Tänk om det vore jag. Det är synd och skam att den här skriften behövs. Läs den!

Transkript

1 Tänk om det vore jag Det är synd och skam att den här skriften behövs. Läs den! 1

2

3 Tänk om det vore jag. Nästa år är det kanske du själv som sitter där i rullstolen och vill ha färdtjänst. Nästa år kanske det är du som mister synen i en sjukdom du inte ens visste att den fanns. Den som söker din hjälp vill bara ha av dig vad du skulle vilja ha av honom eller henne om förhållandet vore det omvända. Tänker du så ökar du din förmåga till inlevelse och gör ett bättre jobb i dina kontakter med personer som har funktionshinder. Lagar och regler i all ära. Det är dig det hänger på du som möter funktionshindrade i din arbetsvardag. Förmågan att se sig själv i andra kan man ägna ett helt yrkesliv åt att utveckla. Det tar tio minuter att läsa den här skriften.

4 Världen är full av människor som skrattar, gråter, älskar, hatar, kastar boll och bomber. Som bakar bullar, lapar sol, läser böcker, sjunger, äter pizza och klappar en katt. Som jobbar på fabrik, kör lastbil, tigger, predikar, undervisar, vårdar, åker skidor och planterar blommor. Världens människor har många saker gemensamt. Alla vill vakna glada och somna mätta. Alla vill vara som de är oavsett hudfärg, vilken Gud de ber till eller hur de gör när de tar sig fram. Och en sak gör vi alla tillsammans varje dag. Vi bygger det samhälle vi lever i. Vi bygger det om och om igen. Vi kämpar. Vi svettas. Vi sliter. Vi gör så gott vi kan. Men ibland räcker inte det. Ibland måste det till lagar för att vi ska komma ihåg att rättigheterna gäller för alla och skyldigheterna likaså. I Sverige har vi sedan sommaren 2003 en diskrimineringslag som förbjuder att människor särbehandlas för att de inte är som majoriteten. I världen finns Förenta Nationernas regler för de mänskliga rättigheterna. Det är människor som skrivit lagarna och det är vi människor som ska följa dem.

5

6 Alla människor med funktionshinder är inte handikappade. Men samhället gör många människor med funktionshinder handikappade genom att begränsa och försvåra deras liv. Att inte kunna beställa tid hos doktorn för att man inte hör vad den inspelade rösten i telefonen säger. Att inte våga besöka ett nytt ställe därför att man inte vet var toaletten är och hur den ser ut. Att vara tvungen att ta taxi från dörr till dörr för att ens ledarhund inte får plats på bussen. Det är att bli handikappad.

7 Att varje år när färdtjänsten ska omprövas fråga en kroniskt skadad om han blivit bättre. Att säga till en ung kvinna: Du ser ju fräsch ut trots att du är blind. Att inte tro på den som har så svåra smärtor att hon inte orkar jobba för att värken inte syns på röntgen. Vem är det då som är handikappad? Vem är det då som har ett funktionshinder?

8 Många människor med funktionshinder upplever att de blir dåligt bemötta. De känner sig ifrågasatta och rent av kränkta. Ibland är det dumheten som sårar. Ibland är det snällheten. Förr sågs människor med funktionshinder som stackare som man skulle tycka synd om. I all välmening idkades välgörenhet. De funktionshindrade särbehandlades och de förväntades vara tacksamma. Den som är tacksam kan inte ställa krav. Den som inte ställer krav utan tiger kommer andra att bestämma över. Ingen människa är medvetet dum. Men hennes handlande kan vara det. I en organisation med stort ansvarsområde och begränsade resurser går det inte att alltid göra rätt. När man knappt hinner med sig själv, hur ska man då hinna med andra!? Ska människor med funktionshinder och andra kunna mötas måste det finnas utrymme för möten, bildligt och bokstavligt talat. Det är upp till oss alla att se till att det skapas sådana. Ett gott bemötande och goda möten tjänar alla på. Alla kommer vi en gång att behöva hjälp i ett samhälle där hög ålder betraktas som ett funktionshinder.

9

10 De halta och de lytta. De sinnessjuka och de svagsinta. De blinda, de döva, de lama. De vill inte vara handikappade längre. De vill vara människor. 10

11 Ett gott bemötande grundar sig på att man har en positiv människosyn, en idé om att alla människor har samma värde. Det är viktigt för de anställda att veta varför de gör det de gör. Det gäller alla i en personalgrupp, för alla möter människor med funktionshinder. Det betyder att tillgängligheten ska vara god. Folk ska svara i telefon. Ta emot i receptionen. Ge information inte bara på tryckt svenska. Den som söker hjälp ska alltid stå i centrum. Alltid. Det är den funktionshindrade, ingen annan, som är expert på sina problem och behov. De som möter människor med funktionshinder måste också se hela människan de möter. De måste förstå att det finns misstro, frustration och sorg hos den de möter och att allt inte kan sägas på en gång. Möten tar tid, det måste de få göra. Och inget möte är det andra likt. 11

12 Genom ständiga möten utbyter vi information om varandras liv. Det är så vi umgås, vi människor. Den som har ett, eller flera, funktionshinder möter en massa människor på grund av detta. Det kan röra sig om mer än 20- talet personer. Hos kommunen finns de som är satta att sköta färdtjänst, hemtjänst och personliga assistenter. Här tas beslut om handikappanpassning av bostäder och ombyggnad av allmänna lokaler. Inom landstinget jobbar de som ger medicinsk vård och rehabilitering. På Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen finns de som har till uppgift att hjälpa människor med funktionshinder med anpassade arbetsplatser, arbetsmaterial, utbildning och ekonomisk ersättning. Ofta vet olika myndighetspersoner inte vad de andra gör. Livet skulle vara mycket enklare för människor med funktionshinder om alla som har till uppgift att hjälpa dem kunde samordna sina insatser bättre. 12

13 13

14 Människor med funktionshinder måste hela tiden svara på frågor om sitt liv och leverne. Det är första steget till att få hjälp med det de inte klarar själva. Ingen kan läsa någon annans tankar. Därför är det viktigt att de som arbetar med människor försöker sätta sig in i den andres situation. Och det är viktigt att både tanken och fantasin är med. Att fråga en människa om hon kan äta själv betyder att man frågar om personen kan ta maten och stoppa den i munnen. Svarar personen ja betyder det att han eller hon kan det. Det betyder inte att personen därmed också kan handla sin mat, laga den och skära upp den. Raka frågor får raka svar. Därför är det viktigt att människor med funktionshinder svarar sanningsenligt och inte säger att de klarar mer än vad de gör. 14

15 Människor med funktionshinder vill inte bli handikappade. Människor med funktionshinder vill inte bli kallade handikappade. Människor med funktionshinder vill bli kallade Per, Lars-Göran, Reza, Linda, Rickard, Sven, Louise, Greta, Kristina, Mats, Lena, Kurt, Günther, Fatima, Anna-Greta, Börje, Eva, Sara, Bosse, Karin 15

16 Vi människor strävar efter anpassning. Vi vill ogärna sticka ut alltför mycket. Därför har vi ofta samma sätt att se på saker och ting som andra. När vi möter människor som är annorlunda reagerar vi ibland med rädsla. Det vi inte känner till och vet hur vi ska möta gör oss osäkra, blyga och rädda. Rädsla föder otålighet, ja till och med aggressioner om det vill sig illa. Människor som valt att arbeta med människor får inte vara rädda. De måste fråga om det de inte vet. Och de måste fråga med den respekt som de själva vill ha. De ska också ge information som den som söker hjälp kan tillgodogöra sig. Kunskap är en av de saker som botar rädsla. Ett öppet sinne är en annan. Stöd från erfarna kolleger och en arbetsplats med bra rutiner är en tredje. Det bästa är att börja med att fråga. Fråga den rullstolsburne vad han behöver. Just han med sitt funktionshinder, sin lägenhet, sin läggning, sina intressen. Våga. Fråga. Våga. Lyssna. 16

17 17

18 Visst har bemötandet av människor med funktionshinder blivit bättre. Men det betyder inte att det alltid är bra. Långt därifrån. Sättet att se på människor med funktionshinder och andra som avviker från majoriteten växlar mellan tid och land. Länge sattes människor med funktionshinder bokstavligen på undantag. De låstes in på fattighus och institutioner. Det var samhällets sätt att ta om hand. Samhället gjorde vad det tyckte var bäst utan att fråga dem som utsattes för denna vård vad de ville. I dag säger lagen att alla ska behandlas lika. Det handlar om rättvisa. Den som är blind kan vara hjälplös i världen men en mästare i musikens värld. Den som är döv kan vara mer lyhörd än de flesta. Den som lever med ständig smärta kan trots egna hjälpbehov hjälpa andra. Rättvisa är att de svagaste ska värnas. Men faktum kvarstår; alla kan inte göra allting. Är rättvisa att alla får göra samma sak eller att alla får göra det den vill? Det är en fråga du bör ställa till dig själv. Du kommer antagligen att svara på samma sätt som den som har ett funktionshinder: Se mig först och mitt funktionshinder sedan. Men se mig! 18

19 19

20 Det allra bästa är att aldrig någonsin glömma att nästa år är det kanske man själv som sitter där i rullstolen och vill ha färdtjänst. Nästa år kanske det är man själv som mister synen i en sjukdom man inte ens visste att den fanns. 20

21 I dag gäller det dig, men i morgon mig så bör den tänka som har valt att jobba med att hjälpa. Den som söker din hjälp vill bara få av dig vad du skulle vilja ha av honom eller henne om förhållandet vore det omvända. 21

22 22

23 Kunskap är basen för inlevelseförmåga, goda möten och gott bemötande. Vi har skrivit det förr men vi gör det igen: Kunskap. Det betyder inte bara böcker, forskningsrapporter och seminarier med inhyrda experter. Den kunskap som ger den bästa basen är mötet med den andra människan. Han med ledarhunden, hon med ryckningarna, de båda med hörapparater och de tre med ständig värk. Se på dem. Lyssna på dem. Fråga dem. Men ifrågasätt inte. Tala aldrig över deras huvuden. Se till att det blir ett bra möte mellan två människor. Det är på ditt ansvar att det blir så, för det är du som är proffset. Försök också att se individen bakom diagnosen. Se människan när hon är hos dig. Hennes papper ska du ha läst innan hon kommer. 23

24 Några tips... om hur man planerar, bygger, informerar Att se till att människor med funktionshinder utan problem kan ta sig dit de vill, att olika miljöer är tillgängliga för alla, är också en fråga om bemötande. Det är ovärdigt att det fortfarande finns miljöer dit en funktionshindrad inte kan ta sig utan problem och utan hjälp. Tänk efter när ritningar görs på nya byggnader, innan webbplatsen görs om, innan telefonväxeln byts ut så att ingen stängs ute! Det tjänar alla på. Kom ihåg att det som underlättar för personer med funktionshinder underlättar för alla. Gör rätt från början det är dyrt att göra om! Enklare utan hinder, om att bygga bort hinder på allmänna platser och i publika lokaler/ Boverket 2005 Riktlinjer för en tillgänglig statsförvaltning, om att planera för allt från p-platser till toaletter/ Handikappombudsmannen Bygg ikapp handikapp, om att bygga och installera ramper, dörröppnare och mycket mer/ Svensk byggtjänst 2001 Att se, höra och andas i skolan, om att installera hörselslingor, god belysning med mera/ Boverket 1996 Tillgänglighetscenter på Handikappombudsmannens webbplats om hur man informerar via webbsidor eller på papper, på skyltar, på svenska eller med piktogram, punktskrift eller med tolkar. 24

25 ... för dig som vill veta hur det kan vara Mycket har skrivits om människor med funktionshinder. Människor med funktionshinder har själva skrivit om sin situation och statliga utredningar har gjorts av friska experter. Vi rekommenderar de här böckerna till dig som vill öka din kunskap och din inlevelseförmåga. Här finns inga pekpinnar, men många pekfingrar mot makt och dumhet. Här finns liten bitterhet men massor av kampvilja för ett bättre liv. Här finns drömmar som kan bli verkliga. För dig som vill veta hur det kan vara. För dig som vill veta mer. Livet en gång till, om mötet mellan en ryggmärgsskadad människa och svensk handikapppolitik. Av Peter Bruzén/ Égalité Livet rullar vidare, novellsamling ur ett rullstolsperspektiv. Av Lars- Göran Wadén/ CKM. Och sen ska man vara glad också, kvinnor med funktionshinder berättar. Av Pelle Olsson och Annette Lundborg, red/ CKM Strutsens vingar, en ungdomsantologi. Unga med funktionshinder skriver/ Sisus Jag är pappa till Anna, om att vara förälder till ett barn med ryggmärgsbråck. Av Ulf Lundén/ Atlas 2003 Kontrollerad och ifrågasatt? intervjuer med personer med funktionshinder/ SOU 1998:48 Om bemötande av människor med funktionshinder, en antologi/sisus Lindqvists nia nio vägar att utveckla bemötandet av personer med funktionshinder/ SOU 1999:21 En arbetssökande eller ett funktionshinder, den synskadades möte med arbetslivet/ Arbetslivsinstitutet Syd Om bemötande av människor med funktionshinder, ett nationellt program för att öka kompetensen om bemötande/ Sisus 25

26 Den här skriften är ursprungligen framtagen för Länshandikapprådet i Dalarna. Den sprids i dag av olika aktörer som arbetar med handikappfrågor på regional och kommunal nivå runt om i Sverige. Vill du veta mer ta kontakt med den som har ansvar för handikappfrågorna i regionen, landstinget eller kommunen där du bor. Produktion: Alm & Wennermark AB och Stig Meiton AB/journalisterna.com Text: Lena Mattsson Illustrationer: Elina Hjuberger Tryck: XXXXX 2006 Skriften kan beställas via tfn eller e-post: karin.wennermark@journalisterna.com 26

27 27

28 Du har nu läst, eller vänt på, en skrift om bemötande av och tillgänglighet för människor med funktionshinder. Den riktar sig i första hand till dig som arbetar i, styr eller beslutar om offentliga verksamheter men egentligen gäller den oss alla. Det är vi människor som måste följa lagar och regler om de ska ha någon verklig betydelse. Det finns mycket man kan göra för att öka tillgängligheten för människor med funktionshinder. En del är fysiska åtgärder som kostar pengar och som finns väl beskrivna i böcker vi tipsar om i den här skriften. Men det viktigaste av allt handlar om vår egen inställning, om viljan att skaffa sig kunskap, om förmågan att tänka sig in i en annan människas situation. Så här kan det sammanfattas: 1. Se mig 2. Fråga 3. Lyssna 28