Stödteam för familjer med barn/ungdomar med funktionsnedsättning och social problematik - delrapport

Transkript

1 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Sida 1 (1) Diarienr IFN 2012/ Sociala nämndernas förvaltning Stefan Lundin Epost: stefan.lundin@vasteras.se Kopia till Gemensamma stödteamet Individ- och familjenämnden Stödteam för familjer med barn/ungdomar med funktionsnedsättning och social problematik - delrapport Förslag till beslut Öppenvård barn och familj, Vård och omsorg, redovisar delrapport av projektet Gemensamt stödteam för nämnderna i mars 2017, avseende året Individ och familjenämnden godkänner rapporten. Ärendebeskrivning Projektets uppdrag är att utarbeta metoder för att erbjuda stöd till familjer med barn och ungdomar som har en sammansatt problematik med sociala problem och någon form av funktionsnedsättning. De ärenden som blir aktuella i projektet ska bedömas tillhöra personkretsen enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade samt vara aktuella på socialkontor barn och ungdom. Projektuppdraget för Gemensamma stödteamet har utformats utifrån bakgrunden att traditionell familjebehandling inte är framgångsrik för de behov som beskrivs, och insatser enligt LSS är inte tillräckliga utifrån det sammantagna behovet. Syftet med projektets uppdrag är att barn och ungdomar med sammansatt problematik ska ha en fungerande vardag med sina föräldrar, så att barnen/ungdomarna kan växa upp i det egna hemmet. I december 2016 arbetade teamet i 17 familjer med 18 barn. Fyra familjer väntade på insats från gemensamma stödteamet. Målet är att projektet ska kunna ta emot 20 familjer per år. Målet har uppnåtts, men alla familjer har inte fullföljt behandlingsmodellen i alla delar. Behandlingsmodellen består av kartläggningsfas, genomförandefas och avslutningsfas. Kartläggningsfasen tar mycket tid i anspråk och är mycket viktig för det övriga genomförandet. Genomförandfastren innehåller två spår. I det ena arbetar teamet enskilt i familjen, i det andra sker samverkan med andra viktiga aktörer för barnet och familjen. Detta arbete har visat sig framgångsrikt då man kan arbeta fram en gemensam målsättning för barnet i både hemmiljö och i andra miljöer som barnet vistas i, till exempel skolan. Gemensam verkstad är en arbetsmetod som tagits fram i projektet. Metoden har fokus på barnet, hur barnets behov och situation ser ut och hur barnet bemöts i olika sammanhang och situationer. Sedan september 2013 pågår det gemensamma projektet Gemensamt stödteam mellan Individ- och familjenämnde och nämnden för personer med funktionsnedsättning. Projektet är förlängt till och med Hösten 2017 behöver nämnderna ta ställning till hur fortsatt arbete efter projekttidens slut.

2 ÖVERSIKT UPPDRAG GST BILAGA 1 Kartläggningsfasen Uppstart Barn Diagnos Skola LSS insatser F -09 Ska utredas på BUP. Kommunal skola Nej P -05 Asberger, haft ADHD, ska utredas igen Kommunal skola, särskild undervisningsgrupp (SU grupp) Ja P -05 Asberger, ADHD Kommunal skola, SU grupp, Ja assistent samt anpassad studiegång P -07 Autism, ADHD Kommunal skola, SU-grupp Nej, fått info F -04 Under utredning för autism, depression, självskadebeteende Privat skola, ordinarie klass Nej, fått info P -03 Autism, ADHD Kommunal skola, SU-grupp Ja P -03 Autism Kommunal skola, SU grupp Ja P -05 Utvecklingsstörning Kommunal särskola Ja P -02 Autism Kommunal skola Nej F. -00 Autism (Asberger) Privat skola, SU grupp Ja Genomförandefasen Uppstart r Barn Diagnos Skola LSS P -00 Autism Gymnasium, kommunal skola Ja F -01 Autism, ADD, Ångeststörning UNS F Utredd i sommaren-16. Ingen diagnos enl 1 LSS, kontakt med BuP. Kommunal skola, anpassad skolgång Kommunal skola, Ja Nej P -03 Autism Kommunal skola P -06 Autism, språkstörning, ADHD Kommunal skola, SU-grupp Ja Ja P -12 Autism, utvecklingsstörning, Kongenialt syndrom Sundinska vretens förskola Ja

3 ÖVERSIKT UPPDRAG GST BILAGA 1 Avslutningsfasen Uppstart r Barn Diagnos Skola LSS F `06 Var i uppstart under utredning, fick ingen diagnos Kommunal skola. Nej ej rätt till LSS Avslutade uppdrag Uppstart Barn Diagnos Skola LSS Avslut Genomgått hela behprocessen F -98 Asperger Kommunal Nej Nej ADHD? skola 8 mån P -01 Asperger, ADHD, ångest SU-grupp Nej mån Nej F -98 ADHD, AST SU-grupp Ja mån P -01 ADHD Kommunal Nej skola, anpassad 11 mån studiegång Nej Nej P -03 ADHD, lindrig utvecklings störning Särskola Nej mån nej P -00 PM F -99 MR Asperger Friskola Ja mån Autism Aspen Ja år, 7 mån Nej Ja P -99 SS Asperger, ADHD, depression Tidigare Aspen, nu Gymnasiet Ja år 4 mån Ja P -01 FS Lindrig utvecklingstörn. ADHD, hörsel Särskola Ja år 5 mån Ja P -03 JA ADHD, Autism utan närmare specifikation, dyslexi SU-grupp Ja år 9 mån Ja F -06 AH Autism, selektiv mutism Kommunal skola anpassad skolgång Fått info år 3 mån Ja P -04 DS ADHD, lindrig utvecklings störning. Autism (AST?) trotssyndrom Särskola Ja Ja F -05 AF P -01 RP P -03 PL Autism Kommunal skola Ja, ansöka n gjord år 2 mån Autism Aspen ht 15 Ja år 5 mån ADHD, autism Aspen ht 15 Ja år, 9 mån Nej Ja Ja

4 ÖVERSIKT UPPDRAG GST BILAGA 1 Uppstart Barn Diagnos Skola LSS Avslut Genomgått beh.process F -02 EJ Autism, ADHD, trots SU grupp Ja, ansökt om insats år 3 mån Ja P -00 GR Autism, ADHD, Bipolär Privat skola, Äventyret mån Nej F -08 SW Asberger Kommunal skola SU grupp Ja mån Nej

5 Bilaga 2 Kartläggningsfasen Genomförandefasen Uppstartsmöte med familj och social sekreterare Kartläggande möten med familj och samarbetspartners Teambedömning regelbundet Ärendet dras i teamet regelbundet Intervention/er utifrån barnets behov i samverkan med familj och ev. samarbetspartners Uppföljningsmöten med familj och socialsekreteraren Avslut kartläggning Samtycke/ej samtycke till interventioner Genomförandeplan Återgivning till familjen/förberedelse GV Gå vidare till avslutsprocessen Utvärdering av interventionerna i samverkan med familj och ev. samarbetspartners Avslutningsfasen Ärendet dras i teamet regelbundet Gemensam verkstad/sipmöte/uppföljningsmöte med beslut om avslutnings-fasen Samtal/ hembesök glesas ut Avslutningsmöte med familjen och socialsekreterare Vidmakthållande plan

6 Delrapport 2016 Gemensamma stödteamet insats för familjer och barn (5-15 år) med sammansatt problematik Projekt Projektägare: Dietmar Schneider, Projektledare: Katarina Nordström 1

7 Innehåll Sid Sammanfattning 2 Projektets bakgrund och idé 3 Syfte med projektet 3 Förändring och förlängning av projektkontaktet 3 Mål med projektet 4 Övergripande produktmål 4 Effektmål 4 Resultat av produktmål och effektmål fram till P1 och E2. Stödteamets bildande och presentation av 6 antal familjer. P1 och E3. Arbetsmodellen Gemensamma stödteamet samt 8 Målet att barnen ska växa upp i det egna hemmet. P2. Arbetsprocessen ska kartläggas och säkerställas inom 12 Myndighetsutövningen (IFN och NF) för beslut om insatsen gemensamma stödteamet P3. Forum för samverkan. 13 P4. Samverkansformer med viktiga aktörer. 13 P5 och E2. Samverkan med skola/förskola. 16 P6, E1 och E3. Utvärderings- och kartläggningsinstrument. 17 Analys 2016 Framgångsfaktorer 21 Utmaningar 21 Produkt och effektmål 22 Samverkan 23 Implementering av vår metod/kunskap/erfarenhet 24 Slutdiskussion 25 Bilagor Familjerna 2016 Bilaga 1 GST behandlingsprocess Bilaga 2 2

8 Sammanfattning Projektets bakgrund och idé Vårdkostnaderna för barn och ungdomar har ökat under de senaste åren. Barn och ungdomar med sammansatt problematik, sociala problem och funktionsnedsättning har behov av stöd som idag inte tillgodoses genom insatser från endast en av de båda nämnderna, Individ och familjenämnden och Nämnden för funktionshindrade (IFN, NF). Projektet syftar till att främja samarbete mellan IFN, NF och andra vårdgivare som målgruppen har kontakt med. IFN och NF har avsatt medel för utveckling av ett gemensamt stödteam avseende insatser till familjer med barn och ungdomar med sammansatt problematik. Syftet är att ge familjer och barn/ungdomar hjälp i ett tidigare skede för att förebygga att situationen blir så akut och svår att mer omfattande åtgärder som placeringar i familjehem eller på institution behöver ske. Syfte med projektet Att fler barn, ungdomar med sammansatt problematik och deras föräldrar har en fungerande vardag tillsammans så att dessa barn/ungdomar kan växa upp i det egna hemmet. Att erbjuda familjer med barn/ungdomar anpassade insatser för att möjliggöra att barn och föräldrar får en fungerande vardag så att mer omfattande insatser kan förebyggas. Stödteamet ska också kunna agera resurs för barn i familjehem, barn som har kontaktperson/familj, avlösarservice eller korttidsboende. Dessa insatser kan vara beslutade enligt SoL, LSS eller LVU. Teamet ska även kunna ta uppdrag då ett barn/ungdom planerat ska gå vidare från familjehems eller institutionsvistelse (hemtagning). Förändring och förlängning av projektkontraktet Projektkontraktet har förändrats sedan dess start genom att uppdrag kring föräldrar med samma diagnos som barnen i målgruppen har uteslutits. Att utforma en arbetsmodell för att arbeta med målgruppen krävde någon form av avgränsning, denna avgränsning gjorde att fokus i första hand kunde läggas på barnens behov samt föräldraförmåga. Gemensamma stödteamet (GS teamet) redovisade en delrapport (av projektet) för individ och familjenämnden och nämnden för personer med funktionsnedsättning i augusti I samband med detta förlängdes projektet tiden genom beslut i båda nämnderna. Förvaltningen ombads att formulera mätbara mål för avseende resultat av insatsen. Förvaltningen presenterade förslag på mätbara mål i båda nämnderna i december 2015 och nämnderna godkände förslagen till mätbara mål för förlängningen av projekttiden. 3

9 Under augusti 2015 bytte projektet projektledare och behandlare på grund av ändringar i tjänster på enheten. Den nya kollegan i GS teamet tillför en kompetens av Marte meo som ytterligare utbud av intervention till dessa familjer. I augusti 2016 avslutade vår psykolog sin tjänst på egen begäran, hon ersattes i augusti med ny medarbetare, en beteendevetare med lång praktisk och teoretisk erfarenhet av arbete med barn och ungdomar med de diagnoser som projektet arbetar med. Mål med projektet Övergripande produktmål Bilda ett gemensamt stödteam och utveckla samverkan med andra huvudmän kring målgruppen. P1. Ett gemensamt stödteam ska bildas inom Öppenvården familj, barn och ungdom, med uppdrag att utveckla och genomföra en anpassad insats till föräldrar och barn med sammansatt problematik. P2. Arbetsprocesserna ska kartläggas och säkerställas inom myndighetsutövningen (IFN och NF) för beslut om insatsen gemensamt stödteam. P3. Bilda en samrådsgrupp med Landstinget, BUP, barn och ungdomshälsan, handikappcentrum, habiliteringen samt skolan. P4. Samverkan med viktiga aktörer kring varje barn ska ske i alla familjer i samverkansformer som SIP, Gemensam verkstad eller annat samverkansmöte. (Exempelvis skola, habilitering, biståndsenheten, socialkontor barn och ungdom, förskola, korttidshem osv). P5. Samverkan med skola/förskola ska genomföras i enskilda ärenden. P6. Använda utvärderings- och kartläggningsinstrument i alla familjer, CGAS, Eyberger, målformulering och insatsmätning. Effektmål E1. Barn och ungdomar med sammansatt problematik ska ha goda uppväxtvillkor. Mätbarhet; Barnets funktionsnivå ska öka. Förälderns upplevelse av barnets beteendeproblematik ska minska. 4

10 Kommentar: Mätinstrument: CGAS (Children s Global Assessment scale) var tredje månad, Eybergers formulär för registrering av barns beteende. Det operativa arbetet med målgruppen ska stärkas. E2. Insatserna ska vara samordnade utifrån barnet/ungdomens och föräldrarnas behov och med barnet/ungdomen i centrum. Mätbarhet: Ett team ska bildas med kompetens både av familjebehandling och funktionsnedsättningar. Erbjuda insatser till minst 10 familjer kontinuerligt och minst 20 familjer under projekttiden, 2 år. Uppbyggd samverkan med BuP och Habiliteringscentrum för information och konsultation till teamet. Samordnade individuella vårdplaneringar i enskilda ärenden, SIP ska göras (myndighetsutövning), mäts i antal/andel. Samordning i gemensam verkstad/samordnings- möten, mäts i antal/andel. Samverka med skola/förskola i enskilda ärenden. 90 % av föräldrarnas ska uppleva förbättrad samordning. Kommentar: Öka komptensen för arbete i öppenvård och utveckla samarbetet med andra huvudmän kring målgruppen. E3. Fler barn och ungdomar med sammansatt problematik ska växa upp i det egna hemmet. Mätbarhet: Minst 90 % av antalet barn/ungdomar aktuella inom stödteamet ska kunna fortsätta bo kvar i hemmet. Kommentar: Färre barn och ungdomar med sammansatt problematik ska placeras utanför det egna hemmet i institutionsvård HVB, familjehem och bostad med särskild service. Spårbarheten mellan effektmålen och produktmålen: P1 P2 P3 P4 P5 P6 E1 X X X X E2 X X X X X X E3 X X X 5

11 Resultat av produktmål och effektmål fram till år Nedan redovisas produktmål, d.v.s. vilka aktiviteter som genomförts och i samband med det de effektmål som kan spåras till produktmålet. P1, E2 och E3. Stödteamets bildande och presentation av antal familjer. P.1 och E2: Gemensamma stödteamet Ett stödteam med kompetens om funktionsnedsättning och social problematik har under september 2013 bildats inom Öppenvård familj, kallas för Gemensamt stödteam. Gemensamma stödteamet består av fyra familjebehandlare uppdelat på 2,0 tjänster, den tid som de inte arbetar inom projektet arbetar de med ordinarie familjebehandling. Under hösten 2013 utarbetade teamet en arbetsmodell/process utifrån forskning och teammedlemmarnas tidigare samlade erfarenheter, vilken man sedermera arbetar efter. Arbetsmodellen revideras efter behov, vilket gjordes under 2016, se vidare under rubrik P1 och E3, arbetsmodellen. Teamet har utgått från befintliga utvärderingsinstrument, som redovisas senare i rapporten, och använder sig av flera olika instrument anpassat efter den individ som de möter. E.2 Antal familjer: Gemensamma stödteamet började arbeta praktiskt i familjer under slutet av januari 2014, fram till december 2016 har det inkommit 44 uppdrag på barn/ungdomar fördelat på 39 familjer till Gemensamma stödteamet. Av dessa 44 uppdrag så är det 26 pojkar och 18 flickor. Under 2014 inkom och arbetade vi med 12 barn/ungdomar i 9 familjer inkom ytterligare 8 uppdrag och familjer som vi påbörjade arbetet med och 2016 inkom 24 uppdrag fördelat på 22 familjer, varav två återtogs från myndigheten innan uppstart. Av de 24 uppdragen har vi under 2016 fördelat 20 uppdrag. Vi har under åren avslutat 20 barn, 17 familjer. Av dessa avslut är det 8 familjer (9 barn/ungdomar) som genomgått hela behandlingsprocessen från kartläggningsfas till avslutningsfas. Just nu arbetar teamet kontinuerligt i 17 familjer (18 barn). Utöver det finns det ytterligare 4 uppdrag i kö för GST. Teamet kommer att nå målet med 20 familjer innan projekttidens slut och troligtvis hinner vi avsluta så vi når projektets mål med 20 familjer. Däremot är det svårt att säga om alla resterande kommer att fullfölja behandlingsmodellens alla faser. 6

12 Familjerna/uppdragen vi arbetar med finns mer utförligt beskrivet i bilaga 1. Målgruppen I börja av projektet fick vi mycket uppdrag på barn som var ca år. Under årens lopp så har det förändrats och vi har idag arbetat och arbetar med ett åldersspann på 4 till 16 år, vilket betyder att vi under 2016 har gått utanför målgruppen vid 2 uppdrag. Vi gjorde bedömningen att båda ärendena hörde till oss då de skulle gynnas av vår metod. Dels i syfte att kunna hjälpa familjen med samverkan och stötta föräldrarna samt att problemet bedöms vara ett sammansatt problematik. Dels i ena ärendet komma in med tidiga insatser och familjen har tidigare haft Familjebehandling under en lång period. Diagnos enligt LSS 1. Kriteriet för att ingå i målgruppen är att barnet/ungdomen har en diagnos som berättigar personkretstillhörighet enligt 1 LSS. Insatsen kan i särskilda fall ges under en tid som utredning genomförs inom BUP och vid svårare fall av neuropsykiatrisk problematik, till exempel ADHD. Vi har i stödteamet börjat arbeta med ett antal barn som hade en pågående utredning på BUP och där det fanns stark misstanke om AST diagnos. Hos två av barnen blev det ingen diagnos inom 1 LSS, men vi har valt att behålla ärendena inom projektet och resultaten redovisas i rapporten med de andra GS ärendena. Då dessa barn inte har tillgång till stödinsatser enligt LSS så blir det färre personer att samverka med vilket framgår av resultatdelen. Kötiden inom Gemensamma stödteamet har varierat under åren. Under 2014 inkom det 13 uppdrag, kötiden var i genomsnitt 28 dgr. Under 2015 inkom det 7 uppdrag och kötiden var i genomsnitt 16 dgr. Under 2016 inkom 24 uppdrag och av de 20 uppdrag som fördelades under året så var kötiden i genomsnitt 50 dagar. I ett av fallen så ville familjen själv vänta med uppstart till efter sommaren, och de stod frivilligt i 125 dagar i kö. Kötiden återspeglar det tryck som även varit på Familjebehandlingens traditionella behandling under Antal uppdrag har ökat hos Familjebehandlingen och så även kötiden. Vi tar fler uppdrag av GS ärenden än vad som är budgeterat beroende på att efterfrågan är så stor. Konsekvensen blir att detta görs på bekostnad av vanliga FB ärenden. I förra årets rapport så redovisade vi att majoriteten av våra familjer var föräldrarna separerade, för de 20 barn som har insats har 15 barn separerade föräldrar varav i 9 av fallen så har mamman enskild vårdnad. I de familjer där föräldrarna är separerade bor barnen i huvudsak hos mamman. Under 2016 är resultatet likande, av de 22 barn vi har arbetat med under året så har 15 barn separerade föräldrar. 7

13 I majoriteten av våra familjer finns dessutom diagnoser hos föräldrarna vilket kan påverka föräldraförmågan och blir en försvårande omständighet för stödteamet. Depression, utmattningsdepression, fibromyalgi och bipoläritet är vanligt förekommande diagnoser, även ADHD, autistiska drag, GAD och generella inlärningssvårigheter förekommer. I en del familjer förekommer fler diagnoser och i någon familj finns ingen diagnos hos föräldrarna. Några föräldrar är sjukskrivna och några är arbetslösa. P1och E3. Arbetsmodellen i Gemensamma stödteamet och målet att barnen ska växa upp i det egna hemmet. P1. Arbetsmodellen Behandlingsmodellen som har tagits fram, som framgår av tidigare delrapporter, har tre behandlingsfaser; kartläggningsfas, genomförandefas och avslutningsfas. I praktiken går faserna in i varandra, i och med att behandlaren börjat träffa familjen så är själva behandlingsarbetet igång. Gemensamma stödteamet har bland annat använt sig av Kognitiv beteende terapi, KBT som arbetsmetod och har ett systemiskt förhållningssätt för att förändra situationen för målgruppen. KBT och framförallt beteendeanalysen har varit teamets pedagogiska verktyg för att hålla en röd tråd och struktur både i de möten som genomförs och i behandlingsarbetet med familjen. På vår uppföljningsdag i augusti 2016 tog vi bort de aktiviteter som inte fanns behov av, eller effektiviserade på grund av tidsbrist, ett exempel är varje ärende dras inte varje vecka i teamet, utan det dras ungefär i genomsnitt var sjätte vecka. Behandlingsprocessen kommer med som bilaga 2 Kartläggningsfasen Gemensamma stödteamet har hittills arbetat med arbetsmodellen i 27 uppdrag, själva kartläggningsfasen är tidskrävande och är värdefull att genomföra för att kunna nå familjerna där de är. Syftet med kartläggningen är att ringa in de resurser samt problemområden som finns hos barnet och föräldrarna. Kartläggning innebär mer än bara att samla in information om barnet och dess vardag. Under tiden sker även psykoedukation, ett sätt att förklara för föräldrar, barn och samarbetspartners hur diagnosen yttrar sig för barnet i praktiken. Det är en viktig del att både föräldrar och barn förstår och accepterar diagnosen i den mån det är möjligt. Acceptans av diagnosen påverkar vilka delmål som är realistiska att uppnå, delmålen sätter sedan stödteamet upp tillsammans med familjen. Den genomsnittliga tiden för kartläggning i de 27 uppdragen som vi slutfört ligger på nästan 7 månader. Det sker enligt ovan många aktiviteter i en kartläggningsfas och bland annat så har det varit 56 olika akuta eller 8

14 andra interventioner totalt, förra året var det 42 akuta eller andra interventioner fördelat på 11 barn. I ungefär hälften av familjerna har det inte skett någon akut intervention. Andra akuta insatser/andra interventioner vi har haft har handlat om samverkan med habiliteringen, insatser via LSS eller om den vuxnes situation. Detta förlänger kartläggningsprocessen och är en nödvändighet då det gynnar barnets vardag. Det ger också information om familjens situation och hur vi kan gå vidare med lämpliga interventioner i genomförandefasen. Under 2016 har teamet blivit bättre på att inte släcka bränder som inte hör till vårt uppdrag, genom ärendedragning och vägleda varandra på teamtiden, vilket man kan se i vår insatsmätning. Genomförandefasen I genomförandefasen har vi lagt märke till att det uppstår två parallella spår, då vi i det ena spåret arbetar enskilt med familjen, samtidigt som vi samverkar i samband med gemensam verkstad (se nedan) eller andra former av samverkansmöten. Detta arbete har visat sig vara framgångsrikt, vi arbetar med samma målsättning både i hemmiljön och i de andra miljöer som barnet vistas i. Familjebehandling i hemmet Vi utför traditionellt familjebehandlingsarbete hemma hos familjen, vilket kan innebära arbete kring rutiner och struktur men också med föräldrastrategier som gränssättning, lågaffektivt bemötande utifrån barnens diagnoser. I arbetet enskilt med familjen har vi också möjlighet att följa upp hur familjen arbetar med bland annat habiliteringscentrums rekommenderade hjälpmedel och strategier. Vi får tillfälle att justera tillämpningen av dessa så att de passar in i familjens vardag om så behövs. Vi arbetar också med de utvecklingsområden vi gemensamt kommer fram till på gemensam verkstad. I en familj där Gemensam verkstad inte varit aktuell utan en samverkan skett med BUP/NEP och behovet i familjen har varit att stärka det emotionella föräldraskapet. NEP rekommenderade Marte meo metoden och familjen samtyckte till det, vilket varit gynnsamt för barnet då det inte handlar så mycket om barnets svårigheter utan om hur barnet blir bemött av sina föräldrar. Konceptet Gemensam verkstad Tanken med gemensam verkstad är att de människor som träffar barnet i dess vardag är viktiga i förändringsarbetet. De bjuds in till arbetsmöten med fokus på gemensam problemlösning. Alla som är inbjudna har stor erfarenhet om barn med diagnoser och god kännedom om det aktuella barnet som person. Vår hypotes är att de redan idag har verktyg och förhållningssätt som fungerar. Syftet är att alla delar med sig av det som fungerar från de olika miljöerna barnet befinner sig i, det gynnar barnets utveckling. 9

15 Gemensam verkstad har fokus på barnet och vi hjälps åt att titta på det barnet behöver utveckla/göra mer av och kommer fram till aktiviteter att arbeta på i alla de miljöer barnet befinner sig i. Vi använder oss av tre vägar att titta på förändringen, förändra i miljön, släcka ut ett beteende eller lära in ett nytt. En övergripande tanke med samverkan i form av gemensam verkstad är att både familjen och aktörerna runt barnet ser fördelen med att mötas även då det inte är någon kris, en problemlösningsmodell lärs in, istället för att släcka bränder i akuta situationer. Att mötas när det inte är ett akut problem ger självförtroende till de som finns runt barnet och en känsla av lyckas, istället för att man bara träffas när det inte fungerat. Det ger också signaler till barnet att de vuxna kan träffas och prata om saker som fungerar och inte bara när barnet har misslyckats. Andra former av samverkansmöten I de familjer där vi inte haft samverkansformen gemensam verkstad så har vi haft andra samarbetsformer med framför allt skolan och Hab. Syftet med mötena har varit detsamma, att hitta gemensam problemlösning i syfte att nå en fungerande vardag för barnet. Vi har en hypotes om att krisfrekvensen minskar på grund av att man får det stöd och den insats man behöver genom samverkan, utan att först behövt hamna i en krissituation. Vi antar att insatsernas omfattning på detta sätt kommer att minskas i jämförelse med insatser som tillsätts i ett krisläge. Avslutningsfasen Avslutningsfasen påbörjas när vi bedömt att målen i vårdplanen är uppnådda. Fokus i denna fas är ett vidmakthållande av de tekniker och strategier man arbetat med i familjen och i de andra miljöerna. Gemensam verkstad och träffar med familjer i denna fas sker mer sällan och vi har en uppföljningsträff med socialsekreterare. Tidigare hade vi i vår modell att en paus i behandlingskontakten skulle ske och en boosterträff planeras in tre månader efter avslutad behandling. Syftet var att se hur vardagen och samverkan fungerat utan teamets samordning. Denna aktivitet i processen är borttagen då myndighetskontoret enligt lag ska avsluta insatsen när man är klar. Däremot sker oftast en naturlig paus i behandlingen när avslutningsfasen ligger kring jul och sommar, familjen får en paus i behandlingen under lovet och ett avslutningsmöte sker i augusti eller januari. 10

16 Avslutade uppdrag/ ej fullföljd behandlingsmodellen 9 barn (7 familjer) har avslutats utan att hela arbetsmodellen har följts: I en familj var föräldern nöjd med de insatser som de fick i kartläggningsfasen. I en familj hade föräldern egen problematik som medförde att hen inte hade förutsättningar att ta emot och genomföra det behandlingsarbete som det gemensamma stödteamet erbjöd. I en familj var familjen inte motiverad till att ta emot insatsen och hade svårt att se vinsten med att delta. I familjen fanns en fungerande struktur och förståelse för barnets funktionshinder utan problematiken var av annan art. I en familj ansökte föräldrarna om en annan insats/skola och familjebehandling var integrerad i den skolan. Insatsen gemensamma stödteamet avslutades då dubbla insatser inte kan ges. I en familj uteblev föräldern från besök i slutet av kartläggningsfasen, trots försök till omstart avslutades insatsen. I två familjer har stressnivå och arbetsbelastning hos föräldrarna varit orsaken till avslut innan man nått målen i behandlingen, föräldrarna mäktade inte med. Avslutat uppdrag, fullföljd behandling. 9 barn/8 familjer är avslutade då man har uppnått målen i vårdplanen och barnet har en fungerande vardag. I vår insatsmätning syns det tydligt att vi som behandlare hade färre träffar under avslutningsfasen som pågick i ca tre månader. I vår insatsmätning, på alla uppdrag som vi har pågående och avslutade, har vi sett att den största frekvensen av möten sker i kartläggningsfasen, det är också i den fasen flest avbokningar från familjen sker, 14 %. I genomförandefasen minskar antal möten något och avbokningsfrekvensen minskar till 8 %. Vi tycker att det är förklarligt att det är fler som avbokar i karläggningsfasen. Vi har då inte fått någon kontakt med föräldrarna och föräldrarna har inte lärt känna oss. Det är även många träffar i kartläggningsfasen, vilken kan ev. bli lite för jobbigt för föräldrarna. I genomförandefasen så är vi överens om att vi (GST + familjen) vill arbeta tillsammans och att vi har gemensamma mål. Vi upplever att i genomförandefasen så är föräldrarna mer motiverade. När vi kommer till avslutningsfasen ökar avbokningen något till 10 %, vilket också är förklarligt, familjen är i avslut och mer eller mindre färdiga med stödet från oss. Teamet ärendedragning Gemensamma stödteamet ses en gång i veckan 2 3,5 timme. I teamet drar de 2 till 4 ärenden varje gång. I början var målsättningen att de skulle dra varje ärende varje vecka, men tiden räckte inte till och behovet finns inte på samma sätt idag De har en struktur som gör att ärende dras, CGAS 11

17 bedömning görs samt att vi hjälper varandra att komma ihåg att göra måluppfyllelse och fylla i Eybergers formulär tillsammans med föräldrarna. På detta sätt säkras ett metodbundet arbetssätt och inte personbundet, dvs. metoden ska vara den samma oavsett vilken behandlare familjerna möter. E3. Växa upp i det egna hemmet. I familjer med barn med diagnoser så föreligger en risk för att barnen placeras. I de flesta familjer har barnet ett utåtagerande beteende och trötta föräldrar med egen sjukskrivning. Föräldrar har försökt med strategier under en lång tid utan större framgång och barnet har en dålig erfarenhet av skolan, så även föräldrarna. Några av familjerna vi arbetat med i projektet har denna gemensamma erfarenhet. Inget barn har placerats enbart på grund av barnets eget beteende eller brist i föräldrarnas förmåga. Vi har arbetat utifrån barnet och föräldrarnas behov och i samverkan för att ge barn och förälder en god erfarenhet samt arbetat med föräldrars och barnets resurser och stärkt det som fungerat. Ett av barnen placerades en period en sk. skyddsplacering. Målet var att barnet skulle bo hemma. Stödteamet pausade i sin behandling. Barnet var placerat ca 6 månader, och när hen var åter i hemmet avslutades insatsen Gemensamma stödteamet och annan insats blev aktuell utifrån barnets behov av insats av preventiv karaktär kring kriminalitet. I de familjer där det har varit kaotiskt och föräldrar som är trötta så har vi arbetat med stöttande och kompensatoriska strategier/insatser. Det som är avlastande för familjen är samverkansmöten, gemensam verkstad och de insatser LSS och habiliteringen erbjuder. P2. Arbetsprocesserna ska kartläggas och säkerställas inom myndighetsutövningen (IFN och NF) för beslut om insatsen gemensamt stödteam. Myndighetsutövningen IFN/NF har ansvar för detta. Under 2014 gjordes ett arbete på hur en rutin skulle se ut i syfte att välja ut ärenden som kunde beviljas bistånd till insatsen gemensamt stödteam, samt en ansökningsblankett som handläggarna kunde/skulle använda. Den arbetsprocessen som handläggare/teamledare ska följa har inte varit allmänt känt för nuvarande handläggarna och teamledare och därmed inte följts. På styrgruppsmöte (161116) togs beslut om att ta bort den rutinen och blanketten för myndighetskontoret då intaget för gemensamma stödteamet fungerat bra fram till dess datum utan dessa. De uppdrag som fördelats till stödteamet har kommit in som uppdrag till Öppenvård familjs traditionella familjebehandling, via öppenvårdens mottagningsförfarande har vi kunnat identifiera uppdrag som skulle kunna 12

18 vara aktuella för gemensamt stödteam. Under hösten 2015 och hela 2016 har uppdrag inkommit direkt till gemensamma stödteamet från handläggarna, då insatsen blivit mer känd hos myndigheten. P3. Forum för samverkan. Forum för samverkan är en redan befintlig samrådsgrupp där landstinget finns representerat från BUP och Habiliteringscentrum. Skola, socialtjänst (IFN) och biståndshandläggare (NF) och öppenvård familj är Västerås stads representanter i samrådsgruppen. Projektledaren deltar som ordinarie gruppmedlem i syfte att dels ha stödteamets perspektiv i de ärenden som dras samt att om något av våra ärenden dragits i forumet så är aktuell behandlare närvarande. P4. Samverkansformer med viktiga aktörer. I varje familj har vi samverkat med viktiga aktörer, med olika syften. I kartläggningsfasen är syftet att samla information och fakta. I genomförandefasen är syftet att arbeta med olika interventioner för att barnet ska få en fungerande vardag. Som nämnts tidigare så går faserna in i varandra, och vissa interventioner startas upp i kartläggningsfasen, som bland annat hjälpmedel till barnet för att underlätta vardagen. Om familjen inte har kontakt med NF så finns stödteamet med och träffar LSS handläggare för information och vid behov stöttar föräldrarna i att ta beslut om vilken insats som passar barnet och familjens behov. Denna kontakt sker som oftast i kartläggningsfasen. De samverkansmöten vi har haft är med bland annat biståndshandläggare på NF, Habiliteringscentrum, Barn och ungdomspsykiatrin, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, sjukvård, skola, korttidshem och handläggare på socialtjänsten. Sammanlagt, oavsett vilken fas man befinner sig i behandlingen och syftet med mötet, är 279 samverkansmöten genomförda fram till december 2016 fördelat på alla familjer. Vi har registrerat 1111 aktiviteter/möten och ca 28 % av dessa är samverkan i någon form. Av dessa aktiviteter/möten som vi registrerat är det avbokningar från främst familjerna av olika anledningar på omkring 11 %, hälften av mötena är dock möten med endast familjen, på kontoret eller på hembesök. Bland de 9 uppdrag som är avslutade och har genomgått hela behandlingen så är resultatet detsamma, ca 37 % samverkansmöten av de aktiviteter vi utfört och ca 9 % avbokningar samt ca 52 % av aktiviteterna är möten med familjen, hemma eller på kontoret. Resterande aktiviteter/möten är behandlande telefonsamtal. Gemensamma stödteamets fokus på samarbete har lett till ett mer lättillgängligt och smidigt samarbete med Habiliteringscentrum. Samarbetet med handläggarna på NF har också fungerat bra, vi har haft lätt 13

19 att nå varandra vilket har hållit oss uppdaterade. Både behandlare och handläggare har fått en mer omfattande helhetsbild av barnets situation i och med samarbetet. Gemensamma stödteamet har även fått en ökad kunskap om LSS samt insatserna som regleras i denna. Samarbetspartnerna har deltagit vid gemensam verkstad vid behov. Viktiga aktörer som hittills deltagit på Gemensam verkstad är lärare/assistenter från skolan, personal från korttidshem, kontaktpersoner enligt SoL och LSS, avlösare enligt LSS samt arbetsterapeut från Habiliteringscentrum. Under 2016 tittade vi närmare på de familjer som vi inte har Gemensam verkstad i, utan samverkar med samverkanspartners och familjen på annat sätt i syfte att förstå vad det är som gör att vi inte använder mötesformen i fler familjer. Vi kom fram till följande gemensamma nämnare i just dessa familjer: - Föräldrar som redan har en etablerad och fungerande samverkan med omgivningen. - När det är konflikt eller vårdnadstvist mellan föräldrarna - Försvårande omständigheter i grundläggande områden, ex-vis boende, ekonomi. - När barnet inte har någon skolnärvaro, träffar endast familjen. - När föräldrar inte har accepterat diagnosen - När föräldrar har diagnoser i from av utmattning, depression och/eller kognitiva svårigheter hos föräldern. E2. Samverkan med Barn och ungdomspsykiatrin och Habiliteringscentrum. Gemensamma stödteamet har under projekttiden 2014 och 2015 haft informationsträffar om teamet och arbetsmodellen både på Habiliteringscentrum och på Barn och ungdomspsykiatrin. Gemensamma stödteamet har samarbetat med habiliteringscentrum genom att gå på deras utbildningar tillsammans med föräldrar och varit med på möten som bland annat handlat om information och hjälpmedel. Detta i syfte att stötta föräldrarna att t.ex. förstå och sortera den information man fått, att få till de strategier de lärt sig och anpassa hjälpmedlen till deras barn och i vardagen samt följa upp att det håller över tid. Det har i vissa familjer gynnat barnet och föräldrarna i vår samverkan då föräldrar har fått tillgång till hjälpmedel tidigare, dvs. innan man har gått alla deras utbildningar som är kravet innan man får hjälpmedel tilldelat. Detta med anledning av att habiliteringen har vetskap om att familjen har stöd av gemensamma stödteamet och kan därmed stötta familjen i att hjälpmedlen används och på rätt sätt. Inom öppenvården har vi tre stycken introduktionsdagar, där vi presenterar öppenvårdens alla verksamheter kort. De senaste åren har vi bjudit in andra samarbetspartners än nyanställda på myndighetskontor för barn och ungdom, såsom BUP, Hab, skola, familjecentrum, familjerätten, 14

20 sysselsättning och försörjning, socialkontor vuxen, missbruksmottagningen m.fl. Samverkan med BUP sker oftast i starten av vår insats eller när barnet fått diagnosen, samt vid medicinuppföljning. Därefter har Hab ansvaret och de deltar mer på samverkansmöten under behandlingstiden. E2 Samordnade individuella vårdplaneringar. Vi samverkar genom att delta på SIP möten. SIP möten ersätter i vissa fall gemensam verkstad, men ibland kompletterar mötesformerna varandra. SIP möten behövs då man som myndighetspersoner behöver information för att kunna ta beslut samt då landsting och kommun behöver hitta samarbetsformer. Fram till december 2016 har vi deltagit på 36 SIP möten fördelat på ca 15 barn. E2. Gemensam verkstad Vi samverkar på en annan nivå genom gemensam verkstad (GV), där vi arbetar med att hitta gemensam problemlösning för barnet. Vi har haft 47 gemensamma verkstäder fördelat på 7 barn/familjer, alla pojkar. I fyra ärenden har vi haft 6 möten eller fler, som mest 12 st gemensamma verkstäder där deltagarna har hittat ett sätt att samverka mellan miljöerna och det är ett erfarenhetsutbyte som gynnat barnet och fått barnet att utvecklas. Vi har tittat på gemensamma nämnare i de familjer vi har GV möten och kom fram till att kriterier för att ha en verkstad är: - Att barnet har problem på många områden, behov av hjälp i flera miljöer - Att det finns en skolproblematik - Att föräldrar och andra viktiga har accepterat diagnosen - Att fler verksamheter/miljöer upplever problem för barnet de vill ha ett utbyte med andra i att finna lösningar. P5 och E2. Samverkan med skola/förskola. Gemensamma stödteamet samverkar med skolan i syfte att stötta föräldrarna att synliggöra barnens behov i skolan, att planeringen görs efter barnets behov och förmåga (och även efter föräldrarnas förmåga). I kartläggningsfasen finns en aktivitet att kartlägga barnets situation under skoltid, och därefter samverkar vi med skolan utifrån det specifika barnets behov, antingen genom Gemensam verkstad och/eller samverkan med bara skola och föräldrar. I vissa familjer finns inte behovet av samverkan med skola då barnets fungerar bra och samarbetet fungerar bra mellan skola och hem. Behovet ser olika ut i alla familjer. Vår bedömning är att då föräldrarna är resursstarka och klarar av att ha konstruktiv kontakt med skolan behöver GST inte var med på skolmöten efter kartläggningsfasen. 15

21 Vi har haft minst ett möte med skolan kring varje barn syfte att samla information under kartläggningsfasen. Sammanlagt har vi haft 71 skolmöten, förutom gemensam verkstad, kring de 35 barn vi har kommit igång med behandling i, 5 barn har vi endast haft uppstartsmöte i. Det är i genomsnitt drygt 2 skolmöten per barn. Sammanfattning av samverkan När vi räknar ut hur mycket vi samverkat kring ett barn är det i genomsnitt 29 % där samverkansmöten förekommit av olika slag, räknat på hela behandlingsprocessen. Vi har sett att i genomförandefasen sker en större samverkan på 31 %. Det är i den fasen vi har gemensam verkstad och andra samverkansformer i syftet att arbeta med gemensamma interventioner på alla miljöer så att barnet får en fungerande vardag. Vi gjorde 2015 en jämförelse med en familj med barn som har en neuropsykiatrisk diagnos som hade traditionell familjebehandling. Under en två års period så var 15 % av de möten vi hade i familjen samverkansmöten. E2. Föräldrarnas upplevelse av förbättrad samverkan. Vi har tidigare inte haft ett mätinstrument som mäter föräldrarnas uppfattning av att det blivit en förbättrad samverkan utan har i samtal med dem fångat deras uppfattning av samverkan. I år har vi med hjälp av serviceparter utformat en enkät till föräldrar med fokus på samverkan och förståelse av barnets funktionsnedsättning. Det är 15 (av 22) föräldrar eller annan viktig vuxen som har svarat på enkäten. Sammanställning av föräldrarnas svar. Hur länge har ni haft kontakt med gemensamma stödteamet? 0% 20% 40% 60% 80% 100% Kortare än 3 mån 3-6 månader 7-12 månader Mer än 18 månader Av de 15 som svarat är det drygt hälften som har haft kontakt med oss i mindre än 6 månader, vilket betyder att det är i kartläggningsfasen. Då har vi inte hunnit med så mycket samverkansmöten och föräldrar kan uppleva att mötesantalet ökat då vi gör just en kartläggning. 40 % av föräldrarna upplever att det är färre möten nu som handlar om barnets situation jämfört med innan de hade kontakt med GS teamet. På frågan om de tycker att de har en bättre relation idag med skola/förskola, habilitering jmf med innan de fick kontakt med GS team så 16

22 tycker ca 30 % att det inte blivit det. Några svarar att de inte vet. De kommentarer föräldrarna har är att man inte kommit igång med några samverkansmöten än så att det är egentligen ingen skillnad. En högre andel tycker ändå att man arbetar tillsammans kring sitt barn, se tabell nedan, och ca 25 % tycker att alla de olika miljöerna har en gemensam bild av barnets behov och situation men av kommentarerna kan man se att i vissa fall så sker möten med de olika miljöerna på varsitt håll och då är det svårt att avgöra om de har en gemensam bild. Jobbar ni tillsammans med skola/förskola, socialtjänst, habilitering och LSS när det gäller ert barn? 0% 20% 40% 60% 80% 100% ja nej vet ej/"olika med olika" Det som är glädjande är att nästan alla föräldrar upplever att de själva har en bättre förståelse för barnets funktionsnedsättning, enligt tabell nedan. Har ni idag har en bättre förståelse för ert barns funktionsnedsättning? 0% 20% 40% 60% 80% 100% ja nej vet ej ej svar En stor andel tycker också att skola/förskola, LSS, korttids eller andra viktiga insatser har en bättre förståelse för barnets funktionsnedsättning. Något barn går inte i skolan och något barn har inga insatser enligt LSS och därmed har de svarat Vet ej. P6, E1 och E3, Utvärderings- och kartläggningsinstrument. De kartläggnings- och bedömningsinstrument som används i projektet är: CGAS (Children s Global Assessment scale) en skattning av en persons funktionsnivå den senaste månaden, i hemmet, skolan, på fritiden och vänner. Skattas var tredje månad. Eybergs formulär ett självskattningsformulär för föräldern som registrerar barnets beteende samt förälderns uppfattning om 17

23 beteendet är ett problem för dem eller inte. Görs i början och i slutet av behandlingen. Måluppfyllelse 0 10 på en fungerande vardag för just det barnet och familjen. Görs i början, i mitten och i slutet av behandlingen. Insatsmätning (vår del) att vi gör de aktiviteter vi har sagt att vi ska göra samt antalet mötesformer vi har. Dokumenteras efter avslutad fas i varje familj. I dokumentationen kommer insatserna att noggrant beskrivas inledningsvis fram till dess att ett mönster kan skönjas i kartläggningen och en checklista tas eventuellt fram. Teamet har extern handledning 1 gång/månad i form av metod- och ärendehandledning. CGAS CGAS är en skattning av en persons funktionsnivå den senaste månaden, hemma, på skolan och på fritiden (fritidssysselsättning och vänner). Skattas var tredje månad. Gemensamma stödteamet gör den skattningen tillsammans på teamtiden. Skattningen är mellan 0 100, där 0 är att barnet i fråga är helt vårdberoende och inte alls funktionell och 100 är ett barn som har en överkapacitet. Normalspannet för barn är ca Då barnen vi arbetar med har funktionsnedsättning, dvs de har en brist i grundläggande funktioner, kommer de inte att komma upp till Redovisning CGAS Mätning Antal Medel Lägsta Högsta bedömningar 1:a :a :e :e :e :e 1 58 Som vi ser så ökar barnets funktionsnivå i genomsnitt. Det är olika antal bedömningar utifrån att de är i olika faser i behandlingen, det är flest antal bedömningar i kartläggningsfasen. Målsättningen har varit att göra en bedömning i genomsnitt var tredje månad. Eybergs formulär Vi har fram till december 2016 samlat in 18 st. formulär vid en första mätning och 5 st. formulär vid en andra mätning. Vi har tre personer som svarat vid båda mättillfällena. Eftersom skillnaden på antal ifyllda enkäter vid första och andra skiljer sig så stort så kan man inte dra allt för stora slutsatser. 18

24 Eybergs mäter både barnets problembeteenden samt om föräldern upplever det som ett problem eller inte. Vårt effektmål är att förälderns upplevelse av barnets problembeteende ska minska, dvs att föräldern inte längre tycker beteendet är ett problem för denne. En jämförelse mellan mätning 1 och 2 visar det sig att föräldrarna svarat att de vid mätning 2 har mindre problem kring barnets beteendeproblematik, med 21 %. 2,0 Är det ett problem för dig? 1,5 1,0 0,5 0,0 Mätning 1 totalt Ja Mätning 2 totalt Ja Vidare kan man se i sammanställningen att de flesta av barnets beteendeproblematik också har minskat. Eybergs formulär som sammanlagt 36 skattningsfrågor om barnets beteende och vi redovisar de 12 första frågorna från formuläret i rapporten. 2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Mätning 1 Mätning 2 19

25 2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Mätning 1 Mätning 2 I medeltal räknat på alla frågor och alla svaren före och efter framkomer att barnets beteendeproblem minskat med 0.3 enheter. Måluppfyllelse Föräldrarna får själva skatta en fungerande vardag vid minst tre tillfällen, i början av behandlingstiden i mitten och i slutet av behandlingstiden. Skattning är 0 till 10 där 0 är inte alls fungerande vardag för barnet och 10 är när föräldrarna har uppnått målet för en fungerande vardag för just det barnet. Mätning nummer tre och fyra kan vara slutliga mätningen för en del familjer. Mätning Antal Resultat Lägsta Högsta skattningar 1:a mätningen (i början av behandlingen) 2:a mätningen :e mätning :e mätning, Föräldrarnas egen skattning av målet En fungerande vardag har ökat. Det föräldrarna har beskrivit som påverkat denna förändring är att barnen har en mer fungerande skolgång, föräldrarna har fått en ökad förståelse av barnets beteenden, att andra insatser kommit igång för barnet, att relation mellan barn och förälder blivit bättre/de kommit närmare varandra samt att man som förälder känner sig lyssnad på. 20

26 Analys 2016 Framgångsfaktorer Tidig upptäckt Under tiden som vi arbetat med familjerna i projektet har vi kunnat se vissa skillnader utifrån barnens ålder. I de familjer som har yngre barn med en relativt nyställd diagnos har vi märkt att föräldrarna har en annan förmåga till att ta emot familjebehandling. Detta i jämförelse med de behandlingströtta och till viss del uppgivna familjer med tonårsbarn som kan ha haft kontakt med socialtjänst/familjebehandling sedan många år. I familjer där vi kommer in tidigt så ser vi också att behandlingstiden är kortare, att kartläggningsfasen är ibland fullt tillräcklig. Utmaningen med de äldre ungdomarna är att deras vardag påverkats under en längre tid och i och med det inneburit kanske fler och större konsekvenser än för de yngre barnen. Samverkan Det har varit en utmaning att nyetablera ett konstruktivt samarbete kring de aktörer som funnits kring barnet när vi kommit in i tonårstiden. I vissa fall har det varit problematiskt att tänka nytt efter många års kamp och strid, det gäller både föräldrar och samarbetspartner, vi har mött viss uppgivenhet från de som finns i barnets vardag, en svårighet att se förändringspotential hos de inblandade. Psykoedukationen Psykoedukationen har också bidragit till att hjälpa föräldrarna att förstå barnens diagnos bättre även om de under årens lopp hittat sitt sätt att hantera sitt barns funktionshinder. Psykoedukation har lett till att de i och med sina fördjupade kunskaper, fått ytterligare verktyg att hantera och förstå sitt barn. Det har efter hand även lett till en acceptans av funktionshindret vilket underlättar förändringsprocessen. Vår mätning på Eybergs samt enkäten vi hade i december bekräftar detta då föräldrarna själv upplever att de har bättre förståelse för sina barns funktionshinder, de upplever att de kan hantera beteendena bättre samt att barnets problembeteenden faktiskt minskat. Utmaningar Kö stort behov Det gör att vi, när vi tänker framåt, anser att det är avgörande i vilket skede som det gemensamma stödteamet kommer in i barnens/familjernas liv för att ge föräldrarna redskap till att ha en fungerande vardag. Då ges även större möjligheter för oss att nå syftet med projektet, dvs att fler barn/ungdomar med sammansatt problematik och deras föräldrar har en fungerande vardag tillsammans så att barnen/ungdomarna kan växa upp i det egna hemmet. 21

27 Det är fler familjer som har sökt/har behovet av GS teamet, och vi har under 2016 haft kö för de familjer som fått insatsen beviljad. När vi arbetat klart med de familjer som vi arbetar med idag, ser det ut att fler familjer kommer att vara i behov av den typ av behandling/insats som GST kan ge. Detta grundar vi i att det är mer än dubbelt så många barn som fått en AST diagnos under Föräldrarnas förutsättningar Föräldrarnas förutsättningar att ta till sig insatsen kan bland annat begränsas av deras egna diagnoser, intellektuella förmågor och bristande integration. Insatsen som erbjuds är komplex, metodiken kräver mycket ork och intellektuell närvaro av föräldrarna. Föräldrarnas generaliseringsförmåga och förmåga att genomföra det som vi pratat om på en abstrakt nivå, till att praktiskt genomföra tillsammans med sitt barn, är en förutsättning för att nå målet med behandlingen. I de fall som föräldrarna har egna svårigheter försöker vi även hjälpa dem att komma till rätt hjälpare/insats för att vi sedan ska kunna fokusera på vårt uppdrag. När vi ser att föräldrarna misslyckas med att hantera situationen arbetar vi för att kompensera dessa brister genom att ytterligare aktivera de hjälpinsatser som finns kring barnet. Exempelvis kan en utökad korttidsvistelse innebära att en förälder får möjlighet att pausa och inhämta ny energi, vilket sedan långsiktigt bidrar till att föräldern kan tillgodogöra sig behandling. Detta kan också innebära att föräldern får en möjlighet att se sitt barn lyckas i andra sammanhang och miljöer. Produkt och effektmål När vi tittar på den effekt våra insatser ger genom att analysera resultatet från utvärderingsinstrumenten vi använder så ökar barnets förutsättningar att ha en fungerande vardag och så även barnets funktionsnivå. Även föräldrarna visar en positiv respons på vårt arbete enskilt med dem och den samverkan som sker kring varje barn. Detta år gjorde vi en enkätundersökning med de föräldrar vi arbetar med just nu för att höra om de tycker samverkan är bättre. Resultatet visar inte så mycket på att det blir bättre, men inte att det blir sämre heller. Däremot visar resultatet att det är en väsentlig förbättring i föräldrarnas förståelse av barnets svårigheter. Detta är kanske det viktigaste i vårt arbete som grundar sig mycket i vår psykoedukation. Att föräldrar har en bättre förståelse påverkar både barn och föräldrar positivt. Vi märker att då sänks stressnivån för föräldrar och barn, man får som förälder rätt verktyg och strategier i att bemöta barnet vilket gynnar barnet mycket i vardagen. Negativa mönster/spiraler i familjesystemet bryts, det tar bort skuld och skam från föräldrar. Vi märker att om barnet bor endast hos den ena föräldern, så ger hen ofta skuld till den andra förälder men om det finns förståelse för barnets funktionsnedsättning, så blir det mindre konflikter (gällande detta) mellan föräldrarna vilket också i sin tur gynnar barnet. 22