Sociala nämndernas stab Dnr: 2012/135-NF-721 Helene Karlsson - aw791 E-post: helene.karlsson@vasteras.se

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas stab Dnr: 2012/135-NF-721 Helene Karlsson - aw791 E-post: helene.karlsson@vasteras.se Kopia till Marie-Louise Bladh, Enheten för myndighetsutövning NF Nämnden för funktionshindrade Stödteam för familjer med barn/ungdomar med funktionsnedsättning och social problematik Förslag till beslut Nämnden för funktionshindrade beslutar att godkänna stabens förslag om ett gemensamt stödteam för nämnden för funktionshindrade och individ och familjenämnden som ett projekt under två år, enligt stabens förslag, samt ger staben i uppdrag att genomföra projektbeställning till proaros Råd och stöd, barn och familj. Nämnden för funktionshindrade har budgeterat medel för verksamheten med kronor för Ärendebeskrivning Det har en längre tid funnits behov av samarbete mellan nämnden för funktionshindrade och individ och familjenämnden när det gäller familjer med barn och ungdomar som har samtidig social problematik och funktionsnedsättning, vilket kan medföra att familjerna har behov av insatser från båda nämnderna och även från andra vårdgivare inom landstinget. Ett förslag till hur ett gemensamt stödteam för de båda nämnderna har arbetats fram. Båda nämnderna har avsatt medel för utveckling av ett gemensamt stödteam för insatser till familjer med barn och ungdomar med sammansatt problematik. Syftet är att ge familjer och barn/ungdomar hjälp i forma av ett stödteam med kompetens för målgruppen i ett tidigt skede, för att förebygga situationer med mer omfattande åtgärder som placeringar i familjehem eller på institution, vilket annars kan bli aktuellt. Sociala nämndernas stab har i skrivelse daterad 8 november 2012 lagt fram förslag till beslut. Skickad av: Eva Sahlén - SNSES03

2 Individ och familj Gemensamt stödteam som insats för familjer och barn (5-15 år) med sammansatt problematik Projekt Redovisning Tertial II 2014 Projektägare: Dietmar Schneider Projektledare: Susanna Kajava

3 2 Sammanfattning av projektkontrakt för gemensamt stödteam Projektets bakgrund och idé Vårdkostnaderna för barn och ungdomar har ökat under de senaste åren. Barn och ungdomar med sammansatt problematik, sociala problem och funktionsnedsättning har behov av stöd som idag inte tillgodoses genom insatser från endast en av de båda nämnderna (IFN, NF). Projektet syftar även till att främja samarbete mellan NF, IFN och andra vårdgivare som målgruppen har kontakt med. I budget inför 2013 har både IFN och NF avsatt medel för utveckling av ett gemensamt stödteam för insatser till familjer med barn och ungdomar med sammansatt problematik. Syftet är att ge familjer och barn/ungdomar hjälp i ett tidigare skede för att förhindra att situationen blir så akut och svår så att mer omfattande åtgärder som placeringar i familjehem och på institution måste göras. Syfte med projektet: Att fler barn, ungdomar med sammansatt problematik och deras föräldrar har en fungerande vardag tillsammans så att barnen/ungdomarna kan växa upp i det egna hemmet. Att erbjuda familjer med barn/ungdomar anpassade insatser för att möjliggöra att barn och föräldrar får en fungerande vardag så att mer omfattande insatser inte krävs längre fram. Stödteamet ska också kunna vara en resurs för barn i familjehem, barn som har kontaktperson/familj, avlösarservice eller korttidsboende. Dessa insatser kan vara beslutade enligt SoL, LSS eller LVU. Teamet ska även kunna ta uppdrag då ett barn/ungdom planerat ska avsluta familjehems eller institutionsvistelse (hemtagning). Mål med projektet 1. Barn och ungdomar med sammansatt problematik ska ha goda uppväxtvillkor Stärka det operativa arbetet med målgruppen - Bilda ett särskilt team med kompetens både för familjebehandling och funktionsnedsättningar - Teamet ska kunna erbjuda insatsen, stödteam, till minst 10 familjer kontinuerligt och minst 20 familjer under projekttiden, 2 år 2. Barnet, den unge i centrum samordnade insatser utifrån barnet/ungdomens och föräldrarnas behov. Utveckla samarbetet med andra huvudmän kring målgruppen - Samverka med Bup och Handikappcentrum för information och konsultation till teamet - Samordnade individuella vårdplaneringar i enskilda ärenden, SIP ska göras (myndighetsutövning). Samverka med skola/förskola i enskilda ärenden

4 3 3. Fler barn och ungdomar med sammansatt problematik ska växa upp i det egna hemmet. (Det innebär färre placeringar av barn och ungdomar utanför det egna hemmet i institutionsvård hvb, familjehem och bostad med särskild service). Utveckla metoder för arbetet med målgruppen - Införa adekvata kartläggnings- och bedömningsinstrument - Använda specifika arbetsmetoder för målgruppen - Införa adekvata uppföljningsinstrument, gäller både stödteamet och socialkontor barn- och ungdom. Delmål med projektet P1 Ett stödteam med kompetens om funktionsnedsättning och social problematik har under september 2013 bildats inom Öppenvård familj. Stödteamet består av fyra familjebehandlare uppdelat på 2,0 tjänster, den tid som de inte arbetar inom projektet arbetar de med traditionell familjebehandling inom öppenvård familj. Teamet ska regelbundet konsultera och ta stöd från landstingets kompetens inom området, särskilt barn- och ungdomspsykiatri och handikappcentrum. P1.1 Fram till har vi tagit emot uppdrag på 11 barn i 8 familjer. Se nedan för mer detaljerad bild av uppdragen. P.2 Barnet den unge i centrum samordnade insatser utifrån barnet/ungdomens och föräldrarnas behov. Efter att ha arbetat teoretiskt, utifrån forskning och teamets erfarenheter, har vi tagit fram ett sätt att jobba med fasindelad behandling, under våren 14 har vi börjat prova metoden praktiskt i familj. De faser vi har i behandlingen är kartläggning-, genomförande- och avslutningsfas. Genomförandefasen påbörjas i och med ett arbetsmöte, som vi kallar Gemensam verkstad. Mötet har fokus på gemensam problemlösning, att vi träffas från de olika miljöerna som barnet vistas i och tänker gemensamt ut lösningar på något problem. Deltagarna på mötet har mycket erfarenhet, kunskap och kännedom om diagnosen, strategier och känner väl till barnet/familjen. Det är en vinst att lära av varandra och att försöka ha samma förhållningssätt gentemot barnet i de olika miljöerna barnet mår bra av det. Barnet mår också bra av att vi alla vet hur det är på alla olika miljöer och vad vi bestämmer. Detta är inget beslutsfattande möte utan ett möte som syftar till att informera och aktivera de kompetenser som finns i barnets/familjens närhet. P2.1 och Initiativ till samarbete med våra samarbetspartners inom Habiliteringscentrum och BUP har tagits under våren och stödteamet har bjudits in till Habiliteringscentrum för att informera om projekt Gemensamt Stödteam. Till hösten planeras liknande träff på BUP. P2.2 SIP-möten planeras in i varje enskilt fall, kartläggningsfasen avslutas med ett SIPmöte. I genomförandefasen planeras SIP-möten in vid minst ett tillfälle. Utifrån kartläggningsfasen blir det också tydligt i vilken mån samverkan med förskola och skola behöver ske.

5 4 P2.3 Samverkan med förskola/skola sker i de fall det behövs. P2.4 Forum för samverkan (FFS) är en redan existerande mötesform där aktörer från Skola, Habiliteringscentrum, BUP, LSS-handläggare, Bou och öppenvården finns representerade. FFS möts var tredje vecka och information om gemensamt stödteam ges fortlöpande. P3. Arbetsmodell Teamet har under hösten arbetat fram en arbetsmodell/process vilken har börjat användas. Arbetsmodellen kommer att revideras efter behov. Man har tittat efter befintliga utvärderingsinstrument och tänker använda sig av flera olika instrument anpassat efter den individ som de möter. P3.1 Arbetet i familjerna kommer att utvärderas flera gånger under behandlingstiden för att mäta att familjerna når resultat. CGAS (Children s Global Assessment scale) kommer att användas i början och slut. C-GAS en skattning av en persons funktionsnivå den senaste månaden. Eyberger en registrering av barnets beteende Måluppfyllelse 0 10 Insatsmätning (vår del) P3.3 Kvalitetskriterier som verksamheten ska utgå ifrån: Teamet kommer att mötas en gång i veckan för att se hur långt de kommit i respektive uppdrag, informera varandra om tillvägagångssätt och vad man kommit fram till. På detta sätt säkrar vi ett metodberoende arbetssätt som inte är personberoende, dvs metoden ska vara den samma oavsett vilken behandlare familjerna möter. I dokumentationen kommer insatserna att noggrant beskrivas inledningsvis fram till dess att ett mönster kan skönjas i kartläggningen och en checklista tas eventuellt fram. Teamet har extern handledning 1 gång/månad

6 5 F 98 P 01 Redovisning 2014 tertial II Diagnos, barn Vårdnad Ev diagnos förälder Skola Syskon hemma utanför uppdrag Asperger Ma enskild vårdnad ADD - ADHD? Asperger, ADHD, ångest Autistiska drag - - Aspen - LSS P 98 ADHD, asperger Skilda föräldrar, gemensam vårdnad 1 F 99 AST Ma enskild vårdnad Aspergerklass Ja F 98 ADHD, AST Ma: ensamstående, Ma fibromyalgi, GAD, Mälarstrand 1 På gemensam vårdnad utmattningsdepr SU-grupp gång P 01 ADHD - - Hög frånvaro - P 99 P 01 Asperger, ADHD, depression Lindrig utv störn, ADHD, hörsel Ma enskild vårdnad Ma ensamstående Flera barn i familjen med diagnos. Ma fibromyalgi Utmattningsdepr Aspen 2+1 vuxet Totalt 5 barn hemma - - Särskola - Ja Ja P 03 ADHD, AST uns Ma enskild vårdnad Ma ensamstående Villaskolan SU-grupp - På gång? P 04 Adhd, lindrig utv störning. AST, trotssyndrom F 06 Autism Skilda föräldrar, gemensam vårdnad Ma enskild vårdnad Särskola - På gång Antal genomförda SIP-möten: 6 st 2 äldre syskon Under hösten 2014 erbjuder teamet konsultationstid för kollegor som arbetar i familjer med likande problematik för att sprida kunskaper och metoder kring funktionshindret och behandlingsarbetet.

7 6 Bedömning av resultat Vi har hittills nått 11 individer och börjat använda oss av arbetsmodellen, själva kartläggningsfasen är tidskrävande men är värdefull att genomföra för att kunna nå familjerna där de är. Psykoedukationen är en viktig del, att både barnet och föräldrarna förstår svårigheterna och diagnosen i den mån det är möjligt, vi har inte lyckats genomföra psykoedukation i samtliga uppdrag men tänker ta upp det igen vid lämpligt tillfälle. I några av uppdragen har vi kommit vidare till nästa fas, genomförandefasen. Projektkontraktet har förändrats sedan projektets start genom att föräldrar som själva haft samma diagnos som barnen i målgruppen har uteslutits. Att utforma en arbetsmodell för att arbeta med målgruppen krävde någon form av avgränsning, denna avgränsning gjorde att fokus i första hand kunde läggas på barnens behov och föräldraförmågan. Efter att projektet varit igång i 1 år har vi även kunnat se svårigheter att kunna nå målet att erbjuda insatsen gemensamt stödteam till minst 10 familjer kontinuerligt och minst 20 familjer under projekttiden, 2 år. Att erbjuda insatsen till 10 individer kontinuerligt kommer vi att kunna genomföra men tror inte att det är rimligt att nå minst 20 familjer under projekttiden. Det vi noterat hittills är att i flera av familjerna finns det flera barn med behov och varje enskilt barn behöver egen kartläggning och egna SIP-möten vilket i sin tur kräver mer tid från behandlarna. Självklart försöker vi samordna mötena i den mån det är möjligt för att minska antalet möten för vårdnadshavarna. (Vilken i övervägande fall är modern utifrån de familjer vi mött hittills). Vi har tagit emot alla uppdrag som varit riktade till gemensamt stödteam och det har hittills inte varit någon kö till insats Gemensamt stödteam. Kommentar /utmaning Flertalet, åtminstone inledningsvis, av uppdragen till gemensamt stödteam rörde ungdomar som var födda 98 och 99 och där föräldrarna haft svårigheter med sina barn under många år. Detta har lett till att föräldrarna känner sig uppgivna och ser små möjligheter till att kunna klara av sina barn. De har kämpat hårt under flera år och saknar i vissa fall den energi som krävs för att få skutan på rätt köl igen. Önskvärt vore att nå dessa familjer i så tidigt skede som möjligt för att sätta in de resurser som krävs för att de ska uppleva att de har en fungerande vardag och att de kunskaper om barnets diagnoser och de redskap som krävs för att hjälpa sitt barn på bästa sätt. Även fast vi inte arbetat med familjerna i projektet någon längre tid har vi ändå kunnat se vissa skillnader utifrån barnens ålder. I de familjer som har yngre barn med en relativt nyställd diagnos har vi märkt att föräldrarna har en annan förmåga till att ta emot familjebehandling. Detta i jämförelse med de familjer med tonårsbarn som i vissa fall haft kontakt med socialtjänsten/familjebehandling sedan många år. I tonårsfamiljerna har vi märkt en behandlingströtthet som gör att det är svårt att motivera föräldrarna till att mäkta med att ta emot stöd. Det gör att vi, när vi tänker framåt, anser att det är avgörande i vilket skede som det gemensamma stödteamet kommer in i barnens/familjernas liv för att ge föräldrarna redskap till att ha en fungerande vardag. Då ges även större möjligheter för oss att nå syftet med projektet, dvs att fler barn/ungdomar med sammansatt problematik och

8 deras föräldrar har en fungerande vardag tillsammans så att barnen/ungdomarna kan växa upp i det egna hemmet. 7