Barns behov av stöd och stimulans ur ett fritidshemsperspektiv 7,5hp.

Transkript

1 Barns behov av stöd och stimulans ur ett fritidshemsperspektiv 7,5hp. Kursansvarig institution för kursen Barns behov av stöd och stimulans ur ett fritidshemsperspektiv 7,5hp är Institutionen för Tillämpad Utbildningsvetenskap (TUV). Kursansvarig lärare: Katarina Kärnebro Undervisande lärare på kursen är: Katarina Kärnebro, Susanne Yttergren, Ingrid Stålnacke, Berith Östlund, Birgit Andersson, och Peter Vinnervik (samtliga TUV). Kursplanen hittar ni på Ange kurskoden 6PE113. Litteraturlista Bergquist Siv (2003) Att möta barn i behov av särskilt stöd. Liber. Stockholm. (230 s) valda delar. Blanck Cecilia, Sellin Kerstin (2002) Från objekt till subjekt? En kvalitativ undersökning av hur personer med funktionshinder och nedsatt autonomi skildras i SVTs nyhetssändningar C-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola vårterminen 2002 Författarna och Stiftelsen JAG 2003, Tryck: ABA, Stockholm. (75 s) Dahlin Erika, Lagerkrans Elisabeth (2013) Teknikstöd i skolan. Hjälpmedelsinstitutet (HI), (49 s) pdfteknikstod-i-skolan-slutrapport.pdf Damber Berg Linnea, Ålöw Kristine (2007) Det är lätt att man buntar ihop dem - En kvalitativ textanalys med genreperspektiv om representationer av personer med funktionshinder i svenska TVprogram våren (82 s) Göteborgs universitet, Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG). Medie- och kommunikationsvetenskap, Gupea.ub.gu.se Greene Ross W, Klenz Jönsson Silvia(2011) Vilse i skolan: hur vi kan hjälpa barn med beteendeproblem att hitta rätt. Studentlitteratur. Lund (ca 300 s) Nordiska handikappolitiska rådet. Grip, Lars. Offer eller hjälte. (14 s) Handikappförbunden. Mediabilden av personer med funktionshinder (37s) e n/mediabilden%20av%20personer%20med%20funktionshinder.pdf Johannessen Eva (1995) Barn med socioemotionella problem. Studentlitteratur. Lund (135 s) Johansson Åsa (2011) Barn i behov av särskilt stöd i fritidshem. (59 s) Examensarbete/specialpedagogexamen. Malmö högskola. 1

2 %F6d%20i%20fritidshem..pdf?sequence=2 Klerfeldt Anna o Haglund Björn (2011) Fritidspedagogik fritidshemmets teorier och praktik. Liber. Stockholm. Kap. Integreringsreservatet finns det kvar? (20 s) Rubinstein Reich Lena och Wesén Bodil (1986) Observera mera. Studentlitteratur. Lund (80 s) SIOS- Vi är alla unika och ändå mer lika än vi tror. (70s) Skolverkets allmänna råd och kommentarer (2014) Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. (70 s ) Skolverkets allmänna råd med kommentarer (2014) Fritidshem (78 s) 2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3301 Skolverket.(2011) LGR11. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Specialpedagogiska skolmyndigheten (2012) Kristina Szönyi och Tove Söderqvist Dunkers (Red.) Där man söker får man svar.specialpedagogiska skolmyndigheten ( 112 s) Artiklar tillkommer Referenslitteratur Bronfenbrenner, U. (1979). The Ecology of Human Development - experiments by nature and design. Cambridge: Harvard University Press. Broberg Anders, Almqvist Kjerstin, Tjus Tomas (2003) Klinisk barnpsykologi. Natur och kultur. Falköping (valda delar 43, 57, 66, 68, 43-44, 321, 323) Jerlang Espen m.fl. (2008) Utvecklingspsykologiska teorier. Liber Lindblom, Jonas, Stier Jonas (red) 2011 Det socialpsykologiska perspektivet. Studentlitteratur. Lund Sverige. Ungdomsstyrelsen (2008) Lindgren Simon, Lundström Ragnar(2008) Mediebilden av fritidsgårdar och andra mötesplatser för ungdomar. (51s) Direktlänk 2

3 Från kursplanen: Innehåll I kursen studeras teorier om barns och ungas utveckling ur olika perspektiv samt olika former av funktionsnedsättning. Observationsmetoder och sätt att dokumentera som grund för planering och åtgärder att främja barns utveckling bearbetas, däribland individuella utvecklingsplaner, åtgärdsprogram i det pedagogiska arbetet. Värdet av dokumentation och uppföljning med stöd av interaktiva medier i förhållande till barns utveckling understryks. Vidare studeras vilka samhälleliga förutsättningar som krävs för att stödja barns psykiska hälsa och välbefinnande. Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande kunna Kunskap och förståelse -med stöd av teorier kunna beskriva barns och ungas utveckling ur olika perspektiv - redogöra för hur fritidshemmets verksamhet kan ge stöd och stimulans åt barn med olika funktionsnedsättningar - redogöra för olika sätt att observera, dokumentera, utvärdera och följa upp stödinsatser utifrån fritidshemmets uppgift - beskriva och kritiskt reflektera över hur användandet av olika medier kan främja barns utveckling Färdighet och förmåga - använda olika medier som stöd och stimulans för barns lärande och utveckling Värderingsförmåga och förhållningssätt - diskutera begreppet barn i behov av särskilt stöd i relation till omgivningen och den miljö som barnet vistas i - problematisera och värdera hur individuella utvecklingsplaner, åtgärdsprogram kan användas som redskap i den pedagogiska praktiken Övrig information I kursen ingår två studiebesök som sker i halvklass (se Schema för datum och tid för besöken samt Lista med gruppindelning inför studiebesöken i Cambro): SPSM/Specialpedagogiska skolmyndigheten Nygatan 18-20, tre trappor. HSO/Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Umeå. Linnéan (korsningen Storgatan/ Häradshövdingegatan). 3

4 Formalia Skriftliga examinationsuppgifter utformas i Times New Roman, teckenstorlek 12. Radavstånd Vid hänvisning till litteratur/källor ska vedertaget referenssystem användas, parentes eller notsystem. Kom ihåg att alltid referera till den aktuella kurslitteraturen. Frånvaro vid examinerande tillfällen innebär restuppgift. Den studerande ansvarar själv över att via e-post kontakta den kursansvariga läraren för att få information om restuppgift. Dokumenten/inlämningsuppgifterna ska genomgående innehålla tydliga hänvisningar till kurslitteratur och annan vald litteratur. Sammanvägning inför slutbedömning av hela kursen. Betyget för hel kurs utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är betygsatta. Hel kurs betygsätts enligt betygsskalan Väl godkänd (VG), godkänd (G) och underkänd (U). För godkänd krävs godkänt resultat på samtliga uppgifter. För betyget VG krävs dessutom VG på de uppgifter som bedöms med skalan U/G/VG. För betyget Väl godkänt läggs, i bedömningen, särskild vikt vid den studerandes förmåga att problematisera kring olika teoretiska och metodiska aspekter samt kunna använda olika teoretiska begrepp vid analys av lärande och utveckling i fritidshem. Bedömning av uppgifter och aktivt deltagande sker kontinuerligt under kursens gång. Sammantaget ger dessa olika bedömningar en möjlighet att sätta ett individuellt slutbetyg. En sammanvägning kan ske dvs. en helhetsbedömning av kursens examinerande delar om den studerandes prestationer bedöms uppfylla VG på hel kurs trots att hon/han inte har VG på de skriftliga uppgifterna. Uppgift 1 Utvecklingsteorier I denna uppgift kommer ni att behöva söka litteratur, vetenskapliga artiklar m.m. på biblioteket för att ta reda på det som efterfrågas i uppgiften. I referenslistan finns användbar litteratur. Uppgiften går ut på att ni ska göra en fallanalys med utgångspunkt i en utvecklingsteori. Varje basgrupp kommer att bli tilldelad två teorier att dela upp mellan sig. Ni kommer att arbeta tre och tre eller två och två. Uppgiften görs i två steg: a) först ska varje grupp göra en fördjupning av sin tilldelade teori och sammanställa huvuddragen i teorin, b) därefter ska en fallanalys göras utifrån denna. A. Teorifördjupning: Ni kommer att få er tilldelad en utvecklingspsykologisk teori att fördjupa er i. Gör en sammanställning genom att presentera huvuddragen i er tilldelade teori med några viktiga begrepp. Försök belysa den syn på barns och ungas utveckling ur de olika perspektiv som kommer till uttryck (klart eller underförstått) i teorin. Sammanställningen, 1-2 sidor med gruppdeltagarnas namn i dokumentets huvud, ska läggas in i Cambro under Forum, uppgift 4

5 1, den 3/11 senast kl Innan redovisningen ska alla grupper förbereda sig genom att läsa varandras sammanställningar av de olika utvecklingsteorierna. B. Fallanalys: För att få en mer konkret upplevelse av hur utvecklingsteorierna kommer till uttryck i den pedagogiska praktiken får gruppen ett fall. Detta skall analyseras och förstås utifrån den teori som ni har fördjupat er i. Redovisningen av uppgift 1 sker i tvärgrupper och i form av ett rollspel vid examinationen. Detta utformas som ett samtal, t.ex. en lärarkonferens, där var och en företräder sin teori och ifrågasätter de andras teorier. Fokus i samtalet ska alltså vara olika sätt att planera för och hantera det fall ni alla arbetat med. I redovisningen ska följande punkter beröras. En kort presentation av utvecklingsteorin och teorins synsätt på barn och unga, på kunskap och på samhälle samt på genus. Beskriv teorins huvudtankar om var i utvecklingen som barnet/eleven(ert fall) som ni kommer att möta utifrån ert yrkesval befinner sig. Hur kan ni med hjälp av er teori förklara barnets/elevens beteende, kompetenser och ev. problem? Finns det någon könsaspekt i teorin? Utgå från den teori ni läst och beskriv hur ni som lärare inom ert kommande verksamhetsområde/fritidshem skulle vilja planera verksamheten utifrån detta barn/denna elev. Värdera teorin. Vilka tillgångar och brister finns det? Ert skriftliga underlag med de argument ni har i redovisningen skall läggas in i Cambro under fliken Uppgifter direkt efter redovisningen den 5/11. Uppgift 1 betygssätt med U eller G. Uppgift 2 Film, spel, internet, skönlitteratur, teater Kurslitteratur: Blanck Cecilia, Sellin Kerstin (2002) Från objekt till subjekt? En kvalitativ undersökning av hur personer med funktionshinder och nedsatt autonomi skildras i SVTs nyhetssändningar Damber Berg Linnea, Ålöw Kristine (2007) Det är lätt att man buntar ihop dem - En kvalitativ textanalys med genreperspektiv om representationer av personer med funktionshinder i svenska TV-program våren 2007 Nordiska handikappolitiska rådet. Grip, Lars. Offer eller hjälte. Handikappförbunden. Mediabilden av personer med funktionshinder (37s) Vi har en tradition av att vara solidariska med svaga och utsatta och vi har alla våra uppfattningar om barn som är annorlunda som grundar sig på våra erfarenheter genom direkt möte med dem eller genom det vi har fått oss förmedlat på annat sätt t.ex. genom olika media: film, spel, internet, teater, tidningar eller skönlitteratur. De kan ibland ge tankar på ett annorlunda sätt än facklitteraturen. De kan ge insikt, väcka engagemang och ge 5

6 närhet, men kan även stöta bort, stigmatisera, väcka avsky och framhäva olikheter på bekostnad av det som är gemensamt. Var man kan finna den sannaste bilden i diktning eller i forskning är svårt att svara på. Verkligheten är inte något absolut utan en konstruktion där våra egna erfarenheter och upplevelser spelar en stor roll. Så kan också media: film, spel, internet, teater, tidningar och skönlitteratur bidra till att vi skapar en konstruktion som påverkar vårt förhållningssätt och våra handlingar gentemot barn på fritidshem, i skolmiljö och i samhället. I uppgift 2, som är en individuell uppgift, ska du använda, läsa, eller titta på något av ovanstående medier som handlar om barn i svårigheter för att undersöka vilken bild som ges av barnen. Detta ska redovisas i en skriftlig uppgift. Textens struktur: Inled med en kort sammanfattning där du ger läsaren en inblick i handlingen. Beskriv och analysera därefter med hjälp av kurslitteraturen vilken bild som ges av barn i svårigheter. Problematisera och reflektera över hur du tror att mediet kan påverka förhållningssätt, attityder och handling på fritidshem, i skolmiljö och i samhället samt slutligen hur det har påverkat dig. Referera till kurslitteraturen för att stärka ditt resonemang. Att analysera kan vara att bena upp, utreda, skärskåda och kritiskt undersöka m.m Att problematisera kan vara att ifrågasätta, föra en diskussion om ett påstående, kritisera bakomliggande förutsättningar m.m. Att reflektera kan vara att ifrågasätta för-givet-taganden, betrakta, ompröva förhållanden m.m. På seminariet den 13/11 får du möjlighet att presentera innehållet i din uppgift och diskutera det med din basgrupp. Hela texten skall omfatta ca 2-3 A4 sidor och läggs in i Cambro under fliken Uppgifter direkt efter seminariet den 13/11. Uppgiften betygssätt med U, G eller VG. Uppgift 3 Teknik som stöd för lärande Litteratur: Greene Ross W, Klenz Jönsson Silvia(2011) Vilse i skolan: hur vi kan hjälpa barn med beteendeproblem att hitta rätt. Johansson Åsa (2011) Barn i behov av särskilt stöd i fritidshem. (59 s) I uppgift 3 får ni prova på att använda tidsenlig teknik för anpassningar och stöd i lärandet. Syftet med detta är att ni ska få möjlighet att se hur teknik kan användas som stöd i lärandet som alternativ uttrycksform via bild och ljud, t.ex. för att hjälpa barn att sätta ord på sitt handlande. I uppgiften ingår också att ni ska få reflektera över möjligheter, hinder och användningsområden med tekniken. Efter en föreläsning om teknik som stöd i lärandet delas ni in grupper om tre. Gruppen skall sedan: 6

7 Skapa ett pedagogiskt dilemma som kan uppstå i verksamheten mellan barn, t.ex. turtagande, samspel, utanförskap o.s.v. Göra ett kortfattat manus till en kort film, max 5-10 minuter. Eventuellt även en storyboard enligt ditt manus. Skapa er film som visar ert valda pedagogiska dilemma i bl.a. appen Puppet Pals. Visa er film för de andra grupperna och samtala om det pedagogiska dilemmat. Hur kan/bör man som pedagog arbeta med händelsen? På vilket sätt anser ni att den valda appen varit till stöd för lärandet och en alternativ uttrycksform? Kan det hjälpa barn att sätta ord på sitt handlande? Referera till kurslitteraturen. Uppgiften redovisas vid seminariet den 20 november och betygssätts med U eller G. Uppgift 4A Funktionsnedsättning (rapport och redovisning) Litteratur: Bergquist Siv(2003) Att möta barn i behov av särskilt stöd. Johansson Åsa (2011) Barn i behov av särskilt stöd i fritidshem. Klerfeldt Anna o Haglund Björn (2011) Fritidspedagogik fritidshemmets teorier och praktik. Kap. Integreringsreservatet finns det kvar? Rubinstein Reich Lena och Wesén Bodil (1986) Observera mera. Skolverkets allmänna råd och kommentarer 2014 Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Skolverkets allmänna råd med kommentarer Fritidshem 2014 SIOS- Vi är alla unika och ändå mer lika än vi tror. Specialpedagogiska skolmyndigheten, Där man söker får man svar. + övrig relevant kurslitteratur. Ni kan även söka fram material på biblioteket, samt intervjua forskare eller andra med kunskap om funktionsnedsättningar. Att utgå från enbart diagnoser räcker inte när du ska hjälpa ett barn/elev i behov av stöd och stimulans. Det är också nödvändigt att belysa barnets/elevens hela situation med hjälp av kartläggning/observation och åtgärdsprogram/handlingsplan. I denna uppgift skall ni få göra detta. Uppgiften ska mynna ut i en rapport med referenser till kurslitteratur och annan relevant litteratur samt göra en redovisning på ett kreativt vis. Ni ska arbeta i grupper om två eller tre. Gör en fiktiv fallbeskrivning av ett barn med någon funktionsnedsättning och som är i behov av stöd på fritidshemmet (exempellista, se sist i uppgiften). Gör i gruppen egna efterforskningar kring denna funktionsnedsättning/ta reda på och studera vad funktionsnedsättningen innebär genom att söka i kurslitteratur, samt även annan litteratur, artiklar och om möjligt intervjua forskare eller andra med kunskap om funktionsnedsättningar. Tänk er att ni observerat barnet vid minst två olika tillfällen och i olika miljöer, till exempel ute- och innemiljö, där dilemman med barnets/elevens svårigheter utgör fokus för observationen. 7

8 Studera: Organisationsnivå Hur miljön ser ut inomhus/utomhus utifrån barnet/elevens svårigheter? Beskriv med egna ord! Gruppnivå Hur klimatet ser ut i relationerna kring barn/elev barn/elev samt personal barn/elev? Individnivå Hur ser just nu -situationen ut? Beskrivit några händelser och konkreta uttryck runt barnet i två olika miljöer. Detta ska så småningom leda till ett förändringsarbete på fritidshemmet gällande metoder, arbetssätt, bemötande och förhållningssätt till förmån för barnet/eleven. Fastställ kortsiktiga och långsiktiga mål. Tänk på att de kortsiktiga målen ska vara lätta att utvärdera särskilt för barnet/eleven. Föreslå åtgärder utifrån er fallbeskrivning, gärna i punktform. Planera hur åtgärder som tagits fram ska genomföras och vem som ansvarar för detta. Uppföljning och utvärdering av planen är viktig! Långsiktiga mål Kortsiktiga mål Ge förslag på åtgärder på de olika nivåerna. - organisationsnivå/skolnivå - gruppnivå - individnivå Se möjligheter tänk bort hinder använd fantasin! Tidsplan Ansvariga för att åtgärderna verkställs Uppföljning och utvärdering Rapport och Redovisning Rapporten ska omfatta 4-5 sidor och utöver detta omfång ska även försättsblad och litteraturlista finnas med. Rapportens innehåll: Fiktiv fallbeskrivning 1A4, observationerna på de olika nivåerna 1-2A4 och planering av åtgärder och förändringsarbetet 1-2A4. För att uppgiften ska vara godkänd krävs att ni på ett vedertaget sätt hänvisar till litteratur. Lägg in slutgiltig version av er rapport i Uppgifter så snart ni kan efter redovisningen, men absolut senast den 5/12. Redovisning Torsdagen den 26/11 ska uppgiften redovisas. Själva presentationen av den funktionsnedsättning ni valt och det förändringsarbetet på fritidshemmet gällande metoder, arbetssätt, bemötande och förhållningssätt som ni kom fram till ska ske på ett kreativt vis till exempel i form av en skärmutställning, drama, videoinspelningar, fotoutställning, paneldebatt mm. Ni skall se till att alla i gruppen får vara delaktiga på något sätt. På så vis får vi en överspridning i klassen. 8

9 Opposition Varje grupp som redovisar kommer att få frågor och funderingar från någon/några av deltagarna. Vilka som skall vara beredda på att ställa frågor till respektive redovisning kommer att fördelas innan redovisningen. Då får ni möjlighet att ytterligare förtydliga era kunskaper och försvara era ståndpunkter vid eventuella kritiska synpunkter. Detta skall ses som ytterligare ett tillfälle till kunskapsinhämtning. Rapporten kommenteras skriftligt av ansvariga lärare och bedöms tillsammans med redovisningen med U eller G. Här följer en lista med några exempel på funktionsnedsättning som ni kan söka fördjupad kunskap om, varav varje par/grupp tilldelas ett. Grupperna måste arbeta med olika funktionsnedsättningar. Downs syndrom Hörselnedsättning Rörelsehindrad efter olycka, rullstolsburen Synskadad Cerebral pares Allergier Autism Muskelsjukdom/dystrofi Osteogenesis imperfekta OI Medfödd benskörhet Asperger AD/HD- Attention Deficit Hyperactivity Disorder problem med uppmärksamhet, impulskontroll och hyper/överaktivitet. ADD- Attention Deficit Disorder ADD är ADHD utan hyperaktivitet med tyngdpunkt på uppmärksamhetsproblem. Dyslexi/Dyskalkyli Diabetes Eget förslag Uppgift 4B Individuell reflektion med motivering Referera till kurslitteraturen och annan använd litteratur. Bygg vidare på uppgift 4A och skriv en individuell reflektion: Reflektera över och analysera de åtgärder som ni föreslagit. Vilka ser du som de största förtjänsterna med era föreslagna åtgärder? Ser du några risker med era föreslagna åtgärder? Har du någon idé på hur denna plan skulle kunna utvecklas ytterligare? Vilket pedagogiskt förhållningsätt ser du som det rätta? På vilket sätt skulle du vilja arbeta för att stödja barns utveckling och lärande? Vad har du lärt dig under detta arbete? 9

10 Problematisera och analysera det ni skrivit i rapporten (4A) genom att koppla dina egna reflektioner till det innehåll som behandlats i kursen via föreläsningar, seminarium/redovisningar, studiebesök och kurslitteratur. Uppgift 4B, 2-3 sidor, läggs in i Uppgifter senast den 27/11 (på söndag den 29/11 kl 23:59 går också bra om extra tid behövs). Uppgiften bedöms med betygen U, G eller VG. 10