AGROVÄSTs nöt- och lammköttsprogram
|
|
- Thomas Ekström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 AGROVÄSTs nöt- och lammköttsprogram Anna Hessle Inst. för husdjurens miljö och hälsa Sveriges lantbruksuniversitet Skara Kort fakta AGROVÄST Livsmedel AB Dotterbolag till Livsmedel i Väst Främja lantbruksanknutna näringar och livsmedelsindustri Olika program för FoU, utbildning och entreprenörsstöd i samarbete med SLU Skara Finansiering via en uppväxling av medel från regionen, näringslivet och SLU Nöt- och lammköttsprogrammet Har funnits i 15 år årligen kr nötköttsprojekt Från 2005 årligen kr nöt- och lammköttsprojekt Styrgrupp för Nöt- och lammköttsprogrammet Producenter, näringslivsrepresentanter, forskare Diskuterar projektidéer och beslutar om finansiering 1
2 Genomförda projekt Konsumtionsförmåga hos charolaistjurar Konsumtionsförmåga hos SLB-tjurar Konsumtionsförmåga hos charolaiskvigor Slutgödning av mjölkrasstutar, effekt av insättningsvikt, kraftfodergiva och slutgödningstid Uppfödningsmodeller för charolaiskvigor Uppfödningsmodeller för anguskvigor Helsädesensilage av korn till småkalvar med olika kraftfodergivor Helsädesensilage med olika mognadsstadier och kombination av vallandel Fullfoder till köttdjur en fältstudie Helsädesensilage, småkalvar och större ungnöt, olika mognadsstadier och kraftfodergivor Genomförda projekt forts Vitaminer till mjölkrasstutar Köttkvalitet hos köttraskvigor slaktade från bete eller slutuppfödning på stall Effekt av fodrets partikelstorlek t l k på konsumtion och utnyttjande av helsädesensilage till mjölkrasstutar Samband mellan bröstomfång och levandevikt hos växande nötkreatur Vallfoderkonsumtion hos tackor Hampfrökaka som proteinfodermedel Slutgödning av mjölkrasstutar, tar effekt av utfodringsintensitet, insättningsvikt och tidigare tillväxt Slutgödning av mjölkrasstutar med stora spannmålsgivor 2
3 Genomförda projekt forts Kokvigeproduktion baserad på köttraser en fältstudie Uppfödningsmodeller för köttrasstutar Fullfoder till tackor och lamm Gummibeläggning i helspaltboxar till växande nötkreatur Majsensilage till växande mjölkrastjurar Majsensilage till lamm Närproducerade proteinfodermedel till mjölkraskalvar (ärt, åkerböna, svensk sojaböna, lupin och proteinrik vall jämfört med sojamjöl) Genomförda projekt Gick det för fort? Utfodring och produktion, gärna också ekonomi och köttkvalitet Projekt oftast på Götala nöt- och lammköttscentrum, googla AGROVÄST-medlen vanligen som delfinansiering Beloppet motsvarar 1/2 av externa medel till Götala, vilka i sin tur utgör 1/3 av de totala intäkterna Andra finansiärer är SLU, Stiftelsen lantbruksforskning, MISTRA, Stiftelsen Svensk Fårforskning, Caltech, Sparbanksstiftelsen Skaraborg, Skaraborgs läns nötkreatursförsäkringsbolags stiftelse, Agroetanol, Syngenta Seeds, Addcon Nordic A/S, Lantmännen, Dansk Fåreavl, meny, Världsnaturfonden 3
4 Resultat Direkta Hela eller delar av fem doktorsavhandlingar och två pågående 16 vetenskapliga artiklar 14 konferensartiklar och 8 examensarbeten Mer än 50 skriftliga och 100 muntliga populära presentationer Indirekta Underlag för nya fodervärderingssystemet Norfor Material till t.ex. Taurus, Hencol och ny lärobok Underlag för remissarbete At Avtryck Många rådgivare och producenter har tagit del av lättanvända, färdigpaketerade råd och rön för användning som beslutsunderlag i produktionen SWOT S, styrkor Medel utspridda över tiden långsiktighet, planering, logistik Kort startsträcka aktuella frågor kan beforskas snabbt Nöt- och lammkött hanteras på samma ställe rationellt Belägenhet i djurtätaste länet aktiv dialog och relevans Försök i fält och på station bedrivs ihop utbyte W, svagheter Liten kritisk massa får inte bli mindre Kombinera näringslivsrelevans och vetenskaplig publicerbarhet är inte alltid lätt 4
5 O, möjligheter Internationellt, f.f.a. nordiskt, samarbete utökas Nationellt samarbete utökas här T, hot SWOT, forts Utredning om SLU ska bygga stallar för nöt- och lammköttsforskning på Götala/Skara eller Lövsta/Uppsala Forskningen tappar fart vid flytt Centralisering SLU tappar huvudorter och därmed Närhet till fältbesättningar Informationskanaler in och ut Finansiärer i form av regioner/län och lokalt näringsliv Slutsats programmets arbetsform Framgångsrik Medel från tre håll Kontinuitet Enkelhet Helhet Aktualitet 5
Majsensilage till mjölkrastjurar effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet
Majsensilage till mjölkrastjurar effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet Elisabet Nadeau Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Hushållningssällskapet
Läs merMajsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet
Majsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet Carl Helander, Annika Arnesson och Elisabet Nadeau 1 Inst. för husdjurens miljö och
Läs merSamband mellan bröstomfång och levandevikt hos växande nötkreatur
Samband mellan bröstomfång och levandevikt hos växande nötkreatur Relationship between heart girth and liveweight in growing cattle Anna Hessle, Ingemar Olsson och Jan-Eric Englund Sveriges Lantbruksuniversitet
Läs merKöttforskning på Götala de första femtio åren
Köttforskning på Götala de första femtio åren 01 Köttforskning på Götala de första femtio åren Anna Hessle och Frida Dahlström i samarbete med Annika Arnesson, Christer Bergsten, Carl Helander, Johan Höglund,
Läs merTypfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion
Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater
Läs merUtnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen
Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Økomelk-konferanse
Läs merKöttforskning på Götala de första femtio åren
Köttforskning på Götala de första femtio åren 01 Köttforskning på Götala de första femtio åren Anna Hessle och Frida Dahlström i samarbete med Claes Anderson, Annika Arnesson, Christer Bergsten, Carl Helander,
Läs merSyfte. Utreda om olika produktionsmodeller från svensk lammreduktion påverkade tillväxt, slaktkroppskvalitet och köttkvalitet.
Syfte Utreda om olika produktionsmodeller från svensk lammreduktion påverkade tillväxt, slaktkroppskvalitet och köttkvalitet. 2 Muskel blir till kött God energibalans Glykogen Energireserv vid låga glukosnivåer
Läs merTypfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion
Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater
Läs merHur kan vi förbättra miljöprestandan i olika typer av nötköttsproduktion?
Rådde 2 april 2014 Hur kan vi förbättra miljöprestandan i olika typer av nötköttsproduktion? Anna Hessle, SLU Skara Resultat från projekt Delar av två pågående forskningsprojekt: REKS Hållbara matvägar
Läs merSlutgödning av mjölkrasstutar
Slutgödning av mjölkrasstutar Finishing of dairy steers Karin Wallin och Anna Hessle Sveriges Lantbruksuniversitet Skara 2008 Rapport 19 Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Avdelningen för Produktionssystem
Läs merPåverkar produktionssystemet kvaliteten på
Påverkar produktionssystemet kvaliteten på slaktkroppen och/eller köttet hos lamm? Elin Stenberg, Katarina Arvidsson Segerkvist, Anders H Karlsson Instruktionen för Husdjurens miljö och hälsa Sveriges
Läs merVilken roll skall SLF ta?
Forskning och innovation i de Gröna Näringarna Bengt Persson Ordförande Stiftelsen Lantbruksforskning, LRF:s förbundsstyrelse Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Vilken roll skall SLF ta? Vill övriga aktörer
Läs merLönsamma Fältförsök Magnus Larsson, sekr. Försöksringarna i Skåne
Lönsamma Fältförsök Magnus Larsson, sekr. Försöksringarna i Skåne Slutsatser: * Fältförsök är extremt viktiga för våra företags lönsamhet * Fältförsöksverksamheten minskar och är vid en farligt låg nivå
Läs merVad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan
Vad kan SLU göra? Sammanfatta - syntetisera - befintlig kunskap Kommunicera dvs. det vi gör idag Ny kunskap behövs också.. Biologiskt fokuserar på aminosyror Kvaliten på produkterna? Ekonomiskt- marginalutbytet
Läs merNÖT 2013-14. www.edelfoder.se
NÖT 2013-14 www.edelfoder.se NÖT EDELfoder - kvalitet med bredd Edelfoder har länge och framgångsrikt funnits på den svenska marknaden. Vår målsättning är att nu och i framtiden förvalta våra goda relationer
Läs merOptimal utfodring av nötkreatur till slakt - mjölkrastjurar och stutar
Optimal utfodring av nötkreatur till slakt - mjölkrastjurar och stutar Cecilia Lindahl KRUT, Swedish Meats, 244 82 Kävlinge e-post: cecilia.lindahl@swedishmeats.com Uppfödning av mjölkrasdjur till slakt
Läs merUtfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se
Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas
Läs merHelsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?
Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden? Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet
Läs merDikor Götala. Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm. Annika Arnesson och Frida Dahlström
Dikor Götala Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm Annika Arnesson och Frida Dahlström www.slu.se/husdjurmiljohalsa Mixat foder eller separat utfodring? Foto: Annika Arnesson Syftet
Läs merAv Carin Clason och Helena Stenberg
Sida 1 av 11 Av Carin Clason och Helena Stenberg Det är svårt att få tag på svenska uppgifter om slaktutbyte då levande vikt på djur innan slakt inte registreras i någon stor omfattning idag. Utländska
Läs merJordbruksinformation Starta eko. ungnöt
Jordbruksinformation 2 2016 Starta eko ungnöt Foto: Mats Pettersson Börja med ekologisk produktion av ungnöt Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt nötkött. I Sverige
Läs merSlaktutbyte något att räkna med?
Slaktutbyte något att räkna med? Av Carin Clason, Hallands Husdjur och Helena Stenberg, Taurus Slaktutbyte något att räkna med? Sammanfattning Det är svårt att få tag på svenska uppgifter om slaktutbyte
Läs merEfterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött
Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött Ett treårigt EU-finansierat projekt med målsättning att skapa bättre förutsättningar för nöt- och lammköttsproducenter i regionen Västra
Läs merSlutrapport Uppfödningsmodeller för köttrasstutar, del 1, H
Slutrapport Uppfödningsmodeller för köttrasstutar, del 1, H0550304 Bakgrund I många andra länder kastreras köttrastjurar och föds upp som stutar. Kastrering ger en förbättrad och jämnare köttkvalitet (Maher
Läs merRÅDSLAG 7 MARS 2011 FÖR DEN SVENSKA NÖTKÖTTSPRODUKTIONENS OCH LANDSKAPETS FRAMTID INGER PEHRSON, PALUSTRE HB
RÅDSLAG 7 MARS 2011 FÖR DEN SVENSKA NÖTKÖTTSPRODUKTIONENS OCH LANDSKAPETS FRAMTID INGER PEHRSON, PALUSTRE HB Skötsel av ängsoch hagmarker ekonomi och ekologi HAGMARKSMISTRA var ett tvärvetenskapligt MISTRA-finansierat
Läs merSlaktmognadsbedömning. En enkel handledning
Slaktmognadsbedömning En enkel handledning Slaktmognad - fettansättning Det är i första hand fettansättningen som avgör om ett djur är slaktmoget eller inte, alltså inte vikt eller formklass. Ett djur
Läs merStrategiplan
Strategiplan 2016-2020 Förord Denna strategiplan har växt fram i en process med bl.a. flera workshops inom styrelsen för Agroväst under perioden december 2014 till september 2015. Dessutom har representanter
Läs merOptimerad kombination av vallbaljväxtensilage och andra närproducerade proteinfodermedel till mjölkraskalvar
Slutrapport Stina Werners fond SSWF 11-3 / 40-3, ANSUN: Optimerad kombination av vallbaljväxtensilage och andra närproducerade proteinfodermedel till mjölkraskalvar B. Johansson, A. Hessle och K-I. Kumm
Läs merStrategisk plan Stiftelsen Lantbruksforskning
Strategisk plan Stiftelsen Lantbruksforskning 2012 2020 Stiftelsen Lantbruksforskning är näringens starkt samlande kraft för världsledande tillämpbar forskning. Nuläge och omvärld 2012 Stiftelsen Lantbruksforskning
Läs merEDEL Nöt Framgång föder framgång
EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt EDEL Nöt är ett komplett högkvalitativt fodersortiment för både mjölkproducenter och uppfödare av köttrasdjur. Sedan 2010 har vi KRAV-godkända foder i vårt sortiment.
Läs merVad sker på forskningsoch försöksfronten. Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning
Vad sker på forskningsoch försöksfronten Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning Aktuella forskningsprogram ca 100 mkr/år Fältförsök Växtnäring/ växtskydd Mark/växt Trädgård Växtförädling Bioenergi
Läs merÅkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion egenskaper och användbarhet ndbarhet hos olika sorter
Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion egenskaper och användbarhet ndbarhet hos olika sorter Stiftelsen Lantbruksforskning 2014 2016 2016 Maria Neil, Emma Ivarsson Inst. för f r husdjurens
Läs merÄr färre och större universitet alltid bättre?
Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade
Läs merUtfodringspraxis Mjölby nov
Utfodringspraxis Mjölby nov 2012 carin.clason@vxa.se Utfodring för bättre miljö och klimat-stämmer bra med att sikta mot bättre lönsamhet! Gör rätt från början Sätt mål för produktionen Följ upp produktionen
Läs merKväveeffektiv uppfödning av ungnöt
Komplettering till Uppslagsboken, Näring på gården: Kväveeffektiv uppfödning av ungnöt Av: Cecilia Lindahl, KRUT / Svensk Mjölk Ingår i Greppa Näringens Uppslagsbok www.greppa.nu Uppdaterad: 2003-01-20
Läs merProteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv
Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv Annelie Moldin, Lantmännen R&D 2017-05-19 Lantmännen agerar på en global marknad, med basen i norra Europa Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas
Läs merVad i utfodringen påverkar miljö och klimat?
Utfodring och produktion för att greppa näringen Linköping 8:e november 2017 Carin Clason, CoA AB Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat? Fodrets Näringsinnehåll-Kväve (råproteinet), Fosfor Fodrets
Läs merRamprogram för forskning Hållbara livsmedelssystem och marknad Ekologiskt Lantbruk Umeå 27 oktober Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund
Ramprogram för forskning 2010-2012 Hållbara livsmedelssystem och marknad Ekologiskt Lantbruk Umeå 27 oktober 2009 Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Ansvariga för framtagningen av ramprogrammet: Det nationella
Läs merUtfodring och produktion för att greppa näringen Stockholm 8:e november 2018 Carin Clason, CoA AB
Utfodring och produktion för att greppa näringen Stockholm 8:e november 2018 Carin Clason, CoA AB Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat? Fodrets Näringsinnehåll-Kväve (råproteinet), Fosfor Fodrets
Läs merOptimerad kombination av vallbaljväxtensilage och andra närproducerade proteinfodermedel till mjölkraskalvar
Slutrapport till Köttprogrammet, SLF, projektnummer H1150244: Optimerad kombination av vallbaljväxtensilage och andra närproducerade proteinfodermedel till mjölkraskalvar B. Johansson, A. Hessle och K-I.
Läs merHelsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet
Helsäd i mjölk och köttproduktion Johanna Wallsten, Norrländsk jordbruksvetenskap, SLU johanna.wallsten@njv.slu.se 090-786 87 53 1 Innehåll Skörd och konservering av helsäd Fodervärde - kemisk sammansättning
Läs merUtfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008
Utfodringen av nötkreatur Ann-Theres Persson 2008 1 Biologiska grundfunktioner Flockdjur rangordning Grovfoderomvandlare och idisslare 2 Flockdjur Djuren vill helst äta samtidigt, dricka samtidigt och
Läs merUppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel
Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel Gården Efterkalkyler ska beräknas för en gård som ligger utanför kompensationsområde och bedriver ekologisk dikalvsproduktion där betesdriften huvudsakligen
Läs merHemmaproducerat proteinfoder satsa på kvalitet och kvantitet Råd i praktiken
Hemmaproducerat proteinfoder satsa på kvalitet och kvantitet Råd i praktiken Jordbruksinformation 9 2006 100 % ekologiskt foder till mjölkkor en utmaning Från den 1 januari 2008 ska ekologiska mjölkkor
Läs merAv Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?
Av Helena Stenberg, Taurus Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Bakgrund Under vintersäsongen 2010/2011 sköt priset på spannmål, och därmed även på färdigfoder, i höjden
Läs merUppfödning av charolaiskvigor med utnyttjande av naturbetesmarker
Uppfödning av charolaiskvigor med utnyttjande av naturbetesmarker Beef production with Charolais heifers using seminatural grasslands Examensarbete av: Johanna Bengtsson Handledare: Anna Hessle Sveriges
Läs merHur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara
Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Föredraget avgränsas till Hävd av betesmark Öppet variationsrikt landskap i skogsbygder Variation i slättbygdslandskapet
Läs mer2015-03-11. Innehåll. Utfodring av proteingrödor till idisslare - möjligheter och begränsningar. Stort intresse hela Europa.
Innehåll Utfodrin av proteinrödor till idisslare - möjliheter och beränsninar Biritta Johansson HMH och EPOK Foderprotein till Idisslare Bakrund Djurkateorier Beränsninar Protein från Vall Raps Fröbaljväxter
Läs merOptimal slakttidpunkt på en mjölkrastjur
Optimal slakttidpunkt på en mjölkrastjur Kicki Markusson Växa Sverige Övriga som varit med och tagit fram kalkyler och beräkningar Linnea Borgenvall och Anett Seeman, Gård & djurhälsa Margareta Dahlberg,
Läs merAtt producera ungnöt ekologiskt
www.taurus.mu Att producera ungnöt ekologiskt Inledning Svenska konsumenter efterfrågar ekologiskt producerade livsmedel. I Sverige har tidigare enbart nötkött producerat efter KRAV s regler sålts som
Läs merEfterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött. Delaktivitet 3.2 och 3.3
Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött Delaktivitet 3.2 och 3.3 Ett treårigt EU-finansierat projekt med målsättning att skapa bättre förutsättningar för nöt- och lammköttsproducenter
Läs merPartnerskap Alnarp. möteplatsen mellan akademi och näringsliv
Partnerskap Alnarp möteplatsen mellan akademi och näringsliv Bengt Persson, Lantbrukare och LRF:: Framtiden ligger i kunskap ny kunskap eller bättre utnyttjande av existerande kunskap Henrik Stridh, rådgivare:
Läs merFramgång föder Framgång framgång föd
NÖT NÖT Framgång föder Framgång framgång föd NÖT EDELFODER har sedan starten i början av 1990 rönt stora framgångar. Senaste kunskapen samt kundernas krav på ett effektivt och ekonomiskt foder, har skapat
Läs merINLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT INLEDNING
2006 ungnöt INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i ungnötsproduktionen krävs friska djur som växer bra. Djuren ska slaktas vid en av marknaden önskad vikt och inte vara för magra eller för feta. Utfodringen
Läs merEkonomi och Marknad september Gris, nöt och lamm
Ekonomi och Marknad september 2018 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Slaktgrisproduktionen upplever
Läs merNötkreaturs betesbeteende - har rasen någon betydelse? Anna Hessle, SLU Skara
Nötkreaturs betesbeteende - har rasen någon betydelse? Anna Hessle, SLU Skara Disposition Två försök där raser jämförs avseende betesbeteende Studie 1. Kvigor av raserna väneko och charolais på frodig
Läs merAnett Seeman
Utfodring av Dikor Anett Seeman anett.seeman@gardochdjurhalsan.se Se helheten! Före kalvning Kalvning Diperiod Avvänjning 1 Dikons näringsbehov Kalvning Avvänjning Lågdräktighet Högdräktighet Laktation
Läs merMöjligheter till lokal energiproduktion från lantbruket
Energiplanering i kommuner Energisession i Trollhättan 9/2 2006 Möjligheter till lokal energiproduktion från lantbruket Kent-Olof Söderqvist, projektledare, KanEnergi Mats Emilson, VD Agroväst Stor energipotential
Läs mermjölk och nöt producenter nr 4
mjölk och nöt producenter nr 4 gör en bra affär I den här broschyren har vi samlat information för dig som är mjölk- och nötköttsproducent. För att nå goda resultat, och trygghet i din produktion, krävs
Läs merProduktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick
Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK
Läs merFörförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab
Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Innehåll 1. Bakgrund 2. Amiralsstaden Vad är Amiralsstaden? Varför Amiralsstaden? Framgångsfaktorer Strategier Hot 3. Förslag till Förstudie 2013-08-19 Amiralsstaden
Läs merSLU Alnarp- Partnerskap Alnarp
1 SLU Alnarp- Partnerskap Alnarp Omvärldsspaning 2020 Workshop Dokumentation 2010-04-19 Detta vill vi skapa idag 2 finna vägar få Partnerskap hitta kritisk massa för tillämpad forskning hur gå från forskning
Läs merTORKAN påverkan och effekter på svenskt kött.
TORKAN 2018 påverkan och effekter på svenskt kött BRANSCH- OCH UTVECKLINGSBOLAG FÖR HÅLLBART SVENSKT NÖT-, GRIS-, OCH LAMMKÖTT KUNSKAP & UTVECKLING AV SVENSKA GÅRDAR OCH EN LÅNGSIKTIG LÖNSAMHET FÖR HELA
Läs merInststutione för Djurens Miljö och Hälsa
Inststutione för Djurens Miljö och Hälsa Skara, Uppsala, Göteborg och Östersund Anders H Karlsson Anders.H.Karlsson@slu.se 6 Sep 2017 Vår vision Vi utvecklar framtidens hållbara djurhållning Verksamhetsidé
Läs merProjektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden
Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektnamn Sjuhäradskött ut på marknaden Projektidé Vi är ett nätverk sedan flera år tillbaka. Nätverket består av 8
Läs merInriktning Program social ekonomi inför 2014?
Inriktning Program social ekonomi inför 2014? Program för social ekonomi 2012-2015 Beslut regionstyrelsen 2012 Övergripande mål Att främja den sociala ekonomin och dess aktörer samt stärka den sociala
Läs merGrensebroen är ett resultat av samverkan och finansiering mellan:
Grensebroen är ett resultat av samverkan och finansiering mellan: Kommunerna i Fyrbodal genom Fyrbodals Kommunalförbund, Høgskolen i Østfold, Chalmers, Högskolan Väst, Sarpsborgs Kommune, Trøgstad Kommune,
Läs merVallfoder som enda foder till får
Vallfoder som enda foder till får Gun Bernes, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå Lena Stengärde, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala Tyler Turner, Inst. för livsmedelsvetenskap,
Läs merBilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010
Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät
Läs merKamp mot tramp. Nilla Nilsdotter-Linde 1, Eva Salomon 2, Niklas Adolfsson 2 och Eva Spörndly 3
Kamp mot tramp Nilla Nilsdotter-Linde 1, Eva Salomon 2, Niklas Adolfsson 2 och Eva Spörndly 3 1 Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Inst. för växtproduktionsekologi 2 JTI Institutet för jordbruks- och
Läs merJORDBRUK OCH LIVSMEDEL
JORDBRUK OCH LIVSMEDEL Tomas Johansson tomas.johansson@ri.se 010-516 69 05 Research Institutes of Sweden Biovetenskap och material JORDBRUK OCH LIVSMEDEL Research Institutes of Sweden Biovetenskap och
Läs merEn dag om livsmedelsforskning och -innovation 23 januari 2019
En dag om livsmedelsforskning och -innovation 23 januari 2019 Program 10.00 Välkomna Ingrid Petersson, Formas generaldirektör och Inger Andersson, ordförande i Nationella kommittén för livsmedelsforskning
Läs merBeskrivning av SLU Skaras verksamhet
Dokumentägare: Karin Wallin Dok.nr Version: 3.0 Fastställt av: Margareta Stigson Fastställt den: 2015-09-23 1 (5) 1 Syfte och scope Syftet med Miljöledningssystemet vid SLU i Skara är att fastställa rutiner
Läs merKURSMÅLSBLANKETT FÖR EXAMENSARBETEN INOM CIVILINGENJÖRSUTBILDNING
Bilaga 8. Kursmålsblankettt för civilingenjörsexamen KURSMÅLSBLANKETT FÖR EXAMENSARBETEN INOM CIVILINGENJÖRSUTBILDNING identifiera och formulera tekniska problemställningar med ett vetenskapligt och ingenjörsmässigt
Läs merMellangårdsavtal Mjölkraskalv
Underlag för Mellangårdsavtal Mjölkraskalv Inklusive tillägg om tillväxtplanering, energibehov samt några allmänna råd Sammanställt av: Anett Seeman & Theres Strand, Taurus Köttrådgivning AB Aktiviteten
Läs merSvensk djurhållning utan soja?
Svensk djurhållning utan soja? Margareta Emanuelson Institutionen för Husdjurens Utfodring och vård Greppa Näringen temadag 29 november 2010, Stockholm Disposition * Hur mkt soja används i Sverige? * Fördelning
Läs merSvensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013
Svensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013 Forskning om ekologisk produktion Alnarp 6 mars 2013 Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, SLU maria.wivstad@slu.se *
Läs merFördelar med hemmaproducerat foder! Fokus på kraftfoder i egen regi! Växa-dagar Anders H Gustafsson Växa Sverige
Fördelar med hemmaproducerat foder! Fokus på kraftfoder i egen regi! Växa-dagar 2018 01 31 Anders H Gustafsson Växa Sverige Kraftfoder i egen regi: Projekt 2017-2019 Samverkan; SLU & Växa Mål Stärka kunskap
Läs merSvenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter
Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter förväntningar, möjligheter och utmaningar, SLU, institutionen för biosystem och teknologi, Alnarp Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla
Läs merMiljönämnden 19 oktober Lokalproducerat i Väst utvecklar småskaliga livsmedelsföretag!
Miljönämnden 19 oktober 2017 Lokalproducerat i Väst utvecklar småskaliga livsmedelsföretag! Vill ge en bild över vad LPIV gör, hur vi arbetar och framtidens utmaningar: Organisation Arbetssätt och kompetenser
Läs merResurseffektiv utfodring av dikor
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Resurseffektiv utfodring av dikor Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt 23
Läs merETT STARKT MDH. Delprojekt: Styrgruppen för Ett starkt MDH
ETT STARKT MDH Delprojekt: kraftsamling@mdh Styrgruppen för Ett starkt MDH 2011 12 09 1 UPPDRAG Att möta alla medarbetare för att: informera skapa dialog fånga upp idéer Tidsplan: Våren 2011: rektorsråd
Läs merInbjudan till möte i Fältforsk s ämneskommitté vall och grovfoder
Institutionen för växtproduktionsekologi 2013-02-11 Inbjudan till möte i Fältforsk s ämneskommitté vall och grovfoder Ämneskommittén är en mötesplats för alla intressenter inom området vall och grovfoder.
Läs merStrategi ( ) för Grogrund SLU:s centrum för förädling av livsmedelsgrödor
STYRANDE DOKUMENT SLU ID: ltv.2018.1.1.1-336 Sakområde: Visioner och strategier av övergripande karaktär samt Forskning och utbildning på forskarnivå Dokumenttyp: Måldokument/strategi Beslutsfattare: Dekan
Läs merGrogrund SLUs Centrum för förädling av Livsmedelsgrödor. Lena Åsheim Ordförande för Styrgruppen
Grogrund SLUs Centrum för förädling av Livsmedelsgrödor Lena Åsheim Ordförande för Styrgruppen Styrgrupp Ordf. Lena Åsheim, LRF Eva Johansson, Programchef Torleif Härd, SLU Håkan Schroeder, SLU Peter Annas,
Läs merEfterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött
Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött Ett treårigt EU-finansierat projekt med målsättning att skapa bättre förutsättningar för nöt- och lammköttsproducenter i regionen Västra
Läs merPYC. ett program för att utbilda föräldrar
PYC ett program för att utbilda föräldrar Föräldrar med intellektuella funktionshinder: erfarenheter av att pröva och införa ett föräldrastödsprogram i Sverige Detta är en sammanställning på enkel svenska.
Läs merFoderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi!
Foderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi! Framtidens grovfoder i sydöstra Sverige Kalmar 2015 02 25 Anders H Gustafsson Växa Sverige Proteingrödor, andel av arealen i EU: 1961:
Läs merTabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001
Ekologisk mjölkproduktion med 100% ekologiskt foder på Tingvalls försöksgård. Delredovisning av projekt med diarienummer 25-5153/00 Grovfoderrik foderstat utan konventionella proteinfodermedel Ekologisk
Läs mer7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.
7 LAMM 7.1 Baskrav 7.1.1 Övriga regler som ska uppfyllas Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7.2 Djurhälsa
Läs merGöran Ericsson, Wiebke Neumann, Holger Dettki, Roger Bergström Anders Hågeryd, Eric Andersson, Åke Nordström
Institutionen för vilt, fisk och miljö 2010 05 05 Tema vilt och skog Årsrapport GPS älgarna Växjö 2009/2010 Göran Ericsson, Wiebke Neumann, Holger Dettki, Roger Bergström Anders Hågeryd, Eric Andersson,
Läs merTEKNIKCOLLEGE Skaraborg
Skaraborg TEKNIKCOLLEGE Vår tradition och stolthet Skaraborg har en stark industriell tradition som befinner sig i en dynamisk utveckling. Etablerade branscher som jordbruk, livsmedel, möbelindustri och
Läs merMixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder
Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder
Läs merHur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?
Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor? Rolf Spörndly Inst för husdjurens utfodring och vård SLU, Uppsala I BEGYNNELSEN VAR VALLFODER För att göra en lång historia kort: En ko som får ett bra vallfoder
Läs merRegleringsbrev för budgetåret 2013 avseende anslagen 1:25 och 1:26
REGERINGEN FORMAS In/ut:2012-12-28 Dnr: 2012-2169 Regeringsbeslut 13 Handl: 2012-12-20 L2012/2240 L2012/2586 Landsbygdsdepartementet L2012/3395 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och s amhälls
Läs merResurseffektiv utfodring av dikor
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Resurseffektiv utfodring av dikor Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt Jordbruksverkets
Läs merNär nötköttsföretaget växer 5. Produktion Sida 1 av 5
Sida 1 av 5 Att snabbt få igång en fungerande produktion i de nya byggnaderna är A och O för lönsamheten. Det är därför viktigt att redan från start skapa rutiner för att följa upp produktionen och att
Läs merPolicy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176
Policy för EU- och internationellt arbete Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Inledning Vi lever i en allt mer globaliserad värld där människor reser, handlar, semestrar och arbetar i
Läs merSlutrapport till Köttprogrammet, SLF, projektnummer H : Närproducerade proteinfodermedel till kalvar del 2 Bakgrund Material och metoder
Slutrapport till Köttprogrammet, SLF, projektnummer H0950101: Närproducerade proteinfodermedel till kalvar del 2 Agr. Dr. Birgitta Johansson, Docent Karl-Ivar Kumm samt Docent Anna Hessle. Inst. för husdjurens
Läs mer