Kampfly kan gi norsk komposittmiljø et kjempeløft sid 5. Vår väg till sluten tillverkningsteknik. Hej alla glada komposter i sommarvärmen!

Transkript

1 Informasjonsbladet sammenstilles av komposittorganisasjonene i Sverige, Danmark og Norge. Hej alla glada komposter i sommarvärmen! I den förra ledaren efterfrågades önskemål från medlemsföretag om vad kompositavdelningen skall stå för och vilka frågor som vi skall driva för att maximera nyttan för våra medlemmar. Skall vi vara ärliga så frågar vi ännu?? Vi är nu en helt ny styrelse i Sverige och kan inte bara köra på i de gamla rävarnas fotspår, om inte annat av prestigeskäl. Inom kompositbranschen är vi genomgående SME i norden men har tyvärr klart begränsat med samarbete. Som relativt små företag har vi begränsade resurser för tex utveckling och marknadsföring. Vi vill härmed slå ett slag för att hitta former för samarbete, dra fördel av varandra och minimera de mindre företagens begränsningar. Kan vi (kompositavdelningen) bidra till att hitta mötesplatser/forum för samarbete? En jobbpool för personer kvalificerade inom kompositer? Gemensam marknadsföring för export genom mässor, exportorgan och internet? Gemensamma upphandlingar? Teknikforum? Listan kan göras mycket lång men ni som medlemsföretag måste naturligtvis ha ett intresse och vara öppna för samarbete och delge varandra av erfarenheter och era verksamheter. Jag har de senaste åren sett många komposittillverkare i skandinavien gå från garagebaserad Åsa-Nisse produktion till sofistikerad tillverkning byggd på automatisering med hög effektivitet. En faktor som jag bedömer är livsviktig och nödvändig för att kompositer på allvar skall kunna konkurrera ut stål, aluminium etc. i fler applikationer. Om vi lyckas hela vägen med denna industrialisering tror jag på allvar att vi kan ha ett eller ett par storföretag inom kompositproduktion om 10 år. Även inom detta område tror jag på samarbete för att lyfta hela branschen och därmed gagna alla. Det finns mycket på detta område att belysa och många infallsvinklar. Som ett första steg från oss på kompositavdelningen har vi anmält intresse att medverka i ett EU-projekt om automatiserad tillverkning av kompositer. Genom vår medverkan ämnar vi förmedla resultat till alla våra medlemmar i olika forum i framtiden. Förutom intressanta artiklar bidrar vi i detta forum med ett kalendarium för mässor/händelser vi har kännedom om som berör branschen. Hör av er till oss med synpunkter om vad vi kan göra för Er! Mikael Kemi / Styrelsen Svenska Kompositavdelningen Vår väg till sluten tillverkningsteknik PTC AB startades 1965 och vi har i och med det en lång erfarenhet av vad det innebär att vara en komposittillverkare. Under den större delen av företagets historia så har sprutning av polyester och glasfiber varit den dominerande tillverkningstekniken köptes den första polyestersprutan. Vår produktion har till största delen bestått av större tankar för många olika ändamål. Tekniken har varit bra för dessa produkter, formarna relativt billiga och metoden relativt enkel att lära sig. För att komma ifrån den inte alltid så rena arbetsmiljön, klara utsläppsgränser och framförallt för att kunna tillverka produkter med högre och jämnare kvalitet, så sökte vi efter nya sätt att tillverka kompositprodukter. Under andra halvan av 90-talet deltog vi i ett projekt där vi bland annat arbetade med den slutna tekniken, Verktygslåda tillverkad med vakuuminjicering. forts. sid 2 Kampfly kan gi norsk komposittmiljø et kjempeløft sid 5 1

2 forts. från sid 1 vakuuminjicering. Denna teknik upplevde vi som väldigt bra och vi bestämde oss för att till en av våra kunder ta fram en befintlig produkt (rektangulär tank på 2m 3 ) med vakuuminjicering. Vad vi såg innan vi startade var att framförallt glasfiberarmeringen skulle bli väsentligt dyrare. Vi befarade även att arbetstiden för varje produkt skulle bli längre. De positiva förhoppningarna vi hade var en väsentlig höjning av kvalitén, med en slät och snygg gelcoaterad utsida, en jämn godstjocklek, inga luftporer, mindre spill samt en dramatisk förbättring av arbetsmiljön. De positiva förhoppningarna infriades, men som en extra bonus, kunde vi efter att vi börjat serieproducera tanken även se att arbetstiden blev kortare och att det minskade spillet gjorde att totalkostnaden för att ta fram tanken inte ökade. Nu, snart sju år efter att vi började serieproducera tanken kan vi konstatera att detta var en väldigt lyckad satsning. Idag har vi en ny produktionshall på 1100 m 2 där vi tillverkar ca 40 olika produkter med vakuuminjiceringstek- nik. Vi har många nya produkter som inte vore aktuella för oss om vi fortsatt med våra gamla tillverkningstekniker. En sak som blivit dyrare än tidigare är formkostnaderna. Detta innebär att enstyckstillverkning blir svårt att klara med vakuuminjicering, men när man börjar tillverka över hundra enheter per år så är detta många gånger en bra tillverkningsteknik. För att trimma produkterna och för att bygga pluggar/formar har vi installerat en 5-axlig CNCfräs. Vakuuminjicerade produkter ser ut likadant varje gång, vilket gör det enkelt att med fräsen trimma kanter, ta upp hål, markera för inlägg m.m. Andra fördelar med vakuuminjicering förutom de som tidigare nämnts är bl.a. Lägre förbrukning av skyddspapper på golv, renare arbetskläder som dessutom håller mycket längre, renare golv och väggar, positivare arbetsklimat. Fördelen med att man vet exakt hur mycket material man har i varje färdig produkt utan att behöva väga varje gång, gör ju att kostnadskalkylerna blir säkrare och planeringen av materialinköp blir enklare. Att sedan kunden får exakt likadana produkter varje gång gör ju även honom/henne glad. Roger Lundström, roger.lundstrom@ptc.nu Fler exempel på produkter vi tillverkar med vakuuminjicering. Sugsil. Luckor. 2 Fotsack.

3 Var finns intresset!? Den årliga kompositmässan i Paris slog även i år rekord i både antal besökare och utställare. Efter tre dagar hade man räknat in besökare varav 65 % internationella och 35 % franska. Antalet utställare var ca st och av dem var 70 % internationella och 30 % franska. Antalet utställare från Norden var dock lägre än tidigare år. Vad tyder detta på? Halkar vi efter här uppe i norr eller är mässan överflödig? Är vi inte intresserade av vad som händer inom vårt område i andra länder eller har vi inte råd och tid att sätta av för ett besök alternativt ställa ut? Påverkas kompositindustrin av REACH? EU:s nya kemikalieförordning, REACH, träder i kraft den 1 juni i år. De nya reglerna börjar gälla stegvis, reglerna om information i distributionskedjan ska tilllämpas från och med den 1 juni i år men först ett år därefter (dvs 1 juni 2008) börjar reglerna om registrering och tillstånd att gälla. Reglerna om begränsningar börjar gälla den 1 juni Förregistrering av ämnen och beredningar ska ske senast 31 december Är ingen förregistrering gjord detta datum innebär det att ämnet eller beredningen inte får säljas på den Europeiska marknaden och en fullständig registrering måste till för att få sälja ämnet eller beredningen på marknaden igen. REACH påverkar i högsta grad en komposittillverkare oavsett storlek och grundförutsättningen är dialogen mellan leverantörer, distributörer och tillverkare (användare). 1. Det första ni måste upprätta är en kemikalieförteckning för att ta reda på vilka kemikalier företaget använder. 2. När dessa är identifierade så ska leverantörerna identifieras och kontaktas för att ta reda på om de ämnar registrera de kemikalier ni köper och till de användningsområden ni använder dem till. 3. Om leverantörerna inte tänker registrera kemikalierna eller era användningsområden så måste ni antingen registrera själva, hitta ny leverantör som ämnar registrera, försöka ersätta kemikalien med någon som kommer att registreras eller alternativt sluta tillverka komponenten. 4. Importerar ni råvaror från länder utanför EU/EES så betraktas ni som importör och måste då själva registrera de kemikalier ni för in förutsatt att ni för in mer än 1 ton/år. Ämnen som är klassade som cancerogena, mutagena och/eller reproduktionstoxiska, persistenta, bioaccumulerbara eller toxiska måste dock registreras även om de förs in i mindre volymer än 1 ton/år. 5. Ni måste också förse tillverkaren, importören eller distributören med exponeringsdata för respektive kemikalie. De krav som kommer att ställas på nedströms användare (tillverkare av varor) är: 1. Exponeringsförhållanden och skyddsåtgärder måste uppges till leverantörerna så att de kan göra riskbedömningar för aktuella användningsområden. Om ett SDB (säkerhetsdatablad) inte täcker aktuell användning och exponeringsscenario eller om ämnets användning vill hållas konfidentiell så måste användaren själv revidera och anmäla ämnet (om förbrukningen är mer än 1 ton per år). 2. Om det behövs tillstånd (ämnen med särskilt farliga egenskaper) så måste användaren själv se till att det finns tillstånd för användningsområdet. 3. Råden i SDB blir bindande. Användarna måste sätta sig in i riskerna och följa det som står i SDB från leverantörerna och det är användarens skyldighet att se till att alla SDB och kemikaliesäkerhetsrapporter finns tillgängliga och uppdaterade för de som kan tänkas bli exponerade för ämnet. Det är alltså rätt mycket som måste fram i dialog mellan tillverkare, distributörer och leverantörer och detta arbete kan inte skjutas på någon längre tid utan måste påbörjas omgående! 3

4 SICOMP svensk resurs för kompositutveckling Många i komposit-sverige känner förstås till SICOMP men långt ifrån alla. Under de 18 år vi funnits sedan starten 1989 har vi haft möjligheten att arbeta med ett flertal i branschen, dock har det också tillkommit både företag och anställda som vi inte hunnit lära känna. I denna artikel ska vi kort berätta lite om vår verksamhet. SICOMP är en forskningsorganisation med inriktning på polymera fiberkompositer. Vi är idag 26 anställda och omsätter ca 23 MSEK. Huvudkontoret ligger i Piteå men vi har också fem personer anställda på vårt Mölndalskontor. Sedan 2005 tillhör vi Swerea tillsammans med våra systerföretag IVF, IFP Research, Swecast, Mefos och Kimab. Verksamheten är inriktad på forskning, uppdrag och utbildning. Grovt indelat arbetar vi med: - Design och beräkning - Processutveckling - Produktutveckling och prototyptillverkning - Provning Vilka resurser har vi då? Personalen förstås, med specialkompetens inom de ovan angivna områdena. Sedan har vi ett processlab på 1000 kvm med fullskalig utrustning för slutna metoder, fiberlindning, extrudering och formpressning samt maskiner för mekanisk och kemisk provning. Forskningsbiten är den dominerande verksamheten där vi deltar i ett stort antal nationella projekt och EUprojekt. Huvuddelen handlar om naturfiberkompositer, nanomaterial samt flyginriktade projekt. Ett exempel inom flyg är projektet CESAR där vi ska utveckla en takstruktur till det tjeckiska flygplanet Evektor, ett litet femsitsigt passagerarplan. I Sverige arbetar vi tillsammans med Saab Aerostructures och Volvo Aero inom bl.a. processutveckling. På forskningsfronten är nanokompositer ett relativt nytt och hett område. Genom att blanda in partiklar av nanostorlek, exempelvis kolnanorör, i kompositen kan egenskaper som hållfasthet och brandtålighet förbättras. Kolnanorören har en diameter i storleksordningen 10 nm, dvs. en tusendel av en traditionell kol- eller glasfiberdiameter. Inom något år kan vi säkert förvänta oss att kommersiella produkter kommer ut på marknaden. Uppdragsverksamheten är ett mycket viktigt område för SICOMP. Typen av uppdrag varierar kraftigt, från enklare provning till omfattande produktutveckling som 4

5 inkluderar alla utvecklingssteg. Under lång tid har vi arbetat med slutna tillverkningsmetoder. Med Utternbåtar arbetar vi med implementering av vakuuminjicering i deras produktion. Det första skrovet injicerades för drygt 2 år sedan och nu injiceras nästan 30% av alla deras skrov. Många av våra uppdrag utförs under sekretess vilket gör att vi dessvärre inte kan berätta om alla intressanta projekt vi arbetar med. Sedan starten av SICOMP anordnar vi varje år en internationell konferens med temat Manufacturing and Design of Composites. Årets konferens ägde rum i Linköping med ett kombinerat studiebesök på Saab Aerostructures. Var vi håller till nästa år är ännu oskrivet så det får vi återkomma till under våren En liten avslutande uppmaning. Kontakta oss gärna om det mesta som rör kompositmaterial. Vi finns som en svensk resurs för kompositutveckling, vare sig det gäller att få hjälp, tips eller idéer om forskningsprojekt. Mer info om SICOMP hittar ni på Nye kampfly kan gi norsk komposittmiljø et kjempeløft Innkjøp av nye kampfly kan gi komposittmiljøet i Norge et stort løft. Kongsberg Defence and Aerospace vil bygge en ny komposittfabrikk hvis de får leveranser til Joint Strike Fighter. Innovasjon Norge vil etablere et kompetansesenter for kompositter i tilknytning til flykjøpet. Forsvarsdepartementet vurderer for tiden de tre kampflyene Joint Strike Fighter (JSF) fra Lockheed Martin, Eurofighter Typhoon fra EADS og JAS Gripen fra SAAB. Valget står ikke bare mellom tre ulike fly, men også mellom svært ulike former for industrisamarbeid. Mens Gripen og Eurofighter tilbyr 100 prosent gjenkjøp, åpner Lockheed Martin for at norske bedrifter skal kunne delta i konkurranser om kontrakter. Gevinsten fra JSF er mer usikker enn for de to andre, men volumet på leveranser til JSF blir langt høyere enn for de europeiske flyene. Avgjøres i 2008 Gripen og Eurofighter er i bruk flere lands luftforsvar. JSF er derimot fortsatt under utvikling og har så vidt begynt testflygingen. JSF trenger kompositter ikke bare til flykropp, vinger og ror, men også til deler av motoren. Kongsberg Defence and Aerospace og Hexagon har allerede kvalifisert seg som tilbydere til JSF-programmet, og har inngått en stor rammeavtale med amerikanerne. For halvannet år siden sto kampflysaken i stampe. Den forrige regjeringen ble beskyldt for å binde seg for mye til JSF uten å kreve nok tilbake. De rødgrønne har valgt en annen strategi og behandler JSF, Eurofighter og Gripen som tre likeverdige alternativer. Kongsberg må utvide Kongsberg Defence and Aerospace (KDA) har levert noen deler i kompositt til Eurofighter, såkalte rudders eller haleror og flaperons. Vi har hatt noen mindre prosjekter til Eurofighter som ble avsluttet i fjor, opplyser markedssjef Tore Sannes i KDA til Plastforum. Selskapet er i kontakt med alle de tre flyprogrammene som er aktuelle for Norge, men har i skrivende stund ikke i inngått noen kontrakter med dem. forts. sid 6 5

6 forts. från sid 5 Vi er i sluttforhandlinger med JSF. Hvis vi får kontrakt med dem, blir komposittfabrikken vår på Kongsberg for liten. Vi må da bygge en ny fabrikk som vil være flyuavhengig, og så vil vi gjøre tilpasninger for leveranser til fly. Hvor fabrikken skal bygges, vet ikke jeg, men trolig vil det bli enten på Notodden eller Kongsberg, sier Sannes (Avtalen mellom JSF og KDA er nå et faktum, red.anm). Har KDA noen favoritt blant de tre kandidatflyene? Nei, vi behandler alle tre likt. Det viktige er at Norge velger et kampfly, og at vi prøver å få en god industriavtale. Jeg tror Kongsberg skal få en fornuftig pakke, og det er det vi jobber mot, sier Tore Sannes. Hexagon på banen Hexagon Composites har kvalifisert seg for å delta i konkurranser om leveranse til JSF. Hvis Norge lander på JSF, er vi i en god posisjon. Vårt datterselskap i USA, Lincoln Composites, er gjennom en avtale med Lockheed Martin blinket ut som kvalifisert underleverandør. Bakgrunnen er Lincolns kompetanse på dropptanker, opplyser finansdirektør Dag Olav Tennfjord i Hexagon Composites ASA. Datterselskapet har lang erfaring i å utvikle avanserte trykkbeholdere, både for militære og sivile områder. Lincoln er markedsleder i USA på leveranse av CNG-tanker til nyttekjøretøyer. Hvordan vurderer du muligheten for å få oppdrag til JSF? Det er betydelig usikkerhet knyttet til om Norge vil delta i prosjektet, svarer Tennfjord. Han viser til at en del av argumentet for å utsette beslutningen om å gå videre med JSF, gjaldt handelspolitiske hensyn. Vi er opptatt av å få faste avtaler. Det er hyggelig at vi er kvalifisert, men vanskelig å tolke sannsynligheten for at vi får kontrakter, sier Tennfjord. Umoe Mandal tester motordel Umoe Mandal har kontakt med JSF gjennom en underleverandør til Lockheed Martin. Vi bygger marint, men nærmer oss fly. Kompositter til sivile fl y blir stadig mer aktuelt. Vårt oppdrag for JSF er å teste inntaksskovler til motoren, forteller utviklingssjef Nere Skomedal i Umoe Mandal. Skomedal, som også er styreleder i Norsk Komposittforbund, er mest opptatt av JSF fordi amerikanernes ennå uferdige kampfly kommer til å inneholde mer kompositter enn de to andre flytypene. Jeg er en betinget optimist. Hvis Norge bestemmer seg for å kjøpe JSF, ser jeg store muligheter for komposittbedriftene. Hvis Eurofighter eller Gripen blir valgt, blir det mer indirekte gjenkjøp, sier Nere Skomedal. Også for de mindre Daglig leder Paal Fischenich i Norsk Komposittforbund mener innkjøp av kampfly kan gi positive virkninger for alle medlemsbedriftene, ikke bare de store. Det viktige er å styrke komposittmiljøet i Norge. Leveranser til kampflyene vil gjøre at vi får en del klynger, men vi må vokte oss for at bare de store bedriftene får kontrakter, sier Fischenich. Kan norske komposittbedrifter hevde seg i konkurransen om kontrakter med Lockheed Martin? Ja, de har absolutt muligheter for det. Men vi må huske på at det amerikanske miljøet er spesielt. Det er små muligheter for å slippe til på områder der de selv kan levere. Vi kan imidlertid eksportere kompetanse. Det viktigste er at vi synliggjør vår kompetanse og at lokomotivene er flinke til å bruke norske underleverandører, sier Paal Fischenich. Vil ha kompetansesenter Innovasjon Norge vil opprette et kompetansesenter for kompositter som skal motta kompositt-teknologi fra leverandørene av de nye kampfl yene. Kompetansesenteret skal videreutvikle og formidle kompositt-teknologi til norske industri. Sammen med Nærings- og handelsdepartementet og Forsvarsdepartementet har Innovasjon Norge laget en forstudie om et slikt senter. Dersom dette senteret blir realisert, vil det få betydning også for andre enn dem som deltar i kampfl yprogrammet. Senteret skal stille teknologi til disposisjon for norske bedrifter i forbindelse med produktutvikling og oppdrag for krevende kunder, opplyste seniorrådgiver Leif-Helge Salomonsen i Innovasjon Norge på en konferanse i desember Videre skal senteret bidra med teknologi og kunnskap til prosjekter knyttet til industrielle og offentlige forsknings- og utviklingskontrakter (IFU og OFU) Sigurd Aarvig/ Plastforum Jas 39 Gripen fra SAAB. 6

7 Svensk-norsk kompetanseprosjekt for komposittindustrien Prosjektet skal utvikle relevant undervis ningsmateriell for komposittindustrien i Sverige og Norge. Kravspesifikasjoner er al lerede laget av våre bransjeorganisasjoner i samarbeid med PolyInvent AB i Sverige. Målet for prosjektet er å videreutvikle våre interaktive opplæringsprogrammer til også å omfatte komposittekniker/-ingeniør. En slik utdannelse vil ytterligere styrke svenske og norske komposittbedrifters konkur ranseevne i et tøffere markeder. Også dette prosjektet vil være viktig for å styrke det nordiske komposittnettverket. En ønsket komposittutdannelse på et akademisk nivå er også i erkjennelsen av at vår bransje er liten og noe spesiell i forhold til bl.a. den øvrige plastindustrien. Et eget fagopplegg, som på sikt også kan tilbys på universitets- og høgskolenivå, vil derfor gi mulighet for en spissing av fagkunnskapene mot den kompetanse vår bransje etterspør. Vi vil i fremtiden være enda mer avhengige av en spesialisering mot høyteknologiske og avanserte produkter. Enkle produkter vil i økende grad bli produsert i lavkostland. Vi må derfor satse på bruk av kompetanse, kreativitet, teknologi og design i vår produktutvikling. Kostnadsrammen for dette prosjektet er på SEK 2,6 mill. Norsk-Svensk industrifond har bevilget ,- til prosjektet. Videre er det bevilget til sammen ,- fra fire svenske kom muner, ,- fra den svenske bransjeforeningen og ,- fra NKFs prosjektfond. De resterende midler utgjøres av egeninnsats fra komposittindustrien i Sverige og Norge. Prosjektstart var 15. februar 2007 og prosjekttiden er satt til 18 måneder. Prosjektleder vil være Paal Fischenich fra NKF i samarbeide med Millie Ericsson fra den svenske komposittbransjen. Nordisk web-portal for kompositter er nå under konstruksjon Prosjektets målsetting er å etablere og utvikle drift av en nordisk web-portal på internasjonalt nivå for komposittmateria ler og komposittbedrifter. Portalen skal: promotere økt bruk av kompositt materialer på viktige anvendelses områder fremme nordisk komposittindustri som internasjonalt anerkjente leverandører være et instrument for å distribuere konsentrert og bearbeidet informasjon til nordiske komposittbedrifter på ut valgte områder Nordisk Innovations Center har uttalt at de finner kompositt bransjen som viktig for Norden. Det er mange små og mellomstore bedrifter innen bransjen som viser høy grad av innovasjon i sitt dag lige utviklingsarbeid. Det er derfor viktige å få en felles nordisk web-portal for et allerede velfungerende nettverk. Dette allerede eksisterende nettverket vil være en garantist for videre drift av por talen også etter at prosjektet er avsluttet. Prosjektledelsen vil ligge hos SINTEF v/reidar Stokke. Han vil bli assistert av Paal Fiscenich fra NKF. Prosjektets totale kostnadsramme er NOK ,-. Av dette bidrar Nordisk Innovations Center med ,- og kompositt forbundene i Sverige, Danmark og Norge med til sammen ,-. Resten av budsjettet dekkes inn via egen innsats. Prosjektet startet 15. januar i år og skal være sluttført sommeren I arbeidet vi har foran oss er det svært viktig at komposittindustrien selv bidrar med ideer, innhold og kunnskap. På den måten får vi en velfungerende portal som profilerer våre produkter, teknologi og design på en fortreffelig måte. Prosjektet vil være et viktig verktøy for å skape ny vekst innen bransjen med spesielt fokus på nye markeds segmenter. 7

8 Kalendarium Kompositavdelningens höstkonferens, Jönköping, Elmia Årsmöte Kompositavdelningen start kl 12:45. Jönköping, Elmia (17-19) Composites & Polycon Tampa, FL, USA (6-8) Composites Europe Neue Messe Stutt-gart/ New Stuttgart Trade Fair (12-14) International and INCCOM-6 Conference on Future Trends in Composite Materials and Processing. Kanpur, India (12-14) APFIS - Asia-Pacific Conference on FRP in Structures Hong Kong, China (7-9) India Composites Mumbai, India (12-13) SAMPE Asia Thailand (20-21) Arquimacon 08. Valencia, Spain. arquimacom@aimplas.es (21-22) Automated Composites III. Amsterdam, The Netherlands (1-3) JEC. Paris, Frankrike (2-5) ECCM13: 13th European Conference on Composite Materials. Stockholm, Sweden (8-10) Ninth International Conference on Flow Processes in Composite Materials. Montréal, Canada (23-25) Composites Europe. Essen, Tyskland (15-17) Composites Anaheim, California, USA (22-24) JEC Composites Asia Singapore. Asia.html ADRESSER Norsk Komposittforbund (NKF) Leder Kasserer/Nestleder Nere Skomedal Morten Johannesen Kjetil Groa Umoe Mandal AS Vestfold Plastindustri AS Hydro Produksjonspartner Tlf: Tlf: Tlf: nere.skomedal@umoe.no morten@vpi.no kjetil.groa@hydro.com Styremedlemmer Sekretariat Reidar Stokke Helge Rasmussen Paal Fischenich SINTEF Bokn Plast AS Norsk Komposittforbund Tlf: Tlf: Tlf: reidar.stokke@sintef.no hr@bokn-plast.no fischmt@online.no ADRESSER Styrelsen Svenska Kompositavdelningen Pedro Arnström Hasse Engblom Malin Thor Maciej Wysocki Glasfiberprodukter i Trehörningsjö AB Reichhold Sverige AB Norac Andos AB Sicomp AB tfn tfn tfn tfn pedro@glasfiberprodukter.com hasse.engblom@reichhold.com malin.thor@andos.se maciej.wysocki@sicomp.se ADRESSER Bestyrelsen, Kompositsektionen i Danmark Formand: Suppleanter: Eric S. Knudsen Thorkild Bach Peter Kjær Jan Aalykke Fiberline Composites A/S BACH Glasfiber A/S NEW-COAT A/S Reichhold Danmark A/S Tlf.: Tlf.: Tlf.: Tlf.: esk@fiberline.com tbc@bach-ci.dk new-coat@new-coat.dk jan.aalykke@reichhold.com Næstformand René Stauning Hans Gabelgaard Esben Wibholm DIAB ApS Jupiter Plast A/S Polysan A/S Tlf.: Tlf.: Tlf.: rene.stauning@dk.diabgroup.com hcg@jupiter-as.dk ewi@polysan.dk