantering m m. BERÄKNINGSPRINCIPER Information om råvaror, energi, produkter, avfall, utsläpp till luft och vatten samlas in i Södras årliga miljöinventering. Sammanställning görs av koncernstab Hållbarhet. Energi Energianvändningen inom och utanför organisationen tas fram på olika sätt: direkta mätningar av el och värme, beräkningar utifrån bränsleförbrukning och beräkningar utifrån transportslag, transporterad mängd och transportavstånd. Omvandlingstalen har olika ursprung och varierande säkerhet: mätning av biobränslens värmevärden, specifika värmevärden från leverantörer, generella värmevärden från Naturvårdsverket, transportfaktorer från transportörer och schablonvärden för transportfaktorer från NTM (Network for Transport Measures) och Naturvårdsverket. Internt genererad värme och kyla redovisas endast som bränsleanvändning. Energi för personbilstransporter redovisas som bränsleanvändning för övriga transporter respektive energianvändning utanför Södra. Utsläpp till luft Direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser redovisas med basår Basår 2015 valdes utifrån basår för hållbarhetsmålet för fossilfri produktion och fossilfria transporter. Global Warming Potential (GWP) enligt IPCC 1996 har använts, 21 för metan och 310 för lustgas. Direkta utsläpp av växthusgaser beräknas utifrån bränsleförbrukning med hjälp av emissionsfaktorer från bland annat bränsleleverantörer och Naturvårdsverket. Indirekta utsläpp av växthusgaser beräknas utifrån transportslag, transporterad mängd och transportavstånd. Emissionsfaktorer kommer från transportörer och schablonvärden för emissionsfaktorer från NTM och Naturvårdsverket. Utsläpp från personbilstransporter redovisas i utsläpp från övriga transporter respektive indirekta utsläpp (scope 3). Övriga utsläpp till luft (kväveoxider, svaveldioxid, stoft samt flyktiga organiska ämnen) baseras på uppmätta värden samt beräkningar utifrån bränsleförbrukning och transportarbete med hjälp av emissionsfaktorer från Naturvårdsverket, uppgifter från transportörer och schablonvärden för emissionsfaktorer från NTM och Naturvårdsverket. Utsläpp till vatten Utsläpp till vatten mäts och analyseras på massabruken med olika frekvens. Både kontinuerliga och manuella mätningar förekommer. Brukens ackrediterade laboratorium ansvarar för mätningar och analyser och en del analyser utförs av externa laboratorier. Medarbetare Information om medarbetare samlas in via det centrala HRsystemet som omfattar samtliga enheter i Sverige. Utländska enheter rapporterar via enkäter. Arbetsmiljöstatistik redovisas i Sverige i IA-systemet (AFA Försäkring) och sammanställs. Redovisning av arbetsmiljö och sjukfrånvaro gäller Södras anställda. Inhyrda och entreprenörer hanteras av respektive arbetsgivare. Dock rapporteras arbetsskador och tillbud för inhyrda och entreprenörer i Södras händelserapporteringssystem för att möjliggöra en förbättrad gemensam arbetsmiljö. Södra har valt att redovisa LTAR (lost-timeaccident rate), antal arbetsskador med sjukfrånvaro per miljon arbetade timmar, istället för IR (injury rate). Frånvaro till följd av arbetsrelaterade sjukdomar ingår i sjukfrånvaron. ODC (occupational disease rate) mäts inte. Styrelser och ledningsgrupper Information om köns- och åldersfördelning i styrelser och ledningsgrupper samlas in av ekonomistaben genom registrerings bevis för respektive bolag, se not 39, samt genom förfrågningar till affärsområdena. Biologisk mångfald Information om skyddade områden tas fram av Södra Skog utifrån officiell statistik, skogsbruksplaner, medlemsstatistik och Grönt bokslut. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

110 Övriga hållbarhetsupplysningar Hållbarhetsdata Råvaror och energi Råvaruanvändning 1) Södrakoncernen totalt Virkesråvara 2) milj m 3 fub 10,0 10,8 11,1 Sågade trävaror 3) m Kemikalier 4) ton Förpackningsmaterial ton 5,0 5,4 4,8 Vatten 5) milj m Övriga råvaror ton 12 7,2 5,6 Bränsleanvändning 6) Förnybara bränslen, totalt GWh Interna returlutar GWh Interna fasta och flytande biobränslen GWh Inköpta fasta och flytande biobränslen GWh för produktion GWh för arbetsmaskiner och interna transporter GWh för övriga transporter GWh Fossila bränslen, totalt GWh Eldningsolja GWh Fossila drivmedel GWh för arbetsmaskiner och interna transporter GWh för övriga transporter GWh Övriga fossila bränslen GWh El Elanvändning GWh för produktion, arbetsmaskiner och interna transporter GWh för övriga transporter GWh Inköpt el GWh för produktion, arbetsmaskiner och interna transporter GWh för övriga transporter GWh Elproduktion GWh Elförsäljning GWh Fjärrvärme 7) Inköpt fjärrvärme, totalt GWh från ånga GWh från sekundärvärme 8) GWh Såld fjärrvärme, totalt GWh från ånga GWh från sekundärvärme GWh ) Virkesråvaran och sågade trävaror är förnybara råvaror medan kemikalier, förpackningsmaterial och övriga råvaror i stor utsträckning har fossilt ursprung. Mätning och uppföljning på förnybar andel saknas för kemikalier och förpackningsmaterial. 2) Virkesråvara inkluderar sågtimmer, massaved, bränsleved och grot som används i Södras industri. 3) Sågade trävaror avser externa inköp. 4) Kemikalier förbrukas främst i massabruken, i kokeri och blekeri. 5) Vatten inkluderar huvudkontor 2015 och 2016 (ej 2014). 6) Energi för personbilstransporter ingår för 2015 och 2016 (ej 2014). 7) Fjärrvärme avser externa inköp och extern försäljning. 8) Sekundärvärme är överskottsvärme från processen. Inget extra bränsle behöver tillsättas. ENERGIANVÄNDNING INOM OCH UTANFÖR SÖDRA GWh BRÄNSLEANVÄNDNING FÖR PRODUKTION Inköpta fasta och flytande biobränslen Fossila drivmedel El Inom Södra Utanför Södra Interna returlutar, interna fasta och flytande biobränslen, eldningsolja, övriga fossila bränslen och inköpt fjärrvärme utgör energianvändning inom Södra. Inköpta fasta och flytande biobränslen, fossila drivmedel och el används både inom och utanför Södra. Energi för produktion, arbetsmaskiner och interna transporter används inom Södra, bortsett från externa avverkningsentreprenörer. Energi för övriga transporter används utanför Södra, bortsett från eget åkeri. Interna returlutar 79% Interna fasta och flytande biobränslen 15% Inköpta fasta och flytande biobränslen 5% Fossila bränslen 1% Södra förbrukar bränsle motsvarande 11,9 TWh för produktion. 1,3% av bränslet var fossilt, främst eldningsolja. I övrigt användes biobränslen, varav största delen är de vedämnen (lignin) som löses ut i tillverkningsprocessen på massabruken. EXTERNA FJÄRRVÄRMELEVERANSER GWh Södra levererar fjärrvärme från massabruken i Mönsterås, Mörrum och Värö samt från sågverken i Kinda och Torsås till närliggande orter. Fjärrvärmeleveranserna har minskat något jämfört med 2015 på grund av produktionsstopp vid ombyggnationen av massabruket i Värö. KOMMENTARER TILL TABELLEN Råvaruförbrukningen minskade generellt på grund av lägre produktion i massabruk och sågverk. Ökningen i kemikalieanvändning utgörs av processkemikalier i massabruken. Övriga råvaror består främst av isolering och gips inom Trivselhus, som ökade produktionen under året. Den totala bränsleanvändningen ligger kvar på samma nivå. Ökningen av fossila bränslen beror på högre dieselförbrukning i skogsbruket. 108 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

111 Övriga hållbarhetsupplysningar Produkter och avfall Södrakoncernen totalt Produkter från Södra Virkesråvara 1) milj m 3 fub 1,5 1,0 1,1 Cellulosamassa ton Sågade trävaror 2) m Träbaserade interiörprodukter m Biobränsle GWh Huskroppar st Plantor (egen produktion) milj st Biprodukter från Södra Biprodukter av trä (cellulosaflis, spån) 3) ton Strö- och växttorv m 3 s Tallolja ton Terpentin ton 0,8 1,1 1,1 Aska ton 1,9 1,7 2,5 Mesa ton Skoglig service från Södra Avverkning milj m 3 fub 7,9 7,7 7,5 Skogsvård ha Avfall 4) Avfall till materialåtervinning ton 7,0 5,0 2,5 Avfall till energiåtervinning 5) ton 3,4 2,8 1,7 Deponerat avfall, vått ton Farligt avfall ton 1,0 1,1 1,5 1) Virkesråvara avser externa leveranser. 2) Sågade trävaror avser externa leveranser, exklusive legotillverkning. Crown (sågverket i Fredrikshamn) ingår ej. 3) Biprodukter av trä avser externa leveranser. 4) Avfall inkluderar huvudkontor 2015 och 2016 (ej 2014). 5) All avfallsförbränning antas ske med energiåtervinning. BIOBRÄNSLE 2016 Från skogen 57% Från industrin 43% Södra levererar fasta biobränslen som skogsbränsle, bark, pellets, restprodukter och torv. Diagrammet visar fördelningen mellan biobränslen från skogen (inklusive torv) respektive från massabruk, sågverk och interiörträfabriker, totalt omkring GWh. AVFALLSHANTERING 2016 Deponerat avfall, vått 84% Avfall till materialåtervinning 10% Avfall till energiåtervinning 5% Farligt avfall 1% Det deponerade avfallet består av oorganiskt material, framför allt grönlutsslam, aska och mesa från massafabrikerna vilket läggs på egna deponier. Den totala vikten avfall för Södra var ton under KOMMENTARER TILL TABELLEN Produktionen i massabruk, sågverk, interiörträfabriker och plantskolor var lägre jämfört med tidigare år, medan produktionen av huskroppar ökade liksom de externa leveranserna av virkesråvara. Biobränsleleveranserna minskade, både från skogen och från industrin. Tallolja, terpentin och mesa är biprodukter från massabruken och utvecklingen följde den lägre produktionen i massabruken under året. Avverkning visar en ökande trend medan skogsvården minskar. Avfallsmängden ökade under året. Variationer förekommer på grund av ojämn tömning. Ett sågverk deponerade stora mängder jordmassor. Ombyggnationen av massabruket i Värö ledde till något ökade avfallsmängder. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

112 Övriga hållbarhetsupplysningar Utsläpp till luft och vatten Utsläpp till luft 1) Södrakoncernen totalt NO X (kväveoxider rs NO 2) ton S (gasformig svavel rs SO 2) ton Stoft ton CO 2-ekv (koldioxidekvivalenter) 2) ton CO 2-fossil ton för produktion ton för arbetsmaskiner och interna transporter ton för övriga transporter ton CO 2-biogen ton för produktion ton för arbetsmaskiner och interna transporter ton för övriga transporter ton Övriga växthusgaser ton för produktion ton för arbetsmaskiner och interna transporter ton för övriga transporter ton VOC (flyktiga organiska ämnen) ton Utsläpp till vatten 3) Avloppsvatten m AOX (halogenerade organiska föreningar) ton TOC (totalt organiskt kol) ton COD (kemisk syreförbrukning) ton BOD 7 (biologisk syreförbrukning) ton Susp GF/A (totalt suspenderade ämnen) ton Total-N (kväve) ton Total-P (fosfor) ton ) Utsläpp från personbilstransporter ingår för 2015 och 2016 (ej 2014). 2) CO2-ekv inkluderar CO2 samt CH4 (metan) och N2O (lustgas) (övriga växthusgaser). 3) Utsläpp till vatten från massabruken redovisas. KOMMENTARER TILL TABELLEN Utsläppen till luft av kväveoxider minskade på grund av lägre utsläpp från övriga transporter. Anledningen är dels förändrade transportsätt men även nya emissionsfaktorer. Utsläppen till luft av stoft minskade på grund av lägre utsläpp från massabruken. I Värö har flera nya elfilter för rening av rökgaser installerats de senaste åren. Under 2015 hade Mönsterås problem med ett elfilter. Variationer mellan åren förekommer också på grund av att stoft framför allt mäts genom stickprov. Utlsläppen av växthusgaser minskade totalt sett. Utsläppen av biogen koldioxid minskade på grund av lägre produktion i massabruk och sågverk medan utsläppen av fossil koldioxid ökade på grund av ökad dieselförbrukning i skogsbruket. Mängden avloppsvatten minskade precis som mängden råvatten, se sidan 108. Anledningen är lägre vattenförbrukning vid massabruket i Värö, både till följd av produktionsstopp vid ombyggnationen men även på grund av lägre vattenförbrukning efter ombyggnationen. Utsläppen till vatten ökade under året på grund av stora problem i reningsanläggningen vid massabruket i Mörrum med förhöjda utsläpp som följd, läs mer på sidan 43. DIREKTA OCH INDIREKTA UTSLÄPP TILL LUFT ton Direkta utsläpp Indirekta utsläpp NOx S Stoft VOC Utsläpp från produktion, arbetsmaskiner och interna transporter är direkta utsläpp, bortsett från externa avverkningsentreprenörer. Utsläpp från övriga transporter är indirekta, bortsett från eget åkeri. UTSLÄPP TILL LUFT 2016 FRÅN PRODUKTION, ARBETSMASKINER OCH INTERNA TRANSPORTER ton NOx S Södra Skog Södra Wood Södra Cell Stoft VOC Massabruken står för den största delen utsläpp till luft av kväveoxider, svavel, stoft och flyktiga organiska ämnen. Kväveoxider släpps även ut från skogsbrukets arbetsmaskiner. DIREKTA OCH INDIREKTA UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER ton CO 2 -ekv Direkta utsläpp CO 2 -fossil CO 2 -biogen övriga växthusgaser Indirekta utsläpp Utsläpp från produktion, arbetsmaskiner och interna transporter är direkta utsläpp (scope 1), bortsett från externa avverkningsentreprenörer. Utsläpp från övriga transporter är indirekta (scope 3), bortsett från eget åkeri. UTSLÄPP AV FOSSIL CO FRÅN PRODUKTION, ARBETSMASKINER OCH INTERNA TRANSPORTER Södra Skog 47% Södra Wood 4% Södra Cell 49% Utsläppen av fossil koldioxid från produktion, arbetsmaskiner och interna transporter kommer framför allt från användning av eldningsolja i massabruken och från användning av diesel i skogsbruket. De totala utsläppen var 101 kton. 110 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

113 Övriga hållbarhetsupplysningar Medarbetare Södrakoncernen totalt Anställda, antal Män Kvinnor Arbetsmiljö, antal Tillbud, inklusive riskobservationer Arbetsskador med frånvaro 1) Arbetsskador utan frånvaro 1) Frånvarodagar per skada 8,5 10,3 7,5 LTAR 2) Sjukfrånvaro 3), % Män 3,4 3,4 3,1 Kvinnor 4,7 5,0 4,8 Totalt 3,7 3,7 3,5 Utbildningsnivå, % Grundutbildning 13,4 14,2 14,4 män 11,2 12,6 12,9 kvinnor 2,2 1,6 1,5 Gymnasium 55,1 56,5 56,8 män 46,1 46,9 47,1 kvinnor 9,0 9,6 9,7 Högskola under 120p 14,3 15,3 15,7 män 11,7 12,4 12,7 kvinnor 2,6 2,9 3,0 Högskola 120p eller mer 16,2 13,2 12,4 män 10,0 8,5 7,9 kvinnor 6,2 4,7 4,5 Doktorer/licentiater 1,0 0,8 0,7 män 0,5 0,4 0,4 kvinnor 0,5 0,4 0,3 1) Några av de vanligaste orsakerna till arbetsskador (med och utan frånvaro) är kontakt med vasst föremål, fastnat eller klämts mellan föremål, träffats av flygande eller fallande föremål och fall i samma nivå (snubbla eller halka). 2) LTAR (lost-time-accident rate): antal arbetsskador med sjukfrånvaro per miljon arbetade timmar. 3) Inklusive arbetsrelaterade sjukdomar. ARBETSSKADOR MED FRÅNVARO SJUKFRÅNVARO, % % Södra Skog 2,0% Södra Wood 5,3% Södra Cell 2,9% Trivselhus 3,0% Övrigt 3,0% Södra Skog 5% Södra Wood 65% Södra Cell 14% Trivselhus 16% Flertalet av arbetsskadorna inom Södra Wood och Trivsel hus är udda händelser av enklare karaktär, även om ökningen i antal är kraftig och visar på behovet av förstärkta insatser. Södra Wood och Trivselhus har fortsatt utveckling med säkerhetskultur, arbetssätt och rutiner, vilket förväntas vända trenden för Sjukfrånvaron ligger fortfarande högt inom några affärsområden, främst inom Södra Wood. Insatser har startats för att reducera den upprepade korttidsfrån varon. ÅLDERSFÖRDELNING, % Ålderskategori Totalt Chefer Medarbetare Totalt Chefer Medarbetare < män kvinnor män kvinnor > män kvinnor KOMMENTARER TILL TABELLERNA Andelen högutbildade medarbetare ökade jämfört med Kompetensväxling genomförs löpande och Södra väljer att anställa medarbetare med en högre förvärvad examen. Åldersfördelningen förändrades inte jämfört med Generellt sett har Södra långa anställningstider. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

114 Övriga hållbarhetsupplysningar GRI-index INDEX BESKRIVNING HÄNVISNING KOMMENTAR ALLMÄNNA STANDARDUPPLYSNINGAR Strategi och analys G4-1 Kommentar från VD 6 7 Organisationsprofil G4-3 Organisationens namn 3 G4-4 Varumärken, produkter och tjänster 2 3 G4-5 Huvudkontorets lokalisering 132 G4-6 Antal länder och namn på dessa där organisationen bedriver verksamhet 75 G4-7 Ägarstruktur och företagsform G4-8 Marknader som organisationen är verksam på 12 13, 74 G4-9 Organisationens storlek 2, 53 G4-10 Beskrivning av total personalstyrka 45, 75, 112 Inhyrd personal används bland annat för arbetstoppar. Totalt var 66 (62,5) personer inhyrda varav 18 (42) var entreprenörer som Södra är arbetsmiljöansvariga för. Entreprenörer anlitas också för skogliga åtgärder och för genomförandet av större industriella projekt, som investeringar. G4-11 Andel av personalstyrkan som omfattas av kollektivavtal ,6% (95,7%) av Södras medarbetare omfattades av kollektivavtal. För Södras medarbetare i Sverige var andelen 100% (100%). G4-12 Organisationens leverantörskedja G4-13 Väsentliga förändringar under redovisningsperioden beträffande storlek, struktur, ägarskap, värdekedja G4-14 Försiktighetsprincipens tillämpning 24 G4-15 Externa stadgor, principer och initiativ 48, 112 Södra har som intention att följa dessa externa stadgor, principer och initiativ men har inte skrivit på. G4-16 Medlemskap i organisationer 51 Identifierade väsentliga aspekter och avgränsningar G4-17 Enheter som ingår i redovisningen 106 G4-18 Process för att definiera redovisningens innehåll 30 31, G4-19 Väsentliga aspekter 30 31, G4-20 Väsentliga aspekters avgränsning inom organisationen 106 G4-21 Väsentliga aspekters avgränsning utanför organisationen 106 G4-22 Korrigeringar från tidigare rapporter 107 G4-23 Väsentliga förändringar jämfört med tidigare rapporter Intressentrelationer G4-24 Intressentgrupper 50 G4-25 Identifiering och urval av intressenter 50 G4-26 Metoder för samarbete med intressenter 38 39, G4-27 Viktiga frågor som framkommit i dialog med intressenter Rapportprofil G4-28 Redovisningsperiod 3 G4-29 Datum för senaste redovisning 106 G4-30 Redovisningscykel 106 G4-31 Kontaktperson för redovisningen 132 G4-32 GRI-index 106, G4-33 Policy för extern granskning 106, 114 Styrning G4-34 Bolagsstyrning 48 49, Etik och integritet G4-56 Värderingar, principer, uppförandekod 44, 46, SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

115 Övriga hållbarhetsupplysningar INDEX BESKRIVNING HÄNVISNING KOMMENTAR SÄRSKILDA STANDARDUPPLYSNINGAR Ekonomi Ekonomiskt resultat, DMA 10 11, 22 23, 24 27, 32 33, 66 72, G4-EC2 Finansiell påverkan samt andra risker och möjligheter för organisationen som en följd av klimatförändringen Miljö 7, 22 23, 25, 32 33, 41, 74, 90, 113, Avsteg görs gällande eventuella framtida intäkter och kostnader till följd av de risker och möjligheter Södra står inför som en följd av klimatförändringen Material, DMA 22 25, 42 G4-EN1 Materialanvändning 108 Energi, DMA 22 24, 32 33, G4-EN3 Energianvändning inom organisationen 40 41, G4-EN4 Energianvändning utanför organisationen Biologisk mångfald, DMA 24 25, 36 38, 43 G4-EN13 Skyddade eller restaurerade miljöer 36 37, 43, 107, 113 Vid förekomst av naturreservat, biotopskyddsområden eller naturvårdsavtal på Södras medlemmars marker finns avtal mellan enskild medlem och Skogsstyrelsen eller länsstyrelse. Utsläpp, DMA 24, 32 33, 42 43, G4-EN15 Direkta utsläpp av växthusgaser 32 33, 107, 110 G4-EN17 Övriga indirekta utsläpp av växthusgaser 32 33, 107, 110 G4-EN21 NO X, SO X samt andra väsentliga utsläpp till luft 43, 107, 110 Utsläpp till vatten och avfall, DMA 24, 42 43, G4-EN22 Utsläpp till vatten 43, 107, 110 G4-EN23 Avfall 43, 109 Bedömning av miljöpåverkan hos leverantörer, DMA 25, G4-EN33 Påverkan på miljön i leverantörskedjan Social Anställningsförhållanden och arbetsvillkor Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet, DMA 24, 44 45, 48 G4-LA6 Skador, arbetsrelaterade sjukdomar, förlorade arbetsdagar, frånvaro samt arbetsrelaterade dödsolyckor 44 45, 107, 111, 113 Avsteg på uppdelning per region eftersom de flesta av Södras anställda finns i Sverige. Endast sjukfrånvaro är uppdelad på kön. Övriga upplysningar ej väsentligt att dela upp på kön. Mångfald och jämställdhet, DMA 24, 44 45, 48 G4-LA12 Mångfald inom styrelse, ledning och personalstyrka 44 45, 75, 111, 113 Avsteg på information om minoritetsgrupper i enlighet med svensk lagstiftning. Bedömning av arbetsvillkor hos leverantörer, DMA 25, G4-LA15 Påverkan på arbetsvillkor i leverantörskedjan Produktansvar Märkning av produkter och tjänster, DMA 24, 38, 47 G4-PR3 Produktinformation 38, 47 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

116 Övriga hållbarhetsupplysningar Granskningsrapport Revisors rapport över översiktlig granskning av Södra Skogsägarna ekonomisk förenings hållbarhetsredovisning Till Södra Skogsägarna ekonomisk förening INLEDNING Vi har fått i uppdrag av styrelsen i Södra Skogsägarna ekonomisk förening att översiktligt granska Södra Skogsägarna ekonomisk förenings hållbarhetsredovisning för år Södra Skogsägarna ekonomisk förening har definierat hållbarhetsredovisningens omfattning till de områden som hänvisas till i GRI-index på sidorna STYRELSENS OCH FÖRETAGSLEDNINGENS ANSVAR FÖR HÅLLBARHETSREDOVISNINGEN Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för att upprätta hållbarhetsredovisningen i enlighet med tillämpliga kriterier, vilka framgår på sidorna i hållbarhets redovisningen, och utgörs av de delar av Sustainability Reporting Guidelines (utgivna av The Global Reporting Initiative (GRI)) som är tillämpliga för hållbarhetsredovisningen, samt av företagets egna framtagna redovisnings- och beräkningsprinciper. Detta ansvar innefattar även den interna kontroll som bedöms nödvändig för att upprätta en hållbarhetsredovisning som inte innehåller väsentliga fel, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. REVISORNS ANSVAR Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår översiktliga granskning. Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med RevR 6 Bestyrkande av hållbarhetsredovisning utgiven av FAR. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. En översiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt IAASBs standarder för revision och god revisionssed i övrigt har. Revisionsföretaget tillämpar ISQC 1 (International Standard on Quality Control) och har därmed ett allsidigt system för kvalitets kontroll vilket innefattar dokumenterade riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har. Vår granskning utgår från de av styrelsen och företagsledningen valda kriterier, som definieras ovan. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsredovisningen. Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår granskning är tillräckliga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för vårt uttalande nedan. UTTALANDE Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan av styrelsen och företagsledningen angivna kriterierna. Växjö den 16 februari 2016 Ernst & Young AB Erik Åström Erik Sandström Charlotte Söderlund Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor 114 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

117 Övriga hållbarhetsupplysningar Grönt avtryck i New York Hållbara finansieringslösningar är ett ytterligare steg i Södras ambitiösa hållbarhetsarbete. Under 2016 noterades Södras första gröna obligation på Nasdaq Stockholms obligationsmarknad. Pengarna från den gröna obligationen används för att finansiera Södras klimat- och miljöinvesteringar. Intresset var mycket stort och emissionen uppmärksammades på Nasdaqs stora bildskärm vid Times Square i New York. Nasdaq är världens största börshandelsplats och Nordens största samlingsplats för notering och handel i nordiska företagsobligationer. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

118 Koncernens styrning Södra satsar framåt! Framtidstro och expansion präglar Södra. Tillsammans satsar vi framåt och visar vägen mot ett biobaserat, hållbart samhälle genom skogens trippelnytta. Frihet under ansvar tillsammans med utveckling och spridning av vår spetskunskap om hållbart brukande av skogen är hörnstenar i bioekonomins utveckling för oss som medlemmar, för Södra som företag och för Sverige har varit ett händelserikt år på många sätt för oss inom Södra och det har varit ansträngande för hela organisationen. Det är med stolthet jag kan sammanfatta vad vi tillsammans åstadkommit under detta omställningsår. Vi har slutfört utbyggnaden och invigt det nya massabruket i Värö. Vi investerar i Mörrum. Vi har dessutom haft ett storstopp för service och underhåll i Mönsterås. Vi strukturerar om och ökar marknadsfokus för att stärka lönsamheten inom sågverksamheten, samtidigt som vi ökar den internationella närvaron. Vi tar snabba steg i digitaliseringen och utvecklar våra servicetjänster till skogsägarna. Allt detta leder sammantaget till att vi nu bygger ett starkare och globalt mer konkurrenskraftigt Södra där avsättningen för medlemmarnas virkesråvara säkerställs samtidigt som den underliggande intjäningsförmågan lyfts. Årets resultat på MSEK är därför ett styrkebesked, samtidigt som pris- och valutautvecklingen inte var lika gynnsam som Vi fortsätter att arbeta med underliggande intjäningsförmåga för att stå starka i en värld där förändringar kan ske snabbt. AMBITIÖSA HÅLLBARHETSMÅL OCH SKOGENS TRIPPELNYTTA Skogen är fantastisk och den förnybara skogsråvaran har egenskaper som få andra material. Den har trippelnytta. För det första skapar skogsindustrin jobb och regional utveckling, inte minst i glesbygd och är därigenom en brygga mellan stad och land. För det andra har den växande skogen en klimatpositiv förmåga genom att binda koldioxid. Sist men inte minst innebär utvecklingen mot en bioekonomi att produkter baserad på skogsråvara ersätter fossilbaserade material genom substitution. Här finns de stora klimatvinsterna då bioråvaran kommer att ha en ökande betydelse i en mängd sektorer, som kemi, byggnation och drivmedel. Substitution ger oss därför möjligheter att fundera över nya produkter från till exempel biflöden i våra bio raffinaderier. Visste du att: Ett ansvarsfullt skogsbruk bidrar till utvecklingen av en bioekonomi. Ett avverkningsområde på en skogsgård ägd av Södramedlem är i genomsnitt 2,3 ha. För varje avverkat träd planteras tre nya. En genomsnittlig Södra-fastighet på 50 ha klimatkompenserar för 40 svenskar. Södras massafabriker är i stort sett fossilfria i drift. 116 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

119 Koncernens styrning NÄRINGSPOLITISK KRAFTSAMLING VIKTIGARE ÄN NÅGONSIN Om Sverige ska klara av att gå mot en biobaserad ekonomi krävs det handling bakom orden. Det finns onekligen många politiska frågetecken som oroar. Många frågor som direkt eller indirekt påverkar oss som skogsägare och branschen som helhet utreds i både Stockholm och Bryssel. Tillsammans kan vi driva de näringspolitiska frågorna mer effektivt än den enskilde skogsägaren. Inom Södra, LFR Skogsägarna och Skogsindustrierna satsar vi därför ökade resurser på det näringspolitiska området. Den kanske viktigaste frågan som nu utreds gäller äganderätten och beslutsrätten kring den egna skogen. Sambandet mellan en växande bioekonomi och ett hållbart och aktivt brukande av skogen är inte givet i debatten. En stor del av bioekonomin är beroende av hur villkoren sätts för den enskilde markägaren, såväl vad gäller ekonomi som möjligheten att under eget ansvar investera för att öka tillväxten. Flera av de förslag som lagts fram inom ramen för arbetet med att ta fram ett nationellt skogsprogram kan leda till att delar av skogsindustrierna tvingas lägga ned. Med en kilometerskatt riskerar uttagen av bioenergi i form av flis och grot bli en olönsam affär i stora delar av landet. Till det kommer utredningen av skogsvårdslagen, som riskerar att begränsa äganderätten och på flera punkter sätta käppar i hjulet för skogsnäringen och familjeskogsbruket. En annan central fråga gäller den alltför stora älgstammen som orsakar stora betesskador, främst på tallungskog. Här har vi inom Södra tagit flera initiativ och förstärker både organisationen och stödet till våra viltombud. FOKUS PÅ INNOVATION OCH NYTÄNKANDE I ALLA LED Under det senaste året har Södra tagit ett större grepp kring hållbar innovation och utveckling. Förmågan att i stort och smått vara innovativ och samverkan med andra i forskningsprojekt är nyckeln till fortsatt framgång. Det handlar om nytänkande och utveckling i hela kedjan från frö till färdig produkt. Vi utvecklar plantmaterial och hållbara skötselmetoder, inför markskoningsgaranti och förfinar kvaliteten i våra olika slutprodukter. Textilmassan går bra och energiproduktionen utvecklas med de investeringar vi gjort. Nya användningsområden för vår unikt fina fiber och massa utvecklas också. VÄRLDSUNIKA I SKOGSBRUK medlemmar är basen i Södra. Skogsägarnas engagemang, mål och vilja att vårda sin skog i enlighet med sina gröna skogsbruksplaner skapar ett rikt mosaiklandskap som gynnar den biologiska mångfalden. Södra hanterar cirka virkeskontrakt per år som innebär att vi avverkar, hämtar virkesråvaran, lämnar det för vidareförädling i Södras industri och transporterar ut färdigvaror till våra kunder globalt. Vi ska vara stolta över den precision och kunskap Södra har i hantering av skogsråvaran från detta landskap. Det är värt att upprepa att ett avverkningsområde på en skogsgård ägd av Södramedlem i genomsnitt är 2,3 ha, medianhygget endast 1,6 ha. Vi har i Sverige haft en återplanteringsskyldighet i mer än 100 år och inom Södra planterar vi tre nya träd för varje som avverkas och den svenska skogens årliga tillväxt är större än den volym som avverkas. Det finns mycket vi kan berätta om och lära världen när det gäller ansvarsfullt och hållbart skogsbruk. I skogen växer framtiden. Lena Ek Styrelseordförande Södra GENOMSNITTLIGT AVVERKNINGSOMRÅDE MINDRE ÄN KUNGSTRÄDGÅRDEN STOCKHOLM Ett genomsnittligt avverkningsområde på en skogsgård ägd av Södramedlem är endast 2,3 ha. Det är en mindre yta än Kungsträdgården mitt i centrala Stockholm som är cirka 3 ha. 2,3 ha SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

120 Koncernens styrning Föreningsstyrningsrapport Södra Skogsägarna ekonomisk förening (Södra) har sitt säte i Växjö. Styrningen av koncernen bygger bland annat på den svenska lagen om ekonomiska föreningar, andra tillämpliga lagar och regler, samt föreningens stadgar. Från och med 2014 tillämpar Södra Skogsägarna koncernstyrning där den ekonomiska föreningen är moderföretag. Södra arbetar i tillämpliga delar i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning, Koden. FÖRENINGENS ÄNDAMÅL Södra Skogsägarna ekonomisk förening har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen, vilket bland annat innebär att bedriva handel med och förädling av skog och skogsprodukter från huvudsakligen föreningens medlemmar samt bedriva industri- och/eller finansieringsverksamhet. Föreningen ska också söka åstadkomma en tryggad och ändamålsenlig avsättning av medlemmarnas skogsråvara till marknadsmässiga priser, verka för en hög och värdefull skogsproduktion med natur- och kultur vårdshänsyn, stödja och utveckla enskilt skogsbruk samt värna äganderätten. STRUKTUR OCH ORGANISATION Södra Skogsägarna ekonomisk förening är en skogsindustrikoncern som erbjuder skogliga tjänster, sågade trävaror och interiörträ samt massa för avsalumarknaden. Verksamheten bedrevs under 2016 i tre affärsområden, Södra Skog, Södra Wood och Södra Cell. Dessutom finns ett antal dotterföretag, se förteckningen på sidan 95. ÄGARE OCH MEDLEM Södra ägs av cirka skogsägare i södra Sverige. Ägare är medlem i den ekonomiska föreningen och ska delta med insatskapital om minst en insats för varje hektar skogsmark, men behöver inte delta med fler än 200 insatser. En insats lyder på 600 kronor. Medlem kan den bli som äger eller arrenderar minst fem hektar skogsmark inom föreningens medlemsområde, som i huvudsak består av Götaland. Varje medlem har en röst oavsett insatskapital och skogsfastighetens storlek. Antalet medlemmar ökade under 2016 med 411 (133) till (50 360). SKOGSBRUKSOMRÅDEN OCH ÅRSMÖTEN Södras medlemmar är organiserade i 36 skogsbruksområden och möjligheten att direkt påverka individuellt är störst i skogsbruksområdet. I andra sammanhang förs talan via valda representanter. Varje skogsbruksområde utser vid årsmötet ett för Vd och koncernchef Södra Skog Södra Wood Södra Cell Staber Ekonomi och finans, Inköp, Koncern IT HR Hållbarhet Innovation och Nya affärer Juridik & Administration Kommunikation Medlem Trivselhus AB Övrigt Södra-koncernens Pensionsstiftelse Stiftelsen för Forskning, Utveckling och Utbildning 118 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

121 Koncernens styrning troenderåd om cirka tolv ledamöter samt en valberedning. Årsmötena utser även fullmäktige till den årliga föreningsstämman. Medlem kan skriva motioner till årsmötet, som kan besluta att lämna motionen vidare till styrelsen eller till föreningsstämman. Medlem kan också begära att motion förs till stämman oavsett vad årsmötet beslutat. Alla medlemmar har möjlighet att lämna skrivelser direkt till förtroenderådet eller till styrelsen. På årsmötet går förtroenderådet igenom det gångna årets verksamhet och presenterar en verksamhetsplan för innevarande år. Ordinarie årsmöte i skogsbruksområdet hålls senast tre månader efter räkenskapsårets utgång. Kallelse till årsmöte eller extra möte ska ske skriftligt senast en vecka före mötet och det är respektive förtroenderåd som svarar för kallelsen. FÖRTROENDERÅD Varje skogsbruksområde väljer vid årsmötet ett förtroenderåd som ansvarar för den kooperativa aktiviteten i skogsbruksområdet. I detta ingår bland annat bevakning av lokal näringspolitik, utbildningar och medlemsaktiviteter. Ledamöterna i förtroenderådet har en viktig roll i dialogen med de enskilda medlemmarna. Förtroenderådet ska ha lägst fem och högst tolv ledamöter. För större skogsbruksområden kan ytter ligare ledamöter väljas, dock som mest 15. Varje förtroenderåd fastställer antalet ordinarie möten i sin verksamhetsplanering. Frågorna handlar om ekonomiska och sociala aktiviteter som rör medlemmarnas allmänna intressen, ägande och skötsel av skogsfastigheterna. Mötesfrekvensen varierar mellan olika skogsbruksområden med en normal frekvens om sex möten per år. FÖRVALTNINGSRÅD Förtroenderådens samtliga 36 ordförande bildar förvaltningsrådet som är rådgivande till styrelsen och föreningsstämman. Förvaltningsrådet ska även verka för att Södras strategiska mål och beslut är förankrade hos medlemmarna. Detta sker bland annat genom att förvaltningsrådet lämnar yttranden i olika ärenden. Förvaltningsrådet har haft fyra ordinarie möten under På dagordningen har bland annat stått redogörelser för affärsläget och aktuella näringspolitiska frågor. Under årets första möte hanteras normalt frågor inför skogsbruksområdenas årsmöten. På samma sätt ägnas mötet inför föreningsstämman åt ärenden som tas upp vid denna. Vid första mötet på hösten läggs särskild vikt vid virkesmarknadsfrågor. FÖRENINGSSTÄMMA Föreningsstämman är Södras högsta beslutande organ. Stämman består av de 200 fullmäktige som väljs på årsmötena och har var sin röst. Förvaltningsrådets ledamöter är också fullmäktige, det vill säga ingår i de 200. Stämman fastställer bokslut och vinstdisposition, utser ledamöter i styrelsen, revisorer och valberedning. Styrelsens leda möter, verkställande direktören, och revisorerna har rätt att delta i överläggningarna på stämman och framställa förslag. Ordinarie stämma hålls senast sex månader efter räkenskapsårets utgång. Kallelse ska ske genom skriftligt meddelande till varje fullmäktig tidigast fyra veckor före och senast två veckor före ordinarie stämma respektive en vecka före extra stämma medlemmar 36 skogsbruksområden (sbo) 36 årsmöten Motioner 36 förtroenderåd På årsmötet i respektive SBO väljs ett förtroenderåd som ska främja medlemmarnas ekonomiska och näringspolitiska intressen. Ansvarar för den kooperativa verksamheten (cirka tolv ledamöter). Förvaltningsråd Ordförandena i de 36 förtroenderåden är rådgivande organ till styrelsen och ska verka för att viktiga frågor förankras hos medlemmarna. Föreningsstämma 200 fullmäktige valda på årsmöten. Styrelse Väljs på stämman, långsiktiga och strategiska frågor, utser vd. Valberedning Väljs på stämman på förslag från förvaltningsrådet. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

122 Koncernens styrning Föreningsstämman 2016 hölls den 18 maj i Jönköping. Stämman beslutade om vinstdisposition och behandlade 15 motioner som bland annat tog upp Södras fortsatta arbete med viltförvaltningen, olika sätt att premiera virkesleveranser och en utredning av möjligheterna för Södra att producera byggelement i massivträ. Styrelsen omvaldes liksom Lena Ek som styrelseordförande. Därmed fick Paul Christensson, Karin Andersson, Ulf Johansson, Stefan Olsson och Anders Roman förnyade mandat till VALBEREDNING Föreningsstämmans valberedning ger förslag på styrelseledamöter, revisorer och föreningens ombud till LRF:s riksförbundsstämma. Dessutom föreslår valberedningen ekonomisk ersättning till styrelse, förvaltningsråd, fullmäktige, förtroendevalda och revisorer. Valberedningen ska bestå av fem sju ledamöter och dess sammansättning ska spegla medlemskåren och om möjligt hela medlemsområdet. Valberedningen inhämtar kunskap om föreningens utveckling och framtid. Den informerar sig om hur styrelsearbetet fungerar genom samtal med ordförande och vd, intervjuer med befintliga styrelseledamöter och genom att ta del av resultat från styrelsens utvärdering och ordförandens utvecklingssamtal. Behov av förändringar i styrelsens sammansättning samt övriga val och arvoden analyseras. Intervjuer med nya kandidater genomförs. Valberedningens förslag till stämman dokumenteras slutligen i ett valberedningsprotokoll som sänds ut till fullmäktige tillsammans med stämmohandlingarna. Vid föreningsstämman 2016 valdes Siw Abrahamsson, Tomas Andersson, Roger Johansson, Jan-Ove Johansson, Ann-Charlotte Larsson samt Ann Marke att ingå i valberedningen. Vid valberedningens första möte valdes Tomas Andersson till ordförande. NOMINERINGSPROCESSEN TILL STYRELSEN De stämmovalda ledamöterna är högst tio, av vilka minst två tredjedelar ska vara medlemmar i föreningen. Alla medlemmar kan löpande ge förslag till valberedningen på kandidater till styrelse och revisorer. Normalt uppmanas förvaltningsrådet att under tidig höst diskutera frågan i förtroenderåden och inkomma med förslag på såväl medlemmar som externa kandidater. Valberedningen intervjuar de kandidater som bedöms passa in i den kompetensmix som behövs i styrelsen. STYRELSENS SAMMANSÄTTNING Styrelsen har upp till 13 ordinarie ledamöter och tre suppleanter till arbetstagarrepresentanterna. Upp till tio ledamöter väljs av föreningsstämman och tre är arbetstagarrepresentanter. Verkställande direktören ingår inte i styrelsen. 120 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

123 Koncernens styrning STYRELSELEDAMÖTER FRÅN OCH MED FÖRENINGSSTÄMMAN 2016 Ledamöter Funktion Invald Närvaro Utbetalt arvode (TSEK) Insatskapital Per den 31 dec 2016 Utskott Lena Ek Ordförande / Finans, ersättnings- och arvode Paul Christensson Vice ordförande / Revision Karin Andersson Ledamot / Revision Hans Berggren Ledamot / Marie Hallén Ledamot / Revision Ola Hildingsson Ledamot / Finans, ersättnings- och arvode Ulf Johansson Ledamot / Ersättnings- och arvode Stefan Olsson Ledamot / Anders Roman Ledamot / Arbetstagarrepresentanter Kent Almqvist Arbetstagarrepresentant LO / Dan Andersson Arbetstagarrepresentant PTK / Nils-Erik Andersson Arbetstagarrepresentant LO /10 December affärsläget fastställande av Affärsplan och finansiell plan fastställande av: Finanspolicy, Investerings policy, hållbarhetspolicy, Leverantörskod och Uppförandekod Januari diskussion utdelningsförslaget (telefonmöte) Oktober affärsläget fastställande av Insiderpolicy och Koncern Riskrapport fokusområden: Externa aktiviteter kopplade till innovation, Södra Cells kunder och marknadsförutsättning Studiebesök på bruk och såg i Värö September Styrelseutbildning affärsutbildning fastställande av Hållbarhetsmålen OKTOBER SEPTEMBER NOVEMBER AUGUSTI DECEMBER JULI JANUARI Styrelsemöten 2016 JUNI FEBRUARI MAJ MARS APRIL Februari affärsläget årsredovisning och årsbokslut samt vinstdisposition fokusområde: Makroekonomi April branschsamverkan inom LRF Skogsägarna (telefonmöte) April affärsläget frågor inför stämman uppföljning av investeringar fokusområde: Energimarknad Maj Delårsrapporten (telefonmöte) Konstituerande möte (efter stämman) Juni Strategimöte affärsläget innovation & Nya Affärer varumärke och kommunikationsstrategi fokusområden: Södra och Industri 4.0, Bostadsmarknaden och trähusbyggande STYRELSENS ARBETE Styrelsen förvaltar företagets angelägenheter i företagets och ägarnas intresse och svarar för att företaget har ändamålsenliga mål, planer, strategier och policies ägnade att uppfylla ägarnas krav och förväntningar på företaget. Styrelsen ska fortlöpande följa upp och utvärdera företagets prestationer och bedöma företagets ekonomiska situation och den ekonomiska situationen i koncernen. Styrelsen ska se till att företagets medelsförvaltning, interna kontroll och riskhantering är betryggande och ansvarar för att företaget har en ändamålsenlig organisation. I arbetet med att fullgöra sina uppgifter har styrelsens ordförande stöd av ett presidium. Presiditet utgörs av ordföranden, vice ordföranden och verkställande direktören. Styrelsen ska utöver det konstituerande mötet hålla minst sex möten under året. Under 2016 har styrelsen haft tio möten, varav ett konstituerande möte och tre telefonmöten. Vid det konstituerande mötet efter föreningsstämman utses styrelsens vice ordförande. Februarimötet ägnas bland annat åt uppföljning och utvärdering av det gångna året. Vid junimötet behandlas strategifrågor, innovations- och hållbarhetsfrågor samt styrelsens arbetsformer. Vid decembermötet behandlas affärsplanen för kommande år samt mål och koncernpolicies. Personalfrågor är en särskild punkt vid varje styrelsemöte. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

124 Koncernens styrning UTSKOTT Styrelsen har inom sig utsett tre utskott; revisionsutskottet, finansutskottet samt ersättnings- och arvodesutskottet. Revisionsutskottet övervakar och granskar den finansiella rapporteringen, riskhanteringen och hållbarhetsredovisningen. I utskottet ingick under 2016 Paul Christensson, Marie Hallén och Karin Andersson. Utskottet hade sex möten. Finansutskottet företräder styrelsen vad avser den finansiella riskexponeringen och efterlevnad av finanspolicyn. I utskottet ingick under 2016 Lars Idermark (vd), Lena Ek och Ola Hildingsson. Utskottet hade tre möten. Ersättnings- och arvodesutskottet bereder frågor om principer och riktlinjer för ersättningar och andra anställningsvillkor för företagsledningen. Utskottet ska även följa och utvärdera tillämpningen av de principer och riktlinjer för ersättningar och andra anställningsvillkor som styrelsen fastställt och ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i företaget. I utskottet ingick under 2016 Lena Ek, Ola Hildingsson och Ulf Johansson. Utskottet hade fem möten. KONCERNLEDNING Koncernledningen består av vd, affärsområdeschefer och stabschefer och samlas normalt en gång i månaden. Återkommande frågor på dagordningen är ekonomi, marknad och personalfrågor. Vid kvartalsvisa möten sker fördjupade genomgångar av främst affärsområdenas utveckling. Vd ansvarar för den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. REVISORER Revisorerna utses av föreningsstämman. Revisorernas övergripande ansvar är att granska årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Två av de fyra ordinarie revisorerna är förtroendevalda. Vid stämman 2016 valdes Erik Åström och Erik Sandström från Ernst & Young AB samt Mats Löfgren och Dick Stagmo som förtroendevalda revisorer. SYSTEM FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för intern kontroll regleras i den svenska lagen om ekonomiska föreningar. Den interna kontrollen är en process som ger styrelse, ledning och annan personal rimlig säkerhet för att företagets mål ska nås när det gäller verksamhetens ändamålsenlighet, den ekonomiska rapporteringens tillförlitlighet samt efterlevnaden av tillämpliga lagar och förordningar. Södra arbetar med intern styrning och kontroll begränsad till de processer som utmynnar i den finansiella rapporteringen. Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen syftar till att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen i form av delårsrapporter, årsredovisningar och bokslutskommunikéer, och att den externa finansiella rapporteringen är upprättad i överensstämmelse med lag, tillämpliga redovisningsstandarder och övriga krav på ekonomiska föreningar. Koncernens stabsfunktion Koncernredovisning & Intern Kontroll fungerar som koncernens interna revisionsfunktion och rapporterar till revisionsutskottet och till koncernens ekonomichef. Funktionen arbetar med att utveckla, förbättra och säkra den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen i koncernen, dels proaktivt med fokus på den interna kontrollmiljön, dels med att granska hur den interna kontrollen fungerar. Riskbedömning avseende den finansiella rapporteringen hos Södra syftar till att identifiera och utvärdera de väsentligaste riskerna, inklusive risk för bedrägeri och risker vid betydande förändringar, som påverkar den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen i koncernens bolag, affärsområden och processer. Riskbedömningen resulterar i kontrollmål som stödjer att de grundläggande kraven på den externa finansiella rapporteringen uppfylls och utgör underlag för hur riskerna ska hanteras genom olika kontrollstrukturer. Riskbedömningen uppdateras årligen under ledning av koncernstab Koncernredovisning & Intern Kontroll och resultatet rapporteras till revisionsutskottet. Viktiga regelverk EXTERNA: Lagen om ekonomiska föreningar ( Föreningslagen ) Aktiebolagslagen Årsredovisningslagen Svensk kod för bolagsstyrning ( Koden ) EU:s Marknadsmissbruksförordning 596/2014/EU INTERNA Föreningens stadgar Föreningsstämma Arbetsordning för styrelsen Instruktion avseende arbetsfördelning mellan styrelse och vd Instruktion avseende ekonomisk rapportering till styrelsen Policies och riktlinjer Uppförandekod 122 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

125 Revisors yttrande om föreningsstyrningsrapporten Till föreningsstämman i Södra Skogsägarna ekonomisk förening, org.nr Koncernens styrning UPPDRAG OCH ANSVARSFÖRDELNING Det är styrelsen som har ansvaret för föreningsstyrningsrapporten för år 2016 på sidorna GRANSKNINGENS INRIKTNING OCH OMFATTNING Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av föreningsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. UTTALANDE En föreningsstyrningsrapport har upprättats. Vi anser att informationen i föreningsstyrningsrapporten är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen för Växjö den 16 februari 2017 Ernst & Young AB Erik Åström Auktoriserad revisor Erik Sandström Auktoriserad revisor SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

126 Koncernens styrning Styrelse Lena Ek Paul Christensson Karin Andersson Hans Berggren Ordförande. Född Ledamot och ordförande sedan Mandattiden utgår Jur.kand. med inriktning internationell rätt. Hedersdoktor Lunds Tekniska Universitet, samordnare åt regeringskansliet i förhandlingar runt European Spallation Source (ESS) i Lund, ledamot Sparbankernas Riksförbunds styrelse. Tidigare erfarenheter bland annat kommunalråd, styrelseordförande i flera nationella forskningsprojekt, styrelseledamot i Kungliga Tekniska Högskolan, ledamot av riksdagens finansutskott, ledamot av EU-parlamentets industrioch energiutskott, miljöminister. Styrelse ledamot i Södra Vice ordförande. Född Ledamot i styrelsen Mandattiden utgår Styrelseordförande i Agroväst. Skogsinnehav: 209 ha produktiv skogsmark (delägd 50 procent). Totalt insatskapital i Södra: kronor. Född Ledamot i styrelsen Mandattiden utgår Agronom med ekonomisk inriktning, SLU Uppsala Master of Science in Humans Services, Springfield College, Massachusetts, Styrelseledamot i Kairos Future Partners AB. Skogsinnehav: 124 ha produktiv skogsmark. Totalt insatskapital i Södra: kronor. Född Ledamot i styrelsen Mandattiden utgår Agronom. Vd för Sveriges Stärkelseproducenter ekonomisk förening samt dotterbolagen Lyckeby Culinar AB, Lyckeby Starch AB och Kockens AB. Skogsinnehav: 627 ha produktiv skogsmark (delägd 25 procent). Totalt insatskapital i Södra: kronor. Skogsinnehav: 171 ha produktiv skogsmark (delägd 50 procent). Totalt insatskapital i Södra: kronor. Marie Hallén Född Ledamot i styrelsen Mandattiden utgår Lantmästare, SLU Alnarp Styrelseledamot i Svenska Säker Skog, ekonomisk förening. Skogsinnehav: 250 ha (delägd 50 procent). Totalt insatskapital i Södra: kronor. Ola Hildingsson Född Ledamot i styrelsen Mandattiden utgår Civiljägmästare, Skogshögskolan i Stockholm, Teknologie hedersdoktor, Umeå Universitet. Styrelse ordförande i SilviLao AB. Styrelse ledamot i Malux AB. Skogsinnehav: 100 ha produktiv skogsmark (delägd 50 procent, ej i Södras medlemsområde). Ulf Johansson Född Ledamot i styrelsen Mandattiden utgår Styrelseordförande i Falkenbergs Sparbank. Styrelseledamot i Harplinge inköpsförening och LRF:s skogsägardelegation. Skogsinnehav: 107 ha produktiv skogsmark. Totalt insatskapital i Södra: kronor. Innehav av totalt insatskapital avser förhållandena den 31 december SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

127 Koncernens styrning Stefan Olsson Född Ledamot i styrelsen Mandattiden utgår Civilingenjör Teknisk fysik, Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg Styrelseordförande i Nexans Sweden AB. Skogsinnehav: 76 ha produktiv skogsmark. Totalt insatskapital i Södra: kronor. Anders Roman Född Ledamot i styrelsen Mandattiden utgår Civilekonom, Linköpings Universitet Styrelseordförande i Romans Fastigheter AB och Swedbank Jönköping. Styrelseledamot och verkställande ledamot i Stiftelsen Fria Media. Styrelse ledamot i Kanonaden Entreprenad Nässjö och Blixt & Co, USA. Skogsinnehav: 811 ha produktiv skogsmark. Totalt insatskapital i Södra: kronor. Kent Almqvist Född Ledamot i styrelsen Arbetstagarrepresentant för LO. Klubbordförande i GS-klubben vid Södra Wood Traryd. Totalt insatskapital i Södra: kronor. Dan Andersson Född Suppleant i styrelsen 2014, ordinarie Arbetstagarrepresentant för PTK. Ordförande i SSF-ledarna Södra Skog. Ledamot i Södras koncernråd. Totalt insatskapital i Södra: kronor. Nils-Erik Andersson Född Suppleant i styrelsen 2007, ordinarie Arbetstagarrepresentant för LO. Styrelseledamot i Pappersarbetareförbundet Ordförande för Pappers avdelning 9 vid Södra Cell Värö. Totalt insatskapital i Södra: 0. SUPPLEANTER ARBETSTAGARREPRESENTANTER Teddy Hedlund Född Suppleant i styrelsen Arbetstagarrepresentant för PTK. Styrelseordförande för Unionen vid Södra Cell Mörrum. Ledamot i Södras koncernråd. Pontus Johansson Född Suppleant i styrelsen Arbetstagarrepresentant för LO. Klubb ordförande i GS vid Södra Wood Mönsterås. Ledamot i Södras koncernråd. Olle Svensson Född Suppleant i styrelsen Arbetstagarrepresentant för LO. Arbets ställets huvudskyddsombud vid Södra Cell Mörrum. Styrelseledamot i Pappers avdelning 34 vid Södra Cell Mörrum. Ledamot i Södras koncernråd. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

128 Koncernens styrning Koncernledning Lars Idermark Vd och koncernchef. Född Agronom och MBA. Anställd Ingår i ledningsgruppen sedan Tidigare erfarenheter: Bland annat vd och koncernchef PostNord AB och Kooperativa Förbundet. Vd för Andra AP-fonden. Stf vd och koncernchef Capio AB. Vice vd och stf vd och koncernchef, FöreningsSparbanken AB (Swedbank). Ekonomi- och finansdirektör och vice vd, Föreningsbanken AB. Vd och koncernchef, LRF Holding AB. Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Swedbank. Totalt insatskapital i Södra: kronor. Anna Belfrage Ekonomi- och finansdirektör. Född Civilekonom. Anställd Ingår i lednings gruppen sedan Tidigare erfarenheter: Bland annat CFO och tillförordnad vd för Beijer Electronics. CFO för ABS Group (Cardokoncernen), olika roller inom industriföretag som Dresser Wayne Fueling Systems, Obducat, Lund Eastern Energy och Åkerlund & Rausing samt flera år som revisor hos PWC. Totalt insatskapital i Södra: 0 kronor. Magnus Berg Medlemschef. Född Jägmästare och MBA. Anställd Ingår i ledningsgruppen sedan Tidigare erfarenheter: Bland annat olika befattningar på SkogForsk, Skogsindustrierna och Näringsdepartementet. Totalt insatskapital i Södra: kronor. Annica Gerentz Kommunikationsdirektör. Född Civilekonom. Anställd Ingår i ledningsgruppen sedan Tidigare erfarenheter: Bland annat manage mentkonsult Neuman & Nydahl HB, kommunikationsdirektör NCC, vd Tidnings AB Börsveckan, journalist vid bland annat Nyhetsbyrån Direkt, Dagens Industri, Dagens Nyheter och Expressen. Totalt insatskapital i Södra: 0 Mattias Johansson Chefsjurist och administrativ direktör. Född Jur kand, MBA och Master of Laws, London School of Economics and Political Science. Anställd Ingår i ledningsgruppen sedan Tidigare erfarenheter: Bland annat bolagsjurist Saab AB, bolagsjurist Södra, ABB Financial Services AB, tingsnotarie Västerås tingsrätt. Övriga uppdrag: Ordförande i Trivselhus. Totalt insatskapital i Södra: 0 Anica Kabbenäs Sekreterare och vd-assistent. Född Anställd SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

129 Koncernens styrning Håkan Larsson Skogsdirektör. Född Jägmästare. Anställd Ingår i ledningsgruppen sedan Tidigare erfarenheter: Bland annat olika befattningar inom Södra, till exempel produktionschef, regionchef och projektchef IT. Totalt insats kapital i Södra: kronor. Jörgen Lindquist Affärsområdeschef Södra Wood. Född Civilekonom. Anställd Ingår i ledningsgruppen sedan Tidigare erfarenheter: Bland annat CFO för Södra, CFO och tillförordnad vd för industridivisionen Swedspan, ansvarig för IKEAs uppbyggnad av en ny möbelindustri i USA, CFO och vice vd för Axis-koncernen samt ledande ekonomi befattningar inom kemi och förpackningsbranschen. Övriga uppdrag: Ledamot i Ting i Trä AB. Laila Rogestedt Chef Innovation och nya affärer. Född Anställd Ingår i ledningsgruppen sedan Civilingenjör i kemiteknik från Chalmers Tekniska Högskola med licentiatexamen inom polymerteknologi. Tidigare erfarenheter: Bland annat olika befattningar inom den internationella kemikoncernen Borealis, senast som ansvarig för Borealis innovationscenter, och Volvo Personvagnar. Totalt insatskapital i Södra: 0 Förändringar under året Affärsområdeschefen för Södra Wood Håkan Svensson ersattes i mars 2016 av ekonomi- och finansdirektör Jörgen Lindquist. Anna Belfrage tillträdde i januari Totalt insatskapital i Södra: 0 Gunilla Saltin Christer Thörn Affärsområdeschef Södra Cell. Född Civilingenjör, kemiteknik och MBA. PhD Chemical Engineering University of Idaho. Anställd Ingår i ledningsgruppen sedan Tidigare erfarenheter: Bland annat platschef Södra Cell Värö, processteknisk chef Södra Cell Värö, processingenjör MoDo Paper AB. HR-direktör. Född Officer med majors grad. Anställd Ingår i ledningsgruppen sedan Tidigare erfarenheter: Bland annat HR-direktör för TetraPak och Partner Tech. Totalt insats kapital i Södra: 0 Peter Karlsson Tf Ekonomi- och finansdirektör mars 2016 januari 2017, varefter han övergick till en ny befattning inom Södra Wood. Övriga uppdrag: Ledamot i IVL AB. Totalt insatskapital i Södra: 0 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

130 Ordlista Södras ABC ord och uttryck Avsalumassa/Marknadsmassa Södra producerar pappersmassa, dels barrsulfat massa, dels lövsulfatmassa men också textil massa (dissolvingmassa) som säljs på marknaden för avsalumassa till kunder globalt. Biobränsle Biobränslen kan vara fasta, flytande och gasformiga. Exempel på fasta biobränslen är brännved, flis, pellets och briketter. Exempel på flytande biobränslen är etanol, metanol, biodiesel och bioolja. Till gasformiga biobränslen hör biogas, dimetyleter och biometan. Bioekonomi Bioekonomi handlar om all ekonomisk aktivitet som kommer av kunskap om biologiska processer och bioteknologi och syftar till ett hållbart sätt att leva utan att förbruka jordens ändliga resurser. Biomassa Biomassa är enligt EU:s förnybarhetsdirektiv (2009/28/EG) den biologiskt nedbrytbara delen av produkter, avfall och restprodukter av biologiskt ursprung från jordbruk (inklusive material av vegetabiliskt och animaliskt ursprung), skogsbruk och därmed förknippad industri inklusive fiske och vattenbruk liksom den nedbrytbara delen av industriavfall och kommunalt avfall. Biodrivmedel Fordonsbränslen som produceras från förnybar biomassa, till exempel biodiesel, HVO-diesel. Biprodukter Biprodukter från Södras industrier används bland annat i byggmaterial, som biobränslen samt för biodrivmedelsproduktion och som råvara till kemikalieindustrin. Till exempel är tallolja och terpentin biprodukter från tillverkning av massa. Blå målklasser Blå målklasser innebär att vattendrag värderas och att ambitionen för hänsyn till vattenmiljöer anges med målklasser. Blått körkort För arbeten i vattenmiljöer krävs blått körkort, för att säkerställa att arbetet sker med hänsyn till miljön. Controlled wood FSC:s standard för Controlled Wood är ett komplement till FSC:s spårbarhetsstandard. Utvecklat för att hantera faktiska problem med att få fram produkter som enbart innehåller FSCcertifierad råvara (100 procent). Många produkter med trä innehåller fibrer från flera källor. Dissolvingmassa (Textilmassa) Textilmassa/dissolvingmassa tillverkas huvudsakligen av björkved och används bland annat för textila ändamål som tillverkning av viskos och lyocell. Kommer ur engelskan dissolve (lösa upp). Vid produktion av dissolvingmassa löses cellulosan i massan upp. Elcertifikat Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som syftar till att öka produktionen av förnybar el på ett kostnadseffektivt sätt. Energimåttenheter 1 Terawattimme (TWh) = Gigawattimmar (GWh) = Megawattimmar (MWh) = Kilowattimmar (kwh). Fossila bränslen Till skillnad från förnybara bränslen nybildas fossila bränslen långsamt, till exempel kol, olja och naturgas. FSC Forest Stewardship Council är en oberoende internationell medlemsorganisation som verkar för ett miljöanpassat, socialt ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar och har utvecklat principer för certifiering av skogsförvaltning. Förlagsinsatser En form av insatskapital som har en mellanställning mellan eget kapital och skulder. Grön el I dagligt tal el som produceras av förnybara källor som exempelvis biobränslen, vind- och vattenkraft. Grön obligation Obligationslån där pengarna är öronmärkta för att finansiera gröna investeringar. Södras gröna obligation finansierar klimat- och miljöinvesteringar. GRI Global Reporting Initiative GRI är ett globalt ramverk med riktlinjer för hållbarhetsredovisning med krav på transparens beträffande ekonomisk, miljömässig och social påverkan. GROT Förkortning av grenar och toppar, en restprodukt vid avverkning som tas tillvara. Används som biobränsle, till exempel i kraftvärmeverk. Grön skogsbruksplan Grön skogsbruksplan är ett viktigt verktyg och stöd för ett ekonomiskt och miljöanpassat skogsbruk som kombinerar miljöhänsyn med produktion. Den gröna skogsbruksplanen innehåller även blå målklasser för vattenmiljöer. Används även vid certifiering av skogsfastigheten. Grönt bokslut Södra gör varje år ett grönt bokslut. Interna revisorer kontrollerar då hur drygt 150 slutavverkningar respektive gallringar lever upp till skogscertifieringssystemen PEFC:s och FSC:s krav på generell hänsyn vid slutavverkningar och gallringar, samt hur man följer egna policyer och rutiner för miljöhänsyn. Ingår som ett av Södras hållbarhetsmål. ha Hektar. En yta motsvarande kvadratmeter. Insatskapital Kapital som föreningens medlemmar bidrar med genom insatser. 128 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

131 Ordlista ISO En internationell standard för miljö ledningssystem. ISO En internationell standard för energi ledningssystem. Kemikalier Ett samlingsbegrepp för de kemiska produkter som används i Södras verksamhet. Kokkemikalier Kemikalier som används i massabrukens kokerier för att lösa ut lignin. Koldioxidekvivalenter En måttenhet för utsläpp av växthusgaser. Olika växthusgaser har olika stark klimatpåverkan. När utsläppen anges i koldioxidekvivalenter är alla växthusgaser räknade som om de vore koldioxid. Kolsänka Upptag av koldioxid, till exempel i en växande skog. Lignin Lignin är det ämne som fungerar som bindemedel och binder ihop cellulosafiber i ved. Värde full biprodukt vid massatillverkning. Forskning bedrivs för att kommersialisera kol fiber av lignin för tillverkning av lättviktsmaterial som kan ersätta traditionella, tyngre material, till exempel i bilar. LTAR Lost-time-accident rate. Antal arbetsskador med sjukfrånvaro per miljon arbetade timmar. m 3 fub Fastkubikmeter under bark. Avser trädstammens volym exklusive bark och topp. Används vanligen som mått vid avverkning och handel. m 3 s Kubikmeter stjälpt mått. Avser materialets yttre mått och används bland annat för flis. m 3 sk Skogskubikmeter. Avser volymen av hela trädstammen ovan stubbskäret inklusive bark och topp, men exklusive grenar. Används vanligen som mått på rotstående skog. OHSAS En internationell standard för lednings system för arbetsmiljö. OTC (Over-the-counter) Värdepappershandel som sker på andra ställen än på erkända handelsplatser. PEFC Programme for the Endorsement of Forest Certification är en internationell organisation som arbetar för ett hållbart skogsbruk genom oberoende tredjepartscertifiering. Processkemikalier Kemikalier som används i produktionsprocesser i Södras industri. Sekundärvärme Sekundärvärme är överskottsvärme från processen. Skoglig konsekvensanalys (SKA) Skogsstyrelsen gör, i samarbete med SLU, skogliga konsekvensanalyser (SKA) regelbundet. Utifrån ett antal olika scenarier, där Sveriges skogar nyttjas och sköts på olika sätt, beräknas vilka konsekvenser detta får på 100 års sikt. Analyserna ger detaljerad information om tillståndet i skogen. Informationen kan sedan användas som beslutsunderlag i frågor som rör skogens långsiktiga användning. Den senaste skogliga konsekvensanalysen gjordes 2015 och kallas för SKA 15. Tallolja Biprodukt vid produktion av pappersmassa som kan ersätta fossila ämnen. Används bland annat för produktion av råtalldiesel och kemikalier. Textilmassa Se Dissolvingmassa. Traktdirektiv En skriftlig instruktion vid avverkning innehållande bland annat hur mycket virke som ska avverkas och vilken naturhänsyn som ska tas. Trädbärande impediment Lågproduktiva marker. Ursprungsgarantier Ursprungsgarantier utfärdas av staten och visar vilken typ av energikälla elen kommer ifrån. Ursprungsgarantierna kan sedan säljas av elproducenter på öppna marknaden. Vinstdelning Södras modell för vinstdelning ger medlemmarna avkastning på det virke som levererats det senaste året och det insatskapital medlemmarna bidrar med. Begreppet innefattar således utdelning på virkesleveranser och insatskapital men innebär även insatsemission. Insatsemissionen ökar medlemmarnas insatskapital och är en särskild form av värdeöverföring som omvandlar kollektivt ägt eget kapital till individuellt ägt medlemskapital. Växthusgas Gaser som påverkar växthuseffekten, till exempel koldioxid, metan och lustgas. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

132 Finansiell information Finansiell information RAPPORTDATUM Från och med 2017 övergår Södra från tertial- till kvartalsrapportering. Följande datum gäller för publicering av rapporterna: Kvartal 1 20 april 2017 Kvartal 2 19 juli 2017 Kvartal 3 19 oktober 2017 Kvartal 4/Bokslutskommuniké februari 2018 Föreningsstämma äger rum 17 maj 2017 och i maj Rapporterna liksom annan information om Södra finns att läsa på SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016

133 Södra i bilder 2016 Ett axplock bilder från Södras verksamhet Södras virkesvolym 2016 var cirka 15 miljoner m 3 fub. Koncernchef Lars Idermark vid första spadtaget av utbyggnaden av massa bruket i Mörrum. Pappersmassa blir till. Trähussafari Växjö i arrangemang av Södra, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Växjö kommun och Linnéuniversitetet. Bark lagras i väntan på vidare användning. Bark används som biobränsle. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING