Södra visar vägen ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

Transkript

1 Södra visar vägen 2017 ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

2 Södra visar vägen mot en ljus framtid Allt Södra gör utgår från trädet. Det är en fantastisk råvara. Full av spännande möjligheter som bara väntar på att förverkligas. Utmaningen är att kunna kombinera vision och innovation på ett fruktbart sätt. Södra har redan påbörjat denna spännande upptäcktsresa. Och tempot kommer att accelerera framöver. Genom ökande satsningar på forskning och utveckling flyttar vi hela tiden fram gränserna för hur den förnybara, återvinningsbara och nedbrytbara skogsråvaran kan användas. Södra utmanar förväntningarna på vad ett skogsföretag är och skapar därmed värde och tillväxt. Södra är nästa generations skogsföretag som bidrar till utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Vi lever som vi lär. År 2020 är Södras mål att ha en helt fossilfri egen produktion.

3

4 Detta är Södra Detta är Södra Södra är Sveriges största skogsägarförening med mer än skogsägare som medlemmar. Södra är också en internationell skogsindustrikoncern där verksamheten baseras på förädling av medlemmarnas skogsråvara. Södras verksamhet bygger på värdeskapande relationer och långsiktigt agerande. Det övergripande uppdraget från ägarna är att trygga avsättningen för medlemmarnas skogsråvara och främja skogsgårdens lönsamhet genom råd och stöd, så att medlemmarnas skogar kan skötas ansvarsfullt och hållbart, samt att bidra till en marknadsmässig avkastning på skogsråvaran. Virket från skogsgårdarna förädlas i Södras industrier till sågade och hyvlade trävaror, interiörträprodukter, biobränsle samt massa för avsalu marknaden. Södra har en av Europas största sågverksrörelser och är en av de största producenterna i Europa av barrsulfatmassa för avsalumarknaden (marknadsmassa). Södra tillverkar dessutom textilmassa (dissolvingmassa) av lövträd. Södras tre massabruk har i det närmaste en fossilfri produktion och genererar ett stort energiöverskott. Denna biobaserade energi säljs bland annat som grön el och fjärrvärme. Södra äger också småhustillverkaren Trivselhus. Södra satsar målmedvetet på innovation för att utveckla nya produkter baserade på den förnybara virkesråvaran. Virkesvolymen år 2017 var 15,9 miljoner m 3 fub (fastkubikmeter under bark). Södras omsättning uppgick till 20,5 miljarder SEK och antalet anställda var cirka Året i korthet Nettoomsättningen ökade 11 procent till MSEK. Kraftigt förbättrat rörelseresultat till MSEK. Avkastning på sysselsatt kapital 12 procent. Innovativa satsningar på produktion av biodrivmedel. Vinstdelningsförslag på 868 MSEK. OMSÄTTNING PER AFFÄRSOMRÅDE Södra Skog 19% Södra Wood 26% Södra Cell 47% Övrigt 8% Totalt MSEK exklusive internleveranser. ANSTÄLLDA PER AFFÄRSOMRÅDE Totalt anställda. GEOGRAFISKA MARKNADER Södra Skog 16% Södra Wood 34% Södra Cell 35% Övriga 15% Sverige 41% Storbritannien 13% Italien 9% Tyskland 7% Övriga Europa 23% Asien 6% Övriga världen 1% Diagrammet visar fördelningen av Södras nettoomsättning på olika marknader. NYCKELTAL ) Nettoomsättning, MSEK Rörelseresultat före av- och nedskrivningar, MSEK Rörelseresultat, MSEK Resultat före skatt, MSEK Avkastning på sysselsatt kapital, % neg Soliditet, % Kassaflöde efter investeringar, MSEK Vinstdelning, MSEK Ansluten medlemsareal, ha Virkesvolym, milj m 3 fub 15,9 15,0 15,1 15,3 15,0 Antal anställda CO 2-fossil produktion, kton CO 2-fossil transporter, kton Skogstillväxt, m 3 sk/ha och år 6,9 6,9 6,6 6,9 6,2 Arbetsskador med frånvaro (LTA) 2), antal Arbetsskadefrekvens (LTAR) 3) ) Från och med 2017 har redovisningsprincipen för Södra Cells planerade underhållsstopp ändrats så att kostnaden belastar resultatet aktuellt år istället för att som tidigare tillgångsföras som förbättringsutgift som sedan skrevs av över tiden fram till nästa underhållsstopp. Jämförelsesiffror som påverkas har endast omräknats för 2016 medan är avstämbara mot historiska rapporter. 2) LTA (lost-time-accident): arbetsskada med frånvaro. 3) LTAR (lost-time-accident rate): antal arbetsskador med frånvaro per miljon arbetade timmar. 2 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

5 Södra Skog Södra Skog köper in skogsråvara från medlemmarna och levererar den till Södras industri. Södra Skog bedriver även extern handel med virke, utvecklar det digitala precisionsskogsbruket, erbjuder skogliga tjänster och sköter på uppdrag medlemsskogar från plantering och skogsvård till slutavverkning. Verksamheten är lokalt förankrad i 19 verksamhetsområden och 36 skogsbruksområden. Innehåll 2 Detta är Södra 4 Södras värld 6 Vd och koncernchefen har ordet FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 8 Så skapar Södra värde 10 Strategi och mål 12 Omvärld och marknad 14 Ekonomisk översikt Södra Skog 18 Södra Wood 20 Södra Cell 22 Övriga segment 23 Övrig information 24 Forskning och utveckling 26 Risker och riskhantering Detta är Södra HÅLLBARHET 30 Ett hållbart Södra Södra Wood Södra Wood omfattar två produktsegment: sågade trävaror och interiör träprodukter. Vid egna sågverk och hyvlerier produceras sågade och hyvlade byggprodukter för högkvalitativa ändamål. Interiörträprodukterna omfattar lister, paneler och golv. Södra Wood erbjuder också pellets, kutterspån och andra biprodukter från vedråvaran. Södra Cell Södra Cell är med sina massabruk i Värö, Mörrum och Mönsterås en världsledande producent av marknadsmassa från den mest hållbara av råvaror medlemmarnas skogar. Den största delen av produktionen utgörs av barrsulfatmassa, resten av lövmassa. Vid massabruket i Mörrum tillverkas dessutom textilmassa. Södra är en betydande producent och leverantör av biobränsle, grön el och fjärrvärme. FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER 48 Innehållsförteckning 49 Flerårsöversikt 50 Alternativa nyckeltal 51 Definitioner 52 Rapport över totalresultat för koncernen 53 Rapport över finansiell ställning för koncernen 55 Rapport över förändring i eget kapital för koncernen 56 Rapport över kassaflöden för koncernen 57 Resultaträkning för moderföretaget 58 Balansräkning för moderföretaget 60 Rapport över förändring i eget kapital för moderföretaget 61 Kassaflödesanalys för moderföretaget 62 Noter 97 Förslag till vinstdisposition 98 Revisionsberättelse ÖVRIGA HÅLLBARHETSUPPLYSNINGAR 102 Om Södras hållbarhetsredovisning 106 Hållbarhetsdata 110 GRI-index 112 Granskningsrapport 113 Hållbarhetsrapport enligt årsredovisningslagen 113 Revisorns yttrande KONCERNENS STYRNING 114 Styrelseordföranden har ordet 116 Föreningsstyrningsrapport 121 Revisors yttrande 122 Styrelse 124 Koncernledning 126 Södras ABC 127 Finansiell information 128 Kontakt och adresser 129 Södra 80 år Styrelsen och verkställande direktören för Södra Skogsägarna ekonomisk förening (organisationsnummer ) avger härmed årsredovisning för verksamhetsåret 2017 för koncernen och moderföretaget. Årsredovisningen omfattar sidorna 8 29 och Koncernens resultat- och balansräkning och moderföretagets resultat- och balansräkning fastställs på föreningsstämman den 23 maj Hållbarhetsredovisningen omfattar sidorna och Lagstadgad hållbarhetsrapport omfattar sidorna 23 och 113. Föreningsstyrnings rapporten omfattar sidorna SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

6 Södras värld Stark lokal förankring och internationellt fokus Södra kombinerar medlemmarnas personliga omsorg om den egna skogen med det globala tänkandet hos en internationellt verksam koncern. Denna spännvidd skapar ett konkurrenskraftigt Södra hela vägen från frö till färdig produkt. STARK LOKAL FÖRANKRING Södras mer än medlemmar äger drygt hälften av all privatägd skog i södra Sverige. Totalt sett handlar det om drygt 2,5 miljoner hektar skogsmark. Det motsvarar en fjärde del av hela Götalands yta. Denna styrkeposition ger stora fördelar men innebär samtidigt ett stort ansvar. Ett ansvar Södra förvaltat under 80 år. Varje år avverkar och levererar medlemmarna drygt 9 miljoner kubikmeter virkesråvara till Södras industrier. Det utgör ungefär en tiondel av Sveriges totala avverkning och svarar upp mot cirka 80 procent av behovet från Södras industrier. Den årliga skogstillväxten är större än den volym som avverkas i Sverige. Detta ansvarsfulla förhållningssätt gör att virkes förrådet ökar år från år. Södra samverkar med medlemmarna i hela kretsloppet från frö till avverkning och ny föryngring. För varje träd som avverkas planteras tre nya så att återväxten säkerställs för kommande generationer och framtida behov. Miljöhänsyn vid föryngringar skapar förutsättningar för fler naturvärden jämfört med skogar som föryngrades förr i tiden. INDUSTRIELL FÖRÄDLING I VÄRLDSKLASS Södra producerar cirka 1,8 miljoner kubikmeter sågade trävaror och tiotals miljoner löpmeter golv, paneler, hyvlade produkter och interiörträprodukter. Produktionen sker i Sverige, Norge, Finland, Irland och Storbritannien. Leveranserna går främst till byggföretag samt möbel- och träindustrier. SÖDRAS PRODUKTIONSENHETER Södra Cell, massabruk Södra Wood, sågverk Södra Wood, impregneringsanläggning Södra Wood, interiör Södra Wood, sliperi Södra Wood, vidareförädling Trivselhus, hustillverkning Södra, pelletsfabrik Engsetdal Norge Sverige Umeå Finland Huvudkontor Avser produktionsenheter per Beslut har fattats om att avyttra verksamheterna i norska Engesetdal och Brumunddal. Övertagandet sker Brumunddal Hamina Irland Wicklow Dundee Storbritannien New Holland Åtvidaberg Kinda Unnefors Landsbro Gislaved Korsberga Värö Ramkvilla Mönsterås Orrefors Växjö Långasjö Torsås Åstorp Mörrum Kallinge Ronneby 3 massabruk områden i 19verksamhets- Götaland Sheerness 4 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

7 Södras värld 1,7 miljoner ton massa % av Södras förädlade produkter går på export Södra är en av världens största tillverkare av blekt barrsulfatmassa och möter även en ökad efterfrågan på textilmassa (dissolvingmassa) baserad på lövträd. Massan säljs främst till europeiska tillverkare av mjukpapper, specialpapper, förpackningar och tryckpapper. Efter att Södras ambitiösa investeringsprogram på cirka 10 miljarder SEK i stort sett är slutfört håller massabruken och sågverken världsklass. Massabrukens produktionskapacitet är numera nästan 2 miljoner ton per år. INTERNATIONELLT FOKUS Sverige är världens tredje största exportör av sågade barr - trävaror och den tredje största exportören av barrmassa. Södrakoncernen är en av de ledande aktörerna på världsmarknaden och bidrar till Sveriges starka position. Närmare 80 procent av de förädlade produkterna från Södras massaindustrier och produktionsenheterna för sågade trävaror exporteras. Det årliga totala exportvärdet uppgår till cirka 12 miljarder SEK. Varumärket Södra är väletablerat bland kvalitetskrävande kunder spridda över en stor del av världen. De enskilt största exportmarknaderna för Södra är Storbritannien, Italien och Tyskland. Massaleveranser sker till ett antal stora papperstillverkare, främst inom Europa och tillväxten är även stark i den asiatiska regionen, främst Kina. Kunderna för sågade trävaror är mer diversifierade och har större geografisk spridning. EXTERN NETTOOMSÄTTNING PER GEOGRAFISK MARKNAD Sverige 18% Storbritannien 18% Italien 12% Tyskland 10% Övriga Europa 31% Asien 9% Övriga världen 2% Sverige 18% Nordamerika 1% Södras exportvärde är cirka 12 miljarder SEK och Södra finns representerat på sina huvudmarknader. Södras säljkontor Europa 71% Exportvärde 12 miljarder SEK Afrika 1% Asien 9% SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

8 Vd och koncernchefen har ordet Starkt resultat och innovativa satsningar Under året har vi byggt ett starkare och mer sammanhållet Södra. Nettoomsättning ökade med 11 procent till MSEK, en effekt av både ökad volym och goda priser på Södras färdigprodukter. Rörelseresultatet uppgick till MSEK och styrelsen föreslår en vinstdelning på 868 MSEK. Södra satsar kraftfullt på utveckling av biodrivmedel. KONCERNSTRATEGIN BÄR FRUKT 2017 blev ett bra år för Södra. Vi kan nu börja skörda frukterna av Södras koncernstrategi, som har legat till grund för vårt arbete när det gäller investeringarna i massabruken och omstruktureringarna inom sågverken och interiörträverksamheten. Den ger också inriktningen för nysatsningar på ökad vidareförädling, vårt hållbarhetsarbete och den fortsatta utvecklingen av medarbetare. GOD EFTERFRÅGAN OCH STARKT RESULTAT Den goda konjunkturen bidrog till att Södras nettoomsättning ökade med 11 procent till MSEK, en effekt av både ökad volym och högre priser för pappersmassa och sågade trävaror. Rörelseresultatet uppgick till MSEK, en ökning med 938 MSEK jämfört med 2016 som var ett år präglat av stora omställningar. Det starka resultatet innebär att Södra uppnår sina finansiella mål. Föreslagen vinstdelning till våra medlemmar är 868 MSEK. Den samlade vinstdelningen för de fem senaste åren uppgår därmed till MSEK. FRAMTIDSINVESTERINGAR OCH OMSTRUKTURERINGAR Vi måste hela tiden effektivisera och förbättra vår konkurrenskraft och våra produkter i takt med att marknaden och efterfrågan förändras. Det gäller Södras hela värdekedja. Samtidigt förbättrar Södra genom sin unika ägarmodell förutsättningarna för våra delägare att vara skogsägare. Tack vare en hållbar och lönsam industrirörelse, en marknadsledande position vad gäller virkespriser, samt en hög och jämn vinstdelning i skiftande konjunkturer stärker vi hela tiden skogsgårdens ekonomi. Sedan 2014 har Södra investerat cirka 10 miljarder SEK för att öka kapaciteten, effektiviteten och lönsamheten vid våra produktionsanläggningar. Merparten av investeringarna har gått till massabruken. Men investeringsnivån har även varit hög för att modernisera och öka marknadsorienteringen inom trävaruproduktionen. Arbetet med att stärka konkurrenskraften inom trävarusidan löper på enligt den fastställda flerårsplanen. Under 2017 har aktiviteten varit hög med omfattande investeringar i sågverken, fortsatta omstruktureringar och försäljning av interiörträverksamheter i Sverige, Litauen och Norge. Södras framtidsinvesteringar har i huvudsak kunnat ske genom ett starkt kassaflöde. Med investeringarna på plats är Södra idag en av världens största producenter av marknadsmassa. Vi är också en ledande producent av trävaru- och interiörträprodukter samt av småhus genom dotterföretaget Trivselhus. Vi är också Sveriges största köpare av vedråvara från privata skogsägare. Till detta kommer att vi även är en av Sveriges största köpare av olika logistiklösningar för transporter till och från våra anläggningar. 6 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

9 Vd och koncernchefen har ordet INNOVATIONSKRAFT OCH FÖRÄDLING FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Södra är ett innovativt företag på många sätt, men det är viktigt att komma ihåg att Södra i huvudsak är ett business-to-business företag. Kärnverksamheten är produktion av pappersmassa, textilmassa och sågade trävaror. Ett prioriterat område är fortsatt utveckling och förfining av kvaliteten på vår marknadsmassa. Inom trävaruverksamheten har vi beslutat om ytterligare steg mot ökad vidareförädling genom en pilotanläggning för produktion av korslimmat massivträ (CLT). Växande skog binder koldioxid och har en viktig funktion i omställningen för att uppnå ett fossilfritt samhälle och klara de globala klimatmålen. Södras hållbarhetsmål är mer ambitiösa än de mål som satts upp av Sveriges riksdag och vi har kommit långt vad gäller minskad klimatpåverkan. Skogen är som man brukar säga klimatsmart. Genom ett aktivt och långsiktigt arbete för ett effektivt resursnyttjande är vi en stor producent i Sverige av fasta biobränslen och grön energi. Med fokus på hållbarhet har vi under året tagit nya initiativ för vidareförädling av skogsråvaran och dess rest- och biprodukter genom satsningar på två stora projekt för ökad produktion av biodrivmedel. Dels investerar vi i metanolproduktion för drivmedel vid massabruket i Mönsterås, dels investerar vi tillsammans med Statkraft och teknikleverantören Steeper i samarbetsprojektet Silva Green Fuel cirka en halv miljard SEK i en demoanläggning Södras framtidsinvesteringar har i huvudsak kunnat ske genom ett starkt kassaflöde. för att utveckla biodrivmedel ur skogliga restprodukter. Därtill är Södra sedan flera år tillbaka delägare i Sun- Pine som producerar biodrivmedel som framgångsrikt förädlas, marknadsförs och säljs via drivmedelsbolaget Preem. SÖDRAS DIGITALA LÖSNINGAR I FRAMKANT Södra har ambitionen att vara det ledande digitala skogsföretaget. Digitaliseringen är bara i början av sin utveckling och förändrar företags affärsmodeller i grunden. Det gäller att ta tillvara dess möjligheter till nya intäkter och lägre kostnader. Vi ska vara det absolut ledande skogsföretaget i världen i denna utveckling. Det är därför glädjande att Södras lösningar inom det digitala skogsbruket gått till final både i den internationella branschtävlingen Pulp and Paper International Awards och i Kungl. Vetenskapsakademiens projekt Smart industri. LÅNGSIKTIGA NÄRINGSPOLITISKA SPELREGLER Sverige är ett föredöme när det gäller att förena en innovativ och kunskapsintensiv skogsindustri med ett skogsbruk som står för biologisk mångfald och långsiktighet. Skogen är Sveriges viktigaste naturtillgång och skogsnäringen står för cirka 125 miljarder SEK i nettoexportvärde och är därmed mycket betydelsefull för svensk ekonomi. Privat ägande av skog är grunden för ett aktivt skogsbruk och dess lönsamhet. Rätten att bruka sin skog under rimliga villkor är avgörande för att värna en hållbar skogsindustri. Ordningen med frihet under ansvar har varit framgångsrik och gynnat såväl tillväxt, produktion, som miljömässiga mål. Idag är cirka 25 procent av svensk skogsareal undantagen från produktionsskogsbruk. Skogspolitiken både i Sverige och EU har riskerat att gå åt fel håll under senare tid. För att ta några exempel arbetar vi därför aktivt för att stärka äganderätten och minska regelkrånglet för skogsägare. Vi arbetar också för att få tydliga förutsättningar vad gäller artskyddsförordningen och regler om nyckelbiotoper samt för att stoppa EU-direktiv där skogens restoch biprodukter inte skulle få användas för produktion av biodrivmedel. Södras innovations- och utvecklingsarbete har ökad tyngd i Södras strategiska omvandling. Södra har beslutat om betydande investeringar för ökad produktion av biodrivmedel. Södras digitala lösninger ligger i framkant bland skogsföretag i världen. Svensk skogsnäring måste få tydliga spelregler för att värna sin starka position och fortsätta bidra till svensk export och välfärd. 80 ÅR AV SAMVERKAN Under 2018 firar Södra 80-års jubileum. Genom samverkan har Södras medlemmar i med- och motgångar byggt upp ett globalt verksamt företag med en stark lokal förankring. Det är en fantastisk utveckling som startade med hantering av skogsägares virkesråvara, vedhantering och en begränsad vidareförädling, till att vara världsledande inom marknadsmassa och driva en av Europas största sågverksrörelser. Södra är också Sveriges största skogsägarrörelse med allt vad det innebär. Det är en utveckling vi både ska vara stolta över, men också känna ödmjukhet inför. SÖDRA FORTSÄTTER VISA VÄGEN I en föränderlig omvärld fortsätter Södra på den inslagna vägen och fullföljer strategin för stärkt konkurrenskraft. I skogen växer framtiden och svensk skogsindustri ligger i framkant. Skogen har så mycket mer att ge i arbetet för att utveckla ett mer hållbart samhälle. Mycket är ogjort och Södra vill utifrån sina förutsättningar vara med och leda denna utveckling. Det kräver ständiga förbättringar, lyhördhet och stor flexibilitet, men också att vi har tydliga spelregler att förhålla oss till. Mycket talar för att den goda konjunkturen kan bestå ännu ett tag. Med en välinvesterad industri och fortsatta satsningar på vidareförädling och innovation inom valda områden står Södra väl rustat för framtiden. Lars Idermark Vd och koncernchef Södra Vet du att... SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

10 Förvaltningsberättelse Så skapar Södra värde Södra är Sveriges största skogsägarförening och en internationell skogsindustrikoncern. Verksamheten baseras på förädling av den förnybara, återvinningsbara och nedbrytbara skogs råvaran och dess biprodukter. Den växande skogens förmåga att binda koldioxid och användningen av trä har stor betydelse för att motverka klimatförändringarna. Förädlingskedja Röjning Biobränsle Virkesråvara Insatsvaror Föryngring Rådgivning och skötselåtgärder till medlemmar Gallring Virkesråvara Egen industri Leveransvirke från medlemmar Slutavverkning Vatten Avverkning i Södras regi Virkesråvara från övriga leverantörer Logistik; råvara och produkter VÄRDESKAPANDE VERKSAMHET EFFEKTIV LOGISTIK EN HÅLLBAR LEVERANTÖRSKEDJA Huvuddelen av virkesråvaran som förädlas i Södras sågverk och massaindustrier kommer från Södras medlemmar, tillika ägare av Södra. Cirka två tredjedelar av medlemmarna är certifierade. Södra erbjuder skogliga tjänster och kan på uppdrag sköta medlemmarnas skogar från plantering och skogsvård till slutavverkning. I samverkan med medlemmarna strävar Södra mot att hålla produktions-, miljö- och sociala värden i balans. Den skogliga verksamheten är lokalt förankrad i 19 verksamhetsområden och 36 skogsbruks områden. Hantering av skogsråvaran kräver logistik med högsta precision. Transporter från avverkningsplats till industri och vidare till slutkunder sker med lastbil, tåg och fartyg. Genom att optimera transporterna kan Södra minska miljö påverkan och sänka kostnaderna. Som ett led i detta sker även byten av virkesvolymer med andra aktörer. Södra har som målsättning att transporterna ska vara fossilfria år Redan idag drivs huvuddelen av Södras egna lastbilar med biodrivmedel. Södras medlemmar levererar omkring 80 procent av virkesråvaran som används i Södras industrier. Övrig virkesråvara samt andra material, varor och tjänster som behövs för Södras verksamhet köps främst av leverantörer i Sverige och EU. Leverantörerna ska omfattas av Södras leverantörskod som innehåller krav avseende affärsetik, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter och miljö. Målsättningen är att samtliga leverantörer ska riskbedömas och prioriterade leverantörer granskas med avseende på leverantörskoden. 8 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

11 Förvaltningsberättelse EN TYDLIG VÄRDEGRUND ETT BRETT SPEKTRUM AV PRODUKTER OCH KUNDER Södras värdegrund värdeskapande relationer, långsiktigt agerande vägleder i det dagliga arbetet, skapar en samhörighet inom koncernen och stödjer Södras arbete mot att bli nästa generations skogsföretag. Södras alla medarbetare har en nyckelroll i det arbetet. De olika massakvaliteter som levereras av Södra förädlas till konsumentprodukter, till exempel hushållspapper, mjuka ansiktsservetter, toalettpapper, kaffefilter och tapetpapper. Kunderna producerar även kopieringspapper, papper till exklusiva trycksaker, broschyrer, produktkataloger och förpackningar. Av textilmassa tillverkas alltmer kläder i takt med att efterfrågan på hållbara produkter baserad på den förnybara och återvinningsbara skogsråvaran ökar. Inom sågade trävaror och interiörträprodukter möter Södra efterfrågan för hållbart trähusbyggande med nya förädlade produkter. Slutkunder finns främst inom byggindustri, bygghandel, hustillverkare, emballage- och träförädlingsindustri. Södras produkter Kunder och förädlade slutprodukter Biobränsle Energi Fjärrvärme Grön el Barrsulfatmassa Lövsulfatmassa Textilmassa Sågade och hyvlade trävaror, interiörträprodukter Export FÖRÄDLING I EGEN INDUSTRI GRÖN ENERGI OCH BIPRODUKTER STOR EXPORTÖR Vid Södras sågverk och hyvlerier förädlas sågtimmer till bygg- och interiörträprodukter. Den samlade kapaciteten och kompetensen vid Södras massabruk i Värö, Mörrum och Mönsterås gör oss till en av Europas ledande tillverkare av högkvalitativ avsalumassa och bruken är näst intill fossilfria. Merparten av produktionen utgörs av barrsulfatmassa, resten av lövsulfatmassa. Den industriella verksamheten präglas av ett högt säkerhetstänkande och Södra har en nollvision för arbetsskador. Södra använder till största delen biobränslen för de industriella produktionsprocesserna. Energiöverskottet levereras i form av el till den öppna marknaden, fjärrvärme till orter nära massabruk och sågverk samt fasta biobränslen till värmeverk. Genom den industriella verksamheten bidrar skogsråvaran till lokalsamhällets omställning till en mer hållbar energianvändning. Ett effektivt nyttjande av den skogliga råvaran ur material- och energisynpunkt skapar nya förutsättningar för hållbara produkter. Genom målmedvetna satsningar på innovation visar Södra vägen mot ett mer hållbart samhälle. Cirka 80 procent av de förädlade produkterna från Södras massaindustrier och sågverk går på export. Därigenom skapas värde för Södras intressenter ägare, kunder, leverantörer, medarbetare och samhället. Det årliga exportvärdet uppgår till cirka 12 miljarder kronor. De största exportländerna för Södra är Storbritannien, Italien och Tyskland. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

12 Förvaltningsberättelse Uppdrag, vision, mål och strategi Södras uppdrag från sina ägare är att trygga avsättningen för medlemmarnas skogsråvara och främja skogsgårdens lönsamhet. Uppdraget är också att verka för en hög och värdefull skogsproduktion med natur- och kulturvårdshänsyn samt att bevaka och främja medlemmarnas näringspolitiska intressen, främst äganderättens innehåll. VISION: Södra visar vägen. Södra utmanar förväntningarna på vad ett skogsföretag är. Södra har ett starkt självförtroende och agerar tydligt. Tillsammans med medlemmarna visar Södra vad det innebär att vara nästa generations skogsföretag. MÅL: Södras övergripande mål är att 2020 vara ett lönsammare, mer konkurrenskraftigt, innovativt och hållbart företag med en starkare global marknadsposition. Södras framgång har sin grund i en långsiktig lönsamhet och stark finansiell ställning som möjliggör utveckling av verksamheten och vinstdelning till ägarna. De centrala finansiella målen uttrycks genom avkastning på sysselsatt kapital, soliditet och vinstdelning. Hållbarhetsmålen omfamnar fossilfrihet, ökad skogstillväxt och nollvision avseende arbetsskador. FINANSIELLA MÅL Målsättningen är att generera värde för medlemmarna genom att förverkliga strategin. Realiserandet av strategin ger en förbättrad kostnads- och kapitaleffektivitet. Koncernens avkastning på sysselsatt kapital ska långsiktigt vara minst 10 procent. Den finansiella ställningen ska vara stark för att ha handlingsfrihet att fatta långsiktiga affärsmässiga beslut. Soliditeten ska långsiktigt vara minst 55 procent. Beslut om vinstdelning ska grundas på en sammanvägning av koncernens lönsamhetssituation, investeringsplaner och finansiella ställning. Långsiktigt ska den samlade vinstdelningen motsvara minst 50 procent av resultatet före skatt. AVKASTNING 10 % Avkastningen på sysselsatt kapital ska långsiktigt vara minst 10 procent. % neg Mål Avkastningen på sysselsatt kapital var 12 (7) procent och överstiger det långsiktiga målet på 10 procent, detta i huvudsak som en följd av ökad volym och god prisutveckling på Södras färdigprodukter. SOLIDITET 55 % Soliditeten ska långsiktigt vara minst 55 procent. % Mål Balansräkningen fortsätter att vara mycket stark. Soliditeten uppgick till 56 procent, vilket överstiger det finansiella målet. VINSTDELNING 50 % Långsiktigt ska den samlade vinstdelningen motsvara minst 50 procent av resultatet före skatt. MSEK * Styrelsens förslag till vinstdelning för 2017 är 868 MSEK, vilket motsvarar 47 procent av resultatet före skatt. Vinst delningen för de senaste fem åren uppgår till 57 procent. * Föreslagen vinstdelning. 10 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

13 Förvaltningsberättelse STRATEGI Tillväxt Ett företag måste växa för att vara konkurrenskraftigt och skapa värden långsiktigt. Södras ägare har ett virkesförråd till följd av ett ansvarsfullt brukande av skogen med återplantering, god skötsel och långsiktigt brukande. Därigenom har Södra tillgång till en stor mängd råvara som behöver avsättning. Södra har därför investerat i ökad produktion för att möta medlemmarnas ökade avsättningsbehov och kundernas stigande efterfrågan på produkter baserade främst på den svenska vedråvaran. Lönsamhet och kassaflöde Södra utvärderar kontinuerligt strukturer och processer för att förbättra lönsamhet och kassaflöde. Investeringar baseras på kassaflödesanalyser. Ökad lönsamhet skapas även genom ökad effektivitet och bättre utnyttjande av gemensamma resurser. Fokus på kärnverksamhet Södra fokuserar på att behålla och utveckla sin starka position inom såväl skogsbruk och massaproduktion som för sågade och förädlade trävaror samt att utveckla dotterbolaget Trivselhus. Stora investeringar under de senaste åren har expanderat kärnverksamheten, främst på massasidan, men även inom sågade och förädlade trävaror. Ökade satsningar görs också för att utveckla nya produkter och tjänster. Växa på rätt marknader Södra är ett starkt exportberoende företag, med nästan två tredjedelar av försäljningen på den internationella marknaden, främst i Europa. En stor del av efterfrågeökningen beräknas ske på de snabbt växande asiatiska marknaderna där Södra ska öka sin närvaro. Nya produkter och innovation Södras produktportfölj består till allra största delen av volymprodukter som massa och sågade trävaror. Innovationer inom befintliga produktområden är väsentliga för att stärka erbjudandet till kunderna. Ett ökat engagemang läggs vid att snabbare ta fram nya produkter för kommersiell användning. Hållbarhet Södras verksamhet bygger på ett ansvarsfullt skogsbruk. Södra fokuserar på sex strategiska inriktningar klimatpositiv verksamhet, hållbart skogsbruk, hållbar innovation, effektivt resursnyttjande, ansvarstagande arbetsgivare och engagerade medarbetare samt ansvarsfulla affärer. Sedan 2016 har Södra 15 övergripande hållbarhetsmål varav tre är särskilt prioriterade och likställda med de finansiella målen. HÅLLBARHETSMÅL Södras nettoutsläpp av växthusgaser ska vara mindre än noll. Södras produktion är fossilfri år 2020 och Södras transporter är fossilfria år Växande skog har stor betydelse för att motverka klimatförändringarna. Den årliga skogstillväxten på Södras medlems fastigheter är år procent högre än Insatser för bättre hälsa och arbetsmiljö bedrivs förebyggande och systematiskt. Södra har en nollvision för arbets skador och arbetsskadefrekvensen (LTAR) minskar med 15 procent per år till FOSSILFRIHET 0Södras produktion är fossilfri 2020 och transporterna ton 800 CO 2 fossil produktion* 600 CO 2 fossil transporter* 400 Basår * I målet för produktion ingår produktion, arbetsmaskiner (inklusive externa avverkningsentreprenörer som arbetar på Södras uppdrag) och interna transporter. I målet för transporter ingår övriga transporter, inklusive Södras eget åkeri. Utsläppen av fossil koldioxid från produktion, arbetsmaskiner och interna transporter minskade jämfört med 2015 på grund av minskad användning av eldningsolja i massabruken. Utsläppen av fossil ko ldioxid från transporter var oförändrade jämfört med SKOGSTILLVÄXT 20 % Skogstillväxten 20 procent högre 2050 än m 3 sk/ha och år 10 Hållbarhetsmål Basår * * 2017 avser den genomsnittliga tillväxten under , det senast tillgängliga värdet. Skogs tillväxten är baserad på uppgifter från Södras medlemmars marker. Skogstillväxten ökade med 5 procent jämfört med Tillväxtökningen brukar ligga i intervallet 0,5 1,0 procent per år. En längre mätserie behövs för att utläsa trender. ARBETSSKADOR 0Nollvision för arbetsskador och arbetsskadefrekvensen (LTAR) minskar med 15 procent per år till LTA* LTA* LTAR** LTAR** 30 Hållbarhetsmål 25 LTAR Basår * LTA (lost-time-accident). Arbetsskada med frånvaro. ** LTAR (lost-time-accident rate). Antal arbetsskador med frånvaro per miljon arbetade timmar. Under 2017 ökade arbetsskadorna något jämfört med föregående år. Insatser under året hade främst fokus på säkerhetskultur och säkra beteenden. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

14 Förvaltningsberättelse Omvärld och marknad Stark allmän konjunktur i den globala ekonomin innebar god tillväxt, stark efterfrågan och stigande priser för skogssektorn under Ökade råvarupriser gynnade leverantörerna av råvara, men påverkade lönsamheten för sågverksindustrin. DRIVKRAFTER OCH TENDENSER UNDER 2017 Södra agerar på en global marknad där kundernas efterfrågan på avsalumassa och sågade trävaror framför allt påverkas av den allmänna konjunkturutvecklingen, inte minst byggkonjunktur, välståndsutveckling, sysselsättningsnivå och demografi, men också av utvecklingen för vissa nyckelvalutor. Den ekonomiska tillväxten var god på de flesta av Södras marknader, främst i Europa, Asien och Nordamerika. Efterfrågan ökade och priserna steg. KUNDER OCH PRODUKTER Södras försäljning av avsalumassa sker främst till tillverkare av mjukpapper, finpapper, magasinpapper och specialprodukter. Södras kunder producerar hushållspapper, mjuka ansiktsservetter och toalettpapper, kaffefilter och tapetpapper. Kunderna producerar även kopieringspapper, papper till exklusiva trycksaker, broschyrer, produktkataloger och förpackningar. Av förädlad textilmassa tillverkas alltmer modekläder men även konfektion i takt med ökad efterfrågan på hållbara produkter. Inom sågade trävaror och interiörträprodukter finns Södras kunder främst inom byggindustri, bygghandel, hustillverkare, emballage- och träförädlingsindustri. VIRKESMARKNADEN Virkesmarknaden i Södras område präglades av ett gott försörjningsläge både vad gällde massaved och timmer. Efterfrågan på fiberråvara ökade under året i takt med att massaindustrins produktion låg på en högre nivå än föregående år. Lagren låg på stabila nivåer och priserna på såväl timmer som massaved steg under året. Efterfrågan var god på såväl grantimmer som talltimmer. Den anmälda arealen för slutavverkningar i Södras område var högre än föregående år. MARKNADEN FÖR SÅGADE TRÄVAROR OCH INTERIÖRTRÄPRODUKTER Den totala produktionen av trävaror i världen var rekordhög under 2017 och närmade sig 350 miljoner m 3. Produktionen ökade framför allt i Ryssland, Finland, Österrike och Tyskland. I Sverige var produktionen oförändrad jämfört med föregående år. Marknaden för trävaror gynnades framför allt av en ökad konsumtion i Asien och USA, men även den europeiska byggmarknaden förbättrades. Exporten av furu till Mellanöstern och Nordafrika ökade under 2017, men den politiska och finansiella osäkerheten kvarstår i flera länder i området. Den svenska byggmarknaden ökade kraftigt med cirka färdigställda bostäder och den inhemska träkonsumtionen steg. Den brittiska marknaden var stabil och effekterna av det kommande utträdet ur EU (Brexit) har ännu inte påverkat trävaruförbrukningen. Träindustrin i Storbritannien gynnades av att andelen hus med trästomme ökar. Inom bygghandeln i Storbritannien var konkurrensen hård från en ökande inhemsk sågverksproduktion. I USA ökade byggnationen och den europeiska trävaruexporten till USA ökade kraftigt under 2017 och bedöms kunna öka under Den kanadensiska sågverksindustrin har haft svårt att möta upp det ökade behovet i USA och belades dessutom med tullar vid export till USA av antidumpning skäl. Kinas import har ökat kraftigt under året. Ökningen var störst från Ryssland. Den svenska exporten till Kina påverkades under första halvåret av begränsad containertillgång och strejk i Göteborgs hamn. Södras försäljning av interiörträprodukter är koncentrerad till Sverige och Norge. Trots en gynnsam byggkonjunktur påverkades marknaden negativt av ökad konkurrens från nya leverantörer. MARKNADEN FÖR AVSALUMASSA Marknaden för avsalumassa hade en stark underliggande tillväxt och stigande marknadspriser under Ekonomierna i Europa, där Södra har sin största marknad, hade en gynnsam utveckling med stigande konsumtion och investeringar. Tillväxten i Kina låg på en stabil, hög nivå. Landet är numera världens största producent av papper och kartong. En skärpt syn på miljöfrågor i Kina påverkar marknaden för fiber, papper och kartong på grund av stängning av inhemska massabruk och en mer reglerad import av returfiber. Kapacitetstillväxten, främst i Norden, för blekt barrsulfatmassa (barrmassa) ökar fram till år 2018 och kan medföra en viss tids obalans i marknaden. Brasilien har gjort stora investeringar inom lövmassa baserad på eucalyptus, men landets globala konkurrenssituation hämmas av stigande markpriser för plantager, brist på infrastruktur och långa transportavstånd. De största delarna av Södra Cells massaleveranser sker inom produktsegmenten mjukpapper och specialpapper. Mjukpapper är mindre konjunkturkänsligt och konsumtionen ökar i takt med stigande välstånd. Olika former av special papper, bland annat filterpapper och etikettpapper, har god tillväxt och efterfrågan ökade på dessa produkter både i tillväxtländer och på mogna marknader. Förpackningspapper är främst beroende av den globala ekonomiska utvecklingen med en långsiktigt god tillväxt. Den trendmässiga minskningen av efterfrågan på grafiskt papper i 12 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

15 Förvaltningsberättelse västvärlden fortsatte men i något avtagande takt. Även Kina visar nu en avtagande tillväxt för tryckpapper. Den genomsnittliga marknadsbalansen för barrmassa låg på cirka 93 procent under året. En stärkt marknadsbalans för såväl barr- som lövmassa under året bidrog till kraftigt stigande priser varvid prisskillnaden mellan barr- och lövmassa minskade dramatiskt under Lagersituationen följde huvudsakligen normala säsongsvariationer med hög konsumtion under vår och höst. Lagernivån var något lägre än normalt på grund av stark efterfrågan och stabil prisutveckling. Den positiva pristendensen för textilmassa fortsatte, tack vare god efterfrågan och ett begränsat tillskott på ny massakapacitet inom detta segment. MARKNADEN FÖR BLEKT SULFATMASSA 2017 (i miljoner ton) Källa: EPIS, Svandata, JP och PPPC * Marknadsbalans definieras som kvoten mellan efterfrågan i form av leveranser och industrins tillgängliga kapacitet. 3,5 2, Efterfrågan Utbud 0,1 1, Efterfrågan Utbud 1,9 1,5 2,2 6, Efterfrågan Utbud 4,0 0,2 11,0 Total global efterfrågan 2017: 59,0 miljoner ton. EL- OCH ELCERTIFIKATMARKNADEN Södra är en stor producent av el från förnybara energikällor och produktionen överstiger Södras användning. Elpriserna steg under 2017 jämfört med Högre priser på basproduktion i kombination med en ökad efterfrågan på biobränsle bidrog till den stigande prisbilden. Elcertifikatmarknaden i Sverige fortsätter att präglas av stor osäkerhet. Priserna föll markant under inledningen av året men steg något under andra halvåret. Marknadens osäkerhet beror på att aktörer väger balansen av ökad efterfrågan på grund av höjda kvotplikter mot det ökade utbud som förväntas till följd av den fortsatt kraftiga utbyggnaden av storskalig vindkraftsproduktion med lägre produktionskostnader Efterfrågan Utbud KONSUMTION AV PAPPER OCH KARTONG I KINA MASSAPRISER LISTPRIS FÖR BARR- OCH LÖVMASSA Volym i miljoner ton SEK/ton USD/ton USD/ton Den kinesiska konsumtionsökningstakten har fallit ned till cirka 2 procent per år från en betydligt högre nivå tidigare på grund av minskad efter frågan på skrivpapper. Källa: RISI SEK/ton USD/ton En viss ökning skedde av priset på blekt barr sulfatmassa räknat i USD under året. Diagrammet visar genomsnittspriser på barrsulfatmassa levererad till europeiska kunder. Källa: Foex PIX Pris blekt barrsulfatmassa Pris lövsulfatmassa Prisskillnaden mellan barr- och lövmassa minskade under året. Diagrammet visar bruttopriser före rabatter på den nord europeiska marknaden. Källa: RISI SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

16 Förvaltningsberättelse Kraftigt förbättrat resultat 2017 blev ett starkt år för Södra. Nettoomsättningen uppgick till MSEK (18 482) med ett resultat om MSEK (979). Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 12 (7) procent och soliditeten till 56 (54) procent. Styrelsens förslag till vinstdisposition motsvarar en vinstdelning på 868 MSEK (602). HÖG PRODUKTIONSTAKT VID MASSABRUKEN Investeringarna vid massabruket i Värö färdigställdes under Efter en inkörningsperiod ökade produktionstakten stegvis så att brukets kvalitetsmål och fulla kapacitet om ton kunnat uppnås. NETTOOMSÄTTNING Koncernens nettoomsättning uppgick till MSEK (18 482) vilket motsvarar en tillväxt om 11 procent. RESULTAT Rörelseresultatet uppgick till MSEK (979) vilket motsvarar en rörelsemarginal om 9 procent (5). Korrigerat för omstruktureringskostnaderna under andra kvartalet 2016 uppgick förra årets ackumulerade resultat till MSEK, motsvarande en rörelsemarginal på 7 procent. Årets positiva resultatutveckling är huvudsakligen en konsekvens av god volymtillväxt och positiv prisutveckling för både marknadsmassa och sågade trävaror. Rörelseresultatet både för innevarande år och jämförelseperioden har räknats om för att reflektera den förändrade princip avseende planerade underhållskostnader som Södra infört inför årsbokslutet För detaljerad information, se not 49. Årets skattekostnad var 259 MSEK (102). Koncernens finansnetto uppgick till 87 MSEK ( 66). Avkastningen på sysselsatt kapital var 12 (7) procent. Södra Skogs rörelseresultat uppgick till 76 MSEK (67). Resultatutvecklingen avspeglar lägre omkostnader. Södra Woods rörelseresultat uppgick till 38 MSEK ( 302). Sågverksrörelsen förbättrades med 477 MSEK mot föregående NETTOOMSÄTTNING OCH RÖRELSEMARGINAL KASSAFLÖDE EFTER INVESTERINGAR MSEK % MSEK neg Nettoomsättning, MSEK Rörelsemarginal, % 14 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

17 Förvaltningsberättelse år. Helårsresultatet uppgick till 157 MSEK ( 320 MSEK inklusive engångskostnader om 204 MSEK relaterade till omstrukturering) vilket dels avspeglar det gynnsamma marknads läget men även är ett resultat av de pågående förbättringsåtgärderna. Interiörverksamheten har under hela 2017 haft en otillfredsställande lönsamhet som en konsekvens av en starkt förändrad konkurrenssituation. Helårsresultatet uppgick till 119 MSEK (18) vilket föranlett kraftiga åtgärder. Dels har strukturella anpassningar skett i den svenska verksamheten, dels har verksamheterna i Litauen och Norge avyttrats, den sistnämnda per den 1 februari Södra Cells rörelseresultat uppgick till MSEK (1 342). Resultatförbättringen förklaras av högre volymer i kombination med en fortsatt fördelaktig prisutveckling, främst på barrsulfatmassa. Resultatutvecklingen per affärsområde framgår av not 2 Rörelsesegment. Trivselhus rörelseresultat uppgick till 57 MSEK (72) Försämringen jämfört med föregående år beror främst på högre entreprenadkostnader. KASSAFLÖDE OCH LIKVIDITET Kassaflödet före investeringar uppgick till MSEK (2 315) och efter investeringar till 356 MSEK ( 1 581). Likvida medel och kortfristiga placeringar uppgick vid årets utgång till MSEK (1 034). FINANSIELL STÄLLNING Eget kapital uppgick den 31 december 2017 till MSEK (11 766) varav inbetalt och emitterat insatskapital svarade för MSEK (3 108). Balans- omslutningen ökade något till MSEK (21 671). Soliditeten per den 31 december 2017 uppgick till 56 procent (54). Södras upplåning utgjordes av inlåning från medlemmarna på MSEK (2 781), ett lån på MSEK (1 000) med förfall om nio år från Nordic Investment Bank och en grön obligation med förfall om fyra år noterad på Nasdaq Stockholm om MSEK (1 000). Lånelöften om 210 MEUR och MSEK med förfall juni 2019 var outnyttjade på balans dagen. INVESTERINGAR, FÖRVÄRV OCH AVYTTRINGAR Investeringarna helåret 2017 uppgick till MSEK (4 256), varav 60 MSEK (71) inom Södra Skog, 147 MSEK (416) inom Södra Wood och MSEK (3 640) inom Södra Cell. Investeringarna var främst inriktade på expansion, produktivitet och miljö. Silva Green Fuel AS erhöll ett aktieägartillskott på 25 MSEK. Under året avyttrades Södras bolag i Litauen, UAB SIWood. HÅLLBARHET Koncernens hållbarhetsmål integrerades stegvis under året i Södras verksamhet. Utsläppen av fossil koldioxid från produktion var 80 kton (99). Användningen av fossil eldningsolja i massabruken minskade på grund av ökad användning av interna biobränslen. Utsläppen av fossil koldioxid från transporter var 191 kton (199). Skogstillväxten på Södras medlemmars marker var 6,9 m 3 sk per hektar och år (6,9). Antalet arbetsskador med frånvaro var 96 (94) och arbetsskadefrekvensen 17 (16). HÄNDELSER EFTER RAPPORTPERIODENS UTGÅNG Den 1 februari 2018 avyttrades verksamheten i Södra Wood AS till Sörnsen Holzleisten. Under 2017 omsatte Södra Wood AS 363 MSEK och årets resultat uppgick till 39 MSEK. I övrigt har inga väsentliga händelser inträffat efter rapporteringsperiodens utgång. VINSTDELNING Styrelsens förslag till vinstdisposition motsvarar en vinstdelning på 868 MSEK (602). VIRKESVOLYMER PRODUKTION MASSA PRODUKTION SÅGADE OCH HYVLADE TRÄVAROR Milj m 3 fub ton m Virkesutbudet i Södras område var i nivå med föregående år. Produktionen ökade till cirka 1,7 miljoner ton i takt med att massabruket i Värö uppnådde full kapacitet. Produktionen av sågade och hyvlade trävaror var cirka 1,8 miljoner kubikmeter. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

18 Förvaltningsberättelse Södra Skog ökad efterfrågan på fiberråvara Södras utökade produktionskapacitet ökade efterfrågan på skogsråvara. Plantförädling och utvecklade skötselmetoder bidrar till ökad tillväxt i hållbart brukade skogar. Satsningar på e-tjänster utvecklar det digitala precisionsskogsbruket ytterligare. VIKTIGA HÄNDELSER 2017 Ökad massaproduktion bidrar till god avsättning av fiberråvara. Ny mätteknik med lasermätning och fotografering av virkestravar på lastbilar i Värö. Nytt innovationsprojekt med björkplantage i växthus. Södra Skog anskaffar virke och erbjuder skogliga tjänster. Dessa tjänster omfattar alla föryngringssteg från markberedning, förädlade plantor från egna plantskolor, plantering, röjning, gallring, avverkning, gröna skogsbruksplaner och skogsekonomisk rådgivning. STRATEGISK INRIKTNING Tillväxten i medlemmarnas skogar ökar och Södras investeringar i industriverksamheterna tryggar den framtida virkesavsättningen. Tjänsteerbjudandet och den skogsekonomiska rådgivningen till medlemmarna ökar, inte minst de digitala tjänsterna. Ständiga förbättringar inom logistik krävs för att möta kundernas och skogsägarnas krav på leveransprecision, effektivitet och flexibilitet. Ökad samverkan med entreprenörerna bidrar till högre produktivitet och ökat säkerhetsmedvetande. Samtidigt säkerställs en avverkningsnivå i linje med Södras hållbarhetsmål genom ansvarsfull skogsskötsel, god skogsbruksplanläggning och effektiva transportlösningar. VERKSAMHETEN 2017 Nettoomsättningen uppgick till MSEK och rörelseresultatet uppgick till 76 MSEK. Kontrakteringen låg på en god nivå och den egna industrins virkes behov kunde tillgodoses. Den externa försäljningen av sågbara sortiment ökade. Efterfrågan på skogliga tjänster i form av avverkning, markberedning, plantering, röjning och upprättande av skogsbruksplaner var fortsatt god. Södra Skogs inköp av avverkningstjänster uppgick till cirka 1 miljard SEK. Upphandlade transporttjänster motsvarade cirka 1 miljard SEK. De ökade logistiska utmaningarna har kunnat mötas. Virkesomsättning. Virkesutbudet var något högre jämfört med föregående år. Södra anskaffade 15,5 miljoner m 3 fub fördelad på cirka 56 procent massaved och cellulosaflis, 33 procent timmer och cirka 11 procent biobränslen. Importen uppgick till 0,5 miljoner m 3 fub och utgjordes främst av björk, asp och en mindre volym gallringsved av barr. Den största importvolymen var lövvirke från Baltikum. Timmer och massaved. Såväl timmer- som massavedspriserna steg under året i Sydsverige i takt med ökad efterfrågan. Försörjningen av virkesråvara till Södras utbyggda industri kunde tillgodoses och fungerade väl. Vet du att... På ett år hanterar Södra kontrakt med medlemmarna som omfattar avläggspunkter i skogen. KUNDNÖJDHET I FOKUS Södra arbetar målmedvetet på flera sätt för ökad kundnöjdhet. Det handlar inte bara om digitalisering och utökade e-tjänster, utan framför allt om att utveckla det personliga mötet. Som stöd för detta har Södra Skogs medarbetare genomfört coach-program. Södra ska kännetecknas av lyhördhet, kompetens och engagemang i diskussioner och samtal. 16 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

19 Förvaltningsberättelse Biobränsle. Efterfrågan på biobränslen från fjärrvärmeverken var något lägre än föregående år. Plantförädling och plantskydd. Föryngring och återväxt är centralt för ett aktivt och hållbart skogsbruk. Södra bedriver framgångsrik växtförädling i laboratoriemiljö och vid fröplan tager, där bland annat önskade egenskaper från så kallade plusträd (friska, raka träd med mycket god kvalitet) förädlas vidare. Under året påbörjades försök med björkfrö i växthus. Syftet är att under kontrollerade former producera björkfrö med hög kvalitet. Under året var hälften av plantorna som såldes försedda med mekaniskt plantskydd. Markskoningsgaranti. Markskoningsgarantin vid slutavverkning har starkt bidragit till att Södras hållbarhetsmål avseende hänsyn vid slutavverkning uppnås vilket innebär 95 procent godkänt i det gröna bokslutet. Garantin omfattar även grothantering och markberedning. Inmätning av leveranser. Genom lasermätning och fotografering av varje virkesleverans som sker med lastbil vid Värö har produktivitet och precision ökat, vilket gynnar såväl leverantörer som industrin. Utökade e-tjänster. Genom fortsatt utveckling av det personliga mötet och de digitala verktygen möter Södra upp mot medlemmarnas behov av rådgivning och samtal för att realisera sina mål med skogsgården, exempelvis vad gäller strategi, analys, lönsamhetsfrågor och generationsskiften. Till grund för analysarbete och målformuleringar ligger de gröna skogsbruksplanerna. Under året utvecklades en digital leveransvirkestjänst och tjänster baserade på drönarteknik som bland annat innebär ökad precision vid översyn och inventering av medlemmars skogsmarker. Under året utvecklades en digital leveranstjänst och tjänster baserade på drönarteknik. UTSIKTER FÖR 2018 Avsättningsmöjligheterna för såväl timmer som massaved ser goda ut tack vare stark konjunktur och förväntningar om fortsatt höga produktionsvolymer vid sågverk och massabruk. Potentialen att möta upp det ökade virkes behovet är god genom möjligheter till såväl ökade gallringsinsatser som slutavverkningar på medlemmarnas skogsgårdar. Då avverkningsvolymerna väntas överstiga behoven i Södras sågverksrörelse förväntas dessutom Södras nivå på extern försäljning av timmer att kunna bibehållas. SÖDRA SKOG 2017 NYCKELTAL Nettoomsättning, MSEK varav till egen industri Rörelseresultat, MSEK Avkastning på operativt kapital, % 9 6 Investeringar, MSEK Antal anställda ANSKAFFNING AV VIRKESRÅVARA Totalt, milj m 3 fub 15,5 15,0 Från medlemmar, totalt 9,7 9,4 som leveransvirke 1,3 1,6 som avverkningsuppdrag 8,4 7,8 Import 0,5 0,5 Övrigt (inklusive sågverksflis) 5,3 5,1 De anskaffade virkesvolymerna från medlemmarna ökade med 3 procent jämfört med fjolåret. Den totala virkesvolymen var 15,9 miljoner m 3 fub, inklusive lagerförändring 0,4 miljoner m 3 fub. VIRKESOMSÄTTNING Mer än hälften av virkesomsättningen avsåg massaved och cellulosaflis. FÖRSÄLJNING AV PLANTOR MED MEKANISKT SKYDD Antal plantor, milj Den totala försäljningen av plantor ökade till 32 miljoner (29). Av dessa var hälften försedda med mekaniskt plantskydd. SKOGLIG SERVICE Massaved & Cellulosaflis 56% Timmer 33% Biobränslen 11% Varje lastbilsleverans med virkesråvara fotograferas och mäts med laser i Värö Avverkning, milj m 3 fub 8,7 8,1 Markberedning, ha Röjning, ha Skogsbruksplaner, ha Plantförsäljning, milj st Södras skogliga service kan höja värdet på skogsfastigheten genom till exempel skötselåtgärder i rätt tid, certifiering av skogsgården och förädlat plantmaterial. I den avverkade volymen ingår även leveranser från icke-medlemmar. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

20 Förvaltningsberättelse Södra Wood förändringsarbete och framtidssatsningar Omstruktureringar och marknadsanpassning tillsammans med en stark konjunktur bidrog till märkbara lönsamhetsförbättringar. Betydande investeringar och koncentration till större enheter säkrar medlemmarnas långsiktiga avsättning för timmer. SATSNING PÅ VIDAREFÖRÄDLING Inom byggsektorn pågår en trend från att bygga hus på plats till att sätta samman hus. Denna utveckling mot systemprodukter innebär att efterfrågan på vidareförädlade träprodukter, exempelvis korslimmat trä ökar. I linje med företagets tillväxtstrategi och ambition mot ökad vidareförädling investerar Södra 100 MSEK i en anläggning för korslimmat trä (CLT) i Värö. För närvarande saknar södra Sverige helt produktion av CLT. I ett första steg satsar Södra på en mindre anläggning för korslimmat trä och i planen ligger en kommande satsning på en större anläggning. Produktionsstart beräknas till början av 2019 och den årliga produktionstakten beräknas till cirka m 3 per skift. Lokaliseringen till Värö är strategiskt vald för dess närhet till flera tillväxtregioner i Norden men också för sjötransportmöjligheter till både Storbritannien och andra exportmarknader. VIKTIGA HÄNDELSER 2017 Fortsatt fokusering och omstrukturering. Försäljning av verksamheter inom interiörträprodukter. Ökad förädling genom investering i CLTanläggning. Nya sågverkslinjen i Långasjö i drift. Produkterbjudandet utgörs av sågade, hyvlade och impregnerade varor för byggkonstruktioner, möbel- och träindustri. Ungefär 75 procent av volymen är gran, 24 procent furu. Kunderna återfinns inom bygghandel, husindustrier, emballageindustrier och träförädlingsindustrier. Produktionsenheterna för interiörträprodukter är i hög grad specialiserade och sortimentet omfattar list, panel och golv. Kunder är bygghandel, byggföretag, snickerier och hustillverkare. STRATEGISK INRIKTNING Södra Wood fokuserar på ökad försäljning genom att tillgodose kundernas krav på prioriterade marknader. Det innebär fokus på effektivitet och lönsamhet i produktionen, ett renodlat sortiment och ökad vidareförädling. Det bygger på uppdraget att skapa långsiktig avsättning för timmer från skogsgården i nära samarbete med Södra Skog kring virkesfångst och transporter. Södra fortsätter att arbeta aktivt för att lyfta fram trä som ett hållbart och ekonomiskt konkurrenskraftigt byggnadsmaterial. Hållbarhetsaspekter bidrar till innovativa lösningar med ökat systemtänkande inom trähusbyggande. Forskning och utveckling kring trähusbyggande sker i samarbete med Södras dotterbolag Trivselhus samt forskningsinstitut, universitet och högskolor. VERKSAMHETEN 2017 Nettoomsättningen uppgick till MSEK och rörelseresultatet uppgick till 38 MSEK. Förbättringen jämfört med föregående år är i huvudsak ett resultat av det gynnsamma marknadsläget och effekter av den omstrukturering som påbörjades under Rörelse resultatet har belastats av en goodwillnedskrivning på 29 MSEK kopplat till interiörträverksamheten. Kassaflödet påverkades inte. Södras huvudmarknader är Sverige, Storbritannien och Nederländerna. 18 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

21 Förvaltningsberättelse Vet du att... Södra levererar trävaror till mer än 40 länder. I Sverige och Storbritannien ökar trä som byggnadsmaterial. Den brittiska marknaden, där Södra har lokal representation, har ett stort importbehov av trävaror och är den enskilt största ifråga om försäljning av byggträ till industri och bygghandel. Leveranser sker från egna lager i Storbritannien eller med fartyg från Sverige. Till kunder i Nederländerna erbjuds ett brett sortiment med direktleveranser från Sverige. Södra satsar på färre och mer förädlade artiklar inom interiörträprodukter. INVESTERINGAR Investeringen i Långasjö på drygt 100 MSEK ökar sågverkets kapacitet från m 3 till m 3. Förutom en klensåglinje, byggs paketläggare med ströhantering, en helt ny virkestork och ett nytt magasin på m 2. Södra stärker den långsiktiga konkurrenskraften inom hyvleriverksamheten. Enheterna i Ronneby och Kallinge samlokaliseras till Kallinge, där 25 MSEK investeras i ett färgsystem med hög miljöprestanda, ny maskinpark och förbättrat logistikcentrum. I linje med Södra Woods nya strategi för långsiktig lönsamhet har beslut tagits om att investera 100 MSEK i en pilotanläggning för korslimmat trä (CLT). Ökad internationell närvaro. Södra Woods internationella satsningar syftar till att öka marknadsnärvaron och försäljningen av sågade trävaror på prioriterade exportmarknader. Södra har dotterbolag i Storbritannien samt försäljningskontor i USA och Kina. För att ytterligare stärka Södras position i Kina etablerades ett försäljningskontor i Hongkong under FORTSATTA OMSTRUKTURERINGAR OCH RATIONALISERINGAR Förändringsarbetet inom sågverksoch hyvleriverksamheten har fortsatt både vad gäller produktionsenheter och lagerhantering. Förändringarna som genomförs planenligt över ett antal år innebär att Södra får en effektivare och mer rationell sågverksstruktur med färre, men större, enheter. Inom interiörträ har kraftfulla åtgärder vidtagits och en fortsatt renodling pågår. Verksamheterna i Litauen och Norge har avyttrats. Marknadsanpassningen innebär inriktning mot ett fåtal specialiserade marknader, samt färre och mer förädlade artiklar. UTSIKTER FÖR 2018 Förändringsarbetet som inleddes 2016 fortsätter enligt plan under Fas två i strategiperioden inleds med fokus på nya produkter, serviceerbjudanden, ökad flexibilitet och kombinatsfrågor. Pågående strukturåtgärder tillsammans med betydande framtidsinvesteringar syftar både till att säkerställa en långsiktig lönsamhet och trygga en god avsättning för medlemmarnas timmerråvara. Marknaden för sågade trävaror bedöms vara fortsatt gynnsam och i god balans. Förändringsarbetet som inleddes 2016 fortsätter enligt plan SÖDRA WOOD 2017 NYCKELTAL PRODUKTION SÅGADE TRÄVAROR FÖRSÄLJNING PER MARKNAD Nettoomsättning, MSEK Rörelseresultat, MSEK Avkastning på operativt kapital, % 1 neg Investeringar, MSEK Antal anställda Produktion, m Timmerförbrukning, m 3 fub m Sverige 33% Storbritannien 30% Nederländerna 7% Norge 7% Övriga Europa 13% Asien 6% Övriga världen 4% SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

22 Förvaltningsberättelse MASSABRUKET I MÖNSTERÅS 60 ÅR Södras första massabruk invigdes 1958, men planerna på en fabrik i Mönsterås presenterades för Södras styrelse redan Efterfrågan på brännved hade minskat efter andra världskriget. Under 1970-talet byggdes en helt ny fabrik och ytterligare utbyggnader gjordes under talet. Under de senaste åren har Södra investerat kraftfullt i alla tre massabruk. Idag är kapaciteten vid massabruket i Mönsterås ton. Mönsteråskombinatet involverar Södras alla affärsområden. Utöver massabruket finns sågverk, regionoch verksamhetsområdeskontor samt en egen hamn. I linje med Södras hållbarhetsmål för fossilfrihet och effektivt resursnyttjande investerar Södra nu i en biometanolanläggning för att vidareförädla en restprodukt som idag används som internt bränsle. Södra Cell hög produktion och god marknadstillväxt Stark efterfrågan på Södra Cells produkter och den sammanlagda produktionen uppgick till cirka 1,7 miljoner ton massa. Utbyggnaden av massabruken i Värö och Mörrum har stärkt Södras globala marknadsposition och leveransvolymerna ökade. VIKTIGA HÄNDELSER 2017 Massabruket i Värö når full kapacitet efter en inkörningsperiod. Investeringarna vid massabruket i Mörrum färdigställda och under inkörning. Massabruket i Mönsterås fortsätter leverera stora volymer och hög kvalitet. Fortsatt kvalitetsarbete och hög kundnöjdhet. Vid Södras tre massabruk tillverkas barrmassa av gran- och tallved och lövmassa av bland annat björkved. Massan säljs främst till europeiska tillverkare av mjukpapper, specialpapper, förpackningar och tryckpapper. De olika slutprodukternas kvalitet och egenskaper beror på träfiberdimension och produktionsmetod. Den långfibriga barrmassan ger god styrka och har bra uppsugningsförmåga. Lövmassa är kortfibrig vilket ger mjukhet och bra tryckegenskaper. Textilmassa (dissolvingmassa) tillverkas huvudsakligen av björkved vid massabruket i Mörrum och används inom textilindustrin vid tillverkning av till exempel viskos och lyocell. STRATEGISK INRIKTNING Södra Cells verksamhet baseras på lönsam organisk tillväxt där svensk skogsråvara används för produktion av högkvalitativa massaprodukter. Företagets struktur är anpassad för stora produktionsvolymer. Investeringar och utbyggnationen av massabruken syftar till att uppnå de strategiska målen genom att stärka konkurrenskraften så att Södra kan växa tillsammans med sina kunder på den globala marknaden. VERKSAMHETEN 2017 Nettoomsättningen uppgick till MSEK och rörelseresultatet till MSEK. Resultatförbättringen förklaras främst av ökade volymer kombinerat med en hög prisnivå på massa. Ett målmedvetet arbete med ständiga förbättringar i den operativa verksamheten tillsammans med fortsatta investeringar och effektiviseringar vid massabruken bidrog till den goda produktiviteten. Den sammanlagda produktionen vid de tre massabruken uppgick till cirka 1,7 miljoner ton (1,4). 20 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

23 Förvaltningsberättelse Den underliggande tillväxten i marknaden för avsalumassa bedöms vara fortsatt god. Full kapacitet vid Värö. Värö är idag ett av världens största och modernaste massabruk för produktion av barrsulfat massa. Investeringar på sammanlagt cirka 4 miljarder SEK vid bruket i Värö färdigställdes under 2016 varefter en inkörningsperiod inleddes. Under året ökades produktionstakten stegvis så att brukets kvalitetsmål och fulla kapacitet om ton kunnat uppnås. Utbyggnad slutförd i Mörrum. Cirka 1,7 miljarder SEK har investerats i Mörrum för att öka produktionskapaciteten till cirka ton per år fördelat på ton pappersmassa och ton dissolvingmassa. Under året slutfördes steg två av investeringarna som omfattade nya indunstningsoch massatvättanläggningar. Stabil och hög produktion i Mönsterås. Massabruket i Mönsterås är en av världens största och mest högpresterande producenter av barramassaved. Massabruket har hög flexibilitet i anpassningen av fiberråvaran till kundernas höga kvalitetskrav. Produktionskapaciteten uppgår till ton per år. Pulp+ ett skräddarsytt servicekoncept. Pulp+ adderar nya mervärden som på ett tydligt och effektivt sätt lever upp till kundanpassad produktprestanda och höga kvalitetskrav. Exempelvis erbjuder Södra unika produktdata om fiber- och massakvaliteter som bidrar till att fördjupa kunskapsutbytet och kundrelationerna. SÖDRA CELL 2017 NYCKELTAL Nettoomsättning, MSEK Rörelseresultat, MSEK Avkastning på operativt kapital, % Investeringar, MSEK Antal anställda Produktion, ton barrsulfatmassa lövsulfatmassa textilmassa Fiberförbrukning, milj m 3 fub 8,1 6,7 varav barrfiber 6,8 5,6 UTSIKTER FÖR 2018 Under 2018 bedöms den underliggande tillväxten i marknaden för avsalumassa var fortsatt god. En ökad konkurrens förväntas i takt med att investeringar i ny kapacitet görs vilket kan medföra en temporär obalans i marknaden. Södra är väl positionerat för att möta kundernas behov på den konkurrensutsatta marknaden. VÄRLDENS STÖRSTA PRODUCENTER AV BLEKT BARRSULFATMASSA Milj ton 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Metsä Fibre (Finland/Sverige Södra Mercer (Tyskland/Kanada) Arauco (Chile/Argentina) IP (Kanada/USA/Ryssland) Stora Enso (Sverige/Finland) Paper Excellence (Frankrike/Kanada Resolute Forest (Kanada) Canfor (Kanada) Domtar (Kanada/USA) Exklusive fluff och andra specialmassor samt internleveranser. Vet du att... Södras massaleveranser under 2017 motsvarade 6,6 miljarder toalettrullar, 480 miljoner tröjor, 150 miljarder kaffefilter och 110 miljarder A4-papper. PRODUKTION ton Mörrum varav barrsulfat textilmassa Värö barrsulfat Mönsterås varav barrsulfat lövsulfat Totalt ANVÄNDNINGSOMRÅDEN FÖR SÖDRAS MASSOR Tissue 41% Specialprodukter 26% Finpapper 12% Magasinpapper 14% Textilier 7% Försäljning till produktsegmentet tissue (mjukpapper) utgör den största delen av Södra Cells massa leveranser. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

24 Förvaltningsberättelse Övriga segment I Övriga segment ingår bland annat Trivselhus, Södra Vind, Södra Medlemsel och intresseföretagen SunPine AB och Silva Green Fuel AS. TRIVSELHUS AB Södras dotterföretag Trivselhus är en av de största småhustillverkarna i Sverige. Utöver premiumvillor marknadsför och säljer Trivselhus villor under varumärket Movehome. Sedan några år levererar Trivselhus nästan uteslutande bostäder i totalentreprenadform. Trivselhus exploaterar även mark för styckehus och för utveckling av grupphusprojekt med lägenheter i radhus, kedjehus och parhus. Trivselhus samarbetar dessutom med markägare för utveckling av områden för grupphusprojekt. Under 2017 levererade Trivselhus 581 bostäder. Rörelseresultatet uppgick till 57 MSEK (72). 534 nya avtal på bostäder tecknades, där grupphusprojekt utgör en växande andel. Försäljning i Sverige sker genom 26 försäljningskontor från Malmö i söder till Luleå i norr. England är en växande marknad där Trivselhus marknadsför, säljer och levererar bostäder i företrädesvis grupphusprojekt. Trivselhus har cirka 300 anställda. SÖDRA VIND AB Södra äger sex vindkraftverk i Mönsterås. Elproduktionen vid dessa uppgick till 34 GWh (33). SÖDRA MEDLEMSEL AB Södras massabruk är idag självförsörjande på el och producerar ett överskott av grön el. Södra Medlemsel erbjuder medlemmar, anställda och samarbetspartners att köpa grön el från Södra. Antalet kunder uppgår till cirka och försäljningsvolymen uppgick till 82 GWh. SUNPINE AB Sunpine har som affärsidé att ur svensk skogsråvara från ett hållbart skogsbruk utvinna produkter som möjliggör en grön omställning av samhället. Ur råtallolja utvinns talldiesel, harts och bioolja. Talldiesel framställs av restprodukter från Södras massaindustri och är ett biodrivmedel med låga utsläpp av koldioxid och låg energiåtgång under produktens produktions- och livscykel. SunPine producerar årligen cirka m 3 råtalldiesel som blandas in i vanligt dieselbränsle. Harts används vid tillverkning av tryckfärg och lim. SunPine ägs av Södra tillsammans med Sveaskog, Preem, KIRAM och Lawter. Södras andel i Sunpines resultat uppgick till 58 MSEK. SILVA GREEN FUEL AS Silva Green Fuel AS, ägs till 49 procent av Södra och 51 procent av norska Statkraft. Företagets uppgift är att hitta en kostnadseffektiv teknologi för lönsam storskalig produktion av andra generationens biodrivmedel baserat på skogsråvara. Södra och Statkraft fattade under året beslut om att investera cirka 500 MSEK i en demoanläggning för fossilfria biodrivmedel. Silva påverkade Södras resultat med 16 MSEK. Vet du att... Trivselhus är en av Sveriges största småhustillverkare. Elturbin vid massabruket i Värö. Södras massabruk är självförsörjande på el och producerar ett överskott av grön el. 22 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

25 Övrig information Förvaltningsberättelse REGLERAD VERKSAMHET Av Södras nettoomsättning omfattas 75 (73) procent av tillstånds- eller anmälningsplikt enligt miljöbalken. Södra bedrev vid slutet av året 54 (55) tillstånds- eller anmälningspliktiga verksamheter i Sverige. Till tillståndspliktiga verksamheter räknas Södras massabruk, sågverk, torvtäkter samt hamnen i Mönsterås. Anmälningspliktiga verksamheter är timmerterminaler, biobränsleterminaler, anläggningar för vidareförädling av sågade trävaror samt vindkraftverk. Massabruken har tillstånd med villkor bland annat för utsläpp till luft och vatten. Under 2017 anmälde Södra Cell Mönsterås byggnation av ett nytt massamagasin samt sluttäckning av deponi Hångevik. Samtliga massabruk fick nya tillstånd för utsläpp av växthusgaser. Sågverken har tillstånd med villkor bland annat för buller och utsläpp till luft. Inom Södra Wood fick sågverken i Unnefors och Mönsterås nya produktionstillstånd under året, för m 3 respektive m 3. Sågverket i Värö fick ändrat bullervillkor. Hyvleriet i Umeå erhöll nytt produktionstillstånd för m 3 färdiga produkter. Inga övriga större förändringar av tillstånden skedde under HÅLLBARHETSRAPPORT ENLIGT ÅRSREDOVISNINGSLAGEN Södra har upprättat en hållbarhetsrapport enligt årsredovisningslagen. Hållbarhetsrapporten innehåller väsentlig information om Södras arbete och resultat inom miljö, sociala förhållanden och personal, respekt för mänskliga rättigheter samt motverkande av korruption. I enlighet med årsredovisningslagen 6 kap. 11 har Södra Skogsägarna ekonomisk förening valt att upprätta en hållbarhetsrapport som en från årsredo visningen skild rapport. Hållbarhetsrapportens omfattning framgår på sidan 113. MODERFÖRETAGET Resultat Moderföretagets nettoomsättning uppgick till MSEK (15 886). Omsättningsökningen uppgick till 11 procent varav Södra Cell ökade med 25 procent, Södra Skog ökade med 7 procent medan Södra Wood redovisade en minskning med 4 procent som ett resultat av konsolidering av verksamheten. Rörelseresultatet för året uppgick till MSEK (705). Resultatförbättringen jämfört med föregående år uppgick till 946 MSEK varvid Södra Cells ökade volymer kombinerat med en hög prisnivå svarade för 596 MSEK medan Södra Woods förbättring 368 MSEK i huvudsak var ett resultat av det gynnsamma marknadsläget. Finansnettot uppgick till 66 MSEK (81). Finansnettot påverkades främst av utdelningar från Sodra Wood Ltd 44, SunPine AB 25 MSEK och Södra Timber A/S 3 MSEK samt av återförd nedskrivning av aktierna i intresseföretaget SunPine AB 40 MSEK. Resultatet efter finansnetto uppgick till MSEK (786). Medlemmar Medlemsantalet var (50 771) per den 31 december Den anslutna medlemsarealen var 2,52 miljoner hektar (2,48). Vinstdisposition Styrelsens förslag till vinstdisposition för beslut på föreningsstämman innebär en vinstdelning till medlemmarna om 868 MSEK (602). Vinstdelningen består av utdelning på insatskapital med 6 procent (4) motsvarande 198 MSEK (124), utdelning på virkesleveranser med 10 procent (8) motsvarande 454 MSEK (343) och insats emission med 15 procent (10) motsvarande 216 MSEK (135). SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

26 Förvaltningsberättelse Forskning och utveckling Offensiva satsningar på biodrivmedel Satsningar på biodrivmedel, kors limmat trä och hållbara förpackningslösningar är viktiga steg på vägen för att nå målen för hållbar innovation. VIKTIGA HÄNDELSER MSEK investeras i biometanolanläggning vid Mönsteråskombinatet. 500 MSEK investeras i demoanläggning för biodrivmedel baserad på skogsråvara via Silva Green Fuel. Aktiv medverkan i Treesearch, en nationell forskningsplattform, för utveckling av kompetenser och kunskap för framtida innovationer baserade på skogsråvara. Målet för hållbar innovation är att Södra har kommersialiserat minst tre produkter med bättre hållbarhetsprestanda än dagens alternativ fram till år Under 2017 beslutade Södra om betydande satsningar på biodrivmedel. Investeringar görs även inom trävaruförädling genom en anläggning för korslimmat trä (CLT) i Värö och på utvecklingen av Durapulp. Innovationsverksamhetens inriktning bidrar därigenom aktivt till flera av Södras hållbarhetsmål. Produkt- och processutveckling för Södras befintliga marknader och kunder är fortsatt centralt i innovationsarbetet. Koncernens satsningar på forskning och utveckling uppgick till 96 MSEK (95) motsvarande 0,5 procent av omsättningen och inkluderar den egna verksamheten samt externa forskningsprojekt. Utöver detta har under året investeringsbeslut för nya innovativa produkter inom främst biodrivmedel och vidareförädlade träprodukter tagits som omfattar cirka 400 MSEK. PRODUKT- OCH PROCESS- UTVECKLING Arbetet inom produkt- och processutveckling kretsade fortsatt kring Södra Cells investeringar för organisk tillväxt med särskilt fokus på kvalitetsutveckling i anslutning till inkörningsprocessen vid massabruket i Värö. En central del av innovationsstabens verksamhet inom existerande affärer är att stödja Södra Cells servicekoncept genom kundaktiviteter via olika samarbetsprojekt, bland annat utbildningen Fibre Education i Värö. I syfte att stärka kunderbjudandet och produktutvecklingen av textilfiber har Södra etablerat ett viskoslaboratorium. Södras sågverk i Långasjö är certifierat av Svenskt Trä för certifierad målad utvändig panel, CMP, som är en viktig innovation i omställningen mot ett hållbart samhälle. CMP minskar tidsåtgången vid projektering och montering och kan monteras året om. NYA PRODUKTER Flera pågående projektet kan kopplas till Södras hållbarhetsmål för fossilfri produktion till 2020 och fossilfria transporter För att uppnå nollvisionen år 2030 krävs fördjupade samarbeten med olika partners. Styrelsen beslutade att investera mer än 100 MSEK för att producera biometanol, ett hållbart drivmedel från skogsråvara. Biometanol framställs av den råmetanol som uppstår vid tillverkningsprocessen i Södras massabruk. Södra och Statkraft fattade beslut om att gemensamt investera cirka 500 MSEK i en demoanläggning via det gemensamägda företaget Silva Green Fuel för produktion av biodrivmedel baserad på skogsråvara. Marknaden för att bygga med trä på höjden är växande och drivs av både ekonomi- och hållbarhetsaspekter. Södra beslutade under 2017 att investera i en anläggning för korslimmat trä (CLT) för att möta denna efterfrågan på konstruktionsvirke. Utvecklingen av Durapulp ingår sedan 2016 i EU-projektet Fresh, ett samarbete kring en komplett värdekedja från förpackningsråvara till färdig maträtt. Projektet syftar till att finna ett cellulosabaserat alternativ till 24 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

27 Förvaltningsberättelse befintliga fossilbaserade plastförpackningar. En första förpackningslösning testades under året och 2018 genomförs de första marknadstesten. FORSKNING INOM DE STRATEGISKA ARENORNA Innovationsarbetet bedrivs inom flera strategiska arenor. Dels internt inom Södra, dels i samarbete med kunder, genom nya klustersamarbeten med andra industrisektorer i olika värdekedjor. Samarbete sker också med forskningsinstitut och universitet. Södra medverkar aktivt i flera forsknings projekt som koordineras av forsknings institut, universitet och högskolor, på både nationell och europeisk nivå. Forskningsprojekten är vanligtvis fleråriga och Södra deltar i projekt inom olika strategiska områden. Tyngdpunkten i projekten ligger på skoglig verksamhet och industriell verksamhet kring tillverkning av papper och textil. Projektet inom den svenska strategiska innovationsagendan BioInnovation fortsätter. Södra deltar här tillsammans med ett flertal aktörer i den textila värdekedjan. Dessutom pågår projekt som fokuserar på hållbar biobaserad textilproduktion baserad på textilfibrer från skogsråvara och återvunnen biobaserad textil. Vidare deltar Södra i ett projekt inom området konstruktion och design som handlar om framtidens biobaserade byggande och boende. TREESEARCH NATIONELL FORSKNINGSPLATTFORM Treesearch är Sveriges hittills största satsning på grundforskning och kunskaps- och kompetensuppbyggnad inom området nya material och specialkemikalier från skogsråvara. Genom samverkan mellan staten, akademi och industri skapas en världsledande, öppen forskningsmiljö i form av en nationell forskningsplattform, som bidrar till utvecklandet av kompetenser och kunskap som möjliggör framtida innovationer baserade på skogen. Södra deltar, tillsammans med Billerud- Korsnäs, Holmen, SCA och Stora Enso, i en satsning för att skapa en nationell forskningsplattform som ska bidra till att utveckla området biobaserade material och förverkliga den gröna omställningen av industrin. SÖDRAS FORSKNINGSSTIFTELSE Södra Skogsägarnas stiftelse för forskning, utveckling och utbildning delar ut anslag till forskningsprojekt och utbildningar som främjar skoglig och skogsindustriell verksamhet i södra Sverige. Stiftelsen bildades 1995 då 100 MSEK avsattes till forskningsprojekt med skogen som gemensam nämnare. Sedan dess har ytterligare tre avsättningar om vardera 50 MSEK gjorts, varav den senaste under Stiftelsen delade under året ut 13 MSEK till olika projekt, bland annat beviljades 3 MSEK till forskningsprojekt med koppling till biologisk mångfald. Det är första gången sedan starten 1995 som Södras forskningsstiftelse genomfört en riktad utlysning mot ett specifikt tema. Syftet är att ta fram kunskap för att bättre kunna utvärdera utvecklingen av biologisk mångfald i de sydsvenska skogarna. Forskningsstiftelsen har hittills under åren delat ut 196 MSEK. BIODRIVMEDEL EN FRAMTIDSSATSNING MÅL HÅLLBAR INNOVATION Södra har kommersialiserat minst 3 produkter med bättre hållbarhets prestanda än dagens alternativ år UTFALL 2017 Under 2017 har Södras styrelse tagit flera investeringsbeslut för att kommersialisera nya produkter med bättre hållbarhetsprestanda än dagens alternativ inom flera olika strategiska arenor. I vissa fall väljer Södra att gå via pilotanläggning för att minska risken vid kommersialisering. Framstegen under året ligger i linje med att uppfylla målet. FORSKNING INOM DE STRATEGISKA ARENORNA Skoglig verksamhet Industriell verksamhet Skonsamma drivningsmetoder Hållbar biobaserad textilproduktion baserad på skogsråvara Skogsvårdsteknik Massa för mjukpapper och förpackning Växtförädling Ligninbaserade produkter och biokemikalier Södras biometanol är framtagen helt och hållet av skogsråvara och utsläppet av fossil koldioxid vid förbränning är därför noll. Tillverkningsprocessen bidrar dock i dagsläget med ett marginellt tillskott av fossil koldioxid. Att köra på Södras biometanol istället för med fossilt drivmedel innebär klimatmässigt en minskning av koldioxidutsläppet med omkring 99 procent den högsta andelen på marknaden idag. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

28 Förvaltningsberättelse Risker och riskhantering Södra är exponerat för risker som kan ha betydande påverkan på koncernen. Väl hanterade risker och förebyggande arbete kan omvandla risker till möjligheter, medan risker som inte hanteras kan leda till skador och förluster. Södra verkar på en global marknad och påverkas därför av den allmänna konjunkturutvecklingen, valutaförändringar såväl som mer bransch- och bolagsspecifika faktorer. Här redovisas de viktigaste risker som påverkar Södras förmåga att nå uppställda mål för koncernen samt hanteringen av respektive risk. Väl hanterade kan risker omvandlas till möjligheter, medan risker som inte hanteras ofta leder till skador och förluster. Södra arbetar aktivt med att minimera identifierade risker genom förebyggande arbete. Om detta inte är möjligt kan risker säkras eller försäkras. Arbetet med identifiering, värdering och hantering av risker är en integrerad och viktig del av Södras verksamhetsstyrning. Koncernstab Ekonomi och Finans ansvarar för hantering av finansiella risker utifrån en av styrelsen fastställd finanspolicy. Arbetet med operativa risker styrs och hanteras av vd, ledningsgrupp och medarbetare i verksamheten i enlighet med centrala policyer och riktlinjer. Södra har även inrättat ett affärsetiskt råd samt ett säkerhetsråd som arbetar koncernövergripande med riskområden som korruption, cybersäkerhet och säkerhetsrisker. OPERATIVA RISKER Operativa risker ingår i det dagliga arbetet och hanteras i den operativa verksamheten. Riskerna går ofta att påverka. Styrning och hantering regleras med policyer och riktlinjer. Operativa riskområden omfattar bland annat materiella tillgångar, organisation, personal och IT och är i många fall försäkringsbara. RISKER Anläggningar. Oförutsedda händelser som kan skada anläggningar, orsaka produktions bortfall samt skada varor under transport. STYRNING OCH HANTERING Systematiskt arbete med förebyggande underhåll. Egendoms- och avbrottsförsäkring där anläggningar försäkras till återanskaffningsvärdet. Vid produktionsbortfall ger försäkringen ett försäkringsmässigt täckningsbidrag. Varor under transport försäkras i de fall då det bedöms motiverat. Värdet i fröplantagen säkras genom geografisk spridning samt korsvis ägande. Hälsa och säkerhet. Södras verksamhet innefattar anläggningar med farlig arbetsmiljö och arbetsmoment som kan innebära fara eller risker för hälsan. Här ingår även psykosocial arbetsmiljö. Inom koncernen bedrivs ett systematiskt arbetsmiljöarbete enligt vedertagen metodik med uttalat fokus på ständiga förbättringar. Samtliga massabruk är arbetsmiljöcertifierade (OHSAS18001). Södras företagshälsovård och förebyggande friskvårdsinsatser är också en viktig del i att skapa en hälsosam arbetsplats. Medarbetarundersökningar genomförs regelbundet. Under året har ett antal satsningar gjorts koncernledningsmedlemmar har genomfört Safety Walks på ett stort antal av de tillverkande enheterna, Södra Wood implementerar ett program för beteendebaserad säkerhet. Miljörisker. Miljöpåverkan genom förbrukning av vatten, energi och råvaror samt utsläpp vid transporter. Risker för oväntade utsläpp till luft, vatten, mark och påverkan på miljö/människor/lokalsamhällen. Södra följer gällande miljölagkrav, inklusive Sevesolagstiftning, och villkor för industriell produktion och bedriver ett kontinuerligt arbete med energieffektivisering. Södras uppförandekod och leverantörskod innehåller riktlinjer och krav avseende miljö. Leverantörskoden ska inkluderas i Södras leverantörsavtal. Stort fokus ligger på förebyggande arbete, försiktighetsprincipen i Miljöbalken tillämpas, ansvar tas i samband med eventuell sanering av förorenad mark och ekonomiska medel är avsatta för att täcka sådana kostnader. Utöver detta finns ett stort antal områdesspecifika initiativ för att minska Södras miljöpåverkan, till exempel arbetet för fossilfri drift inom massatillverkningen, HVO-bränsle för eget och kontrakterade åkerier och införandet av klassning av vattendrag, så kallade blå målklasser i gröna skogsbruksplaner. Södra Skog satsar på ett brett utbildningsprogram Naturvård Södra som omfattar hela fältpersonalen, samtidigt som entreprenörerna certifieras i gröna och blå körkort för att säkerställa miljöhänsyn på fast mark respektive vid vattendrag. Produktsäkerhet. Flera av Södras produkter används i livsmedels- och byggindustrin, båda med tydliga och omfattande regelverk med fokus på säkerhet och producentansvar. Skulle produktbrister uppstå kan kunder och konsumenter drabbas. Samtliga affärsområden är certifierade enligt internationella standarder (ISO). Produkter upprätthåller relevanta märkningar/godkännanden, till exempel godkända enligt FDA och BfR för användning i livsmedelsindustri, CE-märkning inom bygg industri med flera. Rutiner för information/återkallelse vid eventuella fel finns. Ansvarsförsäkringen omfattar globalt produktansvar. 26 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

29 Förvaltningsberättelse RISKER Kompetensförsörjning. Södra är beroende av förmågan att rekrytera, behålla och utveckla kompetenta ledare och medarbetare. Om personer med rätt kompetens inte kan attraheras till och utvecklas i befattningar hos Södra får det negativa konsekvenser både på kort och på lång sikt. STYRNING OCH HANTERING Södras HR-strategi och varumärkesstrategi, tillsammans med systematiskt arbete för ledar- och kompetensförsörjning, samverkar för att vidmakthålla och över tid öka företagets attraktionskraft. Korruption. Södra verkar på en nationell och internationell marknad via flera olika typer av köp- och säljkanaler. Korruptionsriskerna i dessa miljöer varierar men är alltid närvarande och utgör därmed ett kontinuerligt hot mot Södras grundvärde om ansvarsfulla affärer för en hållbar värdekedja. Gällande riktlinjer och affärsprinciper för medarbetare och representanter för Södra klargörs i Södras Uppförandekod. Kunskap om koden upprättas och vidmakthålls genom grundkurser, repetitionskurser, uppföljningstester och chefsdialog. Södras inköp sköts av koncernens inköpsavdelningar. Samtliga leverantörer, förutom Södras medlemmar, ska omfattas av Södras leverantörs kod där bland annat tydliga krav på affärsetik framgår. I de fall Södra anlitar agenter på säljsidan är det tydliggjort att även dessa omfattas av Södras uppförandekod där bland annat tydliga krav på affärsetik framgår. Processer och rutiner för intern kontroll utvecklas kontinuerligt i dialog med Södras revisorer. En visselblåsarfunktion är etablerad. Södras Affärsetiska råd ansvarar för att följa riskexponeringen för koncernen och säkerställa att det finns regler och riktlinjer som möter identifierade risker. STRATEGISKA RISKER Strategiska risker är kopplade till affärsutveckling, långsiktig planering och Södras konkurrenskraft. Värderingen av de strategiska riskerna görs av styrelsen och koncernledningen inom ramen för strategiarbetet och vid viktiga affärsbeslut. RISKER Klimat och natur. Klimatförändringar kan på olika sätt påverka förutsättningarna för Södras verksamhet. Risken för stormar, översvämningar och bränder ökar. Över tid kan förändringarna innebära minskad eller mer ojämn vattentillgång, vilket medför längre torrperioder. Vegetationsgränserna kan komma att för skjutas. Biologiska risker i form av skadedjursangrepp, rotröta och betesskador drabbar i första hand den enskilde skogsägaren, men i förlängningen även Södra. STYRNING OCH HANTERING Skogsskötselåtgärder minskar riskerna och kommuniceras kontinuerligt med skogsägarna: gallring, förädlat plantmaterial, stubbehandling etc. Stora utbildningssatsningar görs, bland annat genom Södraskolan. Vid stormfällningar följs beprövade metoder för snabb upparbetning. Etablerad krisorganisation och flexibel logistik borgar för beredskap att möta extraordinära händelser. Rotstående kontrakterat virke ska enligt avtal försäkras mot brandskador av skogsägarna. Ur ett industriperspektiv görs riskvärderingar kopplade till potentiella klimat förändringar vid investeringsprojekt. Lokalt görs insatser för att säkra tillgången på färskvatten till massabruken. Mer gradvisa klimatförändringar som förändrar förutsättningarna för skogsbruk bemöts, bland annat genom anpassningar i existerande fröplantage och satsningar som Mera tall -projektet. Konjunktur. Södras resultat påverkas starkt av konjunkturutvecklingen som direkt visar sig i prisutveckling och ändrade försäljningsvolymer. Negativa förändringar i såväl den globala som den lokala ekonomin kan medföra en negativ inverkan på Södras omsättning, finansiella ställning och resultat. Globaliserad marknadsinriktning med försäljning till kunder i många branscher och länder minskar sårbarheten och påverkan av lokala variationer i konjunktur. Parallellt med fortsatta satsningar på respektive affärsområdes huvudmarknader arbetar Södra aktivt för att öka sin närvaro på nya marknader och i tillväxtregioner, till exempel har Södra Wood etablerat försäljnings kontor i Kina och USA. Konkurrens. Branscherna för såväl massa som sågade trävaror är mogna med stark priskonkurrens. Prispressen ökar vid tillkommande produktionskapacitet eller svag konjunktur. Inom vissa segment förstärks detta ytterligare genom förändrade konsumtionsmönster, till exempel ger den ökande digitaliseringen en vikande efterfrågan på tryckpapper samtidigt som e-handeln ökar och det driver i sin tur efterfrågan på förpackningsmaterial. Inom byggsektorn påverkar konkurrens från andra material än trä, till exempel vid byggnationer och i inredningar. Kontinuerlig vidareutveckling av strategiska kundrelationer, t ex genom längre avtal, minskar Södras sårbarhet samtidigt som det resulterar i en förbättrad långsiktig planering och avsättning med högre precision i prognoser. Investeringar i kärnverksamheten ger ökad effektivitet vilket stärker Södras konkurrenskraft och marknadsposition. De stora investeringsprojekten på Södra Cell är under intrimning. Södra Woods omstrukturering av produktionskapaciteten på sågverkssidan är genomförd. Omstrukturering och rationalisering av kapaciteten på hyvlerisidan pågår. Innovationsstrategin med fokus på snabbare kommersialisering av innovationer och nya produkter säkrar konkurrenskraften på längre sikt. Råvarurisker. De närmaste årens industriella tillväxt och tilltagande marknads konkurrens ökar betydelsen av medlemmarnas leveranstrohet och att skogs bruket bedrivs på hög nivå, både vad gäller produktion och miljö. För vedråvaran kompletteras det stora flödet från Södras medlemmar med viss andel importved. Avgörande för konkurrenskraften hos Södras slutprodukter, såväl massa som sågade trävaror och interiörprodukter, är vedråvarans FSC - och PEFC -certifiering. Priser på övriga insatsråvaror varierar med konjunktur, tillgång och efterfrågan och ligger i de flesta fall utanför Södras kontroll, men har stark påverkan på konkurrenskraften. Den skogliga fältorganisationen satsar på breddad rådgivning och aktiv medlemsdialog samtidigt som medlemsstrategin innefattar konkreta satsningar på utbildningstjänster och verktyg som stödjer den enskilde medlemmen i skogsbruket. Södra fick under 2014 förnyat skogsbrukscertifikat och spårbarhet för FSC och PEFC de kommande fem åren. Andelen certifierade medlemmar följs upp löpande och var under 2017 i enlighet med uppsatta mål. För importved ställs tydliga avtalskrav på spårbarhet (Chain of Custody) och dokumenterade rutiner för uppföljning säkerställer efterlevnaden. Priserna på insatsråvaror följs löpande. Inköp av övriga insatsvaror görs centralt med indexbaserade avtal och avtalslängder som balanserar tillgång och pris samt bedömt marknadsläge. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

30 Förvaltningsberättelse RISKER Politiska risker. Södra verkar i en bransch med hög grad av reglering. Politiska beslut inom en rad områden skattelagstiftning, miljölagstiftning, skogslagstiftning, EU-gemensam skogspolitik, dataskyddsdirektiv med flera kan ändra förutsättningarna för koncernens verksamhet direkt eller indirekt via skogsgårdens möjligheter att bedriva ett produktivt skogsbruk. Kopplat till politiska beslut finns också riskerna för negativ opinionsbildning baserat på det ökande kunskapsdiket mellan skogligt kunniga och allmänheten. STYRNING OCH HANTERING Södra arbetar aktivt med näringspolitiska insatser med syfte att säkerställa gynnsamma villkor för familjeskogsbruket och den kooperativa företagsformen. På internationell och nationell nivå sker arbetet i samarbete med Skogsindustrierna, LRF Skogsägarna och CEPF. På regional nivå av Södra direkt och i samverkan med LRF:s regionala organisation. Under 2017 har fokus har legat på artskyddsdirektivet, utredning kring skogsvårdslagen, deltagande i Skogsstyrelsens samrådsgrupper, påverkan av beslutsunderlag på EU-nivå samt att nå fram med skogsägarperspektivet i opinionen. Under året startades en näringspolitisk podd. Södra stöder medlemmar i rättsprocesser kring intrång och integritets frågor. Varumärkesrisk. Tillit och förtroende är fundamentalt både för Södras möjlighet att kontraktera de vedvolymer som vår industri behöver och för att bibehålla kundrelationer och försäljningsvolymer. Om Södra eller någon av koncernens samarbetspartners vidtar åtgärder som står i strid med de värden och utfästelser som Södra representerar kan varumärket skadas. Södra bedriver ett aktivt internt arbete med värdegrund och uppförandekod. Kopplat till leverantörskoden finns en leverantörsuppföljningsprocess. Södras uppförandekod och leverantörskod innehåller riktlinjer och krav avseende affärsetik, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter och miljö. Medlemmarnas skogar omfattas av ett väletablerat revideringsprogram. Ansvar för varumärkesrättigheter är centraliserat och en resurs- och kompetensförstärkning har gjorts för näringspolitisk kommunikation. Krishanteringsförmågan i koncernen har stärkts genom en satsning på metodikutveckling och praktisk övning. FINANSIELLA RISKER Södra är exponerat för finansiella risker avseende fluktuationer i resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, råvarupriser, räntenivåer samt refinansierings- och kreditrisker. Koncernens finansiella riskhantering hanteras av Koncernstab Ekonomi och Finans, vars mandat regleras av en finanspolicy som fastställts av föreningsstyrelsen. Mer information om den finansiella riskhanteringen samt riskmandat finns i not 22. RISKER Valutarisk. Södras valutaexponering består av omräkningsexponering och transaktions exponering. Den första uppstår när företaget har en tillgång eller skuld i en utländsk valuta som räknas om till moderbolagets valuta. Den andra när försäljnings- eller inköpspris anges i en främmande valuta. STYRNING OCH HANTERING Syftet med hanteringen är att minska svängningarna i koncernens resultat- och balansräkning. Enligt finanspolicyn får 0 70 procent av prognostiserade valutaflöden under den kommande tolvmånadersperioden säkras, och 0 50 procent av flödet under därpå följande tolvmånadersperiod. Påföljande två tolvmånadersperioder utgör de tillåtna säkrings intervallen 0 30 procent respektive 0 20 procent. Omräknings exponering hänförlig till nettovärden i utländska dotterföretag valutasäkras endast om speciella skäl föreligger. Se även not 22. Massaprisrisk. Massaprisrisken på koncernnivå definieras som risken att det genomsnittligt erhållna massapriset vid försäljning avviker negativt från det av koncernen förväntade massapriset. För att minska massaprisrisken kan handel i olika massaprisderivat ske. Södras försäljningspris på massa kan enligt finanspolicyn säkras via massaprisderivat. Huvudstrategin är att vara restriktiv med sådana säkringar. Säkrad risk avser kassa flödesrisk, det vill säga risken att det massapris Södra kommer att erhålla avviker negativt från det av koncernen förväntade massapriset. Den verkligtvärderisk som uppstår då Södra genom mervärdestjänsten Pulp Services Hedging erbjuder massa köpare leverans av massa till fast pris, säkras fullt ut enligt finanspolicyn. Likviditets- och finansieringsrisk. Med likviditets- och finansieringsrisk avses risk för att tillräcklig likviditet inte är tillgänglig vid önskad tidpunkt, eller att refinansiering blir kostsam eller försvårad. I finanspolicyn regleras kravet på en tillräcklig likviditetsreserv. Likvida medel till sammans med kreditlöften ska motsvara minst 10 procent av en prognostiserad tolvmånaders rullande omsättning. Ränterisk. Ränterisk avser risken för negativa förändringar i marknadsräntan som kan ge en negativ påverkan på resultat och kassaflöde. För koncernens räntebärande placeringar anger finanspolicyn hur ränterisken ska begränsas genom att placeringarna fördelas på olika räntebindningstider. I not 22 beskrivs placeringsportföljens sammansättning och syften. För den finansiella skulden är målsättningen att hålla räntebindningen inom intervallet 0 18 månader eftersom det är Södras uppfattning att en relativt kort räntebindning på sikt leder till lägre finansieringskostnad för koncernen. Aktieprisrisk. Med aktieprisrisk avses risken för värdeförluster i portföljen till följd av förändringar i aktiernas marknadspris. För att begränsa aktieprisrisken i aktieinvesteringarna ska portföljen vara väl diversifierad avseende bransch/sektor, land/region och enskilda aktier. Kreditrisk. Södra utsätts för två huvudsakliga finansiella kreditrisker: emittentrisk och motpartsrisk. Med emittentrisk avses risken för värdeförändring i ett värdepapper kopplad till utgivaren (emittenten). Med motpartsrisk avses här risken för att en motpart i en derivattransaktion inte kan fullgöra sina förpliktelser. Kreditrisken begränsas genom att finanspolicyn föreskriver att Södras likvida medel ska investeras i finansiella instrument med god likviditet och en kreditvärdighet om lägst BBB-/K1 enligt kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor s kriterier eller liknande bedömningar från etablerade aktörer. Kundkreditrisker. Södra har ett stort antal kunder, de flesta i Europa, Nordamerika och Asien. Om Södra inte kan möta sina största kunders högt ställda krav samt om kunder inte fullgör sina betalningsåtaganden kan det uppstå en kundkreditrisk som påverkar koncernen negativt. Kreditgivningen till kunderna varierar beroende på marknad och produkt. Södra har i sin finanspolicy riktlinjer som styr hanteringen av kundkrediter för koncernen. Grundprincipen är att försäkra kundkrediter som är möjliga att försäkra. Undantag görs för vissa större kunder med långa relationer och hög kreditvärdighet. På marknader där det inte finns möjlighet att försäkra kundkrediter används istället remburser, förskotts betalningar eller bankgarantier för att säkerställa betalningar. 28 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

31 Förvaltningsberättelse KÄNSLIGHETSANALYS Flera av koncernens verksamheter är starkt konjunkturoch valutaberoende varför Södra lever med stora resultatsvängningar. Det är dock främst upp- och nedgångar inom massaindustrin som ger upphov till resultatsvängningar på koncernnivå. Södra Skogs resultat är framförallt känsligt för förändringar av prismarginalen i virkeshandeln och anskaffade volymer. Inom Södra Wood påverkas sågverkens resultat främst av förändringar i trävarupris, timmerkostnad och flispris. För Södra Cell är det förändringar i massapris, valuta, volym och fiberkostnader som ger störst resultatpåverkan. Tabellen visar hur resultatet skulle förändrats om värdena hade varit större eller mindre än det faktiska utfallet. (Avser tolvmånadersresultat baserat på genomsnittliga förhållanden under räkenskapsåret.) Vid beräkning av effekt på resultat har de angivna förändringarnas effekter på säkringsinstrument för valutor och massapriser beaktats. De effekter som skulle ha realiserats under året samt de orealiserade effekter som skulle uppstått vid årets slut har beaktats i angiven effekt på resultatet. Tabellen visar känsligheten för varje variabel för sig. I verkligheten påverkar förändringen av en variabel ofta även andra variabler, men med viss fördröjning. Till exempel kan en förstärkning eller försvagning av en valuta påverka marknadspriset. Några enkla tumregler för att beräkna en nettoresultatpåverkan finns inte eftersom sambanden är komplicerade och skiftar beroende på marknadsläge med mera. Känslighetsanalys Variabel Förändring Effekt på 12-månaders resultat, MSEK USD/SEK +/ 50 öre +/ 330 Massapris +/ 300 kr/ton +/ 370 Fiberkostnad för massabruken +/ 25 kr/m 3 fub /+200 Produktion av massa +/ ton +/ 130 Trävarupris +/ 50 kr/m 3 +/ 90 Timmerkostnad för sågverken +/ 25 kr/m 3 fub /+80 Produktion av sågade trävaror +/ m 3 +/ 30 Oljepris +/ 10 USD/fat /+10 Total lönekostnad +/ 3% /+80 Resultateffekt vid förändring av balansdagens valutakurs Variabel Förändring Resultateffekt, MSEK Kundfordringar USD +/ 50 öre 49 EUR +/ 50 öre 30 GBP +/ 50 öre 2 Leverantörsskulder USD +/ 50 öre 0 EUR +/ 50 öre 17 GBP +/ 50 öre 0 Eget kapitaleffekten motsvarar effekten på resultatet. Södra har ett koncernövergripande hållbarhetsmål om nollvision när det gäller arbetsskador. Genom Safety Walks på Södras produktions anläggningar satte koncernchef Lars Idermark och HR-direktör Christer Thörn ökat fokus på Södras systematiska arbetsmiljö arbete. Safety Walks är ett beprövat arbetssätt som leder till större kunskaper, ökad förståelse samt ökat engagemang i säkerhetsfrågor, både bland chefer och medarbetare. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

32 Hållbarhet Ett hållbart Södra Södras verksamhet utgår från den förnybara, återvinningsbara och biologiskt nedbrytbara skogsråvaran. Koncernens fokus på hållbarhet driver Södra framåt och bidrar till omställningen till ett biobaserat samhälle. VIKTIGA HÄNDELSER 2017 Södras uppdaterade hållbarhetspolicy styr och vägleder hållbarhetsarbetet och speglar Södras nuvarande fokus inom hållbarhet. Södras hållbarhetsmål inkluderas i samtliga relevanta affärsplaner och följs upp på koncernnivå. FRAMTIDENS RÅVARA Södras produkter och tjänster baseras på förädling av skogsråvara. Den växande skogen och användningen av trä har stor betydelse för att motverka klimatförändringar och ställa om till ett hållbart samhälle. Växande skog binder koldioxid genom fotosyntesen och effekten ökar när skogen sköts hållbart. I Sverige är tillväxten i skogen större än avverkningen och Södras mål är att skogstillväxten ska öka ännu mer. Redan idag planteras fler träd än vad som avverkas. Södra arbetar långsiktigt för ett hållbart skogsbruk och ett effektivt resursnyttjande av träråvaran. Skogen brukas ansvarsfullt och medlemmarnas skogsråvara förädlas bland annat till pappers massa, textilmassa, trävaror och förnybar energi. Södra visar vägen genom ambitiösa satsningar på forskning och utveckling. Målet är att finna nya användningsområden, metoder och produkter baserade på skogsråvaran. fossilt baserade alternativ. Trä kan ersätta betong, papper kan ersätta plast och kläder kan tillverkas av träfiber. Härigenom medverkar Södra i omställningen till ett hållbart, bio baserat samhälle. Engagerade medarbetare driver verksamheten framåt och Södra strävar ständigt efter trygga, hälsosamma och attraktiva arbetsplatser. Södras företagsform, ägarstruktur och stabila ekonomi skapar handlingsutrymme samt möjliggör långsiktigt sunda beslut och satsningar på hållbara lösningar. STRATEGISKA INRIKTNINGAR OCH HÅLLBARHETSMÅL Hållbarhet är ett nyckelområde i Södras koncernstrategi. Satsningar inom hållbarhet utgår från sex strategiska inriktningar och 15 koncern gemensamma mål. Tre av målen är särskilt prioriterade och likställda med koncernens finansiella mål. De strategiska inriktningarna och hållbarhetsmålen är framtagna dels baserat på analyser av Södras viktigaste hållbarhetsfrågor, dels i dialog med koncernens prioriterade intressenter. Analyserna och intressentdialogerna har även bidragit till att fastställa innehållet i hållbarhetsredovisningen. Under året införlivades målen i affärs- och handlingsplaner. Där det fanns behov initierades koncerngemensamma projekt för att säkra måluppfyllnad. Under året uppdaterades även koncernens hållbarhetspolicy. Policyns syfte är att styra och vägleda arbetet inom Södras strategiska inriktningar för hållbarhet. SÖDRA TAR SIG AN FN:S GLOBALA MÅL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling sätter en gemensam agenda för Näringslivets roll och engagemang är centralt för detta arbete. Under året analyserade Södra de globala målen. Följande mål ansågs särskilt viktiga för koncernen: Mål 7: Hållbar energi för alla Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion Mål 13: Bekämpa klimatförändringen Mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald Urvalet gjordes baserat på Södras påverkan på samhället samt koncernens möjlighet att påverka och bidra. Under 2018 kommer de valda globala målen integreras i Södras strategiska hållbarhetsarbete. Det kommer att ske i samband med väsentlighets analys, uppföljning och rapportering. ANSVAR FRÅN FRÖ TILL KUND Södra verkar för hållbarhet i alla led, från frö till kund. Södra skapar värde och minskar risker och negativa effekter; i rådgivning till skogsägare, vid skogliga åtgärder, i industriella processer samt vid affärer med leverantörer och kunder. Genom att bedriva verksamhet baserad på effektivt resursnyttjande och kretsloppsprincipen erbjuds produkter som är mer hållbara än många HÅLLBAR ENERGI FÖR ALLA ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT HÅLLBAR KONSUMTION OCH PRODUKTION BEKÄMPA KLIMAT- FÖRÄNDRINGARNA Södras strategiska inriktningar FN:s globala mål Klimatpositiv verksamhet 7, 13, 15 Hållbart skogsbruk 13, 15 Hållbar innovation 7, 8, 12 Effektivt resursnyttjande 7, 8, 12, 13, 15 Ansvarstagande arbetsgivare och engagerade medarbetare 8 Ansvarsfulla affärer 7, 8, 12, 13, SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

33 Hållbarhet Södras hållbarhetsmål KLIMATPOSITIV VERKSAMHET Södras nettoutsläpp av växthusgaser ska vara mindre än noll. HÅLLBART SKOGSBRUK Södra ska bedriva och främja ett uthålligt och långsiktigt skogsbruk där hänsyn tas till naturvärden, sociala värden och kulturvärden. HÅLLBAR INNOVATION Södra utvecklar nya lösningar från skogen. MÅL Södras produktion är fossilfri år 2020 och Södras transporter är fossilfria år Den årliga skogstillväxten på Södras medlemsfastigheter är år procent högre än MÅL Södra avverkar inom rekommenderad, hållbar avverkningsnivå. År 2020 har hänsynen vid slutavverkningar utförda av Södra uppnått nivån 95 procent godkänt. År 2020 har arealen utförda naturvårdande skötselåtgärder uppnått nivån ha/år. MÅL Södra har kommersialiserat minst 3 produkter med bättre hållbarhets prestanda än dagens alternativ år Läs mer på sidan 32. Läs mer på sidan 34. Läs mer på sidan 24. EFFEKTIVT RESURSNYTTJANDE Södra effektiviserar användningen av den skogliga råvaran ur materialoch energisynpunkt. ANSVARSTAGANDE ARBETS- GIVARE OCH ENGAGERADE MEDARBETARE Södra skapar goda, attraktiva och stimulerande arbetsförhållanden och erbjuder en inkluderande kultur. ANSVARSFULLA AFFÄRER Södra gör ansvarsfulla affärer för att utveckla en hållbar värdekedja, från frö till kund. MÅL Södras el- och värmeanvändning har minskat med minst 10 procent till år 2025, från 2015 års nivå. Södras årliga elproduktion överstiger elanvändningen. MÅL Södras sjukfrånvaro är högst 3 procent år Södra har en nollvision för arbetsskador och arbetsskadefrekvensen (LTAR) minskar med 15 procent per år till 2020.* Minst 30 procent av Södras medarbetare är kvinnor år Minst 85 procent av medarbetarna rekommenderar Södra som arbetsgivare år MÅL Leverantörskoden ingår i Södras samtliga leverantörsavtal senast år Samtliga leverantörer med leverantörsavtal med Södra riskbedöms och prioriterade leverantörer utvärderas enligt kraven i Södras leverantörskod 2020.* Södra tar hänsyn till hållbarhetsrelaterade kriterier vid investeringar och affärer år Läs mer på sidan 38. Läs mer på sidan 42. * LTAR (lost-time-accident rate): antal arbetskador med frånvaro per miljon arbetade timmar. Läs mer på sidan 44. * Prioriterade leverantörer är leverantörer där risken för avvikelser från leverantörskoden bedöms vara högre. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

34 Hållbarhet Klimatpositiv verksamhet Den växande skogen och användningen av trä har stor betydelse för att motverka klimatförändringarna, tillsammans med utfasningen av fossila bränslen. Södra visar vägen genom satsningar på fossilfrihet, skogstillväxt samt forskning och utveckling. VIKTIGA HÄNDELSER 2017 Lansering av projektet Ett fossilfritt Södra för minskat fossilberoende i koncernen. Beslut om investeringar i produktion av biometanol samt demoanläggning för biodrivmedel från skoglig råvara. Framgångsrika försök med näringsåterföring av bioaska till skogsmark. KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS KONSEKVENSER Klimatförändringarna innebär både möjligheter och risker för Södras verksamhet och värdekedja. Till möjligheterna hör ökad efterfrågan på hållbara produkter samt EU:s styrmedel för att begränsa klimatförändringen. Till riskerna hör förändrade vegetationsgränser och ökade skadedjursangrepp. Läs mer om risker och riskhantering på sidorna Koncernens produkter består av förädlad skogsråvara. Förnybar skogsråvara kan ersätta fossila material i många sammanhang. Denna substitutionseffekt är en av de långsiktigt viktigaste effekterna av skogsbruk. Efterfrågan på hållbara produkter ökar, bland annat i takt med att kunder och konsumenter blir allt mer medvetna om hur deras beteende påverkar miljön och klimatet. Södra beslutade under året om två investeringar i produktion av biodrivmedel: biometanol vid Södras massabruk i Mönsterås och biodrivmedel baserat på skoglig råvara i Tofte, Norge. Läs mer om forskning och utveckling på sidorna EU har instiftat en rad styrmedel för att begränsa klimatförändringen, bland annat handel med utsläppsrätter för koldioxid, elcertifikat och ursprungsgarantier. Läs mer på sidan 38. koncernens produktionsprocesser från förnybara källor. Det är framförallt massabruken som nyttjar små mängder fossilt bränsle i form av eldningsolja och gasol. Användningen av biodiesel (HVO) har ökat för arbetsmaskiner och interna transporter vid Södras industrier. Arbetsmaskiner i skogen drivs fortfarande främst med fossil diesel. Totalt kom 20 (13) procent av bränslet för Södras arbetsmaskiner och interna transporter från förnybara källor. Mål och resultat Södras produktion, arbetsmaskiner och interna transporter ska vara fossilfria år I målet ingår även externa avverkningsentreprenörer som arbetar på Södras uppdrag. Utsläppen av fossil koldioxid från produktion, arbetsmaskiner och interna transporter minskade från 99 till 80 kton under Användningen av fossil eldningsolja i massabruken minskade på grund av ökad användning av interna biobränslen. I oktober övergick samtliga arbetsfordon och kranar i Södras hamn i Mönsterås till drivmedlet HVO. Södras avverkningsgrupper i skogen använder HVO. Under året lanserades projektet Ett fossilfritt Södra för att intensifiera koncernens arbete för effektivt resursnyttjande och minskat fossilberoende. En nuläges- och konsekvensanalys slog fast att Södra kan ställa om till fossilfrihet men att det finns stora utmaningar, bland annat tillgången på biodrivmedel och politiska beslut. En färdplan mot fossilfri produktion och fossilfria transporter beslutades. Färdplanen innehåller aktiviteter som förväntas ge resultat både på kort och lång sikt, till exempel effektivisering, substitution till fossilfria alternativ samt forskning och utveckling. FOSSILFRIA TRANSPORTER Att ställa om till fossilfria transporter är en omfattande process. Omställningen kommer bland annat att kräva externa samarbeten. I april 2017 anslöt Södra till initiativet Fossilfritt Sverige FOSSILFRI PRODUKTION Södras produktion drivs till största delen med biobränslen. Under 2017 kom 99,3 (98,7) procent av bränslet för Södras hamn i Mönsterås blev fossilfri i oktober Totalt fyra kranar och 16 arbetsfordon drivs nu med HVO. Hamnen hanterar cirka tre miljoner ton gods årligen, varav ton pappersmassa och m 3 sågade trävaror. 32 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

35 Hållbarhet och antog utmaningen om fossilfria transporter till Transporter av råvaror till Södras industrier sker i huvudsak med lastbil medan en stor del av utleveranserna av produkter till kunder sker med fartyg. Södra strävar efter att öka godstransporterna med tåg och arbetar med fler terminallösningar. Dock hämmas utvecklingen av bristande infrastruktur och järnvägsunderhåll. Mål och resultat Södras transporter ska vara fossilfria år I målet ingår inleveranser av råvaror till Södras industrier och utleveranser av produkter till Södras kunder. (Interna transporter ingår i målet om fossilfri produktion.) Under 2017 kom 29 (20) procent av bränslet för Södras transporter från förnybara källor. Utsläppen av fossil koldioxid från transporterna uppgick till 191 (199) kton och låg alltså kvar på ungefär samma nivå som förra året. HVO finns som alternativ till diesel vid tio av elva tankstationer vid Södras industrier. HVO erbjuds även till externa transportföretag som har avtal med Södra. Under året tankades 193 (124) GWh förnybart bränsle vid Södras tankstationer. Det motsvarar 79 (47) procent av allt drivmedel som tankades vid Södras tankstationer. Under 2017 sålde Södra (24 140) ton råtallolja till produktion av råtalldiesel och talloljebaserade kemikalier. SKOGSTILLVÄXT Den växande skogen och användningen av trä har stor betydelse för att motverka klimatförändringar. Växande skog binder koldioxid genom fotosyntesen. Effekten ökar om skogen sköts på rätt sätt och anpassat till olika markers växtförutsättningar. Äldre träd binder mindre eller ingen koldioxid men avverkning och nyplantering gör att koldioxidupptaget tar fart på nytt. Södras medlemmar planterar i genomsnitt fler än tre plantor för varje avverkat träd. Koldioxidupptaget är som störst när skogen är år gammal. Sett över en omloppstid tar trakthyggesskogen upp stora mängder koldioxid, den är en kraftig kolsänka. Tillväxten i Sveriges skogar är fortsatt större än avverkningen. Ökningen av Södras medlemmarnas virkesförråd motsvarar ett koldioxidupptag på i genomsnitt 1,9 (16,2) miljoner ton per år under de senaste fem åren. Mål och resultat Den årliga skogstillväxten på medlemmarnas skogsfastigheter ska vara 20 procent högre 2050 jämfört med En förutsättning för målsättningen är att den biologiska mångfalden bevaras och skogsmarkens naturliga funktioner och produktionsförmåga bibehålls. Hänsyn ska tas till naturvärden, sociala värden och kulturvärden. Målet innebär att skogstillväxtens positiva utveckling fortsätter i minst samma takt som under de senaste decennierna. Under 2017 var den årliga skogstillväxten 6,9 (6,9) m 3 sk/ha och år. Trenden under de senaste åren visar på ökande tillväxt. Under året påbörjade Södra en analys av åtgärder för att höja skogsproduktionen. Redan nu är det känt att god rådgivning avseende skogsskötsel samt kontroll av skador på skogen är viktiga åtgärder. Forskning och utveckling är också nödvändigt och projekt inom somatisk embryogenes och annan skogsträdsförädling fortsatte under året. Södra genomförde även försök med näringsåterföring av bioaska till skogsmark. Läs mer om denna insats på sidan 41. Vidare kommer Södra att se över strategierna för fröplantager för att öka skogsträdsförädlingen. Slutligen är Södra engagerat i Skogsstyrelsens projekt Samverkansprocess skogsproduktion. Målet är att skogssektorn och staten ska komma fram till ett gemensamt ställningstagande gällande skogsproduktionen i Sveriges skogar. Detaljerad information om Södras energianvändning och koldioxidutsläpp finns i Hållbarhetsdata på sidorna 106 och 108. MÅL FOSSILFRIHET ton SKOGSTILLVÄXT 2017 avser den genomsnittliga tillväxten under , det senast tillgängliga värdet. Skogstillväxten är baserad på uppgifter från Södras medlemmars marker. m 3 sk/ha och år 10 Hållbarhetsmål KLIMATPOSITIV VERKSAMHET Södras produktion är fossilfri år 2020 och Södras transporter är fossilfria år Den årliga skogstillväxten på Södras medlemsfastigheter är år procent högre än UTFALL 2017 CO 2-fossil från produktion: 80 kton, 9% lägre jämfört med 2015 (basår). CO 2-fossil från transporter: 191 kton, 1% lägre jämfört med 2015 (basår). Skogstillväxt: 6,9 m 3 sk/ha och år, en ökning med 5% jämfört med Basår CO 2 fossil produktion CO 2 fossil transporter 2017 I målet för produktion ingår produktion, arbetsmaskiner (inklusive externa avverkningsentreprenörer som arbetar på Södras uppdrag) och interna transporter. I målet för transporter ingår övriga transporter, inklusive Södras eget åkeri SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

36 Hållbarhet Hållbart skogsbruk Den privata äganderätten och frihet under ansvar är grundläggande drivkrafter för skogsbrukets hållbara utveckling. Södra främjar ett uthålligt och långsiktigt skogsbruk där naturvärden, sociala värden och kulturvärden är viktiga delar. VIKTIGA HÄNDELSER 2017 Blå målklasser (hänsyn till vattenmiljöer) inkluderas i de gröna skogsbruksplanerna. Södra når målet om 95 procent hänsyn vid slutavverkningar. Skoglig konsekvensanalys för Södras medlemmars marker visar att en hållbar avverkningsnivå för Södras medlemmar ligger på 5,9 7,1 m 3 sk per hektar och år. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR HÅLLBART SKOGSBRUK Bland Södras medlemmar finns stort engagemang för ansvarsfullt brukande av skogen. Södra och medlemmarna strävar efter att hålla produktion, miljö samt sociala värden i balans. Det sker genom frivilliga naturvårdsavsättningar och genom generell hänsyn i samband med alla skogliga åtgärder. Enligt principen frihet under ansvar bestämmer medlemmarna hur den egna skogen ska skötas. Grundstrukturen i Södra med många mindre skogsbrukare som har olika idéer och mål med sin skogsfastighet bidrar till varia- tion och mångfald i skogen. Södra bidrar genom en rad rådgivnings- och servicetjänster kring skogsgårdens skötsel och förvaltning inom hållbart skogsbruk. Företrädare för Södra deltar i näringspolitiska sammanhang så att principen frihet under ansvar även framöver styr brukandet av den egna fastigheten. Bland Södras erbjudanden finns även utbildningskonceptet Södraskolan. Södraskolan utgår från skogsägarens behov och syftar till att öka kunskapen om hållbart skogsbruk samt inspirera till aktivt brukande av skogen för ökad tillväxt och lönsamhet där skogens samlade värden beaktas. HÅLLBAR AVVERKNINGSNIVÅ Södras hållbara avverkningsnivå baseras på Skogsstyrelsens och Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) skogliga konsekvensanalyser som genomförs vart femte år. Den senaste skogliga konsekvensanalysen gjordes Under 2017 lät Södra göra en skoglig konsekvensanalys baserat på underlag från Södras medlemmars mark enligt samma metodik som Skogsstyrelsen och SLU. Mål och resultat Skogen är en resurs som ska användas, men inte överutnyttjas. Konsekvensanalysen visar att en hållbar avverkningsnivå för Södras medlemmar ligger på 5,9 7,1 m 3 sk per hektar och år, vilket motsvarar miljoner m 3 fub per år beräknat på nuvarande medlemsareal. Idag befinner sig avverkningsnivån mitt i spannet, med en stigande avverkningstrend. HÄNSYN VID AVVERKNING MED GRÖNT BOKSLUT Utförda slutavverkningar och gallringar revideras och betygsätts i ett Grönt bokslut. Under 2017 kontrollerades 353 (298) trakter motsvarande (1 453) hektar. Fältarbetet utförs av Södras skogsrevisorer och bokslutet används som underlag för ständiga förbättringar. Rapporterna finns tillgängliga på sodra.com. Ett ansvarsfullt brukande av skogen bidrar till variation och mångfald i skogen. MARK- OCH VATTENPÅVERKAN % Betyg 4 (mycket bra) Betyg 3 (bra) Betyg 2 (brist) Betyg 1 (dåligt) 97 procent av slutavverkningstrakterna i Grönt bokslut var godkända avseende mark- och vattenpåverkan SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

37 Hållbarhet Mål och resultat Hänsynen vid slutavverkningar ska uppnå nivån 95 procent godkänt till år Resultatet för 2017 var 95 (95) procent godkänt. Södra har tagit fram en tydlig rekommendation kring naturhänsyn vid GROT-hantering (grenar och toppar) för att gynna biologisk mångfald. GROT är ett värdefullt biobränsle som bidrar till klimatnytta. GROT är också en attraktiv livsmiljö för många arter, främst insekter och svampar. Ytterligare insatser för att öka hänsynsnivån vid skogliga åtgärder ska göras från och med Dels ska GROT-hantering ingå i de gröna boksluten, dels införs en uppföljning av hänsyn vid föryngringsinsatser 1 2 år efter slutavverkning. I granskningen ingår bland annat hänsyn till kulturlämningar, kantzoner och hänsynskrävande biotoper. NATURVÅRDANDE SKÖTSELÅTGÄRDER Många skogliga miljöer med höga naturvärden i södra Sverige har en historik där hävd eller brukande skapat dessa värden. Exempel på sådana miljöer är äldre betesmarker med stora lövträd som håller på att växa igen med gran. För att bevara eller utveckla dem behövs ytterligare insatser med särskild skötsel. Mål och resultat Arealen naturvårdande skötselåtgärder ska motsvara hektar per år till år Efter en minskning under de senaste åren, var utfallet hektar för Arealen är dock lägre än den nivå som är långsiktigt önskvärd. En begränsande faktor är bland annat att det enbart är under vissa delar av året som det är lämpligt att utföra naturvårdande skötselåtgärder. POSITIV TREND FÖR SKOGENS FÅGLAR Forskare vid Lunds universitet har med hjälp av data från svensk fågeltaxering och riksskogstaxeringen försökt utreda om det finns någon koppling mellan förändringar i fågelfaunan och utvecklingen i skogen. Den studerade perioden visade att av 58 arter skogsfåglar har 33 ökat, 6 minskat medan 19 arter låg kvar på en stabil nivå. Av riksskogstaxeringen framgår att skogsbrukets naturhänsyn har medfört att arealen lövskog och gammal skog ökat sedan 1995, liksom mängden död ved och antalet hänsynsträd. En faktor som också vägs in studien är klimatförändringen med stigande sommartemperaturer. Studien medger dock inga säkra slutsatser huruvida ökade naturvärden eller varmare klimat, eller en kombination därav, är förklaringen till den positiva trenden för flera av skogens fåglar. Vet du att... Tillväxten i Sveriges skogar är större än avverkningen. MÅL HÅLLBAR AVVERKNINGSNIVÅ 2017 avser medelvärde för , på samma sätt för övriga år. m 3 sk/ha och år 10 Övre hållbar avverkningsnivå HÅLLBART SKOGSBRUK Södra avverkar inom rekommenderad, hållbar avverkningsnivå. År 2020 har hänsynen vid slutavverkningar utförda av Södra uppnått nivån 95 procent godkänt. År 2020 har arealen utförda naturvårdande skötselåtgärder uppnått nivån ha/år. UTFALL 2017 Avverkningsnivån var 6,5 m 3 sk/ha och år, en ökning med 15% jämfört med 2016 och inom den hållbara avverkningsnivån. Andelen godkända slutavverkningstrakter i Grönt bokslut var 95%, oförändrat jämfört med Arealen utförda naturvårdande skötselåtgärder var ha, en ökning med 33% jämfört med Nedre hållbar avverkningsnivå Avverkad volym Den hållbara avverkningsnivån är baserad på uppgifter från Södras medlemmars marker. NATURVÅRD, AREAL NS-SKÖTSEL HÄNSYN VID SLUTAVVERKNING ha Hållbarhetsmål %* Hållbarhetsmål * Andel godkända slutavverkningstrakter i Grönt bokslut. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

38 Hållbarhet CERTIFIERING AV MEDLEMMAR OCH ENTREPRENÖRER Skogscertifiering är ett viktigt verktyg för ansvarsfullt brukande av medlemmarnas skogar. Cirka två tredjedelar av Södras medlemmar är certifierade enligt FSC (Forest Stewardship Council) och/eller PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification). Skogsägaren kan ansluta sig till Södras gruppcertifikat. Då tecknas avtal där skogsägaren åtar sig att följa certifieringskraven. Kraven innebär bland annat att en grön skogsbruksplan ska upprättas. Uppföljning sker genom årliga revisioner. Läs mer på sodra.com. Entreprenörer som utför skogliga åtgärder för Södras räkning ska vara PEFC -certifierade. Dessutom ska entreprenörens medarbetare ha grönt körkort. För skogliga arbeten i vattenmiljöer krävs blått körkort för att säkerställa vederbörlig miljöhänsyn. Alla entreprenörer omfattas dessutom av Södras leverantörskod. Södra utbildar kontinuerligt sin fältorganisation och entreprenörer, bland annat om de nya branschgemensamma målbilderna för god miljöhänsyn vid skogliga åtgärder, vilka arbetas fram gemensamt av skogliga intressenter samt den branschgemensamma riktlinjen Hänsyn till forn- och kulturlämningar i skogsbruket. GRÖN SKOGSBRUKSPLAN MED BLÅ MÅLKLASSER De flesta medlemmar använder Södras gröna skogsbruksplan för att planera sitt skogsbruk. Planen anger långsiktiga skötselmål för varje skogsbestånd. Målen är indelade i fyra klasser och detaljerade beskrivningar läggs in för varje avdelning. De gröna skogsbruksplanerna bidrar till att skogslandskapet balanserar värdefull virkesproduktion och bevarande eller nyskapande av biologisk mångfald. I planerna ingår även hänsyn till kulturarv och skogens sociala värden. Södras digitala tjänster gör det möjligt för skogsägaren att uppdatera skogsbruksplanen löpande. De gröna skogsbruksplanerna innefattar numera även blå målklasser. Det innebär att vattendrag värderas och att CERTIFIERINGAR Södra är certifierat enligt FSC och PEFC med licens nummer: Areal (milj ha) ambitionen för hänsyn till vattenmiljö anges. Vid blå målklassning görs först en naturvärdesbedömning enligt kriterierna naturvärde, påverkan, känslighet och särskilda plusvärden. KONTROLL AV URSPRUNG Ansvarsfullt och hållbart skogsbruk bygger på viktiga grundläggande principer för virkeshantering och virkesfångst. Södra kontrollerar vedens ursprung och avstår leveranser från illegala avverkningar, naturskogar som avverkats för att området ska användas för plantager eller icke skoglig markanvändning, skogsområden där hävdvunna eller medborgerliga rättigheter kränks, skogar där höga bevarandevärden hotas och från genetiskt modifierade träd Andel (%) Areal (milj ha) Andel (%) Areal (milj ha) Andel (%) FSC 1,7 66 1,6 64 1,5 63 PEFC 1,7 67 1,8 72 1,7 71 Den certifierade medlemsarealen ökar. Enskilda skogsägare ser mervärdet med skogs certifiering. FSC-C FSC-C FSC-C FSC-C PEFC/ PEFC/ PEFC/ PEFC/ Genom ett ansvarsfullt skogsbruk skapas en variationsrik skog och för varje träd som avverkas planteras tre nya. 36 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

39 Hållbarhet HÅLLBART SKOGSBRUK HÄNSYNSAREALER Trädbärande impediment Reservat, biotopskydd Frivilliga avsättningar (NO/NS) K-bestånd Produktionsbestånd Trädbevuxen skogsmark > 5m trädhöjd, > 10% krontäckning Produktiv skogsmark > 1 m 3 sk/hektar och år Generell hänsyn Årlig slutavverkning Vid alla skogliga åtgärder som utförs lämnas generell naturvårdshänsyn. Det kan till exempel vara kant zoner, hänsynskrävande biotoper och trädgrupper. Utöver generell hänsyn är frivilliga avsättningar av produktiv skogsmark viktiga bidrag till det nationella miljömålet om levande skogar. Både den gröna skogsbruksplanen med blå målklasser och skogs certifieringarna kräver att frivilliga avsättningar (NO/NS) ska uppgå till minst 5 procent av den produktiva skogsmarks arealen. AREALER PÅ SÖDRAS MEDLEMMARS FASTIGHETER Trädbärande impediment 1) areal 2) (ha) andel av trädbevuxen skogsmark (%) 6,9 6,9 8,0 Formellt områdesskydd (reservat, biotopskydd) areal (ha) andel av produktiv skogsmark (%) 3,0 2,9 2,2 Frivilliga avsättningar (NO/NS) areal (ha) andel äldre skog (%) andel av produktiv skogsmark (%) 8,1 8,1 8,0 Målklass K (kombinerade produktions- och miljömål utöver generell hänsyn) areal (ha) andel av produktiv skogsmark (%) 2,5 2,4 2,0 Generell hänsyn vid slutavverkningar andel av produktionsbestånd (%) 5,1 5,4 5,5 Årlig slutavverkning (80 års omloppstid) andel av produktionsbestånd (%) 1,25 1,25 1,25 1) Trädbärande impediment är lågproduktiva marker och har till viss del höga naturvärden. 2) Samma andel trädbärande impediment som i Götaland som helhet har antagits. VÄRDE PÅ SKOGSMARK, FRIVILLIGA AVSÄTTNINGAR 2017 Arealen med frivilliga avsättningar med naturhänsyn (NO/NS) på Södras medlemsmarker (PEFC-certifierad) uppgår till knappt hektar. Medelvärdet på denna skogsareal uppgår till 16 miljarder SEK, med en variation mellan miljarder SEK. Prisspannet är baserat på medelpriset för skogsmark enligt prisstatistik från LRF Konsult och medelpriset för inlöst mark (biotopskydd) från Skogsstyrelsen. Ökad naturhänsyn med mera lövskog och döda träd har medfört att antalet skogsfåglar har ökat. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

40 Hållbarhet Effektivt resursnyttjande Södra effektiviserar användningen av skogsråvaran ur material- och energisynpunkt. Resurseffektivitet är en förutsättning för Södras kontroll av kostnader och miljöpåverkan, och i förlängningen för koncernens konkurrenskraft. VIKTIGA HÄNDELSER 2017 Historiskt stora nettoleveranser av el 335 GWh att jämföra med 52 GWh år Hög andel träpulver (internt biobränsle) i Södra Cell Värös mesaugn, 75% jämfört med 66% år ENERGIFÖRSÖRJNING Södra är till stor del självförsörjande på energi. Energin för Södras industriella produktion har i huvudsak sitt ursprung i virkesråvaran (sågtimret och massaveden). Energin genereras i Södras massabruk och sågverk. Massabruken återvinner kokkemikalier för massaproduktionen och genererar samtidigt energi. Sågverken förbränner bark och andra biobränslen och genererar värme till virkestorkning. Södra kompletterar med inköp av biobränslen (4 procent) och fossila bränslen (0,7 procent). Samtliga affärsområden levererar energi externt i form av el, fjärrvärme och biobränslen. Ytterligare energieffektivisering i Södras industrier kommer att frigöra mer biobaserad energi till samhället. Södra producerar el vid massabruken i Mönsterås, Mörrum och Värö. Massabrukens sodapannor förbränner organiska ämnen från veden, framför allt lignin, och ångan som genereras utnyttjas för elproduktion. Södra äger också sex vindkraftverk i Mönsterås med en total effekt på 14 MW. Under året kom 99,5 (99,4) procent av Södras totala elproduktion från förnybara bränslen. Fjärrvärme levereras både internt inom Södra och till närliggande orter. Massabruken i Mönsterås och Värö förser sågverken vid kombinaten med fjärrvärme. Externa fjärrvärmeleveranser går från koncernens tre massabruk samt från sågverken i Kinda och Torsås till närliggande orter. Levererad fjärrvärme utgörs till mer än hälften av restvärme från produktionen. Biobränslen tas tillvara på flera sätt i Södras värdekedja. Från skogen kommer GROT (grenar och toppar) som en biprodukt från avverkning. GROT används som bränsle i värmeverk. I massabruken barkas veden och barken används både för intern energiproduktion samt säljs på marknaden som biobränsle. I sågverken uppstår ett flertal biobränslesortiment: bark från barkningen, flis från justerverk samt spån från sågning och hyvling. Pellets produceras av spån från sågning och sållning. Torv bryts från torvmossar. Mål och resultat Södras el- och värmeanvändning ska minska med minst 10 procent till år 2025 jämfört med 2015 års nivå. Nyckel talen är specifik el- och värmeanvändning för produktion av massa och sågade trävaror. Dessutom ska Södras årliga elproduktion överstiga elanvändningen. El- och värmeanvändningen för produktion av massa minskade jämfört med föregående år på grund av investeringar och hög produktion. El- och värmeanvändningen för produktion av sågade trävaror minskade jämfört med föregående år på grund av processförbättringar. Elproduktionen under 2017 var GWh (1 326) varav 34 GWh (33) från vindkraft. Den högre elproduktionen under 2017 beror på ökad produktion vid massabruket i Värö. Elanvändningen i koncernen var (1 274) GWh vilket gav nettoleveranser på 335 (52) GWh. STYRMEDEL FÖR MINSKADE UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER OCH ÖKAD PRODUKTION AV FÖRNYBAR EL Södra Cell deltar i EU:s handel med utsläppsrätter för koldioxid. Syftet med handelssystemet är att på ett kostnadseffektivt sätt minska Europas växthusgasutsläpp. Södra säljer överskottet av utsläppsrätterna. Södra Cell tilldelas elcertifikat för en del av elproduktionen. Elcertifikatssystemet är ett stödsystem som syftar till att öka produktionen av förnybar el. Södra Medlemsel erbjuder medlemmar, medarbetare och samarbetspartners att köpa grön el från massabruken och de egna vindkraftverken. Ursprungsgarantier är ett elektroniskt certifikat som beskriver elens ursprung. Elproducenter får certifikat av staten för varje producerad megawattimme el. Certifikaten kan sedan handlas på en öppen marknad. Gröna ursprungsgarantier som täcker elförbrukningen för Södrakoncernen och för kunder till Södra Medlemsel används av Södra och tas bort från marknaden. 38 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

41 Hållbarhet EFFEKTIVT RESURSNYTTJANDE MÅL Södras el- och värmeanvändning har minskat med minst 10 procent till år 2025, från 2015 års nivå. Södras årliga elproduktion överstiger elanvändningen. UTFALL 2017 El- och värmeanvändningen för massa var 3% (el) respektive 6% (värme) lägre jämfört med 2015 (basår). Elanvändningen för sågade trävaror var oförändrad jämfört med 2015 (basår) medan värmeanvändningen var 6% lägre. Elproduktionen översteg elanvändningen, nettoleveranserna var 335 GWh. EL- OCH VÄRMEANVÄNDNING MASSA kwh/ton massa Målnivå El Värme EL- OCH VÄRMEANVÄNDNING SÅGADE TRÄVAROR Under 2017 levererade Södra mer än tre gånger så mycket el som under EXTERNA ENERGILEVERANSER GWh El Fjärrvärme Fasta biobränslen (skogsbränsle, bark, pellets, restprodukter och energitorv) Totalt De externa energileveranserna 2017 var på totalt omkring GWh. Leveranserna av el och fjärrvärme var högre jämfört med tidigare år på grund av ökad produktion i massabruken. Leveranserna av fasta biobränslen låg kvar på samma nivå som föregående år. Detaljerad information om Södras råvaror, energi, produkter, biprodukter, avfall samt utsläpp till luft och vatten finns i Hållbarhetsdata på sidorna kwh/m 3 sågade trävaror Målnivå El Värme ELANVÄNDNING OCH ELPRODUKTION GWh/år Elanvändning Elproduktion SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

42 Hållbarhet RESURSANVÄNDNING De viktigaste resurserna i Södras produktionsprocesser är virkesråvara, sågade trävaror, kemikalier, förpackningsmaterial och vatten. Massabruken använder stora mängder alkaliska kokkemikalier i produktionen, vilka nästan helt återvinns. Kemikalier för blekning av massan både tillverkas på plats och köps in löpande. Effektivt nyttjande av virkesråvara och kemikalier är grundläggande då det bidrar till minskad miljöbelastning och lägre kostnader. Södra driver utvecklingsprojekt som syftar till att optimera användningen av virkesråvara ur material- och energisynpunkt. Vatten Södras industrier, framförallt massabruken, kräver god tillgång till rent vatten. Massabruken använder ytvatten från vattendragen Emån, Mörrumsån och Viskan. De flesta sågverk använder ytvatten. Samtliga fabriker med råvattenuttag är underställda vattendomar som reglerar uttaget och säkrar att verksamheten inte medför negativa effekter. Massabruken tillämpar en rad vattenbesparande åtgärder, bland annat motströms principen vid massatvätt. Principen innebär att vatten används för tvätt motströms i flera steg. Det renaste vattnet används för tvätt av den renaste massan. Tvättvattnet förs därefter till indunstning och förbränns i sodapannan. Kondensat från indunstningen återanvänds som tvättvatten i processen. Nästan alla sågverk recirkulerar vatten för timmerbevattning. Klimatstyrningssystem används för att anpassa vattenmängden efter avdunstningen. Interiörträanläggningarna använder kommunala vattensystem var det vattenbrist, framför allt i sydöstra Sverige. Problemen fortsatte i början av 2017, men i slutet av året kom det mycket nederbörd och vattenmagasinen fylldes på. UTSLÄPP TILL LUFT OCH VATTEN De industriella verksamheternas utsläpp till luft och vatten regleras i miljötillstånd. Södra arbetar för att minska miljöpåverkan från de skogliga och industriella verksamheterna. Luftutsläppen orsakas framförallt av massabruken samt av transporter. Lukt, damm och buller från Södras industriella och skogliga verksamheter kan påverka närområdena. Utsläppen till vatten kommer framför allt från massabruken. Avloppsvattnet går till massabrukens egen vatten rening innan det släpps ut i Kattegatt respektive Östersjön. Renat avloppsvatten från massabruken håller god kvalitet och uppfyller kraven i EU:s industriutsläppsdirektiv. Under 2016 förekom problem i vattenreningen vid massabruket i Mörrum med förhöjda utsläpp som följd. Under 2017 testades flera olika åtgärder. I början av året genomfördes försök som tyvärr påverkade utsläppen negativt med överskridanden av riktvärden som följd. Under senare delen av året gav vidtagna åtgärder resultat och utsläppen av kväve och fosfor till vatten minskade. BIPRODUKTER OCH ÅTERVINNING Södras olika produkter baseras på skogsråvara som förädlas i olika utsträckning. Biprodukter från Södras I massabrukens reningsanläggningar renas avloppsvattnet för att begränsa utsläppen av organiskt material och näringsämnen till havet. 40 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

43 Hållbarhet verksamhet används bland annat i byggmaterial, som biobränslen och för produktion av biodrivmedel samt som råvara till kemikalieindustrin. Genom forskning och utveckling finner Södra nya metoder, produkter och användningsområden för skogsråvaran. Under året genomfördes försök med näringsåterföring av bioaska till skogsmark. Testerna kommer att fortsätta i ett större geografiskt område. Syftet är att sluta kretsloppet och säkerställa skogens långsiktiga produktionsförmåga. Bioaskan framställdes vid massa bruket i Mönsterås genom att aska från barkpannan blandas med näringsämnen som lösts ut från vedråvaran i kokeriet. Södras bioaska innehåller näringsämnen som magnesium och kalium samt kalcium som bidrar till lägre försurningsgrad i skogen. Bio askan framställs av material som tidigare deponerades, vilket ökar resurseffektiviteten ytterligare. MILJÖKOSTNADER MSEK Tillsyn, tillståndsärenden Miljöavgifter, skatter Drift av reningsutrustning, avfallshantering m m Personal, utbildning, forskning och utveckling, miljö ledning m m Premier certifierat virke Summa kostnader Årets miljökostnader uppgick till 274 (243) MSEK, miljöinvesteringarna till 156 (60) MSEK och energiinvesteringarna till 402 (303) MSEK. Investeringarna omfattar både miljö- och energisatsningar och miljöandelen i andra investeringar. Identifiering Övriga Undersökningar och ansvarsutredning AVFALL Södra prioriterar material- och energiåtervinning av det avfall som uppstår. Deponerat avfall dominerar viktmässigt och läggs främst på egna deponier. Det deponerade avfallet består av oorganiskt material, framför allt grönluts slam, aska och mesa från massabruken. Södras farliga avfall består till stor del av olika typer av oljehaltigt avfall och färgavfall. SANERING AV FÖRORENAD MARK Södra äger, alternativt har ägt, områden som har förorenats av tidigare industriell produktion, framförallt nedlagda sågverk och tidigare impregneringsanläggningar. Saneringsåtgärder prioriteras utifrån risk för människors hälsa och miljön. Saneringen av den tidigare impregneringsanläggningen i Hultsfred fortsatte under året med förberedande undersökningar. Föroreningarnas utbredning i ytskiktet kartlades och provtagning pågår för att bestämma hur djupt föroreningarna spridits. Saneringen av det nedlagda sågverket i Hjortsberga fortsatte och utvärdering av resultat pågår. I Lidhult har förberedande undersökningar påbörjats på en tomt där Södra tidigare bedrivit sågverksverksamhet. Delsanering av ett mindre område utfördes under sommaren på grund av höga halter föroreningar i ytskiktet. Sanering Hultsfred Efterkontroll VILLKORSÖVERSKRIDANDEN Miljötillstånden för Södras industriella verksamhet reglerar bland annat utsläpp till luft och vatten samt buller genom riktvärden, gränsvärden och/eller begränsningsvärden. Överskridanden av riktvärden måste rapporteras till tillsynsmyndigheten och en åtgärdsplan för att undvika framtida överskridanden måste presenteras. Överskridanden av gränsvärden är förenat med straffansvar. Ett begränsningsvärde är att betrakta som ett gränsvärde från första stund vid ett överskridande. Södras verksamheter överskred totalt 57 riktvärden under Inga gräns värden eller begränsningsvärden överskreds. Södra Skog överskred riktvärden för suspenderade ämnen till vatten från torvtäkter vid fem tillfällen. Södra Wood överskred riktvärden vid fyra tillfällen. Södra Wood Värö och Unnnefors överskred riktvärdet för buller och Södra Wood Långasjö överskred riktvärdena för stoft till luft samt buller. Södra Cell överskred riktvärden vid 48 tillfällen. Södra Cell Mönsterås överskred riktvärdet för buller. Södra Cell Mörrum överskred riktvärdena för svavel till luft, suspenderade ämnen, kväve, fosfor och klorat till vatten samt buller. Södra Cell Värö överskred riktvärdena för kväveoxider till luft, suspenderade ämnen, totalt organiskt kol och klorat till vatten samt buller. Utöver dessa överskridanden anmäldes ett antal andra miljöhändelser till berörd tillsynsmyndighet under 2017; bland annat brand, utsläpp av olja och kemikalier samt driftstörning i reningsoch analysutrustning. KLAGOMÅL Södras industriella verksamhet mottog under året drygt 55 (44) externa klagomål. Merparten gällde lukt och buller från Södra Cells tre massabruk. Klagomålen hanteras inom ramen för verksamheternas miljöledningssystem. Återkoppling sker till den klagande i de fall det önskas. Klagomålen redovisas även till berörd tillsynsmyndighet. Södras skogliga verksamhet fick under året 20 (12) formella synpunkter, främst kopplat till utförda skogliga åtgärder. Lidhult Hjortsberga Processen för sanering av förorenad mark består förenklat av fyra steg: identifiering, undersökningar och ansvarsutredningar, sanering och efterkontroll. I figuren visas status för Södras pågående saneringar. I övriga ingår objekt som identifierats i länsstyrelsernas kartläggningar, men där det inte ställts några krav från myndigheternas sida. Vet du att... Södra genomför försök med näringsåterföring av bioaska till skogsmark för att sluta kretsloppet. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

44 Hållbarhet Ansvarstagande arbets givare och engagerade medarbetare Som ansvarstagande arbetsgivare har Södra fokus på gemensamma värderingar, hälsa och arbetsmiljö, kompetensförsörjning och prestationsstyrning. Det kräver engagemang och ansvar. VIKTIGA HÄNDELSER 2017 Beslut om strategisk plan för minskning av arbetsskador och sjukfrånvaro. Reviderad rekryteringsprocess med ökat fokus på jämställdhet och inkludering. 130 chefer genomförde programmet Utveckla din organisation via Södra Academy. GEMENSAM VÄRDEGRUND Södras värdegrund värdeskapande relationer, långsiktigt agerande syftar till att utveckla och fördjupa koncernens företagskultur. Kulturen sammanfattas i begreppet Ett Södra och innebär en sammanhållen och mer effektiv koncern. Värdegrunden vägleder det dagliga arbetet och leder Södra mot att bli nästa generations skogsföretag. SÖDRAS HR-STRATEGI Södras HR-strategi baseras på fyra fokusområden: värdegrund, hälsa och arbetsmiljö, strategisk kompetensförsörjning och prestationsstyrning. För samtliga områden finns tydliga mål, nyckeltal och processer. Genom att rekrytera rätt och utveckla medarbetarna bygger Södra arbetsglädje och kompetens. Målet är att dessa satsningar ska utmynna i att 85 procent av medarbetarna senast 2020 rekommenderar Södra som arbetsgivare. HÄLSA OCH SÄKERHET Södra ska präglas av en stark säkerhetskultur med uttalat medarbetaransvar. Insatserna för bättre hälsa och arbetsmiljö bedrivs förebyggande och systematiskt. Stora delar av arbetet sker lokalt i samverkan med de fackliga organisationerna. Arbetsmiljömål sätts efter respektive verksamhets inriktning, krav och behov. Koncernledningen och styrelsen följer löpande valda nyckeltal. Mål och resultat Södra har en nollvision för arbetsskador och arbetsskadefrekvensen (antal arbetsskador som resulterar i frånvaro per miljon arbetade timmar; LTAR, lost-time-accident rate) ska minska med 15 procent per år. Sjukfrånvaron ska uppgå till högst 3 procent. Båda målen ska uppnås senast Under året inträffade dessvärre två olyckor med dödlig utgång, varav en hos en entreprenör. Olyckorna är föremål för utredning. Dödsolyckan vid massabruket i Värö 2016 är fortfarande under utredning. Antalet arbetsskador som medförde frånvaro (LTA, lost-time-accident) var 96 (94) och arbetsskadefrekvensen (LTAR) uppgick till 17 (16). Södra genomför åtgärder i samverkan med fackliga organisationer för att vända utvecklingen. Fokus ligger på förebyggande åtgärder såsom riskanalyser, riskobservationer och beteendebaserat säkerhetsarbete. Bland annat genomförs utbildningar kring säkerhet, kultur och strukturfrågor. Ett arbetsmiljöråd startades under året. Under året antog styrelsen ett program för att reducera antalet arbetsskador och sjukfrånvaron. Överlag markerar högsta ledningen att arbetsmiljö, hälsa och säkerhet är prioriterade områden. Det sker bland annat genom safety walks vid Södras verksamheter. Vidare utvecklades en utbildning i beteendebaserad säkerhet. Under 2017 genomfördes utbildningen vid Södras sågverk och från 2018 kommer den att erbjudas alla enheter i Södra. Sjukfrånvaron uppgick under 2017 till 3,6 (3,7) procent. Uppföljning av sjukfrånvaro sker bland annat i samtal med närmaste chef. Som stöd i arbetet med att reducera sjukfrånvaron finns dessutom ett utvecklat och transparent rapporteringsverktyg. Verktyget möjliggör erfarenhetsutbyte mellan affärsområdena, exempelvis gällande riktade stödinsatser i samråd med de fackliga organisationerna. Södras medarbetare erbjuds friskvårdsaktiviteter, företagshälsovård och sjukvårdsförsäkring. Sjukvårdsförsäkringen ger snabb tillgång till specialistvård. Den kan även tecknas av medarbetares familjer och Södras medlemmar. Medarbetare i Sverige erbjuds liv-, olycksfalls- och barnförsäkringar. En särskild försäkring innebär att långtidssjukskrivna medarbetare får stöd av professionella rehabiliteringsledare som stödjer i återgången till arbetet. Långtidssjuka får även förstärkt sjukersättning. NÄSTA GENERATIONS MEDARBETARE Södra arbetar strategiskt och systematiskt med att attrahera, utveckla och behålla rätt kompetens för framtidens utmaningar. Detta är särskilt viktigt då företaget står inför stora pensionsavgångar. Kompetensutveckling, ledarutveckling och prestationsstyrning är viktiga delar i arbetet. Södra ska vara en välkomnande arbetsplats, där alla bidrar till hälsa och välmående. Här ingår att visa varandra respekt oavsett ålder, kön, etnicitet, trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Under året utvecklades nya rutiner förstärkta med utbildningsinsatser som ännu tydligare betonar varje medarbetares ansvar för att upprätthålla nolltolerans mot kränkande särbehandling. 42 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

45 Hållbarhet Mål och resultat Senast 2020 ska minst 30 procent av Södras medarbetare vara kvinnor och minst 85 procent av medarbetarna rekommendera Södra som arbetsgivare. Södra arbetar aktivt för att öka andelen kvinnor, men också mångfalden i företaget. Det finns även en uttalad ambition att rekrytera och behålla medarbetare med olika bakgrund, erfaren heter och perspektiv. Under året utvecklades Södras rekryteringsprocess till att bli mer objektiv och inkluderande. Under året genomförde Södra en nulägesanalys och höjde chefers kunskap om jämställdhet och inkluderande arbetsplatser. Policyer och handlingsplaner för jämställdhet och inkludering vidareutvecklades och förväntningar kommunicerades till chefer och medarbetare. Vid årets utgång hade Södra 21 (20) procent kvinnliga medarbetare. Andelen kvinnliga chefer var 19 (19) procent. Södras medarbetarundersökningar och pulsmätningar visar att det krävs ytterligare insatser för att öka kännedomen om Södra. Det handlar till exempel om att positionera Södra som en attraktiv arbetsgivare genom att visa på bredden av roller och uppgifter som erbjuds i den nya generationens skogsföretag. Även interna aktiviteter genomförs, bland annat lyfts program för medarbetarutveckling och anställningsförmåner. KOMPETENSFÖRSÖRJNING I Södras kompetensförsörjning ingår att identifiera, minska och stänga organisatoriska och individuella kompetensgap. För chefer och medarbetare finns tydliga mål och uppföljning sker löpande samt vid minst två formella tillfällen per år. Södras medarbetare har ett stort eget ansvar för sin och den egna verksamhetens kompetensutveckling. Intern rörlighet uppmuntras för att stärka företagskulturen, öka motivationen och effektiviteten samt främja utvecklingen av individ och organisation. Södra vidtar ansvarsfulla åtgärder vid omstruktureringar och organisationsförändringar, exempelvis omställningsstöd och omplacering. LEDARUTVECKLING Södras ledarutveckling drivs via Södra Academy som erbjuder strategiska utbildningar och kompetensinjektioner inom valda områden. Under året genomförde 130 chefer programmet Utveckla din organisation. Programmet innefattar moment kring gemensam företagskultur, arbetsmiljö, hälsa och jämställdhet. Dessutom genomfördes ledarutvecklingsprogram för olika nivåer samt utbildningar i situationsanpassat ledarskap vid flera tillfällen. PRESTATIONSSTYRNING Södras system för prestationsstyrning bygger på systematisk målstyrning och uppföljning. Koncernens affärsområden och funktioner definierar mätbara mål på alla nivåer, från koncern till individ. Södra ser rörlig ersättning som ett sätt att öka individens och organisationens prestation. Programmet för rörlig ersättning omfattar alla medarbetare utom koncernchefen. Ersättningen är lika för alla och högst en månadslön per år. ANSVARSTAGANDE ARBETSGIVARE OCH ENGAGERADE MEDARBETARE MÅL Södras sjukfrånvaro är högst 3 procent år Södra har en nollvision för arbetsskador och arbetsskadefrekvensen (LTAR) minskar med 15 procent per år till Minst 30 procent av Södras medarbetare är kvinnor år Minst 85 procent av medarbetarna rekommenderar Södra som arbetsgivare år UTFALL 2017 Sjukfrånvaro: 3,6%, en minskning med 3% jämfört med Arbetsskador med frånvaro (LTA): 96, en ökning med 2% jämfört med Arbetsskadefrekvensen (LTAR): 17, en ökning med 6% jämfört med Andel kvinnliga medarbetare: 21%, en ökning med 5% jämfört med Andel medarbetare som rekommenderar Södra: 40%, ingen mätning genomfördes under året. ARBETSSKADOR LTA* LTA* LTAR** Basår LTAR** 30 Hållbarhetsmål 25 LTAR NYCKELTAL Antal anställda Andel kvinnor, % Personalomsättning, % 9,3 8,6 7,0 6,5 6,3 Genomsnittsålder, år Löner inkl sociala kostnader, MSEK Sjukfrånvaro, % 3,6 3,7 3,7 3,5 3,3 Personalomsättning: Nyanställda plus avgångar, dividerat med det genomsnittliga antalet anställda. Säsongsvariationer i antal anställda är mindre än en procent av det totala antalet anställda. * LTA (lost-time-accident). Arbetsskada med frånvaro. ** LTAR (lost-time-accident rate). Antal arbetsskador med frånvaro per miljon arbetade timmar. Detaljerad information om Södras medarbetare finns i Hållbarhetsdata på sidan 109. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

46 Hållbarhet Ansvarsfulla affärer Södra skapar värde och minskar risker genom ansvarsfullt agerande i alla relationer. Koncernens uppförandekod och leverantörskod är centrala för Södras utveckling som ansvarsfull och attraktiv affärspartner. VIKTIGA HÄNDELSER 2017 Fortsatt utveckling av processer och utökad samordning mellan koncernens inköpsorganisationer för uppföljning av leverantörer. Särskilt fokus på arbetsförhållanden vid granskning av leverantörer och underleverantörer. Ökad efterfrågan på certifierade produkter. INSATSER FÖR ANSVARSFULLA AFFÄRER Södras värdegrund värdeskapande relationer, långsiktigt agerande är utgångspunkten för Södras ansvarsfulla affärer. Mer konkret baseras arbetet på koncernens uppförandekod och leverantörskod. Produktmärkningarna och certifieringarna som Södra tillämpar är viktiga för råvaran och produkterna. UPPFÖRANDEKOD FÖR SÖDRA Södras uppförandekod innehåller riktlinjer och regler för hur medarbetare och andra som representerar Södra, inklusive styrelseledamöter och förtroendevalda, förväntas uppträda. Ur ett affärsetiskt perspektiv regleras bland annat gåvor, förmåner, ersättningar och representation, intressekonflikter samt konkurrensrätt. Läs mer om Södras uppförandekod och övrig styrning för hållbarhet på sidan 46. SÖDRAS LEVERANTÖRSKOD Södras huvudsakliga inköp utgörs av virkesråvara, skogliga entreprenadtjänster, transporttjänster, insatsvaror, investeringar samt indirekt material och tjänster. Avtalsparter för Södras leverantörer finns främst i Sverige och EU, vilket underlättar utvärdering och kontroll. Södras leverantörskod innehåller krav avseende affärsetik, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter och miljö. Samtliga leverantörer ska omfattas av leverantörskoden. Södras medlemmar, som är privata skogsägare, omfattas inte. Koncernens avverkningsuppdrag och leveransvirke omfattas därmed inte av leverantörskoden. Södras medlemmar granskas inom ramen för skogscertifieringen. UPPFÖLJNING AV LEVERANTÖRSKODEN Leverantörskoden ingår i de avtal som leverantörerna ingår med Södra. Södra följer upp leverantörernas efterlevnad av koden genom riskbedömning och granskning av leverantörens verksamhet. Här ingår att bedöma leverantörernas styrning och ledning, kravställning i leverantörsled, affärsprinciper, arbetsmiljö, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter, miljö och kvalitet. Granskningen av leverantörer görs även utifrån kraven i FSC - och PEFC -standarderna. Certifierade medlemmar granskas inom ramen för skogscertifieringen. Även medlemmar utan certifiering och som levererat virke till Södra under verksamhetsåret granskas. Södras uppföljning av leverantörer stärktes under året genom utveckling av arbetssätt och samordning mellan Södras olika inköpsorganisationer. Mål och resultat Södras mål var att leverantörskoden skulle ingå i Södras samtliga leverantörsavtal år Samtliga leverantörer med leverantörsavtal med Södra ska riskbedömas och prioriterade leverantörer ska utvärderas enligt kraven i Södras leverantörskod år Utöver detta ska Södra ta hänsyn till hållbarhetsrelaterade kriterier vid investeringar och affärer år Utvecklingen av hållbarhetsrelaterade kriterier för investeringar och affärer planeras att påbörjas under Södras leverantörer riskklassificeras utifrån utvalda hållbarhetskriterier. Prioriterade leverantörer är sådana där risken för avvikelser bedöms vara högre. Södra väljer granskningsmetod beroende på leverantörens riskklassificering. Vid högre risk för avvikelser ombeds leverantören att göra en självutvärdering och verksamheten granskas genom uppföljning av underlag eller revision på plats. Vid utgången av 2017 hade 81 (39) procent av Södras leverantörer undertecknat koncernens leverantörskod. Andelen av Södras inköpsvärde där leverantörskoden är undertecknad av leverantör var 98 procent. Leverantörer motsvarande 88 (63) procent av Södras inköpsvärde genomgick riskbedömning under året. Bedömningen resulterade i att 63 (77) leverantörer klassades som prioriterade, det vill säga i behov av ytterligare uppföljning. 16 (18) procent av de prioriterade leverantörerna bedömdes genom självutvärdering och 11 (8) procent genom revision på plats. Årets granskningsarbete fokuserade framförallt på arbetsvillkor bland Södras leverantörer och underleverantörer. Bakgrunden är att utstationerad arbetskraft innefattar särskilda risker. Granskningarna syftade till att stärka arbetsmiljön hos leverantörer, säkerställa kravställning i leverantörsled och identifiera eventuella avvikelser. Sammantaget granskades 104 (204) leverantörer under året. Granskningarna identifierade avvikelser hos 11 (12) leverantörer. Identifierade avvikelser bestod bland annat i bristande kravställning och uppföljning av underleverantörer samt arbetstider. Södra träffade överenskommelser om förbättrande åtgärder med 82 (50) procent av leverantörerna med identifierade avvikelser. Inga granskningar resulterade i avslutat samarbete. 44 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

47 Hållbarhet PRODUKTANSVAR Södra erbjuder produkter av certifierad skogsråvara, bland annat massa, sågade trävaror, interiörträprodukter och biobränsle. Produkterna levereras med spårbarhetscertifikat från FSC eller PEFC. Certifieringarna innebär att träråvaran kommer från ansvarsfullt skogsbruk och har kontrollerat ursprung. Efterfrågan ökar och 2017 kom 68 procent av Södras intäkter från extern försäljning av fysiska produkter från produkter certifierade enligt FSC eller PEFC. Södra Cells olika kvaliteter av pappersmassa är godkända för produktion av miljömärkta pappersprodukter enligt Svanen och EU-Blomman. All massa är också godkänd för produktion av papper och kartong som kommer i kontakt med livsmedel, enligt tyska och amerikanska livsmedelsnormer. Som en del i kunderbjudandet redovisar Södra Cell årligen sina koldioxidutsläpp på produktnivå, enligt CEPI:s modell (Confederation of European Paper Industries). Under 2017 Svanenmärkte Trivselhus samtliga husmodeller under varumärket Movehome. CERTIFIERADE PRODUKTER ENLIGT FSC ELLER PEFC Andel certifierade produkter enligt FSC eller PEFC, % Andel av Södras intäkter från extern försäljning av fysiska produkter som kommer från försäljning av produkter certifierade enligt FSC eller PEFC. Produktinformationen som Södra lämnar styrs av lagkrav (till exempel säkerhetsdatablad för kemikalier) och av kundkrav (till exempel produkter med spårbarhetscertifiering eller miljömärkning). Kundundersökningar görs regelbundet i Södras verksamhet där hållbarhet ingår som en del. SAMHÄLLSANSVAR Södra informerar och samverkar med lokalsamhällen där företagets verksamheter finns. Södra har kontakt med bland annat leverantörer, föreningar och närboende. Frågorna som avhandlas rör vanligen logistik, säkerhet, utbildning och lokal samhällsutveckling. Under året genomförde Södra en trähussafari i Växjö för kommunpolitiker i samverkan med offentliga aktörer och akademi. Syftet var att förmedla ny kunskap, utbyta erfarenheter och på plats se hur den moderna trästaden byggs. Södra är ofta en viktig aktör på orter där verksamheten bedrivs. Bland annat skapar koncernen sysselsättning direkt och indirekt. Södras massabruk och sågverk levererar fjärrvärme till närliggande orter. Företrädare för Södra medverkar också i skolor med information om företaget, om skogsbruk och om andra ämnen som har med skogen och skogsindustrin att göra. Koncernen erbjuder även studiebesök, sommarjobb, praktik och examensarbete. Sommaren 2017 anordnades Södrakollo för totalt 142 barn. MÅL ANSVARSFULLA AFFÄRER Leverantörskoden ingår i Södras samtliga leverantörsavtal senast år Samtliga leverantörer med leverantörsavtal med Södra riskbedöms och prioriterade leverantörer utvärderas enligt kraven i Södras leverantörskod Södra tar hänsyn till hållbarhetsrelaterade kriterier vid investeringar och affärer år UTFALL 2017 Andel leverantörer som har undertecknat Södras leverantörskod: 81% (39%) (exklusive avverkningsuppdrag och leveransvirke som inte omfattas av Södras leverantörskod). Andel av Södras inköpsvärde där leverantörskoden är undertecknad av leverantör: 98% Andel av Södras inköpsvärde där riskbedömning av leverantörer gjordes: 88% (63%). Riskbedömningen resulterade i 63 (77) prioriterade leverantörer. Andel av prioriterade leverantörer där leverantörsbedömning gjordes (självutvärdering): 16% (18%). Andel av prioriterade leverantörer där uppföljning gjordes på plats (hållbarhetsrevision): 11% (8%). Ett koncernövergripande arbete med målet för hållbarhetsrelaterade kriterier vid investeringar och affärer påbörjades ej under året. INKÖP OCH LEVERANTÖRER INKÖPSKATEGORI ANTAL LEVERANTÖRER INKÖPSKOSTNADER PER GEOGRAFISK LOKALISERING FÖR AVTALSPART % Virkesråvara 1) (sågtimmer, massaved och sågade trävaror) ) 95% Sverige, 1% övriga Norden, 3% övriga Europa och 1% övriga världen Skogliga entreprenadtjänster 3) (fristående entreprenörer) % Sverige Transporttjänster 4) (transporter av virkesråvara och produkter) % Sverige, 2% övriga Norden, 19% övriga Europa och 1% övriga världen Insatsvaror 4) (processkemikalier, bränslen, energi och 93 73% Sverige, 8% övriga Norden och 19% övriga Europa förpackningsmaterial) Investeringar 4) (investeringar i Södras industrier) 37 73% Sverige, 23% övriga Norden och 4% övriga Europa Indirekt material och tjänster 4) (driftmaterial, fordon, IT, resor, kontors material och tjänster) % Sverige, 1% övriga Norden och 1% övriga Europa 1) Omfattar leverantörer med en årlig omsättning hos Södra över SEK. 2) Varav avverkningsuppdrag, leveransvirke och 140 externa leverantörer. Avverkningsuppdrag och leveransvirke omfattas inte av Södras leverantörskod. 3) Omfattar leverantörer med en årlig omsättning hos Södra över SEK, skogsvårdsentreprenörer över SEK. 4) Omfattar leverantörer med en årlig omsättning hos Södra över SEK. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

48 Hållbarhet Styrning och organisation för hållbarhet Södras vision och värdegrund är basen för all verksamhet inom koncernen. Vid sidan av Södras strategiska inriktningar och mål för hållbarhet finns ett flertal policyer och riktlinjer som anger kursen för Södras verksamhet. RAMVERK FÖR HÅLLBARHET Hållbarhet är en del av Södras koncernstrategi, mål, nyckeltal och uppföljning. I december 2017 antog styrelsen en ny hållbarhetspolicy för koncernen. Syftet med hållbarhetspolicyn är att styra och vägleda hållbarhetsarbetet inom strategiskt viktiga inriktningar för ett hållbart Södra. Den nya hållbarhetspolicyn speglar nuvarande fokus för Södras hållbarhetsarbete. Under året integrerades även de 15 koncerngemensamma hållbarhetsmålen stegvis i Södras verksamhet. Södras ramverk för hållbarhet är inspirerat av flera principer och normer; FN:s Global Compact, Sveriges nationella miljömål, regeringens handlingsplan för företagande och mänskliga rättigheter, FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, ILO:s kärnkonventioner samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Södras hållbarhetsmål är även i linje med FN:s globala mål för hållbar utveckling. Läs mer på sidan 30. Uppförandekod och leverantörskod Södras uppförandekod specificerar medarbetarnas rättigheter samt det ansvar som åligger Södras medarbetare bland annat avseende affärsprinciper, hälsa och säkerhet, arbetsvillkor, respekt för mänskliga rättigheter, miljö och hållbart skogsbruk. Södras policyer och riktlinjer gäller även för andra som representerar Södra, till exempel styrelseledamöter och förtroendevalda. Södras koncernspråk är svenska, styrande dokument översätts även till engelska. Södras leverantörskod innehåller de skyldigheter och det ansvar som åligger Södras leverantörer bland annat avseende affärsprinciper, arbetsvillkor, respekt för mänskliga rättigheter och miljö. Läs mer på sidan 44. För att öka förståelsen för uppförandekoden genomför varje medarbetare en obligatorisk webbutbildning. Koncernledning, ledningsgrupper och nyckelgrupper deltar i en fördjupad utbildning. Även styrelsen utbildas i uppförandekoden. Utbildning i leverantörskoden sker kontinuerligt för inköpsansvariga. Södras uppförandekod och leverantörskod reviderades under 2017 med förtydliganden rörande tvångsarbete, till följd av den brittiska lagstiftningen Modern Slavery Act vars syfte är att motverka slaveri och människohandel. Uppföljning av uppförandekoden Förmodade avvikelser från uppförandekoden ska i första hand rapporteras till närmaste chef, annan person i ledande ställning, Södras HR-avdelning eller till facklig representant. För rapportering av allvarliga missförhållanden finns en intern visselblåsarfunktion för Södras medarbetare och andra personer som representerar Södra. Som mottagare av anmälningar finns två utsedda visselblåsarombud i koncernen. Ett externt visselblåsarombud har anlitats som alternativ mottagare av anmälningar. Anmälningar till visselblåsarombuden utreds och eventuella åtgärder vidtas vid relevant funktion eller nivå inom Södra. Södras leverantörskod anger skyldigheter och ansvar som åligger leverantörer, bland annat vad gäller affärsprinciper, arbetsvillkor, respekt för mänskliga rättigheter och miljö. 46 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

49 Hållbarhet Vet du att... Tre av Södras hållbarhetsmål är särskilt prioriterade och likställda med de finansiella målen. STYRNING AV MILJÖASPEKTER Södras arbete med miljö- och energifrågor utgår från hållbarhetspolicyn, som tillsammans med mål och riktlinjer styr koncernens insatser på området. Miljö och energi hanteras inom ramen för verksamhetsledningssystemen för respektive affärsområde. De flesta av koncernens miljöledningssystem är certifierade enligt ISO Massabrukens och sågverkens energiledningssystem är certifierade enligt ISO Interna och externa revisioner av ledningssystemen utförs årligen. Varje affärsområde arbetar med mål inom valda områden. Reglerad verksamhet Miljötillstånd styr en stor del av den industriella verksamheten och verksamhetsledningssystemen är ett medel för att innehålla tillstånden. Södras verksamhet styrs av många lagar och regler, särskilt viktiga är skogsvårdslagen, miljöbalken och kemikalielagstiftning. Läs mer om reglerad verksamhet på sidan 23. STYRNING AV SOCIALA ASPEKTER Södras policyer och riktlinjer inom socialt ansvar omfattar bland annat arbetsmiljö, jämställdhet och inkludering samt kränkande särbehandling. Policys gäller både för ledningsgrupper, chefer och medarbetare. HR-arbetet bedrivs både centralt och verksamhetsnära för lokal förankring och genomförande. Arbetsmiljö Arbetsmiljö är en högt prioriterad fråga i Södra. Ett arbetsmiljöråd etablerades under året. Rådet är ett forum där arbetsgivare och fackliga parter belyser arbetsmiljöfrågor av långsiktig och övergripande karaktär i syfte att utveckla och stimulera arbetsmiljöarbetet. Viktiga inslag är erfarenhetsutbyte och spridning av goda exempel. I rådet ingår HR-direktör, HR-specialist, processutvecklare inom hälsa och arbetsmiljö, företagshälsovård, arbetsmiljöingenjörer, huvudskyddsombud samt fackliga parter. Massabrukens arbetsmiljöarbete bedrivs inom verksamhetsledningssystemet med certifiering enligt OHSAS Mångfald och jämställdhet Under året tog styrelsen beslut om en handlingsplan för ökad mångfald och jämställdhet i Södras medlemsorganisation. Ett av målen är att senast 2025 ska minst 40 procent av Södras förtroendevalda vara kvinnor. ORGANISATION FÖR HÅLLBARHET I december 2017 bildade Södra en ny kommunikations- och hållbarhetsstab. Staben leds av kommunikations- och hållbarhetsdirektören som ingår i koncern ledningen. Tidigare hanterades hållbarhetsfrågorna av en egen hållbarhetsstab. I den nya staben ingår en hållbarhetsavdelning, som består av hållbarhetschefen och fyra medarbetare. Avdelningen samordnar koncernens hållbarhetsarbete samt driver och stödjer utvecklingsfrågor. Hållbarhetsavdelningen ansvarar även för hållbarhetspolicyn och hållbarhetsmålen. Det direkta ansvaret för hållbarhetsfrågorna är delegerat i linjeorganisationen från vd till respektive affärsområdeschef. Södras hållbarhetsmål följdes under året upp i koncernens innovations- och hållbarhetsråd. Från och med 2018 kommer detta istället att ske i koncernledningen och innovations- och hållbarhetsrådet avvecklades under året. Södras affärsetiska råd står för utveckling och implementering av koncernens affärsetiska policyer och riktlinjer. Rådet instiftades 2015 och består av HR-direktör (ordförande), chefsjurist, ekonomi- och finansdirektör, kommunikations- och hållbarhetsdirektör samt ledningsrepresentanter för affärsområdena Södra Skog, Södra Wood och Södra Cell. Rådet sammanträder två gånger per år. Ytterligare grupperingar deltar i samordningen av hållbarhetsarbetet inom Södra. Till dessa hör det koncernövergripande hållbarhetsforumet, som startade hösten 2017, och Södras interna revisorer av verksamhetsledningssystemen som bidrar till erfarenhetsutbyte mellan affärsområdena. Inom Södra Cell finns en energikommitté och en kemikaliekommitté. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

50 Finansiella rapporter och noter Finansiella rapporter och noter Innehållsförteckning Flerårsöversikt 49 Alternativa nyckeltal 50 Övriga definitioner 51 Rapport över totalresultat för koncernen 52 Rapport över finansiell ställning för koncernen 53 Rapport över förändring i eget kapital för koncernen 55 Rapport över kassaflöden för koncernen 56 Resultaträkning för moderföretaget 57 Balansräkning för moderföretaget 58 Rapport över förändring i eget kapital för moderföretaget 60 Kassaflödesanalys för moderföretaget 61 NOTER Not 1 Väsentliga redovisnings- och värderingsprinciper 62 Not 2 Rörelsesegment 69 Not 3 Nettoomsättning 70 Not 4 Övriga intäkter 71 Not 5 Operationell leasing 71 Not 6 Anställda, personalkostnader 71 Not 7 Övriga kostnader 73 Not 8 Avskrivningar och nedskrivningar 73 Not 9 Arvode och kostnads ersättningar till revisorer 73 Not 10 Andelar i intresseföretag 73 Not 11 Resultat från finansiella poster 74 Not 12 Bokslutsdispositioner 74 Not 13 Skatter 74 Not 14 Övrigt totalresultat 75 Not 15 Förvärv/avyttring av rörelse 76 Not 16 Immateriella anläggningstillgångar 77 Not 17 Byggnader och mark 78 Not 18 Maskiner och inventarier 79 Not 19 Pågående nyanläggningar 80 Not 20 Biologiska tillgångar 80 Not 21 Finansiella placeringar 80 Not 22 Finansiell riskhantering 81 Not 23 Andra långfristiga värdepappersinnehav 84 Not 24 Långfristiga finansiella fordringar 84 Not 25 Långfristiga rörelsefordringar 84 Not 26 Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder 84 Not 27 Varulager 85 Not 28 Fordringar på koncernföretag 85 Not 29 Kortfristiga rörelsefordringar 85 Not 30 Likvida medel 86 Not 31 Eget kapital 86 Not 32 Obeskattade reserver 86 Not 33 Räntebärande skulder hos koncernföretag 86 Not 34 Räntebärande skulder 86 Not 35 Pensioner 87 Not 36 Avsättningar 89 Not 37 Långfristiga rörelseskulder 89 Not 38 Kortfristiga rörelseskulder och avsättningar 89 Not 39 Koncernföretag 90 Not 40 Ställda säkerheter 90 Not 41 Eventualförpliktelser 91 Not 42 Rapport över kassaflöden 91 Not 43 Viktiga bedömningar och antaganden 91 Not 44 Investeringsåtaganden 92 Not 45 Finansiella instrument 92 Not 46 Händelser efter balansdagen 94 Not 47 Närstående 95 Not 48 Uppgifter om moderföretaget 95 Not 49 Ändrade redovisningsprinciper 96 Förslag till vinstdisposition 97 Revisionsberättelse SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

51 Finansiella rapporter och noter Flerårsöversikt ) RESULTAT Nettoomsättning, MSEK Nettoomsättning, förändring i % Rörelseresultat före av- och nedskrivningar, MSEK Avskrivningar och nedskrivningar, MSEK Rörelseresultat, MSEK Rörelsemarginal, % neg Finansiella intäkter och kostnader, MSEK Resultat före skatt, MSEK FINANSIELL STÄLLNING Anläggningstillgångar, MSEK Varulager, MSEK Eget kapital, MSEK Avkastning på eget kapital, % neg Nettoskuld, MSEK Skuldsättningsgrad, ggr 0,3 0,3 0,1 0,1 0,1 Genomsnittligt sysselsatt kapital, MSEK Avkastning på sysselsatt kapital, % neg Balansomslutning, MSEK Soliditet, % KASSAFLÖDE Kassaflöde från den löpande verksamheten, MSEK Investeringar, MSEK Kassaflöde efter investeringar, MSEK VOLYMER Virkesvolym, milj m 3 fub 15,9 15,0 15,1 15,3 15,0 Leveranser biobränslen, m 3 s Produktion trävaror, m Produktion massa, ton Elproduktion, GWh HÅLLBARHET CO 2-fossil produktion, kton CO 2-fossil transporter, kton Skogstillväxt, m 3 sk/ha och år 6,9 6,9 6,6 6,9 6,2 Arbetsskador med frånvaro (LTA) 2), antal Arbetsskadefrekvens (LTAR) 3) ÖVRIGT Vinstdelning, MSEK Antal medlemmar Ansluten medlemsareal, ha Medlemmars virkesleveranser, milj m 3 fub 9,7 9,4 9,4 9,0 8,1 Antal anställda USD/SEK (snittkurs) 8,55 8,56 8,43 6,86 6,51 EUR/SEK (snittkurs) 9,64 9,47 9,35 9,10 8,65 NBSK (snittkurs USD/ton) ) Från och med 2017 har redovisningsprincipen för Södra Cells planerade underhållsstopp ändrats så att kostnaden belastar resultatet aktuellt år istället för att som tidigare tillgångsföras som förbättringsutgift som sedan skrevs av över tiden fram till nästa underhållsstopp. Jämförelsesiffror som påverkas har endast omräknats för 2016 medan är avstämbara mot historiska rapporter. 2) LTA (lost-time-accident): arbetsskada med frånvaro. 3) LTAR (lost-time-accident rate): antal arbetsskador med frånvaro per miljon arbetade timmar. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

52 Finansiella rapporter och noter Alternativa nyckeltal Södra styr verksamheten genom analys av nyckeltal. Vissa av dessa finansiella nyckeltal är definierade eller anges i tillämpliga regler för finansiell information eller framgår av andra gällande lagar. Andra benämns alternativa nyckeltal. Södra använder följande alternativa nyckeltal och anser att dessa ger värdefull kompletterande information för att bedöma Södras utveckling. NETTOOMSÄTTNING, FÖRÄNDRING I % Ingående Utgående Förändring Förklaring Visar Södras tillväxt. Definition Årets nettoomsättning i relation till föregående års netto omsättning. RÖRELSERESULTAT FÖRE AV- OCH NEDSKRIVNINGAR, MSEK ) Rörelseresultat Av- och nedskrivningar EBITDA Förklaring Ett komplement till rörelseresultatet som förenklat visar vad i resultatet som är kassaflödespåverkande. Definition Rörelseresultat exklusive avskrivningar och nedskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar. RÖRELSEMARGINAL, % ) Rörelseresultat Nettoomsättning Rörelsemarginal neg Förklaring Rörelsemarginalen visar det procentuella överskott som varje omsättningskrona ger efter avdrag för rörelsens kostnader inklusive avskrivningar. Detta överskott ska täcka räntekostnader och skatt samt ge en acceptabel vinst. Måttet är lämpligt både för en översiktlig trendanalys över utvecklingen i Södra och vid en jämförelse med andra företag. Definition Rörelseresultat i procent av nettoomsättning. AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, % ) Eget kapital IB Eget kapital UB Genomsnittligt eget kapital Resultat före skatt Schablonskatt 22% Avkastning neg Förklaring Avkastning på eget kapital är ett mått på hur Södra förräntar medlemmarnas kapital. Definition Resultat efter finansnetto med avdrag för 22 procent schablonskatt i förhållande till genomsnittligt eget kapital. NETTOSKULD, MSEK Räntebärande avsättningar 12 3 Räntebärande skulder Finansiella fordringar Kortfristiga placeringar och likvida medel Nettoskuld Förklaring Visar Södras finansiella styrka då kortfristiga placeringar och likvida medel överstiger upplåningen. Definition Utgörs av räntebärande skulder med avdrag för räntebärande tillgångar och likvida medel. 1) Från och med 2017 har redovisningsprincipen för Södra Cells planerade underhållsstopp ändrats så att kostnaden belastar resultatet aktuellt år istället för att som tidigare tillgångsföras som förbättringsutgift som sedan skrevs av över tiden fram till nästa underhållsstopp. Jämförelsesiffror som påverkas har endast omräknats för 2016 medan är avstämbara mot historiska rapporter. 50 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

53 Finansiella rapporter och noter SKULDSÄTTNINGSGRAD, GGR ) Nettoskuld Eget kapital Skuldsättningsgrad 0,3 0,3 0,1 0,1 0,1 Förklaring Skuldsättningsgraden visar Södras finansiella styrka och är tillsammans med soliditeten ledningens mest använda mått för att följa skuldsättningsnivån. Definition Nettoskuld i förhållande till eget kapital. SYSSELSATT KAPITAL, MSEK ) Tillgångarna Finansiella tillgångar Avsättningar 2) Skatt 2) Rörelseskulder Sysselsatt kapital Genomsnitt Förklaring Sysselsatt kapital visar vilket kapital som används i Södra och utgör en komponent i Avkastning på sysselsatt kapital. Definition Immateriella och materiella anläggningstillgångar, biologiska tillgångar, varulager och övriga operativa tillgångar minskat med rörelseskulder och nettoskatteskuld. Alternativt uttryckt som tillgångar (balansomslutningen) minskat med finansiella tillgångar, avsättningar, skatt och rörelseskulder. AVKASTNING PÅ SYSSELSATT KAPITAL, % ) Genomsnittligt sysselsatt kapital Rörelseresultat Avkastning neg Förklaring Avkastning på sysselsatt kapital är ett mått på hur Södra förräntar det kapital som binds i verksamheten. Definition Rörelseresultat i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. SOLIDITET, % ) Eget kapital Tillgångar Soliditet Förklaring Ett etablerat och centralt mått på Södras finansiella styrka. Visar hur stor del av de totala tillgångarna som har kunnat finansieras med eget kapital. Måttet visar betalningsförmågan på lång sikt då eventuella kommande förluster avräknas mot det egna kapitalet. Definition Eget kapital uttryckt i procent av balansomslutningen. 1) Från och med 2017 har redovisningsprincipen för Södra Cells planerade underhållsstopp ändrats så att kostnaden belastar resultatet aktuellt år istället för att som tidigare tillgångsföras som förbättringsutgift som sedan skrevs av över tiden fram till nästa underhållsstopp. Jämförelsesiffror som påverkas har endast omräknats för 2016 medan är avstämbara mot historiska rapporter. 2) Beaktas ej i beräkning av Operativt kapital. Övriga definitioner Avkastning på operativt kapital Rörelseresultat i förhållande till genomsnittligt operativt kapital. Eget kapital Eget kapital i koncernen är lika med beskattat eget kapital ökat med eget kapitalandelen av obeskattade reserver samt innehav utan bestämmande inflytande. Eget kapital består av medlemsinsatser, såväl inbetalda som emitterade samt den intjäning som skett ackumulerat under årens lopp och som inte utdelats till medlemmarna. Operativt kapital Immateriella och materiella anläggningstillgångar, biologiska tillgångar, varulager och övriga operativa tillgångar minskat med rörelseskulder och från och med 2014 även med koncernbidrag. Utdelning I utdelningen ingår utdelning på inbetalt insatskapital, utdelning genom insats och utdelning på virkesleveranser. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

54 Finansiella rapporter och noter Rapport över totalresultat för koncernen MSEK Not Nettoomsättning 2, Övriga intäkter Förändring av lager av färdiga produkter och produkter i arbete Aktiverat arbete Råvaror och förnödenheter Handelsvaror Frakter och transporter Personalkostnader Övriga kostnader 5, 7, Avskrivningar och nedskrivningar Andelar i intresseföretags resultat Rörelseresultat Finansiella intäkter 5 22 Finansiella kostnader Finansnetto Resultat före skatt Skatt Årets resultat Övrigt totalresultat Aktuariella vinster och förluster Skatt hänförligt till poster som inte kommer att omklassificeras till resultatet Poster som inte kommer att omklassificeras till resultatet Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter 8 27 Omvärdering till verkligt värde av finansiella tillgångar som kan säljas 0 0 Andel i intresseföretags övriga totalresultat 0 Skatt hänförligt till poster som kommer att omklassificeras till resultatet 0 0 Poster som kommer att omklassificeras till resultatet 8 27 Årets övrigt totalresultat Årets summa totalresultat Resultat hänförligt till: Moderföretaget Årets resultat Årets summa totalresultat hänförligt till: Moderföretagets ägare Årets summa totalresultat SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

55 Finansiella rapporter och noter Rapport över finansiell ställning för koncernen 31 december, MSEK Not TILLGÅNGAR 15, 44, 45 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Goodwill Övriga immateriella anläggningstillgångar Summa immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Maskiner och inventarier Pågående nyanläggningar Summa materiella anläggningstillgångar Biologiska tillgångar Aktier och andelar i intresseföretag Finansiella placeringar Långfristiga rörelsefordringar Uppskjutna skattefordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager Skattefordringar Kortfristiga rörelsefordringar Kortfristiga placeringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

56 Finansiella rapporter och noter > Rapport över finansiell ställning för koncernen, forts. 31 december, MSEK Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Insatskapital Övrigt tillskjutet kapital Reserver Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat Eget kapital hänförligt till moderföretagets ägare Summa eget kapital Skulder 15, 44, 45 Långfristiga skulder Långfristiga räntebärande skulder 22, Avsättning för pensioner Långfristiga avsättningar Uppskjutna skatteskulder Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Kortfristiga räntebärande skulder Skatteskulder Kortfristiga rörelseskulder och avsättningar 36, Summa kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

57 Finansiella rapporter och noter Rapport över förändring i eget kapital för koncernen EGET KAPITAL HÄNFÖRLIGT TILL MODERFÖRETAGETS ÄGARE MSEK Övrigt tillskjutet kapital Omräknings - reserv Insatskapital Verkligtvärdereserv Balanserade vinstmedel inkl årets resultat Totalt eget kapital Ingående balans Årets resultat Årets övriga totalresultat Årets totalresultat Av medlemmar inbetalt insatskapital Till medlemmar utbetalt insatskapital Utdelning till medlemmar Insatsemission Utgående balans MSEK Ingående balans Effekt byte av redovisningsprincip princip för redovisning av planerade underhållsstopp Justerad ingående balans Årets resultat Årets övriga totalresultat Årets totalresultat Av medlemmar inbetalt insatskapital Till medlemmar utbetalt insatskapital Utdelning till medlemmar Insatsemission Avsättning till bundna fonder Utgående balans För kompletterande uppgifter se not 31 Eget kapital och not 14 beträffande övrigt totalresultat. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

58 Finansiella rapporter och noter Rapport över kassaflöden för koncernen MSEK Not Den löpande verksamheten Resultat före skatt Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar Nedskrivningar av anläggningstillgångar Värdeförändring av kortfristiga placeringar Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar Övriga ej kassaflödespåverkande poster Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Förändring av Varulager (ökning ) Rörelsefordringar (ökning ) Rörelseskulder (ökning +) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av dotter- och intresseföretag Avyttring företag Förvärv övriga finansiella anläggningstillgångar 3 12 Avyttring övriga finansiella anläggningstillgångar 1 Investeringar i immateriella anläggningstillgångar 9 Investeringar i materiella anläggningstillgångar Avyttring av materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Kassaflöde efter investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Inbetalning av insatskapital Återbetalning av insatskapital Utbetald utdelning Förändring av lån från medlemmar Nya lån Amortering av övriga lån Erhållen utdelning 28 Förändring av kortfristiga placeringar med löptid > 90 dagar Kassaflöde från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid periodens början Kursdifferenser i likvida medel 4 15 Likvida medel vid periodens slut SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

59 Finansiella rapporter och noter Resultaträkning för moderföretaget MSEK Not Nettoomsättning 2, Förändring av lager av färdiga produkter och produkter i arbete Aktiverat arbete Övriga intäkter Råvaror och förmödenheter Övriga externa kostnader 5, Personalkostnader Avskrivningar och nedskrivningar Övriga rörelsekostnader Rörelseresultat Resultat från andelar i koncernföretag Resultat från andelar i intresseföretag Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Finansnetto Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Resultat före skatt Skatt Årets resultat Årets resultat överensstämmer med Årets totalresultat. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

60 Finansiella rapporter och noter Balansräkning för moderföretaget 31 december, MSEK Not TILLGÅNGAR 44 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Övriga immateriella anläggningstillgångar 6 7 Summa immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Maskiner och inventarier Pågående nyanläggningar Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Långfristiga fordringar hos koncernföretag 7 Aktier och andelar i intresseföretag Kapitalförsäkringar Andra långfristiga värdepappersinnehav Andra långfristiga fordringar Uppskjutna skattefordringar Summa finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager Kortfristiga fordringar Räntebärande fordringar hos koncernföretag Aktuella skattefordringar Rörelsefordringar 28, Summa kortfristiga fordringar Kortfristiga finansiella placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

61 Finansiella rapporter och noter 31 december, MSEK Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Insatskapital Förlagsinsatser 130 Reservfond Summa bundet eget kapital Fritt eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Summa fritt eget kapital Summa eget kapital Obeskattade reserver Avsättningar Avsättningar för pensioner Långfristiga övriga avsättningar Summa avsättningar Långfristiga skulder Långfristiga räntebärande skulder hos koncernföretag Långfristiga räntebärande skulder Långfristiga rörelseskulder 16 Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Kortfristiga räntebärande skulder hos koncernföretag Kortfristiga räntebärande skulder Kortfristiga rörelseskulder och avsättningar 36, Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Information om moderföretagets ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

62 Finansiella rapporter och noter Rapport över förändring i eget kapital för moderföretaget MSEK Insatskapital Bundet eget kapital Förlagsinsatser Reservfond Fritt eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Totalt eget kapital Ingående balans Överföring av periodens resultat Årets resultat Summa eget kapital exklusive ägartransaktioner Av medlemmar inbetalt insatskapital Till medlemmar utbetalt insatskapital Vinstdisposition Utdelning till medlemmar Utdelning på förlagsinsatser 7 7 Insatsemission Avsättning till bundna fonder Utbetalda förlagsinsatser Utgående balans Ingående balans Överföring av periodens resultat Årets resultat Summa eget kapital exklusive ägartransaktioner Av medlemmar inbetalt insatskapital Till medlemmar utbetalt insatskapital Vinstdisposition Utdelning till medlemmar Utdelning på förlagsinsatser Insatsemission Avsättning till bundna fonder Fusionsresultat Utgående balans För kompletterande uppgifter, se not 31 Eget kapital. Årets resultat överensstämmer med Årets totalresultat. 60 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

63 Finansiella rapporter och noter Kassaflödesanalys för moderföretaget MSEK Not Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar enligt plan Nedskrivningar Återförd nedskrivning 40 Värdeförändring av kortfristiga placeringar 1 4 Resultat vid avyttring av anläggningstillgångar 8 14 Resultat vid försäljning av koncernföretag Övriga ej kassaflödespåverkande poster Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Förändring av Varulager (ökning ) Rörelsefordringar (ökning ) Rörelseskulder (ökning +) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv intresseföretag/koncernföretag Avyttring av aktier i dotterföretag 239 Erhållna koncernbidrag Lämnade koncernbidrag 14 Investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar Avyttring av materiella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella anläggningstillgångar 3 12 Minskning av finansiella fordringar 7 4 Kassaflöde från investeringsverksamheten Kassaflöde efter investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Inbetalning av insatskapital Återbetalning av insatskapital Återbetalning förlagsinsatser 130 Utbetald utdelning Förändring av lån från medlemmar Nya lån Amortering lån 1 4 Förändring av kortfristiga placeringar med löptid > 90 dagar Kassaflöde från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid periodens början Likvida medel vid periodens slut SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

64 Finansiella rapporter och noter Noter Not 1 Väsentliga redovisnings- och värderingsprinciper ALLMÄN INFORMATION Södra Skogsägarna ekonomisk förening har som ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att handla med och förädla skogsråvara, åstadkomma tryggad avsättning till marknadsmässiga priser av medlemmarnas skogsprodukter, verka för hög och värdefull skogsproduktion med natur- och kulturhänsyn, stödja och utveckla enskilt skogsbruk, bevaka och främja medlemmarnas näringspolitiska intressen samt bedriva en med detta förenlig verksamhet. Koncernen har tre affärsområden: Södra Skog, Södra Wood, och Södra Cell, som köper och förädlar skogsråvara till trävaror, interiörträprodukter och pappers- och dissolvingmassa (textilmassa). Årsredovisningen och koncernredovisningen avseende verksamhetsåret 2017 har godkänts för utfärdande av styrelsen och verkställande direktören den 12 februari Koncernens rapport över totalresultatet och rapport över finansiell ställning samt moderföretagets resultat- och balansräkning blir föremål för beslut om fastställande av föreningsstämman den 23 maj ÖVERENSSTÄMMELSE MED NORMGIVNING OCH LAG Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) Europeiska kommissionen med vissa kompletterande krav i årsredovisningslagen. De standarder och tolkningsuttalande som tillämpas är de som var gällande och antagna av EU den 1 januari Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats. Angivna redovisningsprinciper har, med de undantag som närmare beskrivs, tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter. Koncernens redovisningsprinciper har konsekvent tillämpats av koncernföretag och intresseföretag. Moderföretaget har upprättat årsredovisningen enligt årsredovisningslagen ÅRL (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings utgivna rekommendation RFR 2, Redovisning för juridiska personer. Moderföretaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges i avsnittet Moderföretagets redovisnings- och värderingsprinciper. VÄRDERINGSGRUNDER VID UPPRÄTTANDET AV DE FINANSIELLA RAPPORTERNA Tillgångar och skulder redovisas till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder samt biologiska tillgångar som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella tillgångar klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet och finansiella tillgångar som kan säljas. FUNKTIONELL VALUTA OCH RAPPORTERINGSVALUTA Företagen i koncernen upprättar sina finansiella rapporter i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt, den så kallade funktionella valutan. Rapporterna utgör grunden för koncernredovisningen. Koncernredovisningen upprättas i svenska kronor som är moderföretagets funktionella valuta och rapporteringsvaluta. Samtliga belopp är angivna i MSEK om inte annat anges. BEDÖMNINGAR OCH UPPSKATTNINGAR I DE FINANSIELLA RAPPORTERNA Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar, uppskattningar och antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Det verkliga ut fallet kan avvika från detta. Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om den endast påverkat denna period, eller i den period ändringen avser och framtida perioder om ändringen har sådan påverkan. Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS, med betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i det påföljande årets finansiella rapporter, beskrivs närmare i not 43 Viktiga bedömningar och antaganden. ÄNDRINGAR I REDOVISNINGSPRINCIPER OCH UPPLYSNINGAR Nya eller ändrade redovisningsstandarder som tillämpas Nedan anges de standarder och tillägg som har inverkan på koncernens finansiella rapporter och tillämpas för första gången under räkenskapsåret som började den 1 januari 2017: Redovisning av uppskjutna skattefordringar för orealiserade förluster Ändringar i IAS 12 Inkomstskatter Ändringar i IAS 7 Rapport över kassaflöden (upplysningsinitiativet) Årliga förbättringscykler av IFRS Ändringarna i dessa tillägg har inte haft någon väsentlig inverkan på redovisning, värderingar eller upplysningskrav i den finansiella rapporteringen. Nya standarder och tolkningar som ännu inte tillämpats Ett antal nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden träder i kraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga från och med räkenskapsår efter 2017 planeras inte att förtidstillämpas och ingen av dessa förväntas ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter med undantag av de som följer nedan: IFRS 9 Finansiella instrument avser ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering, från den 1 januari 2018 och godkändes av EU i december Förändringarna i IFRS 9 berör främst tre olika områden; klassificering och värdering, nedskrivningar och säkringsredovisning. IFRS 9 innebär ett nytt angreppssätt vad gäller klassificering och värdering och där företagets övergripande affärsmodell samt tillgångens karaktär påverkar klassificering och värdering av finansiella tillgångar i form av skuldinstrument, såsom exempelvis kundfordringar, lånefordringar och placeringar i obligationer. Vidare innebär en ny nedskrivningsmodell att förväntade kreditförluster ska reserveras istället för endast inträffade förlusthändelser. Dessutom sker förändringar i möjligheterna till säkringsredovisning. Koncernen har analyserat dess finansiella tillgångar och skulder och effekten från antagandet av den nya standarden från och med den 1 januari 2018 beskrivs nedan. Några väsentliga effekter har inte identifierats vid övergången till den nya standarden och effekter har ej kvantifierats då dessa bedömts som oväsentliga. Koncernens skuldinstrument som för närvarande klassificeras som Finansiella tillgångar som kan säljas bedöms fortsatt kunna möta de nya kraven på klassificering där förändringar i verkliga värdet redovisas i övrigt totalresultat. Sålunda kommer det inte bli någon förändring i redovisningen av dessa tillgångar. Samtliga investeringar i egetkapitalinstrument som omfattas av IFRS 9 ska värderas till verkligt värde i rapporten över finansiell ställning och värdeförändringar redovisas direkt i resultatet. Koncernen innehar onoterade aktier och andelar till ett värde av 20 MSEK där anskaffningsvärdet fortsatt bedöms vara den bästa uppskattningen av verkligt värde. För koncernens finansiella skulder har ingen påverkan identifierats vid övergången till den nya standarden. Förändringarna i standarden vad gäller säkringsredovisning innebär större möjligheter för koncernen att avspegla riskhanteringsverksamheten i de finansiella rapporterna genom att matcha vinster eller förluster på säkringsinstrument mot vinster och förluster på de riskexponeringar som 62 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

65 Finansiella rapporter och noter > forts. not 1 säkras och redovisa dessa enligt regelverket för säkringsredovisning. Regelverket är frivilligt och någon väsentlig effekt i öppningsbalansen förväntas ej. Den nya nedskrivningsmodellen innebär att redovisning kommer ske utifrån förväntade kreditförluster istället för inträffade förluster. Någon väsentlig effekt i öppningsbalansen förväntas ej. De utökade upplysningskrav som följer av den nya standarden kommer innebära förändringar i kommande finansiella rapporter. IFRS 9 ska tillämpas retroaktivt med vissa praktiska undantag som framgår av standarden. Koncernen kommer inte omräkna tidigare perioder. IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder, ersätter från och med 2018 existerande standarder relaterade till intäktsredovisning, såsom IAS 18 Intäkter, IAS 11 Entreprenadavtal och IFRIC 15 Avtal om uppförande av fastighet. IFRS 15 baseras på att intäkt redovisas när kontroll över vara eller tjänst överförs till kunden, vilket skiljer sig från existerande bas i överföring av risker och förmåner. IFRS 15 inför nya sätt att fastställa hur och när intäkter ska redovisas, vilket innebär nya tankesätt jämfört med hur intäkter redovisas idag. Koncernen har utfört en omfattande analys av koncernens intäktsredovisning och varken kvalitativa eller kvantitativa effekter från antagandet av den nya standarden den 1 januari 2018 har identifierats. Koncernen kommer använda framåtriktad retroaktiv övergångsmetod men då inga effekter har identifierats kommer ingående balans 2018 att vara identisk med utgående balans De utökade upplysningskrav som följer av den nya standarden kommer innebära förändringar i kommande finansiella rapporter. Följande redovisningsprinciper kommer användas från och med antagandet av IFRS 15 den 1 januari 2018: Nettoomsättning: Intäkter från försäljning av varor för de huvudsakliga verksamheterna som omfattar försäljning av timmer, massaved och biobränsle; sågade, hyvlade och impregnerade trävaror; interiörträprodukter samt barr-, löv- och textilmassa redovisas när köparen erhåller kontroll över en tillgång (vara eller tjänst). Kontroll erhålls när köparen kan styra användningen av tillgången och erhåller all framtida nytta av den. Intäkter från tjänsteuppdrag, huvudsakligen omfattande skogliga tjänster såsom avverkning, skogsbruksplaner, markberedning m m, redovisas i årets resultat enligt samma princip som för försäljning av varor. Varje löfte om att överföra en tillgång till en kund som är distinkt från andra åtaganden i ett avtal utgör ett prestationsåtagande. Varje distinkt prestationsåtagande redovisas för sig. Ett åtagande är uppfyllt när kunden erhåller kontrollen över tillgången. Överföring av kontroll över varor och tjänster till köparen kan ske både över tid eller vid en viss tidpunkt. Fastställande sker vid kontraktsstart huruvida varje distinkt prestationsåtagande i ett avtal kommer att uppfyllas över tid eller vid viss tidpunkt. Vid försäljning av skogliga tjänster redovisas intäkter över tid då kunden erhåller och förbrukar fördelarna som tillhandahålls samtidigt. Vid försäljning av företagets övriga huvudsakliga verksamheter redovisas intäkter vid viss tidpunkt. Södra bedömer att denna tidpunkt i huvudsak inträffar vid leverans till kund i enlighet med aktuella leveransvillkor i ingångna avtal. Intäkter redovisas till transaktionspris, vilket utgörs av den ersättning koncernen förväntar sig ha rätt att erhålla i utbyte mot att överföring av varor och tjänster sker. Vid fastställande av transaktionspriset beaktas främst eventuella rabatter men även pengars tidsvärde vid längre avtal. Transaktionspriset justeras inte för kundens kreditrisk utan en eventuell nedskrivning av en ersättning görs enligt IFRS 9 och kreditförlusten redovisas som nedskrivning i resultaträkningen. För de prestationsåtaganden där intäkter ska redovisas över tid bedömer Södra att i huvudsak är en produktionsmetod mest lämplig och som en praktisk lösning redovisa intäkter till det belopp som företaget har rätt att fakturera. För entreprenaduppdrag är dock bedömningen att en inputmetod är mest lämplig. Betalning sker utifrån överenskomna betalningsvillkor i ingångna avtal, vilket i normalfallet sker vid en tidpunkt som inträffar efter det att leverans har skett. Några finansieringslösningar finns inte inom Södra koncernen. Nettoomsättningen innefattar fakturerad försäljning avseende huvudaktiviteter. Huvuddelen av koncernens intäkter kommer från försäljning av tillverkade varor. I nettoomsättning ingår dessutom intäkter för el och fjärrvärme, sålda och levererade elcertifikat, utsläppsrätter, ersättningar för leveranskostnader och försäljningskommissioner. Intäkterna redovisas exklusive mervärdesskatt eftersom koncernen inte uppbär skatten för egen räkning utan agerar ombud för staten. Övriga intäkter: Som övriga intäkter redovisas intäkter från aktiviteter utanför företagets huvudsakliga verksamhet. De utgörs främst av hyresoch arrendeintäkter, försäkringsersättningar och realisationsvinster på materiella anläggningstillgångar. I övriga intäkter ingår valutakursvinster avseende rörelserelaterade fordringar och skulder, vilka uppstår vid omräkning till balansdagens kurs och vinst på derivat som inte säkringsredovisas. Därutöver redovisas andra intäkter och vinster från aktiviteter utanför företagets huvudsakliga verksamhet. IFRS 16 Leasing publicerades i januari 2016 och innebär att majoriteten av koncernens leasingkontrakt skall redovisas i balansräkningen då distinktionen mellan operationell och finansiell leasing tas bort. Standarden träder i kraft den 1 januari 2019 och koncernen har ej vid detta tillfälle avsikt att förtidstillämpa IFRS 16. Val av övergångsmetod är ännu ej beslutad. På rapportdagen har koncernen 295 MSEK i ej uppsägningsbara operationella leasingkontrakt, se not 5. Av dessa bedöms cirka 5 10 % relateras till kortfristiga leasingavtal och avtal av mindre värde som fortsatt kommer redovisas som en kostnad i resultaträkningen. Det finns inga andra standarder som ännu ej trätt i kraft som bedöms ha väsentlig effekt på koncernen, varken gällande räkenskapsåret eller kommande räkenskapsår. KLASSIFICERING Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som återvinns eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Av stadgarna framgår att stämmobeslut ska föregå utbetalning av insats kapital. Södra klassificerar därmed insatskapital som eget kapital. Virkesinköp från medlemmarna grundas på marknadsmässig prissättning. Utdelning baserad på virkesleveranser klassificeras som utdelning och redovisas i eget kapital. RÖRELSESEGMENT Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet i vilken det kan generera intäkter och ådra sig kostnader och för vilket det finns fristående finansiell information. Ett rörelsesegments resultat följs upp av företagets högsta verkställande beslutsfattare för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Se not 2 Rörelsesegment för indelning och presentation av rörelsesegment. Koncernens verksamhet är indelad i följande rörelsesegment: Södra Skog försörjer koncernens industrier med virkesråvara, bedriver extern handel med virkesråvara och biobränslen och tillhandahåller skoglig service till medlemmarna. Södra Wood producerar sågade och hyvlade trävaror, främst för konstruktionsändamål och annan byggverksamhet, vid sågverk i södra Sverige och Finland samt producerar ett brett sortiment interiörprodukter i trä, bland annat list, panel, golv och inredningsdetaljer. Södra Cell är en av världens största tillverkare av pappersmassa för avsalumarknaden. Massan säljs främst till europeiska pappersbruk som tillverkar finpapper, magasinspapper, mjukpapper och specialprodukter. Övriga segment inkluderar verksamheterna som bedrivs i Trivselhus, Södra Vind och Södra Medlemsel. Allt annat, benämnt Koncerngemensamt, innefattar koncernens finansverksamhet samt övriga koncerngemensamma funktioner som företagsledning, staber och serviceenheter. De svenska verksamheterna i Södra Skog, Södra Wood och Södra Cell ingår i moderföretaget. FÖRDELNING PER SEGMENT I segmentens resultat, tillgångar och skulder har direkt hänförbara poster inkluderats. Räntebärande fordringar och skulder, pensionsavsättningar samt likvida medel och skatter ingår inte. I segmentens investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar ingår samtliga investeringar. Redovisningsprinciperna för segmenten överensstämmer med koncernens. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

66 Finansiella rapporter och noter > forts. not 1 KONSOLIDERINGSPRINCIPER Dotterföretag Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från moderföretaget Södra Skogsägarna ekonomisk förening. Bestämmande inflytande uppnås när koncernen är exponerad för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt engagemang i företaget och kan påverka avkastningen med hjälp av sitt bestämmande inflytande. Ett inflytande uppstår när koncernen har befintliga rättigheter som gör att den kan styra den relevanta verksam heten, det vill säga den verksamhet som i väsentlig grad påverkar företagets avkastning. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras. Rörelseförvärv Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Det innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder. I förvärvsanalysen fastställs det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar och övertagna skulder samt eventuella innehav utan bestämmande inflytande. Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, redovisas direkt i årets resultat. Vid rörelseförvärv där överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och verkligt värde på tidigare ägd andel (vid stegvisa förvärv) överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ, så kallat förvärv till lågt pris, redovisas denna direkt i årets resultat. Överförd ersättning vid förvärvet inkluderar inte betalning som avser reglering av tidigare affärsförbindelser. Sådan reglering redovisas i resultatet. Villkorad köpeskilling redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. I de fall villkorad köpeskilling klassificeras som egetkapitalinstrument, görs ingen omvärdering och reglering görs inom eget kapital. För övriga villkorade köpeskillingar omvärderas dessa vid varje rapporttidpunkt och förändringen redovisas i årets resultat. I de fall förvärvet inte avser 100 procent av dotterföretaget uppkommer innehav utan bestämmande inflytande. Det finns två alternativ att redovisa detta. Alternativen är att redovisa innehav utan bestämmande inflytandes andel av proportionella nettotillgångar eller att redovisa innehav utan bestämmande inflytande till verkligt värde, vilket innebär att innehav utan bestämmande inflytande har andel i goodwill. Valet mellan alternativen att redovisa innehav utan bestämmande inflytande görs inom Södra förvärv för förvärv. Vid förvärv som sker i steg fastställs goodwill den dag bestämmande inflytande uppkommer. Tidigare innehav värderas till verkligt värde och värde förändringen redovisas i årets resultat. Vid avyttring som leder till att bestämmande inflytande förloras men där det finns ett kvarstående innehav, värderas innehavet till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat. Dotterföretags finansiella rapporter inkluderas i koncernredovisningen från förvärvstidpunkten till det datum bestämmande inflytande upphör. I de fall dotterföretagets redovisningsprinciper inte överensstämmer med koncernens redovisningsprinciper har justeringar gjorts till koncernens redovisningsprinciper. Förlust hänförlig till innehav utan bestämmande inflytande fördelas till innehav utan bestämmande inflytande trots att innehav utan bestämmande inflytande kommer att redovisas som en debetpost under eget kapital. FÖRÄNDRINGAR AV INNEHAV UTAN BESTÄMMANDE INFLYTANDE Förvärv och avyttring av innehav utan bestämmande inflytande redovisas som en transaktion inom eget kapital, det vill säga mellan moderföretagets ägare (inom balanserade vinstmedel) och innehav utan bestämmande inflytande. INTRESSEFÖRETAG Aktieinnehav i intresseföretag, i vilka koncernen har lägst 20 procent och högst 50 procent av rösterna, eller på annat sätt har ett betydande inflytande och ägandet utgör ett led i en varaktig förbindelse, redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Det innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktier i intresseföretag motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens eget kapital samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvar varande koncernmässiga över- och undervärden. I Rapport över totalresultat för koncernen redovisas som Andelar i intresseföretags resultat koncernens andel hänförlig till moderföretagsägarna, justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar och upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden. Resultatandelarna minskade med erhållen utdelning från intresseföretagen utgör den huvudsakliga förändringen av redovisat värde på andelar i intresseföretag. Eventuell skillnad vid förvärvet mellan anskaffningsvärde för innehavet och ägarföretagets andel av verkligt nettovärde av intresseföretagets identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas enligt samma principer som vid förvärv av dotterföretag. När koncernens andel av redovisad förlust i intresseföretag överstiger redovisat värde på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde till noll. Avräkning för förlust sker även mot långfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering i intresseföretaget. Fortsatta förluster redovisas bara om koncernen har lämnat garantier för att täcka dem. Kapital andelsmetoden tillämpas fram till dess betydande inflytande upphör. TRANSAKTIONER SOM ELIMINERAS VID KONSOLIDERING Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster vid transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. Orealiserade vinster vid transaktioner med intresseföretag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster. UTLÄNDSK VALUTA Transaktioner i utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till valuta kursen på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer företagen bedriver verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till valuta kursen på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning redovisas i resultatet. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiskt anskaffningsvärde omräknas till valuta kursen vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde omräknas till den funktionella valutan till kursen vid tidpunkten för värdering till verkligt värde. UTLÄNDSKA VERKSAMHETERS FINANSIELLA RAPPORTER Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga övervärden, omräknas från utlandsverksam hetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, SEK, till valutakursen på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av valutakurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser vid valutaomräkning av utlandsverksamhet redo visas i övrigt totalresultat och ackumuleras i omräkningsreserven inom eget kapital. Vid avyttring av utlandsverksamhet omklassificeras ackumulerade omräkningsdifferenser hänförliga till den avyttrade utlandsverksamheten från eget kapital till årets resultat som en justering vid samma tidpunkt som vinst eller förlust på försäljningen redovisas. INTÄKTER Nettoomsättning Intäkter från försäljning av varor för de huvudsakliga verksamheterna som omfattar försäljning av timmer, massaved och biobränsle; sågade, hyvlade och impregnerade trävaror; interiörträprodukter samt barr-, lövoch textilmassa och redovisas i årets resultat när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen. Intäkter från tjänsteuppdrag, huvudsakligen omfattande skogliga tjänster såsom avverkning, skogsbruksplaner, markberedning m m, redovisas i årets resultat när tjänsterna utförts. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska för delarna inte kommer att tillfalla koncernen. Om det råder betydande osäker het avseende betalning, vidhängande kostnader eller risk för returer och om koncernen behåller ett engage- 64 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

67 Finansiella rapporter och noter > forts. not 1 mang i den löpande förvaltningen som vanligtvis förknippas med ägandet sker ingen intäktsföring. Intäkterna red o visas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller förväntas komma att erhållas. Nettoomsättningen innefattar fakturerad försäljning avseende huvudaktiviteter. Huvuddelen av koncernens intäkter kommer från försäljning av tillverkade varor. I nettoomsättning ingår dessutom intäkter för sålda och levererade elcertifikat, utsläppsrätter, ersättningar för leveranskostnader och försäljningskommissioner. Intäkterna redovisas exklusive mervärdesskatt med avdrag för lämnade varurabatter och liknande intäktsreduktioner. Övriga intäkter Som övriga intäkter redovisas intäkter från aktiviteter utanför företagets huvud sakliga verksamhet. De utgörs främst av hyres- och arrendeintäkter, försäkrings ersättningar och realisationsvinster på materiella anläggningstillgångar. I övriga intäkter ingår valutakursvinster avseende rörelserelaterade fordringar och skulder, vilka uppstår vid omräkning till balansdagens kurs och vinst på derivat som inte säkringsredovisas. Därutöver redovisas andra intäkter och vinster från aktiviteter utanför företagets huvudsakliga verksamhet. LEASING I koncernredovisningen klassificeras leasing antingen som finansiell eller operationell. Finansiell leasing föreligger då ekonomiska risker och förmåner som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren. Om så inte är fallet är det fråga om operationell leasing. Tillgångar som förhyrs enligt finansiella leasingavtal redovisas som tillgång i Rapport över finansiell ställning för koncernen. Förpliktelsen att betala framtida leasing avgifter redo visas som lång- och kortfristig skuld. Minimileasavgifterna fördelas mellan räntekostnad och amortering på den utestående skulden. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisnings period belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redo visade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer. Vid operationell leasing kostnadsförs leasingavgiften linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna vid tecknande av avtal redovisas som en minskning av leasingavgiften. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer. FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter och räntekostnader, utdelningsintäkter och omvärderingar avseende vissa finansiella instrument värderade till verkligt värde samt realiserade och orealiserade valutakursvinster och valutakursförluster hänförliga till finansverksamheten. Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader för skulder beräknas med tillämpning av effektivräntemetoden. Utdelningsintäkt redovisas när utdelningen har fastställts och rätten att erhålla betalning bedöms som säker. Emissionsutgifter och uppläggningsavgifter för upptagna lån periodiseras över lånets löptid med tillämpning av effektivräntemetoden. SKATTER Koncernens totala skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomst skatt redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatte effekt redo visas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Till aktuell skatt hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Vid beräkning av aktuell skatt har reglerna för ekonomiska föreningar tillämpats. Dessa innebär att årets förslag till utdelning för verksamhetsåret (som kommer att utbetalas efterföljande år) är avdragsgill vid beskattningen redan innevarande år och har avdragits vid beräkning av aktuell skatt. Avdraget har påverkat den redovisade skattekostnaden i årets resultat. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Temporära skillnader beaktas inte för skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill och inte heller vid första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelse förvärv, som vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat. Vidare beaktas inte temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig tid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur underliggande tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. FINANSIELLA INSTRUMENT Finansiell tillgång eller skuld tas upp i Rapport över finansiell ställning för koncernen när företaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i Rapport över finansiell ställning för koncernen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtals enlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskuld tas upp när faktura mottagits. Finansiell tillgång, eller del därav, tas bort från Rapport över finansiell ställning för koncernen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller företaget förlorar kontrollen över dem. Finansiell skuld, eller del därav, tas bort från Rapport över finansiell ställning för koncernen när förpliktelsen i avtalet fullgjorts eller på annat sätt utsläckts. Finansiell tillgång och skuld kvittas och redovisas med nettobelopp i Rapport över finansiell ställning för koncernen endast när det föreligger legal rätt att kvitta beloppen, och avsikten är att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiell tillgång redovisas på likviddagen som är den dag en tillgång levereras till eller från företaget. Presenterade verkliga värden baseras på officiella marknadsnoteringar på balansdagen och allmänt vedertagna metoder för icke marknadsnoterade finansiella instrument. Omräkning till svenska kronor har skett till noterad valutakurs på balansdagen. KLASSIFICERING OCH VÄRDERING Finansiellt instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde, med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument utom dem som tillhör kate gorin finansiell tillgång redovisad till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen utifrån det syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället som beskrivs nedan. FINANSIELLA TILLGÅNGAR VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATET Denna kategori består av två undergrupper: finansiella tillgångar som innehas för handel och andra finansiella tillgångar som företaget initialt placerat i denna kategori (enligt så kallad Fair value option). I sistnämnda undergrupp ingår aktier, aktieindexobligationer och aktieindexcertifikat. Företagsledningen utvärderar löpande aktiers, aktieindexobligationers och aktie indexcertifikats verkliga värden genom information i den månatliga finansrapporten. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i årets resultat. Ränta på fordringsinstrument, utdelningsintäkter och valutakurseffekter redovisas i årets resultat. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst eller förlust i årets resultat. LÅNEFORDRINGAR OCH KUNDFORDRINGAR Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Detta bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordran redovisas till belopp som beräknas inflyta, efter avdrag för osäkra fordringar. Reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att företaget inte kommer att erhålla full likvid avseende förfallna fordringars ursprungliga villkor. Uteblivna eller väsentligt SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

68 Finansiella rapporter och noter > forts. not 1 försenade betalningar och/eller väsentliga finansiella svårigheter hos gäldenären betraktas som indikatorer på att ett nedskrivningsbehov kan föreligga. Reservering görs genom att tillgångens redovisade värde minskas genom användning av ett värdeminskningskonto samtidigt som den befarade förlusten redovisas i Övriga kostnader i Rapport över totalresultat. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden diskonterade med den ur sprungliga effektiva räntan. När kundförlust konstateras skrivs den bort med motbokning i värdeminskningskontot för kundfordringar. Återvinning av tidigare bortskrivna belopp intäktsförs. FINANSIELLA SKULDER VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATET Här redovisas koncernens derivat med negativt verkligt värde för vilka säkringsredovisning inte tillämpas. Förändringar i verkligt värde redovisas i årets resultat. FINANSIELLA SKULDER VÄRDERADE TILL UPPLUPET ANSKAFFNINGSVÄRDE Här ingår förlagsinsatser, lån från medlemmar och kreditinstitut samt övriga finansiella skulder, till exempel leverantörsskulder. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Se Moderföretagets redovisningsregler för information om omklassificering av Förlagsinsatser från eget kapital till skuld. DERIVAT OCH SÄKRINGSREDOVISNING Koncernens derivatinstrument har anskaffats för att ekonomiskt säkra riskerna för ränte-, pris- och valutakursexponering som koncernen är utsatt för. Derivat redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen värderas derivat instrumentet till verkligt värde och värdeförändringar redovisas på sätt som beskrivs nedan. Ett inbäddat derivat särredovisas om det inte är nära relaterat till värdkontraktet. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning krävs att det finns en en tydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas. Vinst och förlust avseende säkringar redovisas i årets resultat vid samma tidpunkt som vinst och förlust redovisas för de poster som säkrats. Räntekomponenten i valutaterminer periodiseras inte över valuta terminens löptid utan resultatavräknas i sin helhet vid samma tidpunkt som valutaterminen. DERIVAT SOM ANVÄNDS FÖR SÄKRINGSÄNDAMÅL När säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde bokförs derivatet till verkligt värde i Rapport över finansiell ställning och även den säkrade tillgången redovisas till verkligt värde avseende risken som säkrats. Värdeförändringen på derivatet redovisas i årets resultat tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten. Här redovisas kundkontrakt, så kallade Long Term Fixed Price (LTFP) och tillhörande derivat. Massaprisderivat ingås i syfte att minska resultatsvängningar som beror på variationer i massapriset inklusive valutakurseffekter. Södra kan säkra försäljningspriset för producerad massa genom att framtida intäkter i USD swappas till fast pris i svenska kronor. Förfarandet medför även en valutasäkring av försäljningspriset. Verkligt värde på utestående derivat grundas på aktuella marknadsförhållanden på balansdagen. EJ SÄKRINGSREDOVISNING Om derivatinstrument anskaffas i annat syfte än att ekonomiskt säkra mot risker för ränte-, pris- och valutakursexponering tillämpas inte säkringsredovisning. Derivaten redovisas i dessa fall till verkligt värde med värdeförändringen redovisad i årets resultat. Vid säkringsredovisning redovisas ineffektiv del på samma sätt som värdeförändringar på derivat som inte används för säkrings redovisning. FORDRINGAR OCH SKULDER I UTLÄNDSK VALUTA För säkring av fordran eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. För skydd mot valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom att både under liggande fordran eller skuld och säkringsinstrumentet redovisas till balans dagens valutakurs, och valutakursförändring redovisas i Rapport över totalresultat för koncernen. LIKVIDA MEDEL Likvida medel består av kassamedel och omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut, samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast obetydlig risk för värdefluktuation. IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för ett rörelseförvärv och det verkliga värdet av förvärvade identifierbara tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser. Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och nedskrivningsbehovet prövas minst årligen. Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet på andelar i intresseföretag. Vid rörelseförvärv aktiveras varumärken till diskonterat nuvärde av en marknadsmässig andel av aktuellt företags årsomsättning. Årsomsättningen baseras på företagets affärsplan och diskontering görs med en diskonteringsränta som är riskjusterad utifrån företagets marknadssituation. Nyttjandeperioden för varumärke kan vara bestämd eller obestämd och bedöms i varje enskilt fall. Utgifter för forskning redovisas som kostnad då de uppkommer. Direkta utvecklingsutgifter aktiveras endast i samband med större projekt om de bedöms ge upphov till en identifierbar tillgång som kontrolleras av koncernen, och som bedöms medföra framtida ekonomiska fördelar. Övriga utgifter för utveckling redovisas som kostnad i årets resultat för koncernen i den period de uppkommer. Som immateriella anläggningtillgångar redovisas även större investeringar i IT-system och licenser. Immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade av- och nedskrivningar. För tillgångar med bestämbar nyttjandeperiod görs avskrivning linjärt över respektive tillgångs beräknade nyttjande period. Nyttjandeperioderna omprövas varje år och uppgår till fem år. Varumärket Trivselhus bedöms ha en obestämd nyttjandeperiod och skrivs inte av. MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till att bringa tillgången på plats och i skick att utnyttja i enlighet med syftet med anskaffningen. Anskaffningsvärdet för egentillverkade anläggningstillgångar inkluderar utgifter för material, ersättning till anställda, om tillämpligt andra tillverkningsomkostnader direkt hänförbara till anläggningstillgången samt uppskattade utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgångarna och återställande av plats eller område där dessa finns. Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjande perioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort från Rapport över finansiell ställning för koncernen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig intäkt/kostnad. TILLKOMMANDE UTGIFTER Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sanno likt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången ska komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas tillförlitligt. Andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. En tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet om utgiften avser utbyte av identifierade komponenter eller delar därav. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs vid utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande. 66 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

69 Finansiella rapporter och noter > forts. not 1 AVSKRIVNINGSPRINCIPER Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Koncernen tillämpar komponentavskrivning vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. Mark skrivs inte av. BERÄKNADE NYTTJANDEPERIODER Koncernen Antal år Moderföretaget Antal år Vindkraftverk 20 Massafabriker Fabriksbyggnader Administrationsbyggnader Bostäder Markanläggningar Sågverk Maskiner Inventarier Rörliga transportmedel Maskiner och andra tekniska anläggningar består av komponenter med olika nyttjandeperioder. De redovisas och skrivs av som separata komponenter. Industribyggnader utgör två komponenter med huvudindelning byggnad respektive mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Koncernens huvudkontor består av komponenter med olika nyttjandeperioder enligt nedan: UTSLÄPPSRÄTTER Södra deltar i det europeiska systemet för utsläppsrätter, vilket syftar till att minska utsläppen av växthusgasen koldioxid. Berörda anläggningar tilldelas utsläppsrätter vederlagsfritt av Naturvårdsverket. Tilldelade utsläppsrätter redovisas till anskaffningsvärdet noll. Inköpta utsläppsrätter redovisas som varulager under omsättningstillgångar till anskaffningsvärde med i förekommande fall avdrag för ackumulerade nedskrivningar. Så länge eget innehav av utsläppsrätter täcker egna åtaganden avseende utsläpp görs ingen värdemässig avsättning avseende skuld för gjorda utsläpp. Om utsläppsåtagande överstiger eget innehav av utsläppsrätter görs skuldavsättning motsvarande erforderligt antal rätter värderade till marknadsvärde. NEDSKRIVNINGAR Koncernens redovisade tillgångar bedöms löpande för att avgöra om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Nedskrivning av materiella och immateriella tillgångar samt andelar i intresseföretag Om indikation på nedskrivningsbehov finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. Nedskrivning redovisas när en tillgångs redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. Nedskrivning redovisas som kostnad i Rapport över totalresultat för koncernen. Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. Stomme Stomkompletteringar, innerväggar m m Installationer: värme, el, VVS, ventilation m m Yttre ytskikt: fasader, yttertak m m Inre ytskikt, maskinell utrustning m m Använda avskrivningsmetoder, restvärden och nyttjandeperioder om prövas vid varje års slut. 50 år 25 år 25 år 25 år 25 år Nedskrivning av finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva bevis på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning. Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. BIOLOGISKA TILLGÅNGAR Koncernens skogsinnehav redovisas uppdelat på mark och växande skog. Växande skog klassificeras som biologisk tillgång och värderas till verkligt värde medan mark värderas till anskaffningsvärde. Vid värdering av biologiska tillgångar till verkligt värde beräknas nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden före skatt baserat på aktuella avverkningsplaner och bedömningar av tillväxt, virkespriser, avverkningskostnader och skogsvårdskostnader. Dessa framtida kassaflöden, efter avdrag för försäljningskostnader, diskonteras med bedömd genomsnittlig vägd kapitalkostnad (WACC) avseende en avverkningscykel på mellan 70 och 75 år. Framtida pris- och kostnadsutveckling har bedömts, kostnader för återplantering har beaktats och avsättning till miljöhänsyn har gjorts. Förändringar i verkligt värde för den växande skogen redovisas i koncernens resultat för den period i vilken värdeförändringen uppkommer. VARULAGER Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Därvid har inkuransrisk beaktats. Anskaffningsvärdet för varulager beräknas genom tillämpning av Först In Först Ut-metoden (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. För tillverkade varor och pågående arbete inkluderar anskaffningsvärdet en rimlig andel av indirekta kostnader baserade på normal kapacitet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning. ELCERTIFIKAT 2003 infördes ett elcertifikatsystem i Sverige i syfte att främja användning av förnybara energikällor för elproduktion. Anläggningar som omfattas av systemet erhåller elcertifikat vederlagsfritt från Svenska Kraftnät i takt med att certifikatberättigad el produceras. Erhållna elcertifikat redovisas till anskaffningsvärdet noll. Återföring av nedskrivningar En nedskrivning av tillgångar som ingår i IAS 36 tillämpningsområde återförs om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig. Återföring görs endast i den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts. ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA Pensionsförpliktelser Inom koncernen finns både avgiftsbestämda och förmånsbestämda pensionsplaner. Avgiftsbestämda pensionsplaner Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras planerna där företagets förpliktelse begränsas till avgifterna företaget åtagit sig att betala. I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på avgifterna som företaget betalar till planen eller till ett försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Följaktligen bär den anställde den aktuariella risken (att ersättningen blir lägre än förväntat) och investeringsrisken (att de investerade tillgångarna är otillräckliga för att ge förväntad ersättning). Företagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som kostnad i årets resultat i den takt de intjänas genom att de anställda utför tjänster åt företaget under en period. Pensionsåtaganden tryggade via kapitalförsäkringar redovisas netto i koncernen. Förmånsbestämda pensionsplaner Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat innevarande och tidigare perioder. Ersättningen diskonteras till ett nuvärde. Diskonteringsräntan är räntan på balansdagen på en bostads obligation med en löptid som motsvarar SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

70 Finansiella rapporter och noter > forts. not 1 koncernens pensionsförpliktelser. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av så kallad Projected Unit Credit Method. Vidare beräknas det verkliga värdet av eventuella förvaltningstillgångar per rapportdagen. Aktuariell vinst och förlust redovisas som intäkt eller kostnad i övrigt totalresultat. I Rapport över finansiell ställning för koncernen redovisat värde för pen sioner och liknande förpliktelser motsvarar förpliktelsernas nuvärde vid bokslutstidpunkten, med avdrag för det verkliga värdet av förvaltningstillgångar. När beräkningen leder till en tillgång för koncernen begränsas det redovisade värdet på tillgången till nettot av oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder och nuvärdet av framtida återbetalningar från planen eller minskade framtida inbetalningar till planen. När ersättningen i en plan förbättras, redovisas andelen av den ökade ersättningen som hänför sig till tjänstgöring under tidigare perioder, som kostnad i Rapport över totalresultat för koncernen, linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningen är helt intjänad. Om ersättningen är intjänad fullt ut redovisas hela kostnaden direkt i årets resultat. När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern, redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserad på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdesberäknas inte. Nettot av ränta på pensionsskuld och förväntad avkastning på tillhörande förvaltningstillgångar redovisas i finansnettot. Övriga komponenter redovisas i rörelseresultatet. ERSÄTTNINGAR VID UPPSÄGNING Kostnad för ersättning vid uppsägning av personal redovisas endast om före taget är bevisligen förpliktat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta anställningen före den normala tidpunkten. När ersättning erbjuds för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas kostnaden om det är sannolikt att erbjudandet accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet kan uppskattas tillförlitligt. KORTFRISTIGA ERSÄTTNINGAR Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redo visas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. AVSÄTTNINGAR Avsättning redovisas i Rapport över finansiell ställning för koncernen när det finns en legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättning görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av vad som krävs för att reglera förpliktelsen på balansdagen. När effekten av tidpunkten för betalning är väsentlig, beräknas avsättning genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt, som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde. Moderföretaget REDOVISNINGSPRINCIPER Moderföretaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridisk person. RFR 2 innebär att moderföretaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU antagna IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och tryggandelagen, och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag från och tillägg till IFRS som ska göras. SKILLNADER MELLAN KONCERNENS OCH MODERFÖRETAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER Skillnaderna mellan koncernens och moderföretagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderföre taget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder i moderföretagets finansiella rapporter. KLASSIFICERING OCH UPPSTÄLLNINGSFORMER Moderföretagets resultaträkning och balansräkning är uppställda enligt års redovisningslagens scheman. Skillnaden mot IAS 1 Utformning av finansiella rapporter som tillämpas vid utformningen av koncernens finansiella rapporter är främst redovisning av finansiella intäkter och kostnader, anläggningstillgångar, eget kapital samt förekomsten av avsättningar som egen rubrik i balansräkningen. DOTTERFÖRETAG OCH INTRESSEFÖRETAG Andelar i dotterföretag och intresseföretag redovisas i moderföretaget till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuell ackumulerad nedskrivning. Om indikation på nedskrivningsbehov finns beräknas dotter- eller intresse företagets återvinningsvärde. Nedskrivning redovisas när dottereller intresseföretagets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. Nedskrivning redovisas som kostnad i resultaträkningen. Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöde med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och risken som är förknippad med det specifika dotterföretaget och intresseföretaget. FINANSIELLA INSTRUMENT OCH SÄKRINGSREDOVISNING Som en följd av reglerna i Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 samt sambandet mellan redovisning och beskattning, tillämpas inte reglerna om finansiella instrument och säkringsredovisning i IAS 39 i moderföretaget som juridisk person. I moderföretaget värderas finansiella anläggningstillgångar till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip. Anskaffningsvärdet för räntebärande instrument justeras för den periodiserade skillnaden mellan vad som ursprungligen betalades, efter avdrag för transaktionskostnader, och det belopp som betalas på förfallodagen (överkurs respektive underkurs). Vinst eller förlust från valutaderivat för säkring av rörelserelaterad tillgång eller skuld mot valutakursrisk redovisas i rörelseresultatet vid samma tidpunkt som vinst eller förlust hänförlig till den säkrade posten uppstår. Vinst eller förlust hänförlig till övriga tillgångar eller skulder redovisas i finansnettot. Valutaderivat som skyddar prognostiserade flöden redovisas inte i balans räkningen. Värdeförändring på sådana derivat redovisas i samma period som flödet uppstår. Huvudregeln är att kundfordringar omvärderas till balansdagskurs. Ränteswappar som effektivt säkrar kassaflödesrisken i räntebetalningar på skulder, värderas till nettot av upplupen fordran på rörlig ränta och upplupen skuld avseende fast ränta och skillnaden redovisas som räntekostnad respektive ränteintäkt. Säkringen är effektiv om den ekonomiska innebörden av säkringen och skulden är densamma som om skulden hade tagits upp till fast marknadsränta när säkringsförhållandet inleddes. Betald premie för swapavtalet periodiseras som ränta över avtalets löptid. ANTECIPERAD UTDELNING Anteciperad utdelning från dotterföretag redovisas i de fall moderföretaget ensamt har rätt att besluta om utdelningens storlek och moderföretaget fattat sådant beslut innan de finansiella rapporterna publicerats. SEGMENTRAPPORTERING Moderföretaget redovisar inte segment enligt samma fördelning och samma omfattning som koncernen, utan upplyser om nettoomsättningens och övriga intäkters fördelning på moderföretagets intäktsslag och geografiska marknader. MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar på samma sätt som för koncernen men med tillägg för eventuella uppskrivningar. LEASADE TILLGÅNGAR Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för operationell leasing. 68 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

71 Finansiella rapporter och noter > forts. not 1 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Forskning och utveckling Samtliga utgifter för vetenskaplig forskning och utveckling redovisas som kostnad i resultaträkningen. BIOLOGISKA TILLGÅNGAR Biologiska tillgångar värderas enligt årsredovisningslagen. Det innebär att biologiska tillgångar klassificerade som anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med beaktande av eventuellt nedskrivningsbehov. FÖRLAGSINSATSER Förlagsinsatser redovisas som eget kapital i enlighet med Lagen om ekonomiska föreningar. Förlagsinsatser uppfyller inte IFRS:s kriterier för eget kapital och redovisas i koncernredovisningen som skuld. ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA Förmånsbestämda planer I moderföretaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS 19. Moderföretaget följer tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökning, och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår. FUSION Fusion av ett helägt dotterföretag innebär att moderföretaget övertar det fusionerade företagets koncernmässiga värden. Aktierna i dotterföretaget byts i balansräkning ut mot fusionerade företags tillgångar och skulder. Bytet påverkar moderföretagets egna kapital bland annat för att tillgångarna och skulderna i det fusionerade företaget värderas till koncernmässiga värden och därmed redan har redovisats i koncernresultaträkningen. Från fusionsdagen blir det fusionerade bolagets sista räkenskapsår räkenskapsinformation både i det överlåtande och i det övertagande företaget. SKATTER I moderföretaget redovisas i balansräkningen obeskattade reserver utan uppdelning på eget kapital och uppskjuten skatteskuld, till skillnad mot i koncernen. I resultaträkningen görs i moderföretaget på motsvarande sätt ingen fördelning av del av bokslutsdispositioner till uppskjuten skattekostnad. Not 2 Rörelsesegment KONCERNBIDRAG OCH AKTIEÄGARTILLSKOTT FÖR JURIDISKA PERSONER Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning inte erfordras. Erhållna och lämnade koncernbidrag redovisas som bokslutsdisposition. Södra Skog Södra Wood Södra Cell Övriga segment Koncerngemensamt Elimineringar Summa konsoliderat Koncernen Nettoomsättning från externa kunder från andra segment Avskrivningar och nedskrivningar Andelar i intresse företags resultat Rörelseresultat Finansnetto Resultat före skatt Tillgångar Rörelseresultat före av- och nedskrivningar Rörelsemarginal, % neg Operativt kapital* Avkastning på operativt kapital* neg Kassaflöde efter investeringar Investeringar *) Operativt kapital = Immateriella och materiella anläggningstillgångar, biologiska tillgångar, varulager och övriga operativa tillgångar minskat med rörelse skulder. För koncernen gäller sysselsatt kapital. Sysselsatt kapital = Operativt kapital minskat med nettoskatteskuld. FÖRDELNING PER SEGMENT I segmentens resultat och tillgångar har inkluderats direkt hänförbara poster. Tillgångarna består av materiella och immateriella anläggningstillgångar, biologiska tillgångar, övriga långfristiga fordringar, varulager och kortfristiga fordringar. Tillgångarna och periodens investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar är geografiskt fördelade på var tillgångarna finns. Investeringarna innefattar materiella och immateriella anläggningstillgångar samt biologiska tillgångar. Som anläggningstillgång redovisas tillgångar som avses att innehas eller brukas i rörelsen under minst tolv månader. Anläggningstillgångarna är i huvudsak fördelade på de geografiska marknaderna Sverige MSEK (13 671), Estland 242 MSEK (226), Lettland 210 MSEK (198), Finland 174 MSEK (181) Storbritannien 19 (25) och Norge 15 MSEK (54). SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

72 Finansiella rapporter och noter > forts. not 2 Södra Skog Södra Wood Södra Cell Koncerngemensamt Elimineringar Summa konsoliderat Moderföretaget Nettoomsättning från externa kunder från andra segment Avskrivningar och nedskrivningar Rörelseresultat Finansnetto Resultat efter finansiella poster Förändringen mellan åren förklaras i huvudsak av fusionen av Södra Cell AB. Högsta verkställande beslutsfattare följer upp rörelseresultat, avkastning på operativt kapital och kassaflöde per segment. Not 3 Nettoomsättning Koncernens nettoomsättning per geografisk marknad 2017 Andel, % 2016 Andel, % Sverige Storbritannien Italien Tyskland Österrike Norge Nederländerna Frankrike Övriga Europa Japan Kina Övriga Asien Afrika Övriga världen Totalt Specifikation av intäkter per intäktsslag Koncernen Moderföretaget Varuförsäljning Tjänster Elcertifikat Utsläppsrätter El och fjärrvärme Övrigt Totalt GEOGRAFISKA OMRÅDEN Som nettoomsättning per geografisk marknad presenteras intäkterna fördelade på var kunderna finns. Moderföretagets nettoomsättning per geografisk marknad Sverige Storbritannien Tyskland Italien Österrike Frankrike Nederländerna Övriga Europa Japan Kina Asien Afrika Övriga världen 1 0 Totalt SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

73 Finansiella rapporter och noter Not 4 Övriga intäkter Övriga intäkter per intäktsslag Koncernen Moderföretaget Varuförsäljning Tjänster Hyresintäkter Förändring av verkligt värde på biologiska tillgångar 6 0 Valutakurseffekt Realisationsvinster Statliga stöd Försäkrings-/konfliktersättning Erhållna skadestånd Övrigt Totalt Övrigt statligt stöd ingår i koncernen med 7 MSEK (8) och avser huvudsak ligen bidrag hänförligt till personal 3 MSEK (3) och diesel 1 MSEK (1). Not 5 Operationell leasing Leasingavtal där Södra är leasing tagare Icke uppsägningsbara leasingbetalningar Koncernen Moderföretaget uppgår till: Inom 1 år Mellan 1 år och 5 år Mer än 5 år Totalt Av koncernens framtida leasingavgifter avser 73 MSEK (106) timecharterfartyg, 0 MSEK (57) arbetsmaskiner, 36 MSEK (69) inventarier samt 186 MSEK (122) hyror. Storleken på de framtida leasingavgifterna vad gäller lokalhyror baseras på konsumentprisindex. I övrigt förekommer inga variabla avgifter. Kostnadsförda avgifter för operationella leasingavtal Koncernen Moderföretaget uppgår till: Minimileasavgifter Totalt Not 6 Anställda, personalkostnader Medelantal anställda Antal män, % kvinnor, % Antal män, % kvinnor, % Antal män, % kvinnor, % Moderföretaget Sverige Dotterföretag Sverige Norge Storbritannien Finland Litauen Tyskland Lettland Estland Kina USA Danmark Totalt Könsfördelning i företagsledningar Koncernen Moderföretaget % Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Styrelser <30 år 30 år 50 år >50 år Total andel Ledningsgrupper <30 år år 50 år >50 år Total andel SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

74 Finansiella rapporter och noter > forts. not 6 Löner, ersättningar och sociala kostnader Löner och ersättningar Styrelse och VD Övriga anställda Styrelse och VD Övriga anställda Moderföretaget Dotterföretag Totalt Löner och ersättningar Sociala kostnader Löner och ersättningar Sociala kostnader Moderföretaget (varav pensionskostnader) (203) (219) Övriga koncernen (varav pensionskostnader) ( 1) ( 16) Totalt (varav pensionskostnader) (202) (203) 1) Av moderföretagets pensionskostnader avser 4 MSEK (4) nuvarande och tidigare verkställande direktör (VD). Utestående pensionsförpliktelser till tidigare VD uppgår till 40 MSEK (38). 2) Av koncernens pensionskostnader avser 5 MSEK (5) nuvarande och tidigare verkställande direktör (VD) och styrelse. Utestående pensionsförpliktelser till tidigare VD uppgår till 40 MSEK (38). Löner, ersättningar och förmåner till styrelse och koncern ledning Styrelse arvoden Pensionskostnad 2017, KSEK fasta 1) rörliga 2) Lön 3) 4) Förmåner 5) Totalt Stämmovalda styrelseledamöter i Södra Skogsägarna ekonomisk förening VD Lars Idermark Koncernledning, övriga * Totalt Styrelse arvoden Pensionskostnad 2016, KSEK fasta 1) rörliga 2) Lön 3) 4) Förmåner 5) Totalt Stämmovalda styrelseledamöter i Södra Skogsägarna ekonomisk förening VD Lars Idermark Koncernledning, övriga * Totalt * Varav beräknad rörlig ersättning 1 MSEK (0,4). 1) Med fasta styrelsearvoden avses arvoden som fastställts av föreningsstämman. 2) Rörlig ersättning till styrelseledamöter avser tim- och dagarvoden enligt ersättningsnivåer fastställda av föreningsstämman. 3) Lön inklusive semesterersättning, förändring av semesterlöneskuld och uppskattad rörlig ersättning för koncernledning. 4) Pensionskostnad inklusive särskild löneskatt. 5) Förekommande förmåner är bilförmåner, städförmåner och bostadsförmåner. Arvoden till stämmovalda styrelseledamöter Styrelse arvoden 2017, KSEK fasta rörliga Förmåner Totalt Lena Ek (ordförande) Paul Christensson (vice ordförande) Karin Andersson Kjell Andersson 1) Hans Berggren Pål Börjesson 1) Marie Hallén 2) Ylva op den Velde Hammargren 1) Ola Hildingsson Ulf Johansson Stefan Olsson 2) Anders Roman Totalt Styrelse arvoden 2016, KSEK fasta rörliga Förmåner Totalt Lena Ek (ordförande) Paul Christensson (vice ordförande) Karin Andersson Hans Berggren Marie Hallén Ola Hildingsson Ulf Johansson Stefan Olsson Anders Roman Totalt ) Ledamotarvode beräknat för tiden juni december. 2) Ledamotsarvode beräknat för tiden januari maj och avveckling juni augusti Inga ersättningar utgår för utskottsuppdrag. Inga styrelsearvoden för dotterföretag har utgått för 2016 eller LÖNER OCH ERSÄTTNINGAR TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE Ledande befattningshavare Med ledande befattningshavare som redovisas i denna not avses dels koncernledningen bestående av verkställande direktören (vd) tillika koncernchef, affärsområdeschefer samt chefer för gemensamma funktioner. Medlemmar i koncernledningen kan vara anställda i moderföretaget eller i dotterföretag. Ledande befattningshavare uppgår 2017 till 11 personer var motsvarande siffra 10 personer. Rörlig lön/pensioner Vd/koncernchef har endast fast lön. Övriga ledande befattningshavare har utöver fast lön, rörlig ersättning enligt koncerngemensam princip (högst en månadslön). Vd/koncernchef samt merparten av övriga ledande befattningshavare har en premiebaserad pension enligt ITP1. Vid årets slut har en ledande befattningshavare förmånsbestämd pension enligt ITP2. Berednings- och beslutsprocess vid fastställande av ersättningar till ledande befattningshavare Ersättnings- och arvodesutskottet, som utses av styrelsen, består av minst tre styrelseledamöter, men inte verkställande direktören. Utskottet ska förutom att bereda frågor om principer för ersättning och andra anställningsvillkor för koncernledningen även regelbundet godkänna sammanställningar av styrelsens, styrelseordförandens och styrelsens vice ordförandes kostnader samt koncernchefens personanknutna kostnader. Avgångsvederlag/uppsägning Mellan Södra och vd/koncernchef gäller en uppsägningstid från företagets sida på sex månader och sex månader från den anställdes sida. Vid uppsägning från Södras sida erhålls uppsägningslön samt ett avgångsvederlag på tolv månadslöner. Övriga ledande befattningshavare har en uppsägningstid på sex månader samt avgångsvederlag upp till tolv månader. Avgångsvederlaget ska avräknas vid ny anställning. 72 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

75 Finansiella rapporter och noter Not 7 Övriga kostnader Koncernen Reparations-, underhålls- och övriga driftsomkostnader Övriga tjänster och inhyrd personal Fordonskostnader Rese- och försäljningsomkostnader Lokal- och fastighetskostnader Forskning- och utvecklingskostnader Företagsförsäkringar och övriga riskkostnader Hyra av anläggningstillgångar Förvaltningskostnader Övriga kostnader Totalt Forskning- och utvecklingskostnader ingår även i personalkostnad med 46 MSEK (43) och i avskrivningar med 3 MSEK (2). Övriga rörelsekostnader Moderföretaget Realisationsförlust Valutakurseffekt Totalt Not 8 Avskrivningar och nedskrivningar Koncernen Avskrivningar Nedskrivningar Totalt Avskrivningar Nedskrivningar Totalt Goodwill Övriga immateriella anläggningstillgångar Byggnader Mark 4 4 Markanläggningar Maskiner Inventarier Leasing Totalt forts. not 8 Moderföretaget Avskrivninganingar Nedskriv- 1) Totalt Avskrivninganingar Nedskriv- 1) Totalt Övriga immateriella anläggningstillgångar Byggnader Mark 4 4 Markanläggningar Maskiner Inventarier Totalt ) Bristande lönsamhet har initierat en beräkning som visar att tillgångarnas redovisade värde över stiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet har beräknats enligt principerna som anges i not 16. Not 9 Arvode och kostnadsersättningar till revisorer PwC Koncernen Moderföretaget revisionsuppdrag 4 3 revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget skatterådgivning andra uppdrag 0 0 Övriga revisionsuppdrag skatterådgivning 0 1 andra uppdrag 0 2 Not 10 Andelar i intresseföretag Koncernen Moderföretaget Vid årets början Omklassificering Andel i intresseföretags resultat 49 8 Förvärv och aktieägartillskott Utdelning Återförd nedskrivning Omräkningsdifferens 0 3 Redovisat värde vid årets slut forts. not 10 Nedanstående uppgifter avser intresseföretag i sin helhet. Specifikation av intresseföretag/sammarbetsarrangemang 2017 Land Intäkter Resultat Tillgångar Skulder Eget kapital Ägd andel i % SunPine AB Sverige Södra Timber A/S Danmark Silva Green Fuel AS Norge Prestige Exclusive Homes Ltd Storbritannien Övriga intresseföretag Sverige Land Intäkter Resultat Tillgångar Skulder Eget kapital Ägd andel i % SunPine AB Sverige Södra Timber A/S Danmark Crown Timber Group (plc) Storbritannien Silva Green Fuel AS Norge Prestige Exclusive Homes Ltd Storbritannien Övriga intresseföretag Sverige Uppgifterna är baserade på de rapporter som var tillgängliga vid Södras rapporttillfälle. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

76 Finansiella rapporter och noter Not 11 Resultat från finansiella poster Finansnetto Koncernen Finansiella intäkter Nettovinst Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultatet 0 12 Utdelning 1 3 Övriga ränteintäkter 4 4 Netto valutakursförändringar 0 3 Övriga finansiella intäkter Finansiella kostnader Nettoförlust Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultatet 5 0 Netto valutakursförändringar 6 0 Nedskrivningar andelar i externa företag 2 13 Räntekostnader på förmånsbestämd pensionsförpliktelse 7 6 Övriga räntekostnader Övriga finansiella kostnader Totalt Varav: Ränteintäkter från instrument värderade till upplupet anskaffningsvärde 4 5 Räntekostnader från instrument värderade till upplupet anskaffningsvärde Resultat från finansiella instrument som redovisas i rörelseresultatet Koncernen Valutakurseffekt av rörelsekaraktär Nettovinst från valutaderivat Finansnetto Moderföretaget Resultat från andelar i koncernföretag Utdelning från koncernföretag 44 1 Nedskrivning av aktier i koncernföretag 22 Resultat vid avyttring av andelar i koncernföretag Resultat från andelar i intresseföretag Utdelning från intresseföretag Återföring nedskrivning intresseföretag Ränteintäkter och liknande resultatposter Utdelning på andelar i andra företag 1 0 Ränteintäkter från koncernföretag 7 4 Ränteintäkter från övriga 3 3 Valutakursvinst 0 4 Vinst vid försäljning av kortfristiga placeringar Övrigt Räntekostnader och liknande resultatposter Räntekostnader från koncernföretag 1 1 Räntekostnader från övriga Nedskrivningar 0 12 Valutakursförlust 7 Övrigt Totalt Värdet på aktier i koncernföretag prövas för nedskrivning. När eget kapital i koncernföretaget understiger aktiernas värde och en framtida intjäning inte kan påvisas föranleder detta en nedskrivning av moderföretagets värde på aktierna. Värdeförändringar för säkringsinstrument som avser säkring av verkligt värde har påverkat resultatet med 5 MSEK ( ) för derivat samt med 5 MSEK ( ) för säkrade poster. Not 12 Bokslutsdispositioner Moderföretaget Förändring av periodiseringsfond årets avsättning årets upplösning 407 Förändring av avsättningar utöver plan byggnad och mark 46 1 maskiner och inventarier Erhållna koncernbidrag Lämnade koncernbidrag 0 Totalt Not 13 Skatter Redovisad skattekostnad Koncernen Moderföretaget Periodens skattekostnad Justering av skatt hänförlig till tidigare år Aktuell skattekostnad Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader Uppskjuten skattekostnad Totalt SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

77 Finansiella rapporter och noter > forts. not 13 Avstämning av effektiv skatt Koncernen Moderföretaget 2017 Skattesats, % 2016 Skattesats, % Resultat före skatt Skatt enligt gällande skattesats för moderföretaget Effekt av särskilda skatteregler för ekonomiska föreningar* Effekt av andra skattesatser för utländska dotterföretag Ej avdragsgilla kostnader inkl omstruktureringskostnader Ej skattepliktiga intäkter Omvärdering av underskottsavdrag** /temporära skillnader Schablonränta på periodiseringsfond Skatt hänförlig till tidigare år Redovisad effektiv skatt * Enligt beskattningsreglerna för ekonomiska föreningar är lämnad utdelning år 2 (avseende år 1) avdragsgill vid beskattningen år 1. Detta innebär att av styrelsen föreslagen utdelning som kommer att utbetalas efterföljande år har beaktats som avdrag vid beräkning av aktuell skatt innevarande år. ** Underskotttsavdrag kan utnyttjas utan tidsbegränsning. I not 14 Övrigt totalresultat redovisas skatt hänförlig till Övrigt totalresultat. FÖRÄNDRING AV UPPSKJUTEN SKATT I TEMPORÄRA SKILLNADER OCH UNDERSKOTTSAVDRAG Koncernen 2017 Vid årets början Redovisat över resultaträkningen Förvärv Redovisat i övrigt totalresultat Redovisat värde vid periodens slut Anläggningstillgångar Varulager Kortfristiga fordringar och skulder Kortfristiga placeringar Avsättningar Obeskattade reserver exkl avskrivningar utöver plan Underskottsavdrag Övrigt Totalt Koncernen 2016 Vid årets början Redovisat över resultaträkningen Förvärv Redovisat i övrigt totalresultat Redovisat värde vid periodens slut Anläggningstillgångar Varulager Kortfristiga fordringar och skulder Kortfristiga placeringar Avsättningar Obeskattade reserver exkl avskrivningar utöver plan Underskottsavdrag Övrigt Totalt Not 14 Övrigt totalresultat Verkligt värdereserv Aktuariell vinst/ förlust* Omräknings- Koncernen 2017 reserv Vid årets början Årets omräkningsdifferenser 8 Årets förändring i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas 0 Aktuariella vinster och förluster 78 Skatt hänförligt till komponenter i övrigt totalresultat 17 Redovisat värde vid periodens slut Verkligt värdereserv Aktuariell vinst/ förlust* Omräknings- Koncernen 2016 reserv Vid årets början Årets omräkningsdifferenser 27 Årets förändring i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas 0 Aktuariella vinster och förluster 71 Skatt hänförligt till komponenter i övrigt totalresultat 16 Redovisat värde vid periodens slut * Aktuariell vinst/förlust ingår i balanserade vinstmedel. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

78 Finansiella rapporter och noter > forts. not 14 Kassaflödessäkringar överfört mot årets resultat Nettoomsättning Övriga kostnader OMRÄKNINGSRESERV Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av utländska verksamheters finansiella rapporter som upprättats i annan valuta än den som används i koncernens finansiella rapporter. Moder företaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor. VERKLIGTVÄRDERESERV Verkligtvärdereserven inkluderar ackumulerad nettoförändring av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas, fram till dess tillgången bokas bort från rapporten över finansiell ställning. SÄKRINGSRESERV Säkringsreserven innefattar effektiv andel av ackumulerad netto förändring av verkligt värde på kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkrings transaktioner som ännu inte inträffat. Not 15 Förvärv/avyttring av rörelse AVYTTRING 2017 Den 1 juli 2017 avyttrades det Litauiska dotterföretaget UAB SI Wood till Sörnsen Holzleisten GmbH. De redovisade värdena på tillgångar och skulder vid tidpunkten för försäljningen var: Avyttrade företags nettotillgångar vid avyttringstidpunkten UAB SI Wood Anläggningstillgångar 6 Varulager 9 Kortfristiga fordringar 3 Likvida medel 6 Avsättningar Icke räntebärande skulder 4 Identifierbara tillgångar 20 Justering för rearesultat 1 Försäljningspris 19 Avgår: Kassa (avyttrad) 6 Netto kassaflöde 13 FÖRVÄRV 2016 Den 31 mars 2016 förvärvade Södra samtliga utestående aktier och erhöll därigenom kontroll över Crown Timber Group Plc samt tillhörande dotter bolag. Crown Timber är en marknadsledande leverantör av sågade och förädlade trävaror till brittiska och irländska träbyggnadstekniska sektorer samt trä- och byggvaruhandlare. Crown Timber driver fyra distributionsterminaler och virkesbehandlingscenter i Dundee, Skottland, Wicklow, Irland, Sheerness och New Holland, båda i England. Företaget äger också ett sågverk i Fredrikshamn, Finland. Uppgift om köpeskilling, förvärvade nettotillgångar och goodwill framgår nedan. Affärsområde Rörelse Förvärvsdatum Södra Wood Årliga intäkter MSEK Antal anställda Crown Timber Group Plc Total köpeskilling uppgår till 255 MSEK medan nettoeffekten på likvida medel uppgår till 258 MSK. Transaktionskostnader i samband med förvärvet ingår med 6 MSEK, vilka har belastat resultatet för koncernen. Den tidigare ägarandelen i Crown Timber Group Plc har omvärderats till verkligt värde till följd av förvärvet av samtliga utestående aktier. Totalt antal aktier i Crown Timber Group Plc uppgår till Ingen villkorad tilläggsköpeskilling ingår i transaktionen. Den förvärvade rörelsen bidrog med intäkter på MSEK och en nettovinst på 24 MSEK till koncernen för perioden 1 april till 31 december Om förvärvet hade genomförts den 1 januari 2016 hade rörelsen bidragit med intäkter på MSEK och en nettovinst på 26 MSEK för helåret Crown Timber Group Plc. Redovisat värde i förvärvad rörelse Verkligt värde justering Verkligt värde redovisat i koncernen Materiella anläggningstillgångar Varulager Kortfristiga fordringar Likvida medel Avsättningar Räntebärande skulder Icke räntebärande skulder Identifierbara nettotillgångar Koncernmässig goodwill Erlagd köpeskilling 255 Tillkommer tidigare innehav utan bestämmande inflytande 77 Total ersättning 332 Likvida medel i förvärvade verksamheter 3 Tidigare innehav utan bestämmande inflytande 77 Transaktionskostnader 6 Netto effekt på likvida medel 258 AVYTTRING 2016 Den 6 januari 2016 överläts verksamheten vid sågverket Hauerseter i Norge till RingAlm Tre AS och den 5 oktober 2016 avyttrades Aktiebolaget Nordingrå Trä. De redovisade värdena på tillgångar och skulder vid tidpunkten för försäljningen var: Avyttrade företags nettotillgångar vid avyttringstidpunkten Södra Wood AS Nordingrå Anläggningstillgångar 6 0 Varulager 4 3 Kortfristiga fordringar 0 1 Likvida medel 30 3 Avsättningar 0 Icke räntebärande skulder 15 3 Identifierbara tillgångar 25 4 Justering för rearesultat 27 3 Försäljningspris 52 1 Avgår: Kassa (avyttrad) 30 3 Netto kassaflöde SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

79 Finansiella rapporter och noter Not 16 Immateriella anläggningstillgångar Koncernen 2017 Varumärke Utvecklingsutgifter, licenser Goodwill Totalt Anskaffningsvärde Vid årets början Investeringar 9 9 Omklassificeringar Avyttring och utrangeringar Omräkningsdifferenser Avskrivningar Vid årets början Årets avskrivningar enligt plan Nedskrivningar Vid årets början Avyttring och utrangeringar Omräkningsdifferenser Redovisat värde vid periodens slut Koncernen 2016 Varumärke Utvecklingsutgifter, licenser Goodwill Totalt Anskaffningsvärde Vid årets början Investeringar 9 9 Avyttring och utrangeringar 2 2 Omräkningsdifferenser Avskrivningar Vid årets början Årets avskrivningar enligt plan Nedskrivningar Vid årets början Avyttring och utrangeringar Redovisat värde vid periodens slut PRÖVNING AV NEDSKRIVNINGSBEHOV FÖR GOODWILL OCH VARUMÄRKE Prövning av nedskrivningsbehov av redovisade goodwillvärden och varumärken med obestämbar nyttjandeperiod har skett inför bokslutet 31 december I Rapport över finansiell ställning för koncernen redovisas goodwill värden med 241 MSEK (271). I nedanstående tabell presenteras det redovisade värdet för goodwill fördelat per affärsområde. Södra Wood och Södra Trivselhus är de kassagenererande enheter på vilka väsentlig goodwill har fördelats. Förvärvade verksamheter integreras efter förvärven i koncernens befintliga affärsområden för att därigenom generera avsedda synergieffekter. Integrationen avser även hänförliga kassaflöden. I de fall förvärvade kassagenererande enheter har integrerats med befintliga affärsområden genomförs prövningen av nedskrivningsbehov på affärsområdesnivå eftersom det är på denna nivå som goodwill följs upp internt. Affärsområdenas återvinningsvärden bygger på nyttjandevärden baserade på kassaflödesprognoser för fem år där respektive affärsområdeslednings prognoser avseende intäkter, rörelseresultat, rörelsekapital och investeringar ligger till grund för diskontering av kassaflödena. Därefter har en tillväxt i kassaflödena med i snitt cirka 2 procent (2) per år antagits. Tillväxttakt och rörelsemarginaler har bestämts utifrån historiska erfarenheter och bedömning av de kommande fem årens konjunkturutveckling baserad på såväl externa som interna källor. Kassaflödesdiskontering har gjorts med i snitt cirka 9 procent (9) före skatt. Den väsentligaste värderingsparametern är diskonteringsräntan och om denna skulle ändras med +/ 1 procent skulle värdeförändringen efter skatt uppgå till /+ 132 MSEK. Redovisade värden för goodwill avseende Södra Wood är i nivå med beräknat nyttjandevärde efter årets nedskrivning om 29 MSEK. Därmed kan redan små ändringar mot led ningens prognoser avseende framtida kassaflöden leda till nedskrivningsbehov. För övriga kassagenererande enheter bedöms inga rimliga förändringar i väsentliga antaganden vid beräkning av nyttjandevärden kunna leda till något nedskrivningsbehov. Goodwill/varumärke per kassagenererande enhet Södra Wood Koncerngemensamt, Södra Trivselhus Holding AB (inkl varumärke) Totalt Moderföretaget 2017 Utvecklingsutgifter, licenser Goodwill Totalt Anskaffningsvärde Vid årets början Investeringar Avskrivningar Vid årets början Årets avskrivningar enligt plan Nedskrivningar Vid årets början Redovisat värde vid periodens slut 6 6 Moderföretaget 2016 Utvecklingsutgifter, licenser Goodwill Totalt Anskaffningsvärde Vid årets början Investeringar Avskrivningar Vid årets början Årets avskrivningar enligt plan Nedskrivningar Vid årets början Redovisat värde vid periodens slut 7 7 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

80 Finansiella rapporter och noter Not 17 Byggnader och mark Koncernen Byggnader Mark Summa Byggnader och Mark Byggnader Mark Summa Byggnader och Mark Anskaffningsvärde Vid årets början Rörelseförvärv Investeringar Omklassificeringar Avyttringar och utrangeringar Omräkningsdifferenser Avskrivningar Vid årets början Omklassificeringar Avyttringar och utrangeringar Årets avskrivningar enligt plan Omräkningsdifferenser Nedskrivningar Vid årets början Avyttringar och utrangeringar Årets nedskrivningar Omräkningsdifferenser Redovisat värde vid periodens slut Summa Byggnader och Mark Byggnader Mark Summa Byggnader och Mark Markanläggningar Markanläggningar Moderföretaget Byggnader Mark Markanläggningar Markanläggningar Anskaffningsvärde Vid årets början Fusion Investeringar Omklassificeringar Avyttringar och utrangeringar Avskrivningar Vid årets början Fusion Avyttringar och utrangeringar Årets avskrivningar enligt plan Nedskrivningar Vid årets början Avyttringar och utrangeringar Årets nedskrivningar enligt plan Redovisat värde vid periodens slut SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

81 Finansiella rapporter och noter Not 18 Maskiner och inventarier Koncernen Maskiner Inventarier Leasade tillgångar Summa Maskiner och Inventarier Maskiner Inventarier Leasade tillgångar Summa Maskiner och Inventarier Anskaffningsvärde Vid årets början Rörelseförvärv Investeringar Omklassificeringar Avyttringar och utrangeringar Omräkningsdifferenser Avskrivningar Vid årets början Avyttringar och utrangeringar Årets avskrivningar enligt plan Omräkningsdifferenser Nedskrivningar Vid årets början Avyttringar och utrangeringar Årets nedskrivningar Omräkningsdifferenser Redovisat värde vid periodens slut Summa Maskiner och Inventarier Maskiner Inventarier Summa Maskiner och Inventarier Moderföretaget Maskiner Inventarier Leasade tillgångar Leasade tillgångar Anskaffningsvärde Vid årets början Fusion Investeringar Omklassificeringar Avyttringar och utrangeringar Avskrivningar Vid årets början Fusion Avyttringar och utrangeringar Årets avskrivningar enligt plan Nedskrivningar Vid årets början Avyttringar och utrangeringar Årets nedskrivningar Redovisat värde vid periodens slut SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

82 Finansiella rapporter och noter Not 19 Pågående nyanläggningar Koncernen Anskaffningsvärde Vid årets början Investeringar Omklassificeringar Redovisat värde vid periodens slut Moderföretaget Anskaffningsvärde Vid årets början Fusion Investeringar Omklassificeringar Redovisat värde vid periodens slut Not 20 Biologiska tillgångar Södras skogstillgångar delas i koncernredovisningen upp i biologiska tillgångar och marktillgångar. Som biologiska tillgångar redovisas rotstående skog värderad till verkligt värde genom diskontering till nuvärde av framtida förväntade kassaflöden från den rotstående skogen. Marken som skogen växer på värderas till anskaffningskostnad. Södras skogsinnehav uppgick per 31 december 2017 till hektar (36 200) produktiv skogsmark. Volymen rotstående skog var 4,3 miljoner m3sk (4,4). Det totala värdet på skogsinnehavet var 611 MSEK (608). Av detta värde avsåg 87 MSEK (84) skogsmark. Värdeförändringen på rotstående skog uppgick till 6 MSEK (0) under året, vilket redovisas i resultaträkningen. Av värdeförändringen avser 5 MSEK ( 10) förändring av verkligt värde och 11 MSEK (10) omräkningsdifferenser. Värderingsmodellen är oförändrad jämfört med föregående år. Värderingen grundas på bedömda avverkningscykler baserade på Södras avverkningsvolymer och sortimentsfördelning samt antaganden om tillväxt enligt aktuella avverkningsplaner. Framtida pris- och kostnadsutveckling har bedömts till 2 procent (2) per år. Kostnader för återplantering har beaktats och avsättningar till miljöhänsyn har gjorts. Beräknade kassa flöden har diskonterats till nuvärde med en ränta på 6,2 procent (6,2) efter skatt avseende skogstillgångar i Sverige. För skogstillgångar i Estland har diskontering gjorts med en ränta på 6,5 procent (6,7) efter skatt och i Lettland har diskontering gjorts med en ränta på 7,0 procent (7,2) efter skatt. Södra anser att denna ränta bör beskriva den långsiktiga kapitalkostnaden för en investering i skogstillgångar och inte påverkas av kortfristiga variationer i marknadsräntor. Vid diskontering av framtida kassaflöden har en tidsperiod på 100 år använts för samtliga skogar. Avverkningscyklernas längd varierar. För Sverige har en avverkningscykel på 75 år tillämpats, för Lettland 70 år och för Estland 70 år. Avsättning till uppskjuten skatt beäknas i enlighet med IAS 12 på värdet av den biologiska tillgången enligt IAS 41. Uppskjuten skatt beräknas på skillnaden mellan fastigheternas bokförda värde och dess skattemässiga värde. Förändringen av värdet på den rotstående skogen kan delas upp på följande komponenter: Nedanstående känslighetsanalys visar hur värdet på den rotstående skogen påverkas om de väsentligaste värderingsparametrarna skulle åsättas andra värden än de som ligger till grund för den aktuella värderingen. Variabel Förändring Värdeförändring efter skatt, MSEK Diskonteringsränta +/ 0,25% /+ 32 Virkespris +/ 1% realt +/ 12 Avverkningskostnad +/ 1% realt /+ 6 Avverkningsvolymer +/ 1% +/ 4 Not 21 Finansiella placeringar Koncernen Anläggningstillgångar Värderade till verkligt värde via resultatet Finansiella placeringar Omsättningstillgångar Obligationer Andra kortfristiga placeringar Finansiella placeringar som är anläggningstillgångar består av onoterade aktier och andelar vilka är värderade till anskaffningsvärde eftersom ett tillförlitligt marknadsvärde inte kunnat fastställas. I de fall nedskrivning erfordras har detta beaktats. Per den 31 december 2017 uppgick totala nedskrivningar till 15 MSEK (15). Södra har inte beslutat att avyttra några av de financiella placeringarna under De finansiella tillgångarna företagscertifikat och andra räntebärande värdepapper värderas till verkligt värde via årets resultat för koncernen eftersom ledningen utvärderar dessa instrument utifrån deras verkliga värde. Verkligt värde för dessa tillgångar bestäms med hjälp av noterade marknadspriser vid handel på en aktiv marknad. Räntebärande värdepapper som värderas som finansiell tillgång som kan säljas har en fastställd ränta på mellan 0,25 procent ( 0,42) och 0,08 procent (0,63). Fordringarna förfaller inom fem år. Moderföretaget Kortfristiga finansiella placeringar Obligationer Andra kortfristiga placeringar Koncernen Vid årets början Köp av växande skog Avyttring av växande skog 0 3 Förändring av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader 5 10 Omräkningsdifferenser Redovisat värde vid periodens slut SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

83 Finansiella rapporter och noter Not 22 Finansiell riskhantering Södra är genom sin internationella och kapitalkrävande verksamhet löpande utsatt för finansiella risker såsom marknadsrisk, kreditrisk samt likviditets- och finansieringsrisk. Det föreligger korrelation mellan vissa riskvariabler. Enligt säkringsstrategin ska fokus vara att säkra nettoexponeringar. Koncernens finanspolicy för hantering av finansiella risker, som fastställts av styrelsen, bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för finansverksamheten. Beslut om säkringsåtgärd tas då läget för detta bedöms som ekonomiskt fördelaktig. Hänsyn tas då även till aktuell tillgång till kommersiellt acceptabla säkringsvillkor. Den finansiella riskhanteringen är centraliserad till Treasuryfunktionen inom moderföretaget. Härigenom tillvaratas skalfördelar och synergieffekter samt minimeras hanteringsriskerna. Den övergripande målsättningen är att tillhandahålla kostnadseffektiv finansiering och likvidhantering och minimera negativa effekter från marknadsrisker på koncernens resultat. De finansiella riskerna mäts kontinuerligt och överensstämmelsen med finanspolicyn följs upp. Nedan beskrivs de väsentliga delarna av den finansiella riskhanteringen inom koncernen. MARKNADSRISK Marknadsrisk innebär risk för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från finansiella instrument varierar på grund av förändringar i marknads priserna. Risken utgörs av valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. De marknadsrisker som främst påverkar koncernen är valutarisk och råvaruprisrisk. Valutarisk Södra är exponerat för olika typer av valutarisker. Den främsta exponeringen härrör från koncernens försäljning och inköp i utländska valutor. Dessa valutarisker består dels av risk för fluktuationer i värdet av finansiella instrument och kund- eller leverantörsskulder, dels av valutarisken i förväntade och kontrakterade betalningsflöden (transaktionsexponering). Risk återfinns också i omräkningen av utländska dotterföretags tillgångar och skulder till koncernens rapporteringsvaluta (omräkningsexponering). Koncernen är också utsatt för valutarisk med avseende på placeringar i utländsk valuta (finansiell exponering). I koncernens resultat ingår valutakursdifferenser med 109 MSEK (56) i rörelseresultatet och med 6 MSEK (3) i finansnettot. Transaktionsexponering En väsentlig del av omsättningen relateras till kunder utanför Sverige och merparten av företagets produkter faktureras antingen i lokal valuta eller USD. Insatsvaror importeras i stor omfattning i utländsk valuta. Dessa förutsättningar medför att förändringar i valutakurser påverkar Södra i hög grad. För att hantera den transaktionsexponering Södra nettoexponeras för, kan prognostiserade valutaflöden säkras med valutaderivat. Vid årets slut var, i likhet med föregående år, inga av dessa exponeringar säkrade. Valutaexponering säkras i enlighet med finanspolicyn. Tillfälligt attrak tiva nivåer eller specifika faktorer kan göra det önskvärt att avvika från säkrings normen. Säkringsintervallet anger det riskmandat som Treasury avdelningen har att följa vad avser avvikelser gentemot säkringsnormen. I det totala valutariskmandatet inräknas valutasäkringskomponenten i massaprissäkringar. Enligt policyn får standardiserade valutaterminer, valutaswappar samt förvärvade valutaoptioner användas för säkringarna. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när kraven för detta är uppfyllda. Transaktionsexponeringar per väsentlig valuta Valuta Prognos nettoinflöde Säkringar % Snittkurs Prognos nettoinflöde Säkringar % Snittkurs USD* EUR , GBP Totalt 4 Säkringsintervall * Valutasäkringskomponenten i massaprissäkringar ingår i prognostiserade nettoflöden, det föreligger inga massaprissäkringar för Transaktionsexponeringar per väsentlig valuta Valuta Prognos nettoinflöde Säkringar % Snittkurs Prognos nettoinflöde Säkringar % Snittkurs USD* EUR GBP Totalt Säkringsintervall * Valutasäkringskomponenten i massaprissäkringar ingår i prognostiserade nettoflöden, det föreligger inga massaprissäkringar för OMRÄKNINGSEXPONERING Omräkningsexponering hänför sig till nettovärden i utländska dotterföretag. Grundregeln är att inte valutasäkra denna exponering. De mest väsentliga omräkningsexponeringarna avser eget kapital i följande lokala valutor: 191 MNOK (177), 59 MEUR (56), 22 MGBP (22) och 22 MDKK (20). Vid årets slut var, i likhet med föregående år, ingen av dessa omräkningsexponeringar säkrade. Ränterisk Ränterisken utgörs av de negativa marknadsvärderingsförändringar som kan uppstå vid ränterörelser i avkastningskurvan (marknadsräntor vid olika löptider). Målsättningen enligt finanspolicyn är att hålla räntebindningen på den finansiella skulden inom intervallet 0 18 månader. Räntebindningstiden på den finansiella skulden uppgick till 4 (4) månader per 31 december Finanspolicyn möjliggör handel med räntebindande instrument. Per den 31 december 2017 var inga särskilda räntesäkringar gjorda. Räknat på en generell ökning av marknadsräntorna med 100 punkter (1 procentenhet) på nettoskulden skulle koncernens resultat påverkas negativt om 39 MSEK. För koncernens räntebärande placeringar anger finanspolicyn hur ränte risken ska begränsas genom att placeringar fördelas på olika bindningstider. Grundtanken är att förfallostrukturen på ingångna räntepapper ska möta prognostiserade kassaflödessvängningar. Räntebindningstiden på ränte bärande placeringar uppgick till 2 (5) månader per 31 december SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

84 Finansiella rapporter och noter > forts. not 22 Prisrisk Med prisrisk avses förändring i pris på produkt eller insatsvara och dess påverkan på resultatet. Massaprisrisk Massaprisrisk definieras som risken för att genomsnittligt erhållet massapris av viker negativt från förväntat pris. För att minska massaprisrisken kan Treasury avdelningen agera med börshandlade massapristerminer, eller med terminer eller swapavtal på OTC-marknaden. Södra arbetar med säkring av två olika typer av massaprisrisk, dels kassaflödesrisk från framtida försäljning av egen massaproduktion, dels verkligtvärderisk i tecknade kundavtal med fast pris. Kassaflödesrisk från framtida försäljning av egen massaproduktion uppstår genom att konjunkturcykliska variationer i massapriset, uttryckt i utländsk valuta, tillsammans med variationer i valutakurser, kan medföra att det massa pris Södra erhåller mätt i svenska kronor, avviker negativt från förväntat massapris på lång sikt. Huvudstrategin är att vara restriktiv med denna typ av säkringar och per årsskiftet förelåg inga säkringar. Verkligtvärderisk uppstår då Södra genom mervärdestjänsten Pulp- Services Hedging utnyttjar sin finansiella kompetens inom massaprisriskområdet, och erbjuder massaköpare leverans av massa till fast pris. För att säkerställa att de med kunderna avtalade fasta priserna inte kommer att avvika negativt från de vid leveranstillfällena rådande marknadspriserna swappas fastprisavtalen till rörligt pris. Fastprisavtal får tecknas med maximalt 50 procent av total leveransvolym gentemot respektive kund. Avtals tiden får inte överstiga 24 månader. Konjunkturläge, marknadsprisnivå, efterfrågan på fastprisavtal och möjligheten att teckna swapkontrakt med acceptabla villkor är faktorer som över tiden påverkar aktuell säkringsnivå. Massaprisderivat kton % kton % Verkligt värdesäkringar kton % kton % Verkligt värdesäkringar 6 0 Elprisrisk Södra har affärsområden med både över- och underskott av el. Södra Wood löper risk att inköpspriset på el stiger kraftigt, vilket leder till sämre marginaler och sämre konkurrenssituation. För Södra Cell, som är nettosäljare av el, krävs ett tillfredsställande högt elpris för att önskvärd avkastning ska erhållas. För att på bästa sätt kunna säkra affärsområdenas skiftande behov och samtidigt optimera koncernens nettoposition avseende elbalans arbetar Treasuryavdelningen med en förbrukningsportfölj och en produktionsportfölj. För att undvika stora resultateffekter av elprisförändringar prissäkras den sammantagna nettopositionen mellan portföljerna med finansiella elkontrakt. Tillåtna säkringsinstrument utgörs av standardkontrakt på Nasdaq. Södras prognostiserade nettoposition av el får säkras för en period av fem år med en årsvis avtagande procentuell maximal nivå. För år 1 2 får upp till 100 procent av nettopositionen säkras. För åren 3 5 gäller att nivåer upp till 80, 50 respektive 20 procent av nettopositionen får säkras. För 2018 och framåt finns inga elprissäkringar. Oljeprisrisk Södras affärsområden köper årligen in oljerelaterade produkter för cirka 450 MSEK. De flesta inköp är relaterade till spotmarknaden för respektive produkt. Eftersom marknaderna är volatila innebär det risk för oönskade resultatsvängningar. Genom finansiell handel med oljerelaterade produkter har Södra möjlighet att begränsa denna risk. Tillåtna säkringsinstrument utgörs av terminer och optioner. Oljerelaterade produkter som får säkras är diesel, fuel oil och brentolja. Säkring får göras för en period av 18 månader med följande andel av inköpsvolymen per 6-månadersperiod: 0 6 månader 0 75 procent, 7 12 månader 0 50 procent och månader 0 25 procent. Södras totala energiexponering medför att koncernens resultat är positivt korrelerat med energipriser. För 2018 och framåt finns inga oljeprissäkringar. Aktieprisrisk Södra har under vissa förutsättningar möjlighet att exponera sig mot aktier eller aktierelaterade produkter. För prisrisken gäller innevarande exponering av aktier, aktieindexcertifikat, aktieindexobligationer och aktiefonder, se not 21 Finansiella placeringar. KREDITRISK Finansiell kreditrisk Södras finansiella transaktioner ger upphov till exponering för kreditrisk gentemot de finansiella motparterna. Finanspolicyn föreskriver att transaktioner endast får ingås med motparter med hög kreditvärdighet, definierat som kategori BBB /K1 eller bättre enligt Standard & Poor s och motsvarande hos andra etablerade bedömare. Fastställda limiter finns för varje motpart och revideras kontinuerligt. För att begränsa motpartsrisken ytterligare har ISDA-avtal (nettningsavtal) ingåtts med flera banker. Per den 31 december 2017 uppgick Södrakoncernens totala motpartsexponering till MSEK (1 034). Per den 31 december befann sig alla motparter inom de ramar som är uppsatta i Södras finanspolicy avseende limiter, löptider och ratingkrav. Kreditrisk i kundfordringar Risken att koncernens kunder inte uppfyller sina åtaganden, det vill säga att betalning inte erhålls från kunderna, utgör en kundkreditrisk. Koncernens kunder kreditkontrolleras varvid information om kundernas finansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag. Säkerhet krävs för kunder med otillräcklig kreditvärdighet eller kredithistorik. Kreditriskerna gentemot kunderna beskrivs mer detaljerat i not 29 Rörelsefordringar. Maximal kreditrisk Södras finansiella tillgångar utsatta för kreditrisk fördelas enligt följande: Finansiella tillgångar per kategori Kundfordringar som ej är förfallna Kundfordringar som är förfallna Kundfordringar brutto Kortfristiga placeringar Likvida medel Finansiella placeringar totalt Derivatinstrument med positiva värden 1 3 Kundkontrakt 0 Upparbetad men ej fakturerad intäkt Övriga rörelsefordringar Övriga fordringar totalt Maximal kreditriskexponering Per den 31 december 2017 var kundfordringar uppgående till 437 MSEK (231) förfallna utan att nedskrivningsbehov ansågs föreligga. Se not 29 Kortfristiga rörelsefordringar för uppgift om nedskrivna kundfordringar 7 MSEK ( 18). 82 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

85 Finansiella rapporter och noter > forts. not 22 LIKVIDITETS- OCH FINANSIERINGSRISK Likviditets- och finansieringsrisk är risken att koncernen kan få problem att fullgöra sina skyldigheter som är förknippade med finansiella skulder. Koncern ens finansiella planering, som omfattar alla koncernens enheter, används för att identifiera och parera likviditetsrisken samt för att minimera kostnaderna för finansieringen av koncernen. Målsättningen är att koncernen ska kunna klara sina finansiella åtaganden i uppgångar såväl som nedgångar utan betydande oförutsebara kostnader. Koncernens policy är att minimera upplåningsbehovet genom att använda överskottslikviditet inom koncernen genom cash pools. Likviditetsriskerna hanteras centralt för hela koncernen av Treasuryavdelningen. Likvida tillgångar placeras huvudsakligen i korta räntebärande papper. Därutöver kan även placering ske i tillgångar med god likviditet som är omsättnings bara på tre dagar. För att täcka framtida finansieringsbehov har Södra som målsättning att det ska finnas kontokrediter, låneramar eller andra bindande lånelöften som garanterar tillgången på likviditet under den närmaste tvåårsperioden. En väsentlig del av lånefinansieringen är upplåningen från medlemmar genom medlemskonto, skogslån och betalningsplan. Södra har två kreditavtal i form av klubbavtal, som ger Södra möjlighet att under en period på drygt två år låna upp till 210 MEUR respektive MSEK. Till låneavtalen hör två villkor (Covenants) dels defini erat som Södras soliditet och dels som skuldsättningsgrad där långivarna har rätt att omförhandla lånelöftet om Södras soliditet är lägre än 40 procent eller om skuldsättningsgraden (nettoskuld/eget kapital) överstiger 0,7 gånger. Covenanterna gäller även lånet från Nordiska Investeringsbanken på MSEK samt utgiven grön obligation om MSEK. Räntenivån baseras på 6 respektive 3 månaders STIBOR plus ett fast påslag. Likviditetsreserven, som utgörs av lånelöften tillsammans med företagets likvida medel, ska motsvara minst 10 procent av en prognostiserad rullande 12-månaders omsättning. På balansdagen var den samlade likviditetsreserven MSEK (4 040), motsvarande 21 procent (22) av års omsättningen för koncernen. Lånelöftet var i sin helhet outnyttjat per balans dagen. Förfallostruktur kortfristiga placeringar Förfallotidpunkt Inom 1 år 1 5 år Mer än 5 år Totalt Finansiella placeringar Certifikat Obligationer Totalt Räntebärande placeringar uppgår till 279 MSEK (276), varav 96 procent (96) av dessa placeringar har en löptid på upp till ett år, 4 procent (4) har en löptid mellan ett och fem år och 0 procent (0) har en löptid som är längre än fem år. Förfallostruktur finansiella skulder odiskonterade kassaflöden Förfallotidpunkt Inom 1 år 1 5 år Mer än 5 år Totalt Finansiella skulder Räntesats, % Valuta Förlagsinsatser (5,7) SEK Upplåning SEK Lån från medlemmar Likvidkonto 0,0 (0,0) SEK Betalningsplan 1,0 (1,0) rörlig SEK Skogslån* 1,0 (1,0) rörlig sex månader SEK Medlemskonto* 0,8 (0,8) rörlig sex månader SEK Leverantörsskulder Negativa derivat 5 5 Övriga skulder Totalt * Förfaller på anmodan. Historisk statistik tyder på att de över en konjunkturcykel är långfristiga. KÄNSLIGHETSANALYS Södra lever med stora resultatsvängningar. Flera av koncernens verksamheter är starkt konjunktur- och valutaberoende. Det är dock främst upp- och nedgångar inom massaindustrin som ger upphov till resultatsvängningar på koncernnivå. Södra Skogs resultat är framförallt känsligt för förändringar av prismarginalen i virkeshandeln och anskaffade volymer. Sågverkens resultat påverkas främst av förändringar i trävarupris, timmerkostnad och flispris. För Södra Cell är det ändringar i massapris, valuta, volym och fiberkostnader som ger störst utslag. Tabellen visar hur resultatet skulle förändrats om värdena hade varit större eller mindre än det faktiska utfallet. (Avser tolvmånadersresultat baserat på genomsnittliga förhållanden under räkenskapsåret.) Vid beräkning av effekt på resultat har de angivna förändringarnas effekter på säkringsinstrument för valutor och massapriser beaktats. De effekter som skulle ha realiserats under året samt de orealiserade effekter som skulle uppstått vid årets slut har beaktats i angiven effekt på resultatet. Tabellen visar känsligheten för varje variabel för sig. I verkligheten påverkar förändringen av en variabel ofta även andra variabler, men med viss fördröjning. Till exempel kan en förstärkning eller försvagning av en valuta påverka marknads priset. Några enkla tumregler för att beräkna en nettoresultatpåverkan finns inte eftersom sambanden är komplicerade och skiftar beroende på marknadsläge med mera. Variabel Förändring Effekt på 12-månaders resultat, MSEK USD/SEK +/ 50 öre 330 Massapris +/ 300 kr/ton 370 Fiberkostnad för massabruken +/ 25 kr/m 3 fub 200 Produktion av massa +/ ton 130 Trävarupris +/ 50 kr/m 3 90 Timmerkostnad för sågverken +/ 25 kr/m 3 fub 80 Produktion av sågade trävaror +/ m 3 30 Oljepris +/ 10 USD/fat 10 Total lönekostnad +/ 3% 80 Resultateffekt vid förändring av balansdagens valutakurs Variabel Förändring Resultateffekt, MSEK Kundfordringar USD +/ 50 öre 49 EUR +/ 50 öre 30 GBP +/ 50 öre 2 Leverantörsskulder USD +/ 50 öre 0 EUR +/ 50 öre 17 GBP +/ 50 öre 0 Eget kapitaleffekten motsvarar effekten på resultatet. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

86 Finansiella rapporter och noter Not 23 Andra långfristiga värdepappersinnehav Moderföretaget Anskaffningsvärde Vid årets början Fusion 0 Investering Nedskrivningar Vid årets början Fusion Årets nedskrivning Redovisat värde vid året slut Not 24 Långfristiga finansiella fordringar Koncernen Andra långfristiga finansiella fordringar Totalt Not 25 Långfristiga rörelsefordringar Koncernen Moderföretaget Andra långfristiga fordringar Totalt Moderföretaget Vid årets början Tillkommande 26 Ianspråktaget 2 2 Redovisat värde vid årets slut Fordringarna avser främst revers 20 MSEK ( ), deponi till Tullverket 7 MSEK (7), Innventia 6 ( ) och engagemang i VMF 5 MSEK (5). Not 26 Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder Uppskjutna skattefordringar Uppskjutna skatteskulder Netto Koncernen Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Biologiska tillgångar Varulager Rörelsefordringar Kortfristiga placeringar 1 1 Periodiseringsfonder Avsättningar för pensioner Långfristiga avsättningar Rörelseskulder Övrigt Uppskjuten skattefordran/skatteskuld Uppskjutna skattefordringar Uppskjutna skatteskulder Netto Moderföretaget Materiella anläggningstillgångar Rörelsefordringar 1 1 Avsättningar för pensioner Långfristiga avsättningar Uppskjuten skattefordran/skatteskuld Av koncernens uppskjutna skatteskulder hänförs MSEK (1 040) till avskrivningar utöver plan. 84 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

87 Finansiella rapporter och noter Not 27 Varulager Koncernen Moderföretaget Råvaror och förnödenheter Varor under tillverkning Färdiga varor och handelsvaror Totalt ELCERTIFIKAT Inneliggande lager av tilldelade elcertifikat redovisas till noll. Inga tilldelade elcertifikat har sålts på termin för framtida leverans. Resterande lager av tilldelade elcertifikat hade på balansdagen ett marknadsvärde på 100 MSEK (2016: 202, 2015: 254). UTSLÄPPSRÄTTER Värdet av utsläppsrätter som inte bedöms behövas för att täcka gjorda utsläpp redovisas till noll och hade på balansdagen ett marknadsvärde på 68 MSEK (2016: 60, 2015: 55). Inga utsläppsrätter har sålts på termin för framtida leverans. Not 28 Fordringar på koncernföretag Räntebärande fordringar hos koncernföretag Moderföretaget Anskaffningsvärde Vid årets början Tillkommande poster 190 Avgående poster Redovisat värde vid periodens slut Rörelsefordringar hos koncernföretag Moderföretaget Anskaffningsvärde Vid årets början Tillkommande poster 116 Avgående poster Redovisat värde vid periodens slut Not 29 Kortfristiga rörelsefordringar Koncernen Moderföretaget Kortfristiga fordringar hos koncern företag Kundfordringar Derivat 1 3 Kundkontrakt 0 Upparbetad men inte fakturerad intäkt Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Totalt Kundfordringar redovisas efter avdrag för befarade och konstaterade kredit förluster. Värdering görs till belopp varmed kundfordringar beräknas inflyta. Kundfordringar i utländsk valuta värderas till balansdagskurs. Värdet av osäkra fordringar beräknas efter individuell bedömning. I Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter för moderföretaget ingår förutbetalda hyreskostnader 5 MSEK (6), förutbetalda försäkringspremier 7 MSEK (7), upplupna ränteintäkter 2 MSEK (2), upplupna intäkter 16 MSEK (28) och övriga förutbetalda kostnader 28 MSEK (25). KUNDKREDITRISK Koncernens kredithantering syftar till att begränsa risken att koncernens kunder inte uppfyller sina åtaganden. Kreditriskexponeringen bevakas och rapporteras kontinuerligt genom åldersanalyser och individuell analys av kunder. Där så är erforderligt och möjligt begränsas risken för kreditförluster genom kreditförsäkring och i övrigt krävs olika former av säkerhet för kunder med låg kreditvärdighet. På balansdagen föreligger ingen signifikant koncentration för kreditexponering. Kundfordringar Koncernen Moderföretaget Kundfordringar brutto Avsättning för osäkra fordringar Totalt Analys av kreditriskexponeringen i kundfordringar Koncernen Moderföretaget Kundfordringar som varken är förfallna eller nedskrivna Kundfordringar som är förfallna < 30 dagar dagar dagar >180 dagar Total exponering för kreditrisk Kundfordringar som är nedskrivna Kundfordringar Avsättning för osäkra fordringar Koncernen Moderföretaget Vid årets början Konstaterade förluster Reservering för befarade förluster Återföring av reservering för förluster Redovisat värde vid årets slut SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

88 Finansiella rapporter och noter Not 30 Likvida medel Koncernen Moderföretaget Kassa och banktillgodohavanden Kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel Likvida medel enligt kassaflödesanalys Not 31 Eget kapital Koncernen Moderföretaget Inbetalt insatskapital Emitterat insatskapital Förlagsinsatser 130 Övrigt eget kapital Totalt Enligt styrelsens policy är koncernens finansiella målsättning att ha en god finansiell ställning som bidrar till att bibehålla medlemmars, kreditgivares och marknadens förtroende samt utgöra en grund för fortsatt utveckling av affärsverksamheten samtidigt som den långsiktiga avkastningen är tillfredsställande. Med hänsyn till konjunkturmässiga risker som koncernens affärsområden är utsatta för har målet för lägsta nivå på koncernens soliditet satts till 55 procent. Lönsamhetsmålet är en avkastning på sysselsatt kapital på minst 10 procent över en konjunkturcykel. Enligt Södras utdelningspolicy ska den samlade vinstdelningen, utdelning i form av ränta på insatskapital och virkesleveranserna under året samt insats emissioner, tillsammans vara minst 50 procent av resultatet före skatt under en konjunkturcykel. Utdelningen ska premiera såväl årets virkesleveranser som det riskkapital, i form av insatskapital, som medlemmen bidrar med. Lång siktigt eftersträvas en avvägning mellan avkastning på virkesleveranser och insatskapital. Södra har två kreditavtal i form av klubbavtal, som ger Södra möjlighet att under en period på drygt två år låna upp till 210 MEUR respektive MSEK. Till låneavtalen hör två villkor (Covenants) dels definierat som Södras soliditet och dels som skuldsättningsgrad där långivarna har rätt att omförhandla lånelöftet om Södras soliditet är lägre än 40 procent eller om skuldsättningsgraden (nettoskuld/eget kapital) överstiger 0,7 gånger. ÅTERBETALNINGAR Insatsåterbetalning 2018 till medlemmar som avgått per 31 december 2017 uppgår till 40 MSEK (40). FÖRLAGSINSATSER Förlagsinsatser : Till Södrakoncernens Pensionsstiftelse år : Till Södra Skogsägarnas Stiftelse för Forskning, Utveckling och Utbildning 30 Totalt 130 Se även Rapport över förändring i eget kapital. Not 32 Obeskattade reserver Moderföretaget Ackumulerade avskrivningar utöver plan byggnader 0 47 maskiner och inventarier Periodiseringsfond beskattningsår Periodiseringsfond beskattningsår Totalt Uppskjuten skatt i ovanstående obeskattade reserver uppgår till MSEK (1 069) vilken inte redovisas i moderföretagets balansräkning. Not 33 Räntebärande skulder hos koncernföretag Förfallotidpunkt Inom 1 år 1 5 år Mer än 5 år Totalt Moderföretaget Koncernkonto skulder Skulder till koncernföretag Totalt Not 34 Räntebärande skulder Förfallotidpunkt Inom 1 år 1 5 år Mer än 5 år Totalt Koncernen Förlagsinsatser Obligationslån Skulder till kreditinstitut Lån från medlemmar* Övriga skulder Totalt Förfallotidpunkt Inom 1 år 1 5 år Mer än 5 år Totalt Moderföretaget Obligationslån Skulder till kreditinstitut Lån från medlemmar* Övriga skulder Totalt * Historisk statistik tyder på att de över en konjunkturcykel är långfristiga. 86 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

89 Finansiella rapporter och noter Not 35 Pensioner De flesta tjänstemän i Sverige och i det närmaste samtliga anställda i Tyskland omfattas av förmånsbestämda pensionsplaner. De flesta övriga medarbetare omfattas av avgiftsbestämda pensionsplaner. Pensionsplanerna omfattar i huvudsak ålderspension och för vissa kategorier sjuk- och familjepension. FÖRMÅNSBESTÄMDA PENSIONSPLANER De förmånsbestämda pensionsförpliktelserna tryggas främst genom en pensionsstiftelse med från Södra avskilda tillgångar men också genom avsättningar i Rapport över finansiell ställning. Södrakoncernens Pensionsstiftelse år 2003 tryggar merparten av moderföretagets och övriga koncernens svenska åtaganden. I förvaltningstillgångarna ingår skuldebrev som är utfärdade av Södra med ett nominellt värde 100 MSEK (förlagsbevis 100). Pensionsstiftelsens styrelse ansvarar för förvaltningen av stiftelsens förvaltningstillgångar. Avkastningskravet i stiftelsen ligger på 3,7 procent realt och detta ska matcha skuldutvecklingen av pensionsförpliktelsen. Södras förmånsbestämda pensionsförpliktelser och förvaltningstillgångar i pensionsstiftelsen lyder under Lag om tryggande av pensionsutfästelse med mera. Pensions åtagandena i Sverige är dessutom kreditförsäkrade hos PRI Pensionsgaranti. Förmånsbestämda planer utsätter Södra för olika typer av risker, hänförliga till ökad livslängd, inflation och löneökningar. Förvaltningstillgångarna påverkas av värdeförändringar framförallt på aktiemarknaden. Det låga ränteläget medför låg förväntad framtida avkastning från räntebärande placeringar. ITP 2-planen som utgör den absoluta majoriteten av redovisade förmånsbestämda planer är en förmånsbestämd plan vars förmån styrs av den anställdes slutlön. ITP2 är den pensionsplan som tillämpas för tjänste män födda 1978 eller tidigare. Ålderspensionen är 10 procent av lön under 7,5 inkomstbasbelopp, 65 procent mellan 7,5 och 20 inkomstbasbelopp och 32,5 procent mellan 20 och 30 inkomstbasbelopp. AVGIFTSBESTÄMDA PENSIONSPLANER För de avgiftsbestämda pensionsförpliktelserna betalas försäkringspremier. Storleken på premien baseras på lönen. Totala kostnaden för Södras pensionsförpliktelser framgår nedan. Pensionskostnad Koncernen Förmånsbestämda planer Kostnad för pensioner intjänade under året Nettoränta 7 6 Regleringar och reduceringar 0 Kostnad förmånsbestämda planer i årets resultat Kostnad avgiftsbestämda planer Särskild löneskatt Pensionskostnad i årets resultat Omvärdering redovisad i övrigt totalresultat Pensionskostnad i årets totalresultat Kostnaden redovisas i följande rader ingående i årets resultat: Personalkostnad Finansnetto 7 6 Kostnad redovisad i årets resultat Övrigt totalresultat Pensionskostnad redovisad i årets totalresultat Avkastning förvaltningstillgångar Koncernen Verklig avkastning på förvaltningstillgångar Ränteintäkt på förvaltningstillgångar Aktuariellt resultat för förvaltningstillgångar under perioden Åtaganden och förvaltningstillgångar för de förmånsbaserade planerna Koncernen Förmånsbestämda planer och värdet av förvaltningstillgångar Helt eller delvis fonderade förpliktelser Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser Förvaltningstillgångarnas verkliga värde Netto helt eller delvis fonderade förpliktelser Nuvärdet av ofonderade förmånsbestämda förpliktelser Nettoförpliktelser före justeringar Nettobeloppet redovisas i Rapport över finansiell ställning för koncernen under rubriken: Avsättningar för pensioner Nettobelopp i Rapport över finansiell ställning för koncernen (förpliktelse +, tillgång ) Nettobeloppet fördelar sig på planer i följande länder: Sverige Tyskland Nettobelopp i Rapport över finansiell ställning för koncernen Nettobelopp i Rapport över finansiell ställning för koncernen Nettoskuld i Rapport över finansiell ställning för koncernen vid periodens början Kostnad förmånsbestämda planer Nettokostnad redovisad i årets resultat Utbetalning av ersättningar Aktuariella vinster och förluster redovisade i Övrigt totalresultat Reduceringar och regleringar Valutakursdifferens 0 1 Nettoskuld i Rapport över finansiell ställning för koncernen vid periodens slut Nuvärdet av förpliktelsen för förmånsbestämda planer Koncernen Vid årets början Kostnader för tjänstgöring Utbetalda ersättningar Räntekostnad Aktuariella vinster och förluster* Regleringar och reduceringar 0 Valutakursdifferenser 1 1 Redovisat värde vid periodens slut * varav förändring av demografiska antaganden 45 MSEK (0), finansiella 86 MSEK (98), erfarenhetsbaserat 58 MSEK ( 15 ) och särskild löneskatt 15 MSEK (14) SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

90 Finansiella rapporter och noter > forts. not 35 Förvaltningstillgångarnas verkliga värde Koncernen Vid årets början Förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna Skillnad mellan förväntad och verklig avkastning Regleringar och reduceringar Redovisat värde vid periodens slut Förvaltningstillgångarnas verkliga värde Koncernen Aktierelaterade värdepapper Hedgefonder och obligationer Övriga räntebärande värdepapper* Övriga tillgångar 0 2 Redovisat värde vid periodens slut * Varav förlagsbevis utfärdade av Södra Skogsägarna ekonomisk förening MSEK (100). Skuldebrev utfärdade av Södra Skogsägarna ekonomisk förening 100 MSEK ( ). Aktierelaterade värdepapper samt Hedgefonder och obligatoner utgör tillgångsklasser som i huvudsak har noterats på en aktiv marknad. AKTUARIELLA ANTAGANDEN Följande väsentliga aktuariella antaganden har tillämpats vid beräkningar (vägda genomsnittsvärden). Koncernen Diskonteringsränta, % 2,5 2,5 Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar, % 2,5 2,5 Framtida löneökningar, % 2,5 2,5 Framtida ökningar av pensioner, % 2,0 1,5 Personalomsättning, % 5,0 5,0 Antaganden beträffande livslängd baseras på offentlig statistik och erfaren het från dödlighetsundersökningar i varje land, och sätts i samråd med aktuariell expertis. För de svenska pensionsplanerna tillämpas DUS14. Pensionsskuld nedbruten per personkategori Kvinnor Män Kvinnor Män Aktiva Sjukpensionärer Fribrevshavare Pensionärer Summa Totalt antal utfästelser som ingår i förpliktelsen Ovanstående tabell över personkategori omfattar den svenska skulden, vilken utgör 92 procent av redovisad pensionsskuld. Känslighetsanalys av pensionsförpliktelsen Antagande Förändring Skuldförändring MSEK Diskonteringsränta /+ 0,5% +135/ 155 Inflation /+ 0,25% 52/+55 Livslängd /+ 1 år 67/+68 Känslighetsanalysen utförs genom att ett aktuariellt antagande ändras medan övriga antaganden hålls oförändrade. Detta är en förenklad metod då övriga aktuariella antaganden vanligtvis är korrelerade. Metoden visar pensionsförpliktelsens känslighet för förändringen av ett enskilt antagande. Durationen är 18 år (18). De förväntade pensionsutbetalningarna under nästföljande år uppgår till 54 MSEK (54). Kostnad avseende pensioner Moderföretaget Pensionering i egen regi Kostnad för intjänande av pensioner 16 5 Utbetalda pensioner Verklig avkastning på särskilt avskilda tillgångar 17 2 Kostnad för pensionering i egen regi exklusive skatter Pensionering genom försäkring Försäkringspremier eller motsvarande Särskild löneskatt Redovisad nettokostnad hänförlig till pensioner Avsättningar för pensioner Moderföretaget Kapitalvärde av pensionsåtaganden* Avgår förvaltningstillgångar i pensionsstiftelse Summa Pensionsåtaganden tryggade via kapitalförsäkringar som är redovisade under finansiella tillgångar Netto 3 * Varav PRI-pensioner ITP * Kreditförsäkrade via PRI Pensionsgaranti I de fall förvaltningstillgångarna överstiger pensionsskulden redovisas inte det överskjutande beloppet. Per 2017 uppgår det ej redovisade överskottet i pensionsstiftelsen till 223 MSEK (175). Förändringar av nettoskulden Moderföretaget Vid årets början I resultaträkningen redovisad kostnad för pensionering i egen regi exklusive skatter Pensionsutbetalning Redovisat värde vid periodens slut Förväntade pensionsutbetalningar under 2018 beräknas till 54 MSEK (54). Förvaltningstillgångarnas verkliga värde Moderföretaget Aktierelaterade värdepapper Hedgefonder och obligationer Övriga räntebärande värdepapper* Övriga tillgångar 0 2 Förvaltningstillgångarnas värde Överskjutande värde Redovisat värde vid periodens slut * Varav förlagsbevis utfärdade av Södra Skogsägarna ekonomisk förening MSEK (100). Skuldebrev utfärdade av Södra Skogsägarna ekonomisk förening 100 MSEK ( ). Antaganden för förmånsbestämda förpliktelser Moderföretaget ITP-planen enligt PRI-grunder Diskonteringsränta, % 3,8 3,8 88 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

91 Finansiella rapporter och noter Not 36 Avsättningar Koncernen 2017 Övriga avsättningar Vid årets början Avsättningar som gjorts under perioden Belopp som tagits i anspråk under året Redovisat värde vid årets slut varav långfristiga avsättningar Totalt Koncernen 2016 Övriga avsättningar Vid årets början Avsättningar som gjorts under perioden Belopp som tagits i anspråk under året Upplösning Omklassificering Omräkningsdifferens 1 1 Redovisat värde vid årets slut varav långfristiga avsättningar Totalt ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR Avsättning för framtida miljösaneringsåtgärder har gjorts med belopp som anses skäligt baserat på tillgänglig information. Med Södras omfattande affärsverksamhet är det ofrånkomligt att vissa tvister uppstår. I bokslutet har gjorts reserveringar med belopp som bedöms skäliga. Avsättning för garanti- och reklamationsåtaganden har gjorts med belopp som erfarenhetsmässigt bedöms skäligt. Omstruktureringsreserv Omstruktureringsreserv Moderföretaget 2017 Omstruktureringsreserv Övriga avsättningar Totalt Vid årets början Avsättningar som gjorts under perioden Belopp som tagits i anspråk under året Redovisat värde vid årets slut varav långfristiga avsättningar Omstruktu- Moderföretaget 2016 reringsre- serv Övriga avsättningar Totalt Vid årets början Avsättningar som gjorts under perioden Belopp som tagits i anspråk under året 9 9 Upplösning Omklassificering 5 5 Omräkningsdifferens 1 1 Redovisat värde vid årets slut Not 37 Långfristiga rörelseskulder Koncernen Ej räntebärande långfristiga skulder Totalt Not 38 Kortfristiga rörelseskulder och avsättningar Koncernen Moderföretaget Kortfristiga skulder hos koncernföretag Leverantörsskulder Derivat 5 Kundkontrakt 1 3 Förskott från kunder 0 0 Mervärdesskatteskuld Övriga rörelseskulder Avsättning för omstrukturering Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Totalt Kundkontrakt avser fastpriskontrakt med kunder som är knutna till finansiella instrument. varav långfristiga avsättningar ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR Ovan beskrivna Övriga avsättningar avser även moderföretaget. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

92 Finansiella rapporter och noter Not 39 Koncernföretag Specifikation av moderföretagets innehav av aktier och andelar i koncernföretag Redovisat värde Org. nr Säte Antal Andel, % Rörelsedrivande Södra Tofte AS Norge Södra Cell GmbH Tyskland Södra Wood AS (fd Södra Interiör AS) Norge Crown Timber Group (plc) Storbritannien Sodra Wood Ltd Storbritannien Södra Wood Ab Finland Sodra International Trading (Shanghai) Co Ltd Kina Södra Interiör A/S Danmark UAB SIWood Litauen Södra Trivselhus Holding AB Korsberga Trivselhus AB Korsberga Trivselhus Norge AS Norge Trivselhus Mark Holding AB Korsberga Trivselhus Mark AB Korsberga Trivselhus UK Ltd Storbritannien Södra Metsad OÜ Estland Sodra Mezs SIA Lettland Södra Medlemsel AB Växjö Södra Vind AB Växjö Ej rörelsedrivande Totalt Södra Skogägarna ekonomisk förening har under året sålt samtliga aktier i UAB SI Wood. Ett mindre förvärv har skett inom Trivselhuskoncernen inom ramen för markförvärv. Aktier och andelar i koncernföretag Moderföretaget Anskaffningsvärde Vid årets början Fusion Likvidation 106 Förvärv 339 Avyttringar 13 2 Nedskrivning 21 Redovisat värde vid periodens slut Not 40 Ställda säkerheter Koncernen Moderföretaget I form av ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar Fastighetsinteckningar Företagsinteckningar Övriga ställda panter och säkerheter Massaprisderivat Företagsinteckningar 8 8 Finansiella anläggningstillgångar* Totalt * Kapitalförsäkringar, se not SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

93 Finansiella rapporter och noter Not 41 Eventualförpliktelser Koncernen Moderföretaget Övriga ansvarsförbindelser Totalt KONCERNEN Återställningsförpliktelser En framtida nedläggning av del eller delar av verksamheten kan innebära krav på sanering eller annat återställningsarbete. Detta bedöms ligga långt fram i tiden och eventuella utgifter är inte praktiskt möjliga att beräkna. Någon avsättning för utgifter görs inte. Avsättning för framtida miljösaneringsåtgärder har gjorts med belopp enligt bästa bedömning baserat på tillgänglig information. Framtida saneringsåtgärder är beroende av flera okända variabler och därför svåra att uppskatta. Det kan därför inte uteslutas att koncernen i framtiden belastas med ytterligare kostnader för dessa åtgärder. Tvister Inom ramen för Södras verksamhet uppstår löpande meningsskiljaktigheter mellan företag inom Södrakoncernen och olika motparter avseende ersättningsstorlekar, uppnådda resultat, ansvarsförhållanden med mera. De flesta meningsskiljaktigheter löses på affärsmässiga grunder medan vissa sakförhållanden blir föremål för skiljeförfarande eller domstolsprocess. I bokslutet har reserverats belopp som bedöms skäliga. MODERFÖRETAGET Ovan beskrivna eventualförpliktelser avser även moderföretaget. Not 42 Rapport över kassaflöden Koncernen Moderföretaget Finansiella poster Under året erhållna räntor Under året erlagda räntor Under året erhållen utdelning Realisationsvinster Realisationsförluster Moderföretaget Ej likvidreglerade koncernbidrag Kassaflöde från finansieringsverksamheten Vid årets början Andra ändringar Redovisat värde vid årets slut Långfristiga räntebärande skulder Kortfristiga räntebärande skulder Summa skulder hänförliga till finansieringsverksamheten Not 43 Viktiga bedömningar och antaganden Upprättandet av finansiella rapporter och tillämpningen av olika redovisningsstandarder baseras på företagsledningens bedömningar och antaganden om framtiden. Dessa bedömningar och antaganden baseras på historisk erfarenhet och förväntningar om framtida händelser som bedöms vara rimliga under rådande omständigheter. Dessa bedömningar och antaganden utgör grunden för de redovisade värden på tillgångar, skulder och ansvarsförbindelser som inte kan fastställas genom annan information. Om andra förutsättningar uppstår, eller om andra antaganden görs, kan verkliga utfall komma att avvika från redovisade värden. De viktigaste områdena där sådana bedömningar och antaganden har störst inverkan på resultat samt tillgångar och skulder kommenteras nedan. VÄRDERING AV BIOLOGISKA TILLGÅNGAR Södra har värderat de biologiska tillgångarna, det vill säga rotstående skog, till nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden. Kassaflödena har beräknats för en bedömd avverkningscykel på 75 år för skogstillgångar i Sverige, 70 år för Lettland och 70 år för Estland. Kassaflödena baseras på Södras avverknings volymer enligt aktuella avverkningsplaner och relevanta antaganden om framtida tillväxt. Framtida pris- och kostnadsutveckling har bedömts. Kostnader för återplantering har beaktats och avsättning till miljö hänsyn har gjorts. Beräknade kassaflöden har diskonterats till nuvärde. I not 20 Biologiska tillgångar redogörs för känsligheten i värderingen av förändringar av dessa uppskattningar samt för vilka antaganden som tillämpats. PENSIONER Värdet på pensionsförpliktelser för förmånsbestämda pensionsplaner baseras på aktuariella beräkningar med antaganden om diskonteringsränta, framtida löneökning, inflation samt demografiska förhållanden. Dessa antaganden uppdateras normalt årsvis. Förändringar i dessa antaganden påverkar den redovisade pensionsskuldens storlek och redovisat eget kapital i koncernen. För vidare information se not 35 Pensioner. NEDSKRIVNINGSPRÖVNING AV IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Ledningen prövar minst årligen det bokförda värdet på tillgångar med obestämbara nyttjandeperioder. I Södras balansräkning för året avser detta goodwill och varumärke. Dessa nedskrivningstester för respektive tillgång sker genom att ett beräknat återvinningsvärde för den kassagenererande enheten som tillgången tillhör ställs mot bokfört värde. Vid identifiering av kassagenererande enheter och dess beräkning av återvinningsvärde har flera antaganden om framtida förhållanden och uppskattning av parametrar gjorts. Ändring av dessa antaganden och uppskattningar skulle kunna ha effekt på tillgångarnas redovisade värden. För vidare information se not 16 Immateriella anläggningstillgångar. AV- OCH NEDSKRIVNINGAR AV MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Avskrivningar av anskaffningsvärden för koncernens anläggningar sker baserat på bedömda ekonomiska nyttjandeperioder. Ledningen prövar löpande de fastställda nyttjandeperioderna för koncernens anläggningar och justerar dessa om och när tidigare förutsättningar förändrats. AVSÄTTNINGAR Avsättningar är av sin natur beroende av uppskattningar och bedömningar för om kriterierna för redovisning är uppfyllda, samt uppskattningar av utfallet och storleken på den potentiella kostnaden. Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, och beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Om revideringar krävs på grund av att det verkliga utfallet avviker från gjorda antaganden och uppskattningar kan detta komma att påverka koncernens finansiella ställning och resultat. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

94 Finansiella rapporter och noter Not 44 Investeringsåtaganden KONCERNEN Under 2017 har koncernen slutit avtal om framtida förvärv av materiella anläggningstillgångar för 247 MSEK (1 769). MODERFÖRETAGET Under 2017 har moderföretaget slutit avtal om framtida förvärv av materiella anläggningstillgångar för 247 MSEK (1 769). Not 45 Finansiella instrument VERKLIGT VÄRDE OCH REDOVISAT VÄRDE I RAPPORT ÖVER FINANSIELL STÄLLNING: Koncernen 2017 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet Derivat som används för säkringsändamål Låne- och kundfordringar Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde Summa redovisat värde Verkligt värde Finansiella placeringar Övriga aktier och andelar Rörelsefordringar Kundfordringar Derivat, kortfristiga Kortfristiga placeringar Likvida medel Summa tillgångar, finansiella instrument Övriga tillgångar, ej finansiella instrument Summa tillgångar Långfristiga skulder Oligationslån Lån från banker och övriga kreditinstitut Betalningsplan Kortfristiga skulder Förlagsinsatser Betalningsplan Skogslån Medlemskonto Likvidkonto Övriga skulder, kortfristiga Kortfristiga rörelseskulder Leverantörsskulder Derivat, kortfristiga LTFP*, kortfristiga Summa skulder, finansiella instrument Övriga skulder, ej finansiella instrument Summa skulder * Kundkontrakt som är knutna till finansiella instrument. 92 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

95 Finansiella rapporter och noter > forts. not 45 Koncernen 2016 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet Derivat som används för säkringsändamål Låne- och kundfordringar Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde Summa redovisat värde Verkligt värde Finansiella placeringar Övriga aktier och andelar Rörelsefordringar Kundfordringar Derivat, kortfristiga Kortfristiga placeringar Likvida medel Summa tillgångar, finansiella instrument Övriga tillgångar, ej finansiella instrument Summa tillgångar Långfristiga skulder Oligationslån Lån från banker och övriga kreditinstitut Betalningsplan Kortfristiga skulder Förlagsinsatser Betalningsplan Skogslån Medlemskonto Likvidkonto Övriga skulder, kortfristiga Kortfristiga rörelseskulder Leverantörsskulder LTFP*, kortfristiga Summa skulder, finansiella instrument Övriga skulder, ej finansiella instrument Summa skulder * Kundkontrakt som är knutna till finansiella instrument. Övriga aktier och andelar består av aktier och andelar i utomstående företag. Som kortfristiga placeringar redovisas räntebärande placeringar med en löptid överstigande tre månader från anskaffningstidpunkten, aktieindex obligationer, aktieindexcertifikat och aktier i börsnoterade bolag. Likvida medel består av banktillgodohavanden och kortfristiga placeringar med en löptid om maximalt tre månader från anskaffningstidpunkten med obetydlig risk för värdefluktuation och obetydlig ränterisk. Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrumenten som redovisas i tabellen ovan: AKTIER OCH ANDELAR SAMT KORTFRISTIGA PLACERINGAR För noterade värdepapper bestäms verkligt värde med utgångspunkt i tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader vid anskaffningstillfället. Potentiella transaktionskostnader be aktas inte heller vid avyttring av en tillgång. För onoterade aktier som värderas till anskaffningsvärde, eftersom ett tillförlitligt marknadsvärde inte kunnat fastställas, används redovisat värde som indikator på verkligt värde i ovanstående tabell. DERIVAT För valutaderivat och elprisderivat bestäms verkligt värde med utgångspunkt i noterade kurser om sådana finns tillgängliga. Om sådana inte finns tillgängliga beräknas verkligt värde genom diskontering av skillnaden mellan avtalad termins kurs och den terminskurs som kan tecknas på balans dagen för återstående kontraktsperiod. Diskontering görs till riskfri ränta baserad på statsobligationer. Verkligt värde på massaprisderivat, oljeprisderivat och trävaruprisderivat baseras på förmedlande kreditinstituts värdering, vars rimlighet prövas genom diskontering av beräknade framtida kassaflöden och med utgångspunkt i marknadsräntan för liknande instrument på balansdagen. Kassa flödena baseras på företagsledningens bästa bedömning. KUNDFORDRINGAR OCH LEVERANTÖRSSKULDER För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på mindre än sex månader anses redovisat värde reflektera verkligt värde. ÖVRIGA FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER Verkligt värde för övriga finansiella tillgångar och skulder beräknas baserat på framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuell marknadsränta på balansdagen. RÄNTESATSER SOM ANVÄNDS FÖR ATT FASTSTÄLLA VERKLIGT VÄRDE Diskontering har gjorts utifrån aktuell statslåneränta plus relevant räntespread. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

96 Finansiella rapporter och noter > forts. not 45 I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i rapporten över finansiell ställning. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån tre nivåer. Nivå 1: Enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument. Nivå 2: Utifrån direkt eller indirekt observerbara marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1. Nivå 3: Utifrån indata som inte är observerbara på marknaden. Koncernen 2017 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Övriga aktier och andelar Derivat, kortfristiga 1 1 Kortfristiga placeringar Likvida medel Summa tillgångar LTFP*, kortfristiga 1 1 Derivat, kortfristiga 5 5 Summa skulder 6 6 * Kundkontrakt som är knutna till finansiella instrument. Koncernen 2016 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Övriga aktier och andelar Derivat, kortfristiga 3 3 Kortfristiga placeringar Likvida medel Summa tillgångar LTFP*, kortfristiga 3 3 Summa skulder 3 3 * Kundkontrakt som är knutna till finansiella instrument. I tabellen nedan presenteras en avstämning mellan ingående och utgående balans för finansiella instrument som värderats till verkligt värde i rapporten över finansiell ställning, med utgångspunkt från en värderingsteknik som bygger på icke observerbara indata (nivå 3). Koncernen 2017 Tillgångar Skulder Övriga aktier och andelar Derivat LTFP* Derivat LTFP* Vid årets början Totalt redovisade vinster och förluster: redovisat i årets resultat Avyttrat och förfallet Redovisat värde vid periodens slut * Kundkontrakt som är knutna till finansiella kontrakt. Tillgångar Skulder Koncernen 2016 Övriga aktier och andelar Derivat LTFP* Derivat LTFP* Vid årets början Totalt redovisade vinster och förluster: redovisat i årets resultat Avyttrat och förfallet Redovisat värde vid periodens slut * Kundkontrakt som är knutna till finansiella kontrakt. Not 46 Händelser efter balansdagen Den 1 februari 2018 avyttrades verksamheten i Södra Wood AS till Sörnsen Holzleisten. Under 2017 omsatte Södra Wood AS 363 MSEK och årets resultat uppgick till 39 MSEK. I övrigt har inga väsentliga händelser inträffat efter rapporteringsperiodens utgång. 94 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

97 Finansiella rapporter och noter Not 47 Närstående Moderföretaget betraktas som närstående till sina dotter- och intresseföretag, vilka framgår av not 39 Koncernföretag och not 10 Andelar i intresseföretag. Av moderföretagets totala inköp och försäljning i MSEK avser 1 procent (1) av inköpen och 5 procent (4) av försäljningen andra företag inom koncernen. Moderföretaget har genom styrelserepresentation i Södrakoncernens Pensionsstiftelse år 2003 och Södra Skogsägarnas Stiftelse för Forskning, Utveckling och Utbildning en närståenderelation till dessa stiftelser. Södra koncernens Pensionsstiftelse har en lånefordran på Södra Skogsägarna ekonomisk förening. Södra Skogsägarnas Stiftelse för Forskning, Utveckling och Utbildning innehar emitterade insatser. Genom sin rätt att delta i de beslut som rör moderföretagets strategier har dess styrelseledamöter ett betydande inflytande över moder företaget och är därmed att betrakta som närstående. En ekonomisk förening har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet i vilken medlemmarna deltar. I enlighet härmed har inköp eller försäljning av varor och tjänster under räkenskapsåret skett mellan moderföretaget och enskilda styrelseledamöter, vilka är medlemmar i föreningen. På samma sätt medverkar enskilda styrelse ledamöter i finansieringen av föreningen. Dessa transaktioner har skett i enlighet med föreningens ändamål varvid föreningens prissättning och villkor i övrigt har tillämpats. Koncernen Försäljning av varor/ tjänster till närstående Inköp av varor/tjänster från närstående Övrigt (ränta, utdelning) Fordran på närstående per 31 december Skuld till närstående per 31 december Intresseföretag Moderföretaget Försäljning av varor/ tjänster till närstående Inköp av varor/tjänster från närstående Övrigt (ränta, utdelning) Fordran på närstående per 31 december Skuld till närstående per 31 december Dotterföretag Intresseföretag Upplysningar om löner, avtal avseende avgångsvederlag med mera för bland annat personer i ledande ställning har lämnats i not 6 Anställda, personalkostnader. Upplysningar i övrigt avseende mellanhavanden rörande koncernföretag framgår av not 41 Eventualförpliktelser och eventualtillgångar. Not 48 Uppgifter om moderföretaget Södra Skogsägarna ekonomisk förening (organisationsnummer ) är en svenskregistrerad ekonomisk förening med säte i Växjö. Adressen till huvudkontoret är Skogsudden, Växjö. Koncernredovisningen för 2017 består av moderföretaget och dess dotter företag, tillsammans benämnda koncernen. I koncernen ingår även ägd andel av intresseföretag Fusionerade dotterföretag Södra Cell AB Organisationsnummer Fusionsdag Fusionerad nettoomsättning Fusionerat resultat 461 Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar 6 Tillgångar Skulder, avsättningar och eget kapital Eget kapital Obeskattade reserver Avsättningar 0 Långfristiga skulder 32 Kortfristiga skulder Skulder, avsättningar och eget kapital SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

98 Finansiella rapporter och noter Not 49 Ändrade redovisningsprinciper Koncernen har under 2017 ändrad redovisningsprincip för utgifter i samband med planerade underhållsstopp. Södra bedömer att detta leder till mer relevant information i de finansiella rapporterna samtidigt som Södra därmed följer praxis i branschen. Tidigare princip har inneburit att utgifter i samband med planerade underhållsstopp på Södra Cells massabruk har redovisats som en anläggningstillgång och därefter har värdeminskning skett över nyttjandeperioden. Ny princip innebär att dessa utgifter kostnadsförs i den period underhållsstoppen inträffar, vilket medför att kostnaden tidigareläggs i resultaträkningen. Jämförelsetalen för resultat- och balansräkning för räkenskapsåret 2016 har därvid omarbetats. Av nedanstående tabell framågår även omarbetade jämförelsetal för Tabellen visar effekten på aggregerad nivå MSEK Rapporterad resultaträkning Justering Omarbetad resultaträkning Rapporterad resultaträkning Justering Omarbetad resultaträkning Nettoomsättning Övriga kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Rörelseresultat Resultat före skatt Skatt Årets resultat Årets summa totalresultat MSEK Rapporterad balansräkning Justering Omarbetad balansräkning Rapporterad balansräkning Justering Omarbetad balansräkning Materiella anläggningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Uppskjutna skatteskulder Summa eget kapital och skulder Från och med har den nya principen för utgifter i samband med planerade underhållsstopp använts. Effekten i rapport över totalresultatet i koncernen innebär att rörelseresultatet är 26 MSEK lägre jämfört med om tidigare princip använts under innevarande år. 96 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

99 Finansiella rapporter och noter Förslag till vinstdisposition Styrelsen föreslår att till föreningsstämmans förfogande stående vinstmedel SEK disponeras på följande sätt: Till medlemmarna utdelas 6 procent på insatskapitalet, utgörande Till medlemmarna utdelas 10 procent på virkesleveranserna, utgörande Utdelningen beräknas på medlemmarnas virkesleveranser 1 januari 2017 till 31 december 2017 och beräknas på samtliga sortiment, exklusive skog som sålts på rot Till medlemmarnas insatskonto överförs genom insatsemission Insatsemissionen utgör 15 procent av innestående inbetalt insatskapital per den 31 december 2017 I ny räkning balanseras SEK SEK SEK SEK SEK Koncernredovisningen respektive årsredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder respektive god redovisningssed i Sverige och ger en rättvisande bild av koncernens och moderföretagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för moderföretaget respektive koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderföretagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderföretaget och de företag som ingår i koncernen står inför. Växjö den 12 februari 2018 Lena Ek Paul Christensson Dan Andersson Karin Andersson ordförande vice ordförande arbetstagarrepresentant ledamot Kjell Andersson ledamot Nils-ErikAndersson arbetstagarrepresentant Hans Berggren ledamot Pål Börjesson ledamot Ylva op den Velde Hammargren ledamot Ola Hildingsson ledamot Ulf Johansson ledamot Pontus Johansson arbetstagarrepresentant Anders Roman ledamot Lars Idermark verkställande direktör Vår revisionsberättelse har lämnats den 12 februari 2018 Martin Johansson Madeleine Larsson Mats Löfgren Dick Stagmo Auktoriserade revisorer Förtroendevalda revisorer SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

100 Finansiella rapporter och noter Revisionsberättelse Till föreningsstämman i Södra Skogsägarna Ekonomisk Förening, org.nr Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen UTTALANDEN Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Södra Skogsägarna Ekonomisk Förening för år 2017 med undantag för hållbarhetsrapporten på sidorna och 113. Föreningens årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 8 29 och i detta dokument. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderföreningens finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte hållbarhetsrapporten på sidorna och 113. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att föreningsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för föreningen och koncernen. Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderföreningens och koncernens revisionsutskott i enlighet med revisorsförordningens (537/2014) artikel 11. GRUND FÖR UTTALANDEN Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet De auktoriserade revisorernas ansvar respektive De icke-kvalificerade revisorernas ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderföreningen och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits den granskade föreningen eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. ÖVRIG UPPLYSNING Revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för räkenskapsåret 2016 har, såvitt avser de auktoriserade revisorerna, utförts av en auktoriserad annan revisor, som lämnat en revisionsberättelse daterad 16 februari 2017 med omodifierade uttalanden i Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen. VÅR REVISIONSANSATS Revisionens inriktning och omfattning Vi utformade vår revision genom att fastställa en väsentlighetsnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter. Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar. Väsentlighet Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller fel. De betraktas som väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna. Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantitativa väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapportering som helhet. Med hjälp av dessa och våra egna kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens inriktning och våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning, samt bedömde vi effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på de finansiella rapporterna som helhet. 98 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

101 Finansiella rapporter och noter SÄRSKILT BETYDELSEFULLA OMRÅDEN Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden. SÄRSKILT BETYDELSEFULLT OMRÅDE HUR VÅR REVISION BEAKTADE DET SÄRSKILT BETYDELSEFULLA OMRÅDET Värdering och redovisning av immateriella och materiella anläggningstillgångar (se koncernens redovisningsprinciper i not 1, väsentliga antaganden i not 16 samt not 17 18) Immateriella och materiella anläggningstillgångar redovisas till MSEK i rapport över finansiell ställning för koncernen och till MSEK i moderföreningens balansräkning per 31 december Värderingen och redovisning av materiella anläggningstillgångar utgjorde ett särskilt betydelsefullt område i vår revision mot bakgrund av de redo visade beloppens materialitet i relation till koncernens och moderföreningens finansiella ställning samt av den komplexitet som investeringsprojekt inom branschen innebär. Koncernens och moderföreningens investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar under räkenskapsåret uppgår till MSEK respektive MSEK. Koncernen har etablerade processer för investeringsbesluten. Flera av de genomförda investeringarna innehåller såväl flera delprojekt som en gränsdragning mellan vad som ska tillföras balansräkning respektive anses utgöra reparations- och underhållskostnader. Värderingsperspektivet vad gäller de imateriella och materiella anläggningstillgångarna tar sikte på ett eventuellt nedskrivningsbehov. I de fall indikationer på nedskrivningsbehov föreligger prövas de bokförda värdena mot tillgångarnas beräknade återvinningsvärde. En nedskrivning redovisas när en tillgångs redovisade värde varaktigt överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet fastställs genom en beräkning av nyttjandevärdet för respektive kassagenererande enhet och utgörs av nuvärdet av de framtida kassaflödena för enheten. Beräkningen av återvinningsvärdet innehåller flera antaganden och bedömningar bland annat avseende den diskonteringsfaktor som tillämpas samt avseende storleken på de framtida kassaflödena. Som framgår av not 16 i årsredovisningen genomförde föreningen under 2017 nedskrivningsprövningar avseende Södra Wood och Trivselhus. Nedskrivningsprövningarna visade att inget nedskrivningsbehov förelåg. Vi har i vår revision utvärderat föreningens processer för styrning och kontroll av investeringar från styrelsebeslut till genomförande och idrifttagande. Vi har på stickprovsbasis kontrollerat fördelningen mellan vad som redovisas som tillgång och vad som kostnadsförs för att säkerställa en korrekt redovisning. Vi har vidare granskat att de upplysningar som lämnas i årsredovisningens noter speglar de principer som föreningen tillämpar för investeringsprojekt. Vad gäller nedskrivningsprövningar har vi utvärderat föreningens beräkningsmodeller och rimligheten i gjorda antaganden. Vi har granskat processen för identifiering av kassagenerande enheter mot fastställda kriterier och jämfört detta med föreningens uppföljning av verksamheten för att verifiera att dessa stämmer överens. Vi har även bedömt huruvida lämnade upplysningar i årsredovisningen ger en rättvisande bild av föreningens arbete med nedskrivningsprövningar. Transaktioner med föreningens medlemmar (se koncernens redovisningsprinciper i not 1 samt not 30) Koncernen och moderföreningen har under räkenskapsåret 2017 haft en mängd vanligt förekommande transaktioner med medlemmarna i form av inköp av virke och försäljning av skogsvårdstjänster. Vidare har moderföreningen en mängd transaktioner med medlemmarna rörande insatskapital, insatskonto samt utdelningar och efterlikvider. Transaktioner med föreningens medlemmar är väsentliga för verksamheten och det är av vikt att transaktioner sker enligt av styrelse och ledning fastställda riktlinjer samt enligt av årsstämman beslutade fördelningsgrunder. Vi har i revisionen utvärderat system och processer för hanteringen av transaktioner med föreningens medlemmar. Vidare har vi genomfört en avstämning av utdelningar och efterlikvider till medlemmarna med avseende på fördelning mellan medlemmarna utifrån tillämpade fördelningsgrunder samt årsstämmans beslut. Vi har vidare granskat regelverken för inköp av virke från medlemmarna och försäljning av skogsvårdstjänster till medlemmarna samt hur dessa tillämpas i verksamheten. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

102 Finansiella rapporter och noter ANNAN INFORMATION ÄN ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen vilken återfinns på sidorna 1 7, samt Den andra informationen innefattar inte årsredovisningen, utöver hållbarhetsrapporten, och vår revisionsberättelse avseende denna. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång be aktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av föreningens och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka föreningens finansiella rapportering. DE AUKTORISERADE REVISORERNAS ANSVAR Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om föreningens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen och koncernredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att en förening inte längre kan fortsätta verksamheten. utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen och koncernredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. inhämtar vi tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för enheterna eller affärsaktiviteterna inom koncernen för att göra ett uttalande avseende koncernredovisningen. Vi ansvarar för styrning, övervakning och utförande av koncern revisionen. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden. Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall tillhörande motåtgärder. Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan. DE ICKE-KVALIFICERADE REVISORERNAS ANSVAR Vi har att utföra en revision enligt revisionslagen och därmed enligt god revisionssed i Sverige. Vårt mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och om årsredovisningen och koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderföreningens och koncernens resultat och ställning. 100 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

103 Finansiella rapporter och noter Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar UTTALANDEN Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Södra Skogsägarna Ekonomisk Förening för år 2017 samt av förslaget till dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust. Vi tillstyrker att föreningsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. GRUND FÖR UTTALANDEN Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorernas ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderföreningen och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som föreningens och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderföreningens och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för föreningens organisation och förvaltningen av föreningens angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma föreningens och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att föreningens organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och föreningens ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att föreningens bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. REVISORERNAS ANSVAR Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget på något annat sätt handlat i strid med Lagen om ekonomiska föreningar, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med Lagen om ekonomiska föreningar. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med Lagen om ekonomiska föreningar. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med Lagen om ekonomiska föreningar. Martin Johansson och Madeleine Larsson c/0 PwC Stockholm, utsågs till Södra Skogsägarna Ekonomisk Förenings revisorer av föreningsstämman den 18 maj 2017 och har varit föreningens revisorer sedan 18 maj Dick Stagmo, utsågs till Södra Skogsägarna Ekonomisk Förenings revisor av föreningsstämman den 18 maj 2017 och har varit föreningens revisorer sedan 17 maj Mats Löfgren utsågs till Södra Skogsägarna Ekonomisk Förenings revisor av föreningsstämman den 18 maj 2017 och har varit föreningens revisor sedan 15 maj Växjö den 12 februari 2018 Martin Johansson Auktoriserad revisor Mats Löfgren Förtroendevald revisor Madeleine Larsson Auktoriserad revisor Dick Stagmo Förtroendevald revisor SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

104 Övriga hållbarhetsupplysningar Om Södras hållbarhetsredovisning Detta är Södras andra hållbarhetsredovisning i enlighet med Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer för hållbarhetsredovisning, G4. Redovisningen sker på Core-nivå. Hållbarhetsredovisningen har översiktligt granskats av revisorer på uppdrag av styrelsen för Södra Skogsägarna ekonomisk förening. Södras hållbarhetsredovisning ingår i koncernens årliga årsredovisning och hållbarhetsredovisning. Södras verksamhetsår är lika med kalenderår. Den senaste årsredovisningen och hållbarhetsredovisningen publicerades i mars 2017 för verksamhetsåret VÄSENTLIGHETSANALYS Södras senaste väsentlighetsanalys genomfördes Syftet var att identifiera Södras mest väsentliga hållbarhetsfrågor och lägga grunden för Södras hållbarhetsstrategi. Väsentlighetsanalysen kommer att uppdateras med jämna intervall och vid behov, till exempel vid relevanta förändringar i verksamheten, omvärlden eller intressenternas fokus och förväntningar. Intressentengagemang Under 2015 gjordes en strukturerad kartläggning och prioritering av Södras intressenter. Koncernens viktigaste intressenter är, i fallande prioritetsordning; kunder, ägare/medlemmar, medarbetare, övriga samhället samt affärs- och samarbetspartners. Högt prioriterade intressenter hade större representation i de enkäter och djupintervjuer som låg till grund för väsentlighetsanalysen. Denna intressentdialog syftade dels till att förstå förväntningarna på Södra och Södras hållbarhetsagenda, dels till att fastställa Södras mest väsentliga hållbarhetsfrågor. Väsentliga hållbarhetsfrågor Parallellt med intressentdialogen värderades Södras påverkan på och från omvärlden avseende hållbarhetsfrågor. De båda analyserna användes till att fastställa Södras mest väsentliga hållbarhetsfrågor; hållbart skogsbruk, energianvändning, biologisk mångfald, lag- och regelefterlevnad i värdekedjan samt materialanvändning. Hållbarhetsstrategi Resultatet från intressentdialogen, analysen av väsentliga hållbarhetsfrågor och ett strategiseminarium, med interna och externa experter, utgjorde underlag för Södras hållbarhetsstrategi. Fastställande av hållbarhetsredovisning Innehållet i Södras hållbarhetsredovisning baseras på koncernens väsentliga hållbarhetsfrågor och -strategi. De mest väsentliga hållbarhetsfrågorna anses utgöra Södras väsentliga aspekter för hållbarhetsredovisningen. GRI:s principer för innehåll (hållbarhetssammanhang, inkludering av intressenter, väsentlighet och fullständighet) påverkade hållbarhetsredovisningens omfattning och innehåll. Avgränsningar för de väsentliga aspekterna beslutades genom diskussioner i en intern expertgrupp. Väsentliga aspekter, valda indikatorer och VÄSENTLIGA ASPEKTER ENLIGT GRI G4 INDIKATORER STRATEGISKA INRIKTNINGAR FÖR HÅLLBARHET ASPEKTERNAS AVGRÄNSNING Ekonomiskt resultat G4-EC2 Klimatpositiv verksamhet Inom Södra Material G4-EN1 Hållbar innovation Effektivt resursnyttjande Inom Södra Energi G4-EN3 G4-EN4 Klimatpositiv verksamhet Hållbar innovation Effektivt resursnyttjande Inom Södra Utanför Södra externa avverkningsentreprenörer transporter av råvaror, produkter, biprodukter och avfall Biologisk mångfald G4-EN13 Hållbart skogsbruk Inom Södra Utanför Södra Södras medlemmar Södras leverantörer av virkesråvara Utsläpp G4-EN15 G4-EN17 G4-EN21 Klimatpositiv verksamhet Effektivt resursnyttjande Inom Södra Utanför Södra externa avverkningsentreprenörer transporter av råvaror, produkter, biprodukter och avfall Utsläpp till vatten och avfall G4-EN22 G4-EN23 Effektivt resursnyttjande Inom Södra Bedömning av miljöpåverkan hos leverantörer G4-EN33 Ansvarsfulla affärer Inom Södra Utanför Södra för Södras leverantörer Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet G4-LA6 Ansvarstagande arbetsgivare och engagerade medarbetare Inom Södra Mångfald och jämställdhet G4-LA12 Ansvarstagande arbetsgivare och engagerade medarbetare Inom Södra Bedömning av arbetsvillkor hos leverantörer Märkning av produkter och tjänster G4-LA15 Ansvarsfulla affärer Inom Södra Utanför Södra för Södras leverantörer G4-PR3 Ansvarsfulla affärer Inom Södra Utanför Södra för Södras kunder Samtliga aspekter är väsentliga inom Södra. Avgränsningen inom Södra framgår av avsnittet Hållbarhetsredovisningens omfattning och innehåll, se sidan SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

105 Övriga hållbarhetsupplysningar avgränsning, samt kopplingen till Södras strategiska inriktningar för hållbarhet, framgår av tabellen på sidan 102. Från 2017 ökar kraven på hållbarhetsredovisning genom förändringar i årsredovisningslagen. Södra har därför valt att förtydliga hållbarhetsredovisningen avseende respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption, se sidan 113. HÅLLBARHETSREDOVISNINGENS OMFATTNING OCH INNEHÅLL Hållbarhetsredovisningen omfattar hela Södra Skogsägarna ekonomisk förening med dotterföretag, dock inte intresseföretag, se Not 10. Anställningsvillkor och arbetsförhållanden (utom G4-LA15) redovisas för moderföretaget och dess dotterföretag med anställda. Uppgifter som rör ekonomi, miljö samt produktansvar redovisas för verksamheter med produktion, inklusive huvudkontor, Södra Vind AB samt persontransporter. Påverkan från övrig verksamhet har bedömts vara noll eller försumbar. Leverantörsgranskningen omfattar Södras leverantörer, ej underleverantörer (leverantörers leverantörer). Enheter som har avyttrats eller lagts ner under året ingår fram till datum för avyttring eller nedläggning. Antal anställda räknas per Förändringar jämfört med tidigare redovisningar Crown Timber Group (plc) förvärvades under I 2016 års hållbarhetsredovisning ingick Crown endast i hållbarhetsredovisningen avseende anställningsvillkor och arbetsförhållanden (utom G4-LA15). Från 2017 ingår Crown och bolagen Sodra Wood Ltd och Södra Wood Ab i hela hållbarhetsredovisningen, dock ej i jämförelsetal för tidigare år. Redovisningen av hållbarhetsmålen för skogstillväxt och hållbar avverkning samt koldioxidupptag i skogen baseras på uppgifter från Södras medlemmars marker. Tidigare baserades redovisningen på ett genomsnitt för Götaland. Jämförelsetal för tidigare år är omräknade. Redovisad skogstillväxt för 2017 avser senast tillgängliga data från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Fältarbetet utfördes 2016 och tillväxten är den genomsnittliga tillväxten under Tidigare redovisades ett medelvärde för en längre tidsperiod ingick endast persontransporter med bil. Från 2017 ingår även persontransporter med tåg och flyg, dock ej i jämförelsetal för tidigare år. Från 2017 redovisas aska som återförs till skogsmark som ett avfall till materialåtervinning istället för en biprodukt. Jämförelsetal för tidigare år är omräknade. Korrigeringar jämfört med tidigare redovisningar Korrigeringar har gjorts för uppgifter för tidigare år. Anledningarna till korrigeringarna är bland annat fel i rapporterade uppgifter samt fel i beräkningar. Värmeanvändning för produktion av massa har korrigerats för 2015 och 2016 samt målnivå Kemikalieanvändningen har korrigerats för 2015 och Bränsleanvändningen har korrigerats för 2015 och 2016 avseende förnybara och fossila bränslen. Elanvändningen har korrigerats för Produktionen av strö- och växttorv har korrigerats för Avverkning har korrigerats för 2015 och Utsläpp till luft har korrigerats för Utsläpp till luft av fossil koldioxid från transporter har korrigerats för BERÄKNINGSPRINCIPER Information om råvaror, energi, produkter, avfall, utsläpp till luft och vatten samlas in i Södras årliga miljöinventering. Sammanställning görs av hållbarhetsavdelningen. Energi Uppgifter om energianvändning inom och utanför organisationen tas fram på olika sätt: direkta mätningar av el och värme, beräkningar utifrån bränsleförbrukning och beräkningar utifrån transportslag, transporterad mängd och transportavstånd. Omvandlingstalen har olika ursprung och varierande säkerhet: mätning av biobränslens värmevärden, specifika värmevärden från leverantörer, generella värmevärden från Naturvårdsverket, transportfaktorer från transportörer och schablonvärden för transportfaktorer från NTM (Network for Transport Measures) och Naturvårdsverket. Internt genererad värme och kyla redovisas endast som bränsleanvändning. Energi för persontransporter redovisas som bränsleanvändning för övriga transporter respektive energianvändning utanför Södra. Biologisk mångfald Information om skyddade områden tas fram av Södra Skog utifrån officiell statistik, skogsbruksplaner, medlemsstatistik och Grönt bokslut. Utsläpp till luft Direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser redovisas med basår Det är samma basår som för målet för fossilfri produktion och fossilfria transporter. Global Warming Potential (GWP) enligt IPCC 1996 har använts, 21 för metan och 310 för lustgas. Direkta utsläpp av växthusgaser beräknas utifrån bränsleförbrukning med hjälp av emissionsfaktorer från bland annat bränsleleverantörer och Naturvårdsverket. Indirekta utsläpp av växthusgaser beräknas utifrån transportslag, transporterad mängd och transportavstånd. Emissionsfaktorer kommer från transportörer och schablonvärden för emissionsfaktorer från NTM och Naturvårdsverket. Utsläpp från persontransporter redovisas i utsläpp från övriga transporter respektive indirekta utsläpp (scope 3). Övriga utsläpp till luft (kväveoxider, svaveldioxid, stoft samt flyktiga organiska ämnen) baseras på uppmätta värden samt beräkningar utifrån bränsleförbrukning och transportarbete med hjälp av emissionsfaktorer från Naturvårdsverket, uppgifter från transportörer och schablonvärden för emissionsfaktorer från NTM och Naturvårdsverket. Utsläpp till vatten Utsläpp till vatten mäts och analyseras på massabruken med olika frekvens. Både kontinuerliga och manuella mätningar förekommer. Brukens ackrediterade laboratorium ansvarar för mätningar och analyser och en del analyser utförs av externa laboratorier. Avfall Avfallsmängden avser mängden avfall som tas om hand, antingen av en extern part eller på egen deponi. Avfallsmängder som tillfälligt lagras i verksamheten följs inte på koncernnivå. Avfall till materialåtervinning inkluderar avfall till återanvändning, återvinning och kompostering. All avfallsförbränning antas ske med energiåtervinning. Medarbetare Information om medarbetare samlas in via det centrala HR-systemet som omfattar Södras samtliga enheter i Sverige. Utländska enheter rapporterar via enkäter. Arbetsmiljöstatistik redovisas i Sverige i IAsystemet (AFA Försäkring) och sammanställs. Redovisning av arbetsmiljö och sjukfrånvaro gäller Södras anställda. Inhyrda och entreprenörer hanteras av respektive arbetsgivare. Dock rapporteras arbetsskador och tillbud för inhyrda och entreprenörer i Södras händelserapporteringssystem för att möjliggöra bättre arbetsmiljö på Södras arbetsplatser. Södra har valt att redovisa LTAR (lost-time-accident rate), antal arbetsskador med frånvaro per miljon arbetade timmar, istället för IR (injury rate). Frånvaro till följd av arbetsrelaterade sjukdomar ingår i sjukfrånvaron. ODC (occupational disease rate) mäts inte. Styrelser och ledningsgrupper Information om köns- och åldersfördelning i styrelser och ledningsgrupper samlas in av ekonomistaben genom registreringsbevis för respektive bolag, se not 39, samt genom förfrågningar till affärsområdena. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

106 Övriga hållbarhetsupplysningar Dialog med intressenter Södras intressenter bidrar till koncernens utveckling. Kurser, medlemsmöten och andra sammankomster inom skogsbruksområdena gör Södra till en mötesplats i många lokalsamhällen. Här förs frågor vidare av och till Södras förtroendevalda genom dialog och samverkan. Angelägna frågor fångas upp och medlemmarna vårdar relationerna till intressenter såsom kunder, leverantörer, organisationer, myndigheter, beslutsfattare och närboende. Den kontinuerliga dialogen med intressenterna sker i olika former och med olika frekvens under året, se tabellen sidan 105. SAMVERKAN FÖR HÅLLBAR UTVECKLING För att främja en hållbar utveckling är Södra representerat i organisationer som hanterar forsknings- och utvecklingsfrågor inom skogs-, miljö- och energiområdena. Bland dessa kan nämnas LRF Skogsägarna, Skogforsk, Skogsindustriernas kommittéarbete, Stiftelsen Skogsindustriernas Vattenoch Luftvårdsforskning (SSVL), Energiforsk, Biobased industries consortium, Swedish Standards Institute, Fossilfritt Sverige samt 2030-sekretariatet (Nationella sekretariatet för uppföljning av arbetet med fossiloberende fordonsflotta 2030). SSVL har under året bildat en grupp för fortsatta studier av miljöeffekter i skogsindustrins recipienter. Södra deltog i Skogsstyrelsens samverkansprocesser om nyckelbiotoper och skogsproduktion. Södra är en aktiv part i arbetet med att bygga ett skogs- och skogsindustriellt kompetenscentrum för södra Sverige, i samverkan med universitet, näringsliv, myndigheter och intresseorganisationer. Syftet är att bidra till regionens kompetensförsörjning och utveckling inom området framöver. Inom Energiforsk deltog Södra i två projekt: Biogas i skogsindustrin, vars syfte var att utreda de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för att producera biogas vid massabruk, och Termisk restproduktskonvertering, vars syfte var att undersöka möjligheterna att producera biogas via termisk förgasning i massabrukens barkpannor. SÖDRAS PRIORITERADE INTRESSENTER Kunder, ägare/medlemmar, medarbetare, affärs- och samarbetspartners samt ett antal intressenter i samhället utgör Södras prioriterade intressenter. Kunder Bolag i samma bransch Ägare/ Medlemmar Intresseorganisationer Medarbetare Media Affärs- och samarbetspartners Politiker och samhällsorgan Kapitalmarknad Närboende 104 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

107 Övriga hållbarhetsupplysningar INTRESSENTGRUPP VIKTIGA FRÅGOR AKTIVITETER, DIALOG OCH KONTAKT 2017 Kunder Affärsetik Produktprestanda (t ex kvalitet, säkerhet, pris, utveckling) Spårbarhet Lag- och regelefterlevnad i leverantörskedjan Miljöpåverkan (t ex utsläpp, resursnyttjande) Arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter Års- och hållbarhetsredovisning Kundkontakter (t ex möten, undersökningar) Forsknings- och utvecklingsprojekt Uppförande- och leverantörskod Verksamhetsledningssystem Certifieringar (t ex FSC, PEFC ) Ägare/medlemmar Lönsamhet och vinstdelning Avsättning för virkesråvara Näringspolitik Skoglig service Hållbart skogsbruk Års- och hållbarhetsredovisning Medlemskontakter (t ex föreningsstämma, förvaltningsrådsmöten, medlemsmöten, service) Näringspolitiska aktiviteter Forskning och utveckling Tjänsteerbjudanden (t ex skoglig service, skogscertifiering) Verksamhetsledningssystem Medarbetare Anställningsvillkor Hälsa och säkerhet Karriär- och kompetensutveckling Mångfald och jämställdhet Affärsetik Utbildning i Södras uppförandekod Utvecklingssamtal Utbildningar Medarbetarundersökningar Facklig samverkan Verksamhetsledningssystem Händelserapporteringssystem Affärs- och samarbetspartners Hållbarhetskrav i leverantörskod Avtalsvillkor Bedömning och uppföljning Uppförande- och leverantörskod Bedömning och uppföljning utifrån leverantörskod Skoglig entreprenörscertifiering Övriga samhället (kapitalmarknad, Hållbart företagande (ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvarstagande) Policyer, mål, verksamhetsledningssystem, riskhantering Samverkan och dialog närboende, politiska Samhällsengagemang Arbetsgivare beslutsfattare och Transparens tjänstemän, samhällsorgan, media, intresse- Forskning och utveckling Branschspecifika frågor Extern kommunikation om Södras utveckling organisationer, bolag i samma bransch) Representation i styrelser, kommittéer, certifieringsorgan, branschorganisationer Södras trähussafari syftar till att informera olika samhällsintressenter om fördelarna med byggande av trähus. Medlemsaktiviteten Från träd till tråd visar exempel på skogsråvarans många användningsområden. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

108 Övriga hållbarhetsupplysningar Hållbarhetsdata Råvaror och energi Råvaruanvändning 1) Södrakoncernen totalt Virkesråvara 2) milj m 3 fub 11,6 10,0 10,8 Sågade trävaror 3) m Kemikalier 4) ton Förpackningsmaterial ton 5,8 5,0 5,4 Vatten milj m Övriga råvaror 5) ton ,2 Bränsleanvändning 6) Förnybara bränslen, totalt GWh Interna returlutar GWh Interna fasta och flytande biobränslen GWh Inköpta fasta och flytande biobränslen GWh för produktion GWh för arbetsmaskiner och interna transporter GWh för övriga transporter GWh Fossila bränslen, totalt GWh Eldningsolja GWh Fossila drivmedel GWh för arbetsmaskiner och interna transporter GWh för övriga transporter GWh Övriga fossila bränslen GWh El Elanvändning GWh för produktion, arbetsmaskiner och interna transporter GWh för övriga transporter GWh Inköpt el GWh för produktion, arbetsmaskiner och interna transporter GWh för övriga transporter GWh Elproduktion GWh Elförsäljning GWh Fjärrvärme 7) Inköpt fjärrvärme, totalt GWh från ånga GWh från sekundärvärme 8) GWh Såld fjärrvärme, totalt GWh från ånga GWh från sekundärvärme GWh ) Virkesråvaran och sågade trävaror är förnybara råvaror medan kemikalier, förpackningsmaterial och övriga råvaror i stor utsträckning har fossilt ursprung. Mätning och uppföljning på förnybar andel saknas för kemikalier och förpackningsmaterial. 2) Virkesråvara inkluderar sågtimmer, massaved, bränsleved och grot som används i Södras industri. 3) Sågade trävaror avser externa inköp. 4) Kemikalier avser inköpta kemikalier. Förbrukningen sker främst i massabruken, i kokeri och blekeri. Kemikaliernas klassificering varierar, vanligast förekommande är frätande, oxiderande samt hälsofarliga. 5) Övriga råvaror består främst av isolering och gips inom Trivselhus. 6) Energi för persontransporter med tåg och flyg ingår för 2017 (ej 2015 och 2016). 7) Fjärrvärme avser externa inköp och extern försäljning. 8) Sekundärvärme är överskottsvärme från processen. Inget extra bränsle behöver tillsättas. ENERGIANVÄNDNING INOM OCH UTANFÖR SÖDRA GWh BRÄNSLEANVÄNDNING FÖR PRODUKTION Inköpta fasta och flytande biobränslen Fossila drivmedel El Inom Södra Utanför Södra Interna returlutar, interna fasta och flytande biobränslen, eldningsolja, övriga fossila bränslen och inköpt fjärrvärme utgör energianvändning inom Södra. Inköpta fasta och flytande biobränslen, fossila driv medel och el används både inom och utanför Södra. Energi för produktion, arbetsmaskiner och interna transporter används inom Södra, bortsett från externa avverkningsentreprenörer. Energi för övriga transporter används utanför Södra, bortsett från eget åkeri. Interna returlutar 82% Interna fasta och flytande biobränslen 13% Inköpta fasta och flytande biobränslen 4% Fossila bränslen 1% Södra förbrukar bränsle motsvarande 13,2 TWh för produktion. 0,7% av bränslet var fossilt, främst eldningsolja. I övrigt användes biobränslen, varav största delen är de vedämnen (lignin) som löses ut i tillverknings processen på massabruken. EXTERNA FJÄRRVÄRMELEVERANSER GWh Södra levererar fjärrvärme från massabruken i Mönsterås, Mörrum och Värö samt från sågverken i Kinda och Torsås till närliggande orter. De externa fjärrvärmeleveranserna ökade under 2017, främst från massabruket i Värö till följd av ökad massaproduktion. KOMMENTARER TILL TABELLEN Råvaruanvändningen var högre jämfört med tidigare år på grund av högre produktion i massabruken. Användningen av förnybara bränslen var högre jämfört med tidigare år på grund av högre produktion i massabruken samt ökad användning för arbetsmaskiner samt interna och övriga transporter. Användningen av fossila bränslen var lägre, främst i massabrukens produktion men även för arbetsmaskiner och interna transporter. 106 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

109 Övriga hållbarhetsupplysningar Produkter och avfall Södrakoncernen totalt Produkter från Södra Virkesråvara 1) milj m 3 fub 1,7 1,5 1,0 Cellulosamassa ton Sågade trävaror 2) m Träbaserade interiörprodukter m Biobränsle GWh Huskroppar st Plantor (egen produktion) milj st Biprodukter från Södra Biprodukter av trä (cellulosaflis, spån) 3) ton Strö- och växttorv m 3 s Tallolja ton Terpentin ton 1,2 0,8 1,1 Mesa ton Skoglig service från Södra Avverkning 4) milj m 3 fub 8,2 7,5 7,6 Skogsvård ha Avfall Avfall till materialåtervinning ton 18 8,9 6,7 Avfall till energiåtervinning 5) ton 3,6 3,4 2,8 Deponerat avfall, vått ton Farligt avfall ton 1,0 1,0 1,1 1) Virkesråvara avser externa leveranser. 2) Sågade trävaror avser externa leveranser, exklusive legotillverkning. 3) Biprodukter av trä avser externa leveranser. 4) Avverkningsvolym avser avverkat rundvirke från fältorganisationen i Sverige och Baltikum. 5) All avfallsförbränning antas ske med energiåtervinning. BIOBRÄNSLE 2017 Från skogen 53% Från industrin 47% Södra levererar fasta biobränslen som skogsbränsle, bark, pellets, restprodukter och energitorv. Diagrammet visar fördelningen mellan biobränslen från skogen (inklusive energitorv) respektive från massabruk, sågverk och interiörträ fabriker, totalt omkring GWh. AVFALLSHANTERING 2017 Deponerat avfall, vått 71% Avfall till materialåtervinning 23% Avfall till energiåtervinning 5% Farligt avfall 1% Det deponerade avfallet består av oorganiskt material, framför allt grönlutsslam, aska och mesa från massafabrikerna vilket läggs på egna deponier. Den totala vikten avfall för Södra var ton under KOMMENTARER TILL TABELLEN Produktionen i massabruk, plantskolor och husproduktion samt externa leveranser av virkesråvara var högre jämfört med tidigare år, medan produktionen av träbaserade interiörprodukter var lägre. Produktionen av sågade trävaror var oförändrad. Biobränsleleveranserna var oförändrade jämfört med 2016 medan torvproduktionen var lägre jämfört med tidigare år. Tallolja och terpentin är biprodukter från massabruken och utvecklingen följde den högre produktionen i massabruken. Avverkning visar en ökande trend medan skogsvård är oförändrad. Avfallsmängden var högre jämfört med tidigare år. Avfall till materialåtervinning inkluderar aska som återförs till skogsmark. Försök med näringsåterföring av bioaska från massabruket i Mönsterås genomfördes under året, läs mer på sidan 41. Eftersom bioaskan tidigare deponerades minskade mängden deponerat avfall totalt för Södra, trots högre produktion i massabruken. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

110 Övriga hållbarhetsupplysningar Utsläpp till luft och vatten Utsläpp till luft 1) Södrakoncernen totalt NO X (kväveoxider rs NO 2) ton S (gasformig svavel rs SO 2) ton Stoft ton CO 2-ekv (koldioxidekvivalenter) 2) ton CO 2-fossil ton för produktion ton för arbetsmaskiner och interna transporter ton för övriga transporter ton CO 2-biogen ton för produktion ton för arbetsmaskiner och interna transporter ton för övriga transporter ton Övriga växthusgaser ton för produktion ton för arbetsmaskiner och interna transporter ton för övriga transporter ton VOC (flyktiga organiska ämnen) ton Utsläpp till vatten 3) Avloppsvatten m AOX (halogenerade organiska föreningar) ton TOC (totalt organiskt kol) ton COD (kemisk syreförbrukning) ton BOD 7 (biologisk syreförbrukning) ton Susp GF/A (totalt suspenderade ämnen) ton Total-N (kväve) ton Total-P (fosfor) ton ) Utsläpp från persontransporter med tåg och flyg ingår för 2017 (ej 2015 och 2016). 2) CO2-ekv inkluderar CO2 samt CH4 (metan) och N2O (lustgas) (övriga växthusgaser). 3) Utsläpp till vatten från massabruken redovisas. KOMMENTARER TILL TABELLEN Utsläppen till luft av kväveoxider var högre jämfört med tidigare år, både på grund av högre produktion i massabruken men även på grund av ökad mängd övriga transporter. Utsläppen till luft av stoft var högre jämfört med tidigare år på grund av ökad mängd övriga transporter. Utlsläppen av biogen koldioxid var högre jämfört med tidigare år främst på grund av högre produktion i massabruk, men även på grund av ökad användning av biodrivmedel för arbetsmaskiner och interna transporter samt övriga transporter. Utsläppen av fossil koldioxid minskade jämfört med tidigare år, trots ökad produktion i massabruk och ökad mängd övriga transporter. Mängden avloppsvatten var något högre jämfört med föregående år på grund av högre produktion i massabruk. Både användningen av vatten och mängden avloppsvatten var dock lägre per ton producerad massa för 2017 jämfört med tidigare år vilket innebär en mer effektiv vattenanvändning. Utsläppen till vatten av organiskt material var högre jämfört med tidigare år på grund av högre produktion i massabruken. Massabruket i Mörrum hade stora problem i reningsanläggningen under Åtgärder under 2017 gav resultat genom lägre utsläpp av kväve och fosfor till vatten. Utsläppen till vatten av halogenerade organiska föreningar var högre jämfört med tidigare år på grund av att massabruket i Värö efter utbyggnaden delvis använder klordioxid för blekning av massan. DIREKTA OCH INDIREKTA UTSLÄPP TILL LUFT ton Direkta utsläpp Indirekta utsläpp NOx S Stoft VOC Utsläpp från produktion, arbetsmaskiner och interna transporter är direkta utsläpp, bortsett från externa avverkningsentreprenörer. Utsläpp från övriga transporter är indirekta, bortsett från eget åkeri. UTSLÄPP TILL LUFT 2017 FRÅN PRODUKTION, ARBETSMASKINER OCH INTERNA TRANSPORTER ton NOx S Södra Skog Södra Wood Södra Cell Stoft VOC Massabruken står för den största delen utsläpp till luft av kväveoxider, svavel, stoft och flyktiga organiska ämnen. Kväveoxider släpps även ut från skogsbrukets arbetsmaskiner. DIREKTA OCH INDIREKTA UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER ton CO 2 ekv Direkta utsläpp CO 2 fossil CO 2 biogen Övriga växthusgaser Indirekta utsläpp Utsläpp från produktion, arbetsmaskiner och interna transporter är direkta utsläpp (scope 1), bortsett från externa avverkningsentreprenörer. Utsläpp från övriga transporter är indirekta (scope 3), bortsett från eget åkeri. UTSLÄPP AV FOSSIL CO FRÅN PRODUKTION, ARBETSMASKINER OCH INTERNA TRANSPORTER Södra Skog 54% Södra Wood 3% Södra Cell 43% Utsläppen av fossil koldioxid från produktion, arbetsmaskiner och interna transporter kommer framför allt från användning av eldningsolja i massabruken och från användning av diesel i skogsbruket. De totala utsläppen var 80 kton. 108 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

111 Övriga hållbarhetsupplysningar Medarbetare ANSTÄLLNINGSFORM Södrakoncernen totalt Anställda, antal Män Kvinnor Arbetsmiljö, antal Tillbud, inklusive riskobservationer Arbetsskador utan frånvaro 1) Arbetsskador med frånvaro (LTA) 1,2) Olyckor med dödlig utgång Frånvarodagar per skada 3,9 8,5 10,3 Arbetsskadefrekvens (LTAR) 3) Sjukfrånvaro 4), % Män 3,3 3,4 3,4 Kvinnor 4,6 4,7 5,0 Totalt 3,6 3,7 3,7 Utbildningsnivå, % Grundutbildning 8,5 13,4 14,2 män 7,4 11,2 12,6 kvinnor 1,1 2,2 1,6 Gymnasium 58,2 55,1 56,5 män 48,2 46,1 46,9 kvinnor 10,0 9,0 9,6 Högskola under 120p 15,2 14,3 15,3 män 12,3 11,7 12,4 kvinnor 2,9 2,6 2,9 Högskola 120p eller mer 17,3 16,2 13,2 män 10,3 10,0 8,5 kvinnor 7,0 6,2 4,7 Doktorer/licentiater 0,8 1,0 0,8 män 0,5 0,5 0,4 kvinnor 0,3 0,5 0,4 1) Några av de vanligaste orsakerna till arbetsskador (med och utan frånvaro) är kontakt med vasst föremål, fastnat eller klämts mellan föremål, träffats av flygande eller fallande föremål och fall i samma nivå (snubbla eller halka). 2) LTA (lost-time-accident): arbetsskada med frånvaro. 3) LTAR (lost-time-accident rate): antal arbetsskador med frånvaro per miljon arbetade timmar. 4) Inklusive arbetsrelaterade sjukdomar. ÅLDERSFÖRDELNING, % HELTID/DELTIDSANSTÄLLDA ARBETSSKADOR MED FRÅNVARO 2017 SJUKFRÅNVARO 2017, % % 6 Hållbarhetsmål Södra Skog 2,1% Södra Wood 5,0% Södra Cell 3,0% Trivselhus 3,3% Övrigt 2,9% Tillsvidare 95% Tidsbegränsad 5% Tillsvidare: (3 377) anställda, varav 79% (80%) män och 21% (20%) kvinnor Tidsbegränsad: 178 (217) anställda, varav 70% (78%) män och 30% (22%) kvinnor Heltid 98% Deltid 2% Heltid: (3 461) anställda, varav 80% (81%) män och 20% (19%) kvinnor Deltid: 78 (133) anställda, varav 40% (59%) män och 60% (41%) kvinnor Södra Skog 3% Södra Wood 71% Södra Cell 18% Trivselhus 8% Insatser under året hade främst fokus på säkerhetskultur och säkra beteenden. Sjukfrånvaron är fortfarande hög, främst för Södra Wood. Den upprepade korttidsfrånvaron minskade; insatser under året gav resultat och arbetet fortsätter under Ålderskategori Totalt Chefer Medarbetare Totalt Chefer Medarbetare Totalt Chefer Medarbetare < män kvinnor män kvinnor > män kvinnor SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

112 Övriga hållbarhetsupplysningar GRI-index INDEX BESKRIVNING HÄNVISNING KOMMENTAR ALLMÄNNA STANDARDUPPLYSNINGAR Strategi och analys G4-1 Kommentar från VD 6 7 Organisationsprofil G4-3 Organisationens namn 3 G4-4 Varumärken, produkter och tjänster 2 3 G4-5 Huvudkontorets lokalisering 128 G4-6 Antal länder och namn på dessa där organisationen bedriver verksamhet 70 71, 110 Södra bedriver framför allt verksamhet i Sverige. Ur ett hållbarhetsperspektiv är verksamheten i Sverige mest väsentlig, både på grund av dess omfattning och dess karaktär. G4-7 Ägarstruktur och företagsform G4-8 Marknader som organisationen är verksam på 12 13, 70 G4-9 Organisationens storlek 2, 49 G4-10 Beskrivning av total personalstyrka 43, 71, 110 Inhyrd personal används bland annat för arbetstoppar. Totalt var, vid årets slut, 85 (66) personer inhyrda varav 44 (18) var entreprenörer som Södra är arbetsmiljöansvariga för. Entreprenörer anlitas också för skogliga åtgärder och för genomförandet av större industriella projekt, som investeringar. G4-11 Andel av personalstyrkan som omfattas av kollektivavtal ,8% (96,6%) av Södras medarbetare omfattades av kollektivavtal. För Södras medarbetare i Sverige var andelen 100% (100%). G4-12 Organisationens leverantörskedja G4-13 Väsentliga förändringar under redovisningsperioden beträffande storlek, struktur, ägarskap, värdekedja G4-14 Försiktighetsprincipens tillämpning 26, 110 Försiktighetsprincipen samt övriga allmänna hänsynsprinciper i miljöbalken tillämpas av Södra vid tillståndsprövningar och i det kontinuerliga miljöarbetet. G4-15 Externa stadgor, principer och initiativ 46, 110 Södra har som intention att följa dessa externa stadgor, principer och initiativ men har inte skrivit på. G4-16 Medlemskap i organisationer 104 Identifierade väsentliga aspekter och avgränsningar G4-17 Enheter som ingår i redovisningen 103 G4-18 Process för att definiera redovisningens innehåll G4-19 Väsentliga aspekter G4-20 Väsentliga aspekters avgränsning inom organisationen 102 G4-21 Väsentliga aspekters avgränsning utanför organisationen 102 G4-22 Korrigeringar från tidigare rapporter 103 G4-23 Väsentliga förändringar jämfört med tidigare rapporter 103 Intressentrelationer G4-24 Intressentgrupper 102, 104 G4-25 Identifiering och urval av intressenter 102 G4-26 Metoder för samarbete med intressenter G4-27 Viktiga frågor som framkommit i dialog med intressenter Rapportprofil G4-28 Redovisningsperiod 3 G4-29 Datum för senaste redovisning 102 G4-30 Redovisningscykel 102 G4-31 Kontaktperson för redovisningen 128 G4-32 GRI-index 102, G4-33 Policy för extern granskning 102, 112 Styrning G4-34 Bolagsstyrning 46 47, Etik och integritet G4-56 Värderingar, principer, uppförandekod 42, 44, SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

113 Övriga hållbarhetsupplysningar INDEX BESKRIVNING HÄNVISNING KOMMENTAR SÄRSKILDA STANDARDUPPLYSNINGAR Ekonomi Ekonomiskt resultat, DMA 10 11, 26 28, G4-EC2 Finansiell påverkan samt andra risker och möjligheter för organisationen som en följd av klimatförändringen Miljö 26 29, 32, 38, 86, 111 Avsteg görs gällande eventuella framtida intäkter och kostnader till följd av de risker och möjligheter Södra står inför som en följd av klimatförändringen Material, DMA 24 27, 40 G4-EN1 Materialanvändning 106 Energi, DMA 24 26, 32 33, G4-EN3 Energianvändning inom organisationen 38 39, 103, 106 G4-EN4 Energianvändning utanför organisationen 103, 106 Biologisk mångfald, DMA 26 27, 34 37, 41 G4-EN13 Skyddade eller restaurerade miljöer 37, 41, 103, 111 Vid förekomst av naturreservat, biotopskyddsområden eller naturvårdsavtal på Södras medlemmars marker finns avtal mellan enskild medlem och Skogsstyrelsen eller länsstyrelse. Utsläpp, DMA 26, 32 33, 40, 47 G4-EN15 Direkta utsläpp av växthusgaser 32 33, 103, 108 G4-EN17 Övriga indirekta utsläpp av växthusgaser 32 33, 103, 108 G4-EN21 NO X, SO X samt andra väsentliga utsläpp till luft 40, 103, 108 Utsläpp till vatten och avfall, DMA 26, 40, 47 G4-EN22 Utsläpp till vatten 40, 103, 108 G4-EN23 Avfall 41, 103, 107, 111 Avfallshantering genom förbränning (utan energiåtervinning) samt nedpumpning i berg tillämpas inte. Avsteg på redovisning av avfallsmängder som lagras på plats eftersom ingen uppföljning görs på koncernnivå. Bedömning av miljöpåverkan hos leverantörer, DMA 28, G4-EN33 Påverkan på miljön i leverantörskedjan Social Anställningsförhållanden och arbetsvillkor Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet, DMA 26, 42 43, 47 G4-LA6 Skador, arbetsrelaterade sjukdomar, förlorade arbetsdagar, frånvaro samt arbetsrelaterade dödsolyckor 42 43, 103, 109, 111 Avsteg på uppdelning per region eftersom de flesta av Södras anställda finns i Sverige. Endast sjukfrånvaro är uppdelad på kön. Övriga upplysningar ej väsentligt att dela upp på kön. Avsteg på redovisning av IR (injury rate). Södra har valt att redovisa LTAR (losttime-accident rate) istället. Avsteg på redovisning av ODC (occupational disease rate). Frånvaro till följd av arbetsrelaterade sjukdomar ingår i sjukfrånvaron. Mångfald och jämställdhet, DMA 26, 42 43, 47 G4-LA12 Mångfald inom styrelse, ledning och personalstyrka 42 43, 71, 103, 109, 111 Avsteg på information om minoritetsgrupper i enlighet med svensk lagstiftning; ingen information om anställdas minoritetstillhörighet får registreras. Bedömning av arbetsvillkor hos leverantörer, DMA 28, G4-LA15 Påverkan på arbetsvillkor i leverantörskedjan Produktansvar Märkning av produkter och tjänster, DMA 26 27, 36, 45 G4-PR3 Produktinformation 36, 45 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

114 Övriga hållbarhetsupplysningar Granskningsrapport Revisors rapport över översiktlig granskning av Södra Skogsägarna ekonomisk förenings hållbarhetsredovisning Till Södra Skogsägarna ekonomisk förening INLEDNING Vi har fått i uppdrag av styrelsen i Södra Skogsägarna ekonomisk förening att översiktligt granska Södra Skogsägarna ekonomisk förenings hållbarhetsredovisning för år Södra Skogsägarna har definierat hållbarhetsredovisningens omfattning till de områden som hänvisas till i GRI-index på sidorna STYRELSENS OCH FÖRETAGSLEDNINGENS ANSVAR FÖR HÅLLBARHETSREDOVISNINGEN Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för att upprätta hållbarhetsredovisningen i enlighet med tillämpliga kriterier, vilka framgår på sidorna , och utgörs av de delar av Sustainability Reporting Guidelines (utgivna av The Global Reporting Initiative, GRI) som är tillämpliga för hållbarhetsredovisningen, samt av företagets egna framtagna redovisnings- och beräkningsprinciper. Detta ansvar innefattar även den interna kontroll som bedöms nödvändig för att upprätta en hållbarhetsredovisning som inte innehåller väsentliga fel, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. REVISORNS ANSVAR Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår översiktliga granskning. Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med ISAE 3000 Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell information utgiven av IAASB. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. En översiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt IAASBs standarder för revision och kvalitetskontroll och god revisionssed i övrigt har. De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har. Vår granskning utgår från de av styrelsen och företagsledningen valda kriterier, som definieras ovan. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsredovisningen. Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår granskning är tillräckliga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för vårt uttalande nedan. UTTALANDE Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan av styrelsen och företagsledningen angivna kriterierna. Växjö den 12 februari 2018 Martin Johansson Madeleine Larsson Karin Juslin Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Specialistmedlem i FAR 112 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

115 Hållbarhetsrapport enligt årsredovisningslagen Övriga hållbarhetsupplysningar Södra har upprättat en hållbarhetsrapport enligt årsredovisningslagen. Hållbarhetsrapporten innehåller väsentlig information om Södras arbete och resultat inom miljö, sociala förhållanden och personal, respekt för mänskliga rättigheter samt motverkande av korruption. Den lagstadgade hållbarhetsrapporten omfattar följande sidor och områden: Affärsmodell: sidorna 8 9 Risker och riskhantering: sidorna Hållbarhetsfrågor: sidorna Policys och styrning: sidorna Resultat: se tabell nedan Övriga hållbarhetsupplysningar (inklusive väsentlighetsanalys): sidorna För ytterligare information om var olika hållbarhetsrelaterade upplysningar återfinns, se GRI-index på sidorna Hållbarhetsfrågor Miljö Sociala förhållanden och personal Respekt för mänskliga rättigheter Södras redovisning av resultat Klimatpositiv verksamhet (sidorna 32 33), Hållbart skogsbruk (sidorna 34 37), Effektivt resursnyttjande (sidorna 38 41), Ansvarsfulla affärer (sidorna 44 45), Hållbarhetsdata (sidorna ) Ansvarstagande arbetsgivare och engagerade medarbetare (sidorna 42 43), Ansvarsfulla affärer (sidorna 44 45), Hållbarhetsdata (sidan 109) Ansvarstagande arbetsgivare och engagerade medarbetare (sidorna 42 43), Ansvarsfulla affärer (sidorna 44 45) Motverkande av korruption Ansvarsfulla affärer (sidorna 44 45), Styrning och organisation för hållbarhet (sidorna 46 47) Revisorns yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten Till föreningsstämman i Södra Skogsägarna ekonomisk förening, org.nr UPPDRAG OCH ANSVARSFÖRDELNING Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten för år 2017 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. GRANSKNINGENS INRIKTNING OCH OMFATTNING Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande. UTTALANDE En hållbarhetsrapport har upprättats. Martin Johansson Auktoriserad revisor Madeleine Larsson Auktoriserad revisor Växjö den 12 februari 2018 Mats Löfgren Förtroendevald revisor Dick Stagmo Förtroendevald revisor SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

116 Koncernens styrning Tillsammans gör vi Södra starkt Gemenskap och samverkan under 80 år har säkrat familjeskogsbrukens avsättning av skogsråvara och gett god avkastning till Södras ägare och föreningsmedlemmar. Samtidigt arbetar vi hårt för att värna den enskilde skogsägarens rätt att med frihet under ansvar ta tillvara skogens alla värden också i framtiden. 80 ÅRS HISTORIA OCH EN LJUS FRAMTID Vi ska vara stolta över Södras utveckling. Tillsammans har vi gjort Södra till ett framgångsrikt globalt verksamt företag, där styrkan ligger i medlemsengagemanget och den lokala förankringen i vår förening. Uppdraget enligt våra föreningsstadgar, att trygga avsättningen för skogsgården genom mottagningsplikt, att förädla råvaran i industrin, samt att stå upp för den enskilde skogsägarens och familjeskogsbrukets rätt, är lika aktuellt idag som när Södra bildades Medlemskapet i Södra innebär också trygghet i med- och motgångar. 80 års erfarenheter av utveckling, nytänkande och framgångsrik samverkan bidrar till att vi med stolthet kan säga att Södra också är framtidens skogsföretag. Årets rörelseresultat på MSEK, en förbättring jämfört med föregående år med 938 MSEK, och den föreslagna vinstdelningen på 868 MSEK är bevis på detta. FAMILJESKOGSBRUK I SAMVERKAN Att driva ett familjeskogsbruk handlar inte bara om att finna god avsättning för skogsråvaran och skogens skötsel. Det handlar också om att fatta beslut som får långsiktiga konsekvenser för den egna ekonomin, ägandet och framtiden. I Södra finns föreningsgemenskapen där vi medlemmar kan träffas och diskutera angelägna frågor i stort och smått vid lokala medlemsmöten, exkursioner och sociala sammankomster. Om vi blickar tillbaka några år, var stormen Gudrun ett verkligt eldprov. Här kom just styrkan i Södra med samverkan och gemenskap fram. Ingen skulle behöva känna sig ensam. Södra är också en betydande kunskapsbank och en stor utbildningsorganisation. Vi förmedlar kunskaper kring Vet du att... Södras medlemmar äger hektar skogsmark. Värdet på Södras medlemmars fastigheter är miljarder SEK. En Södramedlem i snitt levererar virke för SEK per år till Södra. En Södramedlem i snitt har ett insatskapital på SEK. Styrelsens förslag till vinstdelning innebär att en Södramedlem i snitt får SEK för verksamhetsåret skogens alla värden och de innovationer som görs exempelvis kring plantor, skötselmetoder och ger rådgivning i centrala ekonomiska frågor kring skogsgården. Det sker bland annat genom Södraskolan och Pulp Academy till kunder, medlemmar, leverantörer och medarbetare, men också genom exkursioner och seminarier för politiker och beslutsfattare i Sverige och internationellt, inte minst EU. VI STÅR UPP FÖR DEN ENSKILDE SKOGSÄGAREN Det mesta talar för att skogsnäringen har en ljus framtid. Skogens klimatpositiva egenskaper i den nödvändiga omställningen mot ett fossilfritt sam- 114 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

117 Koncernens styrning hälle är alltmer uppenbara. Vi ser en positiv utveckling där skogsråvaran används i nya produkter och finner nya marknader. Tyvärr kretsar ett antal orosmoln över det privata familjeskogsbruket och skogsnäringen, inte minst ur ett rättsligt perspektiv. Det är absolut grundläggande för den enskilde skogsägaren att det finns tydliga regelverk och lagar. Vi har dessvärre stött på flera exempel där rättssäkerheten för den enskilde kan ifrågasättas. Det näringspolitiska uppdraget från medlemmarna har alltid varit prioriterat inom Södra men vi har ökat resurserna inom området då antalet frågor av vital betydelse för våra medlemmar och för skogsnäringen kräver omfattande insatser. Här kämpar vi för våra medlemmars och skogsnäringens villkor i samverkan med LRF Skogsägarna och andra skogsägarföreningar, både i Sverige och inom EU. Vi tog striden mot Skogsstyrelsen i frågan kring publicering av avverkningsanmälningar och vann på två punkter i första instans. Vi har också engagerat oss hårt i frågan kring artskyddsförordningen, exempelvis de orimliga konsekvenser som fallen med bombmurklan och en tjäderspelplats får för den enskilde medlemmen och skogsägaren. Att mark- och miljödomstolar i olika delar av landet gör olika tolkningar av artskyddsförordningen är närmast en skandal. RÄCKER SKOGEN? I ambitionen att ställa om till ett mer hållbart samhälle har skogen en nyckelroll. Skogen binder koldioxid, skogsbaserade produkter ersätter fossilbaserade produkter och skogen skapar sysselsättning, inte minst på landsbygden. Det är vad vi kallar skogens trippelnytta. Men i allt det positiva kring skogens möjligheter möts jag ofta av frågan: Räcker skogen? Sverige har under mer än 100 år haft en skogslagstiftning med återplanteringsplikt och vi har kunnat återbeskoga landet, något som vi ska vara stolta över och berätta för våra vänner i andra länder som inte varit lika framgångsrika eller framsynta. Med dagens ansvarsfulla skogsbruk kommer skogen att räcka i Sverige både för dagens behov och morgondagens mer fossilfria samhälle. Den årliga tillväxten är cirka 120 miljoner m 3 sk i Sverige av vilken cirka 75 procent avverkas. Det betyder att skogen som redan upptar cirka 70 procent av Sveriges yta fortsätter att öka. Tack vare ett hållbart brukande av skogen, där vi i Södra utvecklat gröna skogsbruksplaner som från och med 2017 även omfattar blå målklassning av skogens vatten, tas vederbörliga naturhänsyn. Det har bland annat medfört att andelen gammal skog ökar. Även den biologiska mångfalden gynnas av frivilliga och obligatoriska naturhänsyn. För att ytterligare öka vår kunskap har vi genom Södras forskningsstiftelse under året beviljat medel till tre olika forskningsprojekt kring biologisk mångfald. VI VÄRNAR VATTNET Vatten är en central fråga för en global hållbar utveckling och vi lånar vattnet på vår planet. Inom Södra tar vi vattenfrågan på största allvar. Genom de senaste årens investeringar i massabruk och sågverk har vi ett effektivt resursnyttjande i alla led, inte minst vad gäller vatten. Vi producerar idag betydlig mer massa än tidigare men med mindre mängd vatten. Dessutom har det vatten som släpps tillbaka från massabruket genomgått avancerade reningsprocesser i flera steg. Men också för den enskilde skogsägaren har vattenfrågan kommit mer i fokus. Från och med 2017 har vi infört blå målklassning i de gröna skogsbruksplanerna. Det gör vi för att ytterligare inskärpa vikten av att värna våra vatten, allt ifrån diken, mindre vattendrag, åar och sumpmarker till större vattenområden. INNOVATION I ALLA LED Södras nya innovationsstrategi är idag mycket systematisk och målinriktad. Målet för hållbar innovation innebär att vi till år 2020 ska ha kommersialiserat minst tre produkter med bättre hållbarhetsprestanda än dagens alternativ. Bara under 2017 har vi visat att vi kan uppfylla målen. Vi satsar på vidareför ädling inom trävaror genom investering i en anläggning för korslimmat trä i Värö. Denna satsning ligger i linje med att alltfler inser det klimatsmarta med att bygga fler familjshus i trä. Vi har också beslutat om att investera kraftfullt i biodrivmedel baserade på skogsråvara. Vi får fram fler produkter ur samma råvara och skapar därmed nya affärsmöjligheter. De nya satsningarna ska också bidra till att vi når både vårt och samhällets mål om fossilfrihet. Men innovation är inte bara grundforskning och utveckling av industriverksamhetens processer och produkter. Jag brukar tala om att vi bedriver innovation i alla led. Det handlar om förädling i våra plantskolor, där vi bland annat genom somatisk embryogenes tar tillvara de bästa plantornas egenskaper, vi gör försök med björkplantage baserat på de bästa björkarna, vi utvecklar skötselmetoderna för att ta tillvara skogens alla värden på bästa sätt. Alltsedan Södra bildades för 80 år sedan har medlemmarnas intressen stått i främsta rummet. Genom framtidsinriktade och djärva satsningar på vidareförädling har Södra skapat en världsledande industri vad gäller marknadsmassa och en stark position inom trävaror. Nu satsar vi framåt och förädlar skogens gröna guld på vägen mot ett fossilfritt samhälle. Tillsammans gör vi Södra starkt. Lena Ek Styrelseordförande SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

118 Koncernens styrning Föreningsstyrningsrapport Södra Skogsägarna ekonomisk förening (Södra) har sitt säte i Växjö. Styrningen av koncernen bygger bland annat på den svenska lagen om ekonomiska föreningar, andra tillämpliga lagar och regler, samt föreningens stadgar. Från och med 2014 tillämpar Södra Skogsägarna koncernstyrning där den ekonomiska föreningen är moderföretag. Södra arbetar i tillämpliga delar i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning, Koden. FÖRENINGENS ÄNDAMÅL Södra Skogsägarna ekonomisk förening har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen, vilket bland annat innebär att bedriva handel med och förädling av skog och skogsprodukter från huvudsakligen f öreningens medlemmar samt bedriva industri- och/eller finansieringsverksamhet. Föreningen ska också söka åstadkomma en tryggad och ändamålsenlig avsättning av medlemmarnas skogsråvara till marknadsmässiga priser, verka för en hög och värdefull skogsproduktion med natur- och kultur vårdshänsyn, stödja och utveckla enskilt skogsbruk samt värna äganderätten. STRUKTUR OCH ORGANISATION Södra Skogsägarna ekonomisk förening är en skogsindustrikoncern som erbjuder skogliga tjänster, sågade trävaror och interiörträ samt massa för avsalumarknaden. Verksamheten bedrevs under 2017 i tre affärsområden, Södra Skog, Södra Wood och Södra Cell. Dessutom finns ett antal dotterföretag, se förteckningen på sidan 90. ÄGARE OCH MEDLEM Södra ägs av cirka skogsägare i södra Sverige. Ägare är medlem i den ekonomiska föreningen och ska delta med insatskapital om minst en insats för varje hektar skogsmark, men behöver inte delta med fler än 200 insatser. En insats lyder på 600 kronor. Medlem kan den bli som äger eller arrenderar minst fem hektar skogsmark inom föreningens medlemsområde, som i huvudsak består av Götaland. Varje medlem har en röst oavsett insatskapital och skogsfastighetens storlek. Antalet medlemmar ökade under 2017 med 238 (411) till (50 771). SKOGSBRUKSOMRÅDEN OCH ÅRSMÖTEN Södras medlemmar är organiserade i 36 skogsbruksområden och möjligheten att direkt påverka individuellt är störst i skogsbruksområdet. I andra sammanhang förs talan via valda representanter. Varje skogsbruksområde utser vid årsmötet ett förtroenderåd om cirka tolv ledamöter samt en valberedning. Årsmötena utser även fullmäktige till den årliga föreningsstämman. Medlem kan skriva motioner till årsmötet, som kan besluta att lämna motionen vidare till styrelsen eller till föreningsstämman. Medlem kan också begära att motion förs till stämman oavsett vad årsmötet beslutat. Alla Vd och koncernchef Södra Skog Södra Wood Södra Cell Staber Ekonomi och finans, Inköp, Koncern IT HR Innovation och Nya affärer Juridik & Administration Kommunikation och Hållbarhet Medlem Trivselhus AB Övrigt Södra-koncernens Pensionsstiftelse Stiftelsen för Forskning, Utveckling och Utbildning 116 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

119 Koncernens styrning medlemmar har möjlighet att lämna skrivelser direkt till förtroenderådet eller till styrelsen. På årsmötet går förtroenderådet igenom det gångna årets verksamhet och presenterar en verksamhetsplan för innevarande år. Ordinarie årsmöte i skogsbruksområdet hålls senast tre månader efter räkenskapsårets utgång. Kallelse till årsmöte eller extra möte ska ske skriftligt senast en vecka före mötet och det är respektive förtroenderåd som svarar för kallelsen. FÖRTROENDERÅD Varje skogsbruksområde väljer vid årsmötet ett förtroenderåd som ansvarar för den kooperativa aktiviteten i skogsbruksområdet. I detta ingår bland annat bevakning av lokal näringspolitik, utbildningar och medlemsaktiviteter. Ledamöterna i förtroenderådet har en viktig roll i dialogen med de enskilda medlemmarna. Förtroenderådet ska ha lägst fem och högst tolv ledamöter. För större skogsbruksområden kan ytter ligare ledamöter väljas, dock som mest 15. Varje förtroenderåd fastställer antalet ordinarie möten i sin verksamhetsplanering. Frågorna handlar om ekonomiska och sociala aktiviteter som rör medlemmarnas allmänna intressen, ägande och skötsel av skogsfastigheterna. Mötesfrekvensen varierar mellan olika skogsbruksområden med en normal frekvens om sex möten per år. FÖRVALTNINGSRÅD Förtroenderådens samtliga 36 ordförande bildar förvaltningsrådet som är rådgivande till styrelsen och föreningsstämman. Förvaltningsrådet ska även verka för att Södras strategiska mål och beslut är förankrade hos medlemmarna. Detta sker bland annat genom att förvaltningsrådet lämnar yttranden i olika ärenden. Förvaltningsrådet har haft fyra ordinarie möten under På dagordningen har bland annat stått redogörelser för affärsläget och aktuella näringspolitiska frågor. Under årets första möte hanteras normalt frågor inför skogsbruksområdenas årsmöten. På samma sätt ägnas mötet inför för eningsstämman åt ärenden som tas upp vid denna. Vid första mötet på hösten läggs särskild vikt vid virkesmarknadsfrågor. FÖRENINGSSTÄMMA Föreningsstämman är Södras högsta beslutande organ. Stämman består av de 200 fullmäktige som väljs på årsmötena och har var sin röst. Förvaltningsrådets ledamöter är också fullmäktige, det vill säga ingår i de 200. Stämman fastställer bokslut och vinstdisposition, utser ledamöter i styrelsen, revisorer och valberedning. Styrelsens leda möter, verkställande direktören, och revisorerna har rätt att delta i överläggningarna på stämman och framställa förslag. Ordinarie stämma hålls senast sex månader efter räkenskapsårets utgång. Kallelse ska ske genom skriftligt meddelande till varje fullmäktig tidigast fyra veckor före och senast två veckor före ordinarie stämma respektive en vecka före extra stämma. Föreningsstämman 2017 hölls den 17 maj i Ronneby. Stämman beslutade om vinstdisposition och behandlade 18 motioner som bland annat tog upp Södras fortsatta arbete med viltförvaltningen, olika sätt att premiera virkesleveranser och en utredning av möjligheterna för Södra att producera byggelement i massivträ. Lena Ek valdes om till styrelseordförande. Till nya ledamöter i styrelsen valdes Kjell Andersson, Pål Börjesson och Ylva op den Velde Hammargren. Antalet stämmovalda styrelseleda möter ökade från nio till tio. VALBEREDNING Föreningsstämmans valberedning ger förslag på styrelseledamöter, revisorer och föreningens ombud till LRF:s riks medlemmar 36 skogsbruksområden (sbo) 36 årsmöten Motioner 36 förtroenderåd På årsmötet i respektive SBO väljs ett förtroenderåd som ska främja medlemmarnas ekonomiska och näringspolitiska intressen. Ansvarar för den kooperativa verksamheten (cirka tolv ledamöter). Förvaltningsråd Ordförandena i de 36 förtroenderåden är rådgivande organ till styrelsen och ska verka för att viktiga frågor förankras hos medlemmarna. Föreningsstämma 200 fullmäktige valda på årsmöten. Styrelse Väljs på stämman, långsiktiga och strategiska frågor, utser vd. Valberedning Väljs på stämman på förslag från förvaltningsrådet. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

120 Koncernens styrning Medlemsaktiviteter som framtidsdagen innebär möjligheter att utbyta erfarenheter samt att skapa kontakter och nätverk mellan medlemmar. förbundsstämma. Dessutom föreslår valberedningen ekonomisk ersättning till styrelse, förvaltningsråd, fullmäktige, förtroendevalda och revisorer. Valberedningen ska bestå av fem sju ledamöter och dess sammansättning ska spegla medlemskåren och om möjligt hela medlemsområdet. Valberedningen inhämtar kunskap om föreningens utveckling och framtid. Den informerar sig om hur styrelsearbetet fungerar genom samtal med ordförande och vd, intervjuer med befintliga styrelseledamöter och genom att ta del av resultat från styrelsens utvärdering och ordförandens utvecklingssamtal. Behov av förändringar i styrelsens sammansättning samt övriga val och arvoden analyseras. Intervjuer med nya kandidater genomförs. Valberedningens förslag till stämman dokumenteras slutligen i ett valberedningsprotokoll som sänds ut till fullmäktige tillsammans med stämmohandlingarna. Vid föreningsstämman 2017 omvaldes Tomas Andersson, Roger Johansson, Jan-Ove Johansson, Ann-Charlotte Larsson och Ann Marke, samt nyvaldes Ingemar Thorstensson att ingå i valberedningen. Vid valberedningens första möte valdes Tomas Andersson till ordförande. NOMINERINGSPROCESSEN TILL STYRELSEN De stämmovalda ledamöterna är högst tio, av vilka minst två tredjedelar ska vara medlemmar i föreningen. Alla medlemmar kan löpande ge förslag till valberedningen på kandidater till styrelse och revisorer. Normalt uppmanas förvaltningsrådet att under tidig höst diskutera frågan i förtroenderåden och inkomma med förslag på såväl medlemmar som externa kandidater. Valberedningen intervjuar de kandidater som bedöms passa in i den kompetensmix som behövs i styrelsen. STYRELSENS SAMMANSÄTTNING Styrelsen har upp till 13 ordinarie ledamöter och tre suppleanter till arbetstagarrepresentanterna. Upp till tio ledamöter väljs av föreningsstämman och tre är arbetstagarrepresentanter. Verkställande direktören ingår inte i styrelsen. STYRELSENS ARBETE Styrelsen förvaltar företagets angelägenheter i företagets och ägarnas intresse och svarar för att företaget har ändamålsenliga mål, planer, strategier och policyer ägnade att uppfylla ägarnas krav och förväntningar på företaget. Styrelsen ska fortlöpande följa upp och utvärdera företagets prestationer och bedöma företagets ekonomiska situation och den ekonomiska situationen i koncernen. Styrelsen ska se till att företagets medelsförvaltning, interna kontroll och riskhantering är betryggande och ansvarar för att företaget har en ändamålsenlig organisation. 118 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

121 Koncernens styrning STYRELSELEDAMÖTER FRÅN OCH MED FÖRENINGSSTÄMMAN I MAJ 2017 Ledamöter Funktion Invald Närvaro Utbetalt arvode (TSEK) Insatskapital Per den 31 dec 2017 Utskott Lena Ek Ordförande / Finans, ersättnings- och arvode Paul Christensson Vice ordförande / Revision Karin Andersson Ledamot / Revision Kjell Andersson Ledamot / Hans Berggren Ledamot / Revision Pål Börjesson Ledamot / Ola Hildingsson Ledamot / Finans, ersättnings- och arvode Ulf Johansson Ledamot / Ersättnings- och arvode Ylva op den Velde Hammargren Ledamot /6 206 Anders Roman Ledamot / Arbetstagarrepresentanter Dan Andersson Arbetstagarrepresentant PTK / Nils-Erik Andersson Arbetstagarrepresentant LO /10 Pontus Johansson Arbetstagarrepresentant LO /10 December affärsläget fastställande av Affärsplan och finansiell plan fastställande av: Finanspolicy, Investerings policy, Hållbarhetspolicy, Leverantörskod och Uppförandekod uppdatering kring expansionen vid massabruket i Värö Oktober affärsläget fastställande av leverantörspolicy och Koncernens riskhantering Investeringsuppföljning fördjupning kring virkesmarknaden Delårsrapport Augusti affärsläget fokusområde: Styrelsearbete från ett internationellt kooperativt företag Studiebesök på Södra Cell Mörrum Juli Delårsrapport (telefonmöte) OKTOBER SEPTEMBER NOVEMBER AUGUSTI DECEMBER JULI JANUARI Styrelsemöten 2017 JUNI FEBRUARI MAJ MARS APRIL Januari Diskussion utdelningsförslaget (telefonmöte) Februari upphandling revisionstjänster (telefonmöte) Februari affärsläget upphandling Årsredovisning och årsbokslut samt vinstdisposition fokusområde: Makroekonomi, CLT. fördjupad information Mörrum April Beslut kring Södra Vindkraft AB (Capsulam beslut) affärsläget fokusområde: Jämställdhet och mångfald Biodrivmedel Delårsrapport Maj Konstituerande möte (efter stämman) Juni Strategimöte affärsläget kombinaten i Värö och Mönsterås Metanolprojektet, Silvaprojektet fokusområde: Certifieringsfrågan, skogsvårdslagen/talerätten, Innovation och Nya affärer, Strategier för vidareförädling/ byggkomponenter, Kapital- och utdelnings frågor I arbetet med att fullgöra sina upp gifter har styrelsens ordförande stöd av ett presidium. Presiditet utgörs av ordföranden, vice ordföranden och verkställande direktören. Styrelsen ska utöver det konstituerande mötet hålla minst sex möten under året. Under 2017 har styrelsen haft tio möten, varav ett konstituerande möte, ett capsulambeslut och två telefonmöten. Vid det konstituerande mötet efter föreningsstämman utses styrelsens vice ordförande. Februarimötet ägnas bland annat åt uppföljning och utvärdering av det gångna året. Vid junimötet behandlas strategi-, kapital- och innovationsfrågor. Vid decembermötet behandlas affärsplanen för kommande år samt mål och koncern policyer. Personalfrågor är en särskild punkt vid varje styrelsemöte. UTSKOTT Styrelsen har inom sig utsett tre utskott; revisionsutskottet, finansutskottet samt ersättnings- och arvodesutskottet. Revisionsutskottet övervakar och granskar den finansiella rapporteringen, riskhanteringen och hållbarhetsredovisningen. I utskottet ingick under 2017 Paul Christensson, Karin Andersson och Marie Halldén fram till SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

122 Koncernens styrning stämman. Efter stämman ersattes Maria Halldén av Hans Berggren. Utskottet hade åtta möten. Finansutskottet företräder styrelsen vad avser den finansiella riskexponeringen och efterlevnad av finanspolicyn. I utskottet ingick under 2017 Lars Idermark (vd), Lena Ek och Ola Hildingsson. Utskottet hade fyra möten. Ersättnings- och arvodesutskottet bereder frågor om principer och riktlinjer för ersättningar och andra anställningsvillkor för företagsledningen. Utskottet ska även följa och utvärdera tillämpningen av de principer och riktlinjer för ersättningar och andra anställningsvillkor som styrelsen fastställt och ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i företaget. I utskottet ingick under 2017 Lena Ek, Ola Hildingsson och Ulf Johansson. Utskottet hade fyra möten. KONCERNLEDNING Koncernledningen består av vd, affärsområdeschefer och stabschefer och samlas normalt en gång i månaden. Återkommande frågor på dagordningen är ekonomi, marknad och personalfrågor. Vd ansvarar för den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. REVISORER Revisorerna utses av föreningsstämman. Revisorernas övergripande ansvar är att granska årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Två av de fyra ordinarie revisorerna är förtroendevalda. Vid stämman 2017 valdes revisorerna Martin Johansson och Madeleine Larsson från PricewaterhouseCoopers AB samt Mats Löfgren och Dick Stagmo som förtroendevalda revisorer. SYSTEM FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för intern kontroll regleras i den svenska lagen om ekonomiska föreningar. Den interna kontrollen är en process som ger styrelse, ledning och annan personal rimlig säkerhet för att företagets mål ska nås när det gäller verksamhetens ändamålsenlighet, den ekonomiska rapporteringens tillförlitlighet samt efterlevnaden av tillämpliga lagar och förordningar. Södra arbetar med intern styrning och kontroll begränsad till de processer som utmynnar i den finansiella rapporteringen. Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen syftar till att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen i form av delårsrapporter, årsredovisningar och bokslutskommunikéer, och att den externa finansiella rapporteringen är upprättad i överensstämmelse med lag, tillämpliga redovisningsstandarder och övriga krav på ekonomiska föreningar. Koncernens stabsfunktion Koncernredovisning & Intern Kontroll fungerar som koncernens interna revisionsfunktion och rapporterar till revisionsutskottet och till koncernens ekonomichef. Funktionen arbetar med att utveckla, förbättra och säkra den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen i koncernen, dels proaktivt med fokus på den interna kontrollmiljön, dels med att granska hur den interna kontrollen fungerar. Riskbedömning avseende den finansiella rapporteringen hos Södra syftar till att identifiera och utvärdera de väsentligaste riskerna, inklusive risk för bedrägeri och risker vid betydande förändringar, som påverkar den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen i koncernens bolag, affärsområden och processer. Riskbedömningen resulterar i kontrollmål som stödjer att de grundläggande kraven på den externa finansiella rapporteringen uppfylls och utgör underlag för hur riskerna ska hanteras genom olika kontrollstrukturer. Riskbedömningen uppdateras årligen under ledning av koncernstab Koncernredovisning & Intern Kontroll och resultatet rapporteras till revisionsutskottet. Viktiga regelverk EXTERNA: Lagen om ekonomiska föreningar ( Föreningslagen ) Aktiebolagslagen Årsredovisningslagen Svensk kod för bolagsstyrning ( Koden ) EU:s Marknadsmissbruksförordning 596/2014/EU INTERNA Föreningens stadgar Föreningsstämma Arbetsordning för styrelsen Instruktion avseende arbetsfördelning mellan styrelse och vd Instruktion avseende ekonomisk rapportering till styrelsen Policyer och riktlinjer Uppförandekod 120 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

123 Revisors yttrande om föreningsstyrningsrapporten Till föreningsstämman i Södra Skogsägarna ekonomisk förening, org.nr Koncernens styrning UPPDRAG OCH ANSVARSFÖRDELNING Det är styrelsen som har ansvaret för föreningsstyrningsrapporten för år 2017 på sidorna GRANSKNINGENS INRIKTNING OCH OMFATTNING Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av föreningsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. UTTALANDE En föreningsstyrningssrapport har upprättats. Vi anser att informationen i föreningsstyrningsrapporten är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen för Växjö den 12 februari 2018 Martin Johansson Auktoriserad revisor Madeleine Larsson Auktoriserad revisor SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

124 Koncernens styrning Styrelse Lena Ek Paul Christensson Karin Andersson Kjell Andersson Ordförande. Född Ledamot och ordförande sedan Mandattiden utgår Jur.kand. med inriktning internationell rätt. Hedersdoktor vid Lunds tekniska högskola vid Lunds universitet, samordnare åt regerings kansliet i förhandlingar runt European Spallation Source (ESS) i Lund, ledamot Spar bankernas Riksförbunds styrelse, Kungl. Vetenskapsakademien och Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien. Tidigare erfarenheter bland annat kommunalråd, styrelseordförande i flera nationella forskningsprojekt, styrelseledamot i Kungliga Tekniska Högskolan, ledamot av riksdagens finansutskott, ledamot av EU-parlamentets industrioch energiutskott, miljöminister. Styrelse ledamot i Södra Vice ordförande. Född Ledamot i styrelsen Mandattiden utgår Styrelseordförande i Agroväst. Skogsinnehav: 215 ha produktiv skogsmark (delägd 50 procent). Totalt insatskapital i Södra: kronor. Född Ledamot i styrelsen Mandattiden utgår Agronom, SLU Uppsala Master of Science in Humans Services, Springfield College, USA, Styrelseledamot i Humanus Utbildning Syd AB och Enetjärn natur AB. Skogsinnehav: 124 ha produktiv skogsmark. Totalt insatskapital i Södra: kronor. Född Ledamot i styrelsen Mandattiden utgår Civilingenjör industriell ekonomi LiU, 1975, civilekonom IMD Lausanne, Schweiz. Managementkonsult. Skogsinnehav: 97 ha (delägd 50 procent). Totalt insatskapital i Södra: kronor. Skogsinnehav: 171 ha produktiv skogsmark (delägd 50 procent). Totalt insatskapital i Södra: kronor. Hans Berggren Född Ledamot i styrelsen Mandattiden utgår Agronom. Vd för Sveriges Stärkelseproducenter ekonomisk förening samt dotterbolagen Lyckeby Culinar AB, Lyckeby Starch AB och Kockens AB. Skogsinnehav: 730 ha produktiv skogsmark (delägd 25 procent). Totalt insatskapital i Södra: kronor. Pål Börjesson Född Ledamot i styrelsen Mandattiden utgår Professor i miljö- och energisystem vid Lunds tekniska högskola vid Lunds universitet. Skogsinnehav: 126 ha produktiv skogsmark. Totalt insatskapital i Södra: kronor. Ola Hildingsson Född Ledamot i styrelsen Mandattiden utgår Civiljägmästare, Skogshögskolan i Stockholm, Teknologie hedersdoktor, Umeå Universitet. Styrelse ordförande i SilviLao AB och Silvestica Green Forest AB. Styrelseledamot i Malux AB. Skogsinnehav: 100 ha produktiv skogsmark (delägd 50 procent, ej i Södras medlemsområde). Innehav av totalt insatskapital avser förhållandena den 31 december SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

125 Koncernens styrning Ylva op den Velde Hammargren Född Ledamot i styrelsen Mandattiden utgår Bergsingenjör. Business Transformation och CRM Manager vid AB SKF. Ledamot i styrelsen för Nederman. Skogsinnehav: 0 ha. Ulf Johansson Född Ledamot i styrelsen Mandattiden utgår Styrelseordförande i Falkenbergs Sparbank. Styrelseledamot i Harplinge inköpsförening och LRF:s skogsägardelegation. Skogsinnehav: 107 ha produktiv skogsmark. Totalt insatskapital i Södra: kronor. Anders Roman Född Ledamot i styrelsen Mandattiden utgår Civilekonom, Linköpings Universitet Styrelseordförande i Romans Fastigheter AB och Swedbank Jönköping. Styrelseledamot och verkställande ledamot i Stiftelsen Fria Media. Styrelse ledamot i Blixt & Co, USA och Säker Skog. Skogsinnehav: 833 ha produktiv skogsmark. Totalt insatskapital i Södra: kronor. Förändringar under året Vid föreningsstämman 2017 invaldes Kjell Andersson, Pål Börjesson, och Ylva op den Velde Hammargren som nya ledamöter. Vid stämman lämnade Marie Hallén och Stefan Olsson styrelsen. Antalet stämmovalda ledamöter ökade därmed från nio till tio. Pontus Johansson ersatte Kent Almqvist som arbetstagarrepresentant i styrelsen. Dan Andersson Nils-Erik Andersson Pontus Johansson Född Född Född Suppleant i styrelsen 2014, ordinarie Arbetstagarrepresentant för PTK. Ordförande i SSF-ledarna Södra Skog. Ledamot i Södras koncernråd. Totalt insatskapital i Södra: kronor. Suppleant i styrelsen 2007, ordinarie Arbetstagarrepresentant för LO. Styrelseledamot i Pappersarbetareförbundet Ordförande för Pappers avdelning 9 vid Södra Cell Värö. Totalt insatskapital i Södra: 0. Suppleant i styrelsen Arbetstagarrepresentant för LO. Klubb ordförande i GS vid Södra Wood Mönsterås. Ledamot i Södras koncernråd. Totalt insatskapital i Södra: 0. SUPPLEANTER ARBETSTAGARREPRESENTANTER Teddy Hedlund Född Suppleant i styrelsen Arbetstagarrepresentant för PTK. Styrelseordförande för Unionen vid Södra Cell Mörrum. Ledamot i Södras koncernråd. Jimmy Landefjäll Född Suppleant i styrelsen Arbetstagarrepresentant för LO. Klubbordförande i GS vid Södra Wood Långasjö. Ledamot i Södras koncernråd. Lars Nilsson Född Suppleant i styrelsen Arbetstagarrepresentant för LO. Ordförande för Pappers vid Södra Cell Mönsterås. Ledamot i Södras koncernråd. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

126 Koncernens styrning Koncernledning Lars Idermark Maria Baldin Anna Belfrage Catrin Gustavsson Vd och koncernchef. Född Agronom och MBA. Anställd Ingår i ledningsgruppen sedan Tidigare erfarenheter: Bland annat vd och koncernchef PostNord AB och Kooperativa Förbundet. Vd för Andra AP-fonden. Stf vd och koncernchef Capio AB. Vice vd och stf vd och koncernchef, FöreningsSparbanken AB (Swedbank). Ekonomi- och finansdirektör och vice vd, Föreningsbanken AB. Vd och koncernchef, LRF Holding AB. Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Swedbank. Kommunikations- och hållbarhetsdirektör. Född: Informations- & kommunikationsutbildning, RMI Berghs, Stockholm. Studier i juridik, psykologi och IT, Lunds universitet. Anställd Ingår i ledningsgruppen sedan Tidigare erfarenheter: Olika roller inom marknad och försäljning på Comex Electronics AB, marknadschef på Siemens i Schweiz, kommunikationsoch hållbarhetschef på Siemens AB. Totalt insatskapital i Södra: 0 Ekonomi- och finansdirektör. Född Civilekonom. Anställd Ingår i lednings gruppen sedan Tidigare erfarenheter: Bland annat CFO och tillförordnad vd för Beijer Electronics. CFO för ABS Group (Cardokoncernen), olika roller inom industriföretag som Dresser Wayne Fueling Systems, Obducat, Lund Eastern Energy och Åkerlund & Rausing samt flera år som revisor hos PwC. Totalt insatskapital i Södra: 0 Chef Innovation och Nya affärer. Född Teknologie doktor i massateknik, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm, civilingenjör i kemiteknik, Chalmers Tekniska Högskola. Anställd Ingår i ledningsgruppen sedan Tidigare erfarenheter: Bland annat processteknisk chef Södra Cell Värö, produktionschef BillerudKorsnäs Gruvöns bruk, laboratoriechef Kvaerner Pulping och forskningsingenjör Stora Enso. Totalt insatskapital i Södra: 0 Totalt insatskapital i Södra: kronor. Olof Hansson Mattias Johansson Anica Kabbenäs Affärsområdeschef Södra Skog. Född Ekonom och skogsvetare. Anställd Ingår i lednings gruppen sedan Tidigare erfarenheter: Olika befattningar inom Södra, bland annat virkeschef, områdeschef och marknadsanalytiker. Totalt insatskapital i Södra: kronor. Chefsjurist och administrativ direktör. Född Jur kand, MBA och Master of Laws, London School of Economics and Political Science. Anställd Ingår i ledningsgruppen sedan Tidigare erfarenheter: Bland annat bolagsjurist Saab AB, bolagsjurist Södra, ABB Financial Services AB, tingsnotarie Västerås tingsrätt. Övriga uppdrag: Ordförande i Trivselhus AB. Sekreterare och vd-assistent. Född Anställd Totalt insatskapital i Södra: SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

127 Koncernens styrning Håkan Larsson Strategichef. Född Jägmästare. Anställd Ingår i ledningsgruppen sedan Tidigare erfarenheter: Olika befattningar inom Södra, bland annat skogsdirektör, produktionschef, regionchef och projekt chef IT. Totalt insats kapital i Södra: kronor. Jörgen Lindquist Affärsområdeschef Södra Wood. Född Civilekonom. Anställd Ingår i ledningsgruppen sedan Tidigare erfarenheter: Bland annat CFO för Södra, CFO och tillförordnad vd för industridivisionen Swedspan, ansvarig för IKEAs uppbyggnad av en ny möbelindustri i USA, CFO och vice vd för Axis-koncernen samt ledande ekonomibefattningar inom kemi- och förpackningsbranschen. Övriga uppdrag: Ledamot i Ting i Trä AB. Totalt insatskapital i Södra: 0 Christer Thörn Gunilla Saltin Affärsområdeschef Södra Cell. Född Civilingenjör, kemiteknik och MBA. PhD Chemical Engineering University of Idaho. Anställd Ingår i ledningsgruppen sedan Tidigare erfarenheter: Bland annat platschef Södra Cell Värö, processteknisk chef Södra Cell Värö, processingenjör MoDo Paper AB. Övriga uppdrag: Ledamot i LKAB och Holtab AB. Totalt insatskapital i Södra: 0 Gustav Tibblin Förändringar under året Håkan Larsson tillträdde en ny befattning som strategichef i maj Olof Hansson tillträdde då som t f affärsområdeschef för Södra Skog för att i december utses till ordinarie affärsområdeschef för Södra Skog. Gustav Tibblin ersatte Magnus Berg i juli 2017 som medlemschef. Catrin Gustavsson ersatte Laila Rogestedt i augusti 2017 som chef för Innovation och Nya affärer. Maria Baldin tillträdde i december 2017 en ny befattning som kommunikations- och hållbarhetsdirektör. Annica Gerentz slutade sin tjänst som kommunikationsdirektör i september HR-direktör. Född Medlemschef. Född Officer med majors grad. Anställd Ingår i ledningsgruppen sedan Jägmästare och MBA. Anställd Ingår i ledningsgruppen sedan Tidigare erfarenheter: Bland annat HR-direktör för TetraPak och Partner- Tech. Totalt insats kapital i Södra: 0 Tidigare erfarenheter: Bland annat ansvarig biprodukter vid Södra Wood, affärsutvecklare Södra, CFO Södra Cell och administrativ chef Södra Skog. Övriga uppdrag: Ledamot i SunPine AB och Statkraft Södra Vindkraft AB. Totalt insatskapital i Södra: 0 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

128 Ordlista Södras ABC ord och uttryck Avsalumassa/Marknadsmassa Södra producerar pappersmassa, dels barrsulfat massa, dels lövsulfatmassa men också textil massa (dissolvingmassa) som säljs på marknaden för avsalumassa till kunder globalt. Biobränsle Biobränslen kan vara fasta, flytande och gasformiga. Exempel på fasta biobränslen är brännved, flis, pellets och briketter. Exempel på flytande biobränslen är etanol, metanol, biodiesel och bioolja. Till gasformiga biobränslen hör biogas, dimetyleter och biometan. Bioekonomi Bioekonomi handlar om all ekonomisk aktivitet som kommer av kunskap om biologiska processer och bioteknologi och syftar till ett hållbart sätt att leva utan att förbruka jordens ändliga resurser. Biomassa Biomassa är enligt EU:s förnybarhetsdirektiv (2009/28/EG) den biologiskt nedbrytbara delen av produkter, avfall och restprodukter av biologiskt ursprung från jordbruk (inklusive material av vegetabiliskt och animaliskt ursprung), skogsbruk och därmed förknippad industri inklusive fiske och vattenbruk liksom den nedbrytbara delen av industriavfall och kommunalt avfall. Biodrivmedel Fordonsbränslen som produceras från förnybar biomassa, till exempel biodiesel, HVO-diesel. Biprodukter Biprodukter från Södras industrier används bland annat i byggmaterial, som biobränslen samt för biodrivmedelsproduktion och som råvara till kemikalieindustrin. Till exempel är tallolja och terpentin biprodukter från tillverkning av massa. Blå målklasser Blå målklasser innebär att vattendrag värderas och att ambitionen för hänsyn till vattenmiljöer anges med målklasser. Blått körkort För arbeten i vattenmiljöer krävs blått körkort, för att säkerställa att arbetet sker med hänsyn till miljön. Controlled wood FSC :s standard för Controlled Wood är ett komplement till FSC:s spårbarhetsstandard. Utvecklat för att hantera faktiska problem med att få fram produkter som enbart innehåller FSC- certifierad råvara (100 procent). Många produkter med trä innehåller fibrer från flera källor. Dissolvingmassa (Textilmassa) Textilmassa/dissolvingmassa tillverkas huvudsakligen av björkved och används bland annat för textila ändamål som tillverkning av viskos och lyocell. Kommer ur engelskan dissolve (lösa upp). Vid produktion av dissolvingmassa löses cellulosan i massan upp. Elcertifikat Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som syftar till att öka produktionen av förnybar el på ett kostnadseffektivt sätt. Energimåttenheter 1 Terawattimme (TWh) = Gigawattimmar (GWh) = Megawattimmar (MWh) = kilowattimmar (kwh). Fossila bränslen Till skillnad från förnybara bränslen nybildas fossila bränslen långsamt, till exempel kol, olja och naturgas. FSC Forest Stewardship Council är en oberoende internationell medlemsorganisation som verkar för ett miljöanpassat, socialt ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar och har utvecklat principer för certifiering av skogsförvaltning. Förlagsinsatser En form av insatskapital som har en mellanställning mellan eget kapital och skulder. Grön el I dagligt tal el som produceras av förnybara källor som exempelvis biobränslen, vind- och vattenkraft. Grön obligation Obligationslån där pengarna är öronmärkta för att finansiera gröna investeringar. Södras gröna obligation finansierar klimat- och miljöinvesteringar. GRI Global Reporting Initiative GRI är ett globalt ramverk med riktlinjer för hållbarhetsredovisning med krav på transparens beträffande ekonomisk, miljömässig och social påverkan. GROT Förkortning av grenar och toppar, en restprodukt vid avverkning som tas tillvara. Används som biobränsle, till exempel i kraftvärmeverk. Grön skogsbruksplan Grön skogsbruksplan är ett viktigt verktyg och stöd för ett ekonomiskt och miljöanpassat skogsbruk som kombinerar miljöhänsyn med produktion. Den gröna skogsbruksplanen innehåller även blå målklasser för vattenmiljöer. Används även vid certifiering av skogsfastigheten. Grönt bokslut Södra gör varje år ett grönt bokslut. Södra Skogs revisorer kontrollerar då hur drygt 150 slutavverkningar respektive gallringar lever upp till skogscertifieringssystemen FSC:s och PEFC:s krav på generell hänsyn vid slutavverkningar och gallringar, samt hur man följer egna policyer och rutiner för miljöhänsyn. Ingår som ett av Södras hållbarhetsmål. ha Hektar. En yta motsvarande kvadratmeter. Insatskapital Kapital som föreningens medlemmar bidrar med genom insatser. ISO En internationell standard för miljö ledningssystem. ISO En internationell standard för energi ledningssystem. Kemikalier Ett samlingsbegrepp för de kemiska produkter som används i Södras verksamhet. Kokkemikalier Kemikalier som används i massabrukens kokerier för att lösa ut lignin. Koldioxidekvivalenter En måttenhet för utsläpp av växthusgaser. Olika växthusgaser har olika stark klimatpåverkan. När utsläppen anges i koldioxidekvivalenter är alla växthusgaser räknade som om de vore koldioxid. Kolsänka Upptag av koldioxid, till exempel i en växande skog. Lignin Lignin är det ämne som fungerar som bindemedel och binder ihop cellulosafiber i ved. Värde full biprodukt vid massatillverkning. Forskning bedrivs för att kommersialisera kol fiber av lignin för tillverkning av lättviktsmaterial som kan ersätta traditionella, tyngre material, till exempel i bilar. 126 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

129 Ordlista / Finansiell information LTA Lost-time-accident. Arbetsskada med frånvaro. LTAR Lost-time-accident rate. Antal arbetsskador med frånvaro per miljon arbetade timmar. m 3 fub Fastkubikmeter under bark. Avser trädstammens volym exklusive bark och topp. Används vanligen som mått vid avverkning och handel. m 3 s Kubikmeter stjälpt mått. Avser materialets yttre mått och används bland annat för flis. m 3 sk Skogskubikmeter. Avser volymen av hela trädstammen ovan stubbskäret inklusive bark och topp, men exklusive grenar. Används vanligen som mått på rotstående skog. OHSAS En internationell standard för lednings system för arbetsmiljö. OTC (Over-the-counter) Värdepappershandel som sker på andra ställen än på erkända handelsplatser. PEFC Programme for the Endorsement of Forest Certification är en internationell organisation som arbetar för ett hållbart skogsbruk genom oberoende tredjepartscertifiering. Processkemikalier Kemikalier som används i produktionsprocesser i Södras industri. Sekundärvärme Sekundärvärme är överskottsvärme från processen. Skoglig konsekvensanalys (SKA) Skogsstyrelsen gör, i samarbete med SLU, skogliga konsekvensanalyser (SKA) regelbundet. Utifrån ett antal olika scenarier, där Sveriges skogar nyttjas och sköts på olika sätt, beräknas vilka konsekvenser detta får på 100 års sikt. Analyserna ger detaljerad information om tillståndet i skogen. Informationen kan sedan användas som beslutsunderlag i frågor som rör skogens långsiktiga användning. Den senaste skogliga konsekvensanalysen gjordes 2015 och kallas för SKA 15. Tallolja Biprodukt vid produktion av pappersmassa som kan ersätta fossila ämnen. Används bland annat för produktion av råtalldiesel och kemikalier. Textilmassa Se Dissolvingmassa. Traktdirektiv En skriftlig instruktion vid avverkning innehållande bland annat hur mycket virke som ska avverkas och vilken naturhänsyn som ska tas. Trädbärande impediment Lågproduktiva marker. Ursprungsgarantier Ursprungsgarantier utfärdas av staten och visar vilken typ av energikälla elen kommer ifrån. Ursprungsgarantierna kan sedan säljas av elproducenter på öppna marknaden. Vinstdelning Södras modell för vinstdelning ger medlemmarna avkastning på det virke som levererats det senaste året och det insatskapital medlemmarna bidrar med. Begreppet innefattar således utdelning på virkesleveranser och insatskapital men innebär även insatsemission. Insatsemissionen ökar medlemmarnas insatskapital och är en särskild form av värdeöverföring som omvandlar kollektivt ägt eget kapital till individuellt ägt medlemskapital. Växthusgas Gaser som påverkar växthuseffekten, till exempel koldioxid, metan och lustgas. Finansiell information RAPPORTDATUM Följande datum gäller för publicering av rapporter: Kvartal 1 19 april 2018 Kvartal 2 16 juli 2018 Kvartal 3 24 oktober 2018 Kvartal 4/Bokslutskommuniké februari 2019 Föreningsstämma avseende verksamhetsåret 2017 äger rum 23 maj 2018 och för verksamhetsåret 2018 i maj Rapporterna liksom annan information om Södra finns att läsa på sodra.com SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING

130 Kontakt och adresser Kontakt och adresser Hög tillgänglighet och god service är viktigt i det dagliga arbetet på Södra. Här hittar du telefonnummer till bland annat Södra Skogsägarna ekonomisk förening och de olika affärsområdena. Fler uppgifter finns på sodra.com. Södra Skogsägarna ekonomisk förening Skogsudden Växjö Södras medlemsservice medlemsservice@sodra.com Södra Skog Skogsudden Växjö Region Syd Södra Skog Mörrum Verksamhetsområden Höör Broby Ronneby Långasjö Ljungby Växjö Region Öst Södra Skog Box Mönsterås Verksamhetsområden Mönsterås Vetlanda Vimmerby Tranås Åtvidaberg Linköping Region Väst Södra Skog Väröbacka Verksamhetsområden Oskarström Gislaved Kinna Jönköping Sollebrunn Skövde Bohus-Dal Övriga kontakter, Södra Skog Södra Skogsenergi Södra Skogsplantor Mönsterås Hamn Södra Metsad, Estland Sodra Mezs, Lettland Södra Wood Skogsudden Växjö Sågverk Södra Wood Kinda Södra Wood Långasjö Södra Wood Mönsterås Södra Wood Orrefors Södra Wood Torsås Södra Wood Unnefors Södra Wood Värö Södra Wood Åstorp Södra Timber AS, Norge Södra Timber A/S, Danmark Södra Wood, Kina Södra Wood, USA Södra Wood, Tyskland Södra Wood Ltd, England Södra Wood Oy, Finland Interiörträ Södra Wood Kallinge Södra Wood Ronneby Södra Wood Umeå Berg & Berg Södra Cell Skogsudden Växjö Södra Cell Mönsterås Södra Cell Mörrum Södra Cell Värö Södra Cell International Södra Cell, Tyskland Södra Tofte AS, Norge Övriga företag Trivselhus Frågor om årsredovisningen och hållbarhetsredovisningen besvaras av: kommunikations- och hållbarhetsdirektör Maria Baldin. Telefon: maria.baldin@sodra.com Produktion: Södra i samarbete med Hallvarsson & Halvarsson. Tryckt hos Printfabriken på FSC-certifierat papper från Södras kund Arctic Paper. Omslag: Arctic Volyme White 300 g, inlaga: Arctic Silk+ 130 g. Foto: Anders Andersson, Brooks Kraft, Eijer Andersson, Henrik Björnsson, Ola Kjelbye, Per Pixel Petersson, Per Wahlberg med flera. 128 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2017

131 Samverkan i 80 år Södra 80 år 2018 firar Södra 80 år. Historien om Södra berättar om hur enskilda skogsägare med engagemang och framsynthet tillsammans skapat en framgångsrik industrikoncern. Fokus har alltid varit att trygga avsättningen för medlemmarnas skogsråvara genom långsiktighet, stabilitet, utveckling och innovation. Följ Södras jubileumsaktiviteter på webbplatsen sodra.com/sodrahistorien. Medlemmar Idag har Södra mer än medlemmar som ägare. Södras olika erbjudanden för ett ansvarsfullt och hållbart brukande av skogen omfattar allt från kvalitetssäkrad avverkning, god skogsvård, trygg avsättning för virket och förädling i industrin. Södras framgångsrika vinstdelningsmodell baseras på levererat virke och det insatskapital varje medlem har i Södra. Industriutveckling Södras första industri var en fabrik för tillverkning av tjära och terpentin och under beredskapsåren köpte Södra sitt första sågverk. Dagens industrikombinat omfattar såväl sågverk, massabruk som innovativa satsningar på biodrivmedel och vidareförädling inom trävaror. Näringspolitik Det näringspolitiska arbetet är mer internationellt inriktat idag jämfört med tidigare. Södras dåvarande verkställande direktör, sedermera ordförande, Gösta Edström samtalar med prins Bertil och dåvarande centerledaren Gunnar Hedlund. Under 2017 tog Södras ordförande Lena Ek och verkställande direktör Lars Idermark emot EU:s jordbrukskommissionär Phil Hogan vid massa bruket i Värö. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING