Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr Sbn Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Roger Stigsson.

Transkript

1 1 (3) Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr Sbn Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Roger Stigsson Utkast Samhällsbyggnadsnämnden Detaljplan i Tinnerö eklandskap för del av Smedstad 1:4, beslut om antagande FÖRSLAG TILL SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDENS BESLUT 1. Teknik- och samhällsbyggnadskontorets förslag tillstyrks. 2. Ärendet överlämnas till kommunfullmäktige för antagande FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Teknik- och samhällsbyggnadskontorets förslag tillstyrks FÖRSLAG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE 1. Kommunfullmäktige antar Detaljplan i Tinnerö eklandskap för del av Smedstad 1:4 2. Betydande miljöpåverkan enligt 6 kap. 11 miljöbalken antas inte uppstå till följd av detaljplanen. 3. Paragrafen förklaras omedelbart justerad.

2 2 (3) SAMMANFATTNING Detaljplanen.. Den nya detaljplanen är förenlig med gällande översiktplan för staden Linköping, antagen 2010, ändrad april 2013, samt med hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. och med miljökvalitetsnormerna i 5 kap. miljöbalken. Detaljplanen anses inte innebära någon betydande miljöpåverkan. Teknik- och samhällsbyggnadskontoret anser att den föreslagna detaljplanen är av principiell betydelse med anledning av bebyggelsens omfattning samt. Samhällsbyggnadsnämnden bör därför, med tillstyrkan, överlämna ärendet till kommunfullmäktige för beslut om antagande. BAKGRUND BESLUTSMOTIVERING Detaljplanen har handlagts med normalt planförfarande i enlighet med plan- och bygglagen (2010:900). Plansamråd hölls våren Granskning har skett 27 maj 25 juni 2013 enligt 5 kap plan- och bygglagen. Inkomna synpunkter framgår av granskningsutlåtandet till planen. Teknik- och samhällsbyggnadskontoret bedömer att förslaget kan antas. Den nya detaljplanen är förenlig med gällande översiktplan för staden Linköping, antagen 2010, ändrad april 2013, samt med hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. och med miljökvalitetsnormerna i 5 kap. miljöbalken. Detaljplanen anses inte innebära någon betydande miljöpåverkan. Teknik- och samhällsbyggnadskontoret anser att den föreslagna detaljplanen är av principiell betydelse med anledning av bebyggelsens omfattning och ändring av de reservat för en tvärled som avsatts i översiktplan för staden Linköping, antagen 2010, ändrad april Samhällsbyggnadsnämnden bör därför, med tillstyrkan, överlämna ärendet till kommunfullmäktige för beslut om antagande. Då tidplanen för utbyggnaden av området är kort är det angeläget att antagandebeslutet justeras omgående så beslutet kan vinna laga kraft så snabbt som möjligt och antagandet av entreprenörer inte försenas.

3 3 (3) ANTAGANDEHANDLINGAR Detaljplanekarta med bestämmelser, daterad 2013-xx-yy Planbeskrivning, daterad 2013-xx-yy Kvalitetsprogram, daterat 2013-xx-yy Utlåtande, daterad KOMMUNLEDNINGSKONTORET MILJÖ OCH SAMHÄLLS- BYGGNADSFÖRVALTNINGEN xx yy Beslutet samt tillhörande tjänsteskrivelse expedieras till: Kommunstyrelsens diarium Samhällsbyggnadsnämndens diarium Lejonfastigheter AB, ägare till Intellektet 8, Box 1943, Linköping

4 Detaljplan i Tinnerö eklandskap för del av SMEDSTAD 1:4 Planbeskrivning & behovsbedömning Dnr. Sbn

5 Detaljplan i Tinnerö eklandskap för del av SMEDSTAD 1:4 Sammanfattning av planförslaget Detaljplanen syftar till att pröva en ny ridanläggning med tillhörande ytor för hästhållning, tillfart och parkering och allmänna gång- och cykelkommunikationer inom området. Ridanläggningen utgör i första hand en ersättning för den i Ånestad. Etapp 1 rymmer inom en byggnad plats för 60 hästar i ridskoleverksamhet och ett gäststall med plats för 10 hästar. Etapp 2 rymmer i en annan byggnad plats för ett privatstall med ytterligare 30 hästar. Sammanlagt rymmer detaljplanen plats för hästar. Detaljplaneområdet ingår i ett bevarandeområde för Natura Riksintresse för natur- och kulturminnesvården gäller inom området. Planområdet ingår i naturreservatet Tinnerö eklandskap natur och kultur. Reservatsföreskrifterna har förutsett att en ridanläggning ska kunna lokaliseras inom området. Strandskyddsförordnandet utmed Smedstadsbäcken föreslås upphävt där ridanläggningen placeras. Planen säkrar allmänhetens tillgång till naturmarken mellan anläggningen och bäcken. Planen kan innebära betydande miljöpåverkan. En MKB har upprättats. Tillstånd avseende bevarandeplanen för Natura 2000 söks under planarbetet. Planförslaget har utformats med hänsyn till natur- och kulturvärdena och är förenligt med bestämmelserna i MB kap 3, 4 & 5. Detaljplanen påverkar några av vägsträckningarna för en eventuell tvärled mellan Lambohov och Haningeleden som angetts i översiktsplanen för staden Linköping, antagen 2010 och översiktsplanen för övningsområdet, antagen TEKNIK- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Roger Stigsson Planarkitekt/Projektledare Handlingar & planprocessen Planhandlingarna består av: Detaljplanekarta med bestämmelser, i skala 1:2000 Planbeskrivning med behovsbedömning Miljökonsekvensbeskrivning, MKB Grundkarta och fastighetsförteckning Samrådsredogörelse Utlåtande efter granskning Planarbetet sker i en process där berörda får möjlighet att lämna synpunkter på planförslagen. Figuren illustrerar planprocessen och var i processen som planarbetet är just nu. Detaljplanen handläggs med normalt förfarande enligt PBL (2010:900). Sommaren 2012 Maj 2013 September

6 Innehållsförteckning Sammanfattning av planförslaget... 2 Innehållsförteckning... 3 Planens bakgrund och syfte... 4 Planförslag... 4 Ny bebyggelse... 4 Natur, park och rekreation... 9 Vattenområden Gator och trafik Teknisk försörjning Åtgärder för att förebygga olyckor, störningar, föroreningar m.m Administrativa bestämmelser m.m Planens genomförande Påverkan på miljön, sociala förhållanden m.m. av planens genomförande. 16 Beskrivning av planens fastighetsrättsliga konsekvenser Planeringsförutsättningar Plandata Tidigare ställningstaganden Riksintressen Natur Befintlig bebyggelse Vattenområden Gator och trafik Olycksrisker Störningar Teknisk försörjning Referenser Medverkande tjänstemän Övriga medverkande Planförfattare m.m Behov av miljöbedömning Samlad behovsbedömning Checklista för behovsbedömningen Fördjupad analys av enstaka faktorer Underlag för behovsbedömningen Plankarta, planbestämmelser och illustrationskarta... 36

7 Detaljplan i Tinnerö eklandskap för del av SMEDSTAD 1:4 Planens bakgrund och syfte I översiktsplanen för staden Linköping antagen 2010 anges planområdet som utvecklingsområde för idrotts- och fritidsanläggningar med begränsad utsträckning mot norr av allén vid Smedstads dammar. I översiktsplan för övningsområdet antagen 2003 finns angivet att fritidsoch besöksanläggningar är möjliga inom planområdet. I kultur- och fritidsförvaltningens rapport om ridsportens verksamhet i Linköping ska ett nytt stall i Smedstad ersätta verksamheten i Ånestad, där det idag finns 39 hästar i ridskoleverksamhet och 10 platser för uthyrning. Syftet med planen är att pröva en ny ridanläggning med tillhörande ytor för hästhållning, tillfarter och parkering samt allmänna gång- och cykelkommunikationer inom området. Ridanläggningen ska i första hand ersätta den i Ånestad. I en första etapp avses ett stall med plats för 60 hästar och ett gäststall med plats för 10 hästar byggas. I en andra etapp ska finnas plats för 30 hästar i privat verksamhet. Planens syfte är också att säkerställa och utveckla en del av övningsområdets höga kultur- och naturvärden, Natura 2000 områden och naturreservatet Tinnerö eklandskap natur och kultur. Planförslag Ny bebyggelse Bebyggelsens huvudsakliga innehåll Planen medger byggrätter för två ridhus, stall med gemensamhetsutrymmen samt foderförråd och garage, totalt 8500 kvm byggnadsarea samt för ett privatstall med cirka 600 kvm byggnadsarea. Det större ridhuset ska rymma tävlingar med åskådarläktare. Hårdgjorda ytor för parkering och drift beräknas till cirka 8000 kvm, rasthagar cirka kvm samt ridbanor utomhus till cirka 9200 kvm. I en utredning har ett lokalbehov angetts för ett ridskolestall med 60 platser, ett gäststall med 10 platser, ett stall för enskilt ägda hästar med 30 platser, sammanlagt cirka 100 platser. Vid tävling, träning och andra evenemang kan antalet hästar inom området vara större. Möjligheten att skapa beten och rasthagar som inte belastar naturvärdena i omgivningen kan bli dimensionerande för hur många hästar som kan rymmas inom anläggningen. Planen tillgodoser i en första etapp plats för 60 platser i ridskoleverksamhet samt ett gäststall med 10 platser. I en andra etapp tillgodoses i en separat byggnad plats för 30 privata stallplatser. Föreslagen byggrätt motsvarar 90 hästar inom permanenta stallplatser samt ett gäststall för 10 stallplatser. Verksamheten kan rymmas i en eller flera byggnader. Ridhusen kommer att ha en ansenlig volym och dominera området visuellt. Det privata stallet föreslås placerat nordväst om och avskiljt från övriga byggnader men med ett tydligt visuellt samband med anläggningen. 4

8 Detaljplan i Tinnerö eklandskap för del av SMEDSTAD 1:4 I anslutning till byggnaderna anläggs rasthagar, ridbanor, tävlingsbana, platser för gödsel- och sopcontainer, en eventuell värmeanläggning, dagvattendammar, tillfarter, angöring och parkeringar. Inom en yta kring ridhus och stallar finns en byggrätt med korsprickad mark. Inom denna medges högst 1000 kvm byggnadsarea för en transformatorstation, domartorn, läktare, skärmtak, förråd mm. I planområdets sydöstra del kommer en gemensam parkering att anläggas. Parkeringen är avsedd för besökare till ridanläggningen, Korpvallarna och naturreservatet Tinnerö eklandskap. Delar av parkeringen ska utgöra gräsplanterad mark. Situationsplan, Svalsta byggkonsult AB och VML-konsult AB, färgläggning planförfattaren, ej skala. Väster om ridhusanläggningen syns Bensinkullen och öster om anläggningen syns Traktorkullen. 5

9 Detaljplan i Tinnerö eklandskap för del av SMEDSTAD 1:4 Perspektivbild från sydost, Björn Norman Arkitektkontor AB Perspektivbild från sydväst, Björn Norman Arkitektkontor AB Fasadstudier av ridhus och stallar, ej skala Björn Norman Arkitektkontor AB 6

10 Detaljplan i Tinnerö eklandskap för del av SMEDSTAD 1:4 Fasadstudien som visar materialbehandling, ej skala, Björn Norman Arkitektkontor AB. Tak av naturgrå sinuskorrugerade fibercementplattor kombinerat med ljusgrå aluzinkplåt. Fasader av naturgrå betongelement och faluröd träpanel. Gestaltning och kulturmiljöer Delar av planområdet utgör ett äldre brukningscentrum till Smedstad gård, senare kompletterat med militära förrådsbaracker. Barackerna måste rivas för planens genomförande. För cirka 10 år sedan brann de två stora ladugårdarna ner. Kvar finns tre körramper uppbyggda i natursten. Norr om planområdet finns ett äldre magasin med höga kulturvärden. Väster om planområdet har gårdens huvudbyggnad med flera byggnader, tillhörigt ett äldre gårdscentrum, legat. Norr om platsen för huvudbyggnaden (utanför planområdet) finns en stenvalvsbro från 1700-talet samt rester av en äldre parkmiljö med fruktträdgård. Delar av planområdet och dess omgivning utgör sammantaget en värdefull kulturmiljö med en rik bebyggelsehistoria. Gestaltningen av nya byggnader bör anknyta till vad som är utmärkande för en äldre gårdsmiljö tillhörigt en större gård i ett äldre odlingslandskap. De nya ridhusen och stallarna kan av funktionsskäl inte ha samma mått som äldre jordbruksbyggnader. Nya byggnader får ges ett modernt formspråk med beaktande av läget i ett odlingslandskap som formats under mycket lång tid. Byggnaderna ska placeras samlade och med hänsyn till omgivande bevuxna kullar ingående i Natura Byggnadsvolymer, taklutning, material och kulörer ska ge en tilltalande helhetsbild. Byggnadernas storlek, placering och utformning ska samverka och ridhusen får inte upplevas för dominerande. Stora byggnadsvolymer och tak bör utformas med detaljlösningar som bryter storskaligheten. Planbestämmelser reglerar byggnadshöjd (10 meter), totalhöjd (20 meter) och taklutning mellan 15 grader och 22 grader för den stora ridanläggningen och mellan 15 grader och 38 grader för privatstallet. Syftet är att ge anläggningen en lämplig höjd med hänsyn till landskapsbilden samt en tydlig karaktär genom synliga tak. Skorstenen från en eventuell värmepanna får nå upp till höjden 25 meter. Den bör ges en utformning med matta och neutrala kulörer. Planbestämmelser reglerar utformning av tak, fasader, 7

11 Detaljplan i Tinnerö eklandskap för del av SMEDSTAD 1:4 byggnadsdetaljer, material och färgsättning genom att hänvisa till hänförbar text på sidan 7 under rubriken Gestaltning och kulturmiljöer. Taktäckningsmaterial kan utgöras av slät plåt, pannplåt, tegelröda takpannor, papp, sinuskorrugerade fibercementskivor eller sedum. Plåt ska vara av neutral kulör såsom grå eller tegelröd. Papp utförs i svart kulör och fibercementskivor i grå kulör. Solpaneler får vara svarta. Solvärmeanläggningar kan höja byggnadernas visuella kvaliteter om de integreras i byggnadens formspråk. Synliga ventilationsanordningar bör samlas i nockar och fördelas symmetriskt. Fasader kan utgöras av grå betong, sten, puts och faluröd träpanel med byggnadsdetaljer i bruten vit kulör. Som komplement får fasadinklädnad av skivor och glaspartier användas. Byggnadsdetaljer, material och kulörer ska anknyta till traditionella lösningar för ekonomibyggnader på landsbygden, t ex bör portar vara dubbla, sidohängda och ockragul eller bruten vit kulör. Nedan visas två inspirationsbilder tagna från befintliga anläggningar. Bild från Tullstorp, foto.mia Lundqvist Ridhus i Flyinge, arkitekt och foto AIX Arkitekter AB 8

12 Detaljplan i Tinnerö eklandskap för del av SMEDSTAD 1:4 Kvar från de tidigare ladugårdarna finns stenfundament till tre körramper. De bedöms kunna vara kvar för att visa platsens byggnadshistoria och inordnas i den yttre miljön. Två av ramperna har getts skydd i planen som innebär att de bevaras och underhålls medan den tredje rampen har erhållit en planbestämmelse om varsamhet vid förändringar. Förrådsbyggnaderna från militärtiden ges inget skydd i planen och avses rivas för att lämna plats för ridanläggningen. De byggnader som rivs ska dokumenteras i text och bild före rivning. Kvalitetsprogram Något särskilt kvalitetsprogram har inte upprättats. Placering och utformning av byggnader, anläggningar och yttre miljö regleras i planbestämmelserna samt beskrivs inom avsnittet på sidan 7, Gestaltning och kulturmiljöer. Syftet med planbestämmelserna om placering och utformning samt beskrivningens avsnitt Gestaltning och kulturmiljöer är att genomförandet av planen inte ska skada de natur- och kulturvärden som finns inom och utanför planområdet. Skötsel av mark och vegetation inom och i anslutning till planområdet samt utformning av gång- och cykelvägar behandlas inom respektive andra avsnitt. Tillgänglighet Goda förutsättningar finns för att tillgodose kraven på tillgänglighet för rörelsehindrade och personer med nedsatt orienteringsförmåga. Natur, park och rekreation De höga naturvärdena inom och i anslutning till planområdet har påverkat valet av plats för ridanläggningen samt utformningen av planen. Lokalisering till platsen för ett äldre brukningscentrum har valts i syfte att minska konflikterna med i första hand naturvärdena på platsen. Riksintresset för natur och bevarandeplanen för Natura 2000 tillgodoses i första hand genom att planområdet är beläget utanför värdekärnor med högre naturvärden samt habitat med ingående arter enligt Natura direktivet. I en till planen hörande MKB belyses påverkan på bl a bevarandeplanen för Natura En särskild prövning ska också göras för de ingrepp som ridanläggningen innebär. Planens eventuella påverkan på Natura 2000 ska innebära att naturvärdena består. Planens genomförande kräver kompensationsåtgärder i form av t ex planteringar i syfte att stärka Natura Planteringarna kan utföras så att kontakten ökar mellan de två kullar som begränsar planområdet i öster och väster. Reservatsbestämmelserna för naturreservatet Tinnerö eklandskap natur och kultur innebär bl a generellt förbud mot ingrepp i mark och bebyggelse. Dock har bestämmelserna i detta avseende utformats med hänsyn till översiktsplanernas reservationer för en eventuell framtida bebyggelse för idrotts- och fritidsverksamhet i detta område. Det innebär att vägar, byggnader och verksamheter är möjliga inom planområdet för det avsedda ändamålet. 9

13 Detaljplan i Tinnerö eklandskap för del av SMEDSTAD 1:4 Rekreationsområdet Tinnerö eklandskap är en välbesökt tillgång för kommunens friluftsliv. Dess höga natur- och kulturvärden ska bevaras och utvecklas. Planförslaget är ett led i denna ambition. Vattenområden Smedstadsbäcken norr om planområdet berörs inte direkt av planen. För att inte bäckens vattenkvaliteter ska försämras av näringsämnen från verksamhet inom planområdet, kommer dagvatten från området att ledas till särskilda fördröjningsdammar, vilkas storlek regleras i planbestämmelser. Området mellan planområdet och bäcken kan behålla sin nuvarande användning. En ny allmän gång- och cykelväg avgränsar planen mot bäcken. Därigenom ökar tillgängligheten till bäcken och dess närområde. Gator och trafik Gatunät, gång- och cykeltrafik På sidan 17 finns under rubriken Överensstämmelse med översiktsplaner, en redogörelse för de konsekvenser som ridanläggningen kan få för en framtida eventuell tvärled samt för hur planen har utformats för att minska konflikterna med en framtida eventuell tvärled. Ridanläggningen nås från väg 707, Haningeleden - Kolbyttemon (Rosenkällavägen) via en ny bilväg för ridsportanläggningens behov. Bilvägen förläggs parallellt med den allmänna gång- och cykelvägen som avslutar planområdet mot nordost. Bilvägen utgör också en anslutning till en gemensam parkeringsplats för friluftsområdets, ridanläggningens och Korpvallens behov. Anslutningspunkten av bilvägen till väg 707 föreslås cirka 100 meter väster om korsningen mellan Haningeleden och väg 707. Antalet fordonsrörelser per dygn inom planområdet bedöms till cirka 500 st. Tillfart till koloniområdet (väster om planområdet) är möjlig via den grusväg som passerar väster om Bensinkullen fram till koloniområdet. Denna väg är idag avstängd för biltrafik men bedöms kunna tåla den ringa trafiken till kolonierna. Reservatsbestämmelserna för naturreservatet innebär ett generellt förbud för biltrafik inom planområdet. Undantag från förbudet ska kunna göras för de områden med fritids- och sportanläggningar som har markerats i översiktsplanerna för staden Linköping och för övningsområdet (inom vilket den aktuella detaljplanen ingår). Gång- och cykelvägar till området ansluts via planskilda korsningar från kommunens allmänna gång- och cykelvägnät öster om och utmed Haningeleden. Passage 1 utgör en befintlig bro över Haningeleden, vid Coop Extra. Passage 2 innebär en anslutning cirka 500 meter söderut, där Smedstads allé möter Haningeleden. En tunnel byggs norr om anslutningen och besöksparkeringen till naturreservatet påverkas ej. Passage 3 innebär en anslutning till planområdet för cyklister och fotgängare söder om Haningeledens korsning med väg

14 Detaljplan i Tinnerö eklandskap för del av SMEDSTAD 1:4 (Rosenkällavägen). Från denna planskilda korsning leds en gång- och cykelväg över Korpvallens område mot planområdet och en passage i plan med väg 707 i höjd med bilinfarten till planområdet. Passagen utformas med hänsyn till passage av gående och cyklister med bl. a. nedsatt hastighet. Nya gång- och cykelvägar anläggs inom planområdet utöver de befintliga grusvägar som kan användas för gång- och cykeltrafik. Vägarna förses med god, jämn och tät belysning så att vägarna både är säkra och upplevs som trygga. Hur säkerheten på gång- och cykelvägarna fungerar och upplevs bör följas upp under användningstiden. Belysningen i den gång- och cykelväg som planeras i allén norr om dammarna (utanför planområdet) kan få en annorlunda ljustemperatur och placering med hänsyn till de fladdermöss som vistas i allén. Detta får dock inte minska gång- och cykelvägens säkerhet eller upplevelse som en säker förbindelse. Vägnätet inom och utom planområdet föreslås i allt väsentligt även i fortsättningen utgöras av grusade vägar. Vissa befintliga vägar inom och utanför planområdet kommer att användas och markeras för ridning, utöver att de används för gång- och cykeltrafik. Hänvisning till ridvägar kommer att ske på sätt som överensstämmer med syftet i reservatsbestämmelserna för naturreservatet. Söder om planområdet krävs en säker passage för ridekipage som korsar väg 707. Förslag till ridvägar i anslutning till planområde. 11

15 Detaljplan i Tinnerö eklandskap för del av SMEDSTAD 1:4 Kollektivtrafik För att åstadkomma en så bra tillgänglighet som möjligt utifrån befintlig kollektivtrafik föreslås att hållplatsen vid Ortgatan flyttas cirka 300 meter norrut till ett läge närmare korsningen mellan Haningeleden och väg 707 (Rosenkällavägen) där även en gång- och cykeltunnel föreslås. Gångavstånd från detta föreslagna hållplatsläge till ridanläggningen blir cirka 600 meter, se skiss nedan. Skiss som visar nya hållplatser med en planfri korsning för gång- och cykeltrafik samt anslutning till planområdet med en ny gång- och cykelväg, ej skala. Andra hållplatser som kan nås via gång- och cykelvägar från ridanläggningen är hållplatsen vid Pionjärgatan i Berga (cirka 1100 meter i gångavstånd) samt hållplatsen Ålerydsvägen västra (cirka 1100 meter i gångavstånd). På längre sikt när bebyggelse kan komma till längs Haningeleden norr om planområdet, öppnas möjligheter för kollektivtrafik på Haningenleden vilket skulle förbättra ridanläggningens tillgång till kollektivtrafik. Parkering, varumottagning, utfarter Ridanläggningen erhåller en parkering för besökare och anställda intill ridhus och stall samt en parkering för hästtransporter. Platsbehovet är cirka 55 platser för bilar samt 11 platser för hästtransporter. Platser för angöring och parkering för rörelsehindrade ordnas i direkt anslutning till de byggnadernas entréer som används frekvent och för besökare. Vid större evenemang med stor publiktillströmning kan biluppställning ordnas på gräsytor inom den sydöstra delen av planområdet, Dessutom ordnas en permanent parkering i den sydöstra delen av planområdet med tillfart från planområdets angöringsväg. Denna ska kunna användas av besökare till ridanläggningen, övningsområdet och till Korpvallen. I anslutning till byggnadernas entréer ska cykelparkeringsplatser finnas. Anläggningens storlek motiverar plats för 100 cyklar. 12

16 Detaljplan i Tinnerö eklandskap för del av SMEDSTAD 1:4 Teknisk försörjning Vatten och avlopp Ledningar för vatten och avlopp anläggs fram till byggnaderna av exploatören på exploatörens bekostnad. Skäl till detta är att planområdet inte ingår i verksamhetsområdet för vatten och avlopp. Dagvatten från verksamheten kan avledas i huvudsak mot norr för att slutligen hamna Smedstadsbäcken. Minst två dammar anläggs för det näringsberikade dagvatten som alstras i den norra respektive södra delen av planområdet. Dessa erhåller arealer om minst 65 respektive 700 kvm. För övrigt dagvatten (från tak och hårdgjorda ytor) anläggs ytterligare minst en damm, med en minsta sammanlagd areal av 700 kvm. Dagvattendamm(ar) har dimensionerats för att kunna omhänderta ett 10-årsregn med 10 minuters varaktighet. Planbestämmelser har införts om minsta antal och areal för dessa dammar. Deras lägen och storlek kommer slutligen att bestämmas i samband med projekteringen av anläggningen. Värme Fjärrvärme kommer inte att erbjudas till planområdet. Uppvärmning av byggnaderna kan komma att ske med en egen värmepanna. Den kan eldas med hästgödsel eller annan biomassa. Beroende på effekt och typ av uppvärmning krävs miljötillstånd eller anmälan. El Den befintliga transformatorstationen har inte getts någon byggrätt i planen då placering av en ny station avses lösas i samband med projekteringen av ridanläggningen. En ny station ska utformas lika ridsportanläggningen enligt planbestämmelserna för utformning och utseende. Utbyggnad av elkablar inom planområdet sker av exploatören alternativt bekostas den av exploatören. Tele Skanova önskar behålla befintligt nät av markförlagda kablar och luftledningar. Om undanflyttningsåtgärder krävs så förutsätter Skanova att den part som initierar åtgärden även bekostar den. Kablar med fiberoptik kan komma att dras fram till planområdet. 13

17 Detaljplan i Tinnerö eklandskap för del av SMEDSTAD 1:4 Åtgärder för att förebygga olyckor, störningar, föroreningar m.m. Avstånd från gödselplatta, stallar samt beten till planerade och befintliga bostäder öster om Haningeleden är tillräckligt ur allergisynpunkt. Ridanläggningens logistik planeras i syfte att undvika korsande trafik mellan hästar, människor och fordon som kan orsaka tillbud. Gång- och cykelvägarnas korsningar med Haningeleden görs planskilda. Gång- och cykelvägens korsning med väg 707 bedöms kunna utformas som en plankorsning. Hastigheten sätts ner till 40 km/tim i korsningen samt sker utformningen av korsningen för att minska olycksrisken. Gång- och cykelvägar förutsättes erhålla mycket god, jämn och tät belysning med hänsyn till deras enskilda lägen. Flyttning av ett ändrat hållplatsläge kommer att ske samtidigt som ridanläggningen uppförs. Biltrafik till ridanläggningen sker från den allmänna vägen i ett läge så tidigt som möjligt i förhållande till Haningeleden. Biltrafik, angöring och parkering inom ridanläggningen planeras så att möten mellan bilar och hästar samt oskyddade trafikanter minimeras. Dagvatten från området leds i huvudsak mot norr. Dagvatten som leds mot Smedstadsbäcken i norr ska infiltreras eller fördröjas. Fördröjningsfilter i form av två dagvattendammar ska anläggas för att förhindra att näringsläckage sker via dagvatten till Smedstadsbäcken. Ytterligare en dagvattendamm anläggs i syfte att fördröja det dagvatten som alstras från tak och hårdgjorde ytor. Gödsel hanteras på sätt som inte påverkar Smedstadsbäckens vattenkvalitet negativt med näringsläckage. Risken att vatten från Smedstadsbäcken kan nå upp till byggnadernas nivåer har bedömts som mycket ringa. Administrativa bestämmelser m.m. Huvudmannaskap Linköpings kommun är huvudman för allmänna platser inom planområdet (gång- och cykelvägar). Det innebär att kommunen ansvarar för utbyggnad och skötsel av dessa vägar. Exploatören blir huvudman för kvartersmarken inom planområdet, dvs för byggnader, bil- och cykelvägar, parkeringar, ridanläggningar, hagar, dagvattendammar och ledningar. Exploatören ansvarar därmed för utbyggnad och skötsel av kvartersmarken inom planområdet. Nätbolagen ansvarar för utbyggnad och skötsel av de allmänna ledningarna fram till en anvisad förbindelsepunkt. För VA kan en anslutningspunkt komma att ligga utanför planområdet och skötsel av ledningarna från anslutningspunkten åvilar exploatören. 14

18 Detaljplan i Tinnerö eklandskap för del av SMEDSTAD 1:4 Genomförandetid Planens genomförandetid ska vara fem (5) år från den dag planen vinner laga kraft. Under genomförandetiden har fastighetsägarna en garanterad rätt att bygga i enlighet med planen och detaljplanen får inte ändras utan att synnerliga skäl föreligger. Efter genomförandetidens utgång fortsätter planen att gälla, men kan då ändras eller upphävas utan att fastighetsägaren har rätt till ersättning för t.ex. förlorad byggrätt. Strandskydd Angivna skäl för att i delar upphäva strandskyddsbestämmelserna inom planområdet är: 1. Ridanläggningen är ett viktigt samhällsintresse och viktig för kommunens utbyggnad och utveckling. Översiktsplanen för staden Linköping samt översiktsplanen för övningsområdet innehåller båda en anvisad markanvändning för en fritids- och idrottsanläggningar på båda sidor om Smedstadsbäcken. 2. Platsen för ridanläggningen är redan ianspråktagen och bebyggd. De två nedbrunna ladugårdarna fanns kvar till 2002, vilket i planeringssammanhang måste betraktas som närtid. En bärande idé i planförslaget är att återskapa nya byggnader på tidigare bebyggda platser Två förrådsbyggnader avsedda att rivas finns idag på samma avstånd från bäcken som (eller närmare) den föreslagna byggrätten för privatstallet och en tredje förrådsbyggnad (avsedd att rivas) finns mellan föreslagen byggrätt och Smedstadsbäcken. Den föreslagna platsen för rid- och stallbyggnaderna är belägna längre från Smedstadsbäcken är befintliga byggnader. 3. Allmänhetens tillgänglighet till området på båda sidor om Smedstadsbäcken kommer att öka genom en ny allmänna gång- och cykelväg söder om bäcken. Tillgängligheten och närvaron i området ökar sett över dygnet genom anläggningens öppethållande. Allmänheten kan röra sig fritt utmed bäcken utan att påverkas av ridverksamheten. 4. Den mark som avses bebyggas eller tas i anspråk för anläggningar är sedan tidigare en ianspråktagen grusad ladugårdsplan med vägar eller utgör odlade monokulturer. De föreslagna byggnaderna bedöms därför inte påverka goda livsvillkor för växt- och djurlivet i området. 15

19 Detaljplan i Tinnerö eklandskap för del av SMEDSTAD 1:4 Planens genomförande Påverkan på miljön, sociala förhållanden m.m. av planens genomförande Anläggningens påverkan på miljön belyses i en MKB. Slutsatsen av denna är att ridanläggningen inte förväntas medföra någon påtaglig påverkan på områdets höga naturvärden, förutsatt att planens skyddsbestämmelser genomförs och att kompensationsåtgärder i form av planteringar mm vidtas inom planområdet och i omgivningen. Planens genomförande är bl. a. avhängigt det möjliga antalet hästar (70 eller 100) inom planområdet. Planens har utformats så att 100 hästar bedöms kunna finnas inom planområdet med hänsyn till bl. a. mot tillgänglig areal för rasthagar samt möjligheten att omhänderta näringsberikat dagvatten och övrigt dagvatten. Planens genomförande förutsätter ett tillstånd enligt bevarandeplanen för Natura En ökad belastning på Natura området kommer att ske genom ett ökat antal människor och hästar. Ett tillstånd kan vara förenat med kompensationsåtgärder för att skydda livsmiljöer och arter. Linköpings kommun åtar sig följande kompensationsåtgärder: Att skapa minst lika stor areal med anpassad skötsel av gräsmarker för att skapa tillgängliga häckningsmiljöer för kornknarr utanför planområdet utifrån artens krav, Att plantera träd och buskar i huvudsaklig överensstämmelse med redovisning i PM Komplettering Tillståndsansökan Natura 2000 Smedstad ridanläggning, Linköpings kommun, WSP Rasthagar inom planområdet markerade med grön kulör, sammanlagd yta cirka kvm. I en första etapp och i samma byggnad uppförs ett stall med 60 platser och ett gäststall med 10 platser. I en andra etapp uppförs i en separat byggnad ett privatstall med 30 platser. Detaljplanens byggrätter har dimensionerats för högst stallplatser. Dagvatten från tak, hårdgjorda ytor, rasthagar mm 16

20 Detaljplan i Tinnerö eklandskap för del av SMEDSTAD 1:4 kommer på olika sätt att omhändertas inom planområdet innan det leds till Smedstadsbäcken. Planområdet får inte avge mer dagvatten, urin, gödsel eller näringsämnen till Smedstadsbäcken än vad som sker idag. Gödsel från mark, rasthagar mm kommer kontinuerligt att omhändertas. Ridanläggningen innebär en förbättring av ridkapaciteten inomhus i kommunen och ger möjlighet att anordna nationella tävlingar på platsen. Samtidigt kan mark frigöras för exploatering av bostäder och bostadsservice i Ånestad om denna ridanläggning tas ur bruk. Sammantaget innebär ridanläggningen i planområdet en förbättring för ridsporten i kommunen beträffande kapacitet och kvalitet. Ur social synpunkt utgör ridverksamheten en värdefull fritidssysselsättning för ungdomar, främst flickor. Ridanläggningen i Smedstad bedöms genom sitt läge inte störa boende i omgivningen. Resavstånden till Smedstad (för ungdomar) med kollektivtrafik och per gång/ cykel är något längre än till Ånestad. Om gång- och cykelvägar till området uppfattas som otrygga kommer persontransporterna med bil till anläggningen att öka. Miljömässigt har ridanläggningen en bra placering i ett område med höga natur- och kulturvärden. Ridverksamheten har inom eller i anslutning till planområdet, tillgång till ett vägsystem som i stor omfattning kan användas till ridning. I samband med rivningsarbete för de befintliga byggnaderna inom planområdet bör ytterligare analys av eventuella föroreningar i mark göras. Behov av ytterligare arkeologiska undersökningar kan finnas för bilvägar och gång- och cykelvägar samt för hästanläggningar som medför markarbeten. Om något av arkeologiskt intresse upptäcks i samband med schakt och byggnadsarbeten, ska anmälan omedelbart ske till länsstyrelsen. Förenlighet med 3, 4 och 5 kap. miljöbalken Planområdets och omgivningens höga naturvärden har utlöst behov av en MKB som biläggs planförslaget. Planens påverkan på bl a Natura 2000 ska vara förenliga med naturvärdena. Planens genomförande utlöser därför kompensationsåtgärder i form av planteringar i syfte att stärka Natura Planen är vidare förenligt med reservatsbestämmelserna för naturreservatet Tinnerö eklandskap natur och kultur. Planen strider inte påtagligt mot riksintresset för natur, planens markanvändning är i huvudsak lämplig med hänsyn till riksintresset. Planen går att förena med riksintresset för kulturminnesvården genom att hänsyn tas till fornlämningar och det fossila odlingslandskapet. Med de skäl som finns angivna på sidan 15 i planbeskrivningen hindras inte allmänheten tillträde till strandskyddsområdet kring Smedstadsbäcken. Livsvillkoren för flora och fauna bedöms inte heller ändras på sätt som motverkar strandskyddsbestämmelserna. Sammantaget är planförslaget förenligt med bestämmelserna i Miljöbalkens bestämmelser i 3, 4 och 5 kapitlet. 17

21 Detaljplan i Tinnerö eklandskap för del av SMEDSTAD 1:4 Överensstämmelse med översiktsplaner I Översiktsplan för övningsområdet, antagen 2003, redovisas på plankartan ett reservat för den sk tvärleden. Sträckningen är schematiskt redovisad, vilket också tydligt anges på plankartan. Samma schematiska redovisning i ett läge något norr om Stora Askavägen finns angivet i Översiktsplan för staden, antagen I översiktsplanen för övningsområdet redovisas tvärledsreservatet förutom på själva plankartan också på en mera detaljerad karta. På denna mera detaljerade karta redovisas tre alternativa sträckningar för en tvärled. Den redovisade sträckningen på plankartorna i översiktsplanen för övningsområdet resp översiktsplanen för staden är en förenklad, mera schematisk, redovisning av principerna för de tre alternativen. Planområdet i förhållande till de alternativa sträckningar för en tvärled som har redovisats i Översiktsplan för övningsområdet, antagen 2003, se nedan. Översiktsplan för övningsområdet, antagen Bilden till vänster visar inriktningen i det fortsatta arbetet. Bilden till höger visar grunddragen i markanvändningen, där tvärleden är schematiskt redovisad. Det nu aktuella detaljplanen innebär att endast den södra av de tre alternativa sträckningarna blir möjlig att genomföra. Det går alltså fortsatt att bygga en tvärled, men de tidigare tre alternativen begränsas till det södra. Om detaljplanen hade utformats så att alla tre tvärledsalternativen bibehållits skulle betydande negativa konsekvenser för ridverksamheten uppstå. 18

22 Detaljplan i Tinnerö eklandskap för del av SMEDSTAD 1:4 För att ändå behålla handlingsfrihet på mycket lång sikt har planen utformats så att en eventuell tvärled i andra lägen än det södra inte omöjliggörs helt. Alla tre tvärledsreservaten berör i allt väsentligt mark som enligt detaljplanen inte får bebyggas. Byggrätter för ridhus och stallar är placerade utanför alla tre vägreservaten medan byggrätter för anläggningar, läktare, torn mm är placerade utanför två tvärledsalternativ. Planens utformning och hänsyn till motstående intressen Planen har getts markanvändning och utformning med hänsyn tagen till rådande natur- och kulturintressen. Frågor som har påverkat förenligheten med de motstående intressena är i första hand: 1. Byggnadernas placering i förhållande till höga naturvärden som gränsar till planområdet. Byggnaderna placeras så att de inte medför växthämmande skuggningar av brynet öster om planområdet. 2. Placering och utformning av byggnader ska ske med hänsyn till landskapsbilden. Byggrätten har lagts ut så att ett visst minsta avstånd finns mot de omgivande trädbevuxna kullarna öster och väster därom. Byggnaderna bör ge intryck av ett gårdscentrum till en större gård på ett traditionellt sätt inpassat i det omgivande odlingslandskapet. 3. Antalet hästar inom planområdet och den påverkan detta kan medföra på natur- och kulturintressena inom planområdet och i omgivningen. I en första etapp byggs 60 platser för ridskoleverksamheten och ett gäststall med 10 platser. Planen dimensioneras för maximalt 90 permanent uppstallade hästar samt 10 platser i ett gäststall. Planområdet bedöms rymma tillräckliga ytor för rasthagar och för omhändertagande av näringsrikt vatten och övrigt dagvatten. 4. Det nu aktuella detaljplanen innebär att endast den södra av de tre alternativa sträckningarna av en framtida tvärled blir möjlig att genomföra utan intrång i ridanläggningen. Det går alltså att bygga en tvärled, men om intrång i ridanläggningen ska undvikas, begränsas de tidigare tre alternativen till det södra. Om detaljplanen hade utformats så att alla tre tvärledsalternativen bibehållits skulle betydande negativa konsekvenser för ridverksamheten uppstå. För att ändå behålla handlingsfrihet på mycket lång sikt har planen utformats så att en eventuell tvärled i andra lägen än det södra inte omöjliggörs helt. Alla tre tvärledsreservaten berör i allt väsentligt mark som enligt detaljplanen inte får bebyggas. Byggrätter för ridhus och stallar är placerade utanför alla tre vägreservaten och byggrätter för anläggningar, läktare, torn mm är i huvudsak placerade utanför två tvärledsalternativ. Jämställdhet och trygghet En ridanläggning används i hög grad av flickor. Utbyggnaden av anläggningen kan ses som en viktig insats för att gynna flickidrott i kommunen. De gång- och cykelvägar som planeras till och inom planområdet ska utföras med en god och tät belysning så att de blir säkra och upplevas som 19

23 Detaljplan i Tinnerö eklandskap för del av SMEDSTAD 1:4 trygga. Om kommunikationerna till området uppfattas som otrygga, för långa eller för tidsödande kommer persontransporterna per bil till anläggningen att öka alternativt verksamheten att påverkas genom färre verksamma. Beskrivning av planens fastighetsrättsliga konsekvenser Bildande av nya fastigheter En ny fastighet kommer att bildas för ridanläggningen med tillhörande markområde och tillfartsväg genom avstyckning. Fastigheten kommer att överensstämma med kvartersmarken inom planområdet. Att området är beläget inom ett bevarandeområde för Natura 2000 utgör inget hinder för fastighetsbildningen, förutsatt att tillstånd för att ha anläggningen inom området erhålls och att planen vinner laga kraft. Gemensamhetsanläggningar m.m. I planområdets sydöstra del kommer en parkeringsplats att anläggas som är avsedd för besökare till ridanläggningen, Korpvallarna och naturreservatet. Parkeringsplatsen och den sydligaste delen av infartsvägen till ridanläggningen, i detaljplanen markerade med beteckningen g, bör upplåtas som gemensamhetsanläggning. Deltagande fastigheter i gemensamhetsanläggningen bör vara den blivande fastigheten för ridanläggningen och kommunens fastighet Smedstad 1:4. Andelstalen i gemensamhetsanläggningen, ersättningar för upplåtelser av utrymmen för gemensamhetsanläggningen mm, ska bestämmas genom överenskommelse i det markanvisningsavtal som ska tecknas mellan exploatören till ridanläggningen och Linköpings kommun. Gemensamhetsanläggningen ska bildas genom en lantmäteriförrättning enligt anläggningslagen. Servitut, ledningsrätter samt övriga rättigheter Om bilvägen till ridanläggningen behövs för skötsel av annan mark utanför ridanläggningens område, bör ett servitut skapas för användandet av bilvägen till förmån för de fastigheter som ska skötas. Arrenden, hyresavtal Ett jordbruksarrende för planområdet finns till Detta måste sägas upp av kommunen för att planen ska kunna genomföras. Utöver detta finns flera hyresavtal inom området som också måste sägas upp för planens genomförande. Avtal Ett marktilldelningsavtal som bl a reglerar hur kostnader för detaljplanen och undersökningar och utredningar under detaljplaneskedet ska fördelas, har tecknats mellan Linköpings kommun och Linköpings Sportfastigheter AB. Ett markanvisningsavtal som reglerar marköverlåtelser och andra frågor om detaljplanens genomförande ska tecknas mellan Linköpings kommun och den blivande exploatören till ridanläggningen. 20

24 Detaljplan i Tinnerö eklandskap för del av SMEDSTAD 1:4 Ekonomiska frågor Kostnader för planarbetet och tillhörande kostnader regleras i ett markanvisningsavtal mellan Linköpings kommun och exploatören till ridanläggningen. Anläggnings- och anslutningsavgifter kommer att tas ut enligt gällande taxa/prislista. Ledningar för vatten och avlopp från anslutningspunkten till ridanläggningen anläggs och bekostas av exploatören. Markägare inom planområdet Hela planområdet ligger inom fastigheten Linköping Smedstad 1:4 vilken Linköpings kommun är fastighetsägare till. 21

25 Detaljplan i Tinnerö eklandskap för del av SMEDSTAD 1:4 Planeringsförutsättningar Plandata Planområdet är beläget inom Tinnerö eklandskap, cirka 3 km söder om Linköpings centrum. Öster om området finns Haningeleden och söder om området Rosenkällavägen (väg 707) och Korpvallens bollplaner. Smedstadsbäcken rinner norr om planområdet. Mot norr, söder och väster utsträcker sig Tinnerö eklandskap. Planens avgränsning mot söder har skett mot det södra alternativet av den eventuella tvärled för biltrafik som har redovisats i översiktsplanen för staden Linköping och för övningsområdet. Kommunen är ägare till det cirka 9 hektar stora planområdet. Tidigare ställningstaganden Översiktliga planer I översiktsplan för staden Linköping, antagen av kommunfullmäktige i juni 2010, anges det aktuella planområdet som utvecklingsområde för idrottsoch fritidsanläggningar. Vidare finns i översiktsplanen en schematisk sträckning av en ny tvärled i östvästlig riktning illustrerad inom och söder om detaljplaneområdet. Inom detaljplaneområdet finns också viktiga värdekärnor inom eklandskapet som är av riksintresse. Översiktsplan för övningsområdet, antagen av kommunfullmäktige i maj 2003 anges det aktuella planområdet som Naturreservat, fritids- och besöksanläggningar möjliga. Ett reservat för en tvåfältig väg med tillhörande rondell för framtida anslutning till detaljplaneområdet finns schematiskt redovisad inom och söder om detaljplaneområdet. Översiktsplan för övningsområdet, antagen Bilden till vänster visar inriktningen i det fortsatta arbetet. Bilden till höger visar grunddragen i markanvändningen, där tvärleden är schematiskt redovisad. Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden Planområdet saknar detaljplan eller områdesbestämmelser. Planområdet ingår i en bevarandeplan för Natura 2000-området Tinnerö eklandskap, kod SE Något delområde för Natura 2000 ingår inte i planområdet. Norr om planområdet och norr om Smedstadsbäcken, förekommer ett delområde för Natura Syftet med bevarandeplanen är att utpekade livsmiljöer och arter ska uppnå en gynnsam bevarandestatus. 22

26 Detaljplan i Tinnerö eklandskap för del av SMEDSTAD 1:4 Verksamheter och åtgärder som kan orsaka betydande påverkan på områdets livsmiljöer, och/eller störa arter i området, kräver tillstånd enligt MB 7kap. 28a. Tillståndet ska föregås av ett tidigt samråd enligt MB 6 kap. 4 och till ansökan fogas en MKB som belyser hur utpekade livsmiljöer och arter påverkas. Inom bevarandeplanen finns dessa naturtyper enligt art- och habitatdirektivet inom Tinnerö eklandskap: 6210 Kalkgräsmarker 6270 Artrika silikatgräsmarker nedanför trädgränsen. Ingående art i denna miljö enligt art- och habitatdirektivet är läderbagge Fuktängar med blåtåtel eller starr 6510 Slåtterängar i låglandet 9070 Trädklädd betesmark 9740 Skogbevuxen myr Ingående arter enligt fågeldirektivet utgör bivråk, järpe, kornknarr, sparvuggla, spillkråka, svarthakedopping och törnskata. Avsikten är att planen ska utformas så att ovan angivna art- och habitatdirektiv inte påverkas negativt. Planområdet ingår i det kommunala naturreservatet Tinnerö eklandskap, kultur och natur, bildat Till bildandet av naturreservatet hör föreskrifter. Vissa av dessa innebär undantag från de generella reservatsbestämmelserna med anledning av kommunfullmäktiges beslut om översiktsplan för övningsområdet, Kf Kring Smedstadsbäcken, i norra delen av planområdet råder strandskydd inom avståndet 100 meter. Program Den föreslagna markanvändningen för ridverksamhet har stöd i översiktsplanen för staden Linköping och i översiktsplanen för övningsområdet. Planen bedöms därmed kunna upprättas utan planprogram. Riksintressen Riksintresse för naturvården - värdekärnor enligt eklandskapsinventeringen - förekommer inom naturreservatet. Norr om planområdet, norr om Smedstadsbäcken, förekommer ett delområde för Natura 2000, tillika värdekärna i eklandskapet. Värdekärnor finns sydväst om planområdet. Riksintresset skyddas från skadliga ingrepp genom bildandet av naturreservat och en bevarandeplan för Natura Riksintresse för kulturmiljövården är i första hand föranlett av den rika förekomsten av fornlämningar och fossilt odlingslandskap. Med utgångspunkt från riksintresset är naturreservat samt fritids- och besöksanläggningar möjliga i denna del. Fornlämningar skyddas genom lagen om kulturminnen mm. 23

27 Detaljplan i Tinnerö eklandskap för del av SMEDSTAD 1:4 Natur Mark, vegetation och naturmiljö Marken inom planområdet är relativt plan med en vattendelare i öst-västlig riktning i den norra delen av området. Planområdet omges av slät mark och kullar med berg i dagen. De plana delarna av området utgör ängsmark eller äldre åkrar. Planområdet omges av åkrar, ängsmark, äldre lövskog och nyare granplanteringar. Tinnerö eklandskap är en del av eklandskapet i Östergötland, det största sammanhängande ekdominerade odlingslandskapet i landet. Den biologiska mångfalden är hög. Norr om planområdet finns de största naturvärdena utmed Smedstadsbäcken. Delar av planområdet utgörs av hårdgjorda ytor till ett tidigare brukningscentrum. Planområdet gränsar till vegetationsklädda kullar och skog med mycket höga naturvärden. Bild som visar de trädklädda kullarna på båda sidor om den tänkta platsen för ridanläggningen. Park, lek och rekreation Tinnerö eklandskap utgör kommunens största sammanhållna rekreationsområde. Nordväst om planområdet finns ett koloniområde med cirka 30 lotter. Geotekniska förhållanden, förorenad mark och radon En översiktlig geoteknisk utredning utförd 2012 visar att området har ett 1,5-2 meter tjockt lager av torrskorpelera över ett 5-7 meter mäktigt lager av siltskiktad lera. I ett delområde täcker torrskorpeleran ett 2-4 meter tjockt lager av morän. Från geoteknisk synpunkt finns inga invändningar mot planläggning av området. Grundläggning av byggnader med stora spännvidder kräver sannolikt pålning. Mindre byggnader bedöms kunna grundläggas med kantförstyvad platta på mark. Infiltrationsmöjligheterna inom området varierar från relativt goda till begränsade. 24

28 Detaljplan i Tinnerö eklandskap för del av SMEDSTAD 1:4 Någon förekomst av förorenad mark, eller tidigare hantering som kan indikera förorenad mark, är inte känd inom planområdet. Området är klassat som normalradonmark och grundläggning ska därför utföras radonskyddande. Fornlämningar och kulturmiljöer Tinnerö eklandskap är mycket rikt på fornlämningar från bronsålder och järnålder. Området är enligt Riksantikvarieämbetet ett av landets främsta exempel på fossilt odlingslandskap från järnåldern. En arkeologisk undersökning har utförts inom Smedstads bytomt, RAÄ 376, dvs för de delar av planområdet som i första hand förväntas bebyggas. Länsmuseets rapport 118:2001 belyser möjliga boplatslägen. I västra och norra delen av planområdet och väster därom finns Smedstads medeltida bytomt, belägen i huvudsak söder om bäcken; Smedstad finns omnämnt redan på 1200-talet. Gårdens huvudbyggnad revs Andra äldre byggnader i anslutning till denna är också borttagna. En äldre träbyggnad med flygelplacering finns dock kvar (utanför planområdet). Norr om den tidigare huvudbyggnaden och nordväst om planområdet finns en stenvalvsbro från 1700-talet. En äldre fördämning väster om bron visar att vattenkraft har använts inom gården. Norr om planområdet finns ett äldre magasin. Två ladugårdar inom planområdet brann ner Kvar från dessa finns tre stenramper använda som körbroar till ladugårdarna. Platsen för den tidigare bebyggelsen på Smedstads bytomt utgör sammantaget en värdefull kulturmiljö genom de lämningar som finns kvar av byggnader och anläggningar från olika tidsepoker. Befintlig bebyggelse Arbetsplatser, övrig bebyggelse Förrådsbyggnaderna används av Linköpings Hundungdom. Avsikten är att verksamheten flyttar innan byggnaderna rivs som en förberedelse för uppförandet av ridanläggningen. Foton av ett äldre magasin (utanför planområdet) och en körramp. Byggnadskultur Norr om planområdet finns ett äldre välbevarat och skyddsvärt magasin av ursprunglig karaktär. 25

29 Detaljplan i Tinnerö eklandskap för del av SMEDSTAD 1:4 Brukningscentrum har sedan 1870-talet funnits sydost om huvudbyggnaden och dominerats av två stora ekonomibyggnader. Kvar av dessa finns tre stenramper till körbroar med ett visst kulturhistoriskt värde. Dessa bör om möjligt bevaras. Bilder av baracker och förrådsbyggnader från militärtiden. Ett antal rödfärgade förrådsbyggnader från militärtiden finns kvar norr och öster om de tidigare ladugårdarna. Förrådsbyggnaderna har enklare karaktär med fasader av stående träpanel och taktäckning av papp. Dessa har ett visst militärhistoriskt och miljömässigt värde och vittnar om platsens tidigare användning som en del av övningsområdet. Vattenområden Bilder från Smedstadsbäcken norr om planområdet 26

30 Detaljplan i Tinnerö eklandskap för del av SMEDSTAD 1:4 Smedstadsbäcken norr om planområdet är viktig för avledning av dagvatten från Jägarvallen, Lambohov, Universitetsområdet och Djurgården och fram till Tinnerbäcken, Stångån och Roxen. Bäcken kan kopplas till höga naturvärden. Vattendirektivet för södra Östersjön med huvudavrinningsområdet Motala ström och med delavrinningsområde Tinnerbäcken, anger att god status förväntas uppnås senast år Frågor som är relevanta för planområdet är i första hand övergödning och ekologisk status. Bilder från Smedstadsbäcken norr om planområdet Gator och trafik Gatunät, gång- och cykeltrafik Inom planområdet finns ett äldre vägnät av grusvägar som enligt reservatsbestämmelserna används för gång- och cykeltrafik. Biltrafik in i området är tillåten för de som använder kolonilotterna och för hundverksamheten i anslutning till förrådsbyggnaderna. Söder om planområdet passerar väg 707 mellan Haningeleden och Kolbyttemon (Rosenkällavägen). En anslutning till planområdet med en bilväg är möjlig från väg 707. Kommunens allmänna gång- och cykelvägnät är utbyggt öster om Haningeleden och utmed Haningeleden. Kollektivtrafik Någon kollektivtrafik finns inte till området. De närmsta hållplatserna ligger på Ålerydsvägen vid Prickskyttegatan, på Haningeleden vid Ortgatan samt på Söderleden vid Pionjärgatan. Dessa hållplatser trafikeras av lokallinjerna 16 och 17. Linjerna går i en slinga till och från resecentrum via Berga, Vidingsjö, Hjulsbro och Hackefors (ringlinje där 16 går åt ena hållet och 17 27

31 Detaljplan i Tinnerö eklandskap för del av SMEDSTAD 1:4 åt andra). Linjerna trafikerar idag Ålerydsvägen och Haningeleden med en turtäthet på 20 minuter i vardera riktningen. Ridtrafik Idag sker begränsad ridtrafik genom Tinneröområdet. Parkering, varumottagning, utfarter Idag sker angöring och parkering i anslutning till de verksamheter som finns i området. Olycksrisker Området har få och begränsade olycksrisker med sin nuvarande användning som fritidsområde. Riskerna kan kopplas till närheten till vatten och trafikarbete. Störningar Området innebär idag inga kända störningar med sin nuvarande användning som fritidsområde. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Planområdet ligger utanför verksamhetsområde för vatten och avlopp och saknar anslutning till kommun alt vatten och avlopp. Allmänna va-ledningar finns utbyggda ca 900 meter från Smedstad gård, i slutet av Pionjärgatan, där anslutning kan ske till det allmänna va-nätet. Smedstadsbäcken utgör en viktig dagvattenavledare från delar av västra Linköping. Nordost om planområdet finns flera dagvattendammar med syfte att fördröja dagvattnet. Dammarna utgör samtidigt en resurs för friluftslivet och naturintressena. En vattendelare i öst-västlig riktning finns i norra delen av planområdet. Ett äldre täckdikningssystem finns inom åkermarken. Dagvatten transporteras på något sätt under mark från den södra delen av planområdet till Smedstadsbäcken. Det är dock oklart om en tidigare omnämnd dagvattenkulvert verkligen existerar eller kan användas för dessa transporter. Värme Planområdet saknar anslutning till allmänna ledningar för värme. El Planområdet är anslutet till el via övningsområdet. En transformatorstation finns i den norra delen av planområdet. Tele Skanova har markförlagda ledningar samt luftledning inom planområdet. Skanova önskar behålla detta nät. 28

32 Detaljplan i Tinnerö eklandskap för del av SMEDSTAD 1:4 Avfall Planområdet saknar kommunal sophämtning. Referenser Översiktsplan för övningsområdet, antagen av kommunfullmäktige Smedstad 1:4, program samt utredning inför detaljplan för ny ridsportanläggning, LOLA Arkitektur och landskap AB, Översyn av ridsportverksamhetens framtid i Linköpings kommun, Christina Risshytt-Collman, Reservatsföreskrifter för Tinnerö eklandskap natur och kultur, beslutat av kommunfullmäktige Bevarandeplan Natura 2000 i Linköpings kommun, länsstyrelsen i Östergötland, förordning 1998:1252. Vattendirektiv för södra Östersjön, vattenförekomst Tinnerbäcken, Miljökonsekvensbeskrivning, WSP Tillståndsansökan Natura 2000 Smedstad ridanläggning, Linköpings kommun, WSP PM Komplettering Tillståndsansökan Natura 2000 Smedstad ridanläggning, Linköpings kommun, WSP Medverkande tjänstemän Roger Stigsson, planarkitekt: Projektledare för planprocessen, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Lars Gustafsson, mark- och exploateringsingenjör, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Anders Jörneskog, kommunekolog, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Elinor Josefsson, trafikplanerare, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Per Oldfeldt, trafikingenjör, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Gunnar Elfström, stadsantikvarie, Kultur- och fritidskontoret Mikael Werthén, miljöskyddsinspektör, Miljökontoret Roger Björk, miljöskyddsinspektör, Miljökontoret Planhandlingarna har granskats av Magnus Hultegård, planarkitekt, Teknikoch samhällsbyggnadskontoret. Övriga medverkande Anna Baggens, Lejonfastigheter AB Planförfattare m.m. Börje Mathiasson, planarkitekt, Formiloge AB, har varit kommunens konsult i planarbetet. 29

33 Detaljplan i Tinnerö eklandskap för del av SMEDSTAD 1:4 Behov av miljöbedömning Samlad behovsbedömning I enlighet med bestämmelserna i plan- och bygglagen, miljöbalken och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar ska planer och program som kan antas leda till en betydande miljöpåverkan miljöbedömas. För dessa planer ska bl.a. en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. För detaljplaner ska behovet av en miljöbedömning utredas i det enskilda fallet, en s.k. behovsbedömning. Som stöd för behovsbedömningen använder kommunen en checklista som ingår som bilaga till behovsbedömningen. Här redovisas i sammanfattande form de slutsatser som dragits i detta arbete. Påverkan Planen innebär en påverkan på bevarandeplan Natura 2000, då planen gränsar till Natura områden. Denna påverkan bedöms som acceptabel så länge som markanvändning och byggnadsplaceringar anpassas till artoch habitatdirektiven. Kompensationsåtgärder i form av planteringar kan minska eller upphäva påverkan. Planen har anpassats till reservatsbestämmelserna för det kommunala naturreservatet Tinnerö eklandskap natur och kultur. Reservatsbestämmelserna är utformade för att området ska kunna innehålla den verksamhet som planläggs. Planen kan stärka det rörliga friluftslivet inom övningsområdet. Planen går att förena med riksintresset för natur, då planen inte innehåller några värdekärnor av naturintresse och då anläggningar och byggnader placeras med hänsyn till de värdekärnor som gränsar till planen. Planen innebär ett skydd för fornlämningar och värdefulla byggnadsdelar. De nya byggnaderna placeras och utformas med hänsyn till rådande landskapsbild samt till kulturvärdena på platsen. Näringsläckage från planområdet till Smedstadsbäcken ska minskas till en godtagbar nivå genom att dagvatten leds bort från bäcken, infiltreras lokalt där så är möjligt samt genom anläggande av fördröjningsdammar innan dagvattnet leds till bäcken. Platsen Planområdet utgörs i allt väsentligt av åker, äng, naturmark, grusvägar, gårdsplaner, ett tidigare nedbrunnet brukningscentrum med kvarvarande körramper av sten samt förrådsbyggnader. Planområdet ingår i ett större område, Tinnerö eklandskap, med höga naturoch kulturvärden och utgör en del av ett större rekreationsområde för staden Linköping. Planområdet omges av värdekärnor i det riksintressanta eklandskapet samt utpekade miljöer enligt Natura Planområdets omgivning är därmed känsligt för hur planområdet används och disponeras. 30

34 Detaljplan i Tinnerö eklandskap för del av SMEDSTAD 1:4 Planen Planen har avgränsats så att planområdet inte innehåller värdekärnor eller känslig natur i sig. Dock ingår planområdet som en del av ett större område som omfattas av naturreservatsföreskrifter, en bevarandeplan för Natura 2000, samt riksintresse för natur. Områdets markanvändning och föreslagna byggrätter har avvägts mot den omgivande känsliga naturen så att någon påtaglig skada på naturintressena inte bedöms uppkomma. Att planområdet ingår i en bevarandeplan för Natura 2000 medför att en särskild MKB måste upprättas för att belysa hur planen påverkar art- och habitatdirektivet. Om denna påverkan är förenlig med direktivet kan en markanvändning och exploatering enligt planförslaget tillåtas inom Natura området. Kompensationsåtgärder i form av planteringar kan också krävas inom eller i anslutning till planområdet med hänsyn till Natura Fornlämningar och kulturmiljöer skyddas i planen och nya byggnader och anläggningar förutsätts placeras och utformas så att kulturvärdena på platsen bevaras. Byggnadshöjd, totalhöjd och taklutning samt byggrätter har föreslagits med beaktande av det omgivande odlingslandskapet. Näringshaltigt dagvatten från beteshagar mm inom planområdet ska fördröjas i minst två dammar innan det i näringsfattig form får nå bäcken. Dagvatten från byggnader och hårdgjorda ytor ska infiltreras där så är möjligt eller fördröjas i minst en damm innan det får nå bäcken. Vattenkvalitén i bäcken får inte försämras med hänsyn till vattendirektivet för södra Östersjön (Tinnerbäcken). Placering av byggnader och anläggningar inom strandskyddsområdet bedöms kunna ske utan att tillgängligheten eller upplevelsen av strandområdet försämras. Särskilda skäl har angetts för att motivera utnyttjande och husplaceringar inom strandskyddsområdet. Slutsatser och ställningstagande Länsstyrelsen har fattat beslut om att en ridanläggning inom det föreslagna området kan ge upphov till betydande miljöpåverkan. Kommunen gör samma bedömning. Motivet till ställningstagandet grundas på ovanstående behovsbedömning och den analys som redovisas i bifogad checklista. Skälen till att kommunen gör bedömningen att detaljplanen antas kunna ge upphov till betydande miljöpåverkan är att planläggning sker av ett område som ingår i ett bevarandeområde för Natura En miljökonsekvensbeskrivning (MKB), enligt 4 kap 34 PBL har därför upprättats för Detaljplan i Tinnerö för del av SMEDSTAD 1:4. Behovsbedömningen har upprättats av Börje Mathiasson, planarkitekt. I handläggningen av behovsbedömningen har även Anders Jörneskog, Ekolog och Roger Björk, Miljöskyddssekreterare deltagit. 31

35 Detaljplan i Tinnerö eklandskap för del av SMEDSTAD 1:4 Checklista för behovsbedömningen Denna checklista utgör arbetsunderlag för att bedöma behovet av en miljöbedömning av detaljplanen. Den används även för att avgränsa vilka typer av miljöpåverkan som behöver beskrivas i en ev. MKB. Bedömningarna är preliminära. Ny kunskap som tillförs planarbetet kan innebära att bedömningarna i denna checklista måste omvärderas. Frågeställning Kommentarer Planförslagets påverkan inom och utom planområdet: Storlek och fysisk omfattning Omfattning och förening med andra projekt Utnyttjande av mark, vatten och andra resurser Alstrande av avfall Alstrande av föroreningar och störningar Förslag till ridanläggning utgör i första hand en ersättning för stallet i Ånestad (39+10 platser). I en första etapp byggs en anläggning i Smedstad för 60 permanenta platser samt 10 platser i ett gäststall. I en andra etapp byggs 30 stallplatser för privata hästar. Planförslaget innehåller byggrätter för högst samtidigt närvarande hästar. Vid tävling, träning och andra evenemang kan antalet hästar inom området temporärt vara större. Överensstämmer i huvudsak med översiktsplan för staden Linköping 2010 och översiktsplan för övningsområdet Planområdet är avgränsat mot söder eller berörs av de sträckningar av en tvärled för trafik som angetts i översiktsplanerna. För att behålla handlingsfriheten på mycket lång sikt har planen utformats så att en eventuell tvärled i andra lägen än den södra sträckningen inte omöjliggörs. Om detaljplanen hade utformats så att alla tre tvärledsalternativen bibehållits skulle betydande negativa konsekvenser för ridverksamheten uppstå. Planförslaget kräver tillstånd då det ingår i ett område för bevarandeplan för Natura Planförslaget bedöms kunna förenas med reservatsbestämmelserna i det kommunala naturreservatet Tinnerö eklandskap natur och kultur samt med riksintressena för natur och kulturminnesvård. Förslaget gör intrång i rådande strandskyddsbestämmelser. Förslaget har avvägts mot riksintressena för natur och kulturminnesvård samt naturreservatsbestämmelserna. Nya byggnader bör ges en utformning som samverkar med och förstärker dessa värden. Planförslaget ska prövas mot art- och habitatdirektivet enligt Natura 2000 så att planens innehåll är förenligt med Natura Förslaget innebär att anläggningar och byggnader placeras inom delar av ett tidigare bebyggt brukningscentrum inom rådande strandskyddsområde. Särskilda skäl har angetts för varför detta kan anses tillåtligt. Planen innehåller byggrätter som motsvarar 90 permanenta platser samt 10 platser i ett gäststall. Ridanläggningen är avsedd att ha en tydlig miljöprofil. Gödselhantering sker antingen genom förbränning på platsen eller genom borttransport. Utsläpp av dagvatten från planområdet till Smedstadsbäcken ska fördröjas och minimeras. Dagvatten leds i första hand mot söder och från bäcken för infiltration och fördröjning. Allergener från ridhus, stallar och beten bedöms spridas på tillräckligt avstånd till befintliga och framtida bostäder öster om planområdet. Föroreningar från biltrafik till och från området är små. Eventuella föroreningar från militärtiden kartläggs och åtgärdas vid behov. 32

36 Detaljplan i Tinnerö eklandskap för del av SMEDSTAD 1:4 Effekternas omfattning Effekternas sannolikhet, frekvens, varaktighet och avhjälpbarhet Små effekter. Små effekter över tid. Risker för olyckor med konsekvenser för Människors hälsa eller miljön Olycksrisker är i första hand knutna till hästhanteringen som sådan och i andra hand till biltrafik. Angöring och parkeringsytor förläggs så att möten mellan hästar och oskyddade trafikanter minimeras. Påverkans totaleffekt Effekternas betydelse och komplexitet. Samrådsmöte enligt PBL och Miljöbalken. Planområdets och omgivningens betydelse och sårbarhet: Markens, vattnets och andra resursers förekomst, kvalitet och förnyelseförmåga i området Nuvarande markanvändning Överskridna miljökvalitetsnormer Kulturarv Påverkan från områdets verksamhet på Smedstadsbäcken bedöms som liten genom de åtgärder med infiltration, fördröjning eller avledning av dagvatten från bäcken som kommer att vidtas för att hindra läckage av näringsämnen till bäcken. Påverkan på art- och habitatdirektiven enligt Natura 2000, förutsätts bli acceptabel genom den avgränsning av byggnader och markanvändning, som skett i planen. Påverkan på riksintressena för natur och kulturminnesvården bedöms som liten eller rimlig. Planförslaget innebär skydd av fornlämningar och kulturmiljöer. Inom och utanför planområdet kommer ridvägar att anvisas. Antalet hästar inom planområdet bedöms mot möjligheten att skapa lämplig yta för rast- och beteshagar inom och utanför planområdet. Äng, åker och naturmark, aktiviteter i och omkring befintliga byggnader. Äldre brukningscentrum med tidigare militära förrådsbaracker som används bl. a. för hundverksamhet. Tidigare avrivna eller nedbrunna ekonomibyggnader. Gränsande till planområdet finns ett tidigare gårdscentrum med en äldre parkanläggning med fruktträdgård och intill detta koloniträdgårdar. Inga kända eller förväntade enligt planerad verksamhet. Smedstadsbäcken rinner ut i Tinnerbäcken. Detaljplanen bedöms inte medföra att miljökvalitetsnormer i Tinnerbäcken överskrids. Riksintresse för kulturminnesvården råder inom planområdet. Planen tar hänsyn till fornlämningar och kulturmiljöer. Byggrätter har begränsats i läge, utbredning och höjd. Särdrag i naturen Riksintresse för natur, naturreservat och bevarandeplan för Natura De värdekärnor i det omgivande eklandskapet som gränsar till planområdet bedöms inte påverkas av förslaget. 33

37 Detaljplan i Tinnerö eklandskap för del av SMEDSTAD 1:4 Skyddade områden Riksintresse för natur och kulturminnesvård. Förslaget har anpassats till riksintressena. Planförslaget har anpassats till reservatsbestämmelserna i det kommunala naturreservatet Tinnerö eklandskap natur och kultur Planområdet ingår i ett område med bevarandeplan för Natura Markanvändning samt placering av byggnader och anläggningar förutsätts gå att förena med Natura Strandskyddsområde. Den nya ridanläggningen föreslås delvis inom område med strandskyddsförordnande. Kommunen har anfört särskilda skäl för att frångå strandskyddsbestämmelserna. Området närmast Smedstadsbäcken blir allmänt tillgängligt. Planens karaktäristiska egenskaper: Anger förutsättningarna för verksamheter och åtgärder avseende: Har betydelse för andra planers och programs miljöpåverkan Har betydelse för integreringen av miljöaspekter/miljömål Innebär miljöproblem som är relevanta för planen självt Har betydelse för möjligheterna att genomföra EG:s miljölagstiftning Platsen utgör tidigare gårds- och brukningscentrum och lämpar sig för en ny anläggning för hästverksamhet. Omgivande åkrar och ängar inom planområdet kommer att användas till rasthagar och ridverksamhet. Nya byggnader för ridverksamhet placeras i anslutning till ett tidigare brukningscentrum. Framtida reservat för en tvärled för trafik är föreslaget inom och söder om planområdet. Planens innehåll och utformning har till viss del anpassats för att inte omöjliggöra genomförandet av denna tvärled. Planförslaget innebär att näringsläckage från området inte ska tillåtas påverka Smedstadsbäcken (vattendirektivet för södra Östersjön). Dagvatten från planområdet ska filtreras, fördröjas eller ledas från Smedstadsbäcken. Allergener från ridhus, stallar och beten bedöms spridas på tillräckligt avstånd till befintliga och framtida bostäder öster och norr om planområdet. Nedslitning av mark som inte återhämtar sig på grund av ett för stort antal hästar i rasthagar med för liten sammanlagd yta, kan orsaka en dålig fysisk miljö och innebära ökad risk för spridning av parasiter mellan hästarna. Gång- och cykelvägar till anläggningen ska utformas säkra och trygga med god belysning. Planområdet finns inom ett område med bevarandeplan för Natura Planen ska utformas och kompensationsåtgärder ske så att planens genomförande är förenligt med art- och habitatdirektivet. 34

38 Detaljplan i Tinnerö eklandskap för del av SMEDSTAD 1:4 Fördjupad analys av enstaka faktorer Påverkan på värdefull natur avhandlas i en MKB som bifogas planen. Avgränsning av MKB:n har skett i huvudsaklig överensstämmelse med nedanstående lista där konsekvenserna särskilt bör belysas: 1. Naturmiljö, fågelliv. 2. Påverkan på Natura 2000 Tinnerö eklandskap. 3. Yt- och grundvatten. 4. Strandskydd. 5. Landskap och stadsbild. 6. Kulturmiljö. 7. Luftmiljö. 8. Lukt, hästallergener. 9. Rekreation och friluftsliv. 10. Hushållning och naturresurser. 11. Risk och säkerhet. 12. Miljökvalitetsmål. Underlag för behovsbedömningen Behovsbedömningen är upprättad med den kunskap som finns i översiktsplaner för området, reservatsbestämmelser, en nyligen framtagen studie för ridanläggningen, planförslag, samt de synpunkter som framkommit under planarbetet. 35

39 Plankarta, planbestämmelser och illustrationskarta Situationsplan, Svalsta byggkonsult AB och VML-konsult AB, färgläggning planförfattaren, ej skala. 36

40

41

42

43

44 1 (11) Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr Sbn Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Roger Stigsson Version Detaljplan i Tinnerö eklandskap för del av Smedstad 1:4, ridanläggning Granskningsutlåtande Orientering Syftet med detaljplanen är att pröva en ny ridanläggning med tillhörande ytor för hästhållning, tillfart och parkering och allmänna gång- och cykelkommunikationer inom området. Ridanläggningen utgör i första hand en ersättning för den i Ånestad. Etapp 1 rymmer inom en byggnad plats för 60 hästar i ridskoleverksamhet och ett gäststall med plats för 10 hästar. Etapp 2 rymmer i en annan byggnad plats för ett privatstall med ytterligare 30 hästar. Sammanlagt rymmer detaljplanen plats för hästar. Detaljplaneområdet ingår i ett bevarandeområde för Natura Riksintresse för natur- och kulturminnesvården gäller inom området. Planområdet ingår i naturreservatet Tinnerö eklandskap natur och kultur. Reservatsföreskrifterna har förutsett att en ridanläggning ska kunna lokaliseras inom området. Strandskyddsförordnandet utmed Smedstadsbäcken föreslås upphävt där ridanläggningen placeras. Planen säkrar allmänhetens tillgång till naturmarken mellan anläggningen och bäcken. Planen kan innebära betydande miljöpåverkan. En MKB har upprättats. Tillstånd avseende bevarandeplanen för Natura 2000 söks under planarbetet. Planförslaget har utformats med hänsyn till natur- och kulturvärdena och är förenligt med bestämmelserna i MB kap 3, 4 & 5. Detaljplanen påverkar några av vägsträckningarna för en eventuell tvärled mellan Lambohov och Haningeleden som angetts i översiktsplanen för staden Linköping, antagen 2010 och översiktsplanen för övningsområdet, antagen Planområdet är beläget inom Tinnerö eklandskap, cirka 3 km söder om Linköpings centrum. Öster om området finns Haningeleden och söder om området Rosenkällavägen (väg 707) och Korpvallens bollplaner. Smedstadsbäcken rinner norr om planområdet. Mot norr, söder och väster utsträcker sig Tinnerö eklandskap. Planens avgränsning mot söder har skett mot det södra alternativet av den eventuella tvärled för biltrafik som har redovisats i översiktsplanen för staden Linköping och för övningsområdet. Kommunen är ägare till det cirka 9 hektar stora planområdet. Granskning av detaljplaneförslaget Granskning av planförslaget genomfördes av under tiden 27 maj 25 juni Planförslaget har remitterats till berörda myndigheter, organisationer och grannar enligt fastighetsförteckning upprättad 12 juni, Besöksadress: Drottninggatan 45, Linköping, Postadress: Linköpings kommun, Linköping E-postadress: samhallsbyggnadsnamnden@linkoping.se Fax:

45 2 Kungörelse om granskning (utställning) annonserades i Östgöta Correspondenten och Linköpings Tidningen, 25 maj och 1 juni 2013 Granskningshandlingar (utställningshandlingar) Detaljplanekarta i skala 1:2 000 med tillhörande bestämmelser, daterad Planbeskrivning och behovsbedömning, daterad Miljökonsekvensbeskrivning Fastighetsförteckning Grundkarta (ingår i plankartan) Plansamrådsredogörelse, daterad Kvalitetsprogram för Smedstad 1:4 Tillståndsansökan Natura 2000 Smedstad ridanläggning, Linköpings kommun Ansökan om tillstånd enligt 7 kap.28 miljöbalken för ny ridanläggning vid Smedstad, Linköping daterad

46 3 Inkomna yttranden vid granskning Totalt har 9 yttranden inkommit enligt nedan: Myndigheter Inkommande datum Synpunkter Inga synpunkter Länsstyrelsen Östergötland X 3 Trafikverket X Lantmäterimyndigheten X Kommunala nämnder/kontor och bolag etc. Tekniska Verken X TeliaSonera Skanova Access AB X Organisationer och föreningar Hyresgästföreningen X Berga scoutkår X Linköpings Fågelklubb X Privatpersoner Tommy Folkesson X Sid Myndigheter Nedan redovisas Länsstyrelsens, Trafikverkets och Lantmäteriets yttranden i sin helhet, sammanfattning av de andra yttrandena som innehåller synpunkter samt kommunens kommentarer till synpunkterna. Länsstyrelsen Länsstyrelsens yttrande i sin helhet:

47 Teknik- och samhällsbyggnadskontorets kommentar: Avseende prövningsprocessen avvaktar kommunen Länsstyrelsens tillstånd för Natura 2000-prövningen innan planen antas. Kommunen anser liksom Länsstyrelsen att strandskyddet beaktas, det säkras genom gc-vägens placering, samt säkerställs ytterligare genom de hänsyn och kompensationsåtgärder som sker i samband med natura-2000 prövningen. Anslutningstillstånd har nu sökts för den planerade infarten till området. Kommentarer avseende trafik framförs i övrigt i anslutning till Trafikverkets yttrande. 4

48 5 Trafikverket Trafikverkets yttrande i sin helhet: Teknik- och samhällsbyggnadskontorets kommentar: För den planerade infarten till området har Trafikverket som väghållare för väg 707 nu fått ansökan om anslutningstillstånd. Man framför vidare, att det är viktigt att skapa trafiksäkra gång och cykelstråk, som även är säkra efter mörkrets inbrott. Kommunen utreder hur belysning och annan utformning som påverkar detta kan utföras. Planbeskrivningen kommer att kompletteras avseende redovisning av dessa åtgärder. Projektering av ett flyttat hållplatsläge och genomförande av ändring kommer att på parallellt med de anläggningsarbeten som ridanläggningen avser. I samband med dessa ändringar avser kommunen även att följa upp och skapa säkra samband mellan parkeringsytan vid anslutningsvägen till anläggningen, och för passage av väg 707. Lantmäterimyndigheten Lantmäteriets yttrande i sin helhet:

49 6 Teknik- och samhällsbyggnadskontorets kommentar: Linjerna på kartan för de olika gränserna ska samordnas med planbestämmelserna. Avseende beteckningen g så finns den utsatt på tre ytor med olika egenskaper inom användningsområdet N 1 N 2 R. Den första är kopplad till att marken ska vara utförd som gräsyta, parkering är tillåten. Det andra g:et avser yta som kan asfalteras, även här medges parkering. Det tredje g:et avser bilvägen. Parkeringstext och placering av tre g:n ses över för bästa tydlighet enligt dessa avsikter. I planbeskrivningen på sida 20, kan ska ersättas av bör, det är dock en förutsättning att de två berörda fastigheterna deltar. Samordning av olika skalors kartmanér bör ske. Kommunala nämnder/kontor och bolag etc. Tekniska Verken i Linköping AB Tekniska Verken framför synpunkter på vatten- och avloppsfrågor men har för övriga verksamheter inga synpunkter. På sid 13 föreslår man att första stycket ändras. Planområdet ligger utanför verksamhetsområde för vatten och avlopp. Allmänna va-ledningar finns utbyggda ca 900 meter från Smedstad gård, i slutet av Pionjärgatan. Där anslutning kan ske till det allmänna va-nätet. Ledningar dit anläggs och bekostas av exploatören.

50 7 På sid 28 stryks och ersätts första raden med att; planområdet ligger utanför verksamhetsområde för vatten och avlopp och saknar anslutning till kommunalt vatten och avlopp. I övrigt vill man att planbeskrivningen även ska innehålla texten; Anläggnings- och anslutningsavgifter kommer att tas ut enligt gällande taxa/prislista. Teknik- och samhällsbyggnadskontorets kommentar: Första stycket på sidan 13 ändras så att de förhållanden som Tekniska verken påtalar tydliggörs. På sid 28 stryks/ersätts första raden med att; planområdet ligger utanför verksamhetsområde för vatten och avlopp och saknar anslutning till kommunalt vatten och avlopp. I planbeskrivningen anges texten; Anläggnings- och anslutningsavgifter kommer att tas ut enligt gällande taxa/prislista TeliaSonera Skanova Access AB TeliaSonera framför att Skanova har markförlagda telekablar samt luftledning inom detaljplaneområdet. Man önskar behålla befintligt nät, och framför att om undanflyttningsåtgärder krävs så förutsätter man att den part som initierar åtgärden även bekostar den. Teknik- och samhällsbyggnadskontorets kommentar: Om undanflyttningsåtgärder krävs så ska den part som initierar åtgärden även bekostar den. Organisationer och föreningar Hyresgästföreningen Hyresgästföreningen framför att man inte har något emot placeringen av anläggningen. Man understryker att det är av stor vikt att inga föroreningar når bäcken och den närliggande dammen. Att stor hänsyn tas till den unika miljön i området samt att vägsystem och trafik kräver hänsynstagande. Teknik- och samhällsbyggnadskontorets kommentar: Det är av stor vikt att inga föroreningar når Smedstadsbäcken, och i projektet ingår att åtgärder ska vidtas så att ingen avrinning av gödselvatten kan ske och placering och ytor för dagvattendammar har utretts. I detaljplanen finns även föreskrivet att dagvattenhantering och dagvattendammar ska redovisas till bygglovsprövningen. Stor vikt har lagts vid den unika miljön i området, vilken påverkar byggnadens placering och utformning. Viktigt är också hur anläggningens omgivningar planeras och utformas bland annat avseende vägsystem och trafik vilket har utretts i flera olika alternativ inför plangranskningen. Berga Scoutkår Berga scoutkår framför att det inte framgår av handlingarna att de har verksamhet i området, och att kåren behöver få ersättningslokaler för de förråd som man har i barackerna inom planområdet. Kåren har också verksamhet i området då det är det naturområde som ligger närmast den

51 8 lokal som man har på Pionjärgatan. Det är viktigt att anläggningen inte medför några inskränkningar för det rörliga friluftslivets tillgänglighet till området. Teknik- och samhällsbyggnadskontorets kommentar: Kommunen avser att kunna hjälpa Berga scoutkår med förslag på lokalalternativ för sin verksamhet. Avseende det rörliga friluftslivets tillgänglighet till området är avsikten att den ska kunna ske på samma sätt som idag. I området vid ridanläggningen kommer inga beteshagar att finnas och ridning får ske endast på för detta planerade ridvägar. Karta med ridvägar redovisades i granskningshandlingarna. Linköpings Fågelklubb Föreningen framför synpunkter avseende MKB för påverkan på Natura 2000 området Tinnerö eklandskap Linköpings Fågelklubb framför att två områden inom Natura 2000 området är speciellt känsliga. De är området för f d Smedstad gård och de relativt nyanlagda fågeldammarna. Man framhåller som speciellt känsliga habitat de täta buskområden som finns ca 100 meter på båda sidor om Smedstadbäcken från dammarna räknat och väster ut till och med bron vid koloniområdet. Stallarnas nära läge till dammarna gör att det är extra viktigt att inga kväveläckage eller annat läckage sker till dammarna. Fågelarter som inte nämnts i MKB:n men finns i området anges så som olika sångare, kärr-, flod- och busksångare med flera arter, vilket visar på områdets höga naturvärden. Teknik- och samhällsbyggnadskontorets kommentar: Föreningen framför synpunkter avseende MKB för påverkan på Natura 2000 området Tinnerö eklandskap. I huvudsak innebär planförslaget att buskaget kring Smedstadsbäcken bevaras. Gång- och cykelväg anläggs i planområdets norra kant men söder om det täta buskområdet närmast Smedstadsbäcken. Avståndet till Smedstadsbäcken är ca meter. Området österut mot dammarna berörs inte alls av planförslaget. Den nya gång- och cykelvägen kan i någon grad påverka fågellivet såväl vid anläggandet som vid brukandet men sammantaget bedöms denna påverkan som marginell. Planförslaget innehåller bestämmelser och försiktighetsmått för att minimera kväveläckaget till Smedstadsbäcken. Privatpersoner Tommy Folkesson Framför att han inte har några synpunkter på anläggningens placering men framför förslaget att som ridvägar utnyttja terrängen norr om Korpvallen och mot Stora Aska, samt att kommunen markerar vilka stigar som är förbjudna att rida på.

52 9 Teknik- och samhällsbyggnadskontorets kommentar: Här hänvisas även till kommunens kommentarer på Berga scoutkårs synpunkter. Alla stigar ska vara allmänt användbara däremot kommer endast vissa att få användas för ridning. Ridning får ske endast på för det planerade ridvägar. Karta med dessa ridvägar redovisades i granskningshandlingarna. Särskild sammanställning Om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska samrådsredogörelsen utformas så att den också uppfyller kraven i 6 kap. 16 andra stycket miljöbalken. (PBL 5 kap. 17 andra stycket) Miljöbalken 6 kap. 16 Om en miljöbedömning krävs enligt 11, skall den miljökonsekvensbeskrivning som avses i 12 samt synpunkter från samråd enligt 14 och 15 beaktas innan planen eller programmet antas eller läggs till grund för reglering. När planen eller programmet har antagits skall den beslutande myndigheten eller kommunen i en särskild sammanställning redovisa 1. hur miljöaspekterna har integrerats i planen eller programmet, 2. hur miljökonsekvensbeskrivningen och synpunkter från samråd har beaktats, 3. skälen till att planen eller programmet har antagits i stället för de alternativ som varit föremål för överväganden, och 4. de åtgärder som avses att vidtas för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför. Sammanställningen och planen eller programmet skall göras tillgängliga för dem med vilka samråd skett enligt 14 och 15. Dessa skall även informeras om att planen eller programmet har antagits. Lag (2004:606). Synpunkter som inte tillgodoses Synpunkter som inkommit under granskningen Synpunkter från följande personer och organisationer har inkommit under granskningstiden men inte kunnat tillgodoses: Berörda enligt fastighetsförteckning XX, ägare till Fastigheten 1 XX, ägare till Fastigheten 2 Övriga XX, ägare till Fastigheten 3 XX, ägare till Fastigheten 4

53 10 Synpunkter som kommit in senast under plansamrådet Synpunkter från följande personer och organisationer har inkommit under samrådet men inte kunnat tillgodoses: Berörda enligt fastighetsförteckning XX, ägare till Fastigheten 5 XX, ägare till Fastigheten 6 Övriga XX, ägare till Fastigheten 7 XX, ägare till Fastigheten 8 Dessa synpunkter kommenteras i plansamrådsredogörelsen, daterad 20xxxx-xx, som utgör granskningsutlåtande för de synpunkter som inte har tillgodosetts och som inte behandlas i detta granskningsutlåtande. Synpunkter som kommit in senast under programsamrådet Synpunkter från följande personer och organisationer har inkommit under programsamrådet men inte kunnat tillgodoses: Berörda enligt fastighetsförteckning XX, ägare till Fastigheten 9 XX, ägare till Fastigheten 10 Övriga XX, ägare till Fastigheten 11 XX, ägare till Fastigheten 12 Dessa synpunkter kommenteras i programsamrådsredogörelsen, daterad 20xx-xx-xx, som utgör granskningsutlåtande för de synpunkter som inte har tillgodosetts och som inte behandlas i detta granskningsutlåtande. Ändringar efter granskning Planhandlingarna har kompletterats enligt nedan. Ändringar och kompletteringar av redaktionell karaktär och/eller mindre väsentliga för planens sakfrågor framgår inte av denna skrivelse. X X Bedömning Granskning har skett enligt 5 kap plan- och bygglagen. Inkomna synpunkter har lett till revidering enligt vad som framgår under Ändringar efter granskning. I övrigt har mindre redaktionella ändringar gjorts i

54 11 planförslaget. Någon ny granskning behövs inte. Teknik- och samhällsbyggnadskontoret bedömer att förslaget kan antas. Den nya detaljplanen är förenlig med kommunens översiktsplan och med hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. samt med miljökvalitetsnormerna i 5 kap. miljöbalken. Detaljplanen anses inte innebära någon betydande miljöpåverkan. Teknik- och samhällsbyggnadskontoret anser att den föreslagna detaljplanen är av principiell betydelse med anledning av intrånget i parkmarken samt bebyggelsens omfattning och utformning. Samhällsbyggnadsnämnden bör därför, med tillstyrkan, överlämna ärendet till kommunfullmäktige för beslut om antagande. Roger Stigsson Planarkitekt Bilagor: 1. Skrivelse från xx, ägare till Fastigheten 3 2. Utdrag ur programsamrådsredogörelsen för programsamrådet, daterad 201x-xx-xx. 3. Utdrag ur plansamrådsredogörelsen för plansamrådet, daterad 201xxx-xx Granskningsutlåtande skickas till: Länsstyrelsen i Östergötlands län Kommunlantmäteriet Berörda med synpunkter som inte tillgodoses: XX, ägare till Fastigheten 3 XX, ägare till Fastigheten 2 För kännedom till övriga med synpunkter som inte tillgodoses: XX, ägare till Fastigheten 11(adress till privatpersoner)

55 Uppdragsnr: (4) PM Komplettering Tillståndsansökan Natura 2000 Smestad ridanläggning, Linköpings kommun Länsstyrelsen har begärt vissa kompletteringar av Linköpings kommuns ansökan om tillstånd enligt 7 kap. 28a miljöbalken för ny ridanläggning i Tinnerö eklandskap inom del av Smedstad 1:4, Linköping. WSP Environmental har fått i uppdrag att sammanställa Linköpings kommuns åtaganden om kompensationsåtgärder som underlag för komplettering av ansökan. Kornknarren Kornknarren är en känslig fågel som lever ett undanskymt liv i någorlunda tät vegetation och som föredrar öppna, strandnära områden, inklusive slåtterängar. Av stor betydelse för val av häckningsmiljö är att vegetationen ska vara hög, minst 20 centimeter, när häckningen inleds. Den tål inte kortsnaggade ytor och påverkas därför negativt av till exempel ökat bete. Det måste emellertid vara möjligt för kornknarrarna att gå genom vegetationen och därför undviks alltför tät vegetation. För att kompensera den störning som kornknarren kommer att utsättas för på grund av ianspråktagen spelyta, ökad närvaro av människor, hästar och fordonstrafik kommer Linköpings kommun att skapa minst lika stor areal med anpassad skötsel av gräsmarker för att skapa tillgängliga häckningsmiljöer utanför planområdet utifrån artens krav. Planer och program/tillståndsansökan_n2000/pm - komplettering Natura 2000 Smedstad.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Läderbaggen Läderbaggen är en nationellt och globalt hotad art. Läderbaggen är knuten till ihåliga lövträd med stora mängder mulm. Den föredrar träd som är fristående eller står halvöppet. Den har en begränsad spridningsförmåga och är beroende av att det är en god kontinuitet på de håliga lövträden. De flesta individer stannar under hela sin livstid i det träd där de kläckts. Individer som flyttar rör sig maximalt cirka 200 meter. För att bevara och motverka fragmentering av läderbaggens miljö kommer träd och buskar med lokal proveniens, hemmahörande i eklandskapet såsom exempelvis ek, slån och hagtorn att planteras i området. Dessa planteringar kommer att utformas på ett sätt som skapar strukturer av ett blommande landskap så att siktlinjer upprätthålls mellan läderbaggens habitat. Den idag öppna gräsmarken kommer att förses med nyplanteringar så att läderbaggen får så kallade stepping stones mellan dessa habitat. Planteringar av buskage kommer för läderbaggen att bidra till känslan av ett betat landskap och tillsammans med trädplanteringarna skapas med tiden ett levande habitat och ett funktionellt landskap med god tillgång till lämpliga yngelplatser. WSP Environmental Box Linköping Besök: S:t Larsgatan 3 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

56 Uppdragsnr: (4) Planer och program/tillståndsansökan_n2000/pm - komplettering Natura 2000 Smedstad.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 De träd och buskar som avses planteras i planområdet kommer i huvudsak att planteras enligt av VML-konsult AB upprättad markplaneringsplan (se bilaga). Träd kommer i stort att planteras i tydliga trädrader och bestå av arterna svensk ek, lönn, fågelbär och skogslind. Träd planteras med en jämn fördelning och med ungefär tio meters mellanrum. Planteringar i buskskiktet kommer att bestå av omgivningskarakteristiska arter såsom slån, hagtorn, nyponrosor, hassel, hägg och skogsolvon. Utöver de buskytor som framgår av markplaneringsplanen planeras ytterligare plantering av 150 m 2 buskage inom de gräsytor som ska anläggas i planområdet. Ungefär 30 träd och 10 buskage kommer att planteras längs med planområdesgränsen direkt öster om huvudbyggnaderna. Även längs med planområdets södra gräns kommer ett 30-tal träd att planteras, en trädrad som med tiden kommer att fungera som en betydelsefull spridningskorridor mellan skogsområdena i väster och öster/söder. En allé bestående av omkring 60 smalkroniga lönnar kommer att kanta infartsvägen som sträcker sig halvvägs längs planområdets västra gräns. Vid den tilltänkta bilparkeringen slutar allén och cirka 10 träd kommer i en enskild rad att ta vid och binda samman allén med det 10-tal träd som ska planteras runt om den damm som ska anläggas direkt norr om den planerade cykelparkeringen. Runt denna parkering och bilparkeringen kommer sammanlagt omkring 30 träd och ett antal busk-/perennytor att planteras. Mellan dessa parkeringar kommer ytterligare en damm att anläggas och denna kommer att kantas av såväl gräsyta som ungefär 10 träd. En yta för framridning för hoppbanan ska anläggas sydväst om hoppbanan. Från den del av allén som går norr om denna yta kommer en trädplantering bestående av ytterligare cirka 30 träd att sträcka sig längs med ytans norra kant och vidare längs med den västra kanten för att söder om ytan länkas samman med trädplanteringarna i planområdets södra del. På så vis får skogsområdena i väster en spridningskorridor till skogsområden i söder som i sin tur är sammanlänkad med skogsområdena i öster. Längs med denna korridor kommer även 5 kluster av träd och buskyta att planteras vilka kommer att tjäna som så kallade stepping stone-ytor. I dessa ytor finns plats för att eventuellt kunna ställa gamla döda, multnande stammar, för att på så vis skapa en korridor som redan i närtid kan utgöra yngelplats och livsmiljö samt möjliggöra spridningsmöjlighet. De träd som kommer att planteras kommer att utgöras av unga träd med en stamomkrets på mellan 12 och 20 centimeter. Utöver ovan beskrivna planteringar kommer även ca fem mulmholkar att sättas upp kring planområdet med syfte att skapa små specifika livsmiljöer för läderbaggen, miljöer som på både kort och lång sikt ska kunna gynna läderbaggspopulationen i området. Planteringen av områdeskarakteristiska buskar och yngre lövträd, däribland ek, samt uppsättandet av mulmholkar kommer att inverka positivt på bevarandet av Tinnerö eklandskap och dess naturvärden i enlighet med vad som anges i områdets bevarandeplan.

57 Uppdragsnr: (4) Planer och program/tillståndsansökan_n2000/pm - komplettering Natura 2000 Smedstad.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Fladdermöss Området kring Smedstad har en rik fladdermusfauna och är en av Linköpings kommuns bästa lokaler. Sju arter av fladdermöss har påträffats, däribland de rödlistade arterna fransfladdermus och mustaschfladdermus. Dammarna nordväst om ridanläggningen har en viktig funktion som födoproducent för fladdermusfaunan. De nya vägarna i och fram till planområdet kommer att förses med gatubelysning. Det finns studier som visar att fladdermusarter är känsliga för förändringar i ljusmiljön och förändrar sitt beteende i månljus eller under artificiell belysning. Till exempel föredrar vissa arter att jaga vid olika typer av belysning då samlingar av nattfjärilar (och andra nattaktiva insekter) ansamlas runt lampor. Predationsaktiviteten har generellt visat sig var högre vid blåvita ljuskällor än vid gula och orangea ljus. Under nätter med starkt månljus minskar många fladdermöss sin aktivitet, antagligen ett skyddsbeteende mot predation och allt för stark artificiell belysning riskerar att få samma effekt. Utformningen av belysningen avses ske enligt aktuell forskning på ett sätt som i möjlig utsträckning gynnar fladdermusfaunan istället för att påverka den negativt. Med undantag för specifik sportbelysning kommer utomhusbelysningen att ge ifrån sig en varmare vit belysning. Dessutom kommer de träd som planteras utmed vägarna bland annat att fungera som ljusskydd för att på så vis minska belysningens eventuellt negativa påverkan på fladdermössen. Kommunen kommer dessutom att undersöka möjligheten att styra lystiderna under sommarhalvåret så att belysningen kan vara släckt under de timmar då fladdermössen är aktiva och då ingen verksamhet sker i stallområdet. Trädplanteringarna kan med tiden komma att bli ett habitat för de olika fladdermusarterna i området. De fyra nya dammarna som kommer att anläggas på planområdets norra halva kommer att gynna fladdermusfaunan genom ökad tillgång på föda. Lövrika miljöer med en halvöppen och varierad vegetationsstruktur kombinerat med grunda näringsrika sjöar och vattendrag hör till de viktigaste biotoperna för fladdermöss. Ett antal fladdermusholkar kommer att sättas upp vid gamla träd i anslutning till planområdet. Huvudbyggnaderna i Smedstads nya ridanläggning kommer att utformas så att fladdermusvänliga utrymmen skapas i vindsutrymmen nära taket, utrymmen som lämpligen skiljs av från resten av byggnaderna för att på så vis ge fladdermössen goda och ostörda boplatser och eventuella övervintringslokaler. Lämpliga ingångsmöjligheter till dessa utrymmen kommer att utformas för fladdermössen. Sådana vindsutrymmen kan bli mycket betydelsefulla vid yngelperioden då det har visat sig att honor sluter sig samman i yngelkolonier och utnyttjar exempelvis håligheter eller husvindar som kan erbjuda en skyddande miljö.

58 Uppdragsnr: (4) Åtaganden om kompensationsåtgärder I enlighet med tidigare inlämnad tillståndsansökan och ovanstående redogörelse har Linköpings kommun åtagit sig följande kompensationsåtgärder: Att skapa minst lika stor areal med anpassad skötsel av gräsmarker för att skapa tillgängliga häckningsmiljöer för kornknarren utanför planområdet utifrån artens krav. Att plantera träd och buskar i huvudsaklig överensstämmelse med redovisning i denna PM för att bevara och motverka fragmentering av läderbaggens miljö. Att sätta upp ett antal mulmholkar kring planområdet för att gynna populationen av läderbagge på både kort och lång sikt. Dessutom kommer Linköpings kommun att verka för att gynna fladdermusfaunan vid Smedstad i enlighet med redovisning i denna PM. Linköping WSP Environmental Herman Nilsson Jan-Ove Ragnarsson Bilaga: Markplaneringsplan (rambeskrivning) med ritningar upprättad av VML-konsult AB Planer och program/tillståndsansökan_n2000/pm - komplettering Natura 2000 Smedstad.docx Mall: Memo.dot ver 1.0