Ärende 5 HSS

Transkript

1 5 kvalitetsarbete på kort och lång sikt. Slutrapport HSS14119 Arbetsutskottets förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen antecknar en till protokollet för beaktande i pågående förändringsarbete. Ärendet Regionstyrelsen gav 212 hälso- och sjukvårdsstyrelsen i uppdrag ett vidta åtgärder för ekonomi i balans. Utifrån uppdraget har tre projekt bedrivits, varav ett var Vårdens kvalitet ett sammanhållet kvalitetsarbete på lång och på kort sikt, kallat kvalitetsprojektet. Projektet syftade till att minska kvalitetsbrister för att undvika onödigt lidande och för att reducera kvalitetsbristkostnader. Arbetet skulle genomföras ur ett kort och ett långt perspektiv. Det övergripande målet var att utveckla former för ett kontinuerligt förbättringsarbete för hela hälso- och sjukvården. En sammanfattande föreligger nu. Rapporten redovisar pågående arbete med att reducera kvalitetsbristkostnader på flera olika områden inom hälso- och sjukvården. Vidare rekommenderas Lean att utgöra ett långsiktigt regiongemensamt angreppssätt för att kontinuerligt arbeta med ständiga förbättringar och ytterligare öka kvaliteten i hälso- och sjukvården. Lean är ett tanke- och arbetssätt för systematiskt förbättringsarbete. Grunden är att inom ramen för befintliga resurser organisera verksamhetens processer utifrån vad som ger mesta möjliga värde till patienterna. Resultatet från den sammanfattande en kommer att omhändertas i det pågående förändringsarbetet. Handlingar Tjänsteskrivelse från Regionkontoret ( ) Slutrapport - kvalitetsprojektet

2 1(1) TJÄNSTESKRIVELSE Josefin Alström, Utvecklare Uppdragsavdelningen Datum Diarienummer HSS14119 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen kvalitetsarbete på kort och på lång sikt.. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen antecknar en till protokollet för beaktande i pågående förändringsarbete. Sammanfattning Regionstyrelsen gav 212 hälso- och sjukvårdsstyrelsen i uppdrag ett vidta åtgärder för ekonomi i balans. Utifrån uppdraget har tre projekt bedrivits, varav ett var kvalitetsarbete på lång och på kort sikt, kallat kvalitetsprojektet. Projektet syftade till att minska kvalitetsbrister för att undvika onödigt lidande och för att reducera kvalitetsbristkostnader. Arbetet skulle genomföras ur ett kort och ett långt perspektiv. Det övergripande målet var att utveckla former för ett kontinuerligt förbättringsarbete för hela hälso- och sjukvården. En sammanfattande föreligger nu. Slutrapporten redovisar pågående arbete med att reducera kvalitetsbristkostnader på flera olika områden inom hälsooch sjukvården. Vidare rekommenderas Lean att utgöra ett långsiktigt regiongemensamt angreppssätt för att kontinuerligt arbeta med ständiga förbättringar och ytterligare öka kvaliteten i hälso- och sjukvården. Lean är ett tanke- och arbetssätt för systematiskt förbättringsarbete. Grunden är att inom ramen för befintliga resurser organisera verksamhetens processer utifrån vad som ger mesta möjliga värde till patienterna. Resultatet från den sammanfattande en kommer att omhändertas i det pågående förändringsarbetet. Regionkontoret Karin Möller Hälso- och sjukvårdsdirektör

3 1(13) Planerat startdatum: Planerat slutdatum: Beställare: Projektledare: Karin Möller, Hälso- och sjukvårdsdirektör, Regionkontoret Karolina Reinhold, Projektledare, Program och projektstöd kvalitetsarbete på kort och på lång sikt 1. Bakgrund Regionstyrelsen gav under 212 hälso- och sjukvårdsstyrelsen i uppdrag att vidta åtgärder för en ekonomi i balans. Utifrån uppdraget har följande tre projekt bedrivits: Framtidens hälso- och sjukvård struktur och utbud, Gemensam administrativ service (GAS), samt kvalitetsarbete på kort och på lång sikt. Föreliggande arbete behandlar det sistnämnda projektet, här kallat kvalitetsprojektet. Arbetet i projektet har bedrivits under tidsperioden hösten 212 t.o.m Projektet syftade till att minska kvalitetsbrister för att undvika onödigt lidande och för att reducera kvalitetsbristkostnader. Arbetet skulle genomföras både på kort och på lång sikt. Det övergripande målet var att utveckla former för ett kontinuerligt kvalitetsarbete som ska genomsyra hälso- och sjukvårdens verksamhet. En har överlämnats till beställaren den Utifrån det resultat som beskrivs i en konstaterade projektbeställaren att kompletterande arbete borde göras för att redovisa uppdraget till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Föreliggande sammanfattande är en del av redovisningen och disponeras enligt följande. Inledningsvis beskrivs projektets övergripande delar. Därefter redogörs för området patientsäkerhet och vårdskador, kopplat till lagstiftning och nationella satsningar för kvalitetsförbättring. Därefter beskrivs vikten av långsiktiga och regiongemensamma strategier för utvecklingsarbete, samt principer och förutsättningar för framgång i det. I bilaga återfinns mer detaljerade beskrivningar av området vårdskador, och särskilt vårdrelaterade infektioner.

4 2(13) 1.1. Den kortsiktiga delen av projektet Inom ramen för projektet har nästan alla förvaltningar inom hälso- och sjukvårdsområdet valt ut ett antal områden där förbättringsarbete pågår och belyst dessa i termer av kvalitetsbristkostnader. Beräkningar av kostnadseffekter har gjorts på flera av dessa områden. Vid genomgång av resultatet av projektet framgår att kostnadsberäkningarna bör fördjupas ytterligare för att synliggöra att förbättringsarbete kan generera besparingar. Att genomföra och beskriva fördjupade beräkningar är ett mycket viktigt underlag i planeringsprocessen för att kunna konkretisera mål och uppdrag i termer av resultatindikatorer. Med utgångspunkt från en från kvalitetsprojektet har området vårdrelaterade infektioner, VRI, valts ut och beskrivits mer utförligt för att tjäna som en process för kvalitetsutveckling. På Hallands sjukhus bedrivs kontinuerligt arbetet med att minska andelen vårdskador. Vårdskador står för en stor del av kvalitetsbristkostnaderna inom vården och av dem utgör vårdrelaterade infektioner den största delen. Arbetet med VRI är alltså ett viktigt kvalitetsförbättringsområde. Övriga förvaltningars kvalitetsarbete (inom ramen för projektet) är följande. Ambulans och medicinsk diagnostik o Akut stroke o Utomlänstransporter o Liggande sjukresor till och från vårdinrättning Närsjukvården Halland o Diabetesprocessen Psykiatrin Halland o SMS-påminnelser Dessa beskrivs närmare i projektets Den långsiktiga delen av projektet I kvalitetsprojektet genomfördes en inventering av vilka verktyg som används i verksamheterna för att åstadkomma ständiga förbättringar. Inventeringen visade på att en mängd sådana arbetssätt redan används i det vardagliga arbetet. Flera av 1 Slutrapport kvalitetsprojekt på kort och lång sikt

5 3(13) dessa är av större, övergripande karaktär, såsom t.ex. produktions- och kapacitetsplanering. Inventeringen visade att det inte finns någon regiongemensam metodik för att arbeta med ständiga förbättringar. Gemensamma strategier som har stöd i hela organisationen är betydelsefullt för att med befintliga resurser skapa största möjliga värde för patienterna. Utifrån nulägesanalys i Region Halland och omvärldsbevakning rekommenderar kvalitetsprojektet att lean ska utgöra det regiongemensamma synsättet. Lean är ett förhållningssätt och ett utvecklingsperspektiv, och principer för detta kommer att beskrivas i detta arbete. 2. Kvalitetsbegreppet Oavsett om man pratar om produktion av varor eller tjänster så är kvalitetsbegreppet mångfacetterat och kan ses utifrån flera olika nivåer. 2 Definitionerna av begreppet är många, och baseras på olika synsätt. Flera kvalitetsdefinitioner tar sikte på mottagaren för organisationens verksamhet, exempelvis patienten. Under senare år har kvalitetsbegreppet dock kommit att utvidgas till att också omfatta principer om ständiga förbättringar av såväl arbetssätt och professionell kunskap som själva organiseringen av arbetet. Det innebär att för att få en alltmer komplex hälso- och sjukvård att fungera optimalt behöver den professionella kunskapen som tar sikte på diagnostisering och behandling - paras med kunskap om det som kan kallas förbättringskunskap som tar sikte på kontinuerliga förbättringar av hälso- och sjukvårdssystemet. 3 För att uppnå en optimal och effektiv hälso- och sjukvård är det av avgörande betydelse att se hälso- och sjukvården som ett system där flera enheter samverkar med varandra. Det är också viktigt att se kvalitet utifrån olika nivåer: individnivå, dvs. mötet med patienten som ska få bästa vård och behandling; organisatorisk nivå där resurserna ska användas på ett effektivt sätt; politisk nivå där hälso- och sjukvårdspolitiska mål ska följas upp och prioriteringar ska göras. 4 2 Kvalitet och föredömen vad står kvalitet för idag? Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, (IVA), 29 3 Rutberg, H. Sommer, A. Skau, T. Kvalitet inom sjukvården Vad är det och hur mäts den? Läkartidningen, Volym 98 Nr 25, Ibid.

6 4(13) Det betyder att kvalitet och kvalitetsarbete bör belysas och diskuteras i organisationens alla delar för att nå ett framgångsrikt resultat. Att arbeta med kvalitetsutveckling kan följaktligen innebära att en utgångspunkt i organisationen som system torde gynna resultatet. Det finns flera olika kvalitetsutmärkelser som tar hänsyn till detta, exempelvis siq-modellen och certifieringssystemet ISO. 5 Flera studier har jämfört organisationer som nått kvalitetsutmärkelsenivån med jämförbara organisationer, och resultaten pekar på att positiva effekter av kvalitetsarbete är tydliga, och att dessa effekter uppkommer med några års fördröjning efter det att organisationen uppnått definierad kvalitetsnivå. Det kan dock tydligt konstateras att ett systematiskt kvalitetsarbete som reducerar kvalitetsbristkostnader har betydande påverkan på det ekonomiska resultatet Patientsäkerhet ett kvalitetsområde Svensk lagstiftning ställer i flera bestämmelser höga krav på att hälso- och sjukvården ska vara patientsäker. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) ställer krav på att verksamheten ska vara av god hygienisk standard och tillmötesgå patienternas behov av trygghet. Vården ska vara säker och av god kvalitet. Patientsäkerhetslagen (21:659) syftar till att skapa en säkrare vård och ett mer aktivt arbete med patientsäkerhet. Med patientsäkerhet menas i lagens mening skydd mot vårdskada. Lagstiftaren betonar genom lagen att vårdgivaren ska arbeta med förebyggande åtgärder. I lagen tydliggörs vårdgivarens ansvar för att driva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete, bl.a. genom att utreda händelser, förebygga olika former av vårdskador och säkerställa att personalen har den kompetens som krävs för att tillgodose kravet på en god och säker vård. Lagstiftiningen ställer också krav på dokumentation av hur det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhetsarbetet är fördelat inom verksamheten. Tanken med lagstiftningen är att stimulera och motivera hälso- och sjukvården till att bli en lärande organisation där den enskildes synpunkter återförs systematiskt till vården Kvalitet och föredömen vad står kvalitet för idag? Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, (IVA), 29

7 5(13) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 7 är tillämplig på alla hälso- och sjukvårdsverksamheter. Avsikten är att skapa förutsättningar för ett kontinuerligt kvalitetsarbete, och bl.a. att säkerställa att vårdgivare upprättar ett ledningssystem i enlighet med patientsäkerhetslagen Nationell satsning Patientsäkerhet har under flera år varit ett prioriterat område för regeringen. Genom överenskommelse 8 mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ska förutsättningar skapas för att stötta hälso- och sjukvården att minska olika typer av vårdskador. Inom ramen för överenskommelsen ska prestationsbaserad ersättning fungera som incitament för att intensifiera arbetet med patientsäkerhet. 214 års överenskommelse är den fjärde och sista överenskommelsen. Det innebär att den prestationsbaserade ersättningen upphör i och med detta år. Det är därför viktigt att organisationen förmår att hitta andra incitament och fungerande strategier för att fortsättningsvis vidmakthålla och utveckla det goda arbete som pågår Att minska vårdskador - avgörande för patientsäkerheten Vårdskador orsakar stort lidande för patienter och stora kostnader för hälso- och sjukvården, och är ett viktigt förbättringsområde. Med vårdskada avses lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. 9 Vid Hallands sjukhus pågår flera olika förbättringsarbeten. Inom ramen för kvalitetsprojektet valdes tre av dessa, varav två handlar om att förebygga vårdskador, nämligen vårdrelaterade infektioner (VRI) och trycksår. 1 I det följande kommer VRI att ytterligare belysas SOSFS (211:9) 8 Patientsäkerhetssatsning 214 överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om förbättrad patientsäkerhet. Dnr 13/ Patientsäkerhetslag (21:659) 1 Det tredje förbättringsarbetet vid Hallands sjukhus inom ramen för kvalitetsprojektet var behandling av höftfrakturer. 11 För ytterligare information om VRI, se bilaga till detta PM (VRI Bilaga).

8 6(13) 3.3. Vårdrelaterade infektioner vad är det? Vårdrelaterade infektioner, VRI, är infektioner som uppkommer hos personer under sluten vård eller till följd av åtgärd i form av diagnostik, behandling eller omvårdnad inom övrig vård och omsorg. 12 Huruvida en vårdrelaterad infektion ska få fäste är beroende av flera faktorer, såsom patientens tillstånd, vårdsituation (hygien, städning, överbeläggning etc.), vårdteknik (operationsrutiner, sårvård m.m.), och spridning av smitta. Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste typen av vårdskador hos patienter inom sluten somatisk vård. Det ett av de största patientsäkerhetsproblemen i Sverige och i världen. Infektionerna förorsakar stort lidande, och kan i värsta fall leda till att människor dör. Cirka en tredjedel av alla VRI bedöms vara möjliga att förebygga. Att varaktigt minska förekomsten av VRI är liksom för vårdskador i stort en fråga om att påverka flera olika processer på olika nivåer. Enligt de nationella mätningarna av vårdrelaterade infektioner som genomförs av SKL har Region Halland sedan 28 tillhört de landsting/regioner med lägst förekomst av VRI. 214 års mätning visar att de vårdrelaterade infektionerna har minskat till 5,7 % från förra årets 6,4 %. Det är ett gott resultat av ett systematiskt kvalitetsarbete. Riket i genomsnitt ligger på 8,9 %. Procentandelen mäter hur stor andel av det totala antalet patienter i somatisk slutenvård som har en vårdrelaterad infektion. Trots att andelen vårdrelaterade infektioner är förhållandevis låg och lägre än riksgenomsnittet finns förbättringsområden och potential att ytterligare förbättra kvaliteten på detta område. Det är också viktigt att beakta att de punktprevalensmätningar av VRI som genomförs två gånger per år kan underskatta det verkliga tillståndet. En studie som omfattar ett tjugotal landsting och regioner visar på att prevalensen för VRI sannolikt kan vara betydligt högre än det resultat som framkommer i punktprevalensmätningarna. 13 Den SKL-initierade satsningen på att mäta andelen VRI i landstingen och regionerna har främst syftat till att skapa ett underlag för lokal verksamhetsutveckling. Mätningarna kan bli ett effektivt verktyg om prevalensen följs över tid under 12 Definition hämtad från Socialstyrelsens termbank. 13 Mikael Rahmqvist; Validering av punktprevalensmätningen för vårdrelaterade infektioner i Sverige hösten 212. Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings Universitet.

9 7(13) förutsättningen att bedömningarna är lika från gång till gång. Utifrån mätningarna kan analyser genomföras av t.ex. vilka VRI-typer som är de vanligast förekommande, om särskilda grupper drabbas etc., vilket ger förutsättningar för processinriktade förbättringsarbeten Vad kostar det? I Sverige uppskattas vårdrelaterade infektioner generera 75 extra vårddagar per år. Det beräknas innebära en årlig kostnad om 6,5 miljarder kronor för hälso- och sjukvården. Att kostnadsberäkna området har visat sig vara förenat med svårigheter och kan inte ses som en exakt vetenskap 14. Kostnader för eventuella insatser i närsjukvården och annan öppenvård är heller inte inräknade i de estimerade kostnaderna. Det är inte möjligt att med exakthet peka på de samhällsekonomiska kostnader som uppstår på grund av vårdskador. Varje skadefall är unikt, och kan leda till olika former av kostnader hos flera olika samhällsaktörer, exempelvis i form av förlorad arbetsförmåga och därmed minskade skatteintäkter. Det finns studier som pekar på att huvudsakliga delen av samhällskostnader relaterade till vårdskador uppstår under en lång tid efter skadetillfället. 15 Det ger anledning till beräkningar som inte enbart tar sikte på de kostnader som uppstår under ett enskilt vårdtillfälle. I den granskning som SKL genomfört under framgår att vårdtillfällen förenade med vårdskador var betydligt längre än vårdtillfällen utan skador. När resultatet bröts ned till olika medicinska vårdområden visade det sig att antalet extra vårddygn liksom kostnaderna för dessa skiljer sig åt mellan de olika vårdområdena. Att arbeta för att minska kvalitetsbristkostnader är avgörande för hälso- och sjukvården för att klara sitt uppdrag framöver. Genom hög kvalitet och att göra rätt från början frigörs resurser för att utnyttja i de processer som är verkligt värdeskapande för patienterna. Det är viktigt att förstå att det är ett långsiktigt arbete som kräver lång tid för att få till stånd varaktiga förbättringar. Det centrala värdet handlar om att minska lidandet för patienterna och att skapa en kultur där varje vårdskada ses som oacceptabel. För att kunna förbättra processer behöver man kunna mäta och följa upp fortlöpande, inte enbart genom ett fåtal 14 För mer information om svårigheterna att beräkna kostnader, se bilaga till detta PM (VRI bilaga). 15 Samhällsekonomiska kostnader för patientskador i svensk sjukvård några typfall. Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi, Ibid.

10 8(13) punktprevalensmätningar som görs idag. Att prioritera en fortsatt utveckling och implementering av infektionsverktyget är ett steg på vägen Hur kan VRI förebyggas? Det finns anledning att anta att patientsäkerhetsområdet har stor utvecklingspotential, och att allt fler skador som tidigare uppfattades som icke undvikbara i stigande grad kommer att kategoriseras som undvikbara. Det betyder att målsättningen för minskad andel vårdskador bör omformuleras i takt med utvecklingen. Det innebär också att det krävs ett ihållande och systematiskt arbete med ständiga förbättringar för att kunna reducera andelen vårdskador och öka värdet för patienterna 18. Kvalitetsprojektet har haft ett uttalat fokus på kvalitetsbristkostnader. Det är ett välkänt faktum att det inte finns en heltäckande modell för att beskriva och beräkna kvalitetsbristkostnader. Det är också välkänt att med minskad andel vårdskador frigörs resurser som kan användas på ett mer effektivt sätt. I Sverige uppskattas vårdrelaterade infektioner generera 75 extra vårddagar till en kostnad om 6,5 miljarder kronor. Utifrån den nationella VRI-mätning som genomfördes våren 214 skulle Region Hallands resultat på 5,7 % VRI orsaka extra vårddygn. Man beräknar att vårdrelaterade infektioner innebär i snitt fyra dagars förlängd vårdtid. Om VRI skulle minska med en procents enhet skulle det kunna innebära en minskning av kvalitetsbristkostnader om miljoner kronor, räknat på att ett vårddygn kostar 562 kronor. Varje procents sänkning av antalet vårdrelaterade infektioner skulle minska kvalitetsbristkostnaden med en och en halv miljon kronor. Det ger en fingervisning om vikten av att ytterligare intensifiera arbetet med att minska vårdrelaterade infektioner och därmed de kvalitetsbristkostnader som kan relateras till dem. Det beskrivs i en för projektet att ett långsiktigt kvalitetsutvecklingsarbete bör bedrivas som omfattar en utveckling av IT-stöd och ekonomiska modeller för att stärka uppföljningar och möjliggöra beräkningar på området. Ett långsiktigt kvalitetsarbete bör ha stöd i organisationens värdegrund och sanktioneras från högsta ledningsnivå. Därför är det viktigt med gemensamma principer för att arbeta med kvalitetsutveckling och ständiga förbättringar. 17 För mer information om infektionsverktyget, se bilaga till detta PM (VRI bilaga). 18 För mer information om specifika åtgärdsprogram etc. för att minska VRI, se bilaga till detta PM (VRI Bilaga).

11 9(13) 4. Ett långsiktigt hållbart förbättringsarbete ett nytt synsätt Att minska vårdrelaterade infektioner handlar om att minska onödigt lidande för patienter, och också om att frigöra resurser som kan användas för värdeskapande processer. Konkret kan det handla om att man genom att reducera VRI minskar vårdtiden och frigör sängplatser som kan användas av andra patienter, t.ex. patienter som idag skickas till andra vårdgivare genom vårdgarantin. Det innebär att öka verkningsgraden i verksamheten genom att fler får vård av hög kvalitet. Det innebär att göra rätt från början. Lagstiftningen på området patientsäkerhet är avsedd att stötta hälso- och sjukvårdsorganisationerna att bedriva ett alltigenom systematiskt kvalitetsarbete. Det kan göras på flera sätt. Det finns anledning att tro att framgångsfaktorerna för implementering, vidmakthållande och utveckling av systematiskt kvalitetsarbete och en god patientsäkerhetskultur kräver ett konsekvent förhållningssätt på alla nivåer vad gäller patientsäkerhetsarbete och kvalitetsutveckling Lean Healthcare De olika hälso- och sjukvårdsverksamheterna i Region Halland använder en mängd olika förbättringsverktyg, såsom PDSA Kaizen 19 osv. Det finns dock inget helt och hållet gemensamt förhållningssätt som genomsyrar alla nivåer i organisationen. De förbättringsverktyg som redan används är viktiga att reflektera kring och ta tillvara på. Vilka verktyg ger vilken effekt? I en organisation med ett genomtänkt och konsekvent förhållningssätt ökar förutsättningarna att sprida goda exempel och best practice, dvs. att implementera arbetssätt och verktyg som visar sig ha god effekt. Inom ramen för kvalitetsprojektet föreslås Lean Healthcare utgöra en gemensam grund för systematiskt kvalitetsarbete. 2 Flera svenska hälso- och sjukvårdsorganisationer använder lean-inspirerade arbetssätt i syfte att nå en organisation som präglas av ständiga förbättringar. Grunden i det synsätt som kallas Lean är att kunden patienten är i fokus, och verksamhetens processer ska organiseras utifrån vad som är värdefullt för patienterna. Det handlar om att ständigt 19 PDSA och Kaizen är verktyg som används för förändring och utveckling utifrån ett systematiskt förhållningssätt. 2 Det finns en mängd litteratur om Lean Healthcare. För övergripande information se ex. Rognes, J., Svarts, A.; Lean i vården. En översikt över dagsläget i Sverige.

12 1(13) arbeta med att inom ramen för befintliga resurser förbättra processerna för att maximera värdeskapandet att ge patienterna bästa möjliga vård. Det kan innebära att vissa aktiviteter ska stärkas, och vissa aktiviteter ska inte göras alls. Processerna och dess aktiviteter får sitt värde genom att vara värdeskapande för patienterna. För ett sådant synsätt krävs en kulturförflyttning i organisationen. Det handlar om att förstå en helhet och vilken del man ansvarar för i den helheten. Det kräver tydliga mål och en nära uppföljning av utfall mot mål och att verksamheten vidtar åtgärder vid avvikelser så att målen uppnås. Varje medarbetare har ansvar för sin del i helheten och för att bidra till förbättringsarbetet i den egna verksamheten. En organisation som genomsyras av Lean innebär en organisation där beslut ska fattas på rätt nivå utifrån tydligt formulerade och uppföljningsbara mål. Det är också en transparent organisation som öppet diskuterar fel och brister för att upptäcka och lösa problem i syfte att utveckla och förbättra. För en organisation som arbetar enligt Lean är det av stor betydelse att kunna mäta måluppfyllelse och att åtgärder har förväntad och rätt effekt. Det blir därför viktigt att på både verksamhetsnivå och strategisk nivå arbeta för att ha korrekta data och processer som stödjer en sådan uppföljning Testpiloter att lära av - VRI som exempel Det förebyggande arbetet lämpar sig väl för att utgöra s.k. testpilot i implementeringen av Lean. Testpilot innebär att den utvalda processen leanas enligt lean-principer och sedan utvärderas för att lära och justera inför nästa utvalda process. Det finns utarbetat standardiserade verktyg och åtgärder med förebyggande effekt för vårdrelaterade infektioner, och Region Halland använder sig av flera av dessa. Inför 215 har politiskt beslut om att reducera andelen vårdskador fattats, vilket kan utgöra ett starkt incitament för att förbättra och utveckla arbetet med vårdrelaterade infektioner. Detta kräver ett tydligt engagemang från samtliga ledningsnivåer, och att metoder och verktyg, såsom infektionsverktyget, utvecklas och implementeras som skapar förutsättningar att nå målen. Det är också viktigt att ett arbete med att skapa ett gemensamt förhållningssätt för utveckling, lärande och ständiga förbättringar knyts ihop med det utvecklingsarbete som redan pågår i Region Halland. Ett sådant exempel är utvecklingen av området kunskapsstyrning. Kunskapsstyrning säkerställer att evidensbaserade metoder och

13 11(13) senast kända kunskap används i verksamheten Det kräver att organisationen har processer för att snabbt ta till sig och tillämpa ny kunskap. Lean kan bidra med ett förhållningssätt som kan underlätta och standardisera implementering och processer för metoder och kunskap Övergripande implementeringsprinciper Skaffa kunskap om Lean i termer av tanke- och arbetssätt. Vad är det? Hur gör man? Ta hjälp av personer som redan genomgått Lean-resan. En stödjande organisation är en förutsättning ledningsnivåerna måste vara drivande Tydligt formulerade och uppföljningsbara mål som kan brytas ned på olika nivåer och som tydliggör ambition och prioriteringar Skapa förståelse i organisationen med syftet med att införa Lean, var är vi nu och vart ska vi? Anpassa modeller, verktyg och terminologi till aktuell kontext, d.v.s. hälso- och sjukvård (ex. patient istället för kund) Börja med några få avgränsade processer, s.k. testpiloter, där förbättring är möjlig och resultat kan synliggöras Processorientera utifrån Lean-principer inom samtliga relevanta områden, såväl själva vården som dess stödfunktioner som exempelvis städ, materialförsörjning etc. Följ kontinuerligt upp implementeringsarbetet Skapa incitament för engagemang i verksamhetsutveckling Som tidigare nämnts används redan olika kvalitetsverktyg och pågår flera kvalitetsarbeten i Region Halland. Det är bra saker i mindre delar av en helhet. Vill man göra skillnad måste man se till hela processen hela flödet och vårdkedjan. Delarna måste tillsammans som en helhet optimera patientens väg genom sjukvården. Det är innebörden av Lean. 5. Att gå vidare med Regiondirektören har av Regionstyrelsen fått i uppdrag att ta fram en åtgärdsplan för för att minska Region Hallands kostnadsökningstakt inom vården. Utgångspunkten i arbetet är att Region Halland på alla områden ska använda de resurser som står till förfogande på ett än mer optimalt sätt. Genom ett gemensamt

14 12(13) förhållningssätt kan organisationen ytterligare stärkas i arbetet med målstyrning och processorientering. Utifrån kvalitetsprojektet föreslås att gå vidare med följande aktiviteter. Att konkret formulera vad Lean innebär i Region Halland. Vad betyder det för organisationen och dess olika nivåer? Varför ska Lean implementeras? Att utifrån en sådan beskrivning arbeta fram en relevant implementeringsplan för Lean. Att leana processer i flera delar av organisationen, både på strategisk och på operativ nivå. Att inför och under införandefas ta hjälp av och använda den kunskap som redan finns om Lean. Här kan Psykiatrin Halland och Närsjukvården Halland ingå som stödaktörer.

15 13(13) Källförteckning Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi, Samhällsekonomiska kostnader för patientskador i svensk sjukvård några typfall. 24. Kvalitet och föredömen vad står kvalitet för idag? Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, (IVA). 29. Ledningsarbete för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS (211:9). Patientsäkerhetssatsning 214 överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om förbättrad patientsäkerhet. Dnr 13/713. Patientsäkerhetslag (21:659) Rahmqvist Mikael; Validering av punktprevalensmätningen för vårdrelaterade infektioner i Sverige hösten 212. Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings Universitet. Rognes, J., Svarts, A.; Lean i vården. En översikt över dagsläget i Sverige. Rutberg, H. Sommer, A. Skau, T. Kvalitet inom sjukvården Vad är det och hur mäts den? Läkartidningen, Volym 98 Nr 25, 21. Socialstyrelsens termbank VRI Bilaga