Gustaf Adolf den store

Transkript

1 NILS AHNLUND Gustaf Adolf den store EFTERSKRIFT AV INGVAR ANDERSSON BOKFÖRLAGET ALDUS/BON N IERS STOCKHOLM

2 INNEHALL VÄGEN TILL KRONAN 1. Söderköpings riksdag Kristina av Holstein, Sigismund och hertig Karl. Gustav Adolf och Vladislav. Tronföljdsfrågan 9 2. Karl IX och det befryndade protestantiska Tyskland. Gustav Adolfs barndomsbrev till Fredrik av Pfalz. Estländska resan Gustav Adolfs bokliga fostran. Enheten i tron. Johan Skyttes undervisning, dess syften, metoder och resultat Ställningen i landet. Gustav Adolfs partitagande. Hans påstådda ungdomssjälvsvåld. Utbildning i krigskonst.»me faciet». Gustav Adolfs oro för framtiden Hertigdömenas utskiftning. Gustav Adolf styr Västmanland. Riksdagarna 1609 och En form av samregering Gustav Adolf under Kalmarkriget. Episoden i Kristianopel Konung Karls död. Riksdagen i Nyköping. Gustav Adolfs tronbestigning. Konungaförsäkran 1611 och dess innebörd Förhållandet till Danmark, Polen och Ryssland. Gustav Adolf och tsarkronan 35 GUSTAV ADOLFS GIFTERMÅL 1. Planen på Gustav Adolfs förmälning med Elisabet Stuart Gustav Adolfs ungdomskärlek till Ebba Brahe. Brottningen med modern. Avgörandet i början av Gustav Adolfs sinnesstämning efter nederlaget Förbindelsen med Margareta Slöts, Gustav Gustavssons mor. Johannes Rudbeckii framträdande. Dikterna till Kristina Fleming Den brandenburgska giftermålsplanens upprinnelse och syften. Johan Sigismund och Anna. Viljornas inbördesstrid i Berlin. Kurfurstinnans avslag 1619; bröllopet inställes. Friarfärden till Tyskland 1620,»intet olik en comedia». Gustav Adolf förlovar sig med Maria Eleonora. Georg Vilhelms svåra mellanställning. Brudfärd och bröllop 55

3 6 Innehåll 5. De politiska verkningarna av giftermålet begränsade. Förhållandet mellan makarna; Gustav Adolfs»husliga olycka». Tronföljdens ovisshet. Kristinas födelse. Pfalzarnas utsikter till kronan. Gustav Adolfs oro för sina närmaste. Planer för Kristina 66 MÄNNISKA OCH KONUNG 1.»Hettan» och»kölden». Motsatserna i Gustav Adolfs väsen. Grunddragen i hans temperament. Hans folklighet och älsklighet Gustav Adolfs häftighet åskådliggjord med exempel. Hans strafftal Försonlighetspolitiken. Fall av obeveklighet. Affären Messenius. Erik Rålambs onåd Utseende och levnadsvanor Den aktiva handlingens man. Belysande situationer. Regentplikterna. Gustav Adolf på resa. Sjömannen Gustav Adolf Gustav Adolf i fält. Hans uppfattning av kriget. Oförvägenhet i striden. Faror och äventyr.»jag dör när Gud vill» Gustav Adolfs livsåskådning. Hans oberördhet av tidens vantro. Intresset för drömmar. Bekännelse till äran och plikten. Känsla för Sveriges storhet. Det götiska motivet. Gustav Adolfs historieuppfattning; dess teologiska färgning. Rädsla för hybris. Gustav Adolfs personliga förhållande till religionen. Den klassiska protestantismens livsform Gustav Adolf som talare. Militärt och historiskt författarskap. Gustav Adolf som brevskrivare. Krigspsalmen med orätt tilldömd honom. Skönhetssinnet. Hans mecenatskap präglat av statsnyttan. Personliga intressen: språkliga, antikvariska, tekniska Kort karakteristik av Gustav Adolf som härförare och diplomat. Konungen av Guds nåde 117 SVERIGES RIKES STÄNDER 1. Riksdagens allmänna ställning vid Gustav Adolfs tillträde till regeringen. Samarbetet mellan konung, råd och ständer enligt konungaförsäkran

4 Innehåll 7 2. Konungaförsäkrans tillämpning. Beskattningsrättens utövning. Lagstiftningsmakten. Ständerna och utrikespolitiken Det formella riksdagsskicket. Innebörden av 1617 års riksdagsordning. Dess tillämpning i det följande. Hur riksdagarna förbereddes. Gustav Adolfs statsåskådning Arvfurstarna som det främsta ståndet. Konflikter med konungamakten. Den territoriella furstemaktens försvinnande Riksrådet och dess förhållande till folkrepresentationen. Nya former för samarbetet mellan konung och råd; vidgade uppgifter. Den centrala förvaltningens omgestaltning. Den äldre och den yngre rådsgenerationen. Partiställningar Gustav Adolfs adelsvänlighet en dogm. Adelsprivilegier 1612 och Riddarhusordningen Adelns rekrytering; levnadsformer. Stegrade skyldigheter mot riket Prästerskapets politiska betydelse och samarbete med regeringen. Kyrkans rättsställning. Biskopsmyndigheten. Levnadssätt. Undervisningen; reformen av Uppsala universitet Borgerskapet. Städerna och regeringsmakten. Handelslagstiftningen under Gustav Adolf. Stadsgrundningarna och deras motiv. Riga års stadga Allmogen. Gustav Adolfs strävan att föra en bondevänlig politik. Dess begränsning. Skattebördorna; lantregeringens utbyggnad. Allmogens skaplynne och vanor. Ställningen i landet under tyska kriget Folkrörelser under Gustav Adolfs tid. Dalarna, Småland; Dalarna åter. Finland. Vallonerna. Eftermäle 169 NORDEN OCH ÖSTERSJÖN 1. Danmark-Norge och Sverige-Finland. Olikheter i allmänna politiska förutsättningar. Kristian IV och Gustav Adolf. Maktläget börjar förändra sig. Rivaliteten i Nordtyskland och på Östersjön. Samverkan i farans stund men splittring ånyo Ryssland. Karl Filips tronkandidatur. Förvecklingarnas upplösning. Stolbovafreden 1617 och dess betydelse; Gustav Adolfs omdöme därom. Sverige och Ryssland efter Stolbova Sigismund av Polen, hans ståndpunkt och strävan. Agitationen i Sverige; anfallsrykten. Althanns orden. Livlands förvärv. Innebörden av de preussiska fälttågen. Kraftmätningen med Danzig. Sigismund och Habsburg. Stilleståndet i Altmark. Gustav Adolfs polska tronkandidatur 190 '

5 8 Innehåll 4. östersjöfrågorna:»dominium maris Baltici». Svenska anspråk mot de danska. Hollands intressen. De habsburgska flottplanerna; Wallenstein i verksamhet. Gustav Adolf som Östersjöns skyddsherre. Sveriges förankring i Nordtyskland. Oxenstiernas vittnesbörd 200 DET EVANGELISKA VÄSENDET 1. Den svenska lutherdomens egenart. Karl IX :s allmänprotestantiska strävanden Gustav Adolfs kyrkopolitiska orientering. Hans ställning till kalvinismen, den romerska katolicismen och den grekiska kyrkan 21 o 3.»Troshjälte» eller»politiker»? Gustav Adolfs protestantiska statskonst och propaganda.»det evangeliska väsendet». Gustav Adolf som protestantismens förkämpe Protestantismens fara; restitutionsediktet Det svenska ingripandets närmaste bakgrund och motiv. Följderna av Breitenfeld Samvetsfriheten. Utvecklingen av Gustav Adolfs åskådning; det nya toleransbegreppet. Åtgärder till stödjande av luthersk tro Konungens planer i Tyskland. Har Gustav Adolf syftat till kejsarkronan? 235 GUSTAV ADOLF DEN STORE 1. Samtida omdömen om Gustav Adolf. Gideon och Josua. Intrycket av Liitzen Gustav Adolf proklameras som den store. Hans minne i 1600-talets Sverige och i Europa. Blick på Gustav-Adolfshistoriografien 245 Efterskrift Citerad litteratur Personregister