information om stödinsatser Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med funktionsnedsättning

Transkript

1 information om stödinsatser Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med funktionsnedsättning

2 Utgivna skrifter i denna serie: Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med funktionsnedsättning. Information om stödinsatser (omarbetad upplaga 2009). Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxenstuderande med ADHD (2008). Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxenstuderande med autism eller Aspergers syndrom (2008). Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxenstuderande med utvecklingsstörning (2007). Vid förfrågan kan skrifterna tas fram i alternativa format som till exempel talbok, punktskrift eller lättläst. Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med funktionsnedsättning. Information om stödinsatser. Ansvariga på SPSM: Kristina Yetkin och Eva Valtersson. Redaktör och text: Annika Wallin, Blira Konsult AB. Grafisk form: Stockholm Södra Glory Reklambyrå AB. Illustration: Li Rosén Zobec, illli. Tryck: Edita. Skriften är utgiven av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och kan hämtas som pdf-dokument på myndighetens webbplats: eller beställas från: order@spsm.se ISBN: (tryckt version), (pdf-version). Beställningsnummer: SPSM information om stödinsatser

3 Förord Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPMS:s) övergripande uppdrag är att alla ska få möjlighet att nå målen för sina studier och för sin utbildning. Förhoppningen är att den här skriften ska bidra till att fler vuxna med funktionsnedsättning får möjlighet till studier och utbildning utifrån sina intressen och förutsättningar. I de följande kapitlen presenteras olika stödinsatser, vem som har ansvar för dem och vilka tillgänglighetslösningar som kan öka möjligheterna för vuxna med funktionsnedsättning att studera. Skriften berättar också om lagar och regler som styr handikappolitik och utbild ningspolitik inom området utbildning för vuxna. Att ha kunskap om detta är viktigt för att kunna skapa en bra studiesituation. Skriften vänder sig främst till anordnare av utbildning för vuxna, politiker, skolledare, lärare samt studie- och yrkesvägledare. Detta är en omarbetad och uppdaterad version av den första skriften i en serie om tillgänglig utbildning för vuxna. Ytterligare tre skrifter har publicerats i serien hittills (se insidan). Arbetet med att uppdatera materialet har pågått under våren Representanter från de myndigheter, organisationer och utbildningsanordnare som presenteras i skriften har granskat delar av texterna. Men lagar och regler kan ändras och myndigheter kan omorganiseras. Därför finns kontaktuppgifter så att läsaren kan höra av sig till berörd part för att kontrollera att det som står i skriften fortfarande är aktuellt. Redaktör har varit Annika Wallin, Blira Konsult AB. Kristina Yetkin, samordnare för vuxenutbildning, och Eva Valtersson, utredare, har varit ansvariga på SPSM. Specialpedagogiska skolmyndigheten maj Leif Näfver Chef för enheten för rättsliga frågor och statsbidrag SPSM information om stödinsatser 3

4 Innehåll Förord...3 Innehåll...4 Utbildning är viktigt...5 Information och studievägledning...6 Vad är en funktionsnedsättning?...7 Funktionshinder och tillgänglighet...8 Olika stödinsatser som ökar tillgängligheten...9 Utbildningspolitik och handikappolitik...13 Utbildning för vuxna...17 Studiefinansiering...20 Myndigheter och organisationer...23 Sammanfattningar SPSM information om stödinsatser

5 Utbildning är viktigt Utbildning kan bidra till att en individ uppnår ökad delaktighet i samhället. Genom studier och utbildning kan människor utvecklas, få nya erfarenheter och kunskaper och stärka sin identitet i samspel med andra. Utbildning är också en viktig förutsättning för att få arbete och lön. Socialstyrelsens lägesrapport Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning 2008 visar att personer med funktionsnedsättning, som grupp räknat, har lägre utbildningsnivå än befolkningen i övrigt: Gruppen är överrepresenterad bland dem som endast har grundskoleutbildning. Personer med funktionsnedsättning har också löneinkomst i betydligt lägre grad än befolkningen i övrigt. Den grupp som i lägst grad har arbete, och sämst ekonomisk situation, är personer med psykisk funktionsnedsättning. Möjligheter till vuxenstudier Kunskap och utbildning ger makt och frihet att göra sina egna livsval. Detta gäller för oss alla. Att få möjlighet att studera som vuxen kan vara en andra chans om utbildningsanordnaren erbjuder en god studiemiljö i form av ett bra bemötande, tillgänglighet och individuella lösningar. Vuxenstudier handlar ofta om att komplettera tidigare utbildningar eller om att utbilda sig i ett nytt yrke. Men också om att ta till vara begåvning och bygga vidare på intressen och kunskaper. Att fler vuxna med funktionsnedsättning får möjlighet att studera är viktigt inte enbart ur de enskilda individernas perspektiv utan också ur ett samhällsperspektiv. Det svenska utbildningsväsendet har som uppdrag att satsa på mångfald. Genom att skapa en utbildningsmiljö som är tillgänglig för alla erbjuds samtliga studerande erfarenhetsutbyten och nya perspektiv. Alla kan bidra och berikar sin miljö på olika sätt. SPSM information om stödinsatser 5

6 Information och studievägledning Att diskutera sitt studieval med någon som är insatt i hur utbildningen fungerar är viktigt för de flesta, men kan vara särskilt betydelsefullt för personer med funktionsnedsättning. Genom att gå igenom utbildningens olika moment, och få information om vilket stöd som finns att få, kan personen bedöma sina förutsättningar för att kunna genomföra studierna. Till exempel kan studie- och yrkesvägledaren, en lärare, rektor eller kurator ge sådan information och hjälpa till med planering inför studiestarten. För en person med funktionsnedsättning kan det vara nödvändigt att starta planeringen för sina studier i god tid eftersom vissa former av stöd kräver förberedelser. Det kan till exempel ta tid att få studielitteratur inläst som talbok eller att hitta en lämplig handledare. En studieplan och individuellt stöd måste utformas i samråd med den studerande och utgå från hans eller hennes önskemål samt från de krav som finns för att nå målet för studierna. Samtal om studiesituationen kan behövas både före och under studietiden eftersom förutsättningarna kan förändras.! Till dig som är utbildningsanordnare Kom ihåg att grundläggande information om era utbildningar ska vara tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Ta fram ett basmaterial som ni kan erbjuda inläst som talbok, på punktskrift, på teckenspråk och som lättläst. Skapa rutiner för att även kunna ta fram annat material i alternativa format vid förfrågan. Gör er information på webben tillgänglig för alla. Läs mer på Alla yrkesgrupper som arbetar med utbildning för vuxna behöver ha kunskap om de lagar och regler som ska möjliggöra studier för personer med funktionsnedsättning (läs mer i kapitlet Utbildningspolitik och handikappolitik på s. 13 ff). Samordnare på högskolor och universitet På universitet och högskolor finns särskilda samordnare för studerande med funktionsnedsättning. Med samordnaren kan den studerande diskutera sina studieplaner och hur studiesituationen kan göras tillgänglig. Kontaktuppgifter och mer information finns på 6 SPSM information om stödinsatser

7 Vad är en funktionsnedsättning? En funktionsnedsättning innebär att personen har en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Nedsättningen kan vara medfödd eller ha uppstått som följd av en sjukdom eller en skada. Fysiska funktionsnedsättningar kan till exempel vara nedsatt rörlighet i någon del av kroppen, nedsatt syn eller nedsatt hörsel. Psykiska, neuropsykiatriska och intellektuella funktionsnedsättningar kan vara dolda. Det syns oftast inte utanpå om man till exempel har en lindrig utvecklingsstörning, dyslexi, ADHD eller social fobi. Det är viktigt att komma ihåg att personer med funktionsnedsättning inte utgör en homogen grupp. Olika funktionsnedsättningar får olika konsekvenser. Graden av nedsättningen, och hur den tar sig uttryck, kan också variera stort mellan olika personer även om de har samma diagnos.! Undvik ordet handikapp Enligt Socialstyrelsen bör termen handikapp undvikas då den kan upplevas stigmatiserande. Uttryckssättet en handikappad person kan ge intrycket att funktionsnedsättningen är den viktigaste egenskapen hos personen i fråga. SPSM information om stödinsatser 7

8 Funktionshinder och tillgänglighet En person kan ha en funktionsnedsättning men han eller hon är inte funktionshindrad. Funktionshinder uppstår när omgivningen inte är tillgänglig. Miljön kan alltså vara hindrande. För att undvika att studerande möter hinder i sin studiesituation måste utbildningsanordnaren erbjuda en tillgänglig miljö. Tillgänglighet gäller såväl de fysiska förhållandena som kommunikation, information och den studiesociala miljön. Fysisk tillgänglighet Alla inom- och utomhusmiljöer måste vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Den studerande ska kunna ta sig fram till utbildningen, ta sig in i lokalerna, vara där och ha möjlighet att orientera sig där. Tillgänglig kommunikation och information Studerande med funktionsnedsättning ska kunna ta del av information även på utbildningsanordnarens webbsidor och kunna kommunicera med andra i studiesituationen. Kurslitteratur och studiematerial ska kunna göras tillgängliga i format som till exempel punktskrift, teckenspråk och som talbok. Det är viktigt att det finns en beredskap för detta. Varje studerande måste kunna delta i grupparbeten, undervisning och pedagogisk handledning. Lika viktigt är det att till exempel kunna vara med vid fikapauserna. För att omgivningen skolledning, lärare, stödpersoner, studie- och yrkesvägledare, studiekamrater, personal i matsalen, kaféet och vaktmästeriet ska kunna ge ett bra bemötande kan de behöva stöd och kunskap. Men givetvis är det den studerande själv som avgör vilka som ska få information, och vem som ska lämna information, om hans eller hennes funktionsnedsättning. Ofta är det inte nödvändigt att prata om själva diagnosen. Det är viktigare med information om vilka svårigheter som den studerande kan uppleva och vilka typer av pedagogiskt stöd som han eller hon behöver.! Information Om den studerande är öppen med sin diagnos kan utbildningsanordnaren bjuda in en informatör från någon handikapporganisation. Informatören kan berätta om funktionsnedsättningen och dess konsekvenser. För mer information se Läs mer om tillgänglighet på Studiesocial tillgänglighet Den studerande ska mötas med respekt så att han eller hon känner sig accepterad och delaktig. 8 SPSM information om stödinsatser

9 Olika stödinsatser som ökar tillgängligheten För att skapa en bra studiesituation för vuxna med funktionsnedsättning kan olika stöd behövas. Syftet med stödet är att kompensera svårigheter som kan uppkomma i studiesituationen på grund av funktionsnedsättning. Det är alltid utbildningsanordnaren som har ansvar för att studiesituationen blir tillgänglig. Generellt gäller regeringens handikappolitiska ansvars- och finansieringsprincip (se faktaruta på s. 14) som innebär att varje sektor i samhället ska utforma sin verksamhet så att den blir tillgänglig för alla medborgare. Detta ska bekostas med verksamhetens egna medel. Vissa utbildningsanordnare kan söka bidrag för olika typer av insatser och tillgänglighetslösningar. (Mer information finns i kapitlet Myndigheter och organisationer på s. 23 ff.) Stödinsatser för att öka den fysiska tillgängligheten Den fysiska tillgängligheten handlar om att undervisningssalar, parkeringsplatser, toaletter, SPSM information om stödinsatser 9

10 bibliotek och andra utrymmen ska vara åtkomliga, användbara och framkomliga för alla studerande. Stödinsatser kan i det här sammanhanget innebära hissar, ramper, dörröppnare, bra belysning, hörselteknisk utrustning, teleslinga, bullersanering (buller kan vara störande för till exempel personer med hörselnedsättning och personer med uppmärksamhetsproblematik), kontrastmarkering och informationsskyltar med punktskrift och piktogram. Det handlar också om att tänka igenom möbleringen i lokalerna. Studiematerial men även kaffeautomater måste placeras så att alla kan nå dem. Utbildningsanordnarens tekniska utrustning, som till exempel datorer och programvaror, ska vara tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Allergiframkallande växter bör undvikas i inomhusmiljön eller i nära anslutning till luftintag och entréer. Vissa rengöringsmedel kan också orsaka besvär för allergiker. Stödinsatser för att öka den pedagogiska tillgängligheten Tillgänglig information, kommunikation och en tillgänglig studiesocial miljö är förutsätt ningar för att den studerande ska kunna ta del av utbildningen, kunna kommunicera med andra och vara delaktig i studiesituationen fullt ut. Här följer några exempel på stöd som kan öka tillgängligheten i den pedagogiska situationen. Studieteknik och organisering Många studerande kan behöva stöd för att förbättra sin studieteknik och för att organisera sina studier. Det kan handla om att avgränsa en uppgift, välja vad som ska göras och i vilken ordning, få stöd i att komma igång eller avsluta arbetet. En del studerande behöver språk- och skrivstöd. Lärarinsatser För en del personer med funktionsnedsättning kan studierna underlättas av att de får gå i en mindre grupp. Den studerande kan också behöva extra handledning eller få enskild undervisning. Stödperson eller mentor En stödperson är anställd av utbildningsanordnaren och kan ge stöd till en eller flera studerande i studiesituationen. En mentor kan till exempel vara en lärare, en studerande som kommit längre på utbildningen eller annan lämplig person. Mentorn kan hjälpa till att planera och strukturera studierna eller ge stöd vid vissa utbildningsmoment. En del studerande kan behöva ha med sig sin person 10 SPSM information om stödinsatser

11 Personlig assistans enlig LSS och LASS En del personer med funktionsnedsättning har rätt till personlig assistans enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Den personliga assistenten ska ge ett personligt utformat stöd och är knuten till en viss bestämd person. Den enskilda studerande ansöker själv om personlig assistans. Det är hemkommunen som finansierar och beviljar assistans enligt LSS. För att vara berättigad till personlig assistans enligt LSS gäller generellt att den enskilde ska ingå i någon av lagens tre personkretsar: 1. Personer med utvecklingsstörning och personer med autism eller autismliknande tillstånd. 2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. 3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar, som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. Den enskilde ska också behöva stöd för att klara sina grundläggande behov, som till exempel hygien, måltider och på- och avklädning. För att få personlig assistans måste man vara under 65 år. Om en person behöver personlig assistans i mer än 20 timmar per vecka kan Försäkringskassan bevilja ersättning för den del som överstiger 20 timmar. Detta enligt Lagen om assistansersättning (LASS). I övrigt gäller samma regler som vid assistans enligt LSS. OBS! Översyn av LSS År 2005 fick en parlamentarisk utredning (LSS-kommittén) i uppdrag av regeringen att göra en bred översyn av lagen om stöd och service till vissa personer med funktionshinder (LSS) och personlig assistans. I augusti 2008 lämnade kommittén sitt slutbetänkande. Däri finns förslag på förändringar av LSS och LASS. För aktuella uppgifter läs mer på liga assistent i studiesituationen. Den personliga assistenten är just personlig och inte anställd av utbildningsanordnaren (se faktarutan ovan). Teknisk utrustning Utvecklingen på teknikområdet har vidgat möjligheterna till digital och visuell kommunikation. Denna utveckling har bidragit till ökad delaktighet för många studerande med funktions nedsättning. Det finns numera olika programvaror för datorer som kan öka tillgängligheten. Det kan till exempel vara en punktskriftsdisplay, skanner, talsyntes som läser upp text eller ett rättstavningsprogram. SPSM information om stödinsatser 11

12 Tillgängliga läromedel Utbildningsanordnaren ansvarar för att den studerande har tillgång till tillgängliga läromedel. Vid behov ska den studerande kunna få sådant material eller annan information i alternativa format som till exempel punktskrift, teckenspråk, talbok eller lättläst. Det går också att skanna in texter och få dem överförda till talsyntes. För bland annat personer med nedsatt hörsel kan det vara nödvändigt att få textning till filmer och utskrift av ljudband. Kognitivt stöd En del studerande kan behöva stöd för att hålla reda på tiden, få påminnelser, planera sin dag, få struktur i studierna och kunna kommunicera med andra. Ett kognitivt stöd kan till exempel vara en handdator med särskild programvara, en klocka med minnesstöd eller en mobiltelefon med särskilda funktioner. Anteckningsstöd För en del studerande kan anteckningshjälp vid lektioner, föreläsningar eller seminarier vara ett stöd. Det underlättar om läraren kan tillhandahålla sina Power Points eller annat material. Annars kan till exempel en studiekamrat anlitas för att anteckna och få viss ersättning för detta. Andra lösningar kan vara att den studerande får möjlighet att spela in lektioner, föreläsningar eller seminarier på egen MP3-spelare/fickminne. Alternativa prov- och tentamensförhållanden Utbildningsanordnaren kan besluta om alternativa former för prov eller tentamen. Det kan till exempel vara förlängd provtid, att dela upp ett prov eller en tentamen på flera tillfällen, möjlighet att skriva svaren på dator, bearbeta text med hjälp av talsyntes eller att få en hemskrivning. Det kan också vara att få vissa instruktioner eller uppgifter upplästa, att få svara muntligt, förstorad text, kopior på färgat papper, punktskrift eller teckenspråkstolkning. En del studerande kan behöva sitta ensamma eller med ett fåtal andra, i stället för att sitta tillsammans med många i en stor sal. Möjlighet till vila och förlängd studietid Vissa studerande kan behöva ha tillgång till avskilda platser för vila och återhämtning. Om en person behöver studera i lugnare takt kan förlängd studietid vara nödvändig. Det finns sällan något formellt som hindrar att man gör om heltidsstudier till deltidsstudier. Tolk för döva, personer med hörselskada, vuxendövhet eller dövblindhet I kontakter mellan till exempel hörande lärare och döva, personer med hörselskada, vuxendövhet eller dövblindhet behövs tolk. Eftersom teckenspråket inte är internationellt kan studerande inom svenskundervisning för invandrare (sfi) behöva tolk som kan såväl svenska som teckenspråk på den studerandes modersmål. 12 SPSM information om stödinsatser

13 Utbildningspolitik och handikappolitik För att kunna erbjuda en tillgänglig studiesituation bör utbildningsanordnare ha kännedom om lagar, regler, konventioner och principer som styr utbildningspolitik och handikappolitik i Sverige. I grunden handlar all svensk politik om att förverkliga demokratin, som bygger på tanken om alla människors lika värde och rättigheter. Sedan 2003 har regeringsformen (som är en grundlag om hur Sverige ska styras) en föreskrift om att det allmänna ska verka för att alla människor ska uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Det allmänna ska också motverka diskriminering bland annat på grund av funktionsnedsättning. Inom utbildningspolitiken uttrycks detta som att alla ska få möjlighet att utbilda sig. Handikappolitiken definierar i sin tur hur diskriminering ska motverkas så att utbildning för alla blir möjlig. SPSM information om stödinsatser 13

14 Riksdag och regering om utbildning för vuxna Riksdagen beslutade 2001 om mål och strategi för vuxnas lärande. Målet är att ge alla vuxna möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling, demokrati, jämställdhet, ekonomisk tillväxt, sysselsättning och rättvis fördelning. Strategin för att åstadkomma detta innebär bland annat ändamålsenliga lärmiljöer samt att undervisning, handledning och nätbaserad utbildning tillhandahålls i en omfattning som så långt som möjligt svarar mot alla vuxnas varierande behov av och förutsättningar för lärande. En grundläggande samsyn över politikområden och samverkan mellan myndigheter, arbetsmarknadens parter och folkrörelser eftersträvas för att förverkliga individernas lärande och kompetensutveckling. Handikappolitik för jämlikhet och delaktighet Handikappolitiken omfattar insatser för att undanröja hinder för full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning. Insatserna ska bekämpa diskriminering och ge barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning förutsättningar för självständighet och självbestämmande. Grunden för den svenska handikappolitiken är regeringens nationella handlingsplan Från patient till medborgare som antogs år 2000 och som i sin tur utgår från FN:s standardregler (se faktarutan s. 16). I handlingsplanen slås ansvars- och finansieringsprincipen fast: En av de grundläggande principerna inom svensk handikappolitik är den så kallade ansvars- och finansieringsprincipen. Den innebär att varje sektor i samhället skall utforma och bedriva sin verksamhet så att den blir tillgänglig för alla medborg are, inklusive personer med funktions hinder. Kostnaderna och de nödvändiga anpassningsåtgärderna skall finansieras inom den ordinarie verksamheten. Källa: Regeringens proposition 1999/2000:79, Nationella handlingsplanen för handikappolitiken, sidan 16. Den svenska regeringen anser att handikapppolitiken ska vara en del av alla politikområden och inte behandlas separat. Insatserna för att förverkliga handikappolitiken är därför sektorsövergripande och ansvaret vilar således på respektive samhällssektor. Statliga myndigheter har dock ett särskilt ansvar för att driva och beakta de handikapppolitiska målen när de utformar och utövar sina verksamheter. Idag har 14 myndigheter också ett så kallat sektorsansvar, vilket innebär att de på central nivå ansvarar för en särskild fråga inom sitt samhällsområde. Till exempel har Skolverket utsetts till sektorsmyndighet för förverkligandet av de handikappolitiska målen inom skolsektorn. 14 SPSM information om stödinsatser

15 Ny diskrimineringslag En annan del i arbetet med att genomföra handikappolitiken är den nya diskrimineringslagen som infördes 1 januari Lagen ska ge skydd inom olika samhällsområden för fem olika diskrimineringsgrunder varav funktionsnedsättning är en. I den nya lagen utvidgas förbudet mot diskriminering till att omfatta i princip alla samhällsområden. I samband med att den nya lagen infördes skapades en ny myndighet, Diskrimineringsombudsmannen, som fick ansvar för att lagen efterföljs. Den nya lagen ersätter följande lagar: Jämställdhetslagen. Lagen om åtgärder mot diskriminering i arbets livet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder. Lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning. Lagen om likabehandling av studenter i högskolan. Lagen om förbud mot diskriminering. Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Sverige har aktivt medverkat i Förenta Nationernas (FN:s) arbete med att förhandla fram en konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Den nya konventionen hör till de centrala internationella konventionerna om mänskliga rättigheter, och innebär i sig inga nya rättigheter. Den har kommit till för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning så att de ska kunna åtnjuta sina mänskliga rättigheter. I konventionens artikel 24 behandlas rätten till utbildning för personer med funktionsnedsättning. Där står bland annat att konventionsstaterna ska säkerställa att personer med funktionsnedsättning inte utestängs från det allmänna utbildningssystemet och får tillgång till allmän högre utbildning, yrkesutbildning, vuxenutbildning och livslångt lärande utan att diskrimineras. I detta syfte ska konventionsstaterna bland annat säkerställa att skälig anpassning erbjuds personer med funktionsnedsättning. Sverige ratificerade konventionen i december 2008 och är därmed juridiskt bundet att följa dess innehåll. Genomförandet av konventionen är en viktig del i det handikappolitiska arbetet. SPSM information om stödinsatser 15

16 FN:s standardregler FN:s standardregler för personer med funktionsnedsättning antogs 1993 för att tillförsäkra personer med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet. Standardreglerna är 22 till antalet och uttrycker tydliga principiella ståndpunkter när det gäller rättigheter, möjligheter och ansvar på olika samhällsområden. Till exempel säger standardregel nummer sex att medlemsländerna ska erkänna principen om lika möjligheter till utbildning för personer med funktionsnedsättning som en integrerad del av den ordinarie utbildningen. Standardreglerna ger också konkreta förslag på hur ett land kan undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning och skapa ett tillgängligt samhälle. De är inte juridiskt bindande för medlemsstaterna, men tanken är att standardreglerna ändå ska påverka hur olika länder formar sin handikappolitik genom att vara moraliskt förpliktande. Liten ordlista Föreskrifter är rättsregler som styr enskildas och myndigheters handlande. Föreskrifter som beslutas av riksdagen kallas lag, av regeringen för förordning. Föreskrifter beslutade av en myndighet innehåller alltid ordet föreskrift. En lag är en eller flera nedtecknade bestämmelser. Lagarna upprätthålls av staten i ett land. Grundlag, eller konstitution innehåller bestämmelser om riksdag och regeringen samt om medborgarnas fri- och rättigheter. En grundlag är svårare att ändra än en vanlig lag. Regeringsformen är en av Sveriges fyra grundlagar och handlar om hur Sverige ska styras. Standardregler är inte juridiskt bindande men moraliskt och politiskt förpliktigande för de länder som väljer att anta dem. Konventioner är överenskommelser som oftast ingås mellan flera stater. För att visa ett lands vilja att bli bunden av en konvention undertecknar företrädare för regeringen konventionen. Genom att ratificera konventionen förklarar sig ett land juridiskt bundet av den. Deklarationer är programförklaringar med mål och visioner. Princip är en etisk handlingsregel, men kan också betyda grundsats. 16 SPSM information om stödinsatser

17 Utbildning för vuxna Utbildning för vuxna i Sverige omfattar: Det offentliga skolväsendet för vuxna med kommunal vuxenutbildning (komvux), vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) och svenskundervisning för invandrare (sfi). Folkbildningen med kurser vid folkhögskolor och studieförbund. Högskole- och universitetsutbildningar. Arbetsmarknadspolitiska program (arbetsmarknadsutbildning). Utbildningar vid yrkeshögskolan. Utbildningar som bedrivs i privat regi. Kommunal vuxenutbildning Kommunal vuxenutbildning (komvux) ska ge kunskaper motsvarande grundskolan eller gymnasieskolans nationella program. Utbildning på komvux ska utgå från den enskildes förutsättningar och alla studerande ska få en individuell studieplan. Verksamheten ska präglas av flexibilitet i tid och rum. Vuxenutbildning för utvecklingsstörda Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) vänder sig till vuxna med utvecklingsstörning, förvärvade hjärnskador, autism eller autismliknande tillstånd. Utbildning inom särvux ska motsvara grundsärskolan eller gymnasiesärskolans nationella och specialutformade program. Undervisningen ska utgå från deltagarnas förutsättningar och tidigare utbildning. SPSM information om stödinsatser 17

18 Svenskundervisning för invandrare Svenskundervisning för invandrare (sfi) ska ge grundläggande kunskaper i det svenska språket. Undervisningen ska därmed ge språkliga redskap för kommunikation och aktivt deltagande i vardag, studier, arbete och fritid. Vuxna invandrare som inte kan läsa eller skriva ska få möjlighet att lära sig det. En person med utvecklingsstörning har möjlighet att studera sfi inom särvux. Sfi ska vara förberedande för vidare studier. Inom vissa kommuner finns möjligheter, för akademiker och särskilda yrkesgrupper, till sfi i snabbare eller individuell studietakt. Folkhögskola Folkhögskolestudier är ofta ämnesövergripande och bedrivs i projektform med utgångspunkt i deltagarnas behov, förkunskaper och erfarenheter. Till skillnad från andra skolformer är folkhögskolor inte bundna av centralt fastställda läroplaner. Varje folkhögskola bestämmer själv över sin verksamhet och profil. I Sverige finns 148 folkhögskolor. Av dessa drivs 106 av folkrörelser, organisationer och stödföreningar, 41 drivs av landsting och regioner och en av kommunal huvudman. Studieförbund Studieförbundens verksamheter utgår från deltagarnas erfarenheter, behov och förkunskaper. Utöver studiecirklar bedriver studieförbunden även en betydande kulturverksamhet, bland annat i de över 250 kommuner som saknar statliga kulturinstitutioner. I Sverige finns nio statsbidragsberättigade studieförbund. Högskolan Utbildning på högskolan innebär högre eftergymnasiala studier. Sammanlagt finns det 61 hög skolor, universitet och enskilda utbildningsanordnare som ger akademisk utbildning i Sverige. Universitetens och högskolornas huvudsakliga uppgifter är att bedriva utbildning och forskarutbildning samt samverka med det omgivande samhället. En stor del av den statligt finansierade forskningen sker vid universiteten och högskolorna. Arbetsmarknadsutbildning Arbetsmarknadsutbildning ges vid de kurser som Arbetsförmedlingen upphandlar av olika utbildningsanordnare som till exempel utbildningsföretag eller högskolan. Utbildningen ska leda till arbete och är oftast yrkesinriktad. Uppdragsutbildningar Det är vanligt att utbildningsanordnare åtar sig utbildningsuppdrag för kommuner, arbetsförmedlingar, företag och myndigheter med flera. Den som beställer utbildningen ska se till att den studerande får det stöd som behövs. Beställaren har alltså ansvar för att utbildningen görs tillgänglig genom exempelvis kurslitteratur i alternativa format och har kostnadsansvar för pedagogiskt stöd som mentor, extra handledning med mera. 18 SPSM information om stödinsatser

19 Utbildningar vid yrkeshögskolan Yrkeshögskolan samlar en rad eftergymnasiala utbildningar som regleras i en gemensam lag. Utbildningarna inrättas utifrån arbetsmarknadens behov (läs mer på s. 31). Privata utbildningar Det finns även eftergymnasiala utbildningar som bedrivs i privat regi av till exempel utbildningsföretag eller stiftelser. Flera av dem finansieras genom att den studerande betalar en avgift. Privata utbildningar omfattas av ansvars- och finansieringsprincipen (se faktarutan på s. 14) samt av förbudet mot diskriminering som har samband med funktionsnedsättning.! Samverka! För att underlätta övergången från en utbildningsform till en annan är det viktigt att utbildningsanordnare samverkar och är flexibla. Detta är extra betydelsefullt för studerande med funktionsnedsättning. SPSM information om stödinsatser 19

20 Studiefinansiering Centrala studiestödsnämnden, CSN, är den myndighet som administrerar och betalar ut studiestöd till studerande på studiestödsberättigade utbildningar. Regeringens övergripande mål för studiestödet är att det ska göra det möjligt för människor att studera utan att begränsas av ekonomiska resurser eller funktionsnedsättning. Nedan finns upplysningar som kan vara av särskild relevans för studerande med funktionsnedsättning. Studiestöd kan bestå av studiehjälp eller studiemedel Studiehjälp Om man är år och studerar på heltid på gymnasiet, komvux eller folkhögskola kan man få studiehjälp. Studiehjälp kan bestå av studiebidrag, extra tillägg och inackorderingstillägg. Studiebidrag får man automatiskt från och med kvartalet efter det att man har fyllt 16 år och till och med vårterminen det år man fyller 20. Extra tillägg kan man ansöka om. Det är den studerandes/familjens ekonomi som bestämmer om man får extra tillägg. Den som bor och studerar på annan ort än sin hemort kan ansöka om inackorderingstillägg. OBS! Det finns några situationer då man kan få studiehjälp trots att man inte studerar på heltid. Det gäller om man: är sjuk eller har en funktionsnedsättning och därför inte kan studera på heltid. går ett reducerat eller individuellt program på gymnasiet eller hoppar över en kurs som man redan har fått godkänt i. Studerande med utvecklingsstörning kan inte få studiehjälp. Elever som är inskrivna på gymnasiesärskolan får i stället ansöka om förlängt barnbidrag från Försäkringskassan. Studiemedel Den som studerar på högskola, universitet och vissa andra eftergymnasiala utbildningar kan söka studiemedel. Från och med hösten det år man fyller 20 år kan även den som studerar på folkhögskola, komvux eller annan grundskole- och gymnasieutbildning söka studiemedel. Studiemedel består av bidrag och lån. Den studerande väljer själv om han eller hon vill ansöka om enbart bidrag eller om både bidrag och lån. Läs mer på 20 SPSM information om stödinsatser

21 Deltidsstudier Man kan få studiemedel för heltidsstudier eller för deltidsstudier på 75 eller 50 procent. Är studietakten lägre än 50 procent kan man som huvudregel inte få studiemedel. Studierna räknas då som fritidsstudier. Studier i långsammare takt Det finns möjligheter att ansöka om fullt studiemedel även om man bara studerar på deltid det vill säga 75 eller 50 procent. Fullt studiemedel kan beviljas till studenter som lägger ned en arbets insats som motsvarar 100 procent men som på grund av funktionsnedsättning inte hinner ta poäng i full studietakt. Den som lägger ned en arbetsinsats som motsvarar 50 procent, men som på grund av funktionsnedsättning endast kan ta poäng som motsvarar 25 procents studietakt, kan eventuellt få studiemedel för 50 procent. I båda fallen krävs det att den studerande har en särskild studieplan. CSN gör sin bedömning efter prövning i varje enskilt fall. Att få studiemedel för till exempel heltid fast man studerar på deltid gör att man får högre studieskulder. CSN kan skriva av den del av studieskulden som orsakas av förlängd studietid på grund av funktionsnedsättning, men även det sker efter prövning i varje enskilt fall. Längsta tid med studiemedel Om det finns synnerliga skäl, till exempel en funktionsnedsättning som utgör ett studiehinder, kan CSN bevilja studiemedel för längre tid än vanligt. I undantagsfall kan CSN avskriva de skulder som orsakats av förlängd studietid på grund av funktionsnedsättning. Merkostnadslån Studerande som inte bor på studieorten kan få merkostnadslån från CSN för resor mellan hemmet och studieorten. Detta gäller bland annat om den studerande har styrkta medicinska skäl för resor med egen bil. Aktivitetsersättning Den som är 19 till 29 år och på grund av funktionsnedsättning behöver förlängd skolgång på grundskolenivå eller gymnasienivå (alltså om man studerar på grundskola eller gymnasieskola, gymnasienivå på komvux eller gymnasienivå på folkhögskola) kan få aktivitetsersättning under den tid det tar att avsluta studierna. Aktivitetsersättningen kan som tidigast betalas ut från juli det året personen fyller 19 år. Om en person har aktivitetsersättning och vill börja studera bör han eller hon ta kontakt med Försäkringskassan. Försäkringskassan får sedan ta ställning till om personen får behålla aktivitetsersättningen under studietiden. Det är studiernas omfattning som avgör om den studerande får behålla aktivitetsersättningen vid sidan om studierna. Det kan i vissa situationer vara möjligt att låta aktivitetsersättningen vara vilande under studietiden. Översyn av aktivitetsersättningen Den 2 december 2008 överlämnade utredare Adriana Lender utredningsbetänkandet Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen till socialförsäkringsministern. Utredningen föreslår att aktivitetsersättningen avskaffas. För aktuella uppgifter läs mer på SPSM information om stödinsatser 21

22 Bidrag vid resor För att kunna studera måste det vara möjligt att ta sig till och från den plats där studierna ska äga rum. För den som inte kan använda allmänna kommunikationer kan färdtjänst eller egen bil vara nödvändigt. Bidrag till resor mellan hemmet och studieorten Färdtjänst och riksfärdtjänst kan beviljas till den som inte kan använda sig av de allmänna kommunikationerna. Tjänsten handläggs av hemkommunen. Bilstöd Den som har en funktionsnedsättning som gör det svårt att förflytta sig på egen hand eller använda allmänna kommunikationer kan ha rätt till bilstöd. Bilstödet består av (1) grundbidrag och anskaffningsbidrag för att köpa bil (2) ett anpassningsbidrag för att ändra en bil och (3) bidrag till körkortsutbildning för att ta körkort. Bilstödet beviljas av Försäkringskassan. Parkeringstillstånd En person med nedsatt gångförmåga kan beviljas parkeringstillstånd. Det är den enskilde som söker tillståndet hos sin hemkommun. 22 SPSM information om stödinsatser

23 Myndigheter och organisationer I detta kapitel presenteras myndigheter och organisationer som på olika sätt har åtaganden inom området utbildning för vuxna med funktionsnedsättning. Några handlägger bidrag av skilda slag medan andra arbetar på annat sätt för att minska diskriminering och öka tillgängligheten i utbildning och samhälle. Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen ska se till att arbetsmarknaden fungerar och sammanföra arbets sökande med dem som behöver arbetskraft. Arbetsförmedlingen har sektorsansvar för handikappfrågor inom arbetsmarknadspolitiken. Det innebär att Arbetsförmedlingen ska driva handikappfrågorna inom sin sektor, men även påtala behov eller brister inom andra områden som har betydelse för möjligheten till arbete för personer med funktionsnedsättning. En person som är arbetssökande kan bli anvisad av Arbetsförmedlingen att gå ett arbetsmarknadspolitiskt program. Det kan till exempel innebära att man går en arbetsmarknadsutbildning som ska leda till jobb. De flesta arbetsmarknadsutbildningar är yrkesinriktade men personer med funktionsnedsättning kan även få möjlighet att studera ett kärnämne på grund- eller gymnasienivå om detta anses öka möjligheten att få jobb. Om en person med funktionsnedsättning är anvisad att gå en arbetsmarknadsutbildning, men behöver stöd för att kunna genomföra den, kan Arbetsförmedlingen upphandla stödinsatser. Sådant pedagogiskt stöd kan till exempel vara extra lärarinsatser, specialpedagog eller hjälpmedel i studiesituationen. Arbetsförmedlingen kan också lämna stöd för kostnader för att ta fram studiematerial som talbok eller som punktskrift om en person med synskada behöver det för att kunna delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Kontakt Arbetsförmedlingens huvudkontor Stockholm tel e-post registrator@arbetsformedlingen.se SPSM information om stödinsatser 23

24 Centrala studiestödsnämnden (CSN) Centrala studiestödsnämnden administrerar och betalar ut studiestöd till studerande på studiestödsberättigade utbildningar. Studiestödet ska göra det möjligt för människor att studera utan att begränsas av ekonomiska resurser eller funktionsnedsättning. CSN kan bevilja studiestöd utifrån särskilda regler för studerande med funktionsnedsättning. (Läs mer om studiefinansiering på s. 20 ff.) Kontakt CSN:s huvudkontor Sundsvall tel e-post (använd e-postformuläret under fliken kontakta oss ) Centrum för lättläst Centrum för lättläst är en statlig stiftelse. På uppdrag av regeringen och riksdagen arbetar stiftelsen med att göra texter tillgängliga för människor som av olika anledningar har lässvårigheter eller är otränade läsare. Inom Centrum för lättläst finns: nyhetstidningen 8 sidor med artiklar skrivna på ett lättläst språk, LL-förlaget som gör lättlästa böcker för unga och vuxna, Lättläst-tjänsten som på uppdrag gör lättlästa bearbetningar av olika slags information och utbildar personer i att skriva lättläst och Läsombudet som inspirerar äldre och personer med funktionsnedsättning till läsning. Kontakt Centrum för lättläst Box Stockholm Tel e-post info@lattlast.se Diskrimineringsombudsmannen (DO) Diskrimineringsombudsmannen arbetar mot diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. DO ska se till att diskrimineringslagen följs och tar emot och utreder anmälningar om diskriminering, ger råd och informerar om skyddet mot diskriminering och driver fall av diskriminering i domstol. Den som blivit diskriminerad i studiesituationen kan alltså vända sig till DO med sin anmälan. Kontakt Diskrimineringsombudsmannen Box Stockholm tel e-post do@do.se 24 SPSM information om stödinsatser

25 Folkbildningsrådet Folkbildningsrådet är en ideell organisation som fördelar statliga bidrag till folkbildningen. Till folkbildningen räknas landets 148 folkhögskolor och nio studieförbund. Bidragen ska bland annat gå till verksamheter som stärker och utvecklar demokratin, gör det möjligt för människor att påverka sin livssituation och delta i samhällsutvecklingen, höja bildningsnivån och öka delaktighet i kulturlivet. Folkbildningen har som ett av sina uppdrag att göra sin verksamhet tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Därför öronmärker Folkbildningsrådet cirka tio procent av de statliga bidragen till insatser för detta syfte. Studieförbund får ett förstärkningsbidrag för att täcka merkostnader för att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i verksamheten på lika villkor som andra. Merkostnaderna ska vara direkt relaterade till verksamheten. Bidrag kan avse stöd vid genomförandet av verksamheter som exempelvis extra ledare eller tolk för döva, personer med hörselskada, vuxendövhet eller dövblindhet. Folkhögskolor kan få bidrag om de har merkostnader för pedagogiskt stöd i form av ökade lärarinsatser, ökade insatser för samordning, kurator, psykolog och studie- och yrkesvägledning. (Om folkhögskolor behöver annat stöd för att göra studiesituationen tillgänglig kan skolan beviljas bidrag från SPSM. Om det gäller korta kurser kan den enskilda studerande beviljas bidrag från SPSM. Läs mer under SPSM.) Kontakt Folkbildningsrådet Box Stockholm tel e-post fbr@folkbildning.se Försäkringskassan Försäkringskassan ansvarar för stora delar av de offentliga trygghetssystemen. Det handlar om pensioner och försäkringar för bland annat familjer och sjuka med nedsatt arbetsförmåga. Myndigheten arbetar för att personer med funktionsnedsättning ska få förutsättningar att kunna arbeta och försörja sig. En person vars funktionsnedsättning orsakar merkostnader, eller gör att personen behöver stöd för att kunna arbeta eller studera, kan få handikappersättning från Försäkringskassan. Handikappersättning kan tidigast utbetalas från juli det året personen fyller 19 år. Försäkrings kassan kan också betala ut sjuk- och aktivitetsersättning (läs mer om aktivitetsersättning på s. 21). Det är Försäkringskassan som handlägger assistans ersättning enligt LASS (läs mer på s. 11) och bilstöd (läs mer på s. 22). Kontakt Försäkringskassans huvudkontor Stockholm tel e-post huvudkontoret@forsakringskassan.se SPSM information om stödinsatser 25

26 Handisam myndigheten för handikappolitisk samordning Handisam har som uppdrag att vara samordnande och pådrivande i handikappolitiken. Målet är att påskynda utvecklingen mot ett samhälle där alla kan delta på ett jämlikt sätt oavsett funktionsförmåga. Handisam har tagit fram riktlinjer för tillgänglighet, Riv hindren, som ger handfasta råd om hur lokaler, verksamhet, information och kommunikation kan göras tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Kontakt Handisam Arenavägen Johanneshov tel e-post info@handisam.se och kommunikation. HI har även ett specialbibliotek med litteratur om funktionsnedsättning, hjälpmedel och tillgänglighet. Biblioteket är öppet för alla och att låna är kostnadsfritt. På finns information om hjälpmedel, teknik och metoder. Kontakt Hjälpmedelsinstitutet Box Vällingby tel e-post registrator@hi.se Hjälpmedelsinstitutet (HI) Hjälpmedelsinstitutet har staten och Sveriges Kommuner och Landsting som huvudmän. Det är ett nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning. Verksamheten omfattar provning och stöd vid upphandling av hjälpmedel, forskning och utveckling, utredningar, utbildning och kompetensutveckling, internationell verksamhet och information Hjälpmedel Landstinget ansvarar för personliga hjälpmedel och skolhuvudmannen för pedagogiska hjälpmedel, läromedel och utrustning. En och samma produkt kan vara antingen ett personligt eller pedagogiskt hjälpmedel, läromedel eller utrustning. Det är en anledning till att diskussioner uppstår om vem som har ansvaret. Källa: Vems är ansvaret för hjälpmedel i skolan? sidan 5. Hjälpmedelsinstitutet. 26 SPSM information om stödinsatser

27 Kommunerna Det finns 290 kommuner i Sverige. Kommunerna ska bland annat se till att det finns förskola, grundskola och gymnasieutbildning samt anordna utbild ning för vuxna i form av komvux, särvux och sfi. Kommunen ansvarar också för till exempel omsorg för personer med funktionsnedsättning och försörjningsstöd. Kommunen kan bevilja stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS eller socialtjänstlagen. Stödet kan till exempel vara ledsagning eller personlig assistans. Det är den enskilde personen som söker sådant stöd och kommunen avgör sedan om personen behöver till exempel personlig assistans för att kunna genomföra sina studier (läs mer om LSS och LASS på s. 11). Den som har svårt att ta sig till sin utbildning med hjälp av allmänna kommunikationsmedel kan ansöka om färdtjänst från sin hemkommun. Sedan beslutar landstinget om färdtjänsten. En person med nedsatt gångförmåga kan också ansöka om parkeringstillstånd från hemkommunen. Kontaktinformation finns på respektive kommuns webbplats. Landstingen/regionerna Landstingen samlar flera kommuner inom ett län. Idag finns 20 landsting i Sverige. I Västra Götalands län och Skåne län har landstingen fått utökade uppgifter och kallas för regioner, även om de formellt fortfarande är landsting. Landstingen och regionerna ansvarar bland annat för hälso- och sjukvård på alla vårdnivåer. Landstingen och regionerna finansierar personliga hjälpmedel. Den som behöver personliga hjälpmedel ska kontakta sin husläkarmottagning eller primärvårdshabiliteringen (till exempel en arbetsterapeut). Hjälpmedlen bekostas sedan av landstinget även om personen kan få betala en egenavgift. Landstingen och regionerna organiserar, finansierar och tillhandahåller så kallad vardagstolkning för döva, personer med hörselskada, vuxendövhet eller dövblindhet. Landstingets tolkcentraler kan även förmedla tolktjänster till vuxna i studiesitua tionen men har då inte ansvar för finansieringen det är utbildningsanordnaren som ska stå för den kostnaden. (Studieförbund får ekonomiskt bidrag för tolk från Folkbildningsrådet. Folkhögskolor kan söka bidrag från SPSM. Universitet och högskolor kan söka bidrag från nationella medel som Stockholms universitet handlägger.) Landstinget och regionerna beslutar också om färdtjänst. För att få färdtjänst måste man först vända sig till sin hemkommun. En handläggare på kommunen utreder behovet som sedan bedöms av landstingets Färdtjänstförvaltning. Kontaktinformation finns på respektive landstings och regions webbplats. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Sveriges Kommuner och Landsting är en arbetsgivar- och intresseorganisation för kommuner och landsting/regioner. Uppdraget är att ge kommuner och landsting stöd och service för att få bättre förutsättningar för lokalt och regionalt självstyre. Bland annat skriver SKL cirkulär som innehåller råd och nyhetsinformation till kommuner, landsting och regioner. Till exempel finns SPSM information om stödinsatser 27

28 ett cirkulär som ger information om stödinsatser avseende ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning som studerar vid folkhögskola. Kontakt Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm tel e-post Nationella medel för studenter med funktionshinder ett särskilt åtagande vid Stockholms universitet Stockholms universitet har ett nationellt ansvar att årligen fördela medel till de universitet och högskolor som har höga kostnader för särskilt pedagogiskt stöd till studenter med (varaktig) funktionsnedsättning. Efter att universiteten och högskolorna först har använt 0,3 procent av sina anslag för grundutbildning till detta pedagogiska stöd kan de ta del av de nationella medlen. Med särskilt pedagogiskt stöd menas personliga pedagogiska insatser i studiesituationen för enskilda studenter samt riktade pedagogiska insatser som erbjuds studenterna i grupp. Bidrag kan sökas för till exempel tolk för döva, personer med hörselskada, vuxendövhet eller dövblindhet, enskild och extra handledning och riktat språkstöd. (Högskolor och universitet kan söka bidrag för stödperson, mentor och anteckningsstöd från SPSM. Läs mer under SPSM.) Utrustning och investeringar i den fysiska eller pedagogiska tillgängligheten (exempelvis seminarier för lärare och annan personal) bekostas av universitetet eller högskolan själv. Vid universiteten och högskolorna finns särskilda samordnare för studenter med funktionsnedsättning. Samordnarnas kontaktuppgifter finns på Kontakt Stockholms universitet Studentavdelningen Stockholm tel e-post monica.svalfors@studadm.su.se Internationella programkontoret Internationella programkontoret för utbildningsområdet är en statlig myndighet som stödjer skolor, universitet, företag, organisationer och enskilda individer att delta i internationellt samarbete. Det kan gälla allt från utbildning och kompetensutveckling till praktik och studier utomlands. Personer med funktionsnedsättning är inkluderade i alla program och ofta finns extra medel att söka för att göra studierna tillgängliga. Exempel på program för vuxenstuderande: Programmet för livslångt lärande inom det europeiska samarbetet omfattar delprogrammen Grundtvig som riktar sig till vuxenutbildning, Leonardo da Vinci till yrkesutbildning och Erasmus till högre utbildning. Även Nordplus Vuxen vänder sig till vuxenstuderande. De allra flesta program söks av en skola, utbildningsorganisation eller ett företag och inte av enskilda deltagare. 28 SPSM information om stödinsatser