Ett socialt hållbart Skåne Underlag till framtagande av koncerngemensam handlingsplan för folkhälsoarbetet inom Region Skåne VERSION 1.1 EXKL.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett socialt hållbart Skåne Underlag till framtagande av koncerngemensam handlingsplan för folkhälsoarbetet inom Region Skåne VERSION 1.1 EXKL."

Transkript

1 4 november 14 Ansvarig: Mats Brandström ARBETSMATERIAL Ett socialt hållbart Skåne Underlag till framtagande av koncerngemensam handlingsplan för folkhälsoarbetet inom Region Skåne VERSION 1.1 EXKL. BILAGOR 1

2 SAMMANFATTNING Inledning Bakgrund Rapportens syfte Avgränsningar Folkhälsoarbetet inom Region Skåne nuläge och framtid Kort beskrivning av det regionala folkhälsoarbetet i Skåne Utvärdering av det regionala folkhälsoarbetet i Skåne Det regionala utvecklingsuppdraget Hållbar utveckling Hälsa och ekonomisk tillväxt Breddat mått på regional utveckling Hållbar utveckling som strategisk målbild Regional utvecklingsstrategi Målbilden om det öppna Skåne Ett utvecklat folkhälsoarbete en del av den regionala utvecklingsstrategins förverkligande Folkhälsoarbete i ett regionalt utvecklingsperspektiv Ett integrerat hälsoperspektiv inom alla politikområden Den nationella folkhälsopolitiken och hälsans bestämningsfaktorer Folkhälsa och social hållbarhet En jämlik och hälsoinriktad hälso- och sjukvård Sociala investeringar ett sätt att stärka den sociala hållbarhetsdimensionen Socialt kapital kittet i ett socialt hållbart samhälle Pågående processer med koppling till folkhälsoarbetet

3 8.1 Folkhälsorapportering och systematiskt arbete med befolkningsdata Sysselsättning och hälsa Mångfald, tillväxt och hälsa Kultur och hälsa Delaktighet och inflytande Social hållbarhet i fysisk planering Miljö och hälsa Jämlik och Hälsofrämjande Hälso- och sjukvård Hälsofrämjande arenor

4 SAMMANFATTNING Bakgrund och uppdrag Region Skånes verksamheter ska bedrivas utifrån samtliga tre hållbarhetsdimensioner; ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Region Skåne har ett permanent uppdrag från staten att samordna de regionala utvecklingsfrågorna och ta fram en regional utvecklingsstrategi. Det regionala folkhälsoarbetet utgör en del av den regionala utvecklingsstrategin (RUS). Sysselsättning, utbildning, bostäder, tillit, sociala nätverk, kultur, miljö- och klimatfrågor är alla viktiga bestämningsfaktorer för hälsan hos befolkningen. Befolkningens hälsa påverkar den ekonomiska utvecklingen i regionen och skapar även förutsättningar för en miljömässigt hållbar utveckling. Region Skånes folkhälsoberedning beslutade att ge Enheten för folkhälsa och social hållbarhet uppdraget att under 2014 i dialog med berörda aktörer arbeta fram en handlingsplan för det framtida folkhälsoarbetet i Skåne. Detta kunskapsunderlag utgör en grund för detta arbete. Region Skåne ansvarar inte som ensam aktör för folkhälsoarbetet i Skåne, utan är en aktör bland flera som verkar för en bättre och mer jämlik hälsa i den skånska befolkningen. Rapporten avgränsas dock till att belysa folkhälsoarbetet inom Region Skånes verksamheter för att internt tydliggöra roller och ansvar i detta uppdrag. Detta kan även underlätta för samverkan med externa aktörer. Syftet med rapporten är således att belysa folkhälsoarbetets kontext samt dess tvärsektoriella process som löper genom Region Skånes organisation. Rapporten kan också fungera som planeringsunderlag för att tydliggöra hälsoperspektivet inom berörda sektorer inför kommande budgetprocess. Social hållbarhet och folkhälsa Människors hälsa är viktig både som mål och medel för individer och samhälle. Utifrån ett regionalt tillväxtperspektiv kan sambandet mellan hälsa och tillväxt belysas genom humankapitalets betydelse för produktivitet, inkomst, konsumtion och sparande, vilket bidrar till ekonomisk tillväxt. En socioekonomisk ojämlikhet i hälsa har däremot en negativ effekt på den ekonomiska tillväxten. För att en utveckling ska vara hållbar måste den ske i balans mellan ekonomiska, ekologiska och sociala hållbarhetsdimensioner. Hållbar utveckling är en vision och en strävan att ta ett helhetsgrepp på samhällets centrala utmaningar med ett långsiktigt perspektiv och därmed överbrygga målkonflikter genom att påvisa hur ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet hänger ihop. Social hållbarhet inbegriper frågor som jämlikhet, jämställdhet, mänskliga rättigheter, kultur, trygghet, demokrati, medborgarinflytande m.m. Befolkningens hälsa, den s.k. folkhälsan, med särskilt fokus på hälsans jämlikhet, har framförts som ett mycket relevant mått på social hållbarhet med argumentet att sociala bestämningsfaktorer har en mycket stor betydelse för hälsoutvecklingen i befolkningen. Även om folkhälsa ofta sorteras in i den sociala dimensionen av hållbar utveckling, återfinns hälsans bestämningsfaktorer och konsekvenser inom alla tre hållbarhetsdimensioner. Det sociala hållbarhetsperspektivet och det regionala folkhälsoarbetet kan kopplas upp mot samtliga fem prioriterade ställningstaganden i Skånes regionala utvecklingsstrategi (RUS), där folkhälsoperspektivet kan bidra till ökade 4

5 förutsättningar för att den sociala hållbarhetsdimensionen får ett reellt genomslag i det regionala utvecklingsarbetet, så att en hållbar utveckling i helheten kan uppnås. Folkhälsoarbetet löper som en röd tråd genom hela Region Skånes verksamhet, med det regionala utvecklingsuppdragets fokus på hållbar utveckling och hälso- och sjukvårdens uppdrag kring jämlik och hälsoinriktad hälso- och sjukvård. En jämlik vård som genomsyras av ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv utgör ett viktigt bidrag i arbetet med att stärka den sociala hållbarhetsdimensionen av hållbar utveckling, både genom att bidra till att förbättra befolkningens hälsa samt att minska ojämlikheter i hälsa. Hälsoperspektivet inom alla politikområden Genom att ta fram en koncerngemensam handlingsplan för folkhälsoarbetet, som samordnar dessa båda uppdrag, kan den sociala hållbarhetsdimensionen av hållbar utveckling ges en konkret form inom Region Skånes verksamhet. Det stora antalet bestämningsfaktorer för hälsa innebär att det inte är enbart de ansvariga för den traditionella hälsosektorn som bör arbeta för jämlikhet i hälsa, utan att alla beslutsfattare tänker på hälsoeffekter i relation till sina respektive politikområden för att få till stånd samarbetsinriktade insatser utifrån en gemensam målbild och gemensamma prioriteringar. Detta innebär att en socialt hållbar utveckling ställer krav på att beslut utformas så att olika gruppers möjlighet att få tillgång till de samhälleliga förutsättningar som skapar en god och jämlik hälsa beaktas. Ett socialt investeringsperspektiv kan ses som ett medel att rikta fokus mot bakomliggande orsaksfaktorer som påverkar människors sociala förutsättningar i livet och som kan bidra till att minska ojämlikheten i hälsa. Det sociala investeringsperspektivet sätter sambandet mellan effektivitet och jämlikhet i centrum med kravet på att förena ekonomiska och sociala mål. Pågående processer med koppling till folkhälsoarbetet Följande processer kan ligga till grund för framtagande av en koncerngemensam handlingsplan för folkhälsoarbetet inom Region Skåne. Folkhälsorapportering Region Skånes undersökningar om befolkningens livsvillkor, levnadsvanor och hälsa utgör en viktig grund för det befolkningsinriktade folkhälsoarbetet. De folkhälsostatistiska underlagen är av stor vikt för att uppmärksamma hälsoskillnader i Skåne samt göra adekvata urval av riskgrupper och miljöer mot vilka särskilda insatser kan riktas. Genom att utveckla metoder och verktyg för att göra de folkhälsostatistiska underlagen mer lättillgängliga för intressenterna ökar dess användbarhet i kartläggning, analys och uppföljning av såväl det lokala som det regionala folkhälsoarbetet som i lokal och regional utveckling i stort. Sysselsättning och hälsa Arbete och utbildning är viktiga sociala bestämningsfaktorer för hälsa. Att fler får ett arbete och kan försörja sig själva är centralt för hälsan, liksom den personliga upplevelsen av samhörighet och påverkansmöjligheter. Skåne står inför stora utmaningar med lägst sysselsättningsgrad bland Sveriges 21 län och en lägre produktivitetsutveckling än riket och 5

6 de andra två storstadsregionerna. Skåne behöver underlätta för nya skåningar och unga att komma in på arbetsmarknaden och motverka tidiga skolavhopp och för sent inträde på arbetsmarknaden. Genom en bättre matchning mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft med rätt utbildning och kompetens så kan fler få ett arbete. En viktig plattform för detta utvecklingsarbete är Kompetenssamverkan Skåne, där samverkan sker mellan Region Skåne, Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen, Kommunförbudet och Lärosäten Syd. Mångfald, tillväxt och hälsa Såväl mångfaldsarbetet som jämställdhetsarbetet kan ses som en naturlig del av det regionala tillväxtarbetet samtidigt som det bidrar till ökad jämlikhet i hälsa. Mångfaldsarbetet utgör en viktig del i det regionala utvecklingsarbetet för att skapa ett i alla aspekter hållbart Skåne. Region Skåne har tagit fram handlingsplanen Integration för tillväxt som generellt syftar till att effektivisera och samordna arbetet med att tillvarata mångfalden som en resurs för ökad tillväxt i Skåne. Hälsan är av avgörande betydelse för asylsökande och nyanlända flyktingars möjlighet för lärande, integration och etablering på arbetsmarknaden. Insatser av hälsofrämjande karaktär spänner över ett brett fält där ett stort antal aktörer är direkt eller indirekt inblandade. För att säkra en hållbar regional stödstruktur för samverkan har det tecknats en Regional överenskommelsen (RÖK) om samverkan mellan stat, kommun och region för att underlätta asylsökandens, nyanländas och andra invandrares etablering. Även kulturarvssektorn kan bidra i integrationsarbetet genom att ge möjligheter för medborgare att bygga upp en identitet och förstå sin samtid och samtidigt ha ett kritiskt förhållningssätt till hur vi använder vår historia. Diskriminering och föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt påverkar människors val av utbildning och yrke eller inom vilket område man väljer att starta företag. Det är konstaterat att en sned könsfördelning i högre utbildning och på arbetsmarknaden dämpar tillväxten. Region Skånes handlingsplan för jämställd regional tillväxt har som målsättning att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser. Mycket talar för att ett jämställt föräldraskap med en jämlik arbetsfördelning ökar båda föräldrarnas möjligheter att tillfredsställa olika sidor och behov hos sig själva. Kultur och hälsa Delaktighet och social förankring, social sammanhållning och tillit kan samlas under begreppet socialt kapital. Begreppet socialt kapital används i ofta i relation till kultur och hälsa, då delaktighet och socialt sammanhang påvisas ha betydelse för människors självkänsla och välmående. Kulturlivet kan främja hälsa och förebygga ohälsa genom att bidra till att ge människor en ökad känsla av sammanhang och en bättre beredskap att möta sjukdomar, psykiska trauman och sociala problem. Kultur och hälsa kan kopplas till flera nationella folkhälsomål. Region Skånes strategi för Kultur och hälsa avser främst insatser som kan göras inom kulturnämndens och hälso- och sjukvårdnämndens gemensamma arbetsfält med fokus på kultur i vården. 6

7 Delaktighet och inflytande Frivilligarbetet inom den idéburna sektorn är ett viktigt bidrag till skapandet av ett socialt kapital i det svenska samhället. Den regionala överenskommelsen mellan Region Skåne och idéburen sektor i Skåne ska medverka till att förutsättningar skapas för satsningar som leder till ökad delaktighet och minskat utanförskap. Syftet är att skapa ett långsiktigt hållbart Skåne genom att stärka samspelet mellan den offentliga och idéburna sektorn. Målsättningen med överenskommelsen är att bidra till att nå den regionala utvecklingsstrategins målbild om Det öppna Skåne genom samverkan, delaktighet och inflytande, idéburet entreprenörskap, idéburen sektor och ideellt engagemang samt lärande och forskning. Social hållbarhet i fysisk planering Den fysiska planeringen kan också skapa förutsättningar för ökat socialt kapital genom attraktiva boendemiljöer, mötesplatser, rekreationsområden och bidra till grundläggande förutsättningar för social hållbarhet med integration, trygghet, jämlikhet och hälsa. Målbilden om Det flerkärniga Skåne tar sin utgångspunkt i de förutsättningar som de fysiska strukturerna kan skapa för en hållbar utveckling såväl socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Genom att skapa integrerade stadsmiljöer med blandade bostadsbestånd, attraktiva mötesplatser och ett rikt kulturutbud, hälsosamma miljöer samt tillgängliga natur- och rekreationsområden skapas förutsättningar för såväl attraktivitet och tillväxt som social hållbarhet. Miljö och hälsa Folkhälso- och miljöpolitik är båda centrala delar i arbetet för en hållbar utveckling. Region Skåne ansvarar för att driva det regionala utvecklingsarbetet mot minskad klimatpåverkan och ökad klimatanpassning. Ett effektivt skånskt klimatarbete bidrar till bättre miljö, hälsa och regional tillväxt med målsättning om ett fossilbränslefritt Skåne Region Skåne har initierat Skånes färdplan för biogas i syfte att ta ett samlat grepp kring biogasens utveckling i Skåne. Internt ska Region Skåne bedriva ett kraftfullt och effektivt miljöledningsarbete med fokus på miljöeffekterna av verksamhetens effektiviseringsarbete. Region Skåne har i uppdrag att tillgodose befolkningens behov av rekreation inom ramen för ett hållbart nyttjande av naturen. Genom Skåneleden medverkar Region Skåne till att skåningarna och andra har tillgång till attraktiva naturområden för rekreation och motion, vilket är direkt kopplat till välbefinnande och hälsa. Barns exponering för miljöfaktorer som påverkar hälsan finns i stor utsträckning i deras boende- och uppväxtmiljö, vilken i sin tur bestäms mycket av familjens socioekonomiska ställning. För att åtgärda den miljörelaterade ohälsan bland barn och unga krävs insatser från barnhälsovård, förskola/skola, miljö- och hälsoskydd och samhällsplanering. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård och Hälsofrämjande arenor Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande synsätt ska genomsyra den skånska hälso- och sjukvården där insatserna ska bidra till en bättre hälsa, förbättrad funktionsförmåga, större 7

8 välbefinnande och högre hälsorelaterad livskvalitet. Utifrån ett verksamhetsperspektiv krävs det en ökad kunskapsstyrning och ett systematiskt arbete för att verksamheterna ska genomsyras av ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande synsätt. För att stödja verksamheterna har avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning tagit fram en strategi för hälsoinriktad hälso- och sjukvård avseende samtal om hälsa och levnadsvanor samt Vårdprogram Levnadsvanor för vuxna. Det hälsoinriktade arbetet bedrivs inom ett antal hälsofrämjande arenor inom hälso- och sjukvården som t ex vårdcentraler, MVC, BVC, tandvård, habilitering, ungdomsmottagningar och Familjecentraler. Dessa utgör utmärkta arenor för ett mer individinriktat folkhälsoarbete med fokus på levnadsvanor. 8

9 1. Inledning Region Skånes uppdrag är att främja hälsa, hållbarhet och tillväxt tillsammans med andra aktörer i Skåne. Den långsiktiga visionen är att Skåne ska erbjuda livskvalitet i världsklass och vara Europas mest innovativa och attraktiva region I Region Skånes budget 2014 slår man fast att god hälsa är grunden för ett bra liv. Att vara frisk och må bra är en viktig förutsättning för god livskvalitet. Hälsofrämjande och förebyggande arbete är prioriterat för att motverka ohälsa och sjukdomar. Att fler har ett arbete att gå till, att barn och ungas uppväxtvillkor förbättras och att förutsättningar för delaktighet stärks är exempel på viktiga faktorer som påverkar skåningarnas hälsa. Region Skånes verksamheter ska bedrivas utifrån samtliga tre hållbarhetsdimensioner; ekologisk-, social- och ekonomisk hållbarhet. Hållbar tillväxt är centralt i det regionala utvecklingsuppdraget, där resonemangen om social- och ekonomisk hållbarhet särskilt ska utvecklas. Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. 1 Enligt WHO 2 beror inte ohälsa främst på människors mat- eller motionsvanor utan framförallt på sociala levnadsförhållanden eller livsvillkor som skapar förutsättningar för hälsa. Sysselsättning, utbildning, bostäder, tillit, sociala nätverk, kultur, miljö- och klimatfrågor är alla viktiga bestämningsfaktorer för hälsan hos befolkningen. Befolkningens hälsa påverkar den ekonomiska utvecklingen i regionen och skapar förutsättningar för en miljömässigt hållbar utveckling. Region Skåne har ett permanent uppdrag från staten att samordna de regionala utvecklingsfrågorna och leda arbetet med att ta fram en regional utvecklingsstrategi. I den regionala utvecklingsstrategin Det öppna Skåne 2030 som regionfullmäktige fattade beslut om i juni 2014 betonas Region Skånes ansvar för utvecklingsstrategins genomförande inom sina respektive ansvarsområden, bland annat genom att utveckla det regionala folkhälsoarbetet. Det pågår redan många goda initiativ med koppling till folkhälsoarbetet inom Region Skåne där folkhälsoperspektiven återfinns inom områden som kultur, miljö, näringsliv och fysisk planering samt i hälso- och sjukvårdens uppdrag om en hälsofrämjande och jämlik hälso- och sjukvård. Med ett tvärsektoriellt folkhälsoarbete som syftar till att stärka den sociala hållbarheten och minska ojämlikheten i hälsa samt att verka för en jämlik hälso- och sjukvård med ökat fokus på hälsofrämjande och förebyggande åtgärder mot ohälsa och sjukdom, har Region Skåne en bra plattform för det framtida folkhälsoarbetets möjligheter att bidra till ett socialt hållbart Skåne. Genom att samla denna tvärsektoriella process i en koncerngemensam handlingsplan kan den sociala hållbarhetsdimensionen av hållbar utveckling ytterligare konkretiseras. 1 Region Skåne Budget 2014 verksamhetsplan för Marmot Closing the Gap In a Generation Health Equity Through Action On the Social Determinants of Health (WHO 2008) 9

10 2. Bakgrund Region Skåne och Kommunförbundet Skåne har sedan 2006 tillsammans tagit fram två regionala folkhälsostrategier: God folkhälsa för en bättre framtid samt den innevarande Regional folkhälsostrategi för Skåne I och med framtagandet av ny regional utvecklingsstrategi (RUS) har tiden för den innevarande folkhälsostrategin förlängts med ytterligare ett år parallellt med att planeringen för det framtida folkhälsoarbetet i Skåne påbörjats. RUS ska formulera och skapa en bred samsyn om en gemensam målbild för Skåne med sikte på år Målbilden ska stärka samarbetet mellan olika aktörer och bidra till att skapa ett regionalt sammanhang utifrån både en nationell och europeisk kontext. Det regionala folkhälsoarbetet knyter t ex an till både den nationella folkhälsopolitiken och WHO:s Europeiska folkhälsostrategi Health 2020 som båda lyfts fram i den regionala utvecklingsstrategin. På uppdrag av folkhälsoberedningen genomfördes hösten 2013 en nulägesanalys och utvärdering av organisering, strategier och samverkan inom folkhälsoarbetet i Skåne. Uppdraget genomfördes av Kontigo AB. Syftet som formulerades för uppdraget var att, utifrån ett folkhälsovetenskapligt perspektiv, utvärdera folkhälsoarbetets organisering i Skåne, samt ge förslag på hur det framtida folkhälsoarbetet i Skåne bör organiseras och utvecklas. I rapporten presenteras förbättringsmöjligheter avseende organiseringen av folkhälsoarbetet i Skåne. Bland annat påvisar utvärderingen en betydande enighet bland respondenterna kring att folkhälsofrågorna bör integreras i arbetet med den regionala utvecklingsstrategin. För att få till stånd samarbetsinriktade insatser utifrån en gemensam målbild och gemensamma prioriteringar bör alla beslutsfattare tänka på hälsoeffekter i relation till sina respektive politikområden. En integrering av folkhälsoperspektivet i all Region Skånes verksamhet har också potential att övergripande minska glappet mellan koncernkontorets två stora avdelningar Hälso- och sjukvård och Regional utveckling, samt att förbättra samverkan mellan olika enheter inom Regional utveckling för att skapa synergier mellan de ekonomiska, sociala och miljömässiga perspektiven. Region Skånes folkhälsoberedning beslutade därför att ge Enheten för folkhälsa och social hållbarhet uppdraget att under 2014 i dialog med berörda aktörer arbeta fram en handlingsplan för det framtida folkhälsoarbetet i Skåne. Uppdraget ska utgå ifrån den regionala utvecklingsstrategin (RUS), den nationella folkhälsopolitiken samt erfarenheter från tidigare folkhälsostrategier. Uppdraget ska slutredovisas vid folkhälsoberedningens sammanträde den 28/ Rapportens syfte Denna underlagsrapport utgör en grund för framtagande av en koncerngemensam handlingsplan för Region Skånes folkhälsoarbete. Rapporten har en deskriptiv ansats och belyser teoretiska resonemang kring kopplingen mellan hållbar tillväxt och hälsans bestämningsfaktorer samt internationell och nationell policy inom folkhälsoarbetet. Rapporten kartlägger och belyser även pågående processer inom Region Skåne som direkt kan kopplas till social hållbarhet och folkhälsoarbete. Genom tydligare samordning av dessa processer kan 10

11 ytterligare synergier och nya utvecklingsmöjligheter uppnås. En tydligare intern samordning av dessa processer underlättar även externa aktörers möjlighet att hitta rätt ingång till Region Skåne utifrån olika aktörers behov av samverkan. Syftet med rapporten är således att belysa folkhälsoarbetets kontext samt den tvärsektoriella process som löper genom Region Skånes organisation, med det regionala utvecklingsuppdragets fokus på strukturella faktorer som skapar förutsättningar för hälsa och tillväxt och hälso- och sjukvårdens hälsofrämjande arbete avseende patienters levnadsvanor och en jämlik vård. Rapporten kan också fungera som ett planeringsunderlag för att tydliggöra hälsoperspektivet inom berörda sektorer inför kommande budgetprocess. 4. Avgränsningar För att utveckla det framtida folkhälsoarbetet i Skåne börjar vi med att utveckla oss själva inom Region Skåne. Rapporten avgränsas till att belysa folkhälsoarbetet inom koncernen för att tydliggöra roller och ansvar i detta uppdrag. Det är samtidigt viktigt att slå fast att Region Skåne själva inte ansvarar för hela folkhälsoarbetet i Skåne, utan är en aktör bland flera som verkar för en bättre och mer jämlik hälsa bland den skånska befolkningen. I detta arbete sker samverkan med de skånska kommunerna, statliga myndigheter, näringslivet, idéburen sektor och lärosäten vilket åskådliggörs i rapporten, dock utan att göra anspråk på att beskriva ansvarsförhållanden hos externa parter som Region Skåne saknar rådighet över. Rapporten kommer inte heller inte att omfatta någon närmare beskrivning av särskilda metoder för Region Skånes folkhälsoarbete, utan snarare lyfta fram olika verksamheters roller och ansvar inom folkhälsoarbetet mot bakgrund av ett integrerat hållbarhetsperspektiv. 5. Folkhälsoarbetet inom Region Skåne nuläge och framtid 5.1 KORT BESKRIVNING AV DET REGIONALA FOLKHÄLSOARBETET I SKÅNE Region Skånes övergripande folkhälsoarbete utgår från det nationella målet för den svenska folkhälsopolitiken om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. All verksamhet i Region Skåne ska förhålla sig till detta och för att nå målsättningarna behövs tvärsektoriella insatser, t ex i samverkan med de skånska kommunerna och den idéburna sektorn. Regionalt råd för jämlik hälsa ska verka för att minska hälsoklyftorna och skapa bättre förutsättningar för hälsa för alla skåningar. Region Skåne är sammankallande och i rådet ingår företrädare för Länsstyrelsen Skåne, Kommunförbundet Skåne, idéburen sektor, näringsliv och lärosäten. Den jämlika och jämställda hälsan ska öka bland befolkningen där folkhälsoarbetet ska bidra till långsiktiga effekter på hälsan för de med svårast situation. Genom ökad kunskapsstyrning ska ett systematiskt arbete bedrivas för att verksamheterna ska genomsyras av det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektivet. Förebyggande arbete för att motverka ohälsa och sjukdomar är prioriterat inom Region Skåne där faktaunderlag om hur skåningarna mår, s.k. epidemiologisk bevakning, ska utgöra grunden för arbetet. Syftet med Region Skånes epidemiologiska bevakning, som genomförs via folkhälsoenkäter, är att kunna beskriva befolkningens livsvillkor, levnadsvanor och hälsa utifrån ett livsloppsperspektiv så att dessa kan utgöra underlag för planering, beslut och prioriteringar inom Region Skånes 11

12 verksamheter. Efter beslut i regionsstyrelsen infördes under 2013 en social investeringsfond med syfte att påverka sociala bestämningsfaktorer för hälsa med fokus på barn och ungdomars uppväxtvillkor. 3 Region Skåne arbetar för en god sexuell och reproduktiv hälsa för hela befolkningen i Skåne oberoende av kön, ålder, sexuell läggning, social, etnisk eller kulturell bakgrund. Enheten för folkhälsa och social hållbarhet ansvarar för att fördela statliga bidrag till projekt som kan förebygga och förhindra sexuellt överförbara infektioner inklusive hiv, oönskade graviditeter, våld, könsstympning och prostitution samt diskriminering på grund av sexuell läggning i enlighet med SRHR-strategins målsättningar. Med koppling till det tidigare regionala utvecklingsprogrammet (RUP) har en regional folkhälsostrategi tagits fram tillsammans med Kommunförbundet Skåne som utgjort ett övergripande styrdokument på regional nivå för Skåne Folkhälsostrategins giltighetstid förlängdes med ett år i avvaktan på framtagande av en ny regional utvecklingsstrategi för Skåne under Folkhälsostrategin lyfter fram Region Skånes folkhälsoarbete som en naturlig del i Region Skånes ansvar för regionalt tillväxtarbete. Prioriterade satsningar riktas framförallt mot barn, unga och äldre och processer som betonas är hälsofrämjande skolutveckling, hälsofrämjande och kreativa arbetsplatser, hälsofrämjande boende, hälsofrämjande fritid och hälsosamt åldrande. Även inom andra sektorsprogram inom Region Skåne finns mål som kan relateras till folkhälsoarbetet. Här kan t ex nämnas den regionala kulturplanen avseende kultur och hälsa, det miljöstrategiska programmet avseende bl. a klimatanpassning, miljörelaterad ohälsa och tillgång till natur- och rekreationsområden samt näringslivsprogrammets målbild för att skapa hållbar tillväxt genom t ex integrations- och mångfaldsarbete och kompetensförsörjning. Strukturbild för Skåne lyfter fram hur den fysiska planeringen kan bidra till ökad social hållbarhet genom att skapa integrerade stadsmiljöer med blandade bostadsbestånd och attraktiva mötesplatser. 4. Inom Hälso- och sjukvården bedrivs ett strategiskt arbete för en jämlik och hälsoinriktad hälso- och sjukvård, där ett individinriktat hälsofrämjande arbete bedrivs för att uppmärksamma och påverka patienters levnadsvanor i syfte att förebygga sjukdom och ohälsa. Folkhälsoperspektivet inklusive målsättningar och strategier kring folkhälsoarbetet återfinns således i flera delar av Region Skånes verksamheter, vilket även återspeglas i Region Skånes budget- och verksamhetsplan UTVÄRDERING AV DET REGIONALA FOLKHÄLSOARBETET I SKÅNE På uppdrag av Region Skånes folkhälsoberedning genomfördes 2013 en nulägesbeskrivning och utvärdering av folkhälsoarbetet i Skåne. Uppdraget utgördes av Kontigo AB och en rapport presenterades i februari Materialet för studien har samlats in genom dokumentstudier, en enkätundersökning, fokusgrupper och intervjuer med politiker och tjänstemän inom Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne, Kommunförbundet Skåne, kommunala 3 Region Skåne Budget 2014 Verksamhetsplan för Strategier för det flerkärniga Skåne Strukturbild för Skåne, Region Skåne och Kommunförbundet Skåne Edquist, E m.fl. Folkhälsoarbete i Skåne nuläge och framtid, Kontigo

13 tjänstemän och politiker, forskare från Malmö Högskola samt representanter för idéburen sektor. Kontigos uppfattning är att det råder en stor enighet bland politiker och tjänstemän både regionalt och kommunalt kring att de nationella folkhälsomålen utgör den främsta grunden för det folkhälsoarbete som bedrivs både regionalt och lokalt, såväl inom hälso- och sjukvården som inom regional eller lokal utveckling. Det finns också särskilda satsningar som knyter ihop verksamhetsområden inom olika delar av Region Skåne med bäring på folkhälsoarbetet, såsom Hälso- och sjukvårdens och Kultur Skånes gemensamma satsningar på Kultur i vården och pilotprojektet Kultur på recept i samarbete med Helsingborgs stad. Vidare arbetar t ex barnhälsovården delvis med utgångspunkt i de nationella folkhälsomålen och det finns också flera uppdrag genom ackrediteringsvillkoren till utförare inom primärvården som kan rubriceras som folkhälsoarbete, då det t ex handlar om en jämlik och hälsoinriktad hälso- och sjukvård med fokus på levnadsvanor. Kontigo ser samtidigt en svårighet att bedöma huruvida Region Skånes verksamheter påverkas av målen i den regionala folkhälsostrategin. Målen uppfattas av många intervjupersoner vara både för breda och för smala, från breda målområden som jämlik hälsa till smalare målområden kring alkoholkonsumtion. Enligt Kontigos utvärdering uppfattas strategin av många intervjupersoner som urvattnad och ger därför ingen styrning och ledning. Vidare anses inte heller det folkhälsoarbete som beskrivs i folkhälsostrategin vara möjligt att mäta och följa upp. Folkhälsostrategin är heller inte prioriterad på lokal nivå, där utgångpunkten för det kommunala folkhälsoarbetet är hälsoläget i den egna kommunen vilket gör att den regionala folkhälsostrategins prioriteringar inte alltid uppfattas relevant på lokal nivå. Region Skånes epidemiologiska underlag uppfattar dock många kommunala respondenter vara en viktig utgångspunkt för att avgöra hälsoläget i kommunen. Region Skåne arbete med kunskapsproduktion avseende kartläggning och analys av befolkningens hälsa anses vara en styrka för folkhälsoarbetet i Skåne. Det finns också ett antal strategier på regional nivå att förhålla sig till som många menar bättre borde samordnas med den regionala utvecklingsstrategin. Bland respondenterna finns en betydande enighet kring att folkhälsoarbetet bör integreras med den regionala utvecklingsstrategin. Respondenterna påtalar brister i samverkan mellan Enheten för folkhälsa och social hållbarhet inom Avdelningen för Regional utveckling och enheter inom Avdelningen för Hälso- och sjukvårdsstyrning. En konsekvens av detta är att korsbefruktning och synergier av olika experters kompetens inom det sektorsövergripande folkhälsoarbetet uteblir. Respondenterna nämner även brister i samverkan mellan olika enheter inom Regional utveckling, där det finns en potential att stärka hållbarhetsperspektivet mellan olika regionala utvecklingsfrågor, varav folkhälsoarbetet eller den sociala hållbarhetsdimensionen är en del. Enligt Kontigos utvärdering förefaller det vara en brist på kunskap hos både Regional utveckling och Hälso- och sjukvården om vad folkhälsoarbetet egentligen är och på vilket sätt folkhälsoperspektivet kan bidra till att stärka befintliga uppdrag. Utvärderingen tyder därmed på att folkhälsoperspektivet idag inte finns integrerad i det övriga pågående arbetet. Även om begreppet folkhälsoarbete har breddats till innehåll, visar sig många respondenter ha en 13

14 traditionell bild av vad det innebär, vilket kan försvåra arbetet med att nå ut med kunskap om hur ett folkhälsoperspektiv kan bidra till det ordinarie arbetet. Utvärderingen pekar på både en kunskapsbrist och en brist på efterfrågan av kunskap, vilket utvärderingen lyfter fram som en viktig uppgift att åtgärda. Flera respondenter utanför Region Skåne framhåller att folkhälsofrågorna fått större mandat under senare tid eftersom folkhälsa och social hållbarhet har aktualiserats genom hållbarhetsbegreppet och kopplingen till hållbar tillväxt. Några menar att folkhälsoarbetets ställning kan påverkas av huruvida det benämns folkhälsa eller social hållbarhet, där vissa av respondentera anser att frågorna kommer att ges större mandat om de tydligare går att integrera i tillväxtarbetet. Utvärderingens slutsatser understryker att folkhälsofrågorna framöver bör integreras i den regionala utvecklingsstrategin istället för att behandlas i en separat folkhälsostrategi. Utvärderaren menar också att det är positivt att Region Skåne har stärkt folkhälsoarbetets kopplingar till regional utveckling och att Enheten för folkhälsa och social hållbarhet idag har en given plats under Avdelning Regional utveckling. Utvärderaren pekar också på att folkhälsoarbetets koppling till tillväxt stämmer väl överens med EU:s nya hälsoprogram Hälsa för tillväxt Utvärderaren vill dock samtidigt understryka att stora delar av det praktiska individinriktade folkhälsoarbetet inom Region Skåne sker inom hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdens roll bör därför med tydlighet beaktas inom regional utveckling, där särskild vikt bör läggas vid hälso- och sjukvårdens höga trovärdighet gentemot befolkningen. En ytterligare styrka som identifierats i utvärderingen är Region Skånes kunskapsproduktion när det gäller kartläggning och analys av befolkningens hälsa på region- och kommunnivå, den s.k. epidemiologiska bevakningen. Utvärderingen visar också att det idag, såväl inom regional utveckling som inom hälso- och sjukvården, både saknas och efterfrågas utvecklad kunskap om vad folkhälsoarbetet innebär och hur detta praktiskt kan bistå ordinarie arbetsområden. En identifierad risk är att en integrering med den Regionala utvecklingsstrategin (RUS) riskerar att uttunna den professionella kompetensen inom folkhälsoarbetet genom att fler professioner involveras i arbetet. Samtidigt kan en integrering av folkhälsofrågorna i RUS innebära en ökad efterfrågan på professionell kunskap om folkhälsoarbetets teori och praktik då detta sannolikt kommer att krävas för att leva upp till den regionala utvecklingsstrategins intentioner. Det är därför viktigt att säkerställa att det finns professionell expertkompetens som driver på arbetet och säkerställer att det utgår från etablerad kunskap, vilket den samlade kompetensen på Enheten för folkhälsa och social hållbarhet kan bistå med. Utvärderaren anser vidare att ett utökat tvärsektoriellt samarbete och samverkan kring folkhälsoarbetet även har potential att övergripande minska glappet mellan koncernkontorets avdelningar Regional utveckling och Hälso- och sjukvårdsstyrning, samt att förbättra samverkan mellan Enheten för folkhälsa och social hållbarhet och övriga enheter inom Regional utveckling. Ur ett organisatoriskt perspektiv kan en integrering av folkhälsoarbetet då fungera som en pilot för att utveckla strategiskt tvärsektoriella arbetssätt och skapa potentiella överlappningar mellan det arbete som pågår inom Hälso- och sjukvården och 14

15 Regional utveckling. I WHO:s Europeiska folkhälsostrategi Health 2020 betonas vikten av sektorsövergripande samverkan som en del av rekommendationen att integrera jämlikhet i hälsa inom all politik och ordinarie styrning och ledning, vilket kan ses som en viktig rekommendation för att leva upp till den regionala utvecklingsstrategins intentioner om ett i alla aspekter hållbart Skåne. 6. Det regionala utvecklingsuppdraget 6.1 HÅLLBAR UTVECKLING Begreppet hållbar utveckling fick internationell spridning genom FN-rapporten Vår gemensamma framtid, den så kallade Brundtlandrapporten (1987). Definitionen av hållbar utveckling är enligt rapporten: En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. En hållbar samhällsutveckling grundar sig på tre hållbarhetsperspektiv som interagerar och förutsätter varandra: social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Ingen av dessa aspekter är överordnad den andra och alla behövs för att helheten ska fungera. Social hållbarhet handlar om värden som demokrati, rättvisa, livsvillkor och levnadsvanor. Ekonomisk hållbarhet handlar om hushållning med resurser och villkor för tillväxt och välfärd. Ekologisk hållbarhet handlar om att miljön ska skyddas och det naturliga kretsloppet värnas. För att en utveckling ska vara hållbar måste den ske i balans mellan ekonomiska, ekologiska och sociala hållbarhetsdimensioner. En utveckling är inte långsiktigt hållbar om den sker på bekostnad av någon av dessa dimensioner, t ex får inte ekonomisk tillväxt ske till priset av ett segregerat och ojämlikt samhälle och en förstörd miljö HÄLSA OCH EKONOMISK TILLVÄXT Hälsa är en central välfärdsdimension som bidrar till människors välbefinnande. Människors hälsa är viktig som både mål och medel för individer och samhälle. Sambanden mellan hälsa och ekonomisk tillväxt kan tydliggöras genom att belysa humankapitalets betydelse för produktion, inkomster, kostnader och samhällsekonomiska utfall. En god hälsa påverkar produktionen genom att människor får ökat arbetskraftsdeltagande, högre produktivitet i arbetet och fler produktiva år i arbetslivet. Bättre hälsa leder till en bättre inlärningsförmåga och fler utbildningsår, vilket skapar förutsättningar för bättre social position med bättre inkomster. Detta får i sin tur konsekvenser för sparande- och konsumtionsnivån i samhället och kan bidra till mindre kostnader för vård, service och ekonomiska transfereringar. 7 Hälsa som mål skapar en ökad efterfrågan av hälsostödjande infrastrukturer och miljöer, vilket t ex ökar behovet av ett tydligt hälsoperspektiv i samhällsplaneringen. Hälsa som medel skapar förutsättningar för ökade inkomster som i sin tur kan innebära att konsumtionen, investeringarna och tillväxten ökar. 6 Johansson, Andreas Folkhälsa i RUP, SWECO Lundgren, Nordberg, Vinberg Hälsa, humankapital och ekonomisk utveckling Statens folkhälsoinstitut

16 De ekonomiska effekterna av socioekonomisk ojämlikhet i hälsa verkar däremot negativt på den ekonomiska tillväxten. Genom att minska stora sociala skillnader i hälsa kan man både förbättra hälsan och livskvaliteten hos människor i befolkningen och samtidigt få ökningar av BNP. Hälsans bidrag till samhällets välfärd är betydande när det översätts till ekonomiska termer men omfattas inte av BNP måttet som egentligen bara mäter ekonomisk tillväxt. Det saknas dock fortfarande välfärdsmått som tar hänsyn till både hälsoutvecklingen i befolkningen och ekonomisk tillväxt, även om detta är under utveckling. 8 Samband hälsa och ekonomisk tillväxt Bestämningsfaktorer Humankapital Påverkan på produktion, inkomster och kostnader Aggregerad ekonomi Produktion Livsvillkor Kunskap Utbildning Kompetensutveckling Arbetsutbud Produktivitet Produktiva år Produktivitet Levnadsvanor Hälsa Inkomster Konsumtion Sparande Investeringar Ekonomisk tillväxt Kostnader Insatser i olika verksamheter, nationellt, regionalt och lokalt Vård, service, ekonomiska transfereringar BILDKÄLLA: BERNT LUNDGREN BREDDAT MÅTT PÅ REGIONAL UTVECKLING Att skapa ett samspel mellan tillväxt, välfärd och hållbarhet är en utmaning såväl globalt som nationellt och regionalt. Historiskt har det funnits tydliga målkonflikter mellan ekonomisk tillväxt och hållbart utnyttjande av naturens resurser och ekosystemtjänster. De sociala aspekterna av hållbar utveckling har uppmärksammats i allt högre grad under de senaste tio åren men saknar fortfarande en entydig definiton. Hållbar utveckling är en vision och en strävan att ta ett helhetsgrepp på samhällets centrala utmaningar med ett långsiktigt perspektiv 8 Lundgren, Nordberg, Vinberg Hälsa, humankapital och ekonomisk utveckling Statens folkhälsoinstitut

17 och därmed överbrygga målkonflikter genom att påvisa hur ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet hänger ihop och att hållbarhet kräver en avvägning mellan olika intressen. Nationellt pågår flera initiativ parallellt för att utveckla bredare mått på regional utveckling genom att ta fram vägledningsstandard och nyckeltal för att mäta hållbar utveckling i kommuner och landsting/regioner. Med inspiration av den s.k. Stiglitzkommissionen 9 och EU-kommissionens initiativ Beyond GPD 10 är syftet med dessa pågående initiativ att utveckla indikatorer som kompletterar mått på marknadsaktiviteter med mått om människors välfärd och som fångar ekologiska hållbarhetsaspekter. Inom Reg Lab 11 bedrivs projektet Breddat mått på regional utveckling med syfte att ta fram ett mät/indikatorssystem som ger övergripande vägledning kring hur regionerna utvecklas i relation till önskvärda samhälleliga mål och om utvecklingen sker på ett hållbart sätt. Mätsystemet ska bidra till att berika och bredda synen kring målen med det regionala utvecklingsarbetet. Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) har i samråd med Sveriges Kommuner och landsting (SKL) tagit fram en uppsättning nyckeltal för uppföljning av hållbar utveckling på lokal nivå, där varje hållbarhetsdimension (ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet) har ett urval om ca tio nyckeltal. Arena för tillväxt 12 bedriver ett utvecklingsarbete för att ta fram hållbarhetsindex. Swedish Standards Institute (SIS) har tagit fram ett förslag till vägledningsstandard som kan tydliggöra vägen mot ett mer hållbart samhälle för kommuner och landsting/regioner. Standarden kan beskrivas som en gemensam metodbeskrivning i form av ett ledningssystem för målstyrning och rapportering med definitioner, struktur och informativ vägledning. 6.4 HÅLLBAR UTVECKLING SOM STRATEGISK MÅLBILD Mot bakgrund av ovanstående kan man säga att hållbar utveckling, med särskilt fokus på den sociala hållbarhetsdimensionen, kan utgöra en strategisk målbild och övergripande paraply för det regionala folkhälsoarbetet. Ur ett regionalt utvecklingsperspektiv är det främst de strukturella förutsättningarna för hälsa som är av intresse, då de påverkar våra livsvillkor som i sin tur har betydelse för våra levnadsvanor och vår hälsa, men också hälso- och sjukvårdens uppdrag om en jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård har en viktig roll att spela. Att inom hälso- och sjukvården arbeta hälsofrämjande med patienters levnadsvanor är en viktig förutsättning för ett hållbart nyttjande av välfärdstjänsterna och är nära sammankopplat med det strategiska innovationsområdet personlig hälsa. Samhällets sektorsindelning tenderar att fragmentarisera frågor som kräver ett holistiskt synsätt för att frambringa hållbara lösningar. En hållbar utveckling i helheten ökar samhällets 9 På uppdrag av Frankrikes f d president Nicolas Sarkozy tillsattes en kommission ledd av nobelpristagaren Joseph Stiglitz med uppdrag att ta fram alternativa mått utöver BNP som även inkluderar välfärdsmått i ett hållbarhetsperspektiv. 10 Ett initiativ som ska utveckla indikatorer lika tydliga och tilltalande som BNP, men mer inkluderande vad gäller miljömässiga och sociala aspekter av samhällsutveckling. 11 Reglab är ett forum för lärande om regional utveckling. Här möts regioner, myndigheter, forskare och andra för att lära sig mer. 12 Ett samarbete mellan Ica, Swedbank och Sveriges kommuner och landsting kring lokal och regional tillväxt. 17

18 problemlösningskapacitet och motståndskraft. Detta förutsätter i sin tur en samstämmighet och samverkan mellan olika politikområden. Utifrån ett hållbarhetsperspektiv behöver samhället därför utveckla nya samverkansstrukturer för att finna hållbara lösningar på komplexa samhälleliga utmaningar. Genom kunskapsallianser som formeras i samverkan mellan offentliga aktörer, idéburen sektor, högskola/universitet, näringsliv och medborgare utifrån ett holistiskt perspektiv, kan nya tvärsektoriella innovativa lösningar uppnås. Den internationella innovationsstrategin för Skåne talar om vikten att utveckla det systemiska ledarskapet och att vidga synen på vad innovation är för något. Genom att stärka den gemensamma helheten, främja öppenhet och synliggöra sammanlagda resurser finns en potential att effektivisera och stärka rollerna i stödstrukturen för innovation REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI Region Skåne har ett permanent uppdrag från staten att samordna de regionala utvecklingsfrågorna och leda arbetet med att ta fram Skånes regionala utvecklingsstrategi. Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) ska fungera som en plattform för samverkan i Skåne och formulera och skapa en bred samsyn om en gemensam målbild för Skåne RUS ingår i både en nationell och en europeisk kontext, till exempel genom den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft, Östersjöstrategin, WHO Health 2020 strategin, Europa 2020, EU:s energi- och klimatmål 2030 och EU:s sammanhållningspolitik. RUS interagerar även med många andra processer och strategier på regional och lokal nivå: Den internationella innovationsstrategin för Skåne, strategier för Det flerkärniga Skåne, trafikförsörjningsprogrammet, regional mobilisering kring ESS och MAX IV, ÖRUS, Kompetenssamverkan Skåne, jämställdhetsstrategi för Skåne, folkhälsoarbetet, miljöstrategiska programmet, miljömålsarbetet, klimat- och energistrategin för Skåne, landsbygdsprogrammet, transportinfrastrukturplanering, samverkan idéburen sektor, kulturplanen och kommunala översiktsplaner är alla exempel på processer och strategier som tillsammans ger en riktning för det framtida utvecklingsarbetet. Samhandling för utveckling Arbetet med RUS är en dynamisk process som involverar många aktörer, från statlig till lokal nivå. Det handlar om att mobilisera aktörer och skapa tvärsektoriella plattformar utifrån ett helhetsgrepp och anpassa sig till nya förutsättningar. En gemensam målbild underlättar beslutsfattande och att hitta rätt samarbetsformer. Genom att använda sig av utvecklingsstrategin kan varje verksamhet docka in i arbetet när strategier och handlingsprogram tas fram och när samarbetsprojekt inleds. I olika pågående processer som sker parallellt identifierar en eller flera aktörer en möjlighet, tar gemensam ställning och formulerar en gemensam målbild. Utifrån den gemensamma målbilden görs prioriteringar och ställningstaganden som möter olika möjligheter och utmaningar, vilket leder till att olika processer och aktörer aktiveras som i sin tur resulterar i insatser och åtgärder. Att rätt aktör engageras vid rätt tillfälle i processen skapar ett driv där den bäst lämpade leder vid rätt 13 En internationell innovationsstrategi för Skåne , Region Skåne

19 tillfälle. Förflyttningarna skapar nya förutsättningar och möjligheter i utvecklingsarbetet där den växelverkande samhandlingen handlar främst om att komplettera och stärka varandra. EN SAMHANDLING SOM VÄXELVERKAR: 1. PÅGÅENDE PROCESSER OCH INSATSER STÄNDIG RÖRELSE 2. UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER NYA OCH GAMLA FÖRUTSÄTTNINGAR 3. STÄLLNINGSTAGANDEN OCH DELSTRATEGIER SAMSYN PÅ GEMENSAM PRIORITERING 4. MÅLBILD VAD VI TILLSAMMANS VILL UPPNÅ 6.6 MÅLBILDEN OM DET ÖPPNA SKÅNE Den regionala utvecklingsstrategins målbild om Det öppna Skåne med sikte på 2030 beskriver allas likvärdiga möjlighet att förverkliga sina mål i livet, att ha god hälsa och välbefinnande där skåningarna erbjuds en jämlik hälso- och sjukvård och välfärdstjänster med hög kvalitet och tillgänglighet. I det öppna Skåne arbetar verksamheterna tillsammans kring tidiga insatser för att främja hälsa. Allt fler företag utvecklar tjänster och produkter som sätter individens hälsa i fokus och alla skåningar har tillgång till högkvalitativ kultur, rekreation, kommunikation, fritidssysselsättning, förskola och skola, hälso- och sjukvård, äldreomsorg och utbildning. Såväl skåningen som platsen mår bra vilket beror på att det öppna Skåne är hållbart. Grunden vilar på ekologisk-, ekonomisk- och social hållbarhet. Dessa tre 19

20 hållbarhetsperspektiv är fullständigt integrerade i samhällsplaneringen, i utvecklingen av hälso- och sjukvården och hur vi nyttjar våra naturresurser. Den gemensamma målbilden om Det öppna Skåne ska förverkligas genom fem prioriterade ställningstaganden: Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet. Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor. Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur. Skåne ska utveckla morgondagens välfärdstjänster. Skåne ska vara globalt attraktivt. För varje ställningstagande finns ett antal delstrategier samt mätbara mål. Det sociala hållbarhetsperspektivet och det regionala folkhälsoarbetet kan kopplas upp mot samtliga fem prioriterade ställningstaganden och får anses komma att ha en stor betydelse för huruvida Skåne ska klara av att leva upp till den regionala utvecklingsstrategins intentioner. Ur ett folkhälsoperspektiv är det t ex viktigt att den regionala utvecklingen kommer hela befolkningen till del för att minska ojämlikhet i hälsa. Genom att anlägga ett medvetet folkhälsoperspektiv på de regionala utvecklingsfrågorna kan förutsättningarna stärkas för att den sociala hållbarhetsdimensionen får ett reellt genomslag i det regionala utvecklingsarbetet, så att en hållbar utveckling i helheten kan uppnås. För att bedöma den sociala dimensionen av hållbar utveckling i det regionala utvecklingsarbetet kan hälskonsekvensbedömningar användas. 6.7 ETT UTVECKLAT FOLKHÄLSOARBETE EN DEL AV DEN REGIONALA UTVECKLINGSSTRATEGINS FÖRVERKLIGANDE Den regionala utvecklingsstrategin har fokus på vad som behöver göras för att stärka Skånes utveckling. För det fortsatta arbetet och genomförandet av dess intentioner har befintliga samarbetsytor och arbeten i form av arenor och pågående processer en central roll att spela. Konkretiseringsarbetet bör enligt den regionala utvecklingsstrategin adresseras till dessa arenor för resursoptimering, effektivisering och korsbefruktning. I det fortsatta arbetet krävs ett tydliggörande av roller och ansvar samt att utveckla och stärka befintliga arenor och plattformar för att nå upp till utvecklingsstrategins ambitioner. Region Skåne framhäver sitt ansvar för utvecklingsstrategins genomförande inom sina olika ansvarsområden, bl. a genom att utveckla folkhälsoarbetet. Folkhälsoarbetet löper som en röd tråd genom hela Region Skånes verksamhet, med det regionala utvecklingsuppdragets fokus på hållbar utveckling och hälso- och sjukvårdens uppdrag kring jämlik och hälsoinriktad hälso- och sjukvård. Genom att ta fram en koncerngemensam handlingsplan för folkhälsoarbetet, som samordnar dessa båda uppdrag, kan den sociala hållbarhetsdimensionen av hållbar utveckling ges en konkret form inom Region Skånes verksamhet. 7. Folkhälsoarbete i ett regionalt utvecklingsperspektiv Det är viktigt att finna en gemensam referensram om hur begreppen folkhälsa, jämlikhet, socialt hållbar utveckling och en hållbar utveckling i stort hänger samman. Social hållbarhet 20

21 saknar en entydig definition. Social hållbarhet kan handla om att bygga upp ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Social hållbarhet kan inbegripa frågor som jämlikhet, jämställdhet, mänskliga rättigheter, kultur, trygghet, demokrati, medborgarinflytande m.m. 14 Befolkningens hälsa, den s.k. folkhälsan, med särskilt fokus på hälsans jämlikhet, har framförts som ett mycket relevant mått på social hållbarhet med argumentet att sociala bestämningsfaktorer har en mycket stor betydelse för hälsoutvecklingen i befolkningen. Även om folkhälsa ofta sorteras in i den sociala dimensionen av hållbar utveckling, återfinns hälsans bestämningsfaktorer och konsekvenser inom alla tre hållbarhetsdimensioner. Utifrån kunskap om hälsans sociala bestämningsfaktorer kan således folkhälsoarbetet bidra till att stärka såväl den sociala, som den ekonomiska och den ekologiska hållbarheten. En ökad ojämlikhet i hälsa som hotar den sociala hållbarheten gör det svårare att uppnå en hållbar utveckling i helheten, där också förutsättningarna för en ekonomisk och ekologisk hållbarhet blir allt sämre. Man kan tänka sig att vid en kritiskt låg punkt av tillit, känsla av social rättvisa, social sammanhållning, möjligheter till deltagande i samhället, etc., så upplöses det sociala kontraktet mellan individer och samhälle på ett sätt som får det att tippa över i kaos, dvs. ett systemsammanbrott blir följden. Hållbarhetssystemet kan därmed även kopplas till begreppet resiliens, vilket handlar om ett systems långsiktiga förmåga att klara av förändringar och vidareutvecklas genom att agera proaktivt och ha förmåga att förbereda sig inför ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar ETT INTEGRERAT HÄLSOPERSPEKTIV INOM ALLA POLITIKOMRÅDEN WHO:s Europeiska folkhälsostrategi Health 2020 ger vägledning i att möta nuvarande och kommande utmaningar i hälsa. Övergripande målsättning är att påtagligt förbättra befolkningens hälsa och välbefinnande, minska ojämlikheter i hälsa, stärka folkhälsan och garantera människocentrerade system som är universella, jämlika och av hög kvalitet. Enligt strategin bör ett tvärsektoriellt och förebyggande tillvägagångssätt användas för att ta itu med grundorsakerna till hälsoproblem med ökat fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder där minskningar av riskfaktorer för ohälsa i befolkningen kombineras med tillhandahållandet av en god klinisk behandling av människor med befintliga sjukdomar. För att uppnå strategins intentioner behövs nya styrmedel som baseras på de sociala bestämningsfaktorerna för hälsa, jämlikhet och hållbarhet. Det stora antalet bestämningsfaktorer för hälsa innebär att det inte är enbart de ansvariga för den traditionella hälsosektorn som bör arbeta för jämlikhet i hälsa, utan att alla beslutsfattare tänker på hälsoeffekter i relation till sina respektive politikområden (Health in all policies) för att få till stånd samarbetsinriktade insatser utifrån en gemensam målbild och gemensamma prioriteringar. För att införliva intentionerna från Health 2020 i det regionala folkhälsoarbetet 14 Socialt hållbar stadsutveckling en kunskapsöversikt, Boverket Kommission för ett socialt hållbart Malmö, Slutrapport Malmös väg mot en hållbar framtid, Malmö stad 2013; Östergren, Per-Olof Hur hänger en socialt hållbar utveckling och hälsans jämlikhet ihop?, underlagsrapport till Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö 2012; Johansson, Andreas Folkhälsa i RUP, SWECO

22 medverkar Region Skåne i WHO:s nätverk Healthy Cities Network och Regions for Health Network. Med inspiration från WHOs rapport Closing the Gap In a Generation Health Equity Through Action On the Social Determinants of Health (WHO 2008) presenterade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) rapporten Gör jämlikt Gör skillnad! Samling för social hållbarhet (SKL 2013). I rapporten presenteras 5 rekommendationer och 23 åtgärder som bidrar till att stärka den sociala hållbarheten och minska skillnaderna i hälsa. En utgångspunkt är att varje individ bär ett ansvar för sin hälsa, men samhället måste i sin tur ge individen förutsättningar att ta ett sådant ansvar. Resultatet bygger på ett arbete som SKL bedrivit tillsammans med 20 kommuner, landsting och regioner i Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa, där också Region Skåne har deltagit. Samling för social hållbarhet lyfter fram följande rekommendationer: Integrera jämlikhet i hälsa i all politik och i ordinarie styrning och ledning Mät och analysera problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder Ge alla barn och unga en bra start i livet Ge alla förutsättningar till egen försörjning Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen Samling för social hållbarhet har fått sin fortsättning i Mötesplats Social hållbarhet, där Sveriges Kommuner och Landsting och Folkhälsomyndigheten samverkar utifrån ett gemensamt uppdrag att utveckla välfärdstjänsterna på ett socialt hållbart sätt som utjämnar hälsoskillnader och tillgodoser människors grundläggande behov och rättigheter. Region Skåne deltar även i denna fortsatta samverkansprocess som ska verka positivt för samhällsekonomin, den sociala sammanhållningen, miljön och klimatet. Genom kunskapsoch erfarenhetsutbyte ska den nya mötesplatsen stärka det lokala och regionala arbetet och öka samverkan mellan olika samhällsaktörer. 7.3 DEN NATIONELLA FOLKHÄLSOPOLITIKEN OCH HÄLSANS BESTÄMNINGSFAKTORER Riksdagen har antagit nationella mål för folkhälsopolitiken med ett huvudmål och elva målområden, vilka syftar till att skapa förutsättningar för hälsa och trygghet samt påverka människors levnadsvanor. Folkhälsopolitiken innefattar målinriktade hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för att åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Övergripande mål för den svenska folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att underlätta arbetet med att uppnå målet har en samlad målstruktur med elva målområden utvecklats: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 22

23 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Olika slags bestämningsfaktorer, som biologiska faktorer, relationer, levnadsvanor och samhällsfaktorer påverkar människors hälsa. Hälsans bestämningsfaktorer delas ofta in i fyra olika nivåer, där den yttersta nivån står för övergripande strukturella faktorer, nästa nivå utgör individens livsvillkor, sedan följer levnadsvanor och den fjärde nivån står för sociala nätverk och relationer. 16 Faktorerna påverkar varandra. Hälsans bestämningsfaktorer kan grovt delas in i tre sammanhängande delar: 1) bakomliggande orsaksfaktorer som påverkar människors förutsättningar i livet, de s.k. sociala bestämningsfaktorerna (livsvillkor), 2) levnadsvanor som påverkas av våra livsvillkor, och 3) sjukdomar vi riskerar att utvecklar utifrån våra levnadsvanor. Arbetslöshet kan exempelvis påverka matvanorna som i sin tur påverkar vikten som i sin tur påverkar förekomst av hjärtinfarkt. Därför talar man ibland om orsakernas orsaker, d.v.s. en sammanhängande kedja som antingen ökar eller minskar risken för ett oönskat hälsoutfall. Ju tidigare i orsakskedjan en insats sätts in, desto bättre. Faktorer som ålder, kön och arv är i princip opåverkbara men viktiga att beakta och ta hänsyn till i diskussioner, planer och beslut t ex kring jämställdhet och barns rättigheter i arbetet för en jämlik hälsa i befolkningen. 17 Hälsans bestämningsfaktorer mäts och presenteras med hjälp av en eller flera indikatorer. Indikatorer ska vara väldefinierade och är oftast kvantitativa mått på det som bäst mäter utvecklingen av och sambanden mellan olika bestämningsfaktorer och deras effekter på hälsan Johansson, A Folkhälsa i RUP, SWECO

24 BILDKÄLLA: WHITEHEAD & DAHLGREN 7.4 FOLKHÄLSA OCH SOCIAL HÅLLBARHET Som figuren ovan visar så påverkas hälsan i en befolkning av strukturella faktorer i samhället som t ex arbetsmarknad, bostadsmarknad, utbildning, infrastruktur, hälso- och sjukvård, fritid och kultur, bostadsmiljö m.m. Sådana faktorer handlar om människors livsvillkor och förhållanden i den fysiska miljön som skapar förutsättningar för hälsa. Den svenska folkhälsopolitiken är utformad med dessa bestämningsfaktorer för hälsa som grund. Folkhälsopolitikens övergripande mål att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen lägger tonvikten vid att skapa förutsättningar för hälsa, och inte den direkta hälsan i sig. Syftet med folkhälsopolitiken är alltså inte att samhället ska skapa hälsa utan att samhället ska ge befolkningen goda förutsättningar för att leva ett gott och hälsosamt liv. Genom att utgå från de bestämningsfaktorer som skapar förutsättningar för hälsa undviker samhället att styra över och ställa krav på människor utan överlåter till dem själva att ta det slutliga ansvaret. Dessutom ska tillgången till en god hälsa vara jämlik för hela befolkningen. Socioekonomisk status, kön, etnicitet, funktionsnedsättning och geografi är viktiga faktorer att ta hänsyn till för att skapa förutsättningar för en jämlik hälsa. För att uppnå social hållbarhet behöver välfärdstjänsterna bidra till att alla människor är inkluderade i samhället. Den sociala hållbarhetsdimensionen av hållbar utveckling kan därmed ges konkret form genom att tillämpa folkhälsopolitikens övergripande mål och underliggande elva målområden på samhällsutvecklingen. Detta innebär att en socialt hållbar utveckling ställer krav på att beslut utformas så att olika gruppers möjlighet att få tillgång till de samhälleliga förutsättningar som skapar en god och jämlik hälsa beaktas Johansson, A Folkhälsa i RUP, SWECO

Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete. Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet

Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete. Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Bakgrund till uppdraget Uppdrag folkhälsoberedningen 140307 Regional utvecklingsstrategi Det öppna

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden

Läs mer

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 2 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

Malmös väg mot en hållbar framtid

Malmös väg mot en hållbar framtid Malmös väg mot en hållbar framtid En unik kommission för social hållbarhet Ojämlikhet i hälsa i Malmö p.g.a. sociala bestämningsfaktorer och samhällsstrukturer Ur direktiven till Malmökommissionen: Innovativa

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning 0(7) Datum Diarienummer 2017-05-10 LN HYL170015 HYLTENÄMNDEN Verksamhetsinriktning 2018 Adress: Region Halland, Box 517, 301 80 Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: 035-13 48 00. Fax: 035-13 54

Läs mer

Mål och inriktning - Nämndplan 2015. Lokal nämnd i Falkenberg

Mål och inriktning - Nämndplan 2015. Lokal nämnd i Falkenberg 01054 Mål och inriktning - Nämndplan 2015 Lokal nämnd i Falkenberg Innehållsförteckning Mål och inriktning - Nämndplan 2015 1 Inledning 3 Nämndens uppdrag 3 Mål och inriktning - Nämndplan 2015 4 Invånarna

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland

FOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland FOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland 1 DENNA FOLKHÄLSOPOLITISKA POLICY har tagits fram i samverkan mellan Västra Götalandsregionen, kommunerna, den ideella sektorn och andra folkhälsoaktörer. Processen

Läs mer

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN 1 INLEDNING Policyn är en gemensam viljeinriktning för det länsgemensamma folkhälsoarbetet

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Datum Dnr Slutlig fördelning av samverkansmedel

Datum Dnr Slutlig fördelning av samverkansmedel Folkhälsoberedningen Mats Brandström Strateg folkhälsa 040-675 32 87 Mats.Brandstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-25 Dnr 1400873 1 (5) Folkhälsoberedningen Slutlig fördelning av samverkansmedel

Läs mer

STRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige

STRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige STRATEGISKT PROGRAM Gäller från och med budgetåret 2017 Antaget av kommunfullmäktige 2015-12-14 PÅ VÄG MOT 2030 Vision Hammarö 2030 antogs enhälligt av kommunfullmäktige i juni 2013. Det strategiska programmet

Läs mer

Kulturens betydelse för hög och jämlik livskvalitet och hälsa. Linnéa Hedkvist, utvecklingsledare välfärd och folkhälsa

Kulturens betydelse för hög och jämlik livskvalitet och hälsa. Linnéa Hedkvist, utvecklingsledare välfärd och folkhälsa Kulturens betydelse för hög och jämlik livskvalitet och hälsa Linnéa Hedkvist, utvecklingsledare välfärd och folkhälsa Regional utvecklingsstrategi 2018-2030 Övergripande mål: Hög och jämn livskvalitet

Läs mer

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.

Läs mer

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar

Läs mer

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka Ärende 4 - bilaga Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Kungsbacka Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog

Läs mer

Koncernkontoret Koncernstab för ekonomistyrning Kontakt: Åsa Adolfsson, koncernstab ekonomistyrning. Datum

Koncernkontoret Koncernstab för ekonomistyrning Kontakt: Åsa Adolfsson, koncernstab ekonomistyrning. Datum Koncernkontoret Koncernstab för ekonomistyrning Kontakt: Åsa Adolfsson, koncernstab ekonomistyrning Datum 2016-05-27 Folkhälsoberedningens mall för yttrande Utifrån regionstyrelsens planeringsdirektiv

Läs mer

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala

Läs mer

Mål och inriktning - Nämndplan Lokal nämnd i Halmstad

Mål och inriktning - Nämndplan Lokal nämnd i Halmstad Mål och inriktning - Nämndplan 2016 Lokal nämnd i Halmstad Innehållsförteckning Mål och inriktning - Nämndplan 2016 1 Inledning 3 Nämndens uppdrag 3 Mål och inriktning - Nämndplan 2016 4 Invånarna och

Läs mer

Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun

Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun Antagen av Mariestads folkhälsoråd 2017-09-25 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Verksamhetsplan Lokal nämnd i Falkenberg

Verksamhetsplan Lokal nämnd i Falkenberg Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Falkenberg Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog med invånare 5 Lokal

Läs mer

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017 PM 2017:93 RVI (Dnr 110-408/2017) För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017 Borgarrådsberedningen

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Politiska inriktningsmål för folkhälsa

Politiska inriktningsmål för folkhälsa Dnr 2016KS630 078 Politiska inriktningsmål för folkhälsa Förord Med folkhälsa menas den gemensamma hälsan i en avgränsad grupp till exempel invånare i Härryda kommun. Det talas också om folkhälsan på nationell

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Program för social hållbarhet

Program för social hållbarhet Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument

Läs mer

Strategiska planen

Strategiska planen Strategiska planen 2015 2020 Strategisk plan Datum för beslut: 2015-04-08 Kommunledningskontoret Reviderad: Beslutsinstans: Giltig till: 2020 Innehållsförteckning 1. Så styrs Vännäs kommun... 4 2. Vad

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Överenskommelsen Värmland

Överenskommelsen Värmland Överenskommelsen Värmland för samverkan inom det sociala området mellan Region Värmland och den idéburna sektorn i Värmland 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Vision... 4 Syfte och Mål... 4 Värdegrund...

Läs mer

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Upplägg Vad är mötesplats social hållbarhet? Bakgrund: Samling för social hållbarhet Olika perspektiv på (social) hållbarhet!

Läs mer

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan

Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan Akademi Näringsliv En förändrad omvärld med flera aktörer Offentlig sektor Engagerade medborgare Idéburen sektor Den idéburna sektorn omfattar organiserade

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 171102 Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 1. Bakgrund Folkhälsan i Sverige utvecklas överlag positivt. Medellivslängden fortsätter att öka och skillnaden mellan könen minskar. Hälsan och

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017 Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017 Professor Olle Lundberg, ordförande Kommissionens uppdrag - två delar 1. Att lämna förslag på åtgärder som kan bidra till att hälsoklyftorna

Läs mer

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun Policy för Folkhälsoarbete i Lunds kommun Reviderad med anledning av den av riksdagen tagna propositionen 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik samt på grund av kommunala beslut. Antagen av kommunstyrelsens

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer

Det handlar om jämlik hälsa

Det handlar om jämlik hälsa Det handlar om jämlik hälsa Konferensen Folkhälsa för tillväxt och utveckling i Norrbotten, Luleå 31 augusti 2016 Petra Mårselius Utredningssekreterare Kommissionen tillsattes av regeringen sommaren 2015

Läs mer

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Socialchefsdagarna, 28 september 2017 Professor Olle Lundberg, ordförande Kommissionens uppdrag Med utgångspunkt i regeringens mål att sluta de påverkbara hälsoklyftorna

Läs mer

Så verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan

Så verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan Så verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan 2018-2022 Norrbottens folkhälsostrategi 2018-2026 antogs i december 2017 Norrbottens regionala handlingsplan antogs i december 2018 Regional

Läs mer

SKL:s kongressmål och prioritering

SKL:s kongressmål och prioritering SKL:s kongressmål och prioritering SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande arbete för att utjämna hälsoskillnader och långsiktigt säkerställa en effektiv resursanvändning i den

Läs mer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor

Läs mer

Kultur Skåne Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Kultur Skåne Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Kultur Skåne Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning STRATEGI Datum 140819 Dnr 1301347 1 (5) s strategi för kultur och hälsa 2015-2020 Inledning Sambanden mellan kultur och hälsa har kommit allt mer

Läs mer

Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg

Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg Professor Olle Lundberg, ordförande Hur sluter vi hälsoklyftorna? Frågan som alla vill ha svar på och som den svenska

Läs mer

Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne

Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne Koncernkontoret Regional utveckling Område samhällsplanering Ann-Christine Lundqvist Strateg 044-309 32 38 ann-christine.lundkvist@skane.se Datum 2015-11-02 1 (5) Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö

Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö Anna Balkfors Huvudsekreterare Malmökommissionen www.malmo.se/socialhallbarhet Malmö 2017-03-21 Nationell

Läs mer

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,

Läs mer

Klimat att växa i. Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län

Klimat att växa i. Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län Klimat att växa i Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län Klimat att växa i Kalmar läns regionala utvecklingsstrategi Regionförbundet har statens uppdrag att samordna och besluta om länets regionala

Läs mer

Folkhälsopolicy för Uppsala län

Folkhälsopolicy för Uppsala län Folkhälsopolicy för Uppsala län Syftet med en gemensam folkhälsopolicy i Uppsala län är att ge kommuner, landsting, regionförbund och länets övriga aktörer gemensamma utgångspunkter och förutsättningar

Läs mer

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA? HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-

Läs mer

Plan för Överenskommelsen i Borås

Plan för Överenskommelsen i Borås Plan för Överenskommelsen i Borås Den lokala Överenskommelsen i Borås handlar om hur Borås Stad och de idéburna organisationerna ska utveckla och fördjupa sitt samarbete för att gemensamt upprätthålla

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

En ny mötesplats blir till.

En ny mötesplats blir till. En ny mötesplats blir till. Välkommen till en ny mötesplats! Forum folkhälsa Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa Beslut om att skapa en ny mötesplats (vår 2013) Samarbete mellan SKL

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Regional överenskommelse

Regional överenskommelse Regional överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och idéburen sektor i Östergötland Avsiktsförklaring Det offentliga och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor* har olika roller

Läs mer

Skånes regionala utvecklingsstrategi. Yttrande utifrån folkhälsa och social hållbarhet

Skånes regionala utvecklingsstrategi. Yttrande utifrån folkhälsa och social hållbarhet YTTRANDE 1(5) Datum 2014-03-17 Folkhälsovetare Vidar Albinsson 0709-818181 camillavidar@hotmail.com Skånes regionala utvecklingsstrategi Yttrande utifrån folkhälsa och social hållbarhet Avsändaren är verksam

Läs mer

Folkhälsostrategi

Folkhälsostrategi Fritids- och kulturförvaltningen 1(7) Datum 2015-10-13 Handläggare Er Referens Vår Referens Sandra Beletic 090/001.871-15 Folkhälsostrategi 2016-2019 Beslutsversion 2015-10-13 Diarienummer: 090/001.871-15

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade

Läs mer

Program för social hållbarhet

Program för social hållbarhet Program Policy Handlingsplan Riktlinje Program för social hållbarhet Antaget av kommunfullmäktige 6 september 2018 DNR: 2016/01180 Program Policy Handlingsplan Riktlinje uttrycker värdegrunder och förhållningssätt

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Hälsoplan för Årjängs kommun

Hälsoplan för Årjängs kommun Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en

Läs mer

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre

Läs mer

Vision Vision. Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen

Vision Vision. Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen Vision 2040 Vision Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen Beslutad av: Kommunfullmäktige Datum för beslut: 2017-02-02 Giltighetstid:

Läs mer

Verksamhetsplan Lokal nämnd i Hylte

Verksamhetsplan Lokal nämnd i Hylte Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Hylte Innehållsförteckning Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog med invånare 6 Lokal och regional samverkan 6 Utvecklingsarbete

Läs mer

Det här ska jag prata om idag:

Det här ska jag prata om idag: 2018-2026 Det här ska jag prata om idag: Folkhälsostrategin i ett sammanhang strategiorientering Folkhälsostrategin - tre viktiga framgångsfaktorer: Ny modell för det regionala genomförandet/stödet Gemensamt

Läs mer

Kulturnämnden. Region Skånes handlingsplan för kultur och hälsa Inledning

Kulturnämnden. Region Skånes handlingsplan för kultur och hälsa Inledning Kulturnämnden HANDLINGSPLAN Datum 151007 Dnr 1301347 1 (7) s handlingsplan för 2015-2020 Inledning I september 2014 antog genom hälso- och sjukvårdsnämnden och kulturnämnden en gemensam strategi i syfte

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

Vägen mot genomförandet av Agenda 2030 i Sverige

Vägen mot genomförandet av Agenda 2030 i Sverige Vägen mot genomförandet av Agenda 2030 i Sverige Mötesplats social hållbarhet 5 december 2016 Johan Carlson, gd Folkhälsomyndigheten Agenda 2030 för en hållbar utveckling People Planet Prosperity Peace

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling Avdelningen för regional utveckling Anna Normann Utvecklingsstrateg, Enheten styrning och beredning Tel 040-675 32 46 anna.normann@skane.se Datum 2019-01-18 1 (5) PM Resultat av översyn av Regional utvecklingsstrategi

Läs mer

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014 2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och

Läs mer

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads kommun där politiker från kommunen och hälso- och sjukvården samverkar

Läs mer

Regional Utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030

Regional Utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030 Regional Utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030 Kenneth Sjaunja Processledare 2018-10-17 Processen Regional utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030 Etablering Samråd dialog Revidering/ prioritering Fastställande

Läs mer

Ett socialt hållbart Skåne 2030

Ett socialt hållbart Skåne 2030 15 januari 15 Ansvarig: Mats Brandström Ett socialt hållbart Skåne 2030 Handlingsplan för Region Skånes folkhälsoarbete 2015 2018 VERSION 1.1 EXKL. BILAGOR Inledning... 3 Utgångspunkter... 3 Våra förhållningssätt...

Läs mer

Folkhälsoarbete i Skåne nuläge och framtid

Folkhälsoarbete i Skåne nuläge och framtid Folkhälsoarbete i Skåne nuläge och framtid En nulägesanalys och utvärdering av organisering, strategier och samverkan Februari 2014 Erika Edquist, Jenny Halldén och Klara Spangenberg Sammanfattning Ansvaret

Läs mer

Svar på återremiss om motion (L) om välfärdsbokslut för personer över 65 år

Svar på återremiss om motion (L) om välfärdsbokslut för personer över 65 år 2018-09-05 Kommunstyrelsen Handläggare: Anna Stadig Pilhagen Svar på återremiss om motion (L) om välfärdsbokslut för personer över 65 år Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa

Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa MILJÖMÅLSDAGARNA 2017 Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa Sara Kollberg och Ida Knutsson Sid. Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa Sara Kollberg och Ida Knutsson Folkhälsomyndigheten Nationell kunskapsmyndighet

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28

Läs mer