magasinet Många ljuspunkter för transportnäringen LOGISTIK Carina R Nilsson, VD för Sveriges Åkeriföretag:

Transkript

1 magasinet LOGISTIK Globala och lokala transport- och logistiklösningar Nummer 4 december 2007 Carina R Nilsson, VD för Sveriges Åkeriföretag: Många ljuspunkter för transportnäringen Sidan 4-6 Sidan 8-9 Sidan Sidan Klimatpåverkan ska halveras på 13 år Tre vann Schenkers Logistikpris Därför blir transporterna dyrare Sveriges mest omkörda åkeri

2 VD har ordet Vi samarbetar för att inte äventyra vårt klimat Den svenska ekonomin utvecklas och växer, mer produceras och efterfrågan på varor och tjänster ökar. Det märks inte minst på tillväxttalen för godstransporterna. Vi har nu rekordhög ökningstakt av godstrafiken på våra vägar. Det är goda nyheter för ekonomin. De dåliga nyheterna är att trafiken ökar fortare än effektiviseringarna, vilket gör att utsläppen av koldioxid ökar. Vi behöver effektiva godstransporter för att ekonomin och välfärden ska kunna fortsätta att utvecklas, men vi kan inte längre stillasittande acceptera att detta leder till ökade utsläpp och en ökad klimatpåverkan. Vi som arbetar professionellt med godstransporter vet att utsläppen av koldioxid måste pressas ner. I en framtid kan inget annat än klimatneutrala godstransporter vara vårt mål. Det finns inte en universallösning på problemet. Att bara effektivisera räcker inte. Att bara byta ut fossil energi mot förnyelsebar energi räcker inte. Vi som transportföretag kan inte ensam stå för lösningen. Det krävs samverkan och samarbete mellan fordonstillverkare, drivmedelsindustrin, transportföretag, infrastrukturhållare, forskare och myndigheter för att de klimatneutrala godstransporterna ska kunna förverkligas. Därför tog vi på Schenker initiativet till ett samarbete med Chalmers tekniska högskola, Preem, Volvo Lastvagnar och Vägverket. Var och en av oss har arbetat med klimatfrågan förut, och gjort det bra. Men det räcker inte. Bara tillsammans har vi en möjlighet att nå de stora resultat som krävs för att den ekonomiska tillväxten och därmed ökade godstransporter inte ska äventyra vårt klimat. Vårt mål är att halvera utsläppen av koldioxid per utfört transportarbete till Det kräver ny och energieffektiv fordonsteknik och energieffektivare fordonskombinationer. Det kräver bränslen som är tillverkade med mindre utsläpp av klimatgaser och en successiv ökning av andelen förnyelsebar energi. Det kräver förare som håller hastigheten och som behärskar sparsam körning. Det kräver en god infrastruktur för att stödja energieffektiva transportlösningar. Vårt samarbete är inte något slutet sällskap. Andra är välkomna. Är det inom något område där samarbete och inte konkurrens är lösningen så är det klimatområdet. Vi ska konkurrera på en fri marknad även i framtiden, men vi måste hjälpa varandra att tillsammans lösa en av vår tids stora utmaningar: klimatförändringarna. INGVAR NILSSON CEO SCHENKER REGION NORTH 2 Logistikmagasinet

3 Innehåll 4 Tillsammans för en bättre miljö. En enad transportsektor arbetar med att ta fram ett åtgärdsprogram för halverad klimatpåverkan från en typisk svensk fjärrtransport på väg fram till år Randiga transporter. Nya konsumtionsmönster har gjort att Polarn O. Pyrets butiker i Stockholm får nya varor sex dagar i veckan. Det ställer höga krav på logistiken. 8 Mer än en vinnare. Varje år delar Schenker ut sitt stora logistikpris. I år fyllde priset 25 år och för första gången vann alla nominerade. 18 Sparsamt åkeri. Götene Åkeri utbildade chaufförerna i sparsam körning, sänkte hastigheten och sparade in rejält på både bränsle och pengar. 10 Arbetar för en ljus framtid. Carina R Nilsson, tf VD för Sveriges Åkeriföretag, vill öka lönsamheten, hitta vettiga klimatåtgärder istället för högre skatter och höja statusen på chaufförsyrket för att säkra framtiden. 26 Strålande verksamhet. Hela världen ropar efter alternativ till oljan. En lösning finns i värmländska Glava, söder om Arvika. Där tillverkar företaget Scanmodul solmoduler som sedan exporteras till hela Europa. Och det går strålande för företaget. Logistikmagasinet är en tidning för kunder, Redaktör: Pierre Olsson, Schenker AB Redaktionens adress: Logistikmagasinet Adressändringar: Har du ny adress eller leverantörer och samarbetspartners till pierre.olsson@schenker.com Schenker AB, Göteborg. om någon av dina kollegor vill ha tidningen Schenker och distribueras även till anställda Övriga i redaktionen: Tel: Fax: kostnadsfritt, meddela redaktionen via i företaget. ISSN Årgång 13. monica.holm@schenker.com e-post till pierre.olsson@schenker.com, fax Citera oss gärna, men ange källan. beatrice.jerkrot@schenker.com Omslag: Pierre Olsson , eller fyll i kupongen på sid 31. Ansv utgivare: Bo Hallams, Schenker AB asa.larsson@schenker.com Tryck och repro: Eskils Tryckeri AB, Borås Produktion: LTS Kommunikation AB. bo.hallams@schenker.com eva.ralph@schenker.com Upplaga: ex. Drottninggatan 22, Göteborg. karin.andreen@ltskommunikation.se Logistikmagasinet

4 Klimatneutrala transporter Mer biobränsle. Ökad kollektivtrafik av gods. Fler kombitransporter. Så ska klimatpåverkan Halverad klimatpåverkan från en typisk svensk fjärrtransport på väg. Det är målet med en gemensam rapport från GMV (Göteborgs miljövetenskapliga centrum), Preem, Schenker, Volvo Lastvagnar och Vägverket. Det är fullt nåbart, säger Ingvar Nilsson, VD på Schenker. Den svenska ekonomin utvecklas och växer, mer produceras och efterfrågan av varor ökar. Det märks också på det ökade behovet av godstransporter. Det är goda nyheter för Sveriges ekonomi, men det leder, åtminstone hittills, till att utsläppen av koldioxid ökar. Det sambandet måste brytas. Om samhället ska kunna fortsätta växa måste man snabbare vidta åtgärder för att utsläppen från godstransporter på väg minskar, säger Ingvar Nilsson. Det var mot den bakgrunden som Schenker tog initiativet till ett samarbete mellan Preem, Volvo Lastvagnar, Vägverket och GMV för ett år sedan. Gruppen presenterade sin Vi har en skyldighet att utveckla de olika transportslagen så långt det går. Vi kan inte sluta utveckla lastbilstransporter bara för att andra fordonsslag inte utvecklas i samma takt rapport Klimatneutrala godstransporter på väg på Rosenbad den 7 november. Skyldighet att utveckla Ett inslag som fick mycket stor uppmärksamhet i media efteråt var förslaget att tillåta lastbilar med en sammanlagd längd på upp till 32 meter istället för dagens 25 meter, på vissa sträckor. Vi har en skyldighet att utveckla de olika transportslagen så långt det går vad det gäller effektivitet, miljöpåverkan och ekonomi. Vi kan inte sluta utveckla lastbilstransporter bara för att andra fordonsslag inte utvecklas i samma takt, säger Ingemar Skogö, generaldirektör på Vägverket. Vi tror att större bilar är lika med färre bilar, därför är vi positiva till att genomföra ett test på vissa 4 Logistikmagasinet

5 BILD: MICHAEL UTECH/iSTOCKPHOTO Utvecklad citylogistik. Bioraffinering istället för olja. halveras på 13 år sträckor för att ta reda på vad det innebär i form av fyllnadsgrader, vägslitage och så vidare, säger Ingemar Skogö. Rapporten presenterades i sin helhet för bland andra miljöminister Andreas Carlgren på Rosenbad den 7 november. Det är glädjande att de tunga aktörerna inom transportsektorn tagit det här initiativet. Ingvar Nilsson, VD på Schenker, menar att målet med den gemensamma rapporten, att halvera klimatpåverkan fram till 2020, är fullt nåbart. Miljöminister Andreas Carlgren och Schenkers marknadsdirektör Bo Hallams lyssnar. Långsiktiga mål och spelregler Det gäller att samla hela samhället bakom de globala miljömålen. För att lyckas krävs långsiktiga mål och spelregler så att alla vet vad de ska förhålla sig till, säger Andreas Carlgren. Att miljöministern ville vara med när vi presenterade vårt arbete visar att vi är bra på att samarbeta i Sverige. Bara genom ett nära samarbete mellan stat, företag, myndigheter och forskning kan vi nå verklig framgång, säger Bo Hallams, marknadsdirektör på Schenker. Det här är ett partnerskap där alla har olika roller. Vi från regeringen har valt att gå en teknikneutral väg och sätta upp miljömål, inte teknikmål. Vi satsar på forskning och infrastruktur som kombiterminaler och vi kommer att vara fortsatt aktiva i de här frågorna i EU, säger Andreas Carlgren. Halverad klimatpåverkan från en typisk svensk fjärrtransport fram till 2020, jämfört med 2005 innebär även en kraftig minskning av koldioxidutsläppen från lastbilar, även om transportvolymerna skulle fortsätta att öka i samma takt som hittills. Den långsiktiga visionen för vårt Logistikmagasinet

6 Klimatneutrala transporter Tillsammans arbetar de för en bättre miljö. Fr v: Helene Samuelsson, kommunikationschef Preem AB, Lars Mårtensson, miljöchef Volvo Lastvagnar, Lennart Pilskog, ansvarig för Public Affairs Volvo Lastvagnar, Ingvar Nilsson, VD Schenker AB, Michael Löw, VD Preem AB, Andreas Carlgren, miljöminister, Katarina Gårdfeldt, forskare GMV, Bo Hallams, marknadsdirektör Schenker AB och Ingemar Skogö, generaldirektör Vägverket. samarbete är att göra godstransporterna på våra vägar helt klimatneutrala, säger Lars Mårtensson, miljöchef på Volvo Lastvagnar. Sedan början av 1990-talet har en rad åtgärder genomförts för att minska klimatpåverkan från godstransporterna. Fordon och motorer har till exempel blivit betydligt effektivare och förnybara bränslen har introducerats på marknaden. En viktig produktutveckling för Volvo är introduceringen av hybridmotorer, som vi kommer att testa i trafik redan nästa år, säger Lars Mårtensson. Biomassa istället för olja På bränslesidan gäller det att framställa bränslet på ett miljöeffektivt sätt, och fortsätta blanda biobränsle i diesel. Men den största nyheten är att ställa om raffinaderierna från oljeraffinering till bioraffinering, med biomassa som råvara vid tillverkningen istället för olja. Det är viktigt att känna till att tillgången på biobränslen är begränsad. Därför är en utökad låginblandning i diesel en viktig komponent i att minska utsläppen av växthusgaser, säger Michael Löw, VD på Preem. Men för att en omställning till koldioxidneutrala transporter verkligen ska bli möjlig, krävs fler kraftfulla insatser. Ett utvidgat samarbete mellan transportsektorns olika aktörer, övrigt näringsliv, samhälle och forskning är nödvändig för att skynda på utvecklingen, säger Lennart Pilskog, ansvarig för Public Affairs på Volvo Lastvagnar. Alla företag är välkomna Gruppen som ingått det här samarbetet har lovat att fortsätta i minst tre år. Till en början planerar man en uppföljning på Transportmässan i Göteborg den 22 maj. Det här samarbetet över branscher och sektorer är något jag verkligen välkomnar, säger miljöminister Andreas Carlgren. Det här är ett unikt samarbete som omfattar hela kedjan inom transportnäringen. Initiativet är öppet att ansluta sig till för alla. Nu hoppas vi att resten av svenskt näringsliv hänger på och antar utmaningen att halvera koldioxidutsläppen fram till år Alla företag är välkomna att anmäla sig via Vägverket, säger Bo Hallams, marknadsdirektör på Schenker. PIERRE OLSSON Några förslag på åtgärder från parterna i samarbetet: Utbildning i sparsam körning ska ingå i all körkortsutbildning. Stöd till utveckling av transportlösningar som vill utnyttja större fordon på vägnätet. Ställa om oljeraffinering mot bioraffinering. Inblandning av 10 procent biobränsle i all diesel. Fortsätta att effektivisera lastbilsmotorerna med minst en procent varje år. Fasa ut alla äldre lastbilar med Euro 1-, eller 2-motorer. Introducera hybridteknik i lastbilsmotorer. Ökad satsning på kollektivtrafiksystem för gods. Utveckla citylogistiken i Sverige. Ökad användning av kombitrafik. 6 Logistikmagasinet

7 Schenker Logistics bygger nytt nära Arlanda Nu samlar Schenker Logistics all sin verksamhet i Stockholmsområdet till ett stort och modernt logistikcenter i Sigtuna. Satsningen innebär ökad flexibilitet och stora möjligheter att utveckla vår verksamhet på ett sätt som gynnar såväl befintliga som nya kunder, säger Mats Olsson, VD för Schenker Logistics. Schenker Logistics har tecknat avtal med logistikanläggningsföretaget ProLogis om en ny anläggning på kvadratmeter i Västra Arlandastad. Investeringen är värd omkring 200 miljoner. Det är glädjande att två globala företag som ProLogis och Schenker är först ut i området och att etableringen också innebär ett betydande antal nya arbetstillfällen i kommunen, säger Anders Johansson, kommunalråd i Sigtuna kommun. Schenker räknar inledningsvis med runt 100 arbetstillfällen och närmare 200 i framtiden. Logistikcentret skräddarsys för Schenkers verksamhet. Förutom kvadratmeter lageryta består byggnaden av kvadratmeter med bland annat kontor. I takt med utökad verksamhet finns det möjlighet att expandera ytterligare och bygga ut anläggningen till kvadratmeter lageryta. Anläggningen kommer att inrymma logistikverksamhet som idag är lokaliserad på fyra platser i Stockholmsområdet. Tack vare en gemensam enhet får både vi och våra kunder stora skalfördelar, säger Mats Olsson. Byggstarten är beräknad till januari 2008 och i slutet av 2008 ska byggnaden stå klar. Schenker Logistics bygger nytt och modernt logistikcenter i Sigtuna som ska ersätta verksamheten som idag bedrivs på fyra olika platser i Stockholm. Här en bild från anläggningen i Rosersberg. Kollektivtrafik för gods värt en kampanj Schenker distribuerar 23 miljoner paketsändningar om året. Självklart påverkar dessa transporter miljön. Lika självklart känner vi ett ansvar att göra det vi kan för att minska vår påverkan på miljön. Vårt mål är att halvera våra koldioxidutsläpp fram till 2020, säger Eva Ralph, varumärkesansvarig på Schenker. Schenker är störst i Sverige när det gäller landtransporter. För att utnyttja bilarna maximalt samlastas alla sändningar gods och paket från olika kunder körs i samma tidtabellstyrda system. Våra samlastningsterminaler kan liknas med stora flygplatser eller centralstationer och genom att transporterna sker effektivt kör vi inte en enda mil i onödan. Det är det här vi kallar kollektivtrafik för gods, säger Eva Ralph. Under två veckor i december går Schenker ut med detta budskap på bussar, spårvagnar, annonser och brev till kunder. Vi vill få en förståelse hos allmänheten för att transporter är avgörande för att samhället ska fungera och att Schenker strävar efter en hållbar framtid, säger Eva Ralph. Schenker växer i Vietnam Schenker har inlett ett samarbetsprojekt med Vietnams största speditionsfirma Gemadept. Ett led i projektet är att bygga en kvadratmeter stor logistikhub som ska vara färdig i april Den nya fastigheten kommer att stärka Schenkers kapacitet i Vietnam avsevärt. Vårt nya samarbetsprojekt kommer att ytterligare öka servicen till våra nuvarande kunder och stödja vår tillväxt som en av Vietnams ledande logistikleverantörer, säger Thomas C. Lieb, styrelseledamot i Schenker AG för globala flyg och sjötransporter. Det nya centret läggs till de tre existerande Schenkerkontoren med fler än 120 anställda. Schenker har haft verksamhet i Vietnam sedan Sedan oktober är Schenker nu också närvarande på den nationella marknaden med ett helägt dotterbolag, Schenker Vietnam Ltd, som erbjuder globala flyg- och sjöfrakter. Logistikmagasinet

8 Schenkers Logistikpris Och vinnaren är Schenkers Logistikpris firade 25 år och för första gången i prisets historia delades det ut till samtliga nominerade Metro, Scania och Stena Recycling. De tre nominerade står för helt olika logistiklösningar. Metro med sin distributionslogistik, Scania med produktionslogistik och Stena Recycling med sin hållbara långsiktiga logistiksatsning. Dessutom är det roligt med tre företag som varit med ett tag, säger Matthias Kettelhoit, VD på Schenker Consulting och juryns ordförande. Priset delades ut på IVA konferenscenter i Stockholm den 31 oktober under Schenkers Logistikforum, som hölls för första gången. På plats fanns tidigare och nya pristagare, kunder, logistikprofiler och många intressanta talare. Håkan Larsson, styrelseordförande i Schenker AB, var på plats och hyllade mångfalden i svensk logistik. Att vi delade ut det till tre så olika lösningar visar på den bredd och kunskap som finns inom logistiken i Sverige idag. Ett pris som både sporrar och inspirerar och driver logistikutvecklingen framåt, säger han. En smart logistiklösning är alltid enkel och bygger på sunt förnuft. Och i det här fallet är alla lösningarna lika bra, säger professor Arne Jensen, en av jurymedlemmarna. Gunilla Jönsson, rektor på Tekniska Högskolan i Lund och jurymedlem, presenterade Stena Recycling. Hon framhöll att Stena verkligen lyckats att se till helheten, vilket är A och O för en effektiv logistiklösning. EVA RALPH Schenkers Logistikpris Vinnartrojka: Andreas Ohlson, Metro, Monica Svenner, Stena Recycling och Leo Bronkhorst, Scania. Varje år delar Schenkers Vetenskapsråd ut Schenkers Logistikpris för att uppmärksamma speciella initiativ och innovationer i Sverige. Priset är idag det mest kända i branschen och listan över tidigare vinnare är lång och gedigen. Här samsas företag och människor som alla har en sak gemensamt de har alla gjort en betydande, ofta banbrytande, insats inom logistiken. Så motiverade juryn sina val: Metro vann priset för ett kreativt nytänkande i en traditionell bransch. Genom att utnyttja kollektivtrafiken och särskilda tidningsutdelare har tillgängligheten för konsumenten blivit mycket hög. Stena Recycling har långsiktigt och målmedvetet arbetat med att ta tillvara restprodukter och omvandla dessa till nya råvaror. I dagens miljö- och hållbarhetsdebatt framstår företaget som en pionjär. 8 Logistikmagasinet

9 alla tre! BILD: PIERRE OLSSON De kom, de såg, de vimlade Man måste se både framåt och bakåt. Gör man inte det måste man se upp, sa Dag Ericsson, professor vid institutionen Ingenjörshögskolan vid Högskolan i Borås, som var en av huvudtalarna. Han menade vidare att vi har gått från att tillverka det vi tror kunden vill ha, till att producera det vi vet att kunden vill ha. Lars Langenius, Volvo Logistics sågs med Magnus Kårestedt, VD Göteborgs Hamn. Mycket bra höjd och bredd på föredragen, spännande också att så många logistikproffs samlas, vilket ger bra diskussioner i pauserna, tyckte Magnus Kårestedt. Sofia Lundberg, KTH samtalade med Christer Lindh, KTH och John Wedel, Schenker Consulting. Allra bäst idag var Carl Bennet, tyckte Sofia Lundberg. Miljö måste bli ett inköpskriterium i högre grad än idag om vi ska skapa ett hållbart samhälle, sa Carl Bennet, styrelseordförande för Elanders AB och Göteborgs Universitet. Kalle Lötberg från tidningen Transport Idag i glatt samspråk med Johan Karlberg från Accenture AB. Scania har med sin produktionsstrategi lyckats kombinera ett brett kundanpassat produktutbud med en effektiv produktion. Man har lärt sig att älska avvikelser, att inte se dem som problem utan som en utmaning och möjlighet till förbättring. Lillemor Troziu-Frisk, Schenker AB, Ewa Johansson, Beltton AB och Ylva Petersson, Otto Bock Scandinavia AB, var överens om att de fått ett kvitto på att deras företag är på rätt väg, både när det gäller miljöfrågor och logistik. Logistikmagasinet

10 Bättre lönsamhet, internationellt harmoniserade villkor, vettiga klimatåtgärder istället för höjda skatter, höjd status på chaufförsyrket för att locka unga och ökad samverkan mellan transportslagen. Så ser framtiden ut för transportnäringen i Sverige om Carina R Nilsson, tf VD för Sveriges Åkeriföretag, får som hon vill. En framtid med få hot och Carina R Nilsson, VD för Sveriges Åkeriföretag, ser en ljusning för transportnäringen Hon ser några hot, men mest möjligheter för branschen framöver. Till exempel att öka lönsamheten genom att helt enkelt våga ta betalt. Alla andra branscher kan ju ta mer betalt under högsäsong, varför kan inte åkarna det? Nu när efterfrågan på transporter är större än någonsin måste det gå att ta mer betalt. När ska man annars göra det, frågar Carina R Nilsson retoriskt. Samtidigt som fler kunder kräver att transportnäringen ska ta mindre betalt för sina tjänster, ökar åkarnas omkostnader med höjd dieselskatt, trängselavgifter med mera. Alldeles för många av våra medlemmar har en fixarkultur där man höjer servicenivån och löser kundens problem utan att ta betalt för det, säger Carina R Nilsson. Ett skäl är att många inte är vana att tänka så, ett annat är att konkurrensen på den svenska marknaden ökar från åkare inom EU. Vi är positiva till avregleringen, men vi vill se en harmonisering av regelverket så att alla konkurrerar på lika villkor. Idag finns ingen övervakning över att de regler som gäller i Sverige verkligen efterlevs. Utländska åkare behöver till exempel inte bekymra sig för att få böter här eftersom det inte finns någon indrivningsfunktion i fall de inte betalar böter. Därför slänger de bara böteslappen om de får någon, säger Carina R Nilsson. Annars är trafiksäkerhet och klimat de frågor som dominerar branschen just nu. Hon säger sig märka att politikerna lyssnar mer på åkerinäringen nu än tidigare. Även om vi inte alltid får som vi vill är det uppenbart att vi har en roll som en part i allt fler sammanhang. Sedan är det inte alltid förslagen har den tänkta effekten, säger Carina R Nilsson. De nya kör- och vilotiderna är ett sådant exempel, menar hon. Jag har hört från flera håll att de nya reglerna gör att chaufförerna känner sig mer stressade nu än tidigare. Många upplever det som ett stressmoment att de måste skynda sig för att bli klara till vilotiden, säger Carina R Nilsson. Annars är hon positiv till allt som främjar trafiksäkerheten. Vi skulle gärna se att bältespåminnare var standard i alla nya lastbilar till exempel. Men tillverkarna säger att det inte finns någon efterfrågan hos kunderna internationellt. Jag förstår inte att det ska vara så svårt att få chaufförerna att använda bilbälte, säger Carina R Nilsson. Fel att höja dieselskatten Däremot är hon tveksam till att lagstifta om alkolås så länge som det inte är harmoniserat inom EU. Jag välkomnar krav från kunder i den 10 Logistikmagasinet

11 BILD: PIERRE OLSSON Carina R Nilsson, tf VD för Sveriges Åkeriföretag, vill öka lönsamheten, höja statusen på chaufförsyrket och öka samverkan mellan olika transportslag i framtiden. många möjligheter riktningen. Låset är ju en garanti att transportören är nykter, är det tio procent av befolkningen som har problem med alkohol så är det rimligtvis likadant i trafiken, säger Carina R Nilsson. När det gäller klimatdebatten har hon svårt att förstå dem som förespråkar kortare fordon med hänvisning till att det då skulle lyftas över mer trafik på järnväg. Att höja dieselskatten för att få över mer trafik på järnväg är också fel väg att gå. Åkare har inget emot att köra godset på tåg, bara godset kommer fram som det ska spelar det ingen roll om hjulen det åker med är av metall eller gummi. Vi kombinerar gärna olika transportslag. Men det finns kapacitetsbrister i idag, vilket gör att skattehöjningar eller andra åtgärder inte får någon överflyttningseffekt då det inte praktiskt fungerar, säger Carina R Nilsson. Allt händer inte över en natt Hon menar att utbildning i sparsam körning är ett bättre sätt att påverka koldioxidutsläppen från dagens transporter och att transportörerna kan bli bättre på att göra smartare upplägg tillsammans med kunderna. Moderna IT-system och fordon har också en stor potential att sänka miljöpåverkan från transporterna. Men allt händer ju inte över en natt, och det finns ju andra aktörer som har större möjligheter att påverka miljön. Bränsleindustrin till exempel, vi kan ju bara köra på de drivmedel som finns. Iblandning av biobränslen är positivt, men på sikt behövs andra lösningar, säger Carina R Nilsson. Förarbrist ett framtidsproblem Hon tycker att förslaget som presenterades i rapporten Klimatneutrala godstransporter på väg att testa längre fordon låter väldigt intressant. Färre fordon på vägarna måste ge mindre miljöpåverkan. Mängden bränsle per transporterat gods minskar och dessutom är det positivt ur aspekten att det råder en stor brist på chaufförer. Rapporten är ett bra initiativ, säger Carina R Nilsson. Det som kan vara ett mörkt moln vid horisonten är att unga söker sig till andra branscher och att förarbristen är ett bekymmer för branschen. Vi måste visa nyttan med transporter Det är synd att vi inte lyckas attrahera fler unga. Jag ser chaufför som ett framtidsyrke. Vi måste bli bättre på att lyfta goda exempel och visa nyttan med transporterna för samhället, säger Carina R Nilsson. Idag är det fler som söker till fordonsprogrammet än som får plats, men det är bara 65 procent av dem som går klart utbildningen som sedan också blir chaufförer. Det är för få, om vi inte kan rekrytera chaufförer kommer vi till slut inte att kunna leverera, säger Carina R Nilsson. PIERRE OLSSON Logistikmagasinet

12 Schenker lyfter Naturvårdsverket delar ut pengar till kommuner som långsiktigt arbetar för att bland annat minska utsläppen av växthusgaser eller bidra till omställningen av energisystemet. Schenker deltar i ansökan om klimatpengar Helsingborgs kommun har nu skickat in årets Klimp -ansökan till Naturvårdsverket. Så nu är det bara att hålla tummarna, säger Anneli Gille, miljöstrateg på Helsingborgs kommun, som bjudit in Schenker att delta i ansökan. Andelen gods som flyttas från landsvägstransport till järnväg ökar. Bara i år har vårt gods på järnvägen ökat med mer än elva procent, räknat i enheter, säger Gunnar Ahldén, chef för Strategi- och projektsupport inom Division Land i Schenker AB. Gunnar Ahldén. Främst handlar det om längre sträckor. Cirka 60 procent av Schenkers totala godsvolym på järnväg är trafik mellan Luleå, Umeå och Skellefteå och övriga Sverige. Att åka bil längre sträckor, som till exempel till och från norra Norrland, är inget bra alternativ eftersom man bland annat behöver byta chaufför flera gånger. Om det är OK att frakten tar två dagar är det normalt inga problem med järnväg i Sverige. Om godset ska vara framme nästa dag fungerar det i de flesta fall också, säger Gunnar Ahldén. Schenkers ansökan gäller ett utbyte av sina distributionsfordon mot hybridfordon i kombination med förnyelsebart bränsle. Ett fordon med hybriddrift kan reducera bränsleförbrukningen med Behov av fler kombiterminaler cirka 35 procent. Det som kan påverka transporttiderna är Schenker Åkeri AB är ett av fyra företag dels att lasthanteringsutrustningen, till som svarat på Helsingborgs inbju- exempel kapellen, inte är anpassade till dan till näringslivet om deltagande i att köras i några X-2000-hastigheter, dels deras bidragsansökan. 700 företag fick är det ont om plats på rälsen under vissa ett utskick med information om Klimatinvesteringsprogrammet. tider på dygnet och dessutom är inte all- Fyra företag tid tidtabellerna anpassade till kundens sände in en ansökan för miljöförbättrande krav på sen lastning och tidig lossning. åtgärder. Två har fallit bort och Rangeringen av lok och vagnar på kombi- två har inkluderats i Helsingborgs terminalerna är tidsmässigt en besvärlig Kommuns ansökan om så kallat Klimpbidrag flaskhals. för perioden Bristen på kombiterminaler som kan Klimpen är en förkortning av hantera trailrar, flak och containrar är också Klimatpengar, det vill säga ett bidrag ett problem. Vi och våra transportörer som Naturvårdsverket delar ut inom måste få långsiktiga förutsättningar för att stod åkerierna med utrustning som inte det så kallade Klimatinvesteringsprogrammet. våga investera i de lastbärare som krävs lämpade sig för något annat än kombitra- för att kombinera lastbil och järnväg, säger fik. Schenker, som har som målsättning Gunnar Ahldén. Fler kombiterminaler är en förutsättning att halvera sina utsläpp av koldioxid Tidigare fanns till exempel en kombiterminal för att tågtrafiken ska kunna expandera till år 2020, deltar på förfrågan från i Borlänge. När den lades ner ytterligare. Om man behöver åka mycket Helsingborgs kommun. Anneli Gille berättar vidare att Länsstyrelsen inom en månad kommer att Det är ju inget självändamål att bränna lämna sina yttranden till Naturvårdsverket. Före årsskiftet gör Naturvårdsverket gummi. Finns det ekonomiska och den första gallringen, där unge- miljömässiga fördelar med tåget så väljer vi fär en tredjedel av ansökningarna brukar sållas bort. Kvarvarande skickas det. Fler och fler kunder frågar efter till respektive sektorsmyndighet för yttrande och det slutgiltiga avgörandet miljövänliga alternativ. tas av Naturvårdsverket i maj nästa år. 12 MONICA JADSÉN HOLM Logistikmagasinet

13 över allt mer gods på tåg Anders Nanheden, trafikledare, och Henrik Anderson, VD, på GP-last i Malmö som har mer än fördubblat sina tågvolymer på sträckan Malmö- Stockholm sedan förra året. tåget, men antingen passar inte tidtabellen, eller så lastar eller lossar bilarna något längs vägen, och då fungerar det ju inte med järnvägen, säger Anders Nanheden. Under det senaste året har Schenker ökat sina transporter på tåg med mer än elva procent. mer än fem mil från en kombiterminal för att lasta är det ofta svårare att få det att gå ihop tids- och kostnadsmässigt. Och om fjärrsträckan är kortare än mil blir landsväg definitivt ett attraktivt alternativ. Fördubblade tågvolymer GP-Last i Malmö har mer än fördubblat sina tågvolymer på sträckan Malmö-Stockholm sedan förra året. På två år har vi har gått från inga tågfrakter alls, till motsvarande tre bilar med släp i båda riktningarna per dag, säger Henrik Anderson, VD på GP-Last. Han menar att järnvägen bara är ett alternativ när det handlar om partilaster. Gods som ska in på Schenkers terminal för omlastning kommer fram för sent till Stockholm. Även om tåget är framme i tid får vi inte ut vårt gods med en gång, det tar tid att rangera vagnarna, säger Anders Nanheden, trafikledare på GP-last. Sista inlämningstid i Malmö är klockan och första uthämtning Men om godset ska lastas om för distribution i Stockholm måste bilen senast vara på Schenkers terminal i Lunda klockan 05.00, och dit är det en timmes körväg. GP-last kör dagligen mellan 16 och 18 bilar med släp på landsväg till och från Stockholm. Vi hade gärna skickat fler bilar med Ingen skillnad för kunden Tidigare hade vi inte heller rätt utrustning. Nu har vi skaffat det och hittat lämpliga flöden samtidigt som tidtabellerna justerats på ett sätt som passar oss bättre, säger Henrik Anderson. Han är noga med att påpeka att GP-Last tar samma ansvar för godset oavsett om det åker tåg eller bil. Kunden ska inte märka någon som helst skillnad. Men det är ju inget självändamål att bränna gummi. Finns det ekonomiska och miljömässiga fördelar med tåget så väljer vi det. Fler och fler kunder frågar efter miljövänliga alternativ. Då är det roligt att kunna erbjuda tåg, säger Henrik Anderson. Men samtidigt som det finns ett ökande intresse, finns det också vissa kunder som uttryckligen säger att de inte vill transportera med tåg. Det finns en skepsis mot järnvägen på vissa håll trots att tågtransporter är mycket tillförlitliga nuförtiden. Fast när stormen Gudrun slog till stoppade tågen helt i de södra delarna av landet, men det hör verkligen inte till vanligheterna, säger Gunnar Ahldén. PIERRE OLSSON Logistikmagasinet

14 Gästtyckaren Miljöanpassning kommer att leda till att godstransporter för första gången i historisk tid blir dyrare. Men kostnadsökningen kommer knappast att resultera i minskade volymer. Däremot kommer tillväxttakten att bli lägre än den ekonomiska tillväxten. Det menar Per Kågeson, författare och debattör som här ger sin syn på hur transportindustrin påverkas av klimatkrisen. Skärpta miljökrav gör framtidens transporter dyrare Godstransportarbetet i Europa har under de senaste 15 åren ökat snabbare än BNP. Tillväxten är särskilt snabb inom vägtrafiken och sjöfarten. Volymerna ökar också snabbt inom flyget men från låg nivå. I Sverige har den totala transporterade godsmängden (räknat i ton) med tunga lastbilar minskat med 40 procent sedan början av 1970-talet. Trots detta ökade under samma tid transportarbetet med tunga lastbilar (mätt i tonkilometer) med 54 procent. Den snabba tillväxten av det långväga transportarbetet med lastbil är ett resultat av att produktionskedjorna med tiden kommit att innehålla allt fler och längre transportlänkar. Att så har blivit fallet beror bland annat på genomförandet av den inre marknaden inom EU, centralisering till färre och större anläggningar, outsourcing av sådant som inte ses som en del av företagens kärnverksamhet och kapitalrationalisering i syfte att korta ner tiden för leveranser och produktion. Snabbare och pålitligare En lika viktig delförklaring till den snabba tillväxten är att de genomsnittliga transportkostnaderna mer än halverats under de senaste 50 åren. Kostnadsreduktionen har varit särskilt stor för långväga transporter. Transporterna har samtidigt blivit snabbare och mera pålitliga än tidigare. Det gör det lättare att minska lagerhållningen. Enligt en nederländsk expertbedömning förklarar fallande transportpriser ungefär halva ökningen av godstransporterna under de senaste årtiondena. Utvecklingen har lett till snabbt ökande utsläpp av koldioxid samt, beträffande sjöfarten, kväveoxider och svavel. Klimat- och miljökrisen gör det nödvändigt att snabbt reducera utsläppen från olika samhällssektorer. Det bör ske genom att man vidtar åtgärder där de är billigast. Beträffande svavel och kväveoxider måste sjöfarten tvingas ta ansvar, annars kommer sjötransporterna år 2020 att stå för mer än hälften av dessa utsläpp. Tekniken finns och kostnaden är liten till måttlig. Trafiken måste bidra mer Klimatproblemet är svårare att lösa. Bäst vore att utvidga EU:s system för handel med utsläppsrätter så att det omfattar transportsektorns utsläpp. Förslag om att inkludera flyget har redan presenterats av EU-kommissionen. Eftersom det finns billigare åtgärder i andra sektorer och i utvecklingsländerna skulle transportsektorn inte belastas särskilt hårt, i varje fall inte till att börja med. Med skärpta reduktionskrav (kanske procent till år 2050) måste trafiken på sikt bidra betydligt mer. Eftersom de flesta fordon har en teknisk ekonomisk livslängd på cirka 30 år, dock betydligt kortare för lastbilar, vore det bäst att förbereda sig för framtida reduktionsmål genom att omgående ställa krav på att nya fordon och fartyg måste bli väsentligt energieffektivare än idag. Det finns en betydande teknisk potential för detta inom alla transportslag. Sparsam körning minskar förbrukningen Transportarbetet kan bli mera effektivt genom utbyggnad av fler kombiterminaler, ökad samdistribution av gods och utnyttjande av längre fordon än vad som tillåts idag. Schenkers nya upplägg för distribution i Stockholm är ett intressant exempel. Sparsam körning kan varaktigt minska bränsleförbrukningen med 5 10 procent under förutsättning att utbildningen kontinuerligt följs upp. Det kan till exempel ske genom utnyttjande av fordonsdatorer som fortlöpande registrerar bränsleförbrukningen och kopplar den till gaspådrag och inbromsningar samt via GPS och Vägverkets vägdatabas till skyltad hastighet. De tunga fordonens hastighetsbegränsare brukar vara fabriksinställda på 89 kilometer i timmen trots att den högsta tillåtna hastigheten är 80. En del kloka åkare har noterat att de företagsekonomiskt tjänar på att ställa om dem till 80, eftersom vinsten av lägre förbrukning och minskat slitage överstiger tidsförlusten. Så borde hela branschen göra. Det skulle öka åkerinäringens trovärdighet. Näringen bör sluta motsätta sig en övergång till kilometerskatt. En sådan beskatt- 14 Logistikmagasinet

15 Miljöanpassad logistik kommer på lång sikt att leda till ökade transportkostnader och företag kommer i framtiden att få större anledning att beakta transportkostnaderna i sitt val av leverantörer och lokalisering av produktioner, tror Per Kågeson. ning drabbar inhemska och utländska fordon lika och kan differentieras för fordonens miljöegenskaper och axeltryck samt (i sin mest sofistikerade form) också för vägens egenskaper. Det senare i syfte att styra den tunga trafiken till vägar som tål slitage och som har goda egenskaper från trafiksäkerhetssynpunkt. En annan viktig sak är att se till att lastbestämmelser samt arbets- och vilotider efterlevs. En bättre övervakning från samhällets sida ligger i de seriösa företagens intresse. Konstigt att så få transportföretag ger uttryck för detta! Successivt dyrare Deltagande i utsläppshandeln, införande av kilometerskatt och bättre övervakning av regler och bestämmelser kommer att öka transportindustrins kostnader. Men åkerinäringen kommer att försöka undvika så mycket som möjligt av kostnadsökningen genom att reducera de utsläpp och skador som de ekonomiska styrmedlen syftar till att begränsa. Så kostnaden kommer definitionsmässigt att bli mindre än vad man kan tro om man bara ser till skattenivåer och priset på utsläppsrätter. Kanske leder miljöanpassningen till att kostnaden per tonkilometer på lång sikt ökar med procent, men under samma tid kommer fortsatt rationalisering och effektivisering att verka i motsatt riktning. Trots detta måste man nog förvänta sig att godstransporterna för första gången i historisk tid blir successivt dyrare. Trenden av ständigt sjunkande kostnader kommer att brytas. Det är ett resultat av att samhället börjar prissätta knappa resurser och skydda miljön. Eftersom de flesta företag har låga transportkostnader och priskänsligheten är måttlig kommer kostnadsökningen knappast att resultera i minskade volymer. Däremot kommer tillväxttakten att bli lägre än den ekonomiska tillväxten. Kunderna kommer att få större anledning än idag att beakta transportkostnaderna i sitt val av leverantörer och lokalisering av produktionen. PER KÅGESON Fil dr miljösystemanalys, är en flitig debattör i bland annat transport- och miljöfrågor, och författare till cirka 25 böcker i olika ämnen. Hans senaste bok Vilken framtid har bilen? utgiven på SNS förlag finns åter att köpa sedan den första upplagan tagit slut. Logistikmagasinet

16 Randiga skäl till ny Förändrade konsumtionsmönster ställer krav på varuleveranserna Varuleverans före klockan tio skapar mer tid för kunderna. Polarn O. Pyrets butiker i Stockholm får nya varor sex dagar i veckan vilket gynnar försäljningen och förnyar butiken varje vecka. Modebranschen har ökat omsättningshastigheten betydligt de senaste åren, men det räcker inte med att konkurrera med pris och kvalitet, det måste hända något i butiken hela tiden. Förr skyltade man om när det var dags för en ny säsong och omsättningen ökade. Idag vill kunderna ha nya produkter året runt, därför måste hyllorna fyllas på med nya produkter flera gånger i veckan. Polarn O. Pyret har fler än 50 butiker i Sverige. Butikerna är företagets primära kommunikationskanal och spelar därför en viktig roll för marknadsföringen. Alla butiker ligger i citylägen eller i attraktiva köpcentra. Leverans fem dagar i veckan Felix Engfeldt, logistikansvarig för Polarn O. Pyret, arbetar på företagets distributionscentral i Vinsta, norr om Stockholm. Han berättar att deras 13 butiker i Stockholm får varor före klockan tio på morgonen, sex gånger i veckan. Övriga butiker i landet får leveranser fem dagar i veckan. På vår distributionscentral samlas allt gods till alla butiker för hela världen. På natten packas leveranserna för Stockholmsbutikerna och kommer tre bilar från Schenker och hämtar godset. Varje butik får ungefär fem lådor på 15 kilo varje dag. Genom att personalen i butiken hinner packa upp alla produkter innan butiken öppnar, ges mer tid till kunden, säger Felix Engfeldt. Vi är hela tiden ute i butikerna och kontrollerar så att allt flyter. Unika butiker har unika problem, det måste vi ta hänsyn till. En del butiker behöver hänga och avemballera själva för att utjämna arbetsflödet under dagen, medan andra butiker helt enkelt inte hinner med att packa upp själva, utan vill ha allt så klart som möjligt. Vi är väldigt mottagliga för nya idéer och lösningar, säger Felix Engfeldt. Mångårigt samarbete Vi ser hela tiden över logistiken för att upptäcka om man kan tidigarelägga något i kedjan. I Stockholm vill vi renodla ännu mer, helst ska det vara galgat och larmat redan i Asien. Polarn O. Pyret har arbetat med Schenker i många år, men det är egentligen först på senare år som samarbetet utvecklats ordentligt. I takt med att vi ökade våra krav och satte tydligare mål blev också Schenker bättre på att leva upp till kraven. Kvaliteten och proaktiviteten ökade. Idag sköter Schenker delar av våra importflöden samt all distribution. Vi har avstämningar med jämna mellanrum och vi utvärderar hela tiden vad som kan bli bättre. Vår Vi ser hela tiden över logistiken för att upptäcka om man kan tidigarelägga något i kedjan. I Stockholm vill vi renodla ännu mer, helst ska det vara galgat och larmat redan i Asien, säger Felix Engfeldt, logistikansvarig på Polarn O. Pyret. bransch påverkas av trender och vi måste kunna vända snabbt, vilket kräver flexibla partners, säger Felix Engfeldt. Polarn O. Pyret har alltid varit föregångare när det gäller miljö, ekologi och etik. I höst har företaget lanserat Europas första Svanen- BILD: EVA RALPH 16 Logistikmagasinet

17 a kläder varje dag Expansiv franchiseorganisation Polarn O. Pyret är ett konfektionsföretag som sedan 1976 tillverkar funktionella kläder för barn och gravida av hög kvalitet. Företagets produkter säljs genom ett eget butiksnät i Sverige, bestående av dels egna butiker, dels franchisebutiker. Sortimentet är uppbyggt kring tre värdeord; kvalitet, funktion och design. Polarn O. Pyret är en franschiseorganisation och finns i Norge, Danmark, Finland, Estland, Lettland, Litauen, England, Irland, Island, Skottland, Ryssland och Sverige. Det är framförallt utomlands som den stora expansionen sker just nu och då österut i Finland, Baltikum och Ryssland. Från preventivmedel till barnkläder Grunden till Polarn O. Pyret etablerades redan 1909 då Nils Adamsson startade sin första butik för att sälja preventivmedel. Sortimentet utvecklades senare till att innehålla även sjukvårdsartiklar, babyutrustning och barnkläder hade företaget helt ändrat inriktning och preventivmedelsdelen såldes, sjukvårdsbutikerna avvecklades och återstående del fick namnet Polarn O. Pyret AB. Det var under senare delen av 70-talet som deras välkända randiga bomullstrikå lanserades. År 2000 genomfördes en fusion med Portwear. Modekoncernen RNB RETAIL AND BRANDS föddes och ett år senare, 2001, noterades bolaget på Stockholmsbörsens O-lista fanns företaget i 10 länder och målet för 2010 är att finnas i 20. och KRAV-märkta trikåkollektion. Bomullen i kollektionen är 100 procent ekologiskt framställd och passar hela familjen. För att ytterligare minska sin miljöpåverkan tittar man tillsammans med Schenker på en lösning med returlådor för allt gods i Sverige. Försöken påbörjas under vintern i Stockholm. Modulbaserad inredning I den nya butiken i Gallerian i centrala Stockholm, har logistiken spelat en avgörande roll. Man har analyserat hur människor rör sig i en butik och hur varor kan exponeras på bästa sätt. Istället för det traditionella sättet där varor läggs upp på hyllor längs väggarna används istället golvytan till varor och inredningen är modulbaserad så att man med enkla grepp kan förändra butikens olika rum. EVA RALPH BILDER: EWA-MARIE RUNDQVIST, THOMAS KLEMENTSSON, POLARN O. PYRET Logistikmagasinet

18 Sveriges mest omkörda åkeri Vi är Sveriges mest omkörda åkeri, säger Dennis Karlsson marknadsansvarig på Götene Kyltransporter (GKT), och ler. Det är lätt att förstå. Åkeriet har sänkt bränsleförbrukningen med tolv procent. På det sparar man i runda slängar en miljon kronor om året. Åkeriet tillåter hastigheter upp till 82 kilometer i timmen, men man har inte strypt motorerna på lägre hastigheter än 89 km/tim som är standard i Sverige. De som håller hastigheterna, kör på ett sätt som drar lite bränsle och har en låg sjukfrånvaro får vara med och dela på företagets vinst. Hittills har det handlat om en bonus per chaufför och år på mellan och kronor som placerats på deras pensionssparkonto. Skulle vi ge dem pengarna som bonus skulle hälften gå bort i skatt, säger Ulf Johansson, ägare av åkeriet. I snitt drar GKT:s bilar tolv procent mindre bränsle idag än för tre år sedan. Det finns chaufförer som sänkt sin förbrukning med upp till en liter milen. Ulf Johansson och Dennis Karlsson sparar miljoner genom att utbilda personalen i sparsam körning. En av de bilar som drar allra minst är en trailer på över 18 meter som lastar 37 ton och trafikerar sträckan Göteborg/Götene/Stockholm. Där har vi kommit ner i ett snitt på 3,5 liter milen, säger Dennis Karlsson. Vi sparar personalen Ytterligare en åtgärd som haft stor effekt på bränsleförbrukningen är att chaufförerna utbildats i sparsam körning. Det har alltid störst effekt precis efter avslutad utbildning, men jag tror att vi säkert kan spara runt kronor ytterligare tack vare det, säger Dennis Karlsson som också betonar att uppföljning är absolut nödvändigt om man ska lyckas sänka förbrukningen permanent. För ett år sedan köpte GKT Ebbessons Åkeri i Halmstad. De har en helt annan typ av trafik. De distribuerar styckegods vilket innebär många start och stopp, vilket drar extra bränsle. De låg på 5,5 liter milen när vi tog över, nu har de minskat förbrukningen med tio procent, säger Ulf Johansson. Det bästa av allt är att vi sparar personalen. Vi ser det på minskad stress, så gott som inga skjukskrivningar, inga skador, lägre försäkringspremier och på tre år har vi bara varit inblandade i en enda olycka, säger Dennis Karlsson. Minskar fortkörningen Sedan april 2007 deltar åkeriet också i ett projekt tillsammans med VTI och Vägverket där hastighetsmätningen kopplas till skyltad hastighet med hjälp av en GPS i fordonsdatorn. Tidigare kunde man bara se om en chaufför höll hastigheten på 90- och 110-vägar. Vi började med att mäta dolt för att se hur de uppträdde när de inte visste att de var övervakade. I augusti berättade vi för dem och kopplade på GPS:n så att de alltid kan se vilken hastighet som gäller på en viss väg. Om man kör för fort börjar den blinka och pipa. Vi ser det som ett hjälpmedel, det kan vara svårt att hålla reda på vilken hastighet som gäller över allt, säger Ulf Johansson. Den första månaden minskade överhastigheterna med 25 procent i snitt. Det är för tidigt att säga vad effekterna blir på längre sikt, men 18 Logistikmagasinet

19 Genom ordentlig utbildning i sparsam körning har alla chaufförer på Götene Kyltransporter, som kör för Schenker ColdSped, minskat bränsleförbrukningen med tolv procent. På det sparar man en miljon kronor per år. Pengarna går tillbaka till de anställdas pensionskassa. Håkan Johansson får hjälp av GPS:n till höger på instrumentpanelen att hålla koll på vilken hastighet som gäller för tillfället. helt klart är att vi kommer att spara ännu mer bränsle, säger Dennis Karlsson. Och chaufförerna tycks heller inte ha något emot att köra för Sveriges mest omkörda åkeri. Håkan Johansson har kört för GKT i drygt tio år. Det är mer vilsamt att köra lagligt och inte stressa. Jag är inte lika trött efter ett arbetspass längre. Det är bara bra att datorn påminner om gällande hastigheter, det är lätt att missa en skylt och köra för fort i onödan, säger han. Det är mer vilsamt att köra lagligt och inte stressa. Jag är inte lika trött efter ett arbetspass längre. Är det inte stressande att inte kunna köra fortare om du är sen? Nej det är det faktiskt inte, jag trodde det eftersom jag alltid brukade stressa om jag var försenad. Nu försöker jag skynda mig vid lastning och lossning om jag ligger lite efter, väl i bilen vet jag att det inte går fortare för att jag stressar, säger Håkan Johansson. PIERRE OLSSON Logistikmagasinet

20 BILD: SCANIA, DAN BOMAN Bra logistik är avgörande för vår konkurrenskraft Utmaningen framöver är inte att begränsa transporterna, utan att optimera och effektivisera alla transportslag för att möta det ökande behovet av transporter. För att lyckas med det krävs att transportinköpare, transportörer, bränsleproducenter, politiker och fordonstillverkare samverkar, säger Maria Jobenius, omvärldsanalytiker på Scania. Därför välkomnar hon initiativet från infrastrukturminister Åsa Torstensson att skapa Logistikforum. Maria Jobenius på Scania vill se effektivare transportlösningar Hur vi får ihop en effektiv logistik med åtgärder för att möta klimathotet, är avgörande för välfärd i alla dess aspekter, säger Maria Jobenius, omvärldsanalytiker på Scania. Logistikforumet har haft två möten och ska vara en plats för utbyte av erfarenheter, synpunkter och förslag mellan företrädare för logistikområdets olika intressenter. Åsa Torstensson har lyckats samla många väldigt kompetenta deltagare, inte minst kvinnor, i Logistikforum. Det är roligt och inspirerande tycker jag, säger Maria Jobenius. Det andra mötet hölls i november och nu har deltagarna börjat arbeta med olika frågor i mindre grupper. Liten hemmamarknad Den viktigaste frågan för henne och Scania är att belysa transporternas betydelse för ett konkurrenskraftigt näringsliv i Sverige. Vi har extra stort behov av effektiva transporter på grund av vår geografiska position. Scania har en liten hemmamarknad och ett betydande transporthandikapp till våra exportmarknader. Därför blir det en allt viktigare faktor för vår konkurrenskraft hur bra vi organiserar vår logistik och därmed vår produktkostnad, säger Maria Jobenius. Produktion i vår del av världen kan bara konkurrera genom bättre organisation, management, infrastruktur och högre effektivitet än våra konkurrenter i länder med ett helt annat kostnadsläge. Öka längden på fordon? En del av lösningen kan vara att tilllåta längre fordon än idag. Diskussionen tilltar både i Sverige och inom EU om ökade fordonslängder, och Maria Jobenius har svårt att förstå uppfattningen att korta fordon skulle vara bättre för miljön. Det är ju tvärtom. Ju kortare fordon, desto fler behöver man. Det finns de som tror att vi i lastbilsbranschen är arga konkurrenter till järnvägen. Så är absolut inte fallet. Om vi ska klara transporterna i Sverige måste alla transportslag samverka. Men jag tror att vi i branschen varit för dåliga på att kommunicera vilket ansvar vi faktiskt tar för miljöfrågor, säger Maria Jobenius. Det Scania kan bidra med när det gäller hållbara transporter är i första hand att utveckla fordonen och att utbilda chaufförer. Och när det gäller anpassningen 20 Logistikmagasinet