Trygghetsplan,Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Tallåsgården och Trollgårdens förskolor.

Transkript

1 Trygghetsplan,Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Tallåsgården och Trollgårdens förskolor. I den fostrande roll som förskolepedagoger har, ingår att vi aktivt motarbetar och bemöter diskriminering och kränkande behandling Trygghetsplanen/Likabehandlinsplanen ska vara ett stöd och rättesnöre i värdegrundsfrågor och i svåra situationer. Den ska förebygga, beskriva och klargöra hur vi ska agera. Lika självklart som det är att ha en fysiskt trygg miljö, lika självklart trygg måste barnens psykiska miljö vara. Den psykiska miljön skapar vi tillsammans och den grundar sig på den värdegrund vi anser vara viktig i samvaro med andra. Vår gemensamma värdegrund: Vi vill uppmuntra varandras olikheter och respektera varandra sådana vi är. Var och en ska få känna trygghet i en samvaro där våld och kränkande beteenden aldrig accepteras. I Lpfö-98 står följande: Alla som arbetar i förskolan ska: Visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet. Stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra. Verka för att varje barns uppfattning och åsikter respekteras. Målet med trygghetsarbetet: Att den dagliga verksamheten känns trygg och att inget barn utsätts för kränkande behandling. Följande är trygghetsskapande Väl kända rutiner och fasta återkommande aktiviteter. Särskilt viktigt för de yngsta barnen. Goda relationer till vuxna och barn. Barnen ska mötas av tydliga vuxna. Pedagoger som hjälper barnen med gränser och möter dem med konsekvens och respekt. Tydliga mål och väl fungerande arbetslag, där värdegrunden hålls levande. Barnen ska våga göra sina röster hörda. känna sig sedda och förstådda, få känna sig duktiga och dugliga, uppskattade och omtyckta. Barnen ska ges möjlighet till delaktighet och inflytande allt efter sin förmåga. God kontakt och kommunikation med föräldrarna. Säker miljö. Trygghetsskapande insatser Inskolningen är den första djupare kontakten mellan hemmet och förskolan. Mycket av förtroendet grundläggs då. Tydlighet i vårt arbete med barnen och föräldrarnas uttalade förväntningar på pedagogerna, underlättar inskolningen. Varje barn ska ha

2 en individuell utvecklingsplan som upprättas tillsammans med föräldrarna. Planen följs upp och revideras. Utvecklingssamtal erbjuds föräldrarna två ggr/år. Ansvaret för den dagliga kommunikationen ligger hos pedagogerna. All personal skall försöka lära känna alla barn. Barnen är allas barn. De får på så sätt flera vuxna att vända sej till. Barnen blir sedda av många. Värdegrunden skall genomsyra arbetet. Barnen skall ha inflytande över sin dag så mycket det är möjligt och efter sin förmåga. De bestämmer över aktiviteterna under de fria lekstunderna. Föräldrarna ska bemötas trevligt och respektfullt. Vi måste alltid vara öppen för deras åsikter om sitt barn. Förskolan ska alltid vara öppen och inbjuda föräldrar att vilja delta. Vi ska ha tydliga planeringar, aktiviteter på bestämda dagar. Varje arbetslag/pedagog ska ha målen klara för sig. Barnens dagliga miljö ska vara säker. Grindar, klämskydd och säkrade lekplatser. Miljön ska i möjligaste mån ha sådan beskaffenhet att olyckor/skador inte kan ske. Följande är kränkande behandling Mobbing innebär att en eller flera personer systematiskt trakasserar en annan person. På förskolan talar vi sällan om mobbing. Den dagliga nära kontakten med barnen minskar möjligheten att mobba. V talar i stället om kränkande beteende. Yngre förskolebarn klarar ännu inte av att tala sig ur konflikter och tar oftare till olika fysiska markeringar t.ex. Bits, slåss, rivs, knuffas, sparkas. Vi vill inte kalla detta för våld utan istället se det som beteenden som vi inte accepterar. Vi måste med stor konsekvens visa barnen hur vi löser konflikter med hjälp av talet. Kränkande behandling att bli utskrattad att utsättas för nervärderande kommentarer att bli utesluten att utsättas för diskriminering att utsättas för rasism att utsättas för sexuella trakasserier Upplevelsen av kränkning är alltid subjektiv. Den som kränks har alltid tolkningsföreträde. Då våld förekommer måste vi alltid ingripa. Vid bitning, trösta barnet som blivit bitet och markera för det bitande barnet att det inte var rätt. Håll bitaren under uppsikt och försök vara nära det i de flesta situationer. Lämna aldrig bitaren helt utan uppsikt och försök att vara nära barnet i de flesta situationer. Observera i vilka situationer bitningen förekommer. Försök att förebygga liknande situationer. Informera föräldrarna om att barnet blivit bitet. Inte alltid nödvändigt att tala om vem som bitit.

3 I olika vardagliga situationer tillsammans med pedagogen och gruppen lär sej barnen umgängesformer och regler. Ju tryggare barngruppen är desto färre tendenser till våld. Arbete i mindre grupper ger pedagogerna större möjligheter att se alla barn och att vägleda dem i umgänget med varandra. Regelbundna observationer gör det möjligt att upptäcka barn som behöver stöd i sin sociala utveckling. Pedagogernas deltagande i lek är för de leksvaga och socialt omogna barnen ett måste. Betydelsen av att vara sedd, att få känna delaktighet/inflytande och att göra sig förstådd stärker barnens inlevelse och empati. 6 Främjande arbete På förskolan arbetar vi kontinuerligt tillsammans med barnen om värdegrundsfrågor, hur människor förhåller sig till varandra. Vi har också ett antal regelbundna planerade samtal med barnen inför utvecklingssamtal med föräldrar, minst en gång per termin Förskolans miljö ska vara positiv, öppen och tillåtande. I arbetet med barnen måste vi alltid vara goda förebilder. Vi ska lära barnen att ta ansvar för sina handlingar och visa respekt för sina medmänniskor. Vi ska motverka alla former av kränkande behandling. Vi måste alltid vara observanta på vad som händer i barngruppen. Vuxna måste garantera barnens säkerhet. Det innebär att vi måste agera i förebyggande syfte och ingripa direkt om något händer. I dramaleken kan vi låta barnen uppleva olika situationer. I temaarbete kan vi fördjupa barnens kunskap och förståelse. I leken kan vi gå in och påverka attityder och bearbeta händelser. För att vi ska lyckas måste barnen känna sig delaktiga. Varje pedagog har ett ansvar att vidta någon form av åtgärd när man ser att kränkning förekommit. Går det inte att reda ut situationen omedelbart eller om kränkningen fortsätter lyfts detta till barnteamet. Och föräldrarna informeras. Angående info till föräldrarna Föräldrarna kan inte informeras varje gång barn inte drar jämt eller råkar i luven på varandra. Pedagogen måste urskilja när information ges. Då kränkningar har förekommit måste vi alltid fråga oss Orsak? Vilka är inblandade? Har vi brustit i vårt ledarskap? Vilken åtgärd? Klarar vi inte problemet på egen hand går vi vidare till kommunens elevstöd. Barnens säkerhet och trygghet är beroende av pedagogernas handlingar och förhållningssätt. Barnets säkerhet och trygghet är beroende av pedagogernas handlingar och förhållningssätt.

4 För att förebygga olyckor och för att så snabbt som möjligt vidta åtgärder då något inträffar, finns följande handlingsplaner, Rutiner vid utflykt Rutiner vid barns försvinnande Handlingsplan vid brand Handlingsplan vid olyckor Det viktigaste är att förebygga olyckor. Förskolans uppdrag är tydligt. vi ska lära barnen praktiskt utövande av demokrati, ansvar för sina handlingar och visa respekt för sina medmänniskor Vi har många pedagogiska metoder för att klara detta. Det viktigaste är att vi är goda förebilder. Förskolechefs roll Varje arbetslag ska ges möjlighet att sätta mål, och få tid för uppföljning och utvärdering. I medarbetarsamtal, enskilt och i grupp, följer förskolechefen det pedagogiska arbetet, och genom täta samtal med ledningsgruppen. Iden dagliga kontakten med medarbetarna ges möjlighet till samtal kring det pedagogiska arbetet. Då vi ser att vuxna kränker barn måste vi alltid påpeka detta och kräva att det inte upprepas. Förskolechef ska alltid informeras. Förankring Alla som arbetar ska vara införstådda med trygghetsplanen. Planen aktualiseras vid varje terminsstart. Föräldrarna ska vara informerade om trygghetsplanens syfte, mål, innehåll och användning. Informationen ges vid inskolning. Dokumentation Kränkningar ska alltid dokumenteras enligt följande: Händelsen beskrivs Vad orsakar kränkningen Vilka är inblandade Åtgärd Uppföljning: datum ansvar deltagare Elevvårdsteam Elevvårdsteamet - sammankallas då pedagogen/arbetslaget är i behov av stöd.

5 Elevvårdsteamet har möten en gång i månaden och sammankallas då följande händer. Barnolycksfall, barns försvinnande, barns död, förälders död, personals död. Föräldrarna Föräldrarnas medverkan kring det egna barnet är en av de viktigaste förutsättningarna för barnets utveckling och välmående. Då barnet inte mår bra, blivit utsatt för kränkning/våld, gjort sig illa, eller något annat skall föräldrarna informeras. Uppföljning/Utvärdering Utvärdering görs varje år i samband med kvalitetsredovisningen. Revidering skrivs in som kommande års förbättringar. Presenteras på höstens föräldramöte. Likabehandlingsplan Syfte: Likabehandlingsplanen ska motverka diskriminering och trakasserier p.g.a. kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Den ska klart och tydligt vägleda oss vuxna i vårt förhållningssätt och hur vi ska stödja barnet. planen ska hållas aktuell i den dagliga verksamheten följas upp och innehållet ses över varje år Tydligt ange ansvar vid anmälan från förälder eller när barn/förälder uppger att barnet blivit diskriminerat/trakasserat/kränkt. Barnet får inte missgynnas genom särbehandling på grund av kön etnisk tillhörighet sexuell läggning ålder funktionshinder eller utsättas för annan kränkande behandling 7 Förebyggande arbete Verksamheten i förskolan ska bedrivas så att alla ska kunna delta. Inget av ovanstående ska utgöra hinder för att få vara med. Det är pedagogens ansvar att tillämpa metoder som möjliggör allas deltagande. Funktionshinder ska inte utesluta barnet annat än om det innebär fara eller risk för skada. All planerad verksamhet ska inbegripa även barn med olika funktionshinder. Du kan inte vara med accepteras inte! Alla barn kan delta om de får stöd och får göra det på sitt vis. I den dagliga verksamheten är det av stor vikt att barnet känner sig delaktigt i det som händer. Att höra till betyder i vissa lägen att vara lika. Att inte vara lika kan frammana uteslutningstendenser bland barnen. Barnet kan medvetet väljas bort

6 p.g.a. olikheter. Betydelsen av vuxnas närvaro och förmåga att se det som sker är av yttersta vikt. Lyhörda pedagoger är grunden för att ett barn ska känna sig hörd, sedd och trygg. Det är viktigt att komma ihåg att barnen befinner sig i ett utforskande och i ett lärande som de självklart inte kan ställas till svars för. Det ligger på den vuxnes ansvar att tolka barnet. Det är viktigt att vi alla är uppmärksamma på vad som händer i barngrupperna och i samhället omkring barnen. EX: I Valbo har under vissa perioder haft problem med rasistiska grupperingar bland ungdomar och unga vuxna. Förskolan har en viktig uppgift att bemöta sådana yttringar. Detta ska göras i den dagliga verksamheten och i planerade aktiviteter. Ansvaret för detta ligger hos förskollärarna och genomförs av arbetslaget tillsammans. Dessa insatser utvärderas i den årliga kvalitetsredovisningen. I vårt möte med barnet måste vi i alla situationer främja barnets känsla av värdighet och värde. Vi ska alltid möta barnet just så som vi vill att det ska möta sina medmänniskor. Den vuxne ska alltid vara ett stöd för barnet. Mål: Vi vill att varje barn ska kunna uttrycka ett ja eller nej, vilket ger barnet en känsla av inflytande. Vi vill att varje barn ska mötas med respekt för den egna åsikten såväl som för det egna ställningstagandet och för den man är. Vi vill att alla som umgås med barnet kommunicerar MED barnet och inte över barnets huvud. Befogade tillsägelser Förskolans personal måste ibland tillrättavisa ett barn för att skapa en god miljö för hela barngruppen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om barnet i fråga kan uppleva det som kränkande. Värdegrundsfrågor prioriteras på gemensamma personalkonferanser. Tryggt arbetsklimat och tillåtande attityder. Värdegrundsarbetet är inget privat uppdrag. Alla måste delta och alla måste ta sitt ansvar. 8 Rutiner för att upptäcka.. För att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling så genomför vi, året om, observationer av barn och barngrupper. Vi måste alltid inta barnperspektivet, vilket betyder att vi måste fråga oss orsaken till att barn inte kan följa de gränser vi satt. Det betyder i sin tur att vi måste anpassa åtgärderna efter varje barns behov och förutsättningar. Barn lär sig gränser i samspel med vuxna och kamrater.

7 Umgängesregler/ordningsregler Barnens sociala färdigheter utvecklas olika. Barn lär sig i olika takt. De behöver samspelet och relationen med vuxna och kamrater för att förstå och träna på hur man umgås. Hur ska vi få det att fungera? Det gäller att hålla diskussionen levande i den dagliga verksamheten. Vi måste alltid våga se på oss/varandra och fråga: hur gör jag/vi? hur förhåller jag mig till barnet när det inte kan följa rådande gränser? Vilken relation har jag till barnet? händer det att jag/vi utesluter barnet i vissa aktiviteter på grund av dess beteende? hur använder jag/vi röstläget? hur använder jag/vi orden? Vilka tillsägelser är befogade? Förstår barnet konsekvenserna av sitt handlande? Arbetslaget ska ha en uttalad öppenhet i dessa frågor. 9 Åtgärdande arbete Vad händer när föräldrar anmäler att barnet av olika orsaker har missgynnats, att det utsatts för trakasserier eller annan kränkande behandling? förskolechef har samtal med personalen ifråga. samtal med arbetslaget samtal med förälder samtal med förälder och ansvarig person dokumentation uppföljning Hur ser våra rutiner ut vid anmälan till socialtjänsten, polis, arbetsmiljöverket etc.? Personal inom förskolan har anmälningsplikt om de misstänker att ett barn far illa. De kontaktar förskolechefen som är den som har det yttersta ansvaret att agera vid ev. anmälan Denna Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling implementeras: I personalgruppen vid personalmöten. För föräldrar vid föräldramöten. Planen finns tillgänglig för alla på varje avdelning samt på förskolans hemsida. Uppföljning och utvärdering av planen redovisas i den årliga kvalitetsredovisningen. Gävle

8