Moblogg en ny möjlighet för medieföretag

Transkript

1 Moblogg en ny möjlighet för medieföretag KRISTINA BÜRÉN Examensarbete Stockholm, Sverige 2005 TRITA-NA-E05029

2 Numerisk analys och datalogi Department of Numerical Analysis KTH and Computer Science Stockholm Royal Institute of Technology SE Stockholm, Sweden Moblogg en ny möjlighet för medieföretag KRISTINA BÜRÉN TRITA-NA-E05029 Examensarbete i medieteknik om 20 poäng vid Programmet för medieteknik, Kungliga Tekniska Högskolan år 2005 Handledare på Nada var Alex Jonsson Examinator var Nils Enlund

3 Moblogg en ny möjlighet för medieföretag Sammanfattning Bloggning är ett snabbt växande fenomen på Internet idag. En blogg är en hemsida som kontinuerligt uppdateras med nya inlägg och kommentarer, ofta flera gånger om dagen. Som en följd av utvecklingen på mobiltelefonmarknaden, där telefoner med inbyggda kameror och MMS-funktion blivit allt vanligare, har även mobloggar vuxit fram. En moblogg är en blogg som kan uppdateras via en mobiltelefon. Detta examensarbete undersöker om mobloggning skulle kunna vara nästa steg i den mobila tjänsteutvecklingen för medieföretag. Med medieföretag avses i detta arbete tidningsföretag. Genom intervjuer och fallstudier utreds tänkbara användningsområden, arbetsflöden och ansvarsfrågan. Hur ett mobloggverktyg bör vara utformat för att bäst tillgodose medieföretagets behov utreds också. Undersökningarnas resultat visar att det finns flera tänkbara användningsområden för mobloggar på medieföretag. Företaget skulle exempelvis kunna starta en moblogg som uppmärksammar olika teman eller evenemang, läsarna skulle sedan uppmanas att skicka in sina kameramobilbilder med anknytning till det aktuella temat. Företaget skulle också kunna ha en moblogg som fungerar som ett fotoalbum för läsarnas bilder eller starta en moblogg för nyhetstips. Mobloggning skulle även kunna användas internt. En moblogg kan då fungera som ett redaktionellt verktyg där bilder tagna av medieföretagets egna fotografer eller reportrar samlas. Bilderna skulle sedan kunna användas i flera av medieföretagets kanaler. Detta användningsområde vore särskilt användbart för de företag som har ett snabbt flöde på sin webbplats, det vill säga arbetar med att uppdatera sin hemsida flera gånger om dagen. Mobloggning skulle möjliggöra en bred bevakning av evenemang, där medieföretaget annars bara skulle ha tid och resurser att täcka en bråkdel. En moblogg skulle dessutom kunna öka läsarinteraktiviteten och locka nya grupper till företagets hemsida och till de tjänster som finns där. Läsarna skulle få ett forum där de kan synas och höras och de skulle ges en möjlighet att uppmärksamma sådant som annars inte får plats i medierna. Det finns ett intresse på flera svenska medieföretag av att arbeta med mobloggning i någon form i framtiden och flera tidningar har redan konkreta planer. Utanför Sveriges gränser finns exempel på medieföretag som redan startat mobloggar för läsarnas bilder. Medieföretagens förutsättningar för att starta en moblogg i dagsläget beror främst på företagens egna resurser som tid och personal, eftersom drygt en tredjedel av den svenska befolkningen har kameramobiler redan idag och det finns välfungerande mobloggverktyg. Kameramobilernas bildkvalitet har varit en begränsande faktor, men nu finns det flera telefoner på marknaden med tillräcklig kvalitet.

4 Moblog a new opportunity for publishing operations Abstract Blogging is a fast growing phenomenon on the Internet today. A blog is a webpage that is updated frequently, often several times a day. As a result of the progress of mobile telephones, moblogs have emerged. A moblog is a blog that is updated with a mobile phone, typically by sending an MMS or an . This master s thesis examines if moblogging could be the next mobile opportunity for newspaper organisations. Possible fields of application, demands on workflows as well as the question of responsibility for the published material, are examined by using the methods interviews and case studies. How moblog software should be designed to satisfy the needs of newspaper organisations is also examined. The results show, that there is a range of uses of moblogs at newspaper organisations. They could be used externally, for example by starting up a moblog that focuses on different themes or specific events. The readers should then be encouraged to send in pictures with their individual interpretation of the theme at hand, from their mobile telephones. The newspaper could also have a moblog serving as a photo album for the readers pictures or a moblog for news tips. Moblogging could also be used within the newspaper organisation. Then the moblog would serve as an editorial tool, where mobile cameraphone pictures taken by the newspaper photographers or reporters could end up. The pictures could then be used in different media within the organisation. This would be most useful for newspaper organisations which update their webpages several times a day. Moblogging would enable a broad coverage of events the newspaper organisation would not normally have time or resources to cover. A moblog would also increase the level of interactivity with the readers as well as lure new readers to the webpage and hence to the other profitable services available there. The readers would get a forum where they can express themselves and they would be given the opportunity to draw public attention to stories and events that are important to them. Several Swedish newspaper organisations are interested in working with moblogs of some kind in the future, and some have already made plans. Outside of Sweden there are newspaper organisations that already have adopted moblogging. About one third of the Swedish population have mobile phones with built in cameras and there is functional moblog software available. Therefore the possibilities to incorporate a moblog at a newspaper organisation is solely limited by the organisations own resources and interest. The picture quality of cameraphones has been a limiting factor, but now there are several phones on the market with sufficient quality.

5 Förord Detta examensarbete utgör avslutningen på min civilingenjörsutbildning i Medieteknik vid Kungliga Tekniska Högskolan och utfördes på uppdrag av Tidningsutgivarna. Rapporten riktar sig främst till Tidningsutgivarnas medlemsföretag och till personer som sysslar med redaktionell utveckling, men kan även vara av intresse för andra medieföretag som är intresserade av att hitta användningar för ny mobil teknik. Jag vill tacka mina handledare på Tidningsutgivarna, Dr Stig Nordqvist och Dr Kristina Sabelström Möller, och min handledare på KTH, Alex Jonsson. Jag skulle också vilja tacka alla som ställt upp på intervjuer, utan vilka detta examensarbete inte varit möjligt. Kristina Bürén Stockholm februari 2005

6

7 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte Problemformulering Avgränsningar Ordförklaringar Metod Angreppssätt Metodval Genomförande Bloggar och mobloggar Bloggar Mobloggar Förutsättningar för mobloggning Ny teknik Utveckling av mobil teknik Den mobila teknikens inträde på medieföretag Ansvar för elektroniskt publicerat material Fallstudier Fallstudie 1 IfraExpo Fallstudie 2 DagsVara Analys fallstudier Intervjuer Resultat Analys Slutsatser Diskussion och rekommendationer Litteraturförteckning Böcker Rapporter och artiklar Seminarier och mässor Elektroniska källor Intervjuer...56

8 10 Bilagor...57 Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

9 Inledning 1 Inledning Det här kapitlet beskriver examensarbetets problemformulering och syfte. Bakgrunden till ämnesområdet och projektets avgränsningar behandlas också. 1.1 Bakgrund Flerkanalpublicering är idag ett välkänt begrepp inom mediebranschen. De flesta tidningsföretag, även de som initialt hade en avvaktande inställning till webben, satsar nu på en nätversion av sin produkt parallellt med papperstidningen. Rädslan för papperstidningens död har ersatts med insikten att webben fungerar som en kompletterande mediekanal, som kan locka nya läsare både till nättidningen och till papperstidningen (WAN 2004). De senaste åren har ytterligare en ny trend blivit synlig. Allt fler dagstidningar har börjat satsa på olika typer av mobila tjänster. Samtidigt som denna utveckling skett på tidningsmarknaden har en annan form av publicering blivit allt vanligare på webben. Fenomenet kallas bloggar. En blogg är en hemsida som kontinuerligt uppdateras med nya inlägg och kommentarer, ofta flera gånger om dagen. En del bloggar fungerar enbart som personliga dagböcker, men ofta kommenterar de aktuella händelser och politik och utgör en bredare och mer åsiktsbetonad bevakning av samhället än den de traditionella medierna erbjuder. Den bristande objektiviteten och den i många fall begränsade källkontrollen, gör dock bloggarna mindre tillförlitliga. Bloggar har traditionellt varit textbaserade men nu finns även flermediala bloggar för bilder, ljud och video. Som en följd av utvecklingen på mobiltelefonmarknaden, där telefoner med inbyggda kameror och MMS-funktion blivit allt vanligare, har en speciell sorts bloggar vuxit fram. Dessa kallas mobloggar. För dessa används en mobiltelefon som verktyg och bilder, text, ljud och video är informationsbärare. Det finns lättanvänd och ofta kostnadsfri programvara tillgänglig för den som vill sätta upp och driva en moblogg. Med sådan programvara kan en användare enkelt skapa egna fotoalbum med bilder tagna med och inskickade från en mobiltelefon. Vid starten av detta examensarbete, i september 2004, hade mobloggning ännu inte börjat tillämpas av några medieföretag i Sverige. 1.2 Syfte Med några års erfarenhet av flerkanalspublicering och mobila tjänster har medieföretag insett att det finns mycket att tjäna på att anpassa sin produkt till läsarnas behov. Genom satsningar på exempelvis mobila kanaler och en mer utvecklad webb har medieföretagen kommit en bit på väg. Det övergripande syftet med detta projekt är att undersöka om mobloggning kan vara nästa steg i den mobila tjänsteutvecklingen för medieföretag. Detta ska uppnås genom att undersöka den befintliga tekniken och genom att låta tidningsföretagens röster höras. 1.3 Problemformulering Den huvudsakliga frågeställningen för detta examensarbete innefattar följande frågor: 1

10 Inledning Hur skulle mobloggning kunna användas i ett medieföretag och vad skulle mobloggning kunna tillföra företaget? Vilket intresse finns bland medieföretagen? För att underlätta arbetet med att besvara den huvudsakliga frågeställningen och för att tränga djupare in i området har även följande frågeställningar satts upp: Hur väl fungerar existerande mobloggverktyg för implementering av en moblogg för medieföretaget? Hur skulle ett mobloggverktyg kunna utformas för att erbjuda bästa möjliga funktionalitet? Hur skulle arbetsflöden och arbetsuppgifter se ut för detta nya sätt att arbeta och hur skulle de befintliga flödena för dagstidningsproduktion behöva förändras? Hur kan frågan om ansvar för det material som läsarna bidrar med lösas? 1.4 Avgränsningar Med medieföretag avses i detta exjobbsprojekt de företag som traditionellt omnämnts tidningsföretag. Efter önskemål från Tidningsutgivarna koncentrerar sig detta examensarbete på hur tidningsföretag skulle kunna använda mobloggning för hantering av olika typer av redaktionellt material. Hur mobloggning skulle kunna användas för annat än redaktionellt material, exempelvis annonser, behandlas inte. Inte heller undersöks hur mobloggning skulle kunna användas i andra typer av vinstdrivande verksamheter, även om paralleller sannolikt kan dras. På grund av arbetets begränsade tidsram kvarstår läsarnas, det vill säga de potentiella användarnas, intresse för mobloggning att utreda i fortsatta undersökningar. 1.5 Ordförklaringar Eftersom området som behandlas i denna rapport är så pass nytt och okänt krävs att en del begrepp reds ut och ord förklaras. I bilaga 7 sammanfattas därför alla nya ord och till ämnet relaterade begrepp. 2

11 Metod 2 Metod Detta kapitel beskriver vilka metoder som legat till grund för undersökningarna i detta examensarbete. Hur reliabilitet och validitet behandlats beskrivs också. 2.1 Angreppssätt För att sätta mig in i problemområdet har jag genomfört en omfattande litteraturstudie, om såväl arbetsflöden på tidningsföretag, som om mobila tjänster och ansvarsfrågor gällande elektroniskt material. Som en praktisk orientering i mobloggning genomfördes en fallstudie vid mässan IfraExpo 2004 i Amsterdam, där jag agerade mobloggreporter och redaktör/redigerare för att få en första insikt i arbetsflödet och mobloggverktygets möjligheter. Inledande intervjuer genomföredes med personer med erfarenhet från utveckling av nya medier, mobila tjänster och affärsmodeller för desamma, samt med personer med erfarenhet av de risker och möjligheter som levande diskussionsforum kan medföra. Dessa intervjuer och lärdomarna från den första fallstudien låg sedan till grund för det fortsatta arbetet. För att besvara frågeställningarna om möjligheter för mobloggning på tidningsföretag, genomfördes sedan djupintervjuer på sex tidningsföretag av varierande storlek. En bit in i projektet kunde jag bidra med mina nyfunna kunskaper till företaget Arena Partners, som under projektets gång arbetat med att konstruera ett mobloggverktyg som riktar sig till tidningsföretag. En sista fallstudie avslutade projektet, då Arena Partners verktyg användes för första gången vid konferensen DagsVara - Ifra Sweden 2005 i februari. Där ledde jag arbetet med att driva den officiella mobloggen för konferensen och kunde studera hur mina teoretiska kunskaper fungerade i praktiken och se hur det nya verktyget fungerade. 2.2 Metodval Av de skilda perspektiv och traditioner som existerar bland forskare har jag valt att arbeta med kvalitativa metoder i detta examensarbete. De frågor jag ställt upp syftar inte till att ge mätbara eller generaliserbara resultat, utan till att skapa en djupare förståelse av möjligheter och problem med en tänkbar ny mobil kanal för tidningsföretag Djupintervjuer För att kunna besvara frågeställningar om hur mobloggning skulle kunna användas i ett medieföretag och hur införandet av denna nya kanal skulle påverka de befintliga flödena i organisationen, måste tidningsfolket själva få komma till tals. Enkäter eller intervjuer var två tänkbara metoder. Eftersom fenomenet jag valt att undersöka är förhållandevis okänt skulle det bli svårt att utforma en enkät av rimlig storlek att skicka ut till tidningsföretag. Risken för missförstånd skulle vara överhängande och svaren vore visserligen generaliserbara men inte särskilt djupgående (Cohen 2000). För att vara säker på att personer med rätt kunskaper kom till tals och att dessa fick uttala sig uttömmande, valde jag att utföra djupintervjuer med personer ansvariga för redaktionell utveckling på sex svenska tidningsföretag. 3

12 Metod Den metod som valts för att samla information i en studie ska ge tillförlitlig, det vill säga reliabel, information. Det är viktigt att de empiriska observationer man gör är motståndskraftiga mot slumpinflytelser (Bell 2000). Om samma undersökning görs igen, ska samma resultat erhållas (Yin 1994). Vid intervjuer är det överensstämmelse mellan intervjuobjektens svar som utgör reliabla fakta. Intervjuerna har varit standardiserade och strukturerade och därför har förhållandevis god reliabilitet uppnåtts (Patel & Tebelius 1994). Det är också av största vikt att de empiriska observationer som görs är giltiga för det problem en studie avser belysa. Oberoende källor har kritiskt granskat mina intervjufrågor för att beakta validiteten i dessa undersökningar. Validitetsbestämningar görs med fördel genom triangulering och jag har använt mig av metodtriangulering, det vill säga använt mig av olika metoder för att samla in data om mitt ämne (Stensmo 2002). För att öka mina möjligheter att kunna dra generella slutsatser ur mina undersökningar har jag genomfört flera intervjuer för att hitta likheter och därur kunna dra slutsatser med större generell giltighet (Yin 1994). Kritik som riktats mot intervjumetoden är att den intervjuade kan tänkas svara på ett sätt som han eller hon tror förväntas. Jag har därför försökt utforma mina frågor så att de inte ska vara ledande. När intervjuer tillämpas finns det alltid en risk för skevhet, det vill säga att intervjuaren tolkar resultatet på ett visst sätt (Cohen 2000). Eftersom jag genomfört samtliga intervjuer går en sådan skevhet inte att utesluta. Dessutom kan det finnas vissa skillnader mellan tidiga och sena intervjuer Fallstudier Fallstudier kan ge en god bild av samspel mellan olika faktorer i en viss situation och det kändes motiverat att testa hur mobloggning fungerar och bemöts när det används inom ramarna för journalistik. Två fallstudier genomfördes för att utreda detta. För att den information som framkommit i fallstudierna ska vara reliabel, har jag varit noga med att dokumentera hur studierna gått till. För att öka mina möjligheter att kunna dra generella slutsatser ur mina fallstudier, det vill säga öka validiteten, har jag genomfört två någorlunda jämförbara studier. Kritik som riktats mot fallstudiemetoden är att det finns det en risk för snedvridna resultat eftersom det är svårt att via oberoende källor kontrollera den information man får fram. Uppfattningarna om huruvida det går att generalisera de resultat man får från fallundersökningar går isär. Kritikerna ifrågasätter värdet av att studera en enda händelse eller företeelse (Bell 2000). Oavsett den stundtals hårda kritik som riktats mot fallstudier så används metoden fortfarande flitigt och då främst inom samhällsvetenskaplig forskning (Yin 1994). 2.3 Genomförande Litteraturstudier har genomförts parallellt med de övriga undersökningarna som presenteras nedan i kronologisk ordning Fallstudie 1 Möjligheten att få delta i arbetet med en moblogg på mässan IfraExpo 2004 i oktober i Amsterdam uppenbarades redan under planeringsfasen av detta exjobbsprojekt och skulle komma att bli pilotstudien till mina fortsatta undersökningar. Mitt deltagande i mässan planerades av Stig Nordqvist, min handledare på Tidningsutgivarna, som också arbetar för 4

13 Metod Ifra, vilka anordnade mässan. Mobloggen var en del i den officiella bevakningen av mässan och syftet med mobloggen var att bevaka mässan som helhet. Mobloggen leddes av Randy Covington, Director Ifra Newsplex. Till sin hjälp hade han mellan tre och åtta mobloggreportrar, varav de flesta var holländska journalistikstudenter. Under fyra dagar pågick mässan där jag inledningsvis arbetade som mobloggreporter och senare som redaktör/ redigerare. Under dessa dagar studerade jag hur verktyget vi använde fungerade och hur väl det var anpassat till den sorts redaktionellt arbete medieföretag utför. Jag studerade också hur arbetsflödena fungerade. Under mässan genomförde jag dessutom en intervju med Kerry Northrup, Director Publications Ifra, som har flera års erfarenhet av mobloggning. Alla intryck och den information som samlades in under mässan har bearbetats och legat till grund för det fortsatta arbetet Djupintervjuer För att komma i kontakt med de personer som skulle intervjuas skickades en e-post förfrågan ut till lämpliga personer. Eftersom ämnet intervjun gällde var så nytt skickades en kort beskrivning av mobloggning och mitt projekt med (se bilaga 1 & 2). Intervjufrågor som skulle kunna ringa in problemformuleringen arbetades fram ur lärdomarna från IfraExpo och ur fyra förberedande intervjuer. För att slutsatser skulle kunna dras genom jämförelser mellan intervjuerna gjordes en frågemall som sedan skulle hållas genom samtliga intervjuer. Intervjuerna inleddes med en kort presentation av mobloggar och hur de använts för att försäkra att respondenterna var insatta i området. Ett antal tänkbara scenarier för olika användningar av mobloggning på tidningsföretag skissades upp för att öppna upp för respondenternas egna tankar. Ett antal öppna frågor gav respondenterna möjlighet att vidare utveckla sina funderingar (se bilaga 3). Totalt genomfördes djupintervjuer med personer på sex olika tidningsföretag under november och december På vissa tidningar har intervjuer med flera personer genomförts. De som intervjuades var representanter för: Aftonbladet, Göteborgs-Posten (GP), Nerikes Allehanda (NA), Svenska Dagbladet (SvD), Stockholm City (City) och Ingress Media (Ingress). Ingress Media representerar i sin tur: Arboga Tidning, Avesta Tidning, Bärgslagsbladet, Fagersta- Posten och Sala Allehanda. I ett fall gjordes två djupintervjuer på samma tidning med personer med något olika bakgrund. I ett fall genomfördes en gruppintervju med fyra deltagare samtidigt då de olika deltagarna hade olika kunskap men tillsammans kunde besvara samtliga frågor. Samtliga intervjuer genomfördes i lugn och avskild miljö utan störningar. Fem intervjuer genomfördes vid besök ute på tidningarna. En intervju utfördes över telefon. I snitt tog intervjuerna drygt en timme att genomföra. Gruppintervjun tog två timmar i anspråk. Intervjuerna sammanställdes sedan för att visa på tendenser, likheter och olikheter i de olika tidningarnas inställning till mobloggning. För att underlätta sammanställningen av resultaten och analysen var frågorna uppdelade i fem teman Fallstudie 2 Redan innan fallstudie 1 genomfördes, stod det klart att Ifra även var intresserade av att bevaka konferensen DagsVara - Ifra Sweden, som skulle äga rum i februari 2005, med en moblogg. Detta blev den andra fallstudie som avslutade mitt exjobbsprojekt, där jag med lärdomar från pilotstudien i Amsterdam och från mina intervjuer kunde leda arbetet med att 5

14 Metod driva den officiella mobloggen. Jag fungerade som ensam arbetsledare och redigerare, vilket innebar en möjlighet för mig att se hur mina slutsatser fungerade i praktiken. Det verktyg som användes på DagsVara har utvecklats under hösten 2004 genom ett samarbete mellan Tidningsutgivarna och Arena Partners, som blivit intresserade av att skapa ett mobloggverktyg speciellt för tidningsföretag. Min del i detta arbete var att bidra med mina kunskaper och de slutsatser jag dragit om hur ett mobloggverktyg bör fungera och se ut. Utifrån min erfarenhet av Textamericas verktyg och mina åsikter hur detta skulle kunna göras bättre skissade jag, i samråd med mina handledare på Tidningsutgivarna, upp hur ett förbättrat verktyg skulle kunna fungera. Dessa skisser och min kompletta utvärdering av arbetet vid IfraExpo skickades över till Arena Partners som utifrån det började arbeta med att utveckla ett verktyg (se bilaga 4,5 & 6). I avsnitt 5.1 presenteras den information som utvärderingen innehöll. Under slutet av processen pågick en stadig e-post- och telefonkontakt mellan mig och mjukvaruutvecklaren på Arena Partners när verktygets funktioner testades, mobloggen utformades och verktygets kompatibilitet med mobiloperatörerna utreddes. En välfungerande, men ännu inte färdigutvecklad version av verktyget kom att användas för första gången vid DagsVara Ifra Sweden

15 Bloggar och mobloggar 3 Bloggar och mobloggar Detta kapitel utreder vad bloggar och mobloggar är, deras betydelse och hur de har använts hittills, för att närmare beskriva det fenomen detta examensarbete undersöker. 3.1 Bloggar publicering för alla Ett par år efter tidningarna börjat publicera sig på webben uppkom bloggarna. Bloggar utgör en typ av webbpublicering som är tillgänglig för alla, eftersom de är gratis och inte kräver några programmeringskunskaper. Det enda som behövs är ett intresse av att höras, om det så bara blir av den närmaste bekantskapskretsen. Ordet blogg är en kortform av engelskans weblog Historik Bloggarna har förändrats mycket sedan de första startades Då bestod de av listor som hänvisade till andra webbsidor, som en sorts loggbok över webben. Därav namnet weblog. Internet var fortfarande så pass nytt och antalet hemsidor så få, att alla nya webbsidor som dök upp loggades. När webben växte var det inte längre möjligt för en enskild bloggare att logga alla sidor och då uppkom så kallade bloggportaler som länkade till listorna över hemsidor. En av de första bloggportalerna skapades av Bridget Eaton 1998 the Eatonwebportal (Blood 2002b). Bloggningsfenomenet började uppmärksammas i medierna först 1999, då ny programvara blivit tillgänglig som möjliggjorde att människor utan kunskaper i HTML-programmering enkelt kunde skapa egna bloggar. Först ut på marknaden för programvara var Pitas, skapad av bloggaren Andrew Smales och någon månad senare kom Blogger, skapad av nya företaget Pyra (Blood 2002a). Programvara för att skapa och underhålla bloggar var och är fortfarande gratis i stor utsträckning. Ett par av de mest använda bloggverktygen är Blogger 1, LiveJournal 2, Radiouserland 3 och Movable Type 4. En utförligare lista på tillgänglig programvara finns på Eatonwebportal 5. När bloggning blev tillgängligt för alla så ändrade bloggarna karaktär och antog i större utsträckning en mer dagboksliknade form, som är denvanligast förekommande idag. Den karaktäriska länkningen till andra bloggar och hemsidor finns kvar på de flesta bloggar Funktioner Det finns några drag som karaktäriserar bloggar. När det gäller formen publiceras alla inlägg på en sida i omvänd kronoligisk ordning, det vill säga med det senaste inlägget högst upp. För att det ska vara möjligt att hitta bland inläggen på bloggen uppkom så kallade Permalinks. Dessa gör att varje inlägg får en egen permanent länk till en plats i bloggens arkiv. Oftast innehåller länken både publiceringsdatum och titel och möjliggör därför för andra bloggar att på ett tillförlitligt sätt kunna länka till allt som publiceras (Blood 2002b). De permanenta länkarna är också en förutsättning för den vanliga kommenteringsfunktionen, där läsaren kan kommentera olika inlägg på bloggen i direkt anslutning till dem. Slutligen finns också en funktion för kommunikation mellan bloggar. Denna kallas Trackback. Tack vare denna

16 Bloggar och mobloggar funktion kan bloggaren se vilka andra bloggar som hänvisat till ett av hans eller hennes inlägg Användning och betydelse Det stora genombrottet för bloggning kom efter terroristattackerna mot World Trade Center den 11 september 2001, då mängder av bloggar med ögonvittnesskildringar och reaktioner växte fram. Ett liknande scenario utspelades efter Naturkatastrofen i Sydostasien julhelgen 2004, då många bloggar rapporterade från katastrofen med ögonvittnesskildringar. Tillväxttakten för antalet bloggar ökar hela tiden och i slutet av februari 2005 fanns det mer än 7 miljoner bloggar på webben (Technorati 2005). Enligt två undersökningar gjorda av Pew Internet & American Life Project i november 2004, läser 27 procent av de Amerikanska Internetanvändarna bloggar och tolv procent har kommenterat en blogg. 62 procent av de Amerikanska Internetanvändarna vet dock ännu inte vad en blogg är. Fortfarande är det vanligast att privatpersoner startar bloggar och majoriteten av bloggarna är under 30 år (Perseus Development 2004). Det har dock blivit vanligare att journalister har egna bloggar som till stor del sysslar med åsiktsbetonad nyhetsrapportering. Även några av de etablerade dagstidningarna i världen har anammat trenden och startat en blogg under sitt varumärke. I USA finns det ett flertal exempel. Några av dessa är The Dallas Morning News 6, The Providence Journal 7, The San Jose Mercury News 8 och Chicago Tribune 9. Även brittiska The Guardian 10 har en blogg. Vid starten av detta examensarbete var det dock bara Svenska Dagbladet 11 som hade en blogg av de stora dagstidningarna Sverige. I genomsnitt har Svenska Dagbladets blogg drygt 1000 unika besökare om dagen, bra dagar är det uppemot 4000 unika besökare (Linder 2005). Bloggars rapporterande om nyheter har lett till att en diskussion om huruvida bloggande är journalistik blossat upp. Denna diskussion kommer dock inte behandlas vidare här. Oavsett utgången i den frågan står det klart att bloggarnas nyhetsrapporterande haft stor betydelse. Nedan följer ett par milstolpar i blogghistorien. När Trent Lott, en amerikansk senator från Mississippi, gjorde ett offentligt rasistiskt uttalande under 2002, valde de traditionella medierna att inte vidare uppmärksamma detta, men debatten på ett antal bloggar var så livlig att även medierna blev tvungna att ta upp frågan. Lott tvingades avgå. Den amerikanska tv-kanalen CBS använde sig av ett förfalskat dokument i ett nyhetsinslag om George W Bushs tjänstgöring i nationalgardet under hösten Spekulationer om dokumentets falskhet satte igång på olika bloggar och till slut gick CBS ut och erkände att dokumentet var förfalskat. Under hösten 2004 har bloggfenomenet uppmärksammats alltmer i medierna. Av flera stora dagstidningar, till exempel DN och Aftonbladet, listades blogg som ett av årets nya ord och

17 Bloggar och mobloggar ordet finns på Svenska Akademins Ordlistas förslagslista inför nästa upplaga. Sedan mars 2003 finns weblog, weblogging och weblogger i the Oxford English Dictionary. 3.2 Mobloggar En moblogg är en blogg som uppdateras via en mobil enhet. Inlägg skapas på en mobiltelefon och kan innehålla bilder, text, ljud och video. Inläggen skickas sedan med MMS eller e-post till mobloggen som uppdateras automatiskt Programvara Liksom det finns enkel programvara för den som vill skapa sin egen blogg, så finns det ett antal mobloggverktyg för den som vill starta och driva en egen moblogg (se textruta 1). Verktygen är oftast gratis i sin enklaste form, men för att slippa reklam och för att få mer utrymme kostar det extra. Med ett verktyg kan en användare fort och enkelt utforma en sida genom att välja bland ett antal mallar. Det behövs inga programmeringskunskaper, men för den som vill ha ett mer personligt utseende på sin moblogg finns det i viss programvara möjlighet att skriva in egen kod. När sidan är klar och användarens uppgifter är registrerade är det bara att börja skicka in bilder och text från mobiltelefonen. Buzznet: Easymoblog: Flickr: Fotolog.net: Futublog: Moblog: Mobloguk: Phlog.net: Ploggle: Textamerica: Yafro: Textruta 1: Exempel på programvara, mobloggverktyg, för att skapa och underhålla en moblogg Användning Mobloggar används framförallt av privatpersoner som skapar fotoalbum med många små bilder sida vid sida (se bild 1). Ibland finns utrymme för längre texter i anknytning till bilderna. Likt en traditionell blogg har de flesta mobloggar länkar till andra favorit mobloggar i en spalt i höger- eller vänsterkant. Ibland är dessa länkar i form av bilder, ibland text. 9

18 Bloggar och mobloggar Bild 1: Moblogg för en privatperson med typiskt fotoalbumsutseende 12. Mobloggning har kommit att användas även i andra sammanhang. Bland annat har arrangörer av större mässor och konferenser startat officiella mobloggar, vilkas syfte varit att bevaka evenemangen och sedan leva kvar som en sorts dokumentation. I kapitel 5 ges en utförlig beskrivning av hur två sådana mobloggar kommit till. Slutfasen i det amerikanska presidentvalet 2004 bevakades med en moblogg, som försökte fånga hur valet påverkade landet och dess invånare ur många synvinklar 13. Både för denna moblogg och för mobloggar från konferenser har främst reportrar arbetat fram materialet. Mobloggar kan även vara allmänna, det vill säga öppna för vem som helst att skicka in bilder till. En sådan uppmärksammad moblogg skapades under de vilda bränderna i Kalifornien 2003, där privatpersoner skickat in sina bilder från området (se bild 2)

19 Bloggar och mobloggar Bild 2: Allmän moblogg med bilder från bränder i Kalifornien 14 Mobloggfenomenet har alltså utvecklats från att bara vara något för privatpersoner till att även användas för nyhetsbevakning. Vid startpunkten för detta projekt arbetade inga medieföretag i Sverige med mobloggning. Ett par svenska tidningsföretag har dock på olika sätt börjat närma sig mobloggning. Göteborgs-Posten har bland annat låtit en redaktionsmedlem rapportera från älgjakten via MMS och Nerikes Allehanda 15 har sedan början av 2004 haft ett fotoalbum för läsarbilder på sin sajt som till sin form är lik en moblogg. En stor skillnad är dock att bilder inte sänds in mobilt utan måste laddas upp från användarens hårddisk. Även Västerbottens- Kuriren 16 har ett fotoalbum för läsarnas bilder på webben. Utanför Sveriges gränser finns dock ett par exempel på tidningar som startat mobloggar. Norska Verldens Gang, VG, har ett MMS-galleri på webben, ett fotoalbum där läsarnas MMS-bilder publiceras 17. I galleriet finns olika kategorier som husdjur, bilar mm. VG kallar dock inte detta för en moblogg. I USA har The San Diego Union-Tribune startat upp flera olika mobloggar i anslutning till sin sajt. Det finns en moblogg för husdjur, en med bilder från de lokala stormarna i december 2004 och en med surfingbilder (se bild 3)

20 Bloggar och mobloggar Bild 3: San Diego Surfing en av The San Diego Union-Tribunes mobloggar

21 Förutsättningar för mobloggning 4 Förutsättningar för mobloggning Detta avsnitt beskriver den viktigaste kunskap som litteraturstudien i detta examensarbete resulterat i, vilken ligger till grund för de undersökningar som senare genomförts. 4.1 Ny teknik När ny teknik eller nya tjänster lanseras, anammas de olika fort av olika människor. Medieoch innovationsforskaren Everett Rogers uppdelning i Early adopters, massmarknad och Late adopters delar in människor i olika segment efter hur snabbt de anammar ny teknik (Fidler 1997). De tidiga användarna, Early adopters, är det fåtal som först accepterar ny teknik och nya produkter. De är risktagare, ser omedelbart användningsområden för den nya tekniken och är tåliga för initiala begränsningar. De allra flesta användarna, massmarknaden, får upp ögonen för innovationen när produkten eller tjänsten nått ut till procent av sin potentiella marknad (se bild 4). Som en följd av detta accelererar utbredningen kraftigt. Samtidigt ökar utbudet av eventuella tjänster och priserna sjunker. Den minst riskbenägna gruppen, Late adopters, anammar den nya tekniken sist. Bild 4: Hur människor anammar av ny teknik. Takeoff motsvarar accelerationspunkten och Diffusion står för spridning och motsvarar i figuren det kritiska område där en produkt eller tjänst spridits till procent av sin potentiella marknad. Källa: Fidler Enligt Paul Saffo, som arbetar med tekniska prognoser, så tar det 30 år innan en ny idé helt sjunkit in i människors medvetande och blivit allmänt accepterad. Under dessa decennier genomgår idén tre stadier. Det första decenniet präglas av förväntan, förvirring och låg penetration. Under det andra decenniet börjar idén penetrera marknaden på allvar och under 13

22 Förutsättningar för mobloggning det tredje har idén blivit en självklarhet. Det är dock inte meningen att man ska se Saffos teori som en exakt tidsram för hur alla produkter och tjänster utvecklas, men teorin kan sätta utvecklingen av ny teknologi i ett mer realistisk perspektiv (Fidler 1997). Rogers och Saffos forskning om människors benägenhet att anamma ny teknik kan ligga till grund för ett fortsatt resonemang kring såväl kameramobilens genomslag, som hur en ny tjänst såsom en moblogg, skulle kunna komma att accepteras och användas. 4.2 Utveckling av mobil teknik De första mobiltelefonerna med färgskärm kom i början av 2000-talet och snart blev det möjligt att skicka bilder, ljud och videoklipp via multimediameddelanden, MMS. Olika telefonmodeller och märken stöder olika ljud- och bildformat. Några format som återkommer är JPEG, GIF och BMP för bilder och AMR och MIDI för ljud (Nokia 2004; Sony Ericsson 2004). Maximal storlek på MMS är 100 kb per meddelande, men varierar något beroende på vilken typ av telefon det är som används. Användaren kan välja att skicka ett MMS till en annan mobiltelefon med MMS-funktion, eller till en vanlig e-postadress. I Japan lanserades den första mobiltelefonen med inbyggd kamera i slutet av 2000, och i Sverige lanserade Nokia den första modellen i juli 2002 (Nokia 2002). Innan dess hade det under en kortare tid varit möjligt att köpa lösa mobilkameror som kunde kopplas till vissa mobiltelefoner. De första kameramobilerna gav relativt korniga och lågupplösta bilder, men idag har många modeller på den svenska marknaden kameror med en upplösning på över en megapixel. Det är dock inte bara pixelantalet som avgör om en kamera ger bra bilder. Färgbalans, kontrast och skärpa påverkar också stort. De kameramobiler som finns idag lämpar sig fortfarande bäst för fotografering i dagsljus. Många kameramobiler har även möjligheter för videoupptagning, men än så länge fungerar kameramobilerna betydligt bättre för stillbilder. Utvecklingen av kameramobiler har gått fort. I oktober 2004 lanserade Samsung i Korea världens första kameramobil med 5 megapixlar, bara ett år efter att de lanserat sin första megapixelmobil (Samsung 2004). Enligt Michael Alström, nordisk produktmarknadschef för mobiltelefoner på Samsung, kan en motsvarade modell komma till Europa om det visar sig att telefonen blir populär i Korea Marknaden för mobiltelefoner Nu har mobiltelefoner med MMS-funktion och kamera även börjat intressera massmarknaden, vilket bidragit till att mobiltelefonförsäljningen satt fart (Augustusson 2002). Under det fjärde kvartalet 2004 såldes nya mobiltelefoner i Sverige, vilket är den högsta försäljningssiffran någonsin (IT research 2005). Det är de avancerade mobilerna som ökar mest. Nästan 60 procent av de sålda mobiltelefonerna hade inbyggd kamera. I den totala prognosen för Sverige 2004 som IT Research presenterade i december, uppskattades antalet sålda kameramobiler under året uppgå till 2.4 miljoner enheter (IT Research 2004). Enligt Post- och Telestyrelsens individundersökning använde 90 procent av den svenska befolkningen, i åldrarna år, mobiltelefon under Totalt fanns det 8,8 miljoner abonnemang. (Jönsson & Swärd 2003). 14

23 Förutsättningar för mobloggning Samma år, 2003, skickades 1,82 miljarder SMS vilket motsvarar 18,4 SMS/kund och månad. Det skickades 6,7 miljoner MMS (Williamson & Öst 2004) Möjlighet för innehållsleverantörer att ta betalt Premium SMS lanserades 2001, vilket innebar en möjlighet för innehållsleverantörer att ha varierande priser för SMS. Nu kunde de börja ta betalt för ringsignaler och dylikt. Premim SMS fungerar så att användaren skickar ett SMS till ett femsiffrigt kortnummer och debiteras enligt den taxa som tjänsten ifråga har. Det går bara att skicka premium SMS inom landet, till exempel från ett svenskt abonnemang till ett svenskt kortnummer. Det går inte att skicka premium SMS från ett utländskt abonnemang till ett svenskt premium nummer, eftersom numret endast är uppkopplat mot de svenska operatörerna. Pristaket för premium SMS varierar beroende på teleoperatör, men ligger mellan 50 och 200 kronor. Taket har nyligen höjts från 30 kronor efter önskemål från innehållsleverantörerna. Tidningsbranschen önskade exempelvis kunna ta mer betalt för en radannons som sänds in via MMS. Innehållsleverantörerna får i dagsläget mellan 70 och 80 procent av intäkterna efter att trafikavgifter för SMS, moms och operatörernas andelar dragits av. Uppskattningsvis sändes 36 miljoner Premium SMS under 2002 (Davidsson 2004). Teleoperatörerna tar anslutnings- och månadsavgifter av de innehållsleverantörer som vill använda premium SMS. För direkta uppkopplingar till varje operatör i Sverige är kostnaden kr/mån och operatör. En innehållsaggregatör kan ordna accessnummer hos operatörerna och låta sina kunder dela på dessa. Då kostar det istället kr/mån för kunden (Davidsson 2004). Utöver detta tar aggregatören procent av trafikintäkterna. Exempel på aggregatörer i Sverige är Netsize, Ericsson IPX och Vodafone SMS-Pro. Premium SMS är begränsade till att ta betalt vid beställning av en tjänst. MT-billing, dvs. mobilterminerande SMS, innebär en möjlighet att ta betalt för SMS som levereras till en användare. Detta har möjliggjort en utveckling av olika typer av prenumerationstjänster som betalas i takt med att SMS kommer till prenumeranten (Areskoug 2003). Premium MMS lanserades i Sverige i slutet av 2003, men fortfarande väntar många tidningsföretag på möjligheten att kunna ta betalt för insända MMS (Davidsson 2004). Tekniken är klar, berättar Jan Laurén, affärsenhetschef på Arena Partners, som bland annat skapat APMM, Arena Partners Mobile Manager, ett system som används av tidningsföretag och som gör det möjligt att bygga upp och hantera mobila tjänster. Anledningen till att premium MMS ännu inte kommit i bruk av tidningsföretag i Sverige är att det inte finns någon aggregatör som har en premium MMS lösning. Detta innebär att den som önskar använda sig av premium MMS måste betala uppkoppling till alla operatörer vilket blir mycket kostsamt per premium MMS-nummer och operatör i månaden. Enligt Laurén kommer det en lösning som gör det möjligt att ta betalt för insända MMS under våren Den mobila teknikens inträde på medieföretag Under det senaste decenniet har tidningsföretag utvecklats från att ha varit renodlade tidningsföretag med en produkt och en kanal, via medieföretag som sysslar med flera kanaler, till att bli innehållsföretag som koncentrerar sig på insamlande och bearbetning av innehåll. För att 15

24 Förutsättningar för mobloggning undvika dubbelarbete arbetar idag tidnings- och medieföretag över hela världen med att integrera nyhetsdeskar för olika produktionskanaler (Hvitfelt & Nygren 2002). En ny kanal på framfart är den mobila. Allt fler tidningar satsar på olika typer av mobila tjänster såsom försäljning av ringsignaler, SMS-omröstningar och nyhetsutskick direkt till läsarens mobiltelefon Mobila tjänster Ett antal tidningsföretag kom i kontakt med den mobila kanalen då WAP lanserades Förväntningarna var höga, men det blev inte den succé man hoppats på. WAP gick för långsamt, var otillförlitligt och dyrt att använda. När GPRS infördes öppnades dock nya möjligheter för WAP upp, bland annat gällande färg och snabbhet, och nu närmar sig servicen den framgång man först hoppats på (WAN 2004). Det var 2001, samma år som premium SMS infördes, som tidningsföretag började titta på mobila tjänster. Med Nokias Smart Messaging binära SMS som lanserats 2000 blev det möjligt att ladda ned ringsignaler och enklare grafik. Svenska Dagbladet var en av pionjärerna, där ringsignaler och bakgrundsbilder snabbt blev de populäraste SMS-tjänsterna. Även i Japan, som ligger långt fram i utvecklingen av mobila tjänster med 52 miljoner användare av mobila tjänster i början av 2003, har det visat sig att nöjesrelaterade tjänster är mer populära än rena nyheter (Träff 2003). Mobiltjänsteföretagens branschorganisation Morgan uppskattar att den Svenska marknaden för mobila innehållstjänster i dagsläget omsätter miljoner kronor årligen (Davidsson 2004). Majoriteten av dem som använder mobila innehållstjänster är mellan 16 och 25 år (Jönsson & Swärd 2003) Kameramobilbilder i tryck Även om de tidiga kameramobilerna gett bilder av låg kvalitet, så dröjde det inte länge förrän tidningsföretag publicerade de första bilderna tagna med kameramobiler. I augusti 2002 publicerade finska Turun Sanomat en ögonblicksbild tagen med en kameramobil i samband med ett bankrån. Bilden föreställde rånarna på väg att lasta in sitt byte i flyktbilen (se bild 5). I september 2003 publicerade Göteborgs-Posten en kameramobilbild tagen vid en spårvagnsolycka. I båda dessa fall ansågs nyhetsvärdet så högt att den lägre kvaliteten på bilderna inte var avgörande. Med en upplösning på drygt en megapixel, 1280 x 960 pixlar, som flera kameramobiler på den svenska marknaden har idag, går det teoretiskt sett att få bilder som är drygt 19 x 14 cm som fungerar i dagstidningstryck 19. I praktiken spelar även faktorer som exempelvis kvalitet på kameraoptiken och kompressionsgrad in. På webben går bilderna att få något större än i tryck, eftersom de inte rastreras. 19 Här har jag räknat med att det i dagstidningstryck ska vara minst 170 ppi. 16

25 Förutsättningar för mobloggning Bild 5: Bild tagen med kameramobil som publicerades i finska Turun Sanomat Ansvar för elektroniskt publicerat material För att i de fortsatta undersökningarna kunna ta reda på hur ett medieföretag bäst skulle kunna arbeta med mobloggning, var det viktigt att frågan om vad som faktiskt är tillåtet reddes ut. En viktig fråga är vem som skulle ansvara för materialet på en moblogg. Enligt yttrandefrihetsgrundlagen, YGL, gäller databasregeln i YGL 1 kap 9, för de tidningsföretag som elektroniskt publicerar annat material än det som ingår i papperstidningen. Det innebär att det uppkommer ett grundlagsskydd även för den elektroniska produkten vilket medför att det ska finnas en ansvarig utgivare. Databasregeln gäller dock endast för det material som tidningen själv publicerar och inte för material som tillförs av någon annan, eller för ändringar i det egenpublicerade materialet. Detta innebär att var och en som deltar i exempelvis chats eller diskussionsgrupper har ett eget straffrättsligt ansvar för sina bidrag. Om ett tidningsföretag skulle starta en moblogg där läsarna själva skulle ges möjlighet att publicera sina egna bilder, likt deltagarna i diskussionsforum publicerar egen text, skulle de inte bli straffrättsligt ansvariga för det publicerade materialet. Om det dock skulle ske någon form av bearbetning eller ställningstagande innan det insända materialet publiceras är det den ansvarige utgivaren som har ensamansvaret (Danowsky & Hultengård 2000). Med material avses såväl bilder som text. En annan lag, nämligen lagen om elektroniska anslagstavlor, även kallad BBS-lagen, kan dock komma att reglera det ansvar som ett tidningsföretag har för material i olika typer av forum oavsett vem den ursprungliga avsändaren är (Danowsky & Hultengård 2000). Detta skulle även gälla mobloggar. Beroende på vem det är som har det reella inflytandet kan företagets VD, chefredaktör eller en webbredaktör anses vara tjänstetillhandahållare. Detta ansvar innebär: 17

26 Förutsättningar för mobloggning en uppsiktsplikt, det vill säga att tjänstetillhandahållaren ska hålla uppsikt över de meddelanden som sänds in och rensa bort olämpliga bidrag regelbundet (inom en vecka). Med meddelanden avses i BBS-lagen alla former av text, bild, ljud eller annan information. En informationsplikt, det vill säga att tjänstetillhandahållaren ska informera användaren vem som faktiskt tillhandahåller den och i vilken mån insänt material kan betraktas av andra. En skyldighet att ta bort meddelanden som innehåller uppvigling, hets mot folkgrupp, barnpornografi, olaga våldsskildring eller upphovsrättsintrång. En annan viktig fråga som påverkar hur medieföretag skulle kunna arbeta med mobloggar är vad som får vara med på bilderna. Enligt Per Hultengård, jurist och direktör på TU, så får bilder tagna vid en konsert eller liknande publiceras på en hemsida. Ett visst förbehåll finns dock för att inget upphovsrättsligt skyddat får synas på fotografiet till exempel konstverk eller scendekor. Hultengård berättar också att det inte behövs något tillstånd från de personer som förekommer på bilderna, så länge bilderna i sig inte utgör förtal. Om bilderna publiceras på en tidnings hemsida, som har en ansvarig utgivare, gäller inte heller personuppgiftslagen (PUL), som annars är inblandad när det gäller behandling av personuppgifter dit bilder på personer räknas. 18

27 Fallstudier 5 Fallstudier Kapitlet innehåller en beskrivning av iakttagelser och erfarenheter från de båda fallstudierna, samt lärdomar från desamma. Denna följs av en jämförelse av arbetsgången vid de båda fallstudierna och av de använda verktygen. 5.1 Fallstudie 1 IfraExpo 2004 Mässan IfraExpo i Amsterdam, som ägde rum i oktober 2004, bevakades med en moblogg som dokumenterade händelserna på plats. Under fallstudien, som pågick i fyra dagar, studerades arbetsflöden och det verktyg som användes för redigering och publicering Mobloggverktyget från Textamerica Det verktyg som användes på IfraExpo var en specialversion av Textamericas mobloggverktyg, som då inte var tillgänglig för allmänheten. Verktyget var anpassat till ett mer redaktionellt flöde, där insänt material kunde granskas innan det publicerades. Bland de mobloggverktyg som fanns tillgängliga för allmänheten när den första fallstudien genomfördes, var detta det enda som var anpassat för att användas i ett redaktionellt flöde (Kerry 2004). Text och bild eller video sändes in till mobloggen direkt från mobiltelefonen med e-post. Det ämne som angivits i e-post meddelandet konverterades automatiskt till rubrik och meddelandetexten blev artikeltext. I redigeringsvyn syntes en lågupplöst version av den bifogade bilden, som var länkad till den fullskaliga bilden. Alla mobloggreportrar blev tilldelade varsin individuell adress, som skapats specifikt för ändamålet. Dessa adresser fungerade som en elektronisk signatur, så att redigeraren såg vem avsändaren var i vänteläget. På mobloggen angavs även en publik adress dit allmänheten kunde skicka sina bidrag. Inkommande artiklar lagrades i en inkorg i väntan på redigering. För att få blankrad och underskrifter i fetstil var det nödvändigt att skriva viss kod (se bild 6). Artiklarna fick automatiskt en tidstämpel när de kom till vänteläget. Oavsett i vilken ordning artiklarna godkänts hamnade de i den ordning som de sänts in. Det fanns möjlighet att gå in och placera sent inskickade bidrag på rätt ställe på tidslinjen, men detta gjordes inte. På mobloggen fanns ett antal kategorier. Alla artiklar placerades i en kategori så att användaren skulle kunna sortera bilderna. Dessutom syntes samtliga bilder i huvudkategorin. Svagheter med verktyget Verktyget var relativt logiskt uppbyggt, men gav ett något rörigt första intryck på grund av att det fanns många flikar och flera olika vägar till samma funktion (se bild 7). Det fanns till exempel tre olika sätt att redigera ett inlägg och dubbelt så många vägar dit. Det krävdes dock bara ett fåtal klick från startsida till att ha uppdaterat ett inlägg via den snabbaste vägen. 19