inspektionen for vård och omsorg

Transkript

1 n\ inspektionen for vård och omsorg

2 VÄLKOMNA

3 Stockholm läns kommuner och landsting Stockholms stadsdelar Region Gotland

4 inspektronen forvård och omsorg nuvarande Erfarenhetsutbyte sätt Råd o förbättringsområden otillstånd LS~i -~~~~~~g~ ller tillsyn motsvarande LSSbostäder Konsekvenser identifieratmeä nyfiken Synpdunkter D. la l og up p ragk. uns k ap Trepartsdialog höra emens Framtidsplanering en! finns ~~~f S~rntsamavn socialtjänsten fakring erkmaannga T~l~ynsf~rfarandet SOCialstyrelsens ang ställe BegriplighetKontakt Kunsk58~rTillsyn~resultatsamtal l V O dokume~teras prioriteringsområden bygger utredningsprocessen or9amserat Aldrefrågor betalningsansvarslag ta ska överraskad Utmaningar Meningsfull vilja förbättringsåtgärder Presentati~>n läget Succe nytt kommun~.n k samtycke Inspiration Mvh HeJ jobbar Moten raven Klarhet diskussion arbetar IVO:s

5 NY BILD kommer Sedan den 1 juni 2013 har den nybildade myndigheten Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ansvaret för tillsyn av hälso- och sjukvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS samt viss tillståndsprövning. Samma lagstiftning som tidigare gäller. Generaldirektör Gunilla Hult Backlund

6 Korta fakta om IVO IVO lyder under Socialdepartementet Verksamheten finansieras genom anslag och den årliga budgeten är cirka 650 miljoner kronor IVO har omkring 600 medarbetare Verksamheten bedrivs vid sex regionala kontor runt om i landet och tre myndighetsövergripande avdelningar i Stockholm

7 IVO:s uppdrag Tillsyn av hälso- och sjukvård och hälso- och sjukvårdspersonal samt socialtjänst och LSS-verksamhet. Tillsynsuppdraget omfattar även fortsättningsvis handläggningen av anmälningar, till exempel lex Sarah, lex Maria och kommunernas skyldighet att rapportera ej verkställda beslut. IVO prövar också ansökningar om tillstånd för enskilda verksamheter enligt socialtjänstlagen och LSS, samt för viss hälso- och sjukvård. IVO ansvarar även för de register som behövs för att utöva verksamheten.

8 Verksamhetsidé Vi finns till för vård- och omsorgstagarna och vårt uppdrag är att genom tillsyn och tillståndsprövning bidra till en vård och omsorg som är säker, har god kvalitet och bedrivs i enlighet med lagar och andra föreskrifter.

9 En regionaliserad verksamhet Insynsråd Generaldirektören Internrevision Avdelningen för verksamhetsstöd och styrning Generaldirektörens stab Avdelningen för analys och utveckling Avdelning nord Avdelning mitt Avdelning öst Avdelning sydöst Avdelning sydväst Avdelning syd

10 Inspektionen för vård och omsorg IVO avdelning öst Avd. chef öst Sabina Wikgren Orstam Avd. stab Hälso- och sjukvårdsenhet 1 Lena Renman Tillsyn bedrivs över: - Som. spec.sjukvård - Prehospital sjukvård Centralt placerad vht: Samordning av 1. Blod- och vävnad 2. Medicinteknik 3. Apotek Hälso- och sjukvårdsenhet 2 Vakant t.f Lena Renman Tillsyn bedrivs över: - Psyk.spec.sjukvård -- Beroendevård - Primärvård - Kriminalvårdens sjukvård - Skolhälsovård Hälso- och sjukvårdsenhet 3 Eva Wastenson Tillsyn bedrivs över: - Tandvård - Hälso- och sjukvårdspersonal Centralt placerad vht: Samordning av 4. Journalförstöring Hälso- och sjukvårdsenhet 4 Susanne Gullack-Flyrén Lena Lennerbrant Tillsyn bedrivs över: - Enskildas klagomål mot hälso- och sjukvården - Hantering av ärendebalansen Centralt placerad vht Hälso- och sjukvårdsoch socialtjänstenhet 1 Birgit Rengren Borgersen Tillsyn bedrivs över: - Äldreomsorg - Kommunal hälso- och sjukvård, inkl hemsjukvård - Ej verkställda beslut och gynnade domar Hälso- och sjukvårdsoch socialtjänstenhet 2 Eva Hersler Tillsyn bedrivs över: - området funktionsnedsättningar Socialtjänstenhet Agneta Krantz Tillsyn bedrivs över: - Individ och familjeomsorg barn och familj, missbruk och ekonomiskt bistånd Tillståndsenhet Interim chef Peter Jansson Prövning av ansökan om: -Socialtjänsttillstånd - Hälso- och sjukvårdstillstånd Centralt placerad vht

11 IVO ska utvecklas inom följande områden: Analys Tillsynsåterföring Vägledning

12 Analys IVO ska regelbundet analysera och dra generella slutsatser av de brister och missförhållanden som myndigheten ser i verksamheterna inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Detta gör IVO genom att bland annat utveckla sina metoder och verktyg för att systematiskt kunna bearbeta och ta ut data inom olika områden.

13 Tillsynsåterföring IVO ska återföra brett vad myndigheten ser i tillsynen för ett systematiskt lärande och för att undvika att brister och missförhållanden upprepas. Detta kommer IVO att göra genom bland annat fler tematiska rapporter och genom konferenser som kan vara forum för lärande diskussioner.

14 Vägledning IVO ska inom ramen för sin tillsyn lämna råd och ge vägledning till verksamheterna i vård och omsorg. Detta kommer IVO att göra genom att bland annat sprida erfarenheter och goda exempel, lämna upplysningar om gällande rätt, ge råd med utgångspunkt från tidigare tillsynsinsatser och beslut och ge återkoppling på genomförda kompletteringar som tillsynen efterfrågat.

15 Externa förväntningar på IVO Utveckla återkopplingen så att vi även kan se vad vi klarade utan anmärkning. Var hårda men rättvisa! (Patrik Ulander, förbundssekreterare, Svenska vård) Utveckling byggs på kunnande, så lägg kraft på er återföring! (Åke Strandberg, socialchef vid Katrineholms kommun)

16 Ni måste utveckla bra arenor för erfarenhetsåterföring. Jobba med den professionalism som finns. (Catarina Andersson-Forsman, hälso- och sjukvårdsdirektör, Stockholms läns landsting) Det ska kännas meningsfullt att kontakta er. Utveckla kontakten med pensionärsorganisationern a så att vi kan dela erfarenheter! (Guy Lööv, PRO) Kom med morötter istället för pekpinnar och se över era rapporteringssystem! (Anne Carlsson, ordförande för Reumatikerförbundet)

17 Vad tycker du? Lämna gärna dina synpunkter under dagen via vår QR-kod här i lokalen.

18 Tack!

19 Vad kan vi lära av den nationella tillsynen av vård och omsorg om äldre? Margareta Florin Mæhlum, Ann Bergman och Annemor Norell

20 Jag tycker att personalen stressar och har bråttom ibland Vid ett visst klockslag beräknas man behöva toalettbesök Jag skulle helst vilja ha samma personal som kommer till mig Personalen är perfekt, men det är lite långsamt ibland

21 Min kontakman är ansvarsfull, de andra bryr sig inte lika mycket Man får anpassa sig efter rutinerna Jag besväras av att dela rum, men jag fick inget annat alternativ

22 Jag får bara prata om en sjukdom i taget när jag besöker läkaren på vårdcentralen De är rara och trevliga Gruvar mig för duschdagarna då jag aldrig vet vem som kommer att hjälpa mig

23 Jag tycker att personalen stressar och har bråttom ibland Vid ett visst klockslag beräknas man behöva toalettbesök Jag skulle helst vilja ha samma personal som kommer till mig Personalen är perfekt, men det är lite långsamt ibland

24 Jag får bara prata om en sjukdom i taget när jag besöker läkaren på vårdcentralen De är rara och trevliga Gruvar mig för duschdagarna då jag aldrig vet vem som kommer att hjälpa mig

25 Min kontakman är ansvarsfull, de andra bryr sig inte lika mycket Man får anpassa sig efter rutinerna Jag besväras av att dela rum, men jag fick inget annat alternativ

26 Nationell tillsyn av vård och omsorg om äldre med redovisning av resultatet för region öst Ann Bergman Annemor Norell Margareta Florin Mæhlum

27 Kort om uppdraget riskbaserad tillsyn Tre rapporter Över 400 oanmälda och föranmälda inspektioner Skilda fokusområden Intervjuer med personal och ledning i alla kommuner och landsting samt privata aktörer 1101 intervjuer med äldre (788) och närstående (313) 7 av 10 uppfyllde inte gällande bestämmelser Över 700 beslut Förändringar i regelverk Skillnader i landet IVO rekommenderat utvecklingsområden

28 2010 samverkan bemanning och kompetens handläggning och dokumentation omsorgens innehåll 2011 samverkan bemanning och kompetens dokumentation omsorgens innehåll patientsäkerhetsarbete 2012 samverkan och informationsöverföring vid in- och utskrivning insatser i hemtjänst, hemsjukvård och rehabilitering bemanning och kompetens dokumentation omsorgens innehåll 2013 Uppföljning av hur slumpmässigt valda verksamheter följde Socialstyrelsens krav

29 utvecklingsområde Handläggning och dokumentation brister i information och beslut risk för rättsförlust en av fyra äldre hade inte informerats om att ansöka utan begränsningar svårt att hämta information om den äldres situation och hur behoven tillgodosågs blandar samman dokumentation patientjournaler saknade uppföljning

30 utvecklingsområde Bemanning och kompetens bemanning stämmer inte överens med behov hög arbetsbelastning personalkontinuitet otillräcklig skapar otrygghet svårt rekrytera personal med rätt kompetens rehabilitering och aktiviteter i vardagen riskerar att bli eftersatta oavsett anställningsform fick vikarier introduktion äldre vill ha mer individuellt anpassade aktiviteter fysisk miljö trivsel, trygghet, integritet, patientsäkerhet

31 utvecklingsområde Systematiskt kvalitetsarbete hälften av omsorgspersonalen saknade tillräcklig kännedom om sin rapporteringsskyldighet enligt lex Sarah personal avstod från att meddela avvikelser rutiner finns men system saknas att ta tillvara avvikelser synpunkter och klagomål från de äldre - tas inte tillvara

32 utvecklingsområde Samverkan och informationsöverföring svårt att tillämpa bestämmelserna om vårdplanering det är ovanligt att mottagande verksamheter får uppgifter om läkemedel samma dag som den äldre skrivs ut från sjukhuset (74 %) fokus vid den samordnade vårdplaneringen förefaller hamna på betalningsansvar sjukgymnaster och arbetsterapeuter blir sällan kallade till vårdplanering det ställs stora krav på personalen att informera och samordna insatserna när det finns flera aktörer med olika ansvar och uppdrag

33 Bestämmelser om vårdplanering - förslag till åtgärder separera bestämmelser om betalningsansvar respektive individuell planering förbereda nästa länk i vårdkedjan genom att; kallelsen beskriver behov den äldre beräknas ha efter utskrivning fokusera ansvarsfördelningen ändra begrepp förtydliga att reglerna gäller alla, oavsett var den äldre bor ta bort hänvisningar till författningar som upphört att gälla beakta den snabba utvecklingen på området (nyttan) en gemensam föreskrift om individuell plan

34 Slutsatser och rekommendationer r Bättre samordna resurserna med ett helhetsperspektiv på den äldre, inte minst med avseende på rehabilitering Alla aktörer bidrar till fungerande vårdkedjor för in- och utskrivning från sjukhus Öka den äldres delaktighet och ta hänsyn till hans eller hennes rättigheter Ge mer individuellt utformad vård och omsorg utifrån den äldres behov av trygghet och meningsfullhet Skapa en fysik miljö som garanterar den äldres integritet och trivsel samt förhindrar smittspridning Bedriva ett aktivt systematiskt kvalitetsarbete som blir en naturlig del av personalens arbete Arbetet organiseras så att personalkontinuitet uppnås, och att det finns kompetens som tillgodoser den äldres behov av vård och omsorg Ge personalen förutsättningar att utföra sina arbetsuppgifter Bestämmelserna om vårdplanering behöver ses över

35 Äldreuppdraget avdelning öst Inspektioner har genomförts i alla kommuner och stadsdelar i Stockholms län samt region Gotland. 51 inspektioner och i 44 av dessa ställdes krav på åtgärder. Det innefattar flera vårdgivare och huvudmän i varje inspektion. 9 uppföljningar och i 2 av dessa ställdes krav på åtgärder. 180 intervjuer med äldre eller närstående.

36 Beslut med krav på åtgärder avdelning öst Kvalitet 24% Samverkan 19% Dokumentation 19% Delaktighet 18% Informationsöverföring 8% Övrigt 12%

37 Samverkan Delaktighet Övrigt Informationsöverföring Den äldre Dokumentation Kvalitet

38 Aktiviteter Samverkan och informationsöverföring Den äldre Introduktion Rutiner Dokumentation

39 Aktiviteter Samverkan och informationsöverföring Den äldre Förankring

40 VÅRD OCH OMSORG I SAMVERKAN Hur kan olika aktörer samverka för att på bästa sätt skapa kontinuitet i vården och omsorgen av den äldre?

41 Tillsynsresultat i siffror 33 procent av Socialstyrelsens beslut handlade om handläggning och dokumentation 90 procent rutiner för biståndshandläggning 25 procent av de äldre inte fått ansöka utan begränsningar 25 procent av de granskade kommunerna kunde inte garantera rättssäkerheten 25 procent saknas löpande dokumentation (SoL) 33 procent av korttidsboenden blandade dokumentation enl SoL och PDL 80 procent har blivit 90 procent genomförandeplaner men knapphändiga 25 procent genomförandeplaner står inte i överensstämmelse med beviljade insatser i hemtjänst 25 procent äldre inte fått lämna synpunkter på hur och när de önskade sin omsorg utförd 20 procent äldre tycker det är för många att förhålla sig till (hemtjänst) 25 procent saknar enklare individuellt anpassade aktiviteter 50 procent saknar meningsfull vardag (särskilda boenden) 50 procent osäkra på hur rapportera brister och missförhållanden 50 procent inte tar tillvara erfarenheter från avvikelsehanteringen 100 procent kommuner gemensamma avtal för vårdplanering med landsting 75 procent saknade läkemedelsordination vid utskrivning från sjukhus 50 procent saknade epikris vid utskrivning från sjukhus 50 procent saknade uppgifter om behov rehabilitering, behandling eller hjälpmedel 77 procent nöjda med dialogen med hemsjukvården 50 procent gjorde ingen riskanalys inför sommarsemestrarna 20 procent otillräcklig sjuksköterskebemanning 45 procent ersatte inte sjukgymnast eller arbetsterapeut under semesterperioder 100 procent vikarier får introduktion 75 procent följde Socialstyrelsens krav på åtgärder

42 ann.bergman annemor.norell

43 Vad är vårdgivarens respektive IVO:s ansvar avseende lex Maria? Marie Collberg

44 Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) (PSL) 3 kap. Vårdgivarens skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete 3 Vårdgivaren ska utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. 4 Vårdgivaren ska ge patienterna och deras närstående möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet. 5 Vårdgivaren ska till IVO anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada.

45 Definitionen av vårdskada enligt 1 kap. 5 PSL Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Med allvarlig vårdskada avses vårdskada som 1. är bestående och inte ringa, eller 2. har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit.

46 Anmälan Intern utredning Händelseförloppet Omedelbart vidtagna korrigerande åtgärder Identifierade orsaker till händelsen Riskbedömning Tidigare händelser av liknande art Riskförebyggande åtgärder Fullständigt ifylld anmälningsblankett

47 IVO:s uppdrag avseende handläggningen av lex Maria- anmälningar. IVO ska säkerställa att händelser som har anmälts till myndigheten har utretts i nödvändig omfattning samt att vårdgivaren har vidtagit de åtgärder som krävs för att uppnå hög patientsäkerhet. IVO ska sprida information till vårdgivare om inträffade händelser som har anmälts till myndigheten samt i övrigt vidta de åtgärder som anmälan motiverar för att uppnå hög patientsäkerhet.

48 Lex Maria - bedömning Har vårdgivaren utrett händelsen i nödvändig omfattning? Har vårdgivaren vidtagit de åtgärder som krävs för hög patientsäkerhet? Finns behov att vidta ytterligare åtgärder från IVO:s sida?

49 IVO:s bedömning ska tydliggöra om vårdgivarens fullgjort eller inte fullgjort sina skyldigheter enligt gällande bestämmelser om det finns sådana brister som kräver ytterligare åtgärder från IVO:s sida

50 Är det någon skillnad? Huvudman rapportera missförhållanden/risk informera rapporteringsskyldiga utreda och dokumentera avhjälpa eller undanröja missförhållandet informera berörd nämnd anmäla allvarlig/påtaglig risk missförhållanden till IVO Vårdgivare rapportera vårdskada/risk utreda och dokumentera vidta åtgärder för att hindra/begränsa liknade händelser anmäla allvarlig/ kunnat medföra allvarlig vårdskada till IVO IVOs beslut ska tydliggöra om huvudmannen/ vårdgivaren har fullgjort eller inte fullgjort sina skyldigheter enligt gällande bestämmelser och om det finns sådana brister som kräver ytterligare åtgärder från IVOs sida

51 Systematisk kvalitetsarbete

52 Lex Maria Händelse som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada utreds av vårdgivare Händelse som lett till allvarlig vårdskada anmäls till IVO Kontroll av att vårdgivaren fullgjort sin skyldighet att utreda händelsen och vidta åtgärder Händelsen har utretts i nödvändig omfattning Åtgärder för hög patientsäkerhet har vidtagits Sprida information till vårdgivare om risker I övrigt vidta de åtgärder som anmälan motiverar för att uppnå hög patientsäkerhet Mottagande av information i en anmälan enligt lex Maria (3 kap 3,5 PSL) IVO:s huvudsakliga uppdrag med anledning av anmälan enligt lex Maria (7 kap 9 PSL)

53 En lex Maria anmälan och ett klagomål rörande samma händelse Avvikelse? lex maria anmälan? Klagomål

54 Vilka vinster ser ni med att låta patienter och närstående delta i patientsäkerhetsarbetet?

55 Tack!

56 Vad vet vi om barn och ungas vård och omsorg på boende efter fyra år av tillsyn? Gunilla Westerdahl, Ulla Barr och Ulrika Norwald

57 Bestämmelser om regelbunden tillsyn av verksamheter som tar emot barn I socialtjänstförordningen om tillsyn av HVB för barn och unga I förordningen om stöd och service till vissa funktionshindrade om tillsyn i bostäder med särskild service för barn och ungdomar (9 8 LSS) Inspektioner minst två gånger per år Åtminstone en ska vara oanmäld Samtala med de barn och ungdomar som vill

58 Nästan 2000 inspektioner per år Både offentliga och enskilda verksamheter Ca 780 HVB 25 SiS-institutioner Ca 200 boenden för barn enligt 9 8 LSS

59 Följsamheten är god Verksamheterna rättar sig efter tillsynsmyndighetens beslut Tillsyn ett bidrag till kvalitetsutvecklingen Det finns en större medvetenhet om vad som krävs för ett LSS-boende eller ett HVB Det finns en positiv förväntan på inspektionerna

60 Antal verksamheter Antal 1 nov Antal verksamheter totalt Antal HVB (exkl 25 SiS) Antal LSS Andel HVB för ensamkommande 26 % 42 % 45 % 48 %

61 Antal verksamheter avdelning Öst Antal 1 november Totalt HVB Varav HVB ensamk. SiS LSS

62 Fler enskilda verksamheter i region Öst I riket ca hälften enskilda både HVB och 9 8 LSS Avdelning Öst: LSS 93 % enskilda verksamheter HVB 83 % enskilda verksamheter

63 Nationell tillsyn med bestämt tema Anmälda inspektioner enligt en nationell tillsynsplan med bestämt tema (granskningsområde) Oanmäld tillsyn planeras i regionerna Beslut till respektive verksamhet/huvudman för ev. åtgärder/förbättringar Aggregerat resultat för att få en nationell bild

64 Vad har vi sett vid inspektionerna på HVB? Barnen trivs men tveksamt om de får hjälp Hälften av personalen saknar relevant utbildning Kunskapen om metoder är otillräcklig Barnen är delaktiga i sin vård - men inte alltid de ensamkommande barnen Kvaliteten i HVB för ensamkommande har blivit bättre Tvång och begränsningsåtgärder mer sällan

65 Vad har vi sett i barnboenden enligt LSS? De flesta lever upp till kraven Bemanningen är tillräcklig, men kompetensen kan vara låg Vårdnadshavare är nöjda Barn är inte alltid delaktiga Dokumentationsbrister är vanliga Föreståndare i kommunala verksamheter har inte alltid den utbildning som krävs

66 Placerade barn har rätt att komma till tals, få information och kunna påverka Cirka 3500 barnsamtal 2012 Samtalen kompletteras med en enkät Rättighetsfoldrar till barnen och ungdomarna Ungdomar tar kontakt via barntelefonen

67 Samtal med barn och ungdomar Barnsamtalen har dubbla syften; - barn har rätt att komma till tals med tillsynsmyndigheten - barnen blir informanter och bidrar i tillsynen Barn och ungdomar behöver få syftet förklarat för sig: vilken uppgift har IVO, vad händer med det som sägs Samtal inte intervju Helst enskilda samtal Barn med stora funktionshinder kommer inte till tals

68 Frågor Barnenkäten Ringa in ditt svar. 1. Hur trygg känner du dig här tillsammans med övriga barn/ungdomar? Mycket otrygg Ganska otrygg Varken trygg Ganska trygg Mycket trygg eller otrygg 2.Hur trygg känner du dig här med personalen? Mycket otrygg Ganska otrygg Varken trygg Ganska trygg Mycket trygg eller otrygg 3. Tycker du att du får vara delaktig här, det vill säga vara med och påverka och bestämma? Nej, Sällan Ibland Oftast Ja, aldrig alltid

69 Vad säger barnen? Är trygga och trivs Personalen lyssnar och finns till hands Har inflytande över vården Är nöjda med skola och fritidsaktiviteter Känner inte till planeringen av vården Saknar förtroende för personalen. Personalen tar sig inte tid att prata Får inte hjälp och får inte lära nytt Känner sig otrygga med de andra ungdomarna Får inte gehör för sina synpunkter

70 Jag ska starta ett likadant HVB i Spanien för där finns det inte sådana här ställen pojke 18 år (HVB) Det var bättre förr när vi inte var så många här pojke 16 år (HVB) Om jag fick bestämma så skulle det vara mindre vuxenprat pojke 15 år (LSS) Trivs toppen. I stort är personalen bra och gör sitt bästa men en del personal bryr sig inte riktigt om på rätt sätt. flicka 18 år (LSS) Personalen är här för att de tycker om oss, inte för att det är ett jobb flicka 17 år (HVB)

71 Främst enskilda verksamheter (9 8 LSS) i Stockholms län Ändringar görs i verksamheterna utan att ändringsansökan av tillståndet görs till IVO, främst avseende föreståndare Viktigt att nämnderna regelbundet följer upp att barn och ungdomar får sina individuella behov tillgodsedda i en verksamhet av god kvalitet

72 Nämnderna brister i sin planering (LSS) I ca. 17 % av verksamheterna (9 8 LSS) har avdelning öst under 2013 uppmärksammat överåriga personer Den som har avslutat sin gymnasieutbildning bör inte bo i en bostad med särskild service för barn eller ungdomar Den nämnd som har beslutat om insatsen (9 8 LSS) ska i god tid tillsammans med ungdomen planera för tiden efter insatsen vilket behöver förbättras

73 Nämndens uppföljningsansvar av placerade barn Barn och ungdomar önskar mer kontakt med sin socialsekreterare From 1 januari 2013 ska det finnas en särskilt utsedd socialsekreterare som ansvarar för kontakten med barnet eller den unge Socialsekreterarna underskattar sin betydelse

74 Lokaler i HVB I Stockholms län är det vanligare än i övriga landet att ungdomar på HVB för ensamkommande får dela rum I samtal med ungdomarna framkommer ofta att de vill ha eget rum bl.a. för att; man känner viss oro, kan vara rädd för den man delar rum med, störs av snarkningar, man vill vara för sig själv Risk för övergrepp

75 Vad är viktiga områden att granska i kommande tillsyner av boenden för barn och unga?

76 Tack!

77 Vad framkom i tillsynen av akutsjukvården sommaren 2013? Eva Wastenson

78 Verksamhetstillsyn akutsjukvården juni 2013

79 Syfte att granska om vårdgivarna planerat för att säkerställa patientsäkerheten inför sommaren

80 Berörda sjukhus Capio S:t Görans sjukhus AB Danderyds Sjukhus AB Karolinska Universitetssjukhuset Södersjukhuset AB Södertälje Sjukhus AB Vårdbolaget TioHundra AB, Norrtälje sjukhus

81 Frågorna vi ställde om riskanalyser genomförts inför sommaren vilka riskområden som identifierats vilka åtgärder som vidtagits utifrån riskområdena hur uppföljning skulle ske hur säkerställdes antalet disponibla vårdplatser inom förlossningsvården?

82 Identifierade riskområden och åtgärder BEMANNING Brist på sjuksköterskor

83 Identifierade riskområden och åtgärder KOMPETENS Brist på erfarna sjuksköterskor

84 Identifierade riskområden och åtgärder NEDDRAGNING AV ANTALET VÅRDPLATSER Överbeläggningar och utlokaliseringar PATIENTFLÖDET AKUTKLINIK TILL GERIATRIKEN

85 Uppföljning Daglig avstämning på kliniknivå Daglig rapport till SKL av antalet överbeläggningar och utlokaliserade patienter Avstämning varje vecka på sjukhus- och landstingsnivå Intern och central uppföljning efter sommaren

86 IVO:s BEDÖMNING Vårdgivarna hade planerat åtgärder utifrån det som framkommit av riskbedömningarna, men läget var skört på tre av de sex sjukhusen.

87 Bemanning Kompetens Vårdplatser Hur gick sommaren ur patientsäkerhetssynpunkt? Har patientsäkerheten kunnat säkerställas i förlossningsvården? Eventuella övriga erfarenheter?

88 Vårdgivarnas bedömning av patientsäkerheten 4 av 6 vårdgivare inom akutsjukvården bedömde att patientsäkerheten kunde bibehållas. 2 av 6 vårdgivare har inte lämnat någon bedömning av patientsäkerheten. 4 av 4 vårdgivare bedömde att vidtagna åtgärder säkerställt patientsäkerheten inom förlossningsvården.

89 BEMANNING - KOMPETENS Bemanningen har enligt vårdgivarna fungerat relativt väl relaterat till de under sommaren minskade antalet öppna vårdplatserna. Lojala medarbetare försköt semestrar och tog extra pass. 200 arbetspass på akutmottagningen bemannades genom att sjuksköterskor anställda på sjukhusets andra enheter tog extrapass på akutmottagningen. Ett sjukhus har 190 semesterveckor innestående, som ska tas ut under året.

90 VÅRDPLATSER Två sjukhus anger att de fick öppna extra vårdplatser. Ett sjukhus hade beredskap att öppna sommarstängda platser. Beläggningsprocenten hade ett genomsnitt mellan 83-95%. Ett sjukhus angav ett snitt på 944 disponibla vårdplatser med variation mellan vårdplatser. Beläggningsprocent är inte angivet. Två sjukhus hade tagit emot patienter från andra sjukhus i avlastande syfte

91 SAMVERKAN Två sjukhus anger att samverkan med kommunal vård har bidragit till ett bra vårdplatsläge. Två sjukhus anger att de avlastat andra sjukhus genom att ta emot deras patienter.

92 FÖRLOSSNINGSVÅRDEN Innan sommaren hade 300 extra förlossningsplatser upphandlats på ett sjukhus. Bemanning och kompetens kunde säkerställas med nyanställningar. Trots detta uppger: två sjukhus hög produktion med hög arbetsbelastning all time high, på förlossningsavdelningen vid det fjärde sjukhuset steg förlossningstalet med 60 förlossningar jämfört med sommaren 2012.

93 FÖRLOSSNINGSVÅRDEN BEMANNING - KOMPETENS Ett sjukhus anger att den extra ersättningen per förlossning från beställaren (HSF) har använts för att ersätta barnmorskorna vid extra arbetspass. Förskjutna semestrar, extra arbetspass samt dagliga byten av arbetspass, när så krävdes. Barnmorskor med chefs- och specialuppdrag arbetade kliniskt under sommaren. Barnmorskor och undersköterskor omplacerades utifrån kompetens inom hela obstetrik och gynekologisektionen. Timanställda barnmorskor användes.

94 FÖRLOSSNINGSVÅRDEN Tre sjukhus uppger att vid uppföljning av vårdkvaliteten är kvalitetsdata mycket bra i vissa fall bättre än tidigare. Ett av fyra sjukhus beskriver att en oförändrad andel av förlossningspatienterna hänvisades till annan klinik jämfört med årets övriga månader. 4 av 4 vårdgivare bedömde att vidtagna åtgärder säkerställt patientsäkerheten inom förlossningsvården

95 ATT FUNDERA ÖVER När upphör vården att vara patientsäker? Hur slimmad kan verksamheten vara? Fanns resurser för att klara en extraordinär händelse under sommaren?

96 Tack!