Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Transkript

1 Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDG008, PEDAGOGIK SOM ÄMNESOMRÅDE I GYMNASIE-SKOLAN, 30 högskolepoäng Educational Science as a Subject in Upper Secondary School, 30 Higher Education Credits Grundnivå, First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet Kursplanen gäller fr.o.m. vårterminen Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik och specialpedagogik. Utbildningsområde: Undervisning. 2. Inplacering Huvudområde: Pedagogik och didaktik Fristående kurs som är valbar inom huvudområdet för uppnående av Filosofie kandidatexamen i pedagogik. 3. Förkunskaper Grundläggande behörighet samt lärarexamen med inriktning mot Barn- och fritidskunskap eller motsvarande. 4. Innehåll Kursen handlar om lärprocessernas och utvecklandets psykologi och tar sin utgångspunkt i teorier om hur människor lär utvecklas, både individuellt och socialt samt hur de socialiseras in i olika sammanhang. Kursen tar också upp kunskaper om människors uppväxt och olika villkor för lärande och växande. Den handlar om hur människor deltar i och formas av samt själva formar sina samhällen kulturer och identiteter. Kursen handlar också om kommunikation, interaktion och pedagogiskt ledarskap. Begreppet kommunikation tar sin utgångspunkt i och används med anknytning till ämnesdisciplinerna pedagogik och socialpsykologi och fokuserar mötet mellan människor ur ett grupp- och ledarskapsperspektiv. Kursen handlar också om IT som medierande redskap i kommunikation, inter-aktion och lärande. Innehållet i kursen tar huvudsakligen utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv och handlar om människors kommunikation, interaktion och det sociala sammanhangets betydelse för lärande och att sätta det i samband med pedagogsikt ledarskap. Frågor om genus, jämställdhet, värdegrund och mångkulturalitet integreras i kursens olika delar. Kursen tar också utgångspunkt i ett etiskt och inkluderande förhållningssätt som innebär att skapa optimala förutsättningar för alla

2 människors lärande och deltagande. Kursen tar upp didaktiska frågor, främst om kunskapsbedömning utifrån för kursen relevanta gymnasiekurser men också om att kunna planera, genomföra och utvärdera undervisning i gymnasieskolan. Kursen består av två delkurser: 5. Mål Pedagogik lärande, utveckling och socialisation, 15 hp, (prov: 1010) Educational Science - Learning, Development and Socialisation, 15 Higher Education Credits Centralt innehåll: lärande, utveckling och socialisation utifrån olika teoretiska perspek-tiv kunskap och kunskapssyn lärande praktiker och lärmiljöer skapandet av identiteter, kulturer och samhällen människors olika levnadsmiljöer och levnadsvillkor didaktiska frågor med anknytning till undervisning inom kunskapsområdena i gymnasieskolan Pedagogik kommunikation, interaktion och ledarskap, 15 hp, (prov: 1020) Educational Science Communication, Interaction and Leadership, 15 Higher Education Credits Centralt innehåll: interaktion, kommunikation och pedagogiskt ledarskap gruppens och det sociala sammanhangets betydelse för lärande och ledarskap ledarskapets betydelse för gruppers samverkan och individers lärande IT som medierande redskap digitala medier och mediekulturer didaktiska frågor med anknytning till undervisning inom kunskapsområdena i gymnasieskolan bedömning och betygssättning Genomförandet av delkurserna: Undervisningen utgörs av föreläsningar, seminarier, handledning och ett projektarbete knutet till en verksamhetsförlagd del i pedagogiska verksamheter. Kursen syftar till att studenterna med utgångspunkt i grundläggande kunskaper om människors lärande, utveckling och socialisation skall utveckla kunskap om detta utifrån olika teoretiska perspektiv. Kursen syftar också till att studenterna med utgångspunkt i grundläggande kunskaper om människors kommunikation, interaktion och lärande ska utveckla kunskap utifrån ett sociokulturellt perspektiv på kunskap och lärande och till detta närliggande teorier. Kursen skall även utveckla kunskap om teorier och pedagogiska idéer om ledarskap och organisation av verksamheter och aktiviteter. 2

3 Studenten skall efter genomgången kurs kunna: beskriva, analysera och diskutera människors lärande, utveckling och socialisation utifrån olika teoretiska perspektiv beskriva och diskutera hur människor påverkas av och själva medverkar till skapandet av identiteter, de kulturer och samhällen de lever i analysera, reflektera över och problematisera människors olika levnadsvillkor och olika sociala faktorers betydelse för människors lärande och växande beskriva, analysera och diskutera människors interaktion och kommunikation i olika sammanhang utifrån olika teoretiska perspektiv beskriva, reflektera över och diskutera gruppers och det sociala sammanhangets betydelse för lärande och ledarskap beskriva, analysera och diskutera olika organisationer och ledarskap utifrån olika teorier och pedagogiska idéer samt ledarskapets betydelse för människors lärande beskriva, reflektera över och problematisera hur digitala medier och mediekulturer påverkar människors lärande och växande redogöra för, kritiskt granska och diskutera aktuell forskning inom kunskapsområdet med utgångspunkt i läroplan och kursplaner planera, genomföra och utvärdera undervisning inom kursens kunskapsområde i gymnasieskolan samt skapa underlag för bedömning och betygssätting inom ämnesområdet i gymnasieskolan 6. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning Former för bedömning relateras till kursens mål och innehåll. Olika examinationsformer kommer att tillämpas och bedömning görs utifrån såväl muntliga som skriftliga uppgifter. Obligatoriska moment är seminarier och projektarbete som tillsammans bildar underlag för bedömning. För bedömningen skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. 8. Betyg Antalet betygsgrader är tre: Underkänd, Godkänd och Väl Godkänd. För betyget väl godkänd på hel kurs fordras betyget väl godkänd på båda delkurserna. 9. Kursvärdering Kursvärdering genomförs tillsamman med deltagarna dels fortlöpande, dels i slutet av kursen. Utvärderingen skall vara vägledande för genomförandet av pågående kurs samt för utveckling och fortsatt planering av kommande kurser. 3

4 10. Övrigt Kursen kan även ges som uppdragsutbildning och som kompetensutveckling för lärare som undervisar på Barn- och fritidsprogrammet i gymnasieskolan. Deltagande förutsätter grundläggande datorvana samt tillgång till dator uppkopplad mot Internet. Kursen kan komma att genomföras med stöd av IT på ett under hela studietiden integrerat sätt. 4

5 Utbildningsvetenskapliga fakulteten LITTERATURLISTA PEDAGOGIK SOM ÄMNESOMRÅDE I GYMNASIE-SKOLAN, 30 hp Pedagogik lärande, utveckling och socialisation, 15 hp Obligatorisk litteratur Ambjörnsson, Fanny. (2004). I en klass för sig. Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Stockholm: Ordfront. (304 s). Börjesson, Mats & Palmblad Eva. (2003). Problembarnets århundrade: normalitet, expertis och visionen om framsteg. Lund: Studentlitteratur. (215 s). Corsaro, William A. & Eder, Donna. (1990). Children s Peer Cultures. Annual Review of Sociology, Volume 16, (23 s). Dovemark, Marianne. (2007). Ansvar hur lätt är det? Om ansvar, flexibilitet och valfrihet i en föränderlig skola. Lund: Studentlitteratur. (198 s). Dysthe, Olga (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur. (344 s). Hjörne, Eva & Säljö, Roger. (2008). Att platsa i en skola för alla. Elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. (176 s). Skolverket. (2004). Skolverket (2007). Kursinfo. Gymnasial utbildning. Internetadress: &id=21. Säljö, Roger. (2000). Lärande i praktiken. Stockholm: Bokförlaget Prisma. (250 s). Wrethander Bliding, Marie. (2007). Inneslutning och uteslutning barns relationsarbete i skolan. Lund: Studentlitteratur. (185 s). Valbar litteratur Corsaro, William. A. (1997). The Sociology of Childhood. Thousand Oaks, California: Pine Forge Press. (277 s). Lunneblad, Johannes. (2006). Förskolan och mångfalden. En etnografisk studie på en förskola i ett multietniskt område. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. (208 s). Myndigheten för skolutveckling (2007) Utbildning, arbetsliv och tillväxt. Skolverket. (2004). Likvärdig bedömning och betygsättning. Allmänna råd och kommentarer. Stockholm: Statens skolverk. (71 s). 5

6 Sommer, Dion. (2005). Barndomspsykologi: utveckling i en förändrad värld. Hässelby: Runa förlag. (303 s). Thorne, Barrie. (1999). Gender Play. Girls and Boys in School. New Jersey: Rutgers University Press. (212 s). Vygotskij, Lev, S. (1999). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos AB. (477 s). Wenger, Etienne. (1998). Communities of Practice. Learning, Meaning, and Identity. NY: Cambridge University Press. (299 s). Wertsch, J. V. (1998). Mind as action. NY: Oxford University Press. (203 s). Pedagogik - kommunikation, interaktion och ledarskap, 15 hp Obligatorisk litteratur Adelswärd, Viveka. (1999). Prat, skratt, skvaller och gräl och annat vi gör när vi samtalar. Stockholm: Brombergs. (191 s). Angervall, Petra. (2005). Jämställdhetsarbetets pedagogik. Dilemman och paradoxer i arbetet med jämställdhet på ett företag och ett universitet. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. (229 s). Dysthe, Olga. (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur. (s 7-27, ). Englund, Tomas. (2000). Deliberativa samtal som värdegrund historiska perspektiv och aktuella förutsättningar. Stockholm: Skolverket. (14 s). Korp, Helena. (2003). Kunskapsbedömning hur, vad, varför? Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. (175 s). Lima, Christian. (2006). Kommunikation, organisation och ledarskap. Stockholm: Liber. (180 s). Lindblad, Sverker & Sahström Fritjof. (red). (2001). Interaktion i pedagogiska sammanhang. Stockholm: Liber. (167 s). Linderoth, Jonas. (2004). Datorspelandets mening. Bortom idén om den interaktiva illusionen. Göteborg Studies in Educational Sciences 211. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. (256 s). Säljö, Roger. (2005). Lärande och kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva minnet. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. (250 s). Valbar litteratur Alexandersson, Charlotte & Pettersson, Susanne. (2001). Leda med förtroende. Malmö: SISU idrottsböcker. (144 s). Bortree, D. S. (2005) Presentation of the self on the web: an ethnographic study of teenage girls weblogs. Education, Communication & Information 5(1), (s 25-39). Cooper, J. (2006) The digital divide: the special case of gender. Journal of computer assisted learning 22, (s ). Goldstein, Jeffrey, Buckingham, David, & Brougere, Gilles (Eds.). (2004). Toys, games and media. London: Lawrence Earlbaum. (249 s). 6

7 Heide, Mats, Johansson, Catrin & Simonsson, Charlotte. (2005). Kommunikation & organisation. Malmö: Liber. (208 s) Lindwall, Magnus, Johnson, Urban & Åström, Olle. (2002). Världens Bästa Lag om gruppdynamik inom idrotten. Farsta: SISU idrottsböcker. (231 s). Nilsson, Pia. (2000). Coaching. Farsta: SISU idrottsböcker. (112 s) Säljö, Roger & Linderoth, Jonas (red.). (2002). och e-frestelser. IT och skolans lärkultur. Stockholm: Prisma. (329 s). Tidskrift för lärarutbildning och forskning nr (Fakultetsnämnden för lärarutbildning vid Umeå universitet) Williamson B. & Facer, K. (2004) More than Just a game : the implications for schools of children s computer games communities. Education, Communication & Information 4 (2-3), ( 15 s). Litteraturlistan reviderad: