SYEBIGES HISTORIA ÅLDSTA TID TILL TARA DAGAK III. MED 2312 AFBILBNINGAR.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SYEBIGES HISTORIA ÅLDSTA TID TILL TARA DAGAK 1521 1611. III. MED 2312 AFBILBNINGAR."

Transkript

1 SYEBIGES HISTORIA FMN ÅLDSTA TID TILL TARA DAGAK MED 2312 AFBILBNINGAR. III

2 TREDJE DELENS INNEHÅLL: SVERIGES NYDANINGSTID (Gustaf I till och med Karl IX). INLEBNING. GUSTAF I ( ). Gustafs bord ocli ungdom. Hans fångenskap i Danmark och flykt derifl'ån. Gustafs forfader. Vasaattens sliigttafla. Ekaåtten. Gustafs ungdomstid. Vid Sten Stures hof. Gustaf forriidiskt fonl till Danmark Fångenskap på Kalo. Flykt till Liibeck, september Ålerkomst till fiiderneslandet, maj Stockholms blodbad, november 1520 s. 3. Gustaf i Dalariia Farden från RiifsnSs. Anders Persson på Kankhyttan. Ornås. Barbro Stigsdotter. Flykten till Sviirdsjo. Sven Elfssou i Isala. Gustaf i Biittvik ooh Mora. Vandringen mot Norge. Gustaf återkallad och korad till Sveriges rikes hofvidsman i januari 1521 s. 27. Befrielsekrigets borjan. Riksforestandarvalet i Yadstena Kristierns åtgiirder for att trygga sitt viilde i Sverige. Gustafs tåg till Kopparberget, fastlagstiden TJnderhandlingar med helsingar och gestrikar. Danskarne slagna vid Brunbueks fårja. Klippingiir. Gustaf tågar mot Vesterås med man. Striderna i Vesterås och Upsala, Gustaf och erkebiskopeu. Liiby vad. Fiistningariias beliigring. Didrik Slagheck och Gustaf Trolle. Stockholms beliigring borjas, midsommarstiden Biskop Hans Brask. Gotalaml valjer Gustaf till riksforeståndare, i Vadstena augusti s. 35. BefrielSekrigetS fortgållg 1522, Den ena fasta platsen efter den andru tillfaller Gustaf. BeKigringshuren kring hufvudstaden. Gustaf begår hjelp från Liibeck, borjan af Liibeck och Danzig understodja Sverige. Beliigriugsarbetena vid Stockholm. Konung Kristiern II och hansestaderna. Kristierns herskarplaner. Upproret i Danmark. Kristiern flyr från Danmark, april Svenskarne iutaga Viken och Bleking _ s. 48. Konungavalet den 6 juni Befrielsekrigets slut. Eiksdag i strengnås Gustaf Eriksson valjes till Sveriges konung. den G juni. Liibecks och Danzigs privilegier. - Stockbolm oppnar sina portar for Gustaf, den 20 juni. Gustafs intåg i Sveriges hufvudstad, midsommarsaftonen Finland. Kyrkor och kloster skattas for betalande af skulden till Liibeck. Stållningen i Danmark. Detta rikes forhållande till Sverige.. s. 54. Gotlandståget. MalniO 1'eceSS Soren Norby. Berent von Mehlen. Mote i Jonkoping mellan svenska och danska rådsherrar, juli Mote i Malmo mellan Sveriges och Danmarks konungar, i augusti. Malmo recess, den 1 september , s. 62. Den inre styrelsen under de forstå åren af Gustafs regering. loio 15*4. Gustafs personliga ingripande i styrelsen. Hans redogb'relse for rikets utgifter. ltådsmote i Soderkoping, den 11 oktober 152o. Det underhaltiga myntet. Riksdag i Vadstena, december 1523 januari Bådsmo'te i Jb'ukoping, i juli och augusti, och mote i Vadstena, i oktober sainma år. Kronans finansiela stallning. Forliiningsriitten. Utliindingar i rådet s. 60. Reformationens Ibegynnelser Tiiiståndet inom kyrkan vid unionens upplosning. Hans Brask. Biskop Peder Jakobsson (Sunnanviider) i Vesterås. Ærkebiskop Johannes Magni. Striden med påfvemakten om de nyvalda biskoparnes bekråftelse. Martin Luther. Olaus Petri. Laurentius Andreæ. Vederdoparne i Stockholm. Gustaf och den nya låran. Peder Galle. Det katolska presterskapets strid mot det >lutherska kiitteriet«. Olaus Petri's giftermål. Kyrkans beskattning. Gustaf och Hans Brask s. 74. Forstå dalupproret. Kristiern II:s restaurationsplaner Dalupprorets orsaker. Soren Norby och Kristina Gyllenstjerna. Peder kanslers och master Knuts ståmplingar. Dalkarlarnes bref till Gustaf, den 1 maj Krigshiindelserna i Skåne och Bleking. Kalmar slott forloras genom Berent von Mehlens forråderi. Atertages af Gustaf med stormaude band i juli Gustaf i Dalarna: forstå dalupprorets slut. oktober Nils Sture _. ; s. 91.

3 6 TREDJE DELENS INNEHÅLL. Reformationens fortgållg Det katolska presterskapet och frågau om Bibelns ofversiittande. Nya testamentet ofversatt Konung Gustafs bref till helsingarne, den 26 maj Gustafs >burspråk> med allmogen på Upsala hogar, maj Indragningen af Gripsholms kloster. Verldsliga friilsets privilegier. Prelaterne Johannes Magni och Hans Brask.»Ransakning> om den nya liiran. Kyrkan maste ytterligare bidraga till betalningen af rikets skuld. Domen ofver master Knut och Peder kansler s. 99. Yttre forhållanden Skulden till Liibeck. Motet i Liibeck, juni 1525, kommer ej till stand. Gotland och Bornholm i Liibecks våld. Konung Gustafs missnoje med Danmark. Atgårder for betalning af Liibecks fordran. Traktat med Holland. Soren Norbys nya forsok att forhjelpa Kristiern till nordens riken. Bleking erofradt af danskarne. Norbys flotta slagen, augusti Freden med llyssland bekriiftad, september samma år. Norbys sista oden och dod (1530) - s Andra dallipproret. 1527, Anledningar till missnoje. Daljunkaren. Daljunkaren vinner anhångare i de nordliga dalsocknarna. Dalkarlarnes klagopunkter. Gustafs»burspråk«med uplandsallmogen vid Gamla Upsala. Dalkarlarnes sandebud hos "konungen i Vesterås, juni Daljunkaren i Norge. Gustaf krones i Upsala, januari Hans riifst med dalallmogen vid Tuna, den 26 februari. Daljunkarens flykt och dod i Rostock samma år s Yesterås riksdag Orebro kyrkomote Forhåiiandena i Europa gynsamma tor reformationen. Reformationens framgång i Tyskland och Danmark. Riksdagens sammansåttning. Biskoparnes hemliga protest. Konungens?framsattningar» till stånderna. Ture Jonssons och biskop Brasks svar. Gustaf afsiiger sig krouan. Standeruas 6'fverlågguingar. Peder Galle och Olaus Petri. Koimngen återtager regeringen. Vesterås recess. Vesterås ordinantia. Borjan till riksdagsbeslutets verkstallande. Biskop Brasks flykt och vidare oden. Konungens kroning i Upsala, jan Orebro kyrkomote, febr s Oroliglieterna i Småland och Yestergotland Riksdagen i g 15*9. Hofmustaren Ture Jonsson. Biskop Magnus Haraldsson. Upprorets 6'friga ledare. Dess anledning och syfte. Ostgotalagman Holger Karlsson (Gera). Motet på Larfs hed, den 20 april Konung Gustafs bref till landsorterna. Underhandliugar med de upproriske. Riksdag i Strengniis, i juni De anklagade upprorsledarnes dom. Vesterås recess stadfiist. Domprost Goran Turessous upprorsforsbk s Skllldeil till Mbeck. KlOCklipprOret Mote i Varberg mellan ombud for de tre nordiska rikeaa, juli aug Uppgorelsen med Liibeck Klockskatten. Klockupprorets borjan. Dalallmogeu utfårdar kallelse till riksdag i Arboga. Konungens burspråk på en af Upsala hogar med allmogen. eriksmjissan Klockupprorets slut. Svensk kyrkohandbok (1529) och massordning (1531). Ny kyrkoorduing (1529). Nya biskopar. Gustafs fbrmiilning med Katarina af Sachsen-Lauenburg, den 24 september 1531 s Kristiern II:s sista restaurationsforsok. 1531, Kristierns forhåilande till kejsar Karl V. Kristiern afseglai från Holland med skepp och man. Stållningen i Norge. Kristiern hyllas af norska rådet som konung. Hans infall i Viken, januari Akershus undsåtttiing af en dansk-lubsk eskader. Fordraget mellan Kristiern och de danska befalhafvarne, den 1 juli Kristierns fångenskap på Sonderborg (och dod på Kallundborg 1559). Konung Gustafs riifst med dalkarlarne, februari 1533 s Grefvefejdfln Återblick på Sveriges stiillning till. Liibeck. Liibeck vid nyare tidens borjan. Omhviilfningar inom staden. Konung Frederiks dod, den 10 april Herredag i Kjobenhavn, i juni. Prius Kristian samtidigt hertig i Slesvig och Holstein. Brytningen mellan Liibeck och Sverige. Liibecks oinhvålfuingsplaner inom norden. Kristofer af Oldenburg ini'aller i Danmark och hyllas i Kristiern II:s namn. Kristian III hyllas till konung af jutska adeln, aug Bondupproret i Jylland. Kriget i Danmarks ostra delar. Albrecht af Mecklenburg. Slaget vid Oxnebjerg och i Lilla Bålt, sommarn Freden i Hamburg, den 14 febr Pfalzgrefve Friedrich, dansk kronpretendent. Riksdagen i Kjobenhavn, okt. samma år. Fordrag mellan Sverige och Liibeck (1537 och 1546). Fornyad sextioårig fred mellan Sverige och Ryssland (1537) s AbSOlutiStiska StyrelSegrillldsatSer. Konung Gustafs bref till allmogen, Utlåndingar i Gustafs tjenst. Konrad von Pyhy och Georg Norman. Reduktionens fortgång. Gustaf och det lutherska presterskapet. Brytning med de forstå reformatorerne. Konungens maktfullkomlighet ofver kyrkan. Hans»regeringsform«for Vestergotland, den 8 december Andra åtgiirder, vitnande om hans uppfattning af sin makt som konung. Arffbreningen i Orebro 1540 s Yttre forhållanden Dackefejden. Forttarande fa från Tyskland. Tvister med Danmark. Bromsebrotraktaten af den 15 sept Traktat mellan

4 TREDJE DELENS INNEHALL. 7 Sverige och Frankrike, i juli Dackefejdens orsaker. Dess ntbrott, maj Gustaf Olssons (Stenbock) tåg mot Vesio. Stillestånd med Dacke, juli Svante Sture erbjuden att blifva smålåndingarnes hofvidsman. Dackefejdens fortsåttning. Nytt stillestånd på ett år, i okt. Konung Gustafs bref till allmogen i riket, den 30 dec Gustafs ilender i Tyskland lofva Dacke hjelp. Upproret utbryter å nyo, jan M6te i Orebro, den o 19 jan. Tre harar inrycka på en gang i Småland. De upproriske slagna och skingrade vid Asunden, i mårs. Dacke skjuten på Rb'deby skog i Bleking, juli eller aug Dackefejdens slut s Yesterås riksdag Reformationsverket under de sista åren. Omslag i konungens styrelsesatt. Riksdag i Vesterås, jah Vesterås arffotening, dat. den 13 jan. samma år. Den nya kyrkan. Biskopsnamnets afskaffande. Stiftens dehnng. Fortsatt indragning af biskops- och kapitelgodsen. Reduktion af landtpresternes och sockenkyrkornas hemman. Fortsatt råfst med kyrkornas 16'sa egendom s Yttre forhållanden Fred mellan Danmark och kejsar Karl V, maj Kristiern II afstår alla anspråk på nordens riken, juli Kiksdag i Strengniis, jan Fred mellan konung Gustaf och kejsaren, i Bruxelles Sverige och Liibeck. Forhållandet till Danmark. Borjan till tvisten om»tre kronor«. Ryssarnes hiirjande infall i Finland 1554 och Gustafs tåg till Finland, aug Svenskarnes misslyckade anfall på Noteborg. Ryssarne belågra Viborg, jan Stillestånd med Ryssland, den 21 mårs. Slutlig fred i Moskva, mårs Forvecklingarna i Livland. Sveriges forhållande till England och Frankrike s Konung GuStaf SåSOm regent. Konung Gustaf målsman for statens idé. Gustafs personliga ingripande ofver allt. Kronans inkomster bkade och den finansiela forvaltningen ordnad. Formerna for den allmånna forvaltningen. Gustafs stallning till de kommuuala myndigheterna. Hertigdomenas iuråttande. Gustaf skapare af krigshår och fiotta. Hans åtgiirder for fråmjande af handeln och b'friga naringar. Hans stallning till den andliga odlingen s Konung Gustafs samtida, familjforhållanden och personligiiet. Konuug Gustafs motståndare bland den gamla tidens man. Hans fornamsta medhjelpare vid reformationsverket och inom den inre styrelsen i allmiinhet. Gustafs gemaler. Hans forhållande till Erik. Anledningarna till brytningen emellan dem. Riksdagen i Stockholm, juni Konungens afskedstal till stiinderna. Hans dod den 29 sept Gustafs personlighet s ERIK XIV ( ). Ilire forhållanden Riksdagen i Arboga, april Arboga artiklar. Inråttningen af»konungeus nåmdi. Tavernpenningarnas beviljande. Eriks kroning, juni Grefve- och friherrevårdigheternas inråttande. Friilseståndets stallning i allmåuhet vid borjan af Eriks regering. Rusttjenstordningeu Siiterifriheten. Åtgiirder rorande de under konung Gustafs tid indragna kyrkogodsen _ s Grundlaggningen af Sveriges ostersjovalde. Brytningen mellan Erik OCh liertig Johan (1563). Forhållandena i Livland. Forvecklingar med Polen. Hertig Johans giftermål med Katarina (Jagellonika), den 4 okt Johan anklagad for landsforræderi, deu 23 april Domen ofver Johan. Hertig Johan tagen till fange i Abo och jemte gemal ford till Gripsholm, aug _ s Noi'diska SJuårskriget, Skedet De livldndska forhållandena nytt tvistefro med Danmark. Eriks frieri till Elizabeth, Mary Stuart och Christine af Hessen. Svenska siindebuden till Hessen qvarhållas i Kjbbenhavn. Jakob Bagge och sjostriden vid Bornholm, den 30 maj Danmark och Liibeck forklara Sverige krig. Elfsborg tages af danskarne, den 4 sept. Fålttåget i Norge Sjokriget under Bagge och Klas Kristersson (Horn) Kriget i Livland Kriget 1565: Horns segrar till sjb's. Varberg erofras af svenskarne, den 15 sept. Slaget vid Axtorna, den 20 okt. Horns segrar Horns dod. Vinterfålttåget mot Norge Nederlaget vid Runafer, den 3 febr Eriks underhandlinger med Ryssland 1566 och 1567 s StureniOrden Kommg Erik^som regent. Hans onda lidelser. Goran Persson. Orsaker till brytningen mellan Erik och hogadeln. - Svante' Sture och hans sbner. Nils Stures skymfliga intåg i Stockholm, juni Eriks plan på giftermål med Karin Månsdotter. Riittegången på Svartsjo. Riksdagen i Upsala, maj Mordgerningarna den 24 maj. Eriks fb'rsoningsforsok. Domen ofver Goran Persson. Eriks forlikning med hertig Johan. Hertig Johan och rådet lofva att crkiinna Karin Månsdotter som drottning _ s KonUHg Eriks ^afsftttning Kriget med Danmark hosten 1567 och vintern Goran Persson åter vid makten. Konungens brollop med Karin Månsdotter, den 4 juli

5 O TREDJE DELENS INNEHALL Pfans bppna bref till rikets inbyggare, den 8- juli. Hertigarne Johans och Karls uppror. Goran Perssons slut. Konung Eriks afsiittning s ErilvS fångenskap OCh dod. Erik på Stockholms slott Per Larssons sammansvarjning. Erik i Finland , på Gripsholm , på Vesterås Charles de Mornays sammansvarjning. Erik på Orbyhus Maurils Rasmussons sammansvarjning. Biskoparnes betiinkande 1569 rorande Eriks aflifvande. Johans fullmakter roraude denna sak. Db'dsdomen ofver Erik Eriks dod, den 26 febr Hans makas och barns oden.. _ s t>9. JOHAN III ( ). Johans tilltriide till regeringen. De adliga privilegierna af år Hertig Karls uudantrångande. Riksdag i Stockholm, jan Hertig Karls, rådets och stiindernas trohetsforsakringar. De adliga privilegierna af den 8 juli 1569: bestiimmelscrna om rusttjensten: om ratten till de kungliga sakorena: om fralsebonderne och extra ordinarie garder; om frihetsmilen. Grefskapens friheter. Friherreskapen och deras friheter. Johans konungaed s Nordiska sjuårskrigets sista tid ( ). Kriget med Ryssland till 15oo. Fordraget i Roskilde, den 18 nov Varberg, erofradt af danskarne, en 13 nov. [icke 4 dec] Fred med Danmark i Stettin den 13 dec Svensk beskickning till Ryssland, sommaru Hertig Magnus konung af Livland Krigshåndelserna i Estland och Livland Forbund mellan Sverige och Polen Poutus de la Gardies erbfriiigar 1580, Stillestånd mellan Ryssland och Polen, jan. 1582, och mellan Sverige och Ryssland, den 5 aug s Liturgien. Katolska reaktionens begynnelser. Obeståindheten inom svenska kyrkan vid borjan af Johan 1H:S regering. Kyrkoordningen Johan III:s planer till foråndringar inom den svenska kyrkan. Kyrkomote i Stockholm, juni Ny ordinantia 1575.»Roda boken» Riksdag i Stockholm, den 11 febr De katolska reaktionsforsoken i Sverige s Koilling Joliail OCh hertig Karl. Den fangne Erik en anleduing till misshallighet mellan brbderne. Andra orsaker till missumjan. Den liturgiska striden. Karl medelpunkten for motståndet mot liturgien års stadga. Johans giftermål med Gunilla Bjelke, febr Fbrlikningen i Vadstena Betiinkande af Strengniis stifts presterskap om liturgien Konung Johans patent, den 12 febr Frågan om allmånt kyrkomote till stridens biliiggande s Forvaltningen OCh husllallnillgen. Sekreterarregementet. Oordniugen i forvaltningen. Fb'rsbk att skapa fasta former for centralstyrelsen. Konungen och rådet. Johans slosaktighet. Extra beskattning. Myntforsiiniringarna. Adelns sjelfsvåld. Pest och hungersnod - _ s Polska konungavalet Motet i Reval oiika kandidater tiii polska tronen Sigismuuds val, den 9 (19) augusti. Vadstena artiklar och Kalmar stadgar. Aristokratiens stallning till dessas bestiimmelser. Sigismuuds kroning, den 17 (27) dec Johans plan till mote med soneu och afresa till Reval. Hiindelserna i Reval. Johan nodgas uppgifva sin plau att återfora Sigismund till Sverige._. s Forsoningen med hertig Karl. Forfoljelsen mot rådet. Återbiick på Johans forhållande till stormånnen. 'JRådsherrarnes forskrifning, nov Forlikningen mellan Johan och Karl, dec Johans svar på rådets forestiillniugar i Reval. Hans och Karls beskyllningar mot rådsherrarne. Riksdagen Arfforeningen, den 7 mårs. Adliga privilegierna, den 2 maj Fortsatt forfoljelse" mot de anklagade. Ryska kriget Johans dod, den 17 nov : '. s SIGISMUND ( ). UpSala mote 15Jo. De katolska planerna rorande Sverige vid Johans dod. Hertig Karl och rådet bfvertaga regeringen. Kyrkomote sammankallas till Upsala. Motets b'fverliiggningar och beslut. Beslutets undertecknande s SigiSinillldS kroning Sigismunds stallning till den nya svenska regeringen fore ankomsten till Sverige. Underhandlingarna rorande bekriiftelsen af Upsala motes beslut, i Polen, i Stockholm hosten 1593, i Upsala i febr Sigismunds kroning, den 19 febr Upptriidena i Stockholm, våren Underhandlingarna rorande privilegierna och regeringsformen. Sisrismuuds afresa s. 382.

6 TREDJE DELENS INNEHÅLL, 9 p g riksdag Foreningen mellan hertig Karl och rådet, den 2 sept Privilegierna for Upsala hogskola, den 15 mårs Freéen i Teusin, den 18 maj Kallelsen till riksdagen i Sbderkbping, den 5 aug. Riksdagsbeslutet, den 22 okt s Brytningen mellan Karl och rådet. Arboga riksdag Verkstiilligheten af Soderkopings riksdags beslut. Klas Flemings upptriidande deremot nårmaste anledningen till brytningen mellan Karl och rådet. Mote i Stockholm, okt Arboga riksdag saminankallas. Dess beslut. Beslutets verkstållighet inom det egentliga Sverige s InbSrdeS kriget Klubbekriget, nov febr Motet i Stockholm, juli aug Karls tåg till Finland, aug. okt Riksdagen i Upsala, febr De katolska reaktionsplanerna. Motet i Vadstena, juni >Korftåget», juli Sigismunds ankomst. Ståugebro slag, den 25 sept Fordraget i Linkbping, den 28 sept s SigiSniUlldS afsattlling Sigismunds flykt, okt Herredagen i Jonkoping, febr Hertig Karl utses till»rikets regerande arffurste». Kalmars intagaude, maj Riksdagen i Stockholm, juli 1599: Sigismuud afsiittes. Karls tåg till Finland, aug. nov Blodsdomarna derstudes s KARL IX ( ). LinkopillgS riksdag Riksdagskallelsen, den 14 dec Karls uppfattuing af rådsherrarnes planer. Rattegångeu, domen och afråttningen. Sigismunds att forldaras afsatt, och stiinderna erbjuda kronan åt Karl. Yttre forhållanden s Kl'iget i Livland 1600, Narva erkåuner Karls myndighet, okt ^Estland lika så, april Mote i Stockholm, juli Karl bfvergår till Estland, aug Hans erbfringar i Livland, sept mårs Fåltlåget sommarn och hosten Karl i Finland, nov febr s Inre forhållanden. Riksdagarna 1602 och Riksdagen i Stockholm, maj juni Nytt riksråd. Beslut om lagrevisiou och om formerna for den kungliga domsriitten. Riksdageu i Norrkoping, febr. mårs Karl borjar antaga konunganamn. Arfforeningen af den 22 mårs 1604.»N'orrkopings beslutsgods> s Kriget i Livland Riksdagen Utskottsmotet JLoUO. Polackarnes framgångar 1602 och Stålarm slagen vid AVeissenstein Riksdag i Stockholm, april juni Karl andra gångeu i Livland. Slaget vid Kirkholm, den 17 sept Ryska forhållanden. Karls rustningar. Mb'tc i Orebro, mårs april 1606 s Karls kroning Karl och svenska kyrkan. Lagarbetena. Krbningsriksdagen sammantriider i Upsala, febr Karl och kalvinismen. Kroningen, den 15 mårs. Mote i Orebro, jan. mårs De båda forslagen till ny allmån lag. Riksdag i Stockholm, juli aug Kristofers landslag tryekt 1608 s Kriget i Livland Kriget med Ryssland Weissensteins erbfring 1607, Pernaus fbrlust Svensk-ryska fordraget i Viborg, febr Jakob de la Gardie i Moskva Slaget vid Klutsjino, juni De la Gardie erbfrar Keksholm och stora Novgorod Karls planer till ett allmiint antihabsburgskt forbund s Kriget med Danmark Tvistepunkterna med Danmark: tre kronor griinsen i Finniarken handeln på Livland. Riksdag i Orebro, nov. dec Danmarks krigsforklaring, april Kalmar stad intages, maj Krister Some uppgifver Kalmar slott, den 3 aug. Gustaf Adolf återtager Borgholm, okt. Karls dod, den 30 okt s Ofversigt af den inre utyecklingen under nydaiimgstiden. Styrelse OCh forvaltning. Konungamakten. Rådet. Riksdagen. Formerna for forvaltningen och lagskipningen. Krigsvåsen s Materiel OUling. Nåringar. Myutvasen. Kommunikationer s Alldlig Odling. Kyrkan. Undervisningen. Upsala hogskola. Literatur. Konst s LefnadSSiltt OCh Seder. Det moraliska tillståndet. Hvardagslif och giistabud. Per Brahes åsigter om adelsmannens uppfostran s. 482.

SVERIGES NYDANINGSTID,

SVERIGES NYDANINGSTID, SVERIGES NYDANINGSTID, FEÅN ÅE 1521 TILL ÅE 1611. OSKAR A L I N. MED 282 TRÄSNITT. STOCKHOLM, HJALMAR LINNSTBÖMS FÖRLAG. 1878. TREDJE DELENS INNEHÅLL: SVERIGES NYDANINGSTID. 1521-1611. (Gustaf I till oeh

Läs mer

Från Sturarna t o m Gustav Wasa.

Från Sturarna t o m Gustav Wasa. Från Sturarna t o m Gustav Wasa. Kalmarunionen 1398 1522. Drottning Margareta hade lyckats via sin son att skapa en union mellan Sverige, Danmark och Norge. Denna union och den svenska kampen emot den

Läs mer

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN EXPERTKORT VASATIDEN 1. GUSTAV VASA FLYR Koll på vasatiden sid. 10-11 1. Vad är en krönika? 2. Vem bestämde vad som skulle stå i krönikan om hur Gustav Vasa flydde från soldaterna? 3. Vem berättade för

Läs mer

KONUNG GUSTAF II ADOLFS SKRIETER STOCKHOLM, 1861. P. A. NORSTEDT & SÖNER, Kongl. Boktryckare.

KONUNG GUSTAF II ADOLFS SKRIETER STOCKHOLM, 1861. P. A. NORSTEDT & SÖNER, Kongl. Boktryckare. KONUNG GUSTAF II ADOLFS SKRIETER STOCKHOLM, 1861. P. A. NORSTEDT & SÖNER, Kongl. Boktryckare. Innehåll. 1. Afhandlingar. Krigsfolks-Ordning. Första afdeln. Om utskrifning sid. 1. Af hvilka den förrättas,

Läs mer

GUSTAF MAURITZ ARMFELT

GUSTAF MAURITZ ARMFELT GUSTAF MAURITZ ARMFELT EFTER ARMFELTS EFTERLEMNADE PAPPER SAMT ANDRA HANDSKBIFNA OCH TRYCKTA KÄLLOR AF ELOF TEGNÉR ANDBA UPPLAGAN. I. ARMFELT OCH GUSTAF III. STOCKHOLM, F. & G. BEIJERS FÖRLAG Innehåll.

Läs mer

FÖR LÄNGE SEN I SVERIGE

FÖR LÄNGE SEN I SVERIGE ARBETSFRÅGOR FÖR LÄNGE SEN I SVERIGE Sveriges medeltid 1300-1500-tal 1300-TALET s. 5 1. Hur gammal var Magnus Eriksson när han valdes till kung? a) 3 år b) 13 år c) 30 år s. 6 2. Varför blev Tre kronor

Läs mer

GUSTAV VASA GUSTAV VASAS STÖD

GUSTAV VASA GUSTAV VASAS STÖD GUSTAV VASA 1. INTERNATIONELL BAKGRUND a. De geografiska upptäckterna innebar att nya handelsvägar etablerades! Det innebar också att de äldre handelscentra - Italienska städer och Hansan började förlora

Läs mer

Kyle Stamtabell för sedermera adliga ätten nr 5

Kyle Stamtabell för sedermera adliga ätten nr 5 Kyle Stamtabell för sedermera adliga ätten nr 5 Tabell 1 Herman Kyle (Glotzow) (7:2730). Död mellan 1405 och 1407. Nämnd 1394 som markägare i östra Småland Johan Kyle (7:2722). Död tidigast 1490. Se tabell

Läs mer

Innehåll. Förord. Inledning. 15 Medeltid och tidigmodern tid en klerkernas och adelns tid DEL 1 KLERKERNAS TID 800 1520. Vikingatid och tidig medeltid

Innehåll. Förord. Inledning. 15 Medeltid och tidigmodern tid en klerkernas och adelns tid DEL 1 KLERKERNAS TID 800 1520. Vikingatid och tidig medeltid Innehåll 11 13 Förord Inledning 15 Medeltid och tidigmodern tid en klerkernas och adelns tid 17 Könsrelationernas betydelse för samhällsorganisationen 20 Klerkernas tid stat och kyrka etableras 22 Adelns

Läs mer

1. Gustav Vasa som barn

1. Gustav Vasa som barn På Gustav Vasas tid Innehåll 1. Gustav Vasa som barn 2. Tiden för Gustav Vasa början av 1500-talet 3. Stockholms blodbad 1520 4. Gustav Vasa blir kung 5. Gustav Vasa som kung 6. Gustav Vasas familj 1.

Läs mer

Medeltid. Lydnad betydde att man lovade att lyda Gud mer än man lydde människor. Fattigdom betydde att man lovade att man inte skulle äga någonting.

Medeltid. Lydnad betydde att man lovade att lyda Gud mer än man lydde människor. Fattigdom betydde att man lovade att man inte skulle äga någonting. Medeltiden 1 Medeltid I Sverige 1050-1520 (500-1500 ute i Europa) Tider förändras sakta Efter det vi kallar Vikingatiden kommer medeltiden. Nu var det inte så att människor vaknade upp en morgon och tänkte:

Läs mer

Kyrkan, makten och kunskap. - om Johannes Rudbeckius, Västeråsbiskop kl 13:30 av Göran Neider

Kyrkan, makten och kunskap. - om Johannes Rudbeckius, Västeråsbiskop kl 13:30 av Göran Neider Kyrkan, makten och kunskap - om Johannes Rudbeckius, Västeråsbiskop 1619-1646 för Tisdagsträffen i Missionskyrkan 2019-03-05 kl 13:30 av Göran Neider 2019-03-05 Kyrkan, makten, kunskap om Johannes Rudbeckius

Läs mer

KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken

KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken Medeltiden KRISTENDOMEN KRISTENDOMEN Kyrkan var sträng, de som inte löd kyrkans regler kallades kättare Bönderna fick betala skatt till kyrkan, kallades tionde Påmedeltiden var Sverige katolskt, påven

Läs mer

Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7

Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7 Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7 1. Omkring år 1500 skedde stora förändringar i människornas liv. Därför har historikerna bestämt att det är omkring år 1500 som Den nya tiden börjar. Berätta kort vilka

Läs mer

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7 Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2 De kristna förföljs...2 Kristendomen blir mäktig...3 Vem ska bestämma?...3 Den apostoliska trosbekännelsen...3 Kristendomen kommer till Sverige...5 Sverige

Läs mer

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan Gustav II Adolf Sveriges regent mellan 1611-1632 Gustav II Adolf -Ärvde kungakronan från sin far Karl IX som 16 åring. -Hans mamma var en tysk prinsessa - Kristina - Ung men väl förberedd på sin uppgift

Läs mer

Göran Behre Lars -Olof Larsson Eva Österberg ESSELTE STUDIUM. historia Stormaktsdröm och. småstatsrealiteter

Göran Behre Lars -Olof Larsson Eva Österberg ESSELTE STUDIUM. historia Stormaktsdröm och. småstatsrealiteter Göran Behre Lars -Olof Larsson Eva Österberg ESSELTE STUDIUM historia 1521-1809Stormaktsdröm och småstatsrealiteter Innehåll Regentlängd Förord 1 Vasatiden och stormaktstiden av Lars-Olof Larsson och Eva

Läs mer

VASATIDEN GUSTAV VASAS SÖNER. Källor: SO-rummet.se, Professor dick harryson, youtube

VASATIDEN GUSTAV VASAS SÖNER. Källor: SO-rummet.se, Professor dick harryson, youtube VASATIDEN GUSTAV VASAS SÖNER Källor: SO-rummet.se, Professor dick harryson, youtube Sverige och Vasatiden - Erik XIV Erik XIV blir Sveriges nya kung När Gustav Vasa dör 1560 har han delat ut olika delar

Läs mer

JOHAN SKYTTE s HANS UNGDOM OCH VE-RKSAMHET UNDER KARL IX:S REGERING TOR BERG

JOHAN SKYTTE s HANS UNGDOM OCH VE-RKSAMHET UNDER KARL IX:S REGERING TOR BERG JOHAN SKYTTE s HANS UNGDOM OCH VE-RKSAMHET UNDER KARL IX:S REGERING AV TOR BERG STOCKHOLM. ALBERT BONNIERS FÖRLAG INNEHÅLL. Förord.. : : XI Källor och litteratur XV Kap. 1. Hem- och skolliv i Nyköping.-

Läs mer

FRÅN ÅR 1611 TILL ÅR 1718.

FRÅN ÅR 1611 TILL ÅR 1718. \J FRÅN ÅR 1611 TILL ÅR 1718. MARTIN VEIBULL, MAGNUS HÖJ ER M. FL. MED 485 AFBILDN1NGAB. STOCKHOLM AKTIEBOLAGET HIERTAS BOKFÖBLAG FJEKDE DELENS INNEHÅLL: SVERIGES STORHETSTID. 1611-1718. (Gustaf II Adolf

Läs mer

Vasatiden. Du kommer att få läsa om den här nya tiden, lite om vad som hände i Europa men mest om vad som hände i Sverige.

Vasatiden. Du kommer att få läsa om den här nya tiden, lite om vad som hände i Europa men mest om vad som hände i Sverige. Vasatiden Med Gustav Vasa brukar man säga att den nya tiden kom till Sverige. Medeltiden tog slut och en ny tid kom till Sverige. Vi kallar den Vasatiden. Det var den tiden då Gustav Vasa och hans söner

Läs mer

Elisabet Gyllenadler

Elisabet Gyllenadler Elisabet Gyllenadler g m Olof Swebilius Hypotetiska anor från Gustav Vasa Tabell 1 Gustav I Eriksson Vasa (10:437). Sveriges Konung. Född 12 maj 1496 i Rydboholm, Östra Ryd (AB). Död 29 sep 1560 i Tre

Läs mer

Min hjärtans allra käraste på världen

Min hjärtans allra käraste på världen Min hjärtans allra käraste på världen Under några år i början av 1600-talet utspelade sig en hopplös kärlekshistoria mellan en adelsfröken och en svensk kung. Några brev, skrivna under åren 1613-1615 minner

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

HÄNT I SVERIGE 1361-1612

HÄNT I SVERIGE 1361-1612 HÄNT I SVERIGE 1361-1612 SVENSK MEDELTID 1361-1612 Under Sveriges medeltid var den politiska makten fördelad mellan olika grupper: ADELN Adelsmännen tillhörde rika och inflytelserika släkter, som hade

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov A. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov A. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov A Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Historiska tidsbegrepp När vi studerar historia använder vi tidsbegrepp för att sortera det som hände i olika tidsperioder.

Läs mer

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Vad hände under medeltiden? Sverige blev ett rike. Människor blev kristna. Handeln ökade. Städer började byggas. Riddare och borgar.

Läs mer

en våldsam släkthistoria! av Carl-Henrik Larsson

en våldsam släkthistoria! av Carl-Henrik Larsson VASA- SÖNERNA en våldsam släkthistoria! av Carl-Henrik Larsson Under fem decennier regerades Sverige av Gustav Vasas söner Erik XIV, Johan III och Karl IX samt av barnbarnet Sigismund. En ytterst intressant

Läs mer

Stormaktstiden fakta

Stormaktstiden fakta Stormaktstiden fakta 1611-1718 Stormaktstiden varade i ca 100 år. Sverige var stort och hade en miljon invånare. Som levde i ett stånd samhälle. Under denna tid skaffade Sverige sig mycket makt och erövrade

Läs mer

Uppdrag: gör Danmark sven

Uppdrag: gör Danmark sven Uppdrag: gör Danmark sven I början av 1600-talet drömde Danmarks kung om att styra hela Norden. Senare gjorde svenskarna upp planer på att erövra Danmark. Men 1600-talets krig nationalmuseum, stockholm

Läs mer

DEN OINTAGLIGA En gång var Bohus fästning ointaglig. I dag välkomnar den besökare från hela världen.

DEN OINTAGLIGA En gång var Bohus fästning ointaglig. I dag välkomnar den besökare från hela världen. DEN OINTAGLIGA En gång var Bohus fästning ointaglig. I dag välkomnar den besökare från hela världen. text Tomas Eriksson foto Urban Jörén Hela sommaren pågår aktiviteter som lockar allt från leksugna barn

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

En historia kring Wittmannsdorfs karta, del 2

En historia kring Wittmannsdorfs karta, del 2 En historia kring Wittmannsdorfs karta, del 2 Gustav Vasa införde att Sverige och kronan skulle bli arvsrike och gå vidare till sina fyra söner, Erik, Johan, Gustav och Karl i födelseordning. Erik, den

Läs mer

Biskopshuset VADSTENA.

Biskopshuset VADSTENA. Biskopshuset VADSTENA. Birgittinerstaden vid Vetterns klara, men oroliga vatten är med sina många medeltidsminnen och sin gammaldags stämning en af länets mera intressanta städer, om nu också Vadstena

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN DEN TYSK / RYSKA PAKTEN o Flera var rädda för kommunismen som härskade i Sovjetunionen. o Kanske kunde den stora tyska armén vara ett bra försvar mot Sovjetunionen? o Ett avtal eller snarare en pakt mellan

Läs mer

Svenskmonetärhistoria. Mises Circle Stockholm #2 18 februari 2012 Klaus Bernpaintner

Svenskmonetärhistoria. Mises Circle Stockholm #2 18 februari 2012 Klaus Bernpaintner Svenskmonetärhistoria Mises Circle Stockholm #2 18 februari 2012 Klaus Bernpaintner Gustav Eriksson (Vasa) Gustav I (1521-1560) Erik XIV (1560-1568) Johan III (1568-1592) Sigismund (1592-1599) Karl IX

Läs mer

Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658.

Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658. [b]lite om Hisingens historia[/b] [h]hisingen[/h] Hisingen är till ytan Sveriges fjärde största ö (Gotland 2 994 km² Öland 1 347 km² Orust 346 km² Hisingen 199 km² Värmdö 181 km² Tjörn 148 km² Väddö och

Läs mer

Gustav Vasa ( ) Lånade pengar av Hansan. För att kunna betala tillbaka: Reformationen. Centraliserade styret.

Gustav Vasa ( ) Lånade pengar av Hansan. För att kunna betala tillbaka: Reformationen. Centraliserade styret. Gustav Vasa (1523 1561) Lånade pengar av Hansan. För att kunna betala tillbaka: Reformationen. Centraliserade styret. Kontroll genom personlighet. Brev och annat för att personligen styra landet. Erik

Läs mer

SVENSKARNE I DE NEDERSACHSISKA OCH WESTFALISKA KUSTLÄNDERNA

SVENSKARNE I DE NEDERSACHSISKA OCH WESTFALISKA KUSTLÄNDERNA SVENSKARNE I DE NEDERSACHSISKA OCH WESTFALISKA KUSTLÄNDERNA JULI 1630 NOVEMBER 1632 TILL BELYSNING AF GUSTAF II ADOLFS TYSKA POLITIK «AKADEMISK AFHANDLING AF BERTIL BOÉTHIUS UPPSALA 1912 K. W. APPELBERGS

Läs mer

KNÄRED 153. BLANKERED. Blankered 1:2. Ej inlöst. Fyndår: 1936 Fyndtyp: Ensamfunnet Antal: 1 mynt

KNÄRED 153. BLANKERED. Blankered 1:2. Ej inlöst. Fyndår: 1936 Fyndtyp: Ensamfunnet Antal: 1 mynt KNÄRED 153. BLANKERED Blankered 1:2 Ej inlöst Tid: Fyndår: 1936 Fyndtyp: Ensamfunnet Antal: 1 mynt Myntet hittades i samband med en provundersökning av en källare som upptäckts av en bonde vid kanten av

Läs mer

Renässansen Antiken återupptäcks

Renässansen Antiken återupptäcks Renässansen Antiken återupptäcks Norditalienska stadsstater Städer i norra Italien var självstyrande, t.ex. Venedig och Florens. Handel med Kina och Indien gjorde dem rika. Köpmän n och hantverkare blir

Läs mer

Sägnen om Fale Bure den unge som gett namn åt Birsta

Sägnen om Fale Bure den unge som gett namn åt Birsta Sägnen om Sägnen om Fale Bure den unge som gett namn åt Birsta I slutet av 1100-talet och början av 1200- talet står striden om kungamakten i samband med enandet av det svenska riket mellan olika ätter,

Läs mer

Nationaldagen 6 juni 2012. Bästa ängelholmare!

Nationaldagen 6 juni 2012. Bästa ängelholmare! 1 Nationaldagen 6 juni 2012 Bästa ängelholmare! Idag är det Sveriges Nationaldag, 6 juni, 2012. En sådan här dag känner vi historiens vingslag sväva över oss alla. Vår svenska historia i forntid och nutid

Läs mer

Stormaktstiden utförlig. fakta

Stormaktstiden utförlig. fakta Stormaktstiden utförlig Stormaktstiden varade i ca 100 år. Från 1611-1718. Sverige var stort till ytan med hade endast 1 miljon invånare. Det var inte mycket, jämfört med Tyskland och Frankrike som hade

Läs mer

113. BJELKEGARDEN, Bjelkegatan 6 ÖLM. Ny. Fyndtyp: två eller flera H, E? Äldsta mynt: Sverige, Kristina, 1/4 öre 1644.

113. BJELKEGARDEN, Bjelkegatan 6 ÖLM. Ny. Fyndtyp: två eller flera H, E? Äldsta mynt: Sverige, Kristina, 1/4 öre 1644. SÖDERKÖPING 113. BJELKEGARDEN, Bjelkegatan 6 ÖLM. Ny. Fyndår: 1931. Fyndtyp: två eller flera H, E? Äldsta mynt: Sverige, Kristina, 1/4 öre 1644. Antal mynt: 24. Mynten funna av kommunalarbetaren Martin

Läs mer

Fyndår: 1693 Fyndtyp: Depåfynd Antal: 38 mynt Slutmynt: Tyskland, Sachsen Wittenberg, Bernhard (1180-1212), okänd valör

Fyndår: 1693 Fyndtyp: Depåfynd Antal: 38 mynt Slutmynt: Tyskland, Sachsen Wittenberg, Bernhard (1180-1212), okänd valör NAVERSTAD 103 A. NAVERSTADS KYRKA KMK* Fyndår: 1693 Fyndtyp: Depåfynd Antal: 38 mynt Slutmynt: Tyskland, Sachsen Wittenberg, Bernhard (1180-1212), okänd valör Vid renovering av Naverstads kyrka år 1693

Läs mer

Vad vi sagt om religion under medeltiden (och lite av det som kom före medeltiden)

Vad vi sagt om religion under medeltiden (och lite av det som kom före medeltiden) Vad vi sagt om religion under medeltiden (och lite av det som kom före medeltiden) Tips 1: Repetera ordläxorna innan du läser det här, då blir det lättare att läsa. Tips 2: Det du måste kunna är markerat.

Läs mer

VÄRLDSKRIGENS TID - andra världskriget

VÄRLDSKRIGENS TID - andra världskriget VÄRLDSKRIGENS TID - andra världskriget 1939 1 sept. Tyskland angriper Polen. 3 sept. Frankrike och Storbritannien förklarar Tyskland krig. 17 sept. Sovjetunionen angriper Polen. Tyskarna bombar Warszawa

Läs mer

Riddare död i krig. Idea utforskar om Hansans köpmän. Hansan. En dag hos bönderna

Riddare död i krig. Idea utforskar om Hansans köpmän. Hansan. En dag hos bönderna Journalister: 4:rorna från Sätunaskolan Drottning MARGARETA! Ida har träffat drottningen i ett spännande möte. Hansan Idea utforskar om Hansans köpmän Riddare död i krig. än En dag hos bönderna Matilda

Läs mer

Innehåll Fakta & innehåll sid 1 Framsida sid 2 Förord sid 3 (2) Personer & ord sid 4 (3 4) Huvudtext sid 5 8 (5 12) OBS: Många sidor med mycket färg.

Innehåll Fakta & innehåll sid 1 Framsida sid 2 Förord sid 3 (2) Personer & ord sid 4 (3 4) Huvudtext sid 5 8 (5 12) OBS: Många sidor med mycket färg. Innehåll Fakta & innehåll sid 1 Framsida sid 2 Förord sid 3 (2) Personer & ord sid 4 (3 4) Huvudtext sid 5 8 (5 12) OBS: Många sidor med mycket färg. Fakta om e-boken Titel: Bilder ur Gustav Vasas liv

Läs mer

BISKOP BRASK OCH ÅTVIDABERGS GRUVOR Britt Svensson

BISKOP BRASK OCH ÅTVIDABERGS GRUVOR Britt Svensson BISKOP BRASK OCH ÅTVIDABERGS GRUVOR Britt Svensson Brukskultur Åtvidaberg 2003 Biskop Brask och gruvorna i Åtvidaberg Britt Svensson Det har skrivits och sagts att det var biskop Brask som orsakade att

Läs mer

SVENSK FÖRSVARSPOLITIK 1743 1757

SVENSK FÖRSVARSPOLITIK 1743 1757 SVENSK FÖRSVARSPOLITIK 1743 1757 I DESS UTRIKESPOLITISKA OCH INRIKESPOLITISKA SAMMANHANG AV LEIF DANNERT UPPSALA 1943 APPELBERGS BOKTRYCKERIAKTIEBOLAG Förord Källor och litteratur Förkortningar INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER 2002 Utgiven i Helsingfors den 17 juli 2002 Nr 70 72 INNEHÅLL Nr Sidan 70 Lag om ikraftträdande av de bestämmelser som

Läs mer

Turism 2015:8 17.9.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken

Turism 2015:8 17.9.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:8 17.9.2015 Inkvarteringsstatistik för hotell Augusti 2015 Gästnätterna på hotellen ökade igen i augusti Totala antalet övernattningar

Läs mer

Några reflektioner till "Västsverigeutredningen", med hänvisning till Bengt Owe Birgerssons delrapport den 4 december 1991.

Några reflektioner till Västsverigeutredningen, med hänvisning till Bengt Owe Birgerssons delrapport den 4 december 1991. Skåne, Halland och Blekinge en sammanhållande region Av Uno Röndahl Några reflektioner till "Västsverigeutredningen", med hänvisning till Bengt Owe Birgerssons delrapport den 4 december 1991. Av förorden

Läs mer

Facit till frågor Kompass historia

Facit till frågor Kompass historia Facit till frågor Kompass historia Vikingatiden 1 Mellan år 800 och 1050 brukar man säga att vikingatiden varade. 2 Ingen vet säkert. Kanske betyder det någon som ligger på lur i en vik och väntar på att

Läs mer

Birger Jarl. Bruno Eringstam, Prästängsskolan, Alvesta - www.lektion.se

Birger Jarl. Bruno Eringstam, Prästängsskolan, Alvesta - www.lektion.se Birger Jarl Programledaren: God dag kung Birger. Välkommen till programmet Vem sitter på tronen! När var du kung? Birger: Ja, jag var egentligen aldrig en riktig kung. Jag var en jarl, kungens närmaste

Läs mer

Forntiden. STENÅLDERN år f.kr lärde sig svenskarna att odla. - Människorna kunde tillverka enkla verktyg av trä och flintasten.

Forntiden. STENÅLDERN år f.kr lärde sig svenskarna att odla. - Människorna kunde tillverka enkla verktyg av trä och flintasten. FORNTIDEN ISTIDEN - Inga människor kunde bo i Sverige - 5000 år f.kr hade isen smält, och då invandrade människor till Sverige - De första svenskarna var nomader Forntiden STENÅLDERN - 3000 år f.kr lärde

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. I den här essän kommer jag att undersöka och jämföra skillnader och likheter i orsakerna till den amerikanska

Läs mer

Frågor och instuderingsuppgifter till Vikingatiden

Frågor och instuderingsuppgifter till Vikingatiden Läs s 6 9 i din Historiebok! 1) Nämn tre olika varor som vikingarna sålde i andra länder. 2) Nämn fyra olika varor som vikingarna köpte i andra länder. 3) Vad hette den viktigaste handelsplatsen i Sverige

Läs mer

Gustaf Adolf den store

Gustaf Adolf den store NILS AHNLUND Gustaf Adolf den store EFTERSKRIFT AV INGVAR ANDERSSON BOKFÖRLAGET ALDUS/BON N IERS STOCKHOLM INNEHALL VÄGEN TILL KRONAN 1. Söderköpings riksdag 1597. Kristina av Holstein, Sigismund och hertig

Läs mer

Lärarhandledning: Martin Luther och reformationen. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Martin Luther och reformationen. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Martin Luther och reformationen Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T41419 Ämnen: Historia, Religionsvetenskap Målgrupp: Grundskola 4-6 Speltid: 15 min Produktionsår: 2014 INNEHÅLL:

Läs mer

Lars Ericson Wolke 1658. tåget över bält. historiska media

Lars Ericson Wolke 1658. tåget över bält. historiska media Lars Ericson Wolke 1658 tåget över bält historiska media 3 1658. tåget över bält tidigare utgivning av lars ericson wolke på historiska media Svenska knektar (1995, 1998, 2002, 2004) Svenska frivilliga

Läs mer

JÄMJÖ 32. BINGA Binga by Ej inlöst Tid: Nyare tid Fyndår: Före 1828 Fyndtyp: Depåfynd Antal: 3 mynt Slutmynt: Tyskland, Braunschweig, Wilhelm

JÄMJÖ 32. BINGA Binga by Ej inlöst Tid: Nyare tid Fyndår: Före 1828 Fyndtyp: Depåfynd Antal: 3 mynt Slutmynt: Tyskland, Braunschweig, Wilhelm JÄMJÖ 32. BINGA Binga by Fyndår: Före 1828 Fyndtyp: Depåfynd Antal: 3 mynt Slutmynt: Tyskland, Braunschweig, Wilhelm (1603-1642), tåler u å (1620-31) Fyndomständigheter: "En Bonde uti Binga by fann också

Läs mer

Ett ståndsmässigt liv

Ett ståndsmässigt liv JOHANNAILMAKUNNAS Ett ståndsmässigt liv Familjen von Fersens livsstil på 1700-talet Översättning Camilla Frostell i UMIVERSiTÄTSBiBLIOTHEKKIP'! j g - ZENTRALSiBUOTHEK - Svenska litteratursällskapet i Finland,

Läs mer

Sveriges historia

Sveriges historia GÖRAN BEHRE LARS-OLOF LARSSON EVA ÖSTERBERG Sveriges historia 1521-1809 Stormaktsdröm och småstatsrealitet Innehåll Regentlängd 7 Förord 9 Periodiseringens dilemma 10 Vasatiden och stormaktstiden 13 AV

Läs mer

Norden blir kristet långsamt

Norden blir kristet långsamt Kristendomen del 7 Norden blir kristet långsamt Kristnandet av Norden var en lång process som började under vikingatiden (ca 800-1000-talet). En orsak till att det tog lång tid för kristendomen att få

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2010

VERKSAMHETSPLAN 2010 VERKSAMHETSPLAN 2010 Enligt styrelsebeslut 2010-02-05 1(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kapitelrubrik Sid nr FRAMSIDA 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 FÖRENINGENS SYFTE OCH MÅL 3 ORGANISATION 3 EKONOMI 4 KOMMITTÉERNA

Läs mer

WÄRNANÄS PÅ WASARNA OCH OXENSTIERNORNAS TID

WÄRNANÄS PÅ WASARNA OCH OXENSTIERNORNAS TID WÄRNANÄS PÅ WASARNA OCH OXENSTIERNORNAS TID I gammal högstämd litteratur kan man möta uppgiften om att Wärnanäs var ett urgammalt jarlasäte och boplats för Olof Skötkonungs svåger Sven Håkansson Jarl,

Läs mer

en av makarna kan ta den andras efternamn som sitt och antingen behålla sitt efternamn som mellannamn eller avstå från det namnet

en av makarna kan ta den andras efternamn som sitt och antingen behålla sitt efternamn som mellannamn eller avstå från det namnet Alla i Sverige ska ha minst ett förnamn och ett efternamn. Vanliga svenska namn är t.ex. Erik Lindberg eller Anna Andersson. Man kan ha flera förnamn (som t.ex. Anna Christina Marie) det eller de namn

Läs mer

Hur var det möjligt för Sverige att bli en stormakt?

Hur var det möjligt för Sverige att bli en stormakt? 1 STORMAKTSTIDEN Fram till 1500-talet var Sverige ett litet och fattigt land. Trots detta blev Sverige på 1600-talet en stormakt där Östersjön nästan var som ett svenskt innanhav. Varken förr eller senare

Läs mer

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Vad 4b ska kunna i religion och historia torsdagen den 12 mars Kort sammanfattning Det ser nog ändå mycket

Läs mer

1305 Ev drabbas Söderköping av brand (enl Visbykrönikan den enda källan)

1305 Ev drabbas Söderköping av brand (enl Visbykrönikan den enda källan) Söderköping under 1300-talet 1302 2/12 Birger Magnussons och Märtas kröning. Birger Magnusson hade som förmyndarregent Torgils Knutsson från 1290, då hans far Magnus Birgersson Ladulås avled. Birger var

Läs mer

Kristendomen. Inför provet

Kristendomen. Inför provet Kristendomen Inför provet Kristendomen Allt började med Jesus. Från Jesus första lärjungar spreds läran. Kristna tror på en Gud. Kristna tror att Jesus vad Guds son. Gud kan visa sig på tre olika sätt:

Läs mer

Före 1789: Adeln 300 personer = 1 röst Präster 300 personer = 1 röst Tredje ståndet 600 personer = 1 röst

Före 1789: Adeln 300 personer = 1 röst Präster 300 personer = 1 röst Tredje ståndet 600 personer = 1 röst Historia. Staten hade dålig ekonomi. (Bland annat p g a 7åriga kriget med Storbritannien) Dåliga skördar ledde till att brödpriserna steg. Ludvig XVI var inte intresserad av politik, ville hellre jaga

Läs mer

Vikingatid Medeltid & Gustav Vasa

Vikingatid Medeltid & Gustav Vasa Vikingatid Medeltid & Gustav Vasa Vikingatid medeltid Vikingar? ca 800-tal-1000-talet Namnet? från viken? Någon som levde och uppehöll sig vid vikar/fjordar Vad är en viking? Pirat -plundrare, handelsman,

Läs mer

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus

Läs mer

ÖGONVITTNEN ÖGONVITTNEN OM GUSTAV III WAHLSTRÖM & WIDSTRAND. STOCKHOLM MCMLX

ÖGONVITTNEN ÖGONVITTNEN OM GUSTAV III WAHLSTRÖM & WIDSTRAND. STOCKHOLM MCMLX ÖGONVITTNEN ÖGONVITTNEN OM GUSTAV III Ine: BETH HENNINGS WAHLSTRÖM & WIDSTRAND. STOCKHOLM MCMLX INNEHÅLL Inledning 5 1746 1749 15 De späda åren, 15 1749-1755 17 Gustav under Tessins fostran, 17, Gustav

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2013:8 17.9.2013 Inkvarteringsstatistik för hotell Augusti 2013 Lite färre hotellgästnätter i augusti Totala antalet övernattningar på

Läs mer

Stockholms besöksnäring

Stockholms besöksnäring Stockholms besöksnäring 9,4 miljoner gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och camping För Stockholms hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser präglades av en svag inledning, ett par riktigt

Läs mer

STADGAR. Föreningsgården Vikingavallen. för. u.p.a. Fastställda av länsstyrelsen i Södermanlands län den 17 november 1948

STADGAR. Föreningsgården Vikingavallen. för. u.p.a. Fastställda av länsstyrelsen i Södermanlands län den 17 november 1948 STADGAR för Föreningsgården Vikingavallen u.p.a Fastställda av länsstyrelsen i Södermanlands län den 17 november 1948 1 1 Föreningens firma är Föreningen Föreningsgården Wikingavallen u.p.a. 2 Föreningens

Läs mer

Frimolin från Sven Andersson i Fryele till Dahl, Ljungfeldt, Höök

Frimolin från Sven Andersson i Fryele till Dahl, Ljungfeldt, Höök Frimolin från Sven Andersson i Fryele till Dahl, Ljungfeldt, Höök Tabell 1 Sven Andersson (7:1180). Knivsmed Fryele kvarn. Död omkring 1646. Gift med Karin Svensdotter (7:1181). Lars Svensson Frimolin

Läs mer

SVERIGES HISTORIA FRÅN ÄLDSTA TID TILL VÅEA DAGAE FÖRFATTAD AF MED ÖPVER TVÅ TUSEN TRÄSNITT.

SVERIGES HISTORIA FRÅN ÄLDSTA TID TILL VÅEA DAGAE FÖRFATTAD AF MED ÖPVER TVÅ TUSEN TRÄSNITT. SVERIGES HISTORIA FRÅN ÄLDSTA TID TILL VÅEA DAGAE FÖRFATTAD AF OSKAR MONTELIUS, OSKAR ALIN, HANS HILDEBRAND, MARTIN WEIBULL, RUDOLF TENGBERG, OCH JOHN HELLSTENIUS. MED ÖPVER TVÅ TUSEN TRÄSNITT. ANDEA DELEN.

Läs mer

Protokoll hållet vid extra kommunal stämma vid Lerums församling uti Lerums skola d 15 Mars 1865.

Protokoll hållet vid extra kommunal stämma vid Lerums församling uti Lerums skola d 15 Mars 1865. Lerums kommunalstämma 1865 Protokoll hållet vid extra kommunal stämma vid Lerums församling uti Lerums skola d 15 Mars 1865. S.D. Med anledning af derom gjort kungörande hade af församlingens ledamöter

Läs mer

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete En given ordning En traktat om Kyrkans ämbete en utvecklingen har ju gått vidare. Paulus skrev brev M för 2000 år sedan! utbrast min granne när vi talade om Bibeln. Jag förstod hur han tänkte. Utvecklingen

Läs mer

Tabell 1. Tabell 2 (generation 1) (Från Tabell 1) Tabell 3 (generation 2) (Från Tabell 2) Tabell 4 (generation 3) (Från Tabell 3)

Tabell 1. Tabell 2 (generation 1) (Från Tabell 1) Tabell 3 (generation 2) (Från Tabell 2) Tabell 4 (generation 3) (Från Tabell 3) 2009 Sida 1 Tabell 1 Karl XIV Johan Bernadotte. Sveriges kung 1818-44. Född 1763. Död 1844. Gift 1798 med Desirée (Desideria) Clary. Född 1777. Död 1861. Oscar I Bernadotte. Född 1799. Död 1859. Se tabell

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2016:4 26.5.2016 Inkvarteringsstatistik för hotell April 2016 Liten minskning av hotellgästnätter i april, preliminära siffor Antalet övernattningar

Läs mer

SGS Nätpublikationer Genealogiska Nätbiblioteket 2005:2. Tre rosor. Ur "Genealogiska anteckningar"

SGS Nätpublikationer Genealogiska Nätbiblioteket 2005:2. Tre rosor. Ur Genealogiska anteckningar SGS Nätpublikationer Genealogiska Nätbiblioteket 2005:2 Tre rosor Ur "Genealogiska anteckningar" Sammandrag: En utredning av medeltidssläkten Tre rosor. Ursprungligen publicerad i Personhistorisk Tidskrift

Läs mer

LJUSTERÖ 303. GROPGÄRDE? Ljusterö hembygdsförening

LJUSTERÖ 303. GROPGÄRDE? Ljusterö hembygdsförening LJUSTERÖ 303. GROPGÄRDE? Ljusterö forts. Fyndår: Före 26 januari 1930 Okända. Myntet hittades av Algot Eriksson. SVERIGE: F I, Avesta, 1 öre sm 1748. 304. GÄRDSVIK Fyndår: Före 10 mars 1928 Fyndtyp: Ensamfunna?

Läs mer

Del 7, Mellan vilka år ägde vasatiden rum? Del 10, När ägde upplysningens tid rum i Sverige?

Del 7, Mellan vilka år ägde vasatiden rum? Del 10, När ägde upplysningens tid rum i Sverige? Kunskapsinventering: Del 7, Mellan vilka år ägde vasatiden rum? Del 8, När startar stormaktstiden? Del 9, När börjar stormaktens fall? Del 10, När ägde upplysningens tid rum i Sverige? Del 11, När sker

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Familjer i Bruntbo, Silvberg ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk 1899-1935

Läs mer

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia Jesus tog på sig alla människors misslyckanden och synder när han dog på korset. På så sätt befriade Jesus människorna till att kunna leva ett liv nära Gud och beroende av Gud. Kristendomen uppstod i det

Läs mer

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2016:1 15.2.2016 Inkvarteringsstatistik för hotell Januari 2016 Hotellgästnätterna fortsätter öka även i januari Totala antalet övernattningar

Läs mer

Karlsborgs fästning 1800 talets JAS

Karlsborgs fästning 1800 talets JAS Karlsborgs fästning 1800 talets JAS Inehållsförtekning INEHÅLLSFÖRTEKNING 1 FÖRORD 2 VARFÖR 3 HUR 4 IDAG 7 KÄLLFÖRTECKNING 7 1 Förord Det svenska försvaret och den svenska industrin har mer eller mindre

Läs mer

Dick Harrison Ett stort lidande har kommit över oss HISTORIEN OM TRETTIOÅRIGA KRIGET

Dick Harrison Ett stort lidande har kommit över oss HISTORIEN OM TRETTIOÅRIGA KRIGET Dick Harrison Ett stort lidande har kommit över oss HISTORIEN OM TRETTIOÅRIGA KRIGET Ordfront Stockholm 2014 Innehåll Kommentar om namnskick, datum och valuta 14-17 Prolog: Utsikt från ett fönster 19-22

Läs mer

medeltiden 1050-1523 Malin Hägg, Emådalskolan, Mörlunda www.lektion.se

medeltiden 1050-1523 Malin Hägg, Emådalskolan, Mörlunda www.lektion.se medeltiden 1050-1523 Medeltiden Medeltiden varade i Sverige i ungefär 500 år. Mellan åren 1050 1523. Under medeltiden hände det mycket både inom kyrkan och med handeln. Jordbruket utvecklades också genom

Läs mer

Berättelsen om Sundbyholm, sammanställd och nedtecknad i december 2013 av ett barnbarn i Löfstugan. Sundbyholms slott

Berättelsen om Sundbyholm, sammanställd och nedtecknad i december 2013 av ett barnbarn i Löfstugan. Sundbyholms slott BerättelsenomSundbyholm,sammanställdochnedtecknadidecember2013avettbarnbarniLöfstugan Sundbyholmsslott EgendomenSundbyholmägdesavEskilstunakloster,mendrogsvidreformationen ochreduktionenmedbörjan1527intillkronanavgustavvasaochblevenkungsgård

Läs mer

Geografi. Fråga 1a. Vilken är Sveriges nordligaste kommun? Svar. Kiruna. Fråga 1 b. Vilken är Sveriges sydligaste kommun? Svar Trelleborg.

Geografi. Fråga 1a. Vilken är Sveriges nordligaste kommun? Svar. Kiruna. Fråga 1 b. Vilken är Sveriges sydligaste kommun? Svar Trelleborg. Geografi. Fråga 1a. Vilken är Sveriges nordligaste kommun? Svar. Kiruna. Fråga 1 b. Vilken är Sveriges sydligaste kommun? Svar Trelleborg. Svensk Historia 2a. Drottning Kristina och Karl X Gustav var släkt!

Läs mer