Klass: Namn: Välkommen till Tekniken för ÅK 8 på Lyrfågelskolan HT Del 1 av 4. Arbetsbok till läroboken Teknik direkt

Transkript

1 Klass: Namn: Välkommen till Tekniken för ÅK 8 på Lyrfågelskolan HT 2013 Del 1 av 4 Arbetsbok till läroboken Teknik direkt Läroboken finns att lyssna på följande länk 1 Teknik Lyrfågelskolan 1

2 Teknik Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och uppfylla mänskliga behov. I vår tid ställs allt högre krav på tekniskt kunnande i vardagsoch arbetslivet och många av dagens samhällsfrågor och politiska beslut rymmer inslag av teknik. För att förstå teknikens roll för individen, samhället och miljön behöver den teknik som omger oss göras synlig och begriplig. Syfte Undervisningen i ämnet teknik ska syfta till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet så att de kan orientera sig och agera i en teknikintensiv värld. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för teknik och förmåga att ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man kan lösa olika problem och uppfylla behov med hjälp av teknik. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla egna tekniska idéer och lösningar. Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla förståelse för att teknisk verksamhet har betydelse för, och påverkar, människan, samhället och miljön. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att utveckla tilltro till sin förmåga att bedöma tekniska lösningar och relatera dessa till frågor som rör estetik, etik, könsroller, ekonomi och hållbar utveckling. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om teknikens historiska utveckling för att de på så sätt bättre ska förstå dagens komplicerade tekniska företeelser och sammanhang och hur tekniken påverkat och påverkar samhällsutvecklingen. Undervisningen ska även bidra till elevernas förståelse för hur teknik utvecklas i samspel med andra vetenskaper och konstarter. Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar, använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer, värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid. Lokal Pedagogisk Planering

3 Konkretisering Centrala innehållet konkretiseras i ÅK 8 genom kursens innehåll: Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar, använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer, värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid. Arbetsformer Du kommer att lära dig om elektronik och dess utveckling. Du kommer att lära dig vad ett tekniskt system och delsystem är för något. Du kommer att lära dig om datorns uppbyggande och dess utveckling. Du kommer att lära dig om olika material egenskaper. Du kommer att lära dig om byggande förr och nu. Du kommer att lära dig ämnesspecifika begrepp. Du kommer att göra en teknisk konstruktion med hjälp av egen skiss, ritning eller liknande stöd och beskriva hur konstruktionen är uppbyggd och fungerar. Du kommer att lära dig att dokumentera ditt projekt med skisser, modeller, och redovisa på olika sätt. Ett mål som gäller alla arbetsområden är att du skall utveckla ditt intresse för teknik och din förmåga att kunna hantera tekniska frågor, samt din förmåga att omsätta din kunskap i egna ställningstaganden och praktisk handling. Kunskaper Bedömning för arbetsområdet I arbetsområdet bedöms på vilket sätt Du kan beskriva elektronikens utveckling. Du kan beskriva ett tekniskt system och ett delsystem. Du kan redovisa kortfattat om datorns utveckling. Du kan redogöra för olika material och dess egenskaper. Du kan beskriva konstruktioners förr och nu. Du kan använda ämnesspecifika begrepp. Du kan genomföra en teknisk konstruktion enligt instruktioner och redogöra för funktioner. Du har genomfört projektet och lämnat in uppgifter. Du kan göra en muntlig och skriftlig redovisning som dokumenteras i form av en rapport. Projektarbete sammanbinder dessa delar Teknik åk 8

4 Lektion 1,2 Rymden s Att kunna flyga har varit en dröm och det var förutsättningen för att vi skulle kunna drömma om att åka ut i rymden. Jetmotorn är en av de motorer som idag driver många flygplan. Namnet kommer från engelskan Jet och betyder stråle. Det är när bränslet brinner inne i motorn och sedan de varma gaserna pressas ut som det bildas en jetstråle av avgaser och även eld. Bilden visar de olika delarna i motorn. När du har läst det här avsnittet skall du: Känna till hur en jetmotor fungerar Känna till hur en raket kan ta sig ut i rymden. Kunna vilka drivkrafter som ligger bakom rymdfartens utveckling. Kunna följande ord och begrepp: V2- raket, satellit, rymdfärga, rymdraket, Apollo, 20 juli ISS Jag vill att ni skall kunna beskriva hur motorn fungerar. Luft pressas in genom luftintaget, kompressorn nr3 ökar lufttrycket, bränslet sprutas in i högt tryck och antänds nr8, avgaserna sätter fart på turbinen nr.7 så att kompressorn nr.3 pressar in mera luft och skjuter ut avgaser och pressar planet framåt. 1. Intaget 2. Lågtryckskammaren 3. Högtryckskammaren 4. Kompressorn 5. Utblåset 6. Varma delen 7. Turbines låg och högtryckskammare 8. Bränsleinsprutningen 9. Kalla delen 10. Luftintaget Rymden s.165 Kalla kriget s juli 1969 Neil Armstrong s.166 Satelliter s.167 Besvara frågorna s.167 och några till svaren finns på s skicka dem till mig på Drive

5 1. Beskriv hur en jetmotor fungerar? 2. Vad krävs för att en farkost skall ta sig ut i rymden? 3. Vad är en missil? 4. Vilken var den största drivkraften bakom raketernas utveckling under talet? 5. Vem var först på månen? 6. Kan du berätta något som du vet om första månresan? 7. Varför föredrar man rymdfärjor framför rymdraketer?

6 8. Till vad använder man satelliter? 9. Vilken är skillnaden på en sond och en satellit? 10. Har du använt en satellit idag, och till vad? Gör en tidslinjal med för dig viktiga rymdhändelser se exemplet på s.168 Gör en raket av en PET-flaska Raketer drivs fram med hjälp av gaser som pressas ut genom munstycken. På liknande sätt fungerar en ballong som man först blåser upp och sedan bara släpper. Den far förstås runt i rummet, och är omöjlig att styra. Bättre blir resultatet om du bygger en enkel raket med hjälp av en stor PET-flaska. Med lite tur och skicklighet kan du nå höjder på över 30 meter. Detta behöver du: PET-flaska Borr Cykelventil Häftmassa Blomsterpinnar till stöd Tejp

7 Så här gör du: Så fungerar det: När trycket i flaskan har nått runt tio bar orkar tätningen runt slangen inte längre hålla emot. Korken och vattnet trycks då ut genom korkens hål, tillsammans med luften. Enligt principen om kraft och motkraft skjuts den lätta PET-flaskan upp mot himlen samtidigt som vattnet och luften pressas nedåt. Riktiga raketer drivs av heta gaser, som uppstår vid förbränning av bränslet. Tips Du kan bygga en stabilare farkost, som når högre höjder, genom att förse flaskan med fenor. Klipp till sådana av papp eller plast och fäst längs flaskans hals med tejp eller varmlim. Utforma gärna fenorna så att de samtidigt utgör ett stöd till flaskan.

8 Teknik åk 8 Lektion 3 Vi skickar meddelande Hur man började ta kontakt s Ljud 2. Eld och rök 3. Skriften När du har läst det här avsnittet skall du: Har reflekterat över hur man tog kontakt med varandra förr Känna till Johann Gutenberg och hans uppfinning Veta var och när de första skriftspråken kom Kunna följande ord och begrepp: hieroglyfer, papyrus, pergament, tryckkonst Historik 3000 år f.kr. Sumerer och egyptier började med ett skriftspråk. I Mesopotamien (Irak) började sumererna med kilformade märken på lertavlor som bildade en text. Nästan samtidigt kom hieroglyfer i Egypten som var mer lik bilder år f.kr. i fenicierna (Libanon) med ett alfabet där tecknen var stod för en konsonant. Grekerna la till vokaler. Romarna lånade det grekiska alfabetet och gjorde om bokstäverna till de tecknen som vi har idag. Material Lertavlor Papyrus Pergament (djurhudar) Cellulosa (papper) Besvara frågorna på s.7 1. Hur kunde människor skicka meddelande till varandra innan det fanns skriftspråket? När uppfanns det första skriftspråket? Vad skrev man på? Hur förändrades samhället när man lärde sig att trycka böcker?....

9 Teknik åk 8 Lektion 4 Vi skickar meddelande Att skicka information s Introduktion a. Historik (Radio, radar, TV, transistorn, miniräknare, Dator, Internet) När du har läst det här avsnittet skall du: veta hur du med olika tekniker kan komma i kontakt med andra känna till vanliga föremål som har med kommunikation att göra kunna följande ord och begrepp: fonograf, telegraf, morse Telegrafen s b. Drivkrafter (Kommunikation, globalisering, krig och försvar) c. För och nackdelar (Människa, samhälle och natur) Vem var Samuel Morse?.... Vad gjorde han?.. Vilka signalsystem fanns före uppfinnandet av elektronisk telegraf?. Gör uppgift 1 s. 22 Radiovågor s Henririch Hertz gjorde första sändning av det vi kallar radiovågor 1895 Guglielmo Marconi gjorde den första trådlösa sändning av morse signaler 1896 Paul von Nipkow gör första sändningen av bilder genom en kabel. Detta blir sedan första sättet att sända TV Första radiokanalen i USA Första sändningar av radio i Sverige, (radiotjänst) Sveriges radio Vladimir Zworykin uppfann den elektroniska TVen Började Sverige med regelbundna TV sändningar LCD skärmar Liquid Cristal Display Plasmaskärmar. Hur fungerar TVen? LCD, Plasma och framtiden Platt bildskärm

10 Gör frågorna på s Beskriv hur dessa saker fungerar a. telegrafen... b. telefonen. c. radion d. teven.. 2. Vilka var de som uppfann dessa saker? 3. Vem kom på att man kan spela in ljud?

11 Teknik åk 8 Lektion 5 Dagens kommunikationsteknik Idag Förhör på Vi skicka meddelande Dagens kommunikationsteknik s Datorn som hjälpmedel s Elektroniska system, delsystem med komponenter för kommunikation. När du har läst det här avsnittet skall du: känna till datorns historia veta vilka tekniker man använder för att ta kontakt idag kunna reflektera kring fördelar och nackdelar med modern kommunikationsteknik kunna följande ord och begrepp: digital, transistor, virtuell, kommunikationssatelit (Radio, TV, telefoni och Internet) Vi tittar inne i en dator och identifierar komponenter. 1. Radiorör 2. Transistor 3. Digitalt Ett komplement till kursboken. Vad är elektronik och var finns den? 3 Inom området elektricitet eller el-lära finns ett delområde som kallas elektronik. (Detta tas inte upp i läroboken utan bara de delar som är uppbyggda kring elektronik som vi återkommer till.) Historik Kunskapen om elektricitet började slå igenom i samhället i slutet av 1800-talet. Vi fick t ex glödlampor, elektriska motorer och kraftverk. Elektroniken kom först i slutet av 1940-talet. Den utvecklades ganska långsamt under 50-talet, snabbare under 60-talet för att nästan explodera under 70-, 80- och 90-talet. Idag 2010-talet är det en ny explosion på gång och det är orsakat av kunskapen om nya material och vidare nanoteknik. Det är ett brett teknikområde som konstruerar och utnyttjar objekt mindre än ca 100 nm (nanometer). Elektronik industrins storlek är idag större än bil-, olje- och stålindustrin.4 All elektronik består av delar som har olika funktioner och tillsammans kan de styra större system. Små strömmar och små komponenter Vid användning av elektriska produkter är det alltid strömmar som flyter. Det betyder att elektroder är i rörelse i komponenterna. Det visar sig i att ex. en lampa lyser, en motor snurrar, Tv eller dator är igång. Vissa komponenter är mycket små och drar mycket lite ström. Det är detta som är delområdet elektronik. De små komponenterna och de låga strömstyrkorna gör att det går att få plats med mycket på en liten yta. Det går att bygga komplicerade produkter, som t ex ett bankomatkort, på några kvadratmillimeter Elektronikindustrin

12 Automatik I en brödrost kan t ex elektroniken avgöra när brödet är lagom rostat, och slå av den starka strömmen till själva rostningen. I en matberedare eller borrmaskin kan elektroniken styra hastigheten. I en bilmotor kan elektroniken t ex styra tändning och bränsleinsprutning. Trafikljus, rulltrappor, hissdörrar, telefonkort, att navigera fartyg och flygplan och mycket annat sköts mer eller mindre automatiskt med hjälp av elektronik. 5 Vad är datorer? Datorer är maskiner som utför uppgifter och beräkningar med hjälp av givna instruktioner eller program. De första elektroniska datorerna byggdes redan på 1940-talet och var enorma maskiner som var tvungna att hanteras av ett helt arbetslag. Jämfört med dessa maskiner är dagens datorer fantastiska. De är inte bara många tusen gånger snabbare, de får dessutom plats på skrivbordet, i knät eller t.o.m. i fickan. Datorer arbetar genom att låta maskin- och programvara interagera. Maskinvara syftar på de delar av en dator som du kan se och röra vid, t.ex. datorns hölje och allt som döljer sig under höljet. Den viktigaste delen av maskinvaran är ett litet fyrkantigt chips i datorn som kallas processorn (CPU:n) eller mikroprocessorn. Det är datorns "hjärna", d.v.s. den del som översätter instruktioner och utför beräkningar. Extern maskinvara, t.ex. bildskärmar, tangentbord, möss, skrivare och andra enheter, kallas ofta maskinvaruenheter eller enheter(hårdvara). Programvara avser de instruktioner eller program som talar om för maskinvaran vad den ska göra. Ett ordbehandlingsprogram som du använder för att skriva ett brev är en typ av programvara. Operativsystemet (OS) är en programvara som hanterar datorn och anslutna enheter. Två välkända operativsystem är Windows och Macintosh operativsystem. 6 Orsakerna till datorernas framväxt Orsakerna var flera men det handlade om att kunna göra stora matematiska beräkningar. Värden var i krig Tyskland kom att använda IBM första hålkorts dator för att organisera massutrotningen av människor och numren på fångarna var uppbyggda utifrån hålkorten. Idag har orsaken till bättre datorer framväxt många fler anledningar, både för forskning inom industrin, militär, sjukvård, nöjesindustrin. Även i det vardagliga genom att vi vill ha kontakt med varandra så utvecklas nya system

13 Vi plockar isär en dator och identifierar olika delar. 7 Skriv en beskrivning av delen a. Mjukvara Program, spel.. b. Hårdvara Datorns hårda delar.. bildskärm.. moderkort.. processor.. arbetsminne.. instickskort a. Grafikkort b. ljudkort.. nätdel.. dvd/cd.. hårddisk.. tangentbord mus

14

15 Ett exempel på en bärbar dator MacBook 8 och delarna finns i alla men på lite olika platser. 1. Hårddisk Gbps 2.5 "SATA 2. Optisk enhet - 8X DL ATA 3. RAM - 2 stycken PC (667MHz) 4. Logic Board - Intel Core 2 Duo processor och NVIDIA GeForce 8600M GT GPU är på undersidan 5. Airport Module - trådlösa N kort 6. Bluetooth Module 7. Fläkt en av två 8. ALS (Ambient Light Sensor) En av två, är andra i det övre vänstra nära DC-in 9. Temperature Sensor 10. Speaker Assembly 4 högtalare (2 vänster, 2 höger) med en liten sub precis ovanför flygplatsen Hårddisk vi tittar inuti och ser hur den fungerar. Hårddisken uppfanns på 1950-talet av IBM. Hårddisken var mycket utrymmeskrävande och hade en kapacitet på 5 till 20 MB megabigt. Den första hårddisken var ungefär lika stor som en frys och vägde 250 kilo. 9 Idag är HDD av mindre storlek och har mycket stor kapacitet 500GB-1000GB. Datalagringsmängd 10 Den mängd data som t ex en hårddisk rymmer kallas lagringskapacitet eller lagringsförmåga. Datamängden som lagras anges i byte (B), ofta med kilo (kb), mega (MB), giga (GB) eller tera (TB) före. Enhet Förkortning Decimala talsystemet Binära talsystemet Kilo k Mega M Giga G Tera T Hur mycket rymmer 1 GB? 1 Gb rymmer 1024 Mb detta är Kb. Hur mycket är då detta? Jo, tar vi och skriver en textfylld sida i t ex Word och sparar dokumentet då ser vi att dess storlek blir knappt 30 kb. Detta innebär att du kan spara sidor text eller 8 st pärmar med text. En mening på A4 sida får 1 st textfylld A4 sida får 100 textfyllda sidor får storleken: storleken: storleken: 20 kb 30 kb 3000 kb / 0,003 MB / 0, Gb

16 USB-minnen 11 När USB-minnen lanserades förbättrades portabiliteten avsevärt. Tidigare fanns endast disketter och CD-skivor. USB-minnet har inneburit en revolution när det gäller enkelheten i att kunna lagra och ta med sig data. I och med att USB-minnen inte har den mekaniska fördröjningen som hårddiskar lider av kan de i flera sammanhang kan upplevas snabbare, även om de har lägre faktisk läs/skriv-hastighet. Vid köp av ett nytt USB-minne bör man fundera över vad det ska användas till. Om det bara är till för att lagra några Word-dokument på resan behöver det varken vara stort eller snabbt. USB-minnen som ska användas för att spela upp film på en mediaspelare behöver däremot vara stora, och om det dessutom är högupplöst film så ställs det krav på hastigheten. Hur mycket rymmer ett minneskort till kameran? Frågan kring hur mycket ett minneskort rymmer är ganska svår att besvara. Det beror nämligen helt och hållet på vilken typ av kamera som används samt vilka inställningar och egenskaper den har. Följande översikt visar hur många bilder som får plats på ett minneskort när de är tagna med en vanlig kompaktkamera som komprimerar bilderna. Kamera 2 GB 4 GB 16 GB 3,2 MPix ,0 MPix ,0 MPix ,0 MPix Tabellen visar det ungefärliga antalet bilder ett minneskort rymmer beroende på bildernas upplösning (angivet i MegaPixel, MPix). Högupplöst film Hur mycket som går att lagra på ett minneskort skiljer mellan olika kameror då de spelar in i olika kvalitet. Sifforna som anges är därför bara ungefärliga värden. Vad kommer efter HDD? SSD (Solid State Drive) är en modern utmanare till den traditionella hårddisken. Den bygger på teknik som är lik den som används i USB-minnen och är därför helt fri från rörliga delar. Fördelar med SSD Stötkänsligheten minimeras. Det är stor risk att en vanlig hårddisk går sönder om datorn faller i golvet. SSD-disken har varken skrivhuvuden som kan orsaka skada eller magnetiska skivor som kan ta skada. Strömförbrukningen minskar eftersom det inte finns några rörliga delar att hålla igång. Av samma skäl minskar även värmeutvecklingen och då minskar slitaget på HDD. SSD-diskar är helt tysta för det är inga rörliga delar SSD-diskar ger högre prestanda. Idag är SSD-diskarna helt överlägsna hårddiskarna när det kommer till att starta upp program eller hela operativsystemet. Vanliga hårddiskar har en accesstid på ungefär åtta millisekunder medan fördröjningen är nästintill obefintlig på SSDdiskar. 11

17 Insidan av en hårddisk bredvid en SSD-disk. Bildkälla: Intels pressarkiv. Idag tillverkas SSD-diskarna för att vara så lika vanliga hårddiskar som möjligt. Detta för att användarna på ett enkelt sätt ska kunna uppgradera sina datorer. Nackdelen är att tillverkarna får bygga in sina SSD-moduler i stora plastlådor, bara för att de ska få samma format som en vanlig hårddisk. Det råder stor kvalitetsskillnad mellan olika SSD-modeller. SSD-tekniken har varit under snabb utveckling de senaste åren, och modeller som bygger på äldre teknik presterar betydligt sämre än de som har den senaste tekniken. Läs därför recensioner om aktuell modell före köp. 1. Vad vill du ha av din framtida dator? Vad betyder det när strömmar flyter? Beskriv vad automatik är? Ge exempel på var automatik används? Vad är en dator? Vilka orsaker kunde ha påverkat utvecklingen av datorn? När kom de datorer som kallades persondatorer? Vad skall du tänka på när du köper ett minnes kort eller USB minne?.... mer om datorn och historik Rekommenderad faktahämtning

18 Teknik åk 8 Lektion 6 Vi skickar meddelande Dagens kommunikationsteknik s Idag Datorn som hjälpmedel s Satelliter Till en början, på femtiotalet, märktes elektronikens utveckling mest genom att vi fick små och bärbara radioapparater, transistorradio eller som det bara kallades transistor. Inom de militära och rymdtekniska områdena gjordes stora framsteg med elektronikens hjälp skickade Sovjetunionen upp den första satelliten, amerikanerna tog upp kampen och hade som mål, att före 60-talets utgång skulle man skicka en människa till månen, landsätta honom där, och sedan föra honom tillbaka till jorden. Det målet nådde USA Mobiltelefoner 3G 4G GPS

19 Gör frågorna på s Hur har datorn utvecklats 2. Hur har datorn förändrat samhället? 3. Hur fungerar en mobiltelefon? 4. Hur fungerar en kommunikationssatellit? 5. Varför är det inte alltid bra med snabb information? Tre olika typer av Vippor: (astabil-, bistabil-, och monostabil vippa) Praktiskt arbete Lödövning spikar Teknik åk 8 Lektion 7 Prov rymden, vi skickar meddelande

20 Klass: Namn: Välkommen till Tekniken för ÅK 8 på Lyrfågelskolan HT 2013 Del 2 av 4 Arbetsbok till läroboken Teknik direkt Läroboken finns att lyssna på följande länk

21 Teknik åk 8 Lektion 8 Elektronik I dagens samhälle möter vi elektronik överallt. Vi har läst om hur man kommunicerade över tid. För att få en grund om detta skall vi nu arbeta med elektronikkomponenter. Teori om elektronikkomponenter 1. Genomgång om el lära 2. Genomgång om el komponenter 3. Genomgång av kopplingsschema och kretskort. 4. Praktiskt arbete Löda vippan Elektronik / Ellära När du har läst det här avsnittet skall du: känna till olika elektronikkomponenter kunna bygga en teknikisk konstruktion efter beskrivning som utnyttjar el-komponenter. kunna följande ord och begrepp: resistor, potentiometer, termistor, fotoresistor, diod, lysdiod, kondsator, kopplingsschema, kretskort, 1. Teori ellära Spänning, Ström, Resistans, Ohms lag. Ström (förkortas I när man skriver formler) mäts i Ampére (A). Elektrisk ström är elektroner i rörelse. Likström elektronerna rör sig i en riktning Växelström elektronerna rör sig omväxlande i båda riktningarna. I det svenska elnätet växlar strömmen riktning 50 gånger per sekund (50 Hertz) Spänning (förkortas U när man skriver formler) mäts i Volt (V). Elektrisk spänning är själva drivkraften för strömmen. Dvs. spänningsskillnaden mellan de elektriska polerna. Resistans (förkortas R i formler) mäts i Ohm (Ω) Olika metaller har olika mycket motstånd för elektronerna, en tjockare ledning har mindre motstånd än en tunnare, en glödlampa utgör ett motstånd för strömmen osv. Ohms lag. Spänningen är lika med strömmen gånger resistansen. Känner man till två värden kan man räkna ut den tredje. (U = I R, I = U / R, R = U / I) Effekt (förkortas P i formler) mäts i Watt (W) Effekten beskriver hur kraftfull t.ex. en glödlampa eller ett element är. Effekten i en elektrisk krets är lika med spänningen gånger strömmen. ( P = U I ) (Ibland kan det vara bra att räkna ut strömmen I = P / U ) Elförbrukning. Effekt per tidsenhet. I Sverige använder vi enheten kilowattimme (kwh)

22 Användning Användningen av elektronik är främst inom två områden: Kommunikation och styrning. - Med kommunikation menas t ex datorer, radio, TV och telefon. - Med styrning menas att någon händelse sätter igång och styr en annan händelse. Om ett fönster krossas, går ett larm. När ett tåg kommer, går bommarna ner. När det blir för varmt, går en fläkt igång. Om bromsarna på bilen går sönder, tänds en varningslampa. Moderna elektroniska apparater är i jämförelse med äldre elektriska och mekaniska Driftsäkrare, eftersom det är färre rörliga delar Energisnålare, eftersom de drar mycket mindre ström Mindre, eftersom elektronikkomponenterna tar mycket mindre plats Mer hållbara, eftersom komponenterna inte är så ömtåliga Billigare, eftersom komponenterna är lätta att tillverka i stora serier Resistor / Motstånd Ett motstånd minskar strömmen. Enheten för motstånd är ohm, som förkortas ohm ohm = 1 kohm (kiloohm) kohm = 1 Mohm (megaohm). Genom färgringarna kan man se hur stort motståndet är. Man kan också mäta hur stort motståndet är. Ett annat ord för motstånd är resistor. Motstånd används nästan i varje elektronikkoppling. Syftet är att anpassa spänning och ström till olika komponenter. Färgkod. 14 Olika typer av resistorer (Potentiometer, termistor och fotoresistor) Potentiometer Reglerbart motstånd Här går det att ändra motståndet genom att vrida på en ratt. De två yttersta benen motsvarar de yttre benen på schemasymbolen och det tredje benet är pilen på symbolen. Reglerbara motstånd kallas ofta potentiometer. 14

23 Termistor Hos en termistor ändras motståndet när temperaturen ändras. Det finns de som ökar motståndet vid ökad temperatur, och det finns de som minskar motståndet vid ökad temperatur. De kan t ex användas som termostat eller temperaturmätare. Fotoresistor Hos en fotoresistor ändras motståndet när ljuset ändras. Det finns de som ökar motståndet vid ökad ljustyrka, och det finns de som minskar motståndet vid ökad ljusstyrka. Teknik åk 8 Lektion 9 Elektronik / Ellära 5. Repeterar o fortsätter med genomgång om el-komponenter 6. Praktiskt arbete Löda stjärna, lysdiod och kondensator Diod En diod släpper igenom ström åt bara ena hållet. Triangeln i symbolen är en pil som anger den riktning som strömmen släpps igenom. Det kallas diodens framriktning. Motsatta hållet är diodens backriktning. Strecket på dioden anger oftast minussidan. Som vi ritat här, kan strömmen gå från vänster till höger, men inte tvärt om. Lysdiod En lysdiod fungerar som en vanlig diod, men dessutom lyser den. Oftast är det långa benet plus. Lysdioder används som markeringar på radio- och TV-apparater, mobiltelefoner, kameror, skyltar och mycket annat. Trafiksignaler är nu till stor del lysdioder. En framtida användning tror man blir bakljus på bilar. Lysdioder är mycket mer energisnåla än lampor. Lysdioder finns i flera färger. Röda, gröna och gula är vanliga. De betecknas ofta LED = Light Emmittant Diode. Kondensator Kondensatorer kan laddas upp, men med mycket mindre laddning än t ex ett batteri. En kondensators laddningsförmåga (kapacitans) mäts i Farad, F. Det är en stor kapacitans, som därför delas i tusendelar och heter förstås millifarad. Även denna delas i tusendelar och heter då mikrofarad, µf. Kondensatorer som är större än ca 1 µf är oftast elektrolytkondensator. Det innebär bl a att den måste vändas åt rätt håll. En kondensator består av två plattor som är isolerade från varandra. De kan laddas upp utan att elektroner hoppar från den ena till den andra plattan. Eftersom avståndet mellan plattorna oftast är litet, är luft inte lämpligt som isolator. I stället använder man t ex plast eller keramik

24 Läxa: Elektronik finns överallt! Eller? Elektronik finns överallt! Eller? Hitta exempel på produkter eller användningsområden där elektronik ingår inom områdena: Köket Vardagsrummet Sovrummet Tvättstugan Handikapphjälpmedel Sjukvård Musikindustrin Foto Kontoret Verkstaden Trafiken Bilindustrin Bankerna Information Spel Kan du ge exempel på någon produkt som inte innehöll någon elektronik för ca 20 år sedan, men som nu har det? Kan du ge exempel på någon produkt med elektronik som knappast skulle ha funnits om inte elektroniken var så utvecklad!

25 Teknik åk 8 Lektion 10 Elektronik Komponenter och system 7. Repeterar o fortsätter med genomgång om el-komponenter 8. Praktiskt arbete Löda stjärna Transistor Transistorn räknas som en av största uppfinningarna någonsin. De är grunden för datorer och en mängd andra produkter. De finns överallt där det finns elektronik: Radio, TV, telefon, navigeringssystem, kodlås, betalkort, leksaker, larm osv. En transistor kan se ut på olika sätt. Alla har tre ben. De kallas e (emitter), b (bas) och k (kollektor). Transistorn leder ström mellan kollektor och emitter, men bara om det kommer in en liten ström på basen. Därför kan transistorn användas som strömbrytare. Den kan slå till och från upp till 100 miljoner gånger på en sekund. Sådan kapacitet behövs t ex i dagens datorer. Transistorn kan också användas som förstärkare. En liten strömförändring i basen blir en stor strömförändring i kollektorn. Vad som är e, b och k framgår av kataloger. Det kan t ex vara som på bilden. Benen vid ritningar är alltid vända mot dig. Det är viktigt att transistorn kopplas in på rätt sätt. IC-krets IC-kretsar, integrerade kretsar, är liksom transistorn en av förra århundradets största uppfinningar. Den uppfanns i början på talet. Den består av transistorer, dioder, motstånd och andra komponenter som är ihopbyggda redan på fabriken. Kretsarna kan göras mycket små. Från början lyckades man bygga in något tiotal transistorer och andra komponenter i en IC-krets eller chip. Sedan har antalet ökat hela tiden. På 80-talet passerades gränsen en miljon. Nu har 100 miljoner passerats. En IC-krets kan innehålla en hel dator, en förstärkare, radio eller annat hel- eller halvfabrikat. Vissa yttre komponenter måste oftast anslutas. Man måste kanske kunna reglera något eller visa något på en display eller något ska höras eller matas in. Antal anslutningsben varierar från några stycken till några tiotal. IC-kretsar som kan programmeras kallas processorer.