SVERIGES NYDANINGSTID,

Transkript

1 SVERIGES NYDANINGSTID, FEÅN ÅE 1521 TILL ÅE OSKAR A L I N. MED 282 TRÄSNITT. STOCKHOLM, HJALMAR LINNSTBÖMS FÖRLAG

2 TREDJE DELENS INNEHÅLL: SVERIGES NYDANINGSTID (Gustaf I till oeh med Karl IX). INLEDNING. GUSTAF I ( ). Gustafs börd och ungdom. Hans fångenskap i Danmark och flykt derifrån. Gustafs förfäder. Vasaättens slägttafla. Ekaätteu. Gustafs ungdomstid. Vid Sten Stures hof. Gustaf förrädiskt förd till Danmark Fångenskap på Kalö. Flykt till Liibeck, september Återkomst till fäderneslandet, maj Stockholms blodbad, november 1520 s. 3. Gustaf i Dalarna Färden från Käfsnäs. Anders Persson på Bankhyttan. Ornäs. Barbro Stigsdotter. Flykten till Svärdsjö. Sven Elfsson i Isala.7 Gustaf i Rättvik och Mora. Vandringen mot Norge. Gustaf återkallad och korad till Sveriges rikes höfvidsman i januari 1521 s. 27. Befrielsekrigets början. Riksföréståndarralet i Vadstena Kristierns åtgärder för att trygga sitt välde i Sverige. Gustafs tåg till Kopparberget, fastlagstiden Underhandlingar med helsingar och gestrikar. Danskarne slagna vid Brunbäcks färja. Klippingar. Gustaf tågar mot Vesterås med man. Striderna i Vesterås och Upsala. Gustaf och erkebiskopen. Läby vad. Fästningarnas belägring. Didrik Slagheck och Gustaf Trolle. Stockholms belägring börjas, midsommarstideu Biskop Hans Brask. Götaland väljer Gustaf till riksföreståndare, i Vadstena augusti 1521 s. 35. Befrielsekrigets fortgång 1522, DGU ena fasta platsen efter den andra tillfaller Gustaf. Belägringshären kring hufvudstaden. Gustaf begär hjelp från Liibeck, början af Liibeck och Danzig understödja Sverige. Belägringsarbetena vid Stockholm. Konung Kristiern II och hansestädernn. Kristierns herskarplaner. Upproret i Danmark. Kristiem flyr från Danmark, april Svenskarne intaga Viken och Bleking s. 48. Konungavalet den 6 juni Befrielsekrigets slut. Riksdag i strengnäs Gustaf Eriksson väljes till Sveriges konung, den 6 juni., Liibecks och Danzigs privilegier. Stockholm öppnar sina portar för Gustaf, den 20 juni. Gustafs intåg i Sveriges hufvudstad, midsommarsaftonen Finland. Kyrkor och kloster skattas för betalande af skulden till Liibeck. Ställningen i Danmark. Detta rikes förhållande till Sverige.s. 54. Gotlandståget. Malmö recess Sören Norby. Berent von Mehlen. Möte i Jönköping mellan svenska och danska rådsherrar, juli Möte i Malmö mellan Sveriges och Danmarks konungar, i augusti. Malmö recess, den 1 september 1524 s. 62. Den inre styrelsen under de första åren af Gustafs regering. loid Gustafs personliga ingripande i styrelsen. Hans redogörelse för rikets utgifter. Eådsmöte i Söderköping, den 11 oktober Det underhaltiga myntet. Eiksdag i Vadstena, december 1523 januari Rådsmöte^i Jönköping, i juli och augusti, och möte i Vadstena, i oktober samma år. Kronans nnansiela ställning. Förläningsrätten. Utlandiugar i rådet s. 69. Reformationens begynnelser g[Til]ståndetjinoii: kyrkan via unionens upplösning. Hanä Brask. Biskop Peder Jakobsson (Sunnanväder) i Vesterås. Erkebiskop Johannes Magni. Striden med påfvemakten om de nyvalda biskoparnes bekräftelse. Martin Luther. Olaus Petri. Laurentius Andrese. Vederdöparne i Stockholm. Gustaf och den nya läran. Peder Galle. Det katolska presterskapets strid mot det»lutherska kätteriet». Olaus Petri'8 giftermål. Kyrkans beskattning. Gustaf och Hans Brosk s Första dalupproret. Kristiern II:s restaurationsplaner Dalupprorets orsaker. Sören Norby och Kristina Gyllenstjerna. Peder kanslers och mäster Knuts stämplingar. Dalkarlarnes bref til] Gustaf, den 1 maj Krigshändelserna i Skåne och Bleking. Kalmar slott förloras genom Berent von MehJens förräderi. Atertages af Gustaf med stormande hand i juli Gustaf i-dalarna: första.dalupprorets slut, oktober Nils Sture s. 91.

3 6 TREDJE DELENS INNEHÅLL. Reformationens fortgång Det katolska presterskapet och frågan om Bibelns öfversiittande. Nya testamentet öfversatt Konung Gustafs bref till helsingarne, den 26 maj Gustafs»b>u'språk» med allmogen på Upsala högar, maj Indragningen af Gripsholms kloster. Verldsliga friilsets privilegier. Prelaterne Johannes Magni och Hans Brask.»Ransakniiig» om den nya läran. Kyrkan måste ytterligare bidraga till betalningen af rikets skuld. Domen öfver mäster Knnt och Peder kansler s. 99. Yttre förhållanden Skulden till Liibeck. Mötet i Lubeck, juni 1525, kommer ej till stånd. Gotland och Bornholm i Liibecks våld. Konung Gustafs missnöje med Danmark. Åtgärder för betalning af Liibecks fordran. Traktat med Holland. Sören Norbys nya försök att förhjelpa Kristiern till nordens riken. Bleking eröfradt af danskarne. Norbys flotta slagen, augusti 1C2P. Freden med Ryssland bekräftad, september samma år. Norbys sista öden och död (1530) s Andra dalupproret. 1527, Anledningar till missnöje. Daljunkaren. Daljunkaren vinner anhängare i de nordliga dalsocknarna. Dalkarlarnes klagopnnkter. Gustafs»burspråk» med nplandsallmopen vid Gamla Upsala. Dalkarlarnes sändebud hos konungen i Vesterås, juni Daljunkaren i Xar^e. Gustaf krönes i Upsala, januari 152S. Hans räfst med dalallmoiceu vid Tu na, den 2(5 februari. Daljunkarens flykt och död i Rostock samma år s Yesterås riksdag Örebro kyrkomöte Förhållandena i Europa jyusmnma för reformationen. Reformationens framgång i Tyskland och Danmark. Riksdagens»aiuiiiunsiitfmm;. Biskoparnes hemliga protest. Konungens»framsättningar» till ständerna. Ture.lönasons och biskop Brasks svar. Gustaf afsäger sig kronan. Ständernas öfverlu^nliunr. -- 1'eder Galle och Olaus Petri. Konungen återtager regeringen. Vesterås rocesh. Yesfrras ordinantia. Början till riksdagsbeslutets verkställande. Biskop Brasks flykt UL-II viilnri: nilen. Konungens kröning i Upsala, jan Örebro kyrkomöte, febr s Oroligheterna i Småland och Testergötland Riksdagen i fe i 1'i'IlgllStS lo^j. Hofmästaren Ture Jönsson. Biskop Magnus Haraldsson. Upprorets 'ifri,::i H'I1:II É I\ - - Dess anledning och syfte. Östgötalagman Holger Karlsson (Gera). Mötet IL '.HI-;'-;! u'u, den 20 april Konung Gustafs bref till landsorterna. Underhandlingar.ne<l ile upproriske. Riksdag i Strengnäs, i juni De anklagade upprorsledarnes dom. fctiurns recesä»tadfäst. Domprost Göran Turessons upprorsförsök s Skulden till Liibeck. Klockupproret Möte i Varberg mellan om- 'iiul för ilu tre nordiska rikena, juli aug Uppgörelsen med Liibeck Klock-,kalit ii. -- Klockupprorets början. Dalallmogen utfärdar kallelse till riksdag i Arboga. Konun-.vuy-!iu>j)ruk på en af Upsala högar med allmogen, eriksmässan Klockupprorets slut. Svm. \ kyrkohandbok (1529) och mässordning (1531). Ny kyrkoordning (1529). Nya biskopar. Gustafs förmälning med Katarina af Sachsen-Lauenburg, den 24 september 1531 s Kristiern II:s sista restaurationsförsök. 1581, Kristierns förhåiinudi- till kejsar Karl V. Kristiern afseglar från Holland med skepp och uan. Ställningen i Norge. Kristiern hyllas af norska rådet som konung. Hans infall i Viken, januari Akershus undsättning af en dansk-liibsk eskader. Fördraget mellan Kristiern och de danska befälhafvarne, den 1 juli Kristierns fångenskap på Sönderborg (och död på Kallundborg 1559). Konung Gustafs räfst med dalkarlarne, februari 1533 s ÖTefvefejdeil Återblick på Sveriges ställning till Liibeck. Liibeck vid nyare tidens början. Omhvälfningar inom staden. Konung Frederiks död, den 10 april Herredag i Kjöbenhavn, i juni. Prins Kristian samtidigt hertig i Slesvig och Holstein. Brytningen mellan Liibeck och Sverige. Liibecks omhvälfningsplaner inom norden. Kristofer af Oldenburg infaller i Danmark och hyllas i Kristiern II:s namn. Kristian III hyllas till konung af jutska adeln, aug Bondupproret i Jylland. Kriget i Danmarks ö>',ra delar. Al- Ijrecht al' Mecklenburg. Slagen vid Oxnebjerg och i Lilla Balt, sommarn Freden i Hamburg, den 14 febr Pfalzgrefve Friedrich, dansk kronpretendent. Riksdagen i Kjöbenhavn, okt. samma år. Fördrag mellan Sverige och Liibeck (1537 och 1546). Förnyad sextioärig fred mellan Sverige och Ryssland (1537) s Absolutistiska Styrelsegrundsatser. Konung Gustafs bref till allmogen, Utländingar i Gustafs tjenst. Konrad von Pyhy och Georg Norman. Reduktionens fort-.ing. Gustaf och det lutherska presterskapet. Brytning med de första reformatorerne. Konungens maktfullkomlighet öfver kyrkan. Hans»regeringsform» för Vestergötland, den 8 december Andra åtgärdei-, vitnande om hans uppfattning af sin makt som konung. Arfföreningen i Örebro 1540 s Yttre förhållanden Dackefejden. Fortfarande fara från Tyskland. Tvister med Danmark. Brömsebrotraktaten af den 15 sept Traktat mellan

4 TREDJE DELENS INNEHALL. 7 Sverige och Frankrike, i juli Dackefejdens orsaker. Dess utbrott, maj Gustaf Olssons (Stenbock) tåg mot Vexiö. Stillestånd med Dacke, juli Svante Stnre erbjuden att blifva småländingarnes höfvidsmau. Dackefejden3 fortsättning. Nytt stillestånd på ett år, i ok*. -- Konung Gustafs bref till allmogen i riket, den 30 dec Gustafs fiender i Tyskland lofva Dackc hjelp. Upproret utbryter å nyo, jan Möte i Örebro, den o 1!) jan. Tre härar inrycka på en gång i Småland. De upproriske slagna och skingrade vid Åsunden, i mars. Dacke skjuten på Rödeby skog i Bleking, juli eller aug Dackefejdens slut... s Yesterås riksdag Reformationsverket under de sista åren. Omslag i konungens styrelsesätt. Riksdag i Vesterås, jan Vesterås arfförening, ilat. den 13 jan. samma år. Den nya kyrkan. Biskopsnamnets afskaffande. Stiftens delning. Fortsatt indragning af biskops- och kapitelgodscn. Reduktion af landtpresternes och sockenkyrkornas hemman. Fortsatt räfst med kyrkornas lösa egendom s Yttre förhållanden Fred mellan Danmark och kejsar Karl V, maj Kristiern II afstår alla anspråk på nordens riken, juli Riksdag i Strengnas, jan. 1Ö47. Fred mellan konung Gnstaf och kejsaren, i Bruxelles Sverige och Liibeck. Förhållandet till Danmark. Böljan till tvisten om»tre kronor». Ryssarnes härjande infall i t inland 1554 och Gustafs tåg till Finland, aug Svenskarnes misslyckade anfall på Xöteborg. Ryssarne belägra Viborg, jan Stillestånd med Ryssland, den 21 mars. Slutlig fred i Moskva, mars Förvecklingarna i Livland. Sveriges förhållande till England och Frankrike s K o n u n g GllStaf SåSOm r e g e n t Konung Gustaf målsman för statens idé. Gustafs personliga ingripande öfver allt. Kronans inkomster ökade och den finansiela förvaltningen ordnad. Formerna för den allmänna förvaltningen. Gustafs ställning till de kommunala myndigheterna. Hertigdömenas inrättande. Gustaf skapare af krigshär och flotta. Hans åtgärder för främjande af handeln och öfriga näringar. Hans ställning till den andliga odlineen s Honung Gustafs samtida, familjförhållanden ock personlighet. Konung Gustafs motståndare bland den gamla tidens män. Hans förnämsta medhjelpare vid reformationsverket och inom den inre styrelsen i allmänhet. Gustafs gemåler. Hans förhållande till Erik. Anledningarna till brytningen emellan dem. Riksdagen i Stockholm, juni Konungens afskedstal till ständerna. Hans död den 29 sept Gustafs personlighet a ISIK XIV (lo()0-15(;8) Uiksdagen i Arboga, april Arboga artiklar. Inrättningen af»konungens nämd». Tavernpenningarnas beviljande. Eriks kröning, juni Grefve- och friherrevärdigheternas inrättande. Frälseståndets ställning i allmänhet vid början af Eriks regering. Rustljeustordningcn 15C2. Säterifriheten. Åtgärder rörande dt under konung Gustafs tid indragna kyrkogodsen s Grundläggningen af Sveriges östersjövälde. Brytningen mellan konnffig Erik OCh Iiert% Johan (1583). Förhållandena i Livland. Förvecklingar med Pnlen. ' Hertig Johans giftermål med Katarina (Jagellonika), den 4 okt Johan anklagad för landsförräderi, den 23 april Domen öfver Johan. Hertig Johan tagen till fånge i Åbo och jemte gemål förd till Gripsholm, aug. 1C63 s Nordiska sjuårskriget, skedet De liviändska förhållandena nytt tvistefrö med Danmark. Eriks frieri till Elizabeth,, Mary Stuart och Christine af Hessen. Svenska sändebuden till Hessen qvarhållas i Kjöbenbavn. Jakob Bagge och sjöstrideu vid Bornliulm, den 30 maj Danmark och Liibeck förklara Sverige krig. Elfsborg tages af danskarne, den 4 sept. Fälttåget i Norge Sjökriget under Bagge och Klas Kristersson (Horn) Kriget i Livland Kriget 1565: Horns segrar till sjös. Varberg eröfras af svenskarne, den 15 sept. Slaget vid Axtorna, den 20 okt. Horns segrar Horns död. Vinterfälttåget mot Norge Nederlaget vid Runafer, den 3 febr Eriks underhandlingar med Ryssland 1566 och 1567 s. 2G3. Sturemorden Konung Erik som regent. Hans onda lidelser. -- Göran Pers- 3«u. - - Orsaker till brytningen mellan Erik och högadeln. Svante Sture och hans söner. Nils Stures skymniga intåg i Stockholm, juni Eriks plan på giftermål med Karin Månsdotter. Rättegången på Svartsjö. Riksdagen i Upsala, maj Mordgerningarna den 24 maj. Eriks försoningsförsök. Domen öfver Göran Persson. Eriks förlikning med hertig Johan. Hertig Johan och rådet lofva att erkänna Karin Månsdotter som drottning... s Konung ErikS afsättning Kriget med Danmark hösten 1567 och vintern Göran Persson åter vid makten. Konungens bröllop med Karin Mansdotter, den 4 juli

5 ö TREDJE DELENS INNEHALL Hans öppna bref till rikets inbyggare, den 8 juli. Hertigarne Johans och Karls uppror. Göran Perssons slut. Konung Eriks afsättning s B r i k S f å n g e n s k a p OCh d ö d. Erik på Stockholms slott Per Larssons sammansvärjning. Erik i Finland , på.gripsholm , på Vesterås Charles de Mornays sammansvärjning. Erik på Örbyhus Maurits Rasmussons sammansvärjning. Biskoparnes betänkande 1569 rörande Eriks aflifvande. Johans fullmakter rörande denna sak. Dödsdomen öfver Erik Eriks död, den 26 febr Hans makas och barns öden ; s JOHAN III ( ). Johans tillträde till regeringen. De adliga privilegierna af år 15u9. Hertig Karls undanträngande. Riksdag i Stockholm, jan Hertig Karls, rådets och ständernas trohetsförsäkringar. De adliga privilegierna af den 8 juli 1569: bestämmelserna om rusttjensten; om rätten till de kungliga sakörena; om frälsebönderne och extra ordinarie gärder; om frihetsmilen. Grefskapens friheter. Friherreskapen och deras friheter. Johans konungaed s Nordiska sjuårskrigets sista tid ( ) Kriget med Ryssland till Fördraget i Roskilde, den 18 nov Varberg, eröfradt af danskarne, den 13 nov. [icke 4 dee.] Fred med Danmark i Stettin den 13 dec Svensk beskickning til) Ryssland, sommarn Hertig Magnus konung af Livland Krigshändelserna i Estland och Livland Förbund mellan Sverige och Polen Pontus de la Gardies eröfringar 1580, Stillestånd mellan Ryssland och Polen, jan. 1582, och mellan Sverige och Ryssland, den 5 aug s Liturgien. Katolska reaktionens begynnelser..obestämdheten inom svenska kyrkan vid början af Johan III:s regering. Kyrkoordningen Johan III:s planer till förändringar inom den svenska kyrkan. Kyrkomöte i Stockholm, juni Ny ordinantia 1575.»Röda boken» Riksdag i Stockholm, den 11 febr De katolska reaktionsförsöken i Sverige s Konung Johan OCh hertig Karl. Den fångne Erik en anledning till misshällighet mellan bröderne. Andra orsaker till missämjan. Den liturgiska striden. Karl medelpunkten för motståndet mot liturgien års stadga. Johans giftermål med Gunilla Bjelke, febr Förlikningen i Vadstena Betänkande af Strengnäs stifts presterskap om liturgien Konung Johans patent, den 12 febr Frågan om allmänt kyrkomöte till stridens biläggande s Förvaltningen OCh hushållningen. Sekreterarregementet. Oordningen i förvaltningen. Försök att skapa fasta former för centralstyrelsen. r Konungen och rådet. Johans slösaktighet. Extra beskattning. Myntförsämringarna. Adelns sjelfsvåld. Pest och hungersnöd s Polska konungavalet Mötet i Reval ouka kandidater tm polska tronen Sigismuuds val, den 9 (IS) augusti. Vadstena artiklar och Kalmar stadgar. Aristokratiens ställning till dess.is bestämmelser. Sigismunds kröning, den 17 (27) dec Johans plan till möte med sonen och afresa till Reval. Händelserna i Reval. Johan nödgas uppgifva sin plan att återföra Sigismund till Sverige s Försoningen med hertig Karl. Förföljelsen mot rådet. Återblick på Johans förhållande till stormännen. Rådsherrarnes förskrifning, nov Förlikningen mellan Johan och Karl, dec Johans svar på rådets föreställningar i Reval. Hans och Karls beskyllningar mot rådsherrarne. Riksdagen Arfföreningen, den 7 mars. Adliga privilegierna, den 2 maj Fortsatt förföljelse mot de anklagade. Ryska kriget Johans död, den 17 nov ". s SIGISMUND ( ). Upsala möte De katolska planerna rörande Sverige vid Johans död. Hertig Karl och rådet öfvertaga regeringen. Kyrkomöte sammankallas till Upsala. Mötets öfverläggningar och beslut. Beslutets undertecknande s SigiSmundS kröning Sigismunds ställning till den nya svenska regeringen före ankomsten till Sverige. Underhandlingarna rörande bekräftelsen af Upsala mötes beslut, i Polen, i Stockholm hösten 1593, i Upsala i febr Sigismunds kröning, den 19 febr Uppträdena i Stockholm, våren Underhandlingarna rörande privilegierna och regeringsormeii. Sigismunds afresa s. 382.

6 TEEDJE DELENS INNEHÅLL. 9 Söderköpings riksdag Föreningen mellan hertig Karl och rådet, den 2 sept Privilegierna för Upsala högskola, den 15 mars Freden i Teusin, den 18 maj Kallelsen till riksdagen i Söderköping, den 5 aug. Riksdagsbeslutet, den 22 okt s Brytningen mellan Karl och rådet. Arboga riksdag Verkställigheten af Söderköpings riksdags beslut. Klas FJemings uppträdande deremat närmaste anledningen till brytningen mellan Karl och rådet. Möte i Stockholm, okt Arboga riksdag sammankallas. Dess beslut. Beslutets verkställighet inom det egentliga Sverige s InbÖrdeS kriget Klubbekriget, nov febr Mötet i Stockholm, juli aug Karls tåg till Finland, aug. okt Riksdagen i Upsala, febr De katolska reaktionsplanerna. Mötet i Vadstena, juni 1598.»Korftåget», juli Sigismunds ankomst. Stångebro slag, den 25 sept Fördraget i Linköping, den 28 sept s SiglSmundS afsättning Sigismunds flykt, okt Herredagen i Jönköping, febr Hertig Karl utses till»rikets regerande arffurste». Kalmars intagande, maj Riksdagen i Stockholm, juli 1599: Sigismund afsättes. Karls tåg till Finland, aug. nov Blodsdomarna derstädes s KARL IX ( ). Linköpings riksdag Riksdagskallelsen, den 14 dec Karls uppfattning af rådsherrarnes planer. Rättegången, domen och afrättningen. Sigismunds ätt förklaras afsatt, och ständerna erbjuda kronan åt Karl. Yttre förhållanden s Kriget i Livland 1600, Narva erkänner Karls myndighet, okt Estland lika så, april Möte i Stockholm, juli Karl öfvergår till Estland, aug Hans eröfringar i Livlnnd. sept mars 1601, Fälttåget sommarn och hösten Karl i Finland, nov febr s Inre förhållanden. Riksdagarna 1C02 och Riksdagen i Stockholm, maj juni Nytt riksråd. Beslut om lagrevision och om formerna för den kungliga domsrätten. Riksdagen i Norrköping, febr. mars Karl böljar antaga konnnganamn. Arfföreningen af den 22 mars 1604.»Norrköpings beslutsgods» s Kriget i Livland Riksdagen Utskottsmötet Polackarnes framgångar 1602 och Stålarm slagen vid Weissenstein Riksdag i Stockholm, apri] juni Karl andra gången i Livland. Slaget vid Kirkholm, den 17 sept Ryska förhållanden. Karls rustningar. Möte i Örebro, mars april 1606 s Karls kröning Karl och svenska kyrkan. Lagarbetena. Kröningsriksdagen sammanträder i Upsala, febr Karl och kalvinismen. Kröningen, den 1~> mars. Möte i Örebro, jan. mars De båda förslagen till ny allmun lag. Riksdag i Stockholm, juli aug Kristofers landslag tryckt 1608, s Kriget i Livland Kriget med Ryssland A\eissensteins eröfring 1607, Pernaus förlust Svensk-ryska fördraget i Viborg, febr Jakob de ]a Gardie i Moskva Slaget vid Khitsjino, juni De la Gardie eröfrar Keksliolm och stora Novgorod Karls planer till ett allmänt antihabsburgskt förbund... s KHget med Danmark Tvistepunkterna ined Danmark: tre kronor gränsen i Finmarken handeln på Livland. Riksdag i Örebro, nov. dec Danmarks krigsförklaring, april Kalmaj' stad intages, maj Krister Some uppgifver Kalmar slott, ilen 3 aug. Gustaf Adolf återtager Borgholm, okt. Karls död, den 30 okt s Öfversigt af den inre utvecklingen under nydaningstiden. Styrelse OCll förvaltning. Konungamakten. Rådet. Riksdagen. Formerna lör förvaltningen och lagskipniugen. Krigsväsen, s Materiel Odling. Näringar. Myntväsen. Kommunikationer s. 465 Alldllg odling. Kyrkan. Undervisningen. Upsala högskola. Literatur. Konst s L e f n a d S S ä t t OCh Seder. Det moraliska tillståndet. Hvardagslif och gästabud. Ftr Brahes åsigter om adelsmannens uppfostran s. 482.