Klass: Namn: Välkommen till Tekniken för ÅK 8 på Lyrfågelskolan HT Del 1 av 4. Arbetsbok till läroboken Teknik direkt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Klass: Namn: Välkommen till Tekniken för ÅK 8 på Lyrfågelskolan HT 2013. Del 1 av 4. Arbetsbok till läroboken Teknik direkt"

Transkript

1 Klass: Namn: Välkommen till Tekniken för ÅK 8 på Lyrfågelskolan HT 2013 Del 1 av 4 Arbetsbok till läroboken Teknik direkt Läroboken finns att lyssna på följande länk 1 Teknik Lyrfågelskolan 1

2 Teknik Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och uppfylla mänskliga behov. I vår tid ställs allt högre krav på tekniskt kunnande i vardagsoch arbetslivet och många av dagens samhällsfrågor och politiska beslut rymmer inslag av teknik. För att förstå teknikens roll för individen, samhället och miljön behöver den teknik som omger oss göras synlig och begriplig. Syfte Undervisningen i ämnet teknik ska syfta till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet så att de kan orientera sig och agera i en teknikintensiv värld. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för teknik och förmåga att ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man kan lösa olika problem och uppfylla behov med hjälp av teknik. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla egna tekniska idéer och lösningar. Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla förståelse för att teknisk verksamhet har betydelse för, och påverkar, människan, samhället och miljön. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att utveckla tilltro till sin förmåga att bedöma tekniska lösningar och relatera dessa till frågor som rör estetik, etik, könsroller, ekonomi och hållbar utveckling. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om teknikens historiska utveckling för att de på så sätt bättre ska förstå dagens komplicerade tekniska företeelser och sammanhang och hur tekniken påverkat och påverkar samhällsutvecklingen. Undervisningen ska även bidra till elevernas förståelse för hur teknik utvecklas i samspel med andra vetenskaper och konstarter. Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar, använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer, värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid. Lokal Pedagogisk Planering

3 Konkretisering Centrala innehållet konkretiseras i ÅK 8 genom kursens innehåll: Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar, använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer, värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid. Arbetsformer Du kommer att lära dig om elektronik och dess utveckling. Du kommer att lära dig vad ett tekniskt system och delsystem är för något. Du kommer att lära dig om datorns uppbyggande och dess utveckling. Du kommer att lära dig om olika material egenskaper. Du kommer att lära dig om byggande förr och nu. Du kommer att lära dig ämnesspecifika begrepp. Du kommer att göra en teknisk konstruktion med hjälp av egen skiss, ritning eller liknande stöd och beskriva hur konstruktionen är uppbyggd och fungerar. Du kommer att lära dig att dokumentera ditt projekt med skisser, modeller, och redovisa på olika sätt. Ett mål som gäller alla arbetsområden är att du skall utveckla ditt intresse för teknik och din förmåga att kunna hantera tekniska frågor, samt din förmåga att omsätta din kunskap i egna ställningstaganden och praktisk handling. Kunskaper Bedömning för arbetsområdet I arbetsområdet bedöms på vilket sätt Du kan beskriva elektronikens utveckling. Du kan beskriva ett tekniskt system och ett delsystem. Du kan redovisa kortfattat om datorns utveckling. Du kan redogöra för olika material och dess egenskaper. Du kan beskriva konstruktioners förr och nu. Du kan använda ämnesspecifika begrepp. Du kan genomföra en teknisk konstruktion enligt instruktioner och redogöra för funktioner. Du har genomfört projektet och lämnat in uppgifter. Du kan göra en muntlig och skriftlig redovisning som dokumenteras i form av en rapport. Projektarbete sammanbinder dessa delar Teknik åk 8

4 Lektion 1,2 Rymden s Att kunna flyga har varit en dröm och det var förutsättningen för att vi skulle kunna drömma om att åka ut i rymden. Jetmotorn är en av de motorer som idag driver många flygplan. Namnet kommer från engelskan Jet och betyder stråle. Det är när bränslet brinner inne i motorn och sedan de varma gaserna pressas ut som det bildas en jetstråle av avgaser och även eld. Bilden visar de olika delarna i motorn. När du har läst det här avsnittet skall du: Känna till hur en jetmotor fungerar Känna till hur en raket kan ta sig ut i rymden. Kunna vilka drivkrafter som ligger bakom rymdfartens utveckling. Kunna följande ord och begrepp: V2- raket, satellit, rymdfärga, rymdraket, Apollo, 20 juli ISS Jag vill att ni skall kunna beskriva hur motorn fungerar. Luft pressas in genom luftintaget, kompressorn nr3 ökar lufttrycket, bränslet sprutas in i högt tryck och antänds nr8, avgaserna sätter fart på turbinen nr.7 så att kompressorn nr.3 pressar in mera luft och skjuter ut avgaser och pressar planet framåt. 1. Intaget 2. Lågtryckskammaren 3. Högtryckskammaren 4. Kompressorn 5. Utblåset 6. Varma delen 7. Turbines låg och högtryckskammare 8. Bränsleinsprutningen 9. Kalla delen 10. Luftintaget Rymden s.165 Kalla kriget s juli 1969 Neil Armstrong s.166 Satelliter s.167 Besvara frågorna s.167 och några till svaren finns på s skicka dem till mig på Drive

5 1. Beskriv hur en jetmotor fungerar? 2. Vad krävs för att en farkost skall ta sig ut i rymden? 3. Vad är en missil? 4. Vilken var den största drivkraften bakom raketernas utveckling under talet? 5. Vem var först på månen? 6. Kan du berätta något som du vet om första månresan? 7. Varför föredrar man rymdfärjor framför rymdraketer?

6 8. Till vad använder man satelliter? 9. Vilken är skillnaden på en sond och en satellit? 10. Har du använt en satellit idag, och till vad? Gör en tidslinjal med för dig viktiga rymdhändelser se exemplet på s.168 Gör en raket av en PET-flaska Raketer drivs fram med hjälp av gaser som pressas ut genom munstycken. På liknande sätt fungerar en ballong som man först blåser upp och sedan bara släpper. Den far förstås runt i rummet, och är omöjlig att styra. Bättre blir resultatet om du bygger en enkel raket med hjälp av en stor PET-flaska. Med lite tur och skicklighet kan du nå höjder på över 30 meter. Detta behöver du: PET-flaska Borr Cykelventil Häftmassa Blomsterpinnar till stöd Tejp

7 Så här gör du: Så fungerar det: När trycket i flaskan har nått runt tio bar orkar tätningen runt slangen inte längre hålla emot. Korken och vattnet trycks då ut genom korkens hål, tillsammans med luften. Enligt principen om kraft och motkraft skjuts den lätta PET-flaskan upp mot himlen samtidigt som vattnet och luften pressas nedåt. Riktiga raketer drivs av heta gaser, som uppstår vid förbränning av bränslet. Tips Du kan bygga en stabilare farkost, som når högre höjder, genom att förse flaskan med fenor. Klipp till sådana av papp eller plast och fäst längs flaskans hals med tejp eller varmlim. Utforma gärna fenorna så att de samtidigt utgör ett stöd till flaskan.

8 Teknik åk 8 Lektion 3 Vi skickar meddelande Hur man började ta kontakt s Ljud 2. Eld och rök 3. Skriften När du har läst det här avsnittet skall du: Har reflekterat över hur man tog kontakt med varandra förr Känna till Johann Gutenberg och hans uppfinning Veta var och när de första skriftspråken kom Kunna följande ord och begrepp: hieroglyfer, papyrus, pergament, tryckkonst Historik 3000 år f.kr. Sumerer och egyptier började med ett skriftspråk. I Mesopotamien (Irak) började sumererna med kilformade märken på lertavlor som bildade en text. Nästan samtidigt kom hieroglyfer i Egypten som var mer lik bilder år f.kr. i fenicierna (Libanon) med ett alfabet där tecknen var stod för en konsonant. Grekerna la till vokaler. Romarna lånade det grekiska alfabetet och gjorde om bokstäverna till de tecknen som vi har idag. Material Lertavlor Papyrus Pergament (djurhudar) Cellulosa (papper) Besvara frågorna på s.7 1. Hur kunde människor skicka meddelande till varandra innan det fanns skriftspråket? När uppfanns det första skriftspråket? Vad skrev man på? Hur förändrades samhället när man lärde sig att trycka böcker?....

9 Teknik åk 8 Lektion 4 Vi skickar meddelande Att skicka information s Introduktion a. Historik (Radio, radar, TV, transistorn, miniräknare, Dator, Internet) När du har läst det här avsnittet skall du: veta hur du med olika tekniker kan komma i kontakt med andra känna till vanliga föremål som har med kommunikation att göra kunna följande ord och begrepp: fonograf, telegraf, morse Telegrafen s b. Drivkrafter (Kommunikation, globalisering, krig och försvar) c. För och nackdelar (Människa, samhälle och natur) Vem var Samuel Morse?.... Vad gjorde han?.. Vilka signalsystem fanns före uppfinnandet av elektronisk telegraf?. Gör uppgift 1 s. 22 Radiovågor s Henririch Hertz gjorde första sändning av det vi kallar radiovågor 1895 Guglielmo Marconi gjorde den första trådlösa sändning av morse signaler 1896 Paul von Nipkow gör första sändningen av bilder genom en kabel. Detta blir sedan första sättet att sända TV Första radiokanalen i USA Första sändningar av radio i Sverige, (radiotjänst) Sveriges radio Vladimir Zworykin uppfann den elektroniska TVen Började Sverige med regelbundna TV sändningar LCD skärmar Liquid Cristal Display Plasmaskärmar. Hur fungerar TVen? LCD, Plasma och framtiden Platt bildskärm

10 Gör frågorna på s Beskriv hur dessa saker fungerar a. telegrafen... b. telefonen. c. radion d. teven.. 2. Vilka var de som uppfann dessa saker? 3. Vem kom på att man kan spela in ljud?

11 Teknik åk 8 Lektion 5 Dagens kommunikationsteknik Idag Förhör på Vi skicka meddelande Dagens kommunikationsteknik s Datorn som hjälpmedel s Elektroniska system, delsystem med komponenter för kommunikation. När du har läst det här avsnittet skall du: känna till datorns historia veta vilka tekniker man använder för att ta kontakt idag kunna reflektera kring fördelar och nackdelar med modern kommunikationsteknik kunna följande ord och begrepp: digital, transistor, virtuell, kommunikationssatelit (Radio, TV, telefoni och Internet) Vi tittar inne i en dator och identifierar komponenter. 1. Radiorör 2. Transistor 3. Digitalt Ett komplement till kursboken. Vad är elektronik och var finns den? 3 Inom området elektricitet eller el-lära finns ett delområde som kallas elektronik. (Detta tas inte upp i läroboken utan bara de delar som är uppbyggda kring elektronik som vi återkommer till.) Historik Kunskapen om elektricitet började slå igenom i samhället i slutet av 1800-talet. Vi fick t ex glödlampor, elektriska motorer och kraftverk. Elektroniken kom först i slutet av 1940-talet. Den utvecklades ganska långsamt under 50-talet, snabbare under 60-talet för att nästan explodera under 70-, 80- och 90-talet. Idag 2010-talet är det en ny explosion på gång och det är orsakat av kunskapen om nya material och vidare nanoteknik. Det är ett brett teknikområde som konstruerar och utnyttjar objekt mindre än ca 100 nm (nanometer). Elektronik industrins storlek är idag större än bil-, olje- och stålindustrin.4 All elektronik består av delar som har olika funktioner och tillsammans kan de styra större system. Små strömmar och små komponenter Vid användning av elektriska produkter är det alltid strömmar som flyter. Det betyder att elektroder är i rörelse i komponenterna. Det visar sig i att ex. en lampa lyser, en motor snurrar, Tv eller dator är igång. Vissa komponenter är mycket små och drar mycket lite ström. Det är detta som är delområdet elektronik. De små komponenterna och de låga strömstyrkorna gör att det går att få plats med mycket på en liten yta. Det går att bygga komplicerade produkter, som t ex ett bankomatkort, på några kvadratmillimeter Elektronikindustrin

12 Automatik I en brödrost kan t ex elektroniken avgöra när brödet är lagom rostat, och slå av den starka strömmen till själva rostningen. I en matberedare eller borrmaskin kan elektroniken styra hastigheten. I en bilmotor kan elektroniken t ex styra tändning och bränsleinsprutning. Trafikljus, rulltrappor, hissdörrar, telefonkort, att navigera fartyg och flygplan och mycket annat sköts mer eller mindre automatiskt med hjälp av elektronik. 5 Vad är datorer? Datorer är maskiner som utför uppgifter och beräkningar med hjälp av givna instruktioner eller program. De första elektroniska datorerna byggdes redan på 1940-talet och var enorma maskiner som var tvungna att hanteras av ett helt arbetslag. Jämfört med dessa maskiner är dagens datorer fantastiska. De är inte bara många tusen gånger snabbare, de får dessutom plats på skrivbordet, i knät eller t.o.m. i fickan. Datorer arbetar genom att låta maskin- och programvara interagera. Maskinvara syftar på de delar av en dator som du kan se och röra vid, t.ex. datorns hölje och allt som döljer sig under höljet. Den viktigaste delen av maskinvaran är ett litet fyrkantigt chips i datorn som kallas processorn (CPU:n) eller mikroprocessorn. Det är datorns "hjärna", d.v.s. den del som översätter instruktioner och utför beräkningar. Extern maskinvara, t.ex. bildskärmar, tangentbord, möss, skrivare och andra enheter, kallas ofta maskinvaruenheter eller enheter(hårdvara). Programvara avser de instruktioner eller program som talar om för maskinvaran vad den ska göra. Ett ordbehandlingsprogram som du använder för att skriva ett brev är en typ av programvara. Operativsystemet (OS) är en programvara som hanterar datorn och anslutna enheter. Två välkända operativsystem är Windows och Macintosh operativsystem. 6 Orsakerna till datorernas framväxt Orsakerna var flera men det handlade om att kunna göra stora matematiska beräkningar. Värden var i krig Tyskland kom att använda IBM första hålkorts dator för att organisera massutrotningen av människor och numren på fångarna var uppbyggda utifrån hålkorten. Idag har orsaken till bättre datorer framväxt många fler anledningar, både för forskning inom industrin, militär, sjukvård, nöjesindustrin. Även i det vardagliga genom att vi vill ha kontakt med varandra så utvecklas nya system

13 Vi plockar isär en dator och identifierar olika delar. 7 Skriv en beskrivning av delen a. Mjukvara Program, spel.. b. Hårdvara Datorns hårda delar.. bildskärm.. moderkort.. processor.. arbetsminne.. instickskort a. Grafikkort b. ljudkort.. nätdel.. dvd/cd.. hårddisk.. tangentbord mus

14

15 Ett exempel på en bärbar dator MacBook 8 och delarna finns i alla men på lite olika platser. 1. Hårddisk Gbps 2.5 "SATA 2. Optisk enhet - 8X DL ATA 3. RAM - 2 stycken PC (667MHz) 4. Logic Board - Intel Core 2 Duo processor och NVIDIA GeForce 8600M GT GPU är på undersidan 5. Airport Module - trådlösa N kort 6. Bluetooth Module 7. Fläkt en av två 8. ALS (Ambient Light Sensor) En av två, är andra i det övre vänstra nära DC-in 9. Temperature Sensor 10. Speaker Assembly 4 högtalare (2 vänster, 2 höger) med en liten sub precis ovanför flygplatsen Hårddisk vi tittar inuti och ser hur den fungerar. Hårddisken uppfanns på 1950-talet av IBM. Hårddisken var mycket utrymmeskrävande och hade en kapacitet på 5 till 20 MB megabigt. Den första hårddisken var ungefär lika stor som en frys och vägde 250 kilo. 9 Idag är HDD av mindre storlek och har mycket stor kapacitet 500GB-1000GB. Datalagringsmängd 10 Den mängd data som t ex en hårddisk rymmer kallas lagringskapacitet eller lagringsförmåga. Datamängden som lagras anges i byte (B), ofta med kilo (kb), mega (MB), giga (GB) eller tera (TB) före. Enhet Förkortning Decimala talsystemet Binära talsystemet Kilo k Mega M Giga G Tera T Hur mycket rymmer 1 GB? 1 Gb rymmer 1024 Mb detta är Kb. Hur mycket är då detta? Jo, tar vi och skriver en textfylld sida i t ex Word och sparar dokumentet då ser vi att dess storlek blir knappt 30 kb. Detta innebär att du kan spara sidor text eller 8 st pärmar med text. En mening på A4 sida får 1 st textfylld A4 sida får 100 textfyllda sidor får storleken: storleken: storleken: 20 kb 30 kb 3000 kb / 0,003 MB / 0, Gb

16 USB-minnen 11 När USB-minnen lanserades förbättrades portabiliteten avsevärt. Tidigare fanns endast disketter och CD-skivor. USB-minnet har inneburit en revolution när det gäller enkelheten i att kunna lagra och ta med sig data. I och med att USB-minnen inte har den mekaniska fördröjningen som hårddiskar lider av kan de i flera sammanhang kan upplevas snabbare, även om de har lägre faktisk läs/skriv-hastighet. Vid köp av ett nytt USB-minne bör man fundera över vad det ska användas till. Om det bara är till för att lagra några Word-dokument på resan behöver det varken vara stort eller snabbt. USB-minnen som ska användas för att spela upp film på en mediaspelare behöver däremot vara stora, och om det dessutom är högupplöst film så ställs det krav på hastigheten. Hur mycket rymmer ett minneskort till kameran? Frågan kring hur mycket ett minneskort rymmer är ganska svår att besvara. Det beror nämligen helt och hållet på vilken typ av kamera som används samt vilka inställningar och egenskaper den har. Följande översikt visar hur många bilder som får plats på ett minneskort när de är tagna med en vanlig kompaktkamera som komprimerar bilderna. Kamera 2 GB 4 GB 16 GB 3,2 MPix ,0 MPix ,0 MPix ,0 MPix Tabellen visar det ungefärliga antalet bilder ett minneskort rymmer beroende på bildernas upplösning (angivet i MegaPixel, MPix). Högupplöst film Hur mycket som går att lagra på ett minneskort skiljer mellan olika kameror då de spelar in i olika kvalitet. Sifforna som anges är därför bara ungefärliga värden. Vad kommer efter HDD? SSD (Solid State Drive) är en modern utmanare till den traditionella hårddisken. Den bygger på teknik som är lik den som används i USB-minnen och är därför helt fri från rörliga delar. Fördelar med SSD Stötkänsligheten minimeras. Det är stor risk att en vanlig hårddisk går sönder om datorn faller i golvet. SSD-disken har varken skrivhuvuden som kan orsaka skada eller magnetiska skivor som kan ta skada. Strömförbrukningen minskar eftersom det inte finns några rörliga delar att hålla igång. Av samma skäl minskar även värmeutvecklingen och då minskar slitaget på HDD. SSD-diskar är helt tysta för det är inga rörliga delar SSD-diskar ger högre prestanda. Idag är SSD-diskarna helt överlägsna hårddiskarna när det kommer till att starta upp program eller hela operativsystemet. Vanliga hårddiskar har en accesstid på ungefär åtta millisekunder medan fördröjningen är nästintill obefintlig på SSDdiskar. 11

17 Insidan av en hårddisk bredvid en SSD-disk. Bildkälla: Intels pressarkiv. Idag tillverkas SSD-diskarna för att vara så lika vanliga hårddiskar som möjligt. Detta för att användarna på ett enkelt sätt ska kunna uppgradera sina datorer. Nackdelen är att tillverkarna får bygga in sina SSD-moduler i stora plastlådor, bara för att de ska få samma format som en vanlig hårddisk. Det råder stor kvalitetsskillnad mellan olika SSD-modeller. SSD-tekniken har varit under snabb utveckling de senaste åren, och modeller som bygger på äldre teknik presterar betydligt sämre än de som har den senaste tekniken. Läs därför recensioner om aktuell modell före köp. 1. Vad vill du ha av din framtida dator? Vad betyder det när strömmar flyter? Beskriv vad automatik är? Ge exempel på var automatik används? Vad är en dator? Vilka orsaker kunde ha påverkat utvecklingen av datorn? När kom de datorer som kallades persondatorer? Vad skall du tänka på när du köper ett minnes kort eller USB minne?.... mer om datorn och historik Rekommenderad faktahämtning

18 Teknik åk 8 Lektion 6 Vi skickar meddelande Dagens kommunikationsteknik s Idag Datorn som hjälpmedel s Satelliter Till en början, på femtiotalet, märktes elektronikens utveckling mest genom att vi fick små och bärbara radioapparater, transistorradio eller som det bara kallades transistor. Inom de militära och rymdtekniska områdena gjordes stora framsteg med elektronikens hjälp skickade Sovjetunionen upp den första satelliten, amerikanerna tog upp kampen och hade som mål, att före 60-talets utgång skulle man skicka en människa till månen, landsätta honom där, och sedan föra honom tillbaka till jorden. Det målet nådde USA Mobiltelefoner 3G 4G GPS

19 Gör frågorna på s Hur har datorn utvecklats 2. Hur har datorn förändrat samhället? 3. Hur fungerar en mobiltelefon? 4. Hur fungerar en kommunikationssatellit? 5. Varför är det inte alltid bra med snabb information? Tre olika typer av Vippor: (astabil-, bistabil-, och monostabil vippa) Praktiskt arbete Lödövning spikar Teknik åk 8 Lektion 7 Prov rymden, vi skickar meddelande

20 Klass: Namn: Välkommen till Tekniken för ÅK 8 på Lyrfågelskolan HT 2013 Del 2 av 4 Arbetsbok till läroboken Teknik direkt Läroboken finns att lyssna på följande länk

21 Teknik åk 8 Lektion 8 Elektronik I dagens samhälle möter vi elektronik överallt. Vi har läst om hur man kommunicerade över tid. För att få en grund om detta skall vi nu arbeta med elektronikkomponenter. Teori om elektronikkomponenter 1. Genomgång om el lära 2. Genomgång om el komponenter 3. Genomgång av kopplingsschema och kretskort. 4. Praktiskt arbete Löda vippan Elektronik / Ellära När du har läst det här avsnittet skall du: känna till olika elektronikkomponenter kunna bygga en teknikisk konstruktion efter beskrivning som utnyttjar el-komponenter. kunna följande ord och begrepp: resistor, potentiometer, termistor, fotoresistor, diod, lysdiod, kondsator, kopplingsschema, kretskort, 1. Teori ellära Spänning, Ström, Resistans, Ohms lag. Ström (förkortas I när man skriver formler) mäts i Ampére (A). Elektrisk ström är elektroner i rörelse. Likström elektronerna rör sig i en riktning Växelström elektronerna rör sig omväxlande i båda riktningarna. I det svenska elnätet växlar strömmen riktning 50 gånger per sekund (50 Hertz) Spänning (förkortas U när man skriver formler) mäts i Volt (V). Elektrisk spänning är själva drivkraften för strömmen. Dvs. spänningsskillnaden mellan de elektriska polerna. Resistans (förkortas R i formler) mäts i Ohm (Ω) Olika metaller har olika mycket motstånd för elektronerna, en tjockare ledning har mindre motstånd än en tunnare, en glödlampa utgör ett motstånd för strömmen osv. Ohms lag. Spänningen är lika med strömmen gånger resistansen. Känner man till två värden kan man räkna ut den tredje. (U = I R, I = U / R, R = U / I) Effekt (förkortas P i formler) mäts i Watt (W) Effekten beskriver hur kraftfull t.ex. en glödlampa eller ett element är. Effekten i en elektrisk krets är lika med spänningen gånger strömmen. ( P = U I ) (Ibland kan det vara bra att räkna ut strömmen I = P / U ) Elförbrukning. Effekt per tidsenhet. I Sverige använder vi enheten kilowattimme (kwh)

22 Användning Användningen av elektronik är främst inom två områden: Kommunikation och styrning. - Med kommunikation menas t ex datorer, radio, TV och telefon. - Med styrning menas att någon händelse sätter igång och styr en annan händelse. Om ett fönster krossas, går ett larm. När ett tåg kommer, går bommarna ner. När det blir för varmt, går en fläkt igång. Om bromsarna på bilen går sönder, tänds en varningslampa. Moderna elektroniska apparater är i jämförelse med äldre elektriska och mekaniska Driftsäkrare, eftersom det är färre rörliga delar Energisnålare, eftersom de drar mycket mindre ström Mindre, eftersom elektronikkomponenterna tar mycket mindre plats Mer hållbara, eftersom komponenterna inte är så ömtåliga Billigare, eftersom komponenterna är lätta att tillverka i stora serier Resistor / Motstånd Ett motstånd minskar strömmen. Enheten för motstånd är ohm, som förkortas ohm ohm = 1 kohm (kiloohm) kohm = 1 Mohm (megaohm). Genom färgringarna kan man se hur stort motståndet är. Man kan också mäta hur stort motståndet är. Ett annat ord för motstånd är resistor. Motstånd används nästan i varje elektronikkoppling. Syftet är att anpassa spänning och ström till olika komponenter. Färgkod. 14 Olika typer av resistorer (Potentiometer, termistor och fotoresistor) Potentiometer Reglerbart motstånd Här går det att ändra motståndet genom att vrida på en ratt. De två yttersta benen motsvarar de yttre benen på schemasymbolen och det tredje benet är pilen på symbolen. Reglerbara motstånd kallas ofta potentiometer. 14

23 Termistor Hos en termistor ändras motståndet när temperaturen ändras. Det finns de som ökar motståndet vid ökad temperatur, och det finns de som minskar motståndet vid ökad temperatur. De kan t ex användas som termostat eller temperaturmätare. Fotoresistor Hos en fotoresistor ändras motståndet när ljuset ändras. Det finns de som ökar motståndet vid ökad ljustyrka, och det finns de som minskar motståndet vid ökad ljusstyrka. Teknik åk 8 Lektion 9 Elektronik / Ellära 5. Repeterar o fortsätter med genomgång om el-komponenter 6. Praktiskt arbete Löda stjärna, lysdiod och kondensator Diod En diod släpper igenom ström åt bara ena hållet. Triangeln i symbolen är en pil som anger den riktning som strömmen släpps igenom. Det kallas diodens framriktning. Motsatta hållet är diodens backriktning. Strecket på dioden anger oftast minussidan. Som vi ritat här, kan strömmen gå från vänster till höger, men inte tvärt om. Lysdiod En lysdiod fungerar som en vanlig diod, men dessutom lyser den. Oftast är det långa benet plus. Lysdioder används som markeringar på radio- och TV-apparater, mobiltelefoner, kameror, skyltar och mycket annat. Trafiksignaler är nu till stor del lysdioder. En framtida användning tror man blir bakljus på bilar. Lysdioder är mycket mer energisnåla än lampor. Lysdioder finns i flera färger. Röda, gröna och gula är vanliga. De betecknas ofta LED = Light Emmittant Diode. Kondensator Kondensatorer kan laddas upp, men med mycket mindre laddning än t ex ett batteri. En kondensators laddningsförmåga (kapacitans) mäts i Farad, F. Det är en stor kapacitans, som därför delas i tusendelar och heter förstås millifarad. Även denna delas i tusendelar och heter då mikrofarad, µf. Kondensatorer som är större än ca 1 µf är oftast elektrolytkondensator. Det innebär bl a att den måste vändas åt rätt håll. En kondensator består av två plattor som är isolerade från varandra. De kan laddas upp utan att elektroner hoppar från den ena till den andra plattan. Eftersom avståndet mellan plattorna oftast är litet, är luft inte lämpligt som isolator. I stället använder man t ex plast eller keramik

24 Läxa: Elektronik finns överallt! Eller? Elektronik finns överallt! Eller? Hitta exempel på produkter eller användningsområden där elektronik ingår inom områdena: Köket Vardagsrummet Sovrummet Tvättstugan Handikapphjälpmedel Sjukvård Musikindustrin Foto Kontoret Verkstaden Trafiken Bilindustrin Bankerna Information Spel Kan du ge exempel på någon produkt som inte innehöll någon elektronik för ca 20 år sedan, men som nu har det? Kan du ge exempel på någon produkt med elektronik som knappast skulle ha funnits om inte elektroniken var så utvecklad!

25 Teknik åk 8 Lektion 10 Elektronik Komponenter och system 7. Repeterar o fortsätter med genomgång om el-komponenter 8. Praktiskt arbete Löda stjärna Transistor Transistorn räknas som en av största uppfinningarna någonsin. De är grunden för datorer och en mängd andra produkter. De finns överallt där det finns elektronik: Radio, TV, telefon, navigeringssystem, kodlås, betalkort, leksaker, larm osv. En transistor kan se ut på olika sätt. Alla har tre ben. De kallas e (emitter), b (bas) och k (kollektor). Transistorn leder ström mellan kollektor och emitter, men bara om det kommer in en liten ström på basen. Därför kan transistorn användas som strömbrytare. Den kan slå till och från upp till 100 miljoner gånger på en sekund. Sådan kapacitet behövs t ex i dagens datorer. Transistorn kan också användas som förstärkare. En liten strömförändring i basen blir en stor strömförändring i kollektorn. Vad som är e, b och k framgår av kataloger. Det kan t ex vara som på bilden. Benen vid ritningar är alltid vända mot dig. Det är viktigt att transistorn kopplas in på rätt sätt. IC-krets IC-kretsar, integrerade kretsar, är liksom transistorn en av förra århundradets största uppfinningar. Den uppfanns i början på talet. Den består av transistorer, dioder, motstånd och andra komponenter som är ihopbyggda redan på fabriken. Kretsarna kan göras mycket små. Från början lyckades man bygga in något tiotal transistorer och andra komponenter i en IC-krets eller chip. Sedan har antalet ökat hela tiden. På 80-talet passerades gränsen en miljon. Nu har 100 miljoner passerats. En IC-krets kan innehålla en hel dator, en förstärkare, radio eller annat hel- eller halvfabrikat. Vissa yttre komponenter måste oftast anslutas. Man måste kanske kunna reglera något eller visa något på en display eller något ska höras eller matas in. Antal anslutningsben varierar från några stycken till några tiotal. IC-kretsar som kan programmeras kallas processorer.

Vad är och var finns elektronik?

Vad är och var finns elektronik? Vad är och var finns elektronik? Inom området elektricitet eller el-lära finns ett delområde som kallas elektronik. Kunskapen om elektriciteten började slå igenom i samhället i slutet på 1800-talet. Vi

Läs mer

Projekt uppgift åk: 9 vt 2012

Projekt uppgift åk: 9 vt 2012 Projekt uppgift åk: 9 vt 2012 Inledning: Grupparbeter eller enskilt. Syftet med projektet Undervisningen i ämnet teknik syftar till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet

Läs mer

Teknik Granbergsskolan 7-

Teknik Granbergsskolan 7- Teknik Granbergsskolan 7- Teknikämnets Syfte 9 Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: identifiera och analysera tekniska lösningar

Läs mer

Snilleblixtarna och LGR 11 TEKNIK

Snilleblixtarna och LGR 11 TEKNIK Att verka i läroplanens anda och uppfylla dess krav/sid104 Allmänt syfte Göra tekniken omkring oss synlig och begriplig Grund: Pilla, Upptäcka. Sagor: Kapitel 2, Kapitel 3, Kapitel 11, Kapitel 12 År efter

Läs mer

Kursplanen i ämnet teknik

Kursplanen i ämnet teknik DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet teknik Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras

Läs mer

Kort om kursplanen i teknik

Kort om kursplanen i teknik Kort om kursplanen i teknik är ett sammandrag av Skolverkets kursplan i teknik från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 1 samt Kommentarmaterial till kursplanen i teknik 2.

Läs mer

Av: Johanna Åberg 9B. Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr

Av: Johanna Åberg 9B. Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr Av: Johanna Åberg 9B Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr Antiken Grekisk stil 800 f.kr-200 f.kr Den grekiska antiken bestod av grekisk mytologi och gudatro. Grekerna var mycket duktiga

Läs mer

Elektriska Kretsar. En fördjupning gjord av Philip Åhagen. Philip Åhagen 2009-12-03. Mälardalens Högskola Produktutveckling 3 2009/2010 KPP 039

Elektriska Kretsar. En fördjupning gjord av Philip Åhagen. Philip Åhagen 2009-12-03. Mälardalens Högskola Produktutveckling 3 2009/2010 KPP 039 Mälardalens Högskola Elektriska Kretsar En fördjupning gjord av Philip Åhagen Philip Åhagen 2009-12-03 Table of Contents Inledning... 3 Grundläggande ellära... 4 Spänning... 4 Ström... 4 Resistans... 4

Läs mer

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning 4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning Det samhälle vi lever i hade inte utvecklats till den höga standard som vi ser nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt

Läs mer

Cecilia Ingard. Boksidan

Cecilia Ingard. Boksidan Cecilia Ingard Boksidan Innehåll Vad som händer när datorn startar 3 Hur ser en dator bokstäverna? 12 Vad kan hända när man skriver ett brev 14 Inuti datorlådan 22 Moderkortet 23 Processorn 24 RAM-minnet

Läs mer

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk 9- VT 13 Grimstaskolan

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk 9- VT 13 Grimstaskolan Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk 9- VT 13 Grimstaskolan Syfte - Att utveckla elevernas möjligheter att kommunicera - Att använda det svenska språket i tal och skrift i teknik - Skapande arbete ger

Läs mer

Hållfasthet. Kommer det bära eller brista?

Hållfasthet. Kommer det bära eller brista? Hållfasthet Kommer det bära eller brista? Kommer det bära eller brista? Vad är det som avgör om ett föremål håller eller går sönder? Vilket eller vilka material är föremålet gjort av? Vilken form har föremålet?

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

PM i Punktsvetsning. Produktutveckling 3 KPP039 HT09. Lärare: Rolf Lövgren

PM i Punktsvetsning. Produktutveckling 3 KPP039 HT09. Lärare: Rolf Lövgren PM i Punktsvetsning Produktutveckling 3 KPP039 HT09 Lärare: Rolf Lövgren Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Svetsning...3 Historia...3 Medeltiden...3 1800-talet...3 1900-talet...3 Resistanssvetsning...3

Läs mer

Knak och brak. ett kraftfullt avsnitt

Knak och brak. ett kraftfullt avsnitt Knak och brak ett kraftfullt avsnitt Knak och brak kan höras när något går sönder. Saker går sönder varje dag. Ofta gör det inte så mycket, men ibland blir det katastrof. Det kan också vara meningen att

Läs mer

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Rymdutmaningen koppling till Lgr11 en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av

Läs mer

Styr och ställ. ett känsligt kapitel

Styr och ställ. ett känsligt kapitel Styr och ställ ett känsligt kapitel Att styra är att bestämma åt vilket håll man ska svänga, till exempel när man cyklar. Men det kan betyda mera än att välja riktning. En lokförare kan för övrigt varken

Läs mer

Polhem 350. Lärarhandledning för årskurs 1-3

Polhem 350. Lärarhandledning för årskurs 1-3 Polhem 350 Lärarhandledning för årskurs 1-3 JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn 036-10 50 00 (vxl) Postadress (om inget annat anges) 551 89 Jönköping www.jonkoping.se UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping

Läs mer

Grundläggande datorkunskap

Grundläggande datorkunskap Grundläggande datorkunskap Vissa nybörjare känner sig väldigt osäkra Man kan förstora texten på skärmen genom att trycka på Ctrl + SeniorNet Lidingö 2014-11-10 Mamma får en gammal dator av sin son men

Läs mer

LARM. Bygg ditt eget larm. Arbeta med elektriska kretsar. Skydda dina värdesaker.

LARM. Bygg ditt eget larm. Arbeta med elektriska kretsar. Skydda dina värdesaker. LARM Bygg ditt eget larm. Arbeta med elektriska kretsar. Skydda dina värdesaker. INNEHÅLL kretskort och larmpanel batterihållare brickor lysdioder, LED motstånd summer strömbrytare påsnitar skruvar kartong

Läs mer

Varmt välkommen till en helt ny värld.

Varmt välkommen till en helt ny värld. DEL 1 Digidel är ett nationellt projekt som syftar till att få fler medborgare att bli digitalt delaktiga. I Sverige finns 1,5 miljoner personer som inte alls eller i mycket liten utsträckning använder

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

Monteringsanvisning till ESR_CAP Mätare v1.0

Monteringsanvisning till ESR_CAP Mätare v1.0 Monteringsanvisning till ESR_CAP Mätare v1.0 Tack för att ni vill bygga en byggsats av JETRONIC. Denna byggsats är inte lämplig för nybörjare. Denna manual skall guida dig genom denna konstruktion steg

Läs mer

FlyBot. Copyright Sagitta Pedagog AB

FlyBot. Copyright Sagitta Pedagog AB FlyBot FlyBot är en flyplansmodell med fyra lysdioder, en tuta och en motor som driver propellern. Här lär du dig att programmera DC-motorns fart och riktning. 41 Robotfakta LED-kort På LED-kortet sitter

Läs mer

Elbilstävlingen. Tilläggsuppdrag till. Magneter och Motorer. och. Rörelse och Konstruktion

Elbilstävlingen. Tilläggsuppdrag till. Magneter och Motorer. och. Rörelse och Konstruktion 060508 Elbilstävlingen Tilläggsuppdrag till Magneter och Motorer och Rörelse och Konstruktion Av: Pauliina Kanto NO-lärare och NTA-utbildare, Håbo kommun 1 Inledning Dessa tilläggsuppdrag passar utmärkt

Läs mer

Datorns utveckling. Bild av ENIAC

Datorns utveckling. Bild av ENIAC Datorns utveckling År 1936 konstruerade den tyska ingenjörsstudenten Konrad Zuse den första elektroniska datorn, Z1, samt en rad andra datorer de förstördes 1944 när Berlin bombades under andra världskriget.

Läs mer

Ha kunskaper om na gra vanliga tillverkningsmaterial Ka nna till hur man kan sammanfoga olika sorters material

Ha kunskaper om na gra vanliga tillverkningsmaterial Ka nna till hur man kan sammanfoga olika sorters material När du har läst det här avsnittet skall du: Ha kunskaper om na gra vanliga tillverkningsmaterial Ka nna till hur man kan sammanfoga olika sorters material Klicka och lyssna här på sidorna i läroboken Material

Läs mer

Diviga diodtavlan Diana

Diviga diodtavlan Diana Diviga diodtavlan Diana En tavla med motivet förbättrat med lysande dioder. Se en film på produkten: http://youtu.be/twyg12aj3ci Vilket material behöver man? Plywood 4 mm Träregel 45 x 45 mm Lysdioder

Läs mer

TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Datum. Kursexaminator. Betygsgränser. Tentamenspoäng. Uppladdare. Övrig kommentar

TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Datum. Kursexaminator. Betygsgränser. Tentamenspoäng. Uppladdare. Övrig kommentar TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER Kurskod Kursnamn D0019A Formanalys Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Uppladdare Övrig kommentar Romansk stil (1050 till

Läs mer

Systemenhet. Delarna i en dator

Systemenhet. Delarna i en dator Delarna i en dator En dator är ett system med delar som fungerar tillsammans. De fysiska delarna, som du kan se och röra vid, kallas maskinvara. (Programvara avser de instruktioner, eller program, som

Läs mer

1642 uppfann Blaise Pascal världens första mekaniska räknemaskin. Den kunde både addera och subtrahera. Den kan ses som en föregångare till datorn.

1642 uppfann Blaise Pascal världens första mekaniska räknemaskin. Den kunde både addera och subtrahera. Den kan ses som en föregångare till datorn. Datorns utveckling 1642 uppfann Blaise Pascal världens första mekaniska räknemaskin. Den kunde både addera och subtrahera. Den kan ses som en föregångare till datorn. Tre decennier senare konstruerade

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Q I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar.

Q I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23 Eleonora Lorek Ström Ström är flöde av laddade partiklar. Om vi har en potentialskillnad, U, mellan två punkter och det finns en lämplig väg rör sig laddade partiklar i

Läs mer

Gobius 1- överfyllnadsskydd för septiktankar

Gobius 1- överfyllnadsskydd för septiktankar Dokumentrevision 1.0, januari 2011 Gobius 1- överfyllnadsskydd för septiktankar Installationsanvisning Börja här 1. Kontrollera att alla delar finns med i förpackningen. (1 sensor, 1 panel, 1 kontrollenhet

Läs mer

Progressionen i teknikämnets centrala innehåll

Progressionen i teknikämnets centrala innehåll Det centrala innehållet i kursplanen anger vilket obligatoriskt innehåll som ska behandlas i undervisningen. Det är strukturerat så att det visar på en progression. Det innebär att innehållet vidgas och

Läs mer

Henrik Asp. Allt du behöver veta för att KÖPA DATOR

Henrik Asp. Allt du behöver veta för att KÖPA DATOR Allt du behöver veta för att KÖPA DATOR Henrik Asp DEL 1 KOMPONENTER OCH PROGRAMVARA DEL 3 EFTER KÖPET 1. INTRODUKTION TILL BOKEN... 3 2. DATORNS HISTORIA... 4 A. Pc...5 B. Mac...6 C. HTPC...7 3. DATORNS

Läs mer

Laborationer i miljöfysik. Solcellen

Laborationer i miljöfysik. Solcellen Laborationer i miljöfysik Solcellen Du skall undersöka elektrisk ström, spänning och effekt från en solcellsmodul under olika förhållanden, och ta reda på dess verkningsgrad under olika förutsättningar.

Läs mer

HOWTO: HDD Clock. 1 Översikt. Eller: hur man gör en HDD klocka. Peter Faltpihl & Gustav Andersson. Linköpings Universitet, Norrköping 2011-10-04

HOWTO: HDD Clock. 1 Översikt. Eller: hur man gör en HDD klocka. Peter Faltpihl & Gustav Andersson. Linköpings Universitet, Norrköping 2011-10-04 HOWTO: HDD Clock Eller: hur man gör en HDD klocka Peter Faltpihl & Gustav Andersson. Linköpings Universitet, Norrköping 2011-10-04 Har du någonsin undrat vad man kan göra med en gammal hårddisk som du

Läs mer

Kolgahuset. Stena Fastigheter Malmö AB utvecklar nya butiks- och kontorslokaler vid vattnet

Kolgahuset. Stena Fastigheter Malmö AB utvecklar nya butiks- och kontorslokaler vid vattnet Kolgahuset Stena Fastigheter Malmö AB utvecklar nya butiks- och kontorslokaler vid vattnet Kolgahuset På Skeppsbron i Malmö ligger Kolgahuset, stadens mest kända funkishus. Namnet Kolga kommer från den

Läs mer

Strålande skrivaren Sara

Strålande skrivaren Sara Strålande skrivaren Sara Lyser upp när du skriver, perfekt för att skriva hemligheter i mörker. Se en film på produkten: http://youtu.be/nt1c3xhkid8 Vilket material behöver man? Genomskinlig bläckpenna

Läs mer

Byggbeskrivning styrning. Läs igenom hela beskrivningen innan du börjar.

Byggbeskrivning styrning. Läs igenom hela beskrivningen innan du börjar. Byggbeskrivning styrning. Läs igenom hela beskrivningen innan du börjar. Detta förväntas du hitta i din byggsats: 1st Kretskort 3st Motstånd R1,R2,R3 1st Spänningsregulator 78L05 1st Diod D1 2st Kondensatorer

Läs mer

BILENS ELFÖRSÖRJNING. DEL 2: GENERATORN

BILENS ELFÖRSÖRJNING. DEL 2: GENERATORN BILENS ELFÖRSÖRJNING. DEL 2: GENERATORN Att elförsörjningen fungerar är viktigt för att bilen ska fungera bra. Förra avsnittet handlade om batteriet, och nu ska vi fortsätta med generatorn. Precis som

Läs mer

Brotyper. Olika brotyper används till olika saker. De brotyper vi går igenom är: Balkbro Bågbro Hängbro Snedkabelbro

Brotyper. Olika brotyper används till olika saker. De brotyper vi går igenom är: Balkbro Bågbro Hängbro Snedkabelbro Brotyper Olika brotyper används till olika saker. De brotyper vi går igenom är: Balkbro Bågbro Hängbro Snedkabelbro Brotyper - balkbroar Balkbron är den äldsta brotypen som vi känner till. Trädstammen

Läs mer

KURSMÅL WINDOWS STARTA KURSEN

KURSMÅL WINDOWS STARTA KURSEN KURSMÅL WINDOWS Detta är en introduktionskurs för dig som är nybörjare. Du kommer att få bekanta dig med datorns viktigaste delar och lära dig grunderna i operativsystemet Windows, vilket är en förutsättning

Läs mer

Sammanfattning: Fysik A Del 2

Sammanfattning: Fysik A Del 2 Sammanfattning: Fysik A Del 2 Optik Reflektion Linser Syn Ellära Laddningar Elektriska kretsar Värme Optik Reflektionslagen Ljus utbreder sig rätlinjigt. En blank yta ger upphov till spegling eller reflektion.

Läs mer

Mitt drömhus. Den romerska arkitekturen påverkar oss än idag, se intervju med en arkitekt student i slutet.

Mitt drömhus. Den romerska arkitekturen påverkar oss än idag, se intervju med en arkitekt student i slutet. Teknikprojekt Sofia Distans våren 2012. Mitt drömhus Efter att ha bott i Italien nästan ett år har jag gjort mitt drömhus baserat på den gamla romerska arkitekturen. Att bygga huset har varit svårt med

Läs mer

Pneumatik/hydrauliksats

Pneumatik/hydrauliksats Studiehandledning till Pneumatik/hydrauliksats Art.nr: 53785 Den här studiehandledningen ger grunderna i pneumatik och hydralik. Den visar på skillnaden mellan pneumatik och hydraulik, den visar hur en

Läs mer

Datorn föds. http://www.youtube.com/watch?v=anrjsigryjw

Datorn föds. http://www.youtube.com/watch?v=anrjsigryjw Datorkunskap Vad är en dator Datorer är maskiner som utför uppgifter och beräkningar med hjälp av givna instruktioner eller program. Datorer arbetar genom att låta maskin- och programvara interagera. Maskinvara

Läs mer

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg Ett program för undervisning i teknik och fysik Vad är Algodoo? Ett program för alla åldrar Skapa simuleringar i fysik och teknik Uppföljare till Phun Finns

Läs mer

LPP Energi och elektricitet År 7

LPP Energi och elektricitet År 7 LPP Energi elektricitet År 7 Namn: Klass: Syfte: Under det här området kommer du att få lära dig mer om varifrån vi får elektricitet dvs.olika energikällor, till vad vi behöver elektricitet, hur vi gjorde

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Matematik, 600 verksamhetspoäng Ämnet handlar bland annat om mängder, tal och geometriska figurer. Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska

Läs mer

Till och från en inblick i ledande kretsar

Till och från en inblick i ledande kretsar Till och från en inblick i ledande kretsar Du använder el varje dag, ofta utan att du tänker på det. Det är inte svårt att räkna upp tio saker hemma som går på el. Pröva! Den slutna kretsen Strömmen måste

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Hacka med sensorer. Hacka ett labb i MegaMind i samarbete med King

LÄRARHANDLEDNING Hacka med sensorer. Hacka ett labb i MegaMind i samarbete med King LÄRARHANDLEDNING Hacka med sensorer Hacka ett labb i MegaMind i samarbete med King Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den

Läs mer

Leonardo da Vinci och människokroppen

Leonardo da Vinci och människokroppen Leonardo da Vinci och människokroppen När vi läser om renässansen, är det självklart att studera Leonardo da Vinci eftersom han behärskade så många områden och kom att prägla mycket av det som vi referar

Läs mer

Prov 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0]

Prov 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0] Namn: Område: Elektromagnetism Datum: 13 Oktober 2014 Tid: 100 minuter Hjälpmedel: Räknare och formelsamling. Betyg: E: 25. C: 35, 10 på A/C-nivå. A: 45, 14 på C-nivå, 2 på A-nivå. Tot: 60 (34/21/5). Instruktioner:

Läs mer

2009-01-13 Teknik Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot

2009-01-13 Teknik Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot Teknik 2009-01-13 Ämnets syfte och roll i utbildningen Människan har alltid strävat efter att trygga och förbättra sina livsvillkor genom att på olika sätt förändra sin fysiska omgivning. De metoder hon

Läs mer

MATEMATIK- OCH NO/TEKNIKPROFIL Maserskolan Borlänge

MATEMATIK- OCH NO/TEKNIKPROFIL Maserskolan Borlänge MATEMATIK- OCH NO/TEKNIKPROFIL Maserskolan Borlänge Bakgrund Maserskolan är en 7-9 skola med ca 350 elever med 3-5 klasser i varje årskurs. År 2002 påbörjades en medveten satsning i teknikämnet för att

Läs mer

Tv:ns utveckling. Jonathan T och Jonatan B 9b

Tv:ns utveckling. Jonathan T och Jonatan B 9b Tv:ns utveckling Jonathan T och Jonatan B 9b DEN FÖRSTA TV:N Den första Tv-apparaten var en radio med en Tv-enhet bestående av ett neonrör och en snurrande skiva som kunde visa en bild i rödskala stor

Läs mer

Smarta sömnmaskinen Stina

Smarta sömnmaskinen Stina Smarta sömnmaskinen Stina Man brukar säga att man ska räkna får för att somna. Det här fåret hoppar över staketet om och om igen, det är bara att börja räkna! Se en film på produkten: http://youtu.be/mqgqpbbhrlo

Läs mer

1-3: Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.

1-3: Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Skisser, ritningar och modeller Centralt innehåll Lgr11 årskurs 1-9 Tekniska lösningar 1-3: Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. 4-6: Ord och begrepp för att benämna

Läs mer

TILLÄMPNINGAR INOM DATORTEKNIK

TILLÄMPNINGAR INOM DATORTEKNIK TILLÄMPNINGAR INOM DATORTEKNIK I detta kapitel skall vi titta lite närmare på några specifika tillämpningar inom datorteknik som har anknytning till El och Energiprogrammet. Om du som läser denna kurs

Läs mer

Materials egenskaper

Materials egenskaper Materials egenskaper Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust

Läs mer

Sammanfattning av likströmsläran

Sammanfattning av likströmsläran Innehåll Sammanfattning av likströmsläran... Testa-dig-själv-likströmsläran...9 Felsökning.11 Mätinstrument...13 Varför har vi växelström..17 Växelspännings- och växelströmsbegrepp..18 Vektorräknig..0

Läs mer

Lärarmaterial. Teknik med hus och broar. Mål ur Lgr 11: Arbetsintervju

Lärarmaterial. Teknik med hus och broar. Mål ur Lgr 11: Arbetsintervju sidan 1 Mål ur Lgr 11: Eleven ska kunna dokumentera i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska eller digitala bilder. (Teknik 4-6) Eleven ska känna till

Läs mer

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 Kurs: Matematik Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk verksamhet är till sin lad till den samhälleliga, sociala och tekniska utvecklingen. Kunskaper

Läs mer

Projekt "Kabelsökare" ver 1.4

Projekt Kabelsökare ver 1.4 Projekt "Kabelsökare" ver 1.4 Kan du, väckt mitt i natten, redovisa för 4011:ans pinnkonfiguration och offsetkompensera en 741:a på minst två olika sätt kan du sluta läsa. Kasta en blick på schemat och

Läs mer

Bygg med Vision. HomIQ

Bygg med Vision. HomIQ HomIQ Beskrivning: Har du åkt hemifrån och är orolig att du kanske glömt spisen på? Med HomIQs nya system får du full kontroll över el, värme och larm i huset, genom ett knapptryck på din PC, ipad, iphone

Läs mer

UPPLEVA Ett smart val av tv, ljud och möbel

UPPLEVA Ett smart val av tv, ljud och möbel 2014 UPPLEVA Ett smart val av tv, ljud och möbel UPPLEVA tv, ljudsystem och 3D-glasögon har 5 års kostnadsfri garanti. nyhet BESTÅ/UPPLEVA kombination med tv 55 /2.1 ljudsystem 17 175:B240xD40, H202cm.

Läs mer

Datorn från grunden. En enkel introduktion. Innehåll: Inledning 1 Vad är en dator? 2 Datorns olika delar 3 Starta datorn 5 Stänga av datorn 7

Datorn från grunden. En enkel introduktion. Innehåll: Inledning 1 Vad är en dator? 2 Datorns olika delar 3 Starta datorn 5 Stänga av datorn 7 Datorn från grunden En enkel introduktion Innehåll: Inledning 1 Vad är en dator? 2 Datorns olika delar 3 Starta datorn 5 Stänga av datorn 7 2 Inledning Välkommen till Söderköpings bibliotek! Vid detta

Läs mer

Resistansen i en tråd

Resistansen i en tråd Resistansen i en tråd Inledning Varför finns det trådar av koppar inuti sladdar? Går det inte lika bra med någon annan tråd? Bakgrund Resistans är detsamma som motstånd och alla material har resistans,

Läs mer

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera.

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera. Ljusets dag 1. Ljuset går rakt fram tills det bryts. Låt ljuset falla genom dörröppningen till ett mörkt rum. Se var gränserna mellan ljus och mörker går. Reflektera ljus ut i mörkret med t ex CDskivor,

Läs mer

3.4 RLC kretsen. 3.4.1 Impedans, Z

3.4 RLC kretsen. 3.4.1 Impedans, Z 3.4 RLC kretsen L 11 Växelströmskretsar kan ha olika utsende, men en av de mest använda är RLC kretsen. Den heter så eftersom den har ett motstånd, en spole och en kondensator i serie. De tre komponenterna

Läs mer

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson Talsystem Teori Av Johan Johansson Vad är talsystem? Talsystem är det sätt som vi använder oss av när vi läser, räknar och skriver ner tal. Exempelvis hade romarna ett talsystem som var baserat på de romerska

Läs mer

VARFÖR TEKNIK I FÖRSKOLAN? VARFÖR TEKNIK I SKOLAN?

VARFÖR TEKNIK I FÖRSKOLAN? VARFÖR TEKNIK I SKOLAN? VARFÖR TEKNIK I FÖRSKOLAN? VARFÖR TEKNIK I SKOLAN? Ekonomiargument Nyttoargument VARFÖR? Demokratiargument Kulturargument Dagens samhälle är ett teknikintensivt samhälle och vi klarar oss inte utan kunskaper

Läs mer

Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9

Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9 Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9 Kunskaps område Människa, djur och natur Centralt innehåll Kunskapskrav åk 9 grundläggande Människans upplevelse av ljud, ljus, temperatur,

Läs mer

PROV ELLÄRA 27 oktober 2011

PROV ELLÄRA 27 oktober 2011 PRO EÄR 27 oktober 2011 Tips för att det ska gå bra på provet. Skriv ÖSNINGR på uppgifterna, glöm inte ENHETER och skriv lämpligt antal ÄRDESIFFROR. ycka till! Max 27p G 15p 1. (addning - G) Två laddningar

Läs mer

Teknik i vår vardag - vad är teknik? Att använda föremål för ett bestämt syfte

Teknik i vår vardag - vad är teknik? Att använda föremål för ett bestämt syfte Teknik i vår vardag - vad är teknik? Att använda föremål för ett bestämt syfte 1 Den kunskap och erfarenhet som krävs för att göra alla föremål Allt som människan sätter mellan sig själv och sin omgivning

Läs mer

Trim Volvo 480 Turbo

Trim Volvo 480 Turbo Trim Volvo 480 Turbo Öka laddtrycket på Volvo 480. 40 hkr för 1 krona. OBS! Jag har gjort denna modifiering på årsmodell 92. Kan inte garantera funktion på andra årsmodeller. All trimning sker på egen

Läs mer

Solar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1.

Solar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1. Solar cells 2.0 Inledning Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1. Figure 2.1 Utrustning som används i experiment E2. Utrustningslista (se Fig. 2.1): A, B: Två solceller C: Svart plastlåda

Läs mer

Användarmanual till GS-luftsolfångare

Användarmanual till GS-luftsolfångare GS solvärmeventilation 1 Användarmanual till GS-luftsolfångare Innehåll: Solcellspanel med solceller och ventilator Värmeregulator Plaströr diameter 100 mm, längd 63 cm, inkl. dragring) Flänsmontering

Läs mer

Robotfotboll med Arduino

Robotfotboll med Arduino Robotfotboll med Arduino Av Staffan Melin och Martin Blom Bild & form-skolan, Masthugget, Göteborg 2015 Staffan Melin, staffan.melin@oscillator.se Martin Blom, martinblomblom@hotmail.com Detta verk är

Läs mer

PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN PBFy9812 Enheten för Pedagogiska Mätningar 1998-12 Umeå Universitet Provtid PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Del I: Experimentell del Anvisningar Hjälpmedel: Provmaterial Miniräknare (grafritande

Läs mer

MARIN EL OCH ELEKTRONIK

MARIN EL OCH ELEKTRONIK MARIN EL OCH ELEKTRONIK Ämnet marin el och elektronik behandlar den elektronik, de elektriska installationer och elektriska system som förekommer i fritidsbåtar. Ämnet behandlar även materiallära samt

Läs mer

INSTALLATIONS- OCH BRUKSANVISNING

INSTALLATIONS- OCH BRUKSANVISNING SE INSTALLATIONS- OCH BRUKSANVISNING NARVI ROCKY ELECTRON 600 NARVI ROCKY ELECTRON 600 DELUXE NARVI ROCKY ELECTRON 900 NARVI ROCKY ELECTRON 900 DELUXE 1. ETT PAKET MED ELEKTRISK BASTUUGN INNEHÅLLER: 1.

Läs mer

Blinkande LED med 555:an, två typkopplingar.

Blinkande LED med 555:an, två typkopplingar. Blinkande LED med 555:an, två typkopplingar. När vi börjar att koppla med lysdioder, är det kul att prova lite ljuseffekter. En sådan effekt är olika blinkande lysdioder. Det finns flera möjligheter att

Läs mer

Toshiba lanserar tre nya Satellite-serier - Slimmad design, enastående val och prisvärd pekskärmanvändning

Toshiba lanserar tre nya Satellite-serier - Slimmad design, enastående val och prisvärd pekskärmanvändning Pressmeddelande Toshiba lanserar tre nya Satellite-serier - Slimmad design, enastående val och prisvärd pekskärmanvändning Stockholm, 2 juli 2013 Toshiba lanserar nu tre nya bärbara datorserier. Satellite

Läs mer

Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 7

Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 7 Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 7 Maj -13 Liljedalsdata.se Liljedalsdata Steg 1 Sida 1 Inledning Välkommen till denna kurs. Att jobba med datorer är ofta som att jobba med matematik. Det nya bygger

Läs mer

Kunskaper i teknik för skolår 7. El i vardagen.

Kunskaper i teknik för skolår 7. El i vardagen. Olaus Petriskolan Örebro BOD/JÖN Kunskaper i teknik för skolår 7. El i vardagen. Vattenkraftverk och kärnkraftverk producerar huvuddelen av den el vi använder. Kraftverk som eldas med biobränsle (ved och

Läs mer

Vad gömmer sig det bestämmer du!

Vad gömmer sig det bestämmer du! 1 (5) Vad gömmer sig det bestämmer du! Utifrån en rektangulär låda får eleverna konstruera något som rör sig med hjälp av pneumatik. Kanske blir det ett monster som gömmer sig i en grotta eller en figur

Läs mer

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved.

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved. Ver 2001-03-31. Kopieringsförbud. Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! OBS! Kopiering i skolar enligt avtal ( UB4 ) gäller ej! Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare

Läs mer

Tema Energi i Teknik och No hösten -14

Tema Energi i Teknik och No hösten -14 Tema Energi i Teknik och No hösten -14 Praktiska uppgifter i teknik: 1. Solcellsbil på Molekylverkstan 2. Tillverka grätzelceller i samarbete med molekylverkstan. 4. Du ska enskilt eller tillsammans med

Läs mer

Solpaneler. Solpanelssystem: Solpanelssystemet består av: Solpanel Regulator Batteribank

Solpaneler. Solpanelssystem: Solpanelssystemet består av: Solpanel Regulator Batteribank Solpaneler Solpanelen är en anordning som omvandlar solenergin till elektricitet. Solljuset absorberas av solcellsmaterialet därefter sparkas elektroner ut ur materialet, dessa leds i en externkrets och

Läs mer

Servicemanual. Autonomous Pallet System 800 Prototyp. Utfärdat: 2008-05-14

Servicemanual. Autonomous Pallet System 800 Prototyp. Utfärdat: 2008-05-14 Servicemanual Autonomous Pallet System 800 Prototyp Utfärdat: 2008-05-14 Servicemanual APS800 1. NIOS II... 3 1.1 Koppla till NIOS II... 3 1.2 Kopplingar till batteri...3 1.3 Utökad spänningsgren...4 1.4

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik Övergripande Mål: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband

Läs mer

Montering av kretskort 10-40X

Montering av kretskort 10-40X Byggbeskrivning programmerbar digital signaldekoder 10 40X 1[8] Montering av kretskort 10-40X Du har blivit ägare till en byggsats framtagen av signalsidan.se och Hemi konsult HB. Byggsatsen innehåller

Läs mer

r 2 Arbetet är alltså endast beroende av start- och slutpunkt. Det följer av att det elektriska fältet är konservativt ( E = 0).

r 2 Arbetet är alltså endast beroende av start- och slutpunkt. Det följer av att det elektriska fältet är konservativt ( E = 0). 1 Föreläsning 2 Motsvarar avsnitten 2.4 2.5 i Griffiths. Arbete och potentiell energi (Kap. 2.4) r 1 r 2 C Låt W vara det arbete som måste utföras mot ett givet elektriskt fält E, då en laddning Q flyttas

Läs mer

Telefoni. Hur fungerar en telefon? Hur har den utvecklats? Hur ser telefonens historia ut? Vad är bra och vad är dåligt med telefoner?

Telefoni. Hur fungerar en telefon? Hur har den utvecklats? Hur ser telefonens historia ut? Vad är bra och vad är dåligt med telefoner? Telefoni Hur fungerar en telefon? Hur har den utvecklats? Hur ser telefonens historia ut? Vad är bra och vad är dåligt med telefoner? Det är frågor vi ska svara på i denna presentationen! Introduktion

Läs mer