Dokumentation av elsystem vid Kvaerner Kamfab AB, Karlstad

Transkript

1 Institutionen för informationsteknologi Dokumentation av elsystem vid Kvaerner Kamfab AB, Karlstad Documentation of Electrical System in Kvaerner Kamfab AB, Karlstad Mikael Segerström Jörgen Kristiansson Examensarbete vid Elektro- och datoringenjörsprogrammet vt 2006

2 Dokumentation av elsystem vid Kvaerner Kamfab AB, Karlstad Documentation of Electrical System in Kvaerner Kamfab AB, Karlstad Mikael Segerström Jörgen Kristiansson Examensarbete Degree Project Elektro- och datoringenjörsprogrammet vt 2006 Handledare: Johnny Blom, Kvaerner Kamfab AB Arild Moldsvor, Karlstads universitet

3 Denna rapport är skriven som en del av det arbete som krävs för att erhålla Elektro-och datoringenjörsexamen/teknologie kandidatexamen. Allt material i denna rapport som inte är mitt eget, har blivit tydligt identifierat och inget material är inkluderat som tidigare använts för erhållande av annan examen. Mikael Segerström Jörgen Kristinasson Rapporten godkänd, datum Handledare: Arild Moldsvor Examinator: Peter Röjder 1

4 Sammanfattning Detta projekt är utfört vid Kvaerner Kamfab AB i Karlstad och beskriver hur strukturering av företagets elsystem har utförts i form av uppmärkning och dokumentation. Detta skall ligga till grund för en effektivisering vid ombyggnation av ställverket. Abstract The assignment has been to label and document Kvaerner Kamfab s electrical system. This is the first phase of reconstructing the switchgear in order to increase the efficiency. I 2

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Företaget Bakgrund och och uppgift Anläggningens struktur Befintlig dokumentation vid vid arbetets start start Analysering av av anläggning Befintligt system Strukturering Uppmärkningens av anläggning... strukturering av elsystemet Förslag till till effektivisering Säkerhetsaspekter Dokumentation och och uppmärkning av av anläggning AutoCAD Lokalisering av av uppmärkning i fastigheten... i Användning av av dokumentation Dokumentationens tillgänglighet Slutsats BILAGOR Bilaga 1: Ställverkgrupper och huvudcentralernas position... B1.1 B1.3 Bilaga 2: Undercentralernas position.. B2.1 B2.2 Bilaga 3: Maskinnummer och anslutningar.. B Bilaga 4: Huvudcentralernas anslutningar B4.1 B4.13 Bilaga 5: Undercentralernas anslutningar.. B5.1 B5.6 Bilaga 6: Grafisk överblick huvudcentraler... B6.1 Bilaga 7: Grafisk överblick undercentraler B7.1 Bilaga 8: Grafisk överblick transformatorer T5 och T6.B Bilaga 9: CAD-Ritningar: El-centraler verkstadsplan... Nr: El-centraler källarplan. Nr: El-centraler kontor 2:a våningen. Nr: El-centraler kontor 3:e våningen. Nr:

6 1. Inledning 1.1 Företaget Examensarbetet utfördes på Kvaerner Kamfab AB i Karlstad. Kvaerner Kamfab AB är ett dotterbolag till Kvaerner Pulping AB, och detta i sin tur är en del av den internationella Aker Kvaerner koncernen. Kvaerner Kamfab AB tillverkar och monterar så kallade nyckelmaskiner till massaindustrin, som via Kvaerner Pulping AB når kunder inom skogsindustrin på global basis. Underhållsservice av levererade maskiner samt reservdelstillverkning är en prioriterad del av företagets kärnverksamhet. 1.2 Bakgrund och uppgift Kvaerner Kamfab AB önskade att få en uppdatering av dokumentationen över elsystemet i sin fastighet. Den befintliga dokumentationen var bristfällig och många ombyggnationer och maskinbyten har gjorts sedan fastigheten byggdes I säkerhetsföreskrifterna står det att kablar skall vara lätt identifierbara och dokumentation över ny anläggning skall finnas. Detta behöver inte följas när det gäller gamla anläggningar som i detta fall, men eftersom en ombyggnation är i antågande underlättar detta senare arbete. Uppgiften med vårt examensarbete var att uppdatera dokumentationen och märka upp befintlig el-anläggning i fastigheten. I uppgiften ingick även att konstruera el-ritningar i AutoCAD som ska läggas in i en befintlig databas för att enkelt kunna användas av företaget. Examensarbetet skall ligga till grund för en ombyggnation och effektivisering av ställverket. Ombyggnationen är planerad inom en femårsperiod. 41

7 2. Anläggningens struktur 2.1 Befintlig dokumentation vid arbetets start Vårt första arbete blev att samla in befintlig dokumentation och sortera ut användbart material. Nästan alla ritningar som fanns över elinstallationen var från 60-talet, (se figur 1-2). Dokumentationen över elanläggningen var inte till så stor hjälp för oss eftersom maskiner bytts ut och ombyggnader i fastigheten har skett. Detta har inte blivit dokumenterat. Figur 1. Befintlig dokumentation från 60-talet. Figur 2. Befintlig dokumentation ställverksvägg. 52

8 2.2 Analysering av anläggning Ställverksfacken och huvudcentralerna var uppmärkta med nummer sedan tidigare, (se figur 3 och 4). Ingen dokumentation fanns på detta och man visste inte om uppmärkningen var korrekt. En stor del av arbetet var att följa kablarna till dess anslutningar och verifiera den befintliga uppmärkningen. Figur 3. Ställverksmärkningen 5-45 står för transformator 5 grupp 45. Figur 4. Huvudcentral. 63

9 Matningskablarna från ställverket var visuellt följbara, men mindre kablar från centraler gick ofta i vägg eller på kabelstegar. Till vår hjälp hade vi möjligheten att använda Eurotest 61557, (se figur 5). Eurotest är ett professionellt, multifunktionellt, transportabelt testinstrument som bland annat kan användas som kabelsökare för både spänningslösa (kapacitiv mätning) och spänningssatta (induktiv mätning) ledningar. Sökningen av kablar sker med en inbyggd signalgenerator som sänder ut en signal i ledningen. Signalen kan sedan spåras med den bärbara mottagaren. Andra mätningar som Eurotest kan utföra är exempelvis kortslutningsberäkningar, ledningslängd och isolationstest på elsystem. Figur 5. Eurotest

10 2.3 Befintligt elsystem Efter analysering av elsystemet i fastigheten kan man beskriva det med ett enkelt blockschema, (se figur 6). T5 10/0,4 kv Huvudcentraler T6 10/0,4 kv Ställverksfack Maskiner Fördelningscentraler och maskiner Figur 6. Enkelt blockschema över systemet. Inkommande matning transformeras ner från 10kV till 0,4kV och sedan in till ställverket. Transformeringen sköts av 2 transformatorer som har benämningen T5 och T6. Ställverket är i dagsläget uppdelat i 20 fack, 2 fack används för inkommande matning från transformatorerna. Transformator T5 har 14 fack till sitt förfogande och T6 har 4 fack, och varje fack består av 2-6 stycken 3-fasgrupper. Matningen ut från ställverket sker med cirka 80 kablar av varierande area. De flesta kablarna matar huvudcentraler som sedan matar undercentraler och maskiner, men även direkt matning till maskiner från ställverket förekommer. I kapitel 3 beskrivs hur dokumentationen genomfördes. Alla detaljerna över det befintliga elsystemet är dokumenterat i bilagorna

11 2.4 Uppmärkningens strukturering av elsystemet Genom att märka upp kablarna vid väl synliga platser och vid väggenomförningar, kan man identifiera vilket ställverksfack och grupp kabeln är ansluten till, (se figur 7-8). Figur 7. Uppmärkning av kablar genom ställverksvägg. Ställverksmärkningen användes sedan för att märka kablarna fram till huvudcentralerna och maskinerna för enkel identifiering, (se figur 7). Figur 8. Kabelmärkning. 96

12 Kabelstråket är cirka 80 meter långt och därför användes speciella märkplatser där man kan se alla kablars märkning, (se figur 9). Märkningsplatserna märktes även ut på CAD-ritningen, (se bilaga 8, ritningsnummer ). Figur 9. Uppmärkning av kablar vid märkplats. 2.5 Förslag till effektivisering De nya maskinerna och svetsarna är mer effektiva och drar mindre ström än de gamla. Ställverket som är beräknat för de äldre maskinerna blir därmed överdimensionerat i dagsläget. Ytterligare ett exempel på att effektivisera elanläggningen är att slå ihop lågt belastade centraler och på detta sätt få färre grupper. Ett förslag är att slå ihop huvudcentralerna 5-18, 5-19 och 5-20 till en grupp. Med hjälp av dokumentationen kan man se att 5-18 är avsäkrad med 400A i ställverket, (se bilaga 4) och är belastad med max 100A, (se bilaga 3). Huvudcentral 5-19 är inte belastad, men 5-20 är belastad med max 200A, (se bilaga 3). Huvudcentral 5-18 skulle klara av samtliga belastningar, och vid ombyggnationen av ställverket blir det med detta förslag två grupper mindre i ställverket. Dokumentationen kan användas för att få en överblick över effektiviseringen av det nya ställverket. 107

13 2.6 Säkerhetsaspekter En av de största anledningarna till ombyggnationen av ställverket är säkerhetsbrister i det gamla ställverket. I ställverksfacket sitter grupperna intill varandra utan berörningsskydd. Vid arbete på en av grupperna i ställverksfacket måste man bryta alla fyra grupper för att kunna arbeta säkert eller tvingas arbeta nära spänning. Detta kan ses i figur 10. Figur 10. Ställverksfack med fyra grupper. I dagens ställverk är säkerheten vid arbete på grupper mycket bättre. Ett exempel är ABB:s MNS ställverk som har utdragningsbara kassetter för varje distributionsgrupp. Detta ger bra säkerhet vid byte av säkringar, eftersom hela kassetten blir bortkopplad från systemet, (se figur 11). Figur 11 är hämtat från ABB:s broschyr 1TSC 213-SE. 118

14 Figur 11. Utdragbar distributionsgrupp, hämtat från ABB:s broschyr 1TSC 213-SE. Systemet blir också väldigt flexibelt och lätt utbyggbart. Kassetterna staplas i skåp, (se figur 12). Figur 12 är hämtat från ABB:s katalog 1TSC221-SE. Figur 12. Ställverksskåp med möjlighet till utbyggnad, hämtat från ABB:s katalog 1TSC221-SE. 129

15 3. Dokumentation och uppmärkning av anläggning 3.1 AutoCAD När den insamlade informationen skulle dokumenteras användes byggritningar över fastigheten som grund, dessa var gjorda i AutoCAD. Eftersom ombyggnation av fastigheten har skett, fick vi även uppdatera byggritningen. Bland annat har en luftsluss på 10x25 meter tillkommit, samt ett rum där centraler var placerade. Elsystemet fördes in i byggritningarna och fick ett eget identifieringsnummer, namn och typ. El-ritningarna finns i bilaga 9. När ritningarna sedan lades in i den befintliga databasen kan man med hjälp av sökfunktionen lokalisera ritningarna. Företaget önskade även att få en grafisk överblick av systemet, samt en omritning av gamla ritningar över transformatorerna. AutoCAD användes i detta syfte, (se bilagor 6-8). Elsystemet i AutoCAD byggdes upp i fyra lager för att kunna välja information som motsvarar olika nivåer i verkligheten med huvudcentraler främst. Lagren består av huvudcentraler, undercentraler, elkabel och maskiner. Dessa lager kan man aktivera eller inaktivera beroende på vilken information som önskas. Även kabelgenomförningar och märkplatser fördes in i CAD-ritningen. Med hjälp av olika tabeller tillsammans med CADritningararna kan man identifiera var maskiner och centraler finns. Även information om kabelarea, kabeltyp, säkring och vad som är anslutet till centralen framgår av tabellerna, (se bilagor 1-5). Ett exempel på hur dokumentationen används beskrivs i kapitel Lokalisering av uppmärkning i fastigheten För att lättare kunna hitta centralerna användes pelarna i byggnaden som riktmärke. Pelarna märktes upp väl synliga för att lättare orientera sig i lokalerna, (se figur 13). Figur 13. Pelarmärkning. 1310

16 Koordinatsystemet i fastigheten finns på CAD-ritningen. Även om ombyggnationer sker i fastigheten, är märkningen fortfarande aktuell. För att hitta kablarnas märkplatser ska kabellagret vara aktiverat. Märkplatserna i CADritningen markeras med M, (se figur 14 och bilaga 9). Uppmärkningens strukturering beskrivs i kapitel 2.4. Figur 14. Utdrag ur CAD-ritning med koordinatsystem och kabellagret aktiverat. 1411

17 3.3 Användning av dokumentation Ett exempel på hur tabeller tillsammans med CAD-ritning kan användas beskrivs med följande scenario: Ett fel har uppstått på en svetsstation maskinnummer Man önskar bryta matningen till maskinen för reparation. Från tabellen Maskinnummer och anslutning, (bilaga 3) ser vi att maskinen matas från central 5-18, (se tabell 1). Med hjälp av tabell 2 Ställverksgrupper och huvudcentralernas position, (bilaga 1) samt CAD-ritningen i figur 15 kan vi se var centralen sitter. Tabell 1. Utdrag ur bilaga Maskiner och anslutningar B3.1. Maskin Säkring (A). Ansluten till grupp Position Nr: Namn A Rit.Pos: Rit.Nr: Lägesställare B Svetsstation C Nya trumstationen B Svetsautomat B NC-styrmaskin A B Kallcirkelsåg B Tabell 2. Utdrag ur bilaga Ställverksgrupper och huvudcentralernas position B1.1. Grupp Fack Kabel Säkring Position Nr: Typ Area A Pelare Rit.Pos: Rit.Nr: AKKJ 2//3x Central 5-17 Maskinverkstad I23 C FKKJ 2//3x Central 5-18 Källare K25 B FKKJ 3x Central 5-19 Källare K25 B FKKJ 3x Central 5-20 Källare K25 B FKKJ 3x Central 5-21 Källare K27 B

18 Figur 15. Utdrag ur bilaga 9, CAD-ritning med lagret för huvudcentraler aktiverat. I tabell 2 ser vi att huvudcentralen sitter i närheten av pelare K25, och med hjälp av koordinaterna på ritningen, (se figur 14) hittar vi huvudcentralens placering. Fler maskiner kan vara anslutna till samma central, men vid centralen framgår det vart man skall bryta matningen till svetsstationen. I detta fall ser vi i tabell 3 Huvudcentralernas anslutningar, (bilaga 4) att endast svetsstation 496 är ansluten. Om maskinen varit ansluten till en undercentral, får man använda sig av tabellen Undercentralernas anslutningar, (bilaga 5) och CAD-ritningen med lagret för undercentraler aktiverat. Tabell 3. Utdrag ur bilaga 4 Huvudcentralernas anslutningar B Svetsstation Mnr

19 3.4 Dokumentationens tillgänglighet Man kan nå dokumentationen via databasen men även i ställverket. På ställverkets vägg finns två stora tavlor med el-ritningar från källarplanet och verkstadsplanet med all fyra AutoCADlager aktiverade. Tabellerna är laminerade och sitter bredvid ritningarna för att kunna användas tillsammans. En önskan från företaget var att få en grafisk överblick av elsystemet, och även den sitter på ställverksväggen, (se figur 16). All information på ställverksväggen finns i bilagorna 1-9. Om ändringar av systemet sker är det viktigt att detta dokumenteras. En pärm med all dokumentation med plats för noteringar finns för detta ändamål. Figur 16. Informationstavlor på vägg i ställverket. 1714

20 4. Slutsats Vårt arbete med identifiering, uppmärkning och framförallt strukturerad dokumentation har varit ett lyckat arbete. Överskådlighet på både tabeller och ritningar har gjort det lättare att orientera sig i elsystemet. I säkerhetsföreskrifterna står det att kablar skall vara lätt identifierbara och dokumentation över ny anläggning skall finnas. Detta behöver inte följas när det gäller gamla anläggningar som i detta fall, men eftersom en ombyggnation är i antågande underlättar detta senare arbete. Att märka kablar och centraler så det blir lätt identifierbara är inte enbart för att säkerhetsföreskrifterna påpekar detta, utan även för att underlätta vid händelse av fel, då man enkelt skall kunna se vilken grupp man skall bryta för att kunna arbeta säkert. 1815

21 B1.1 Ställverksgrupper och huvudcentralernas position Grupp Fack Kabel Säkring Position Nr: Typ Area A Pelare Rit.Pos: Rit.Nr: FKKJ 2//3x Kondensatorbatteri Ställverk B , 5-62 AKKJ 3x Centraler Maskinverkstad - C3, D FKKJ 3x Bacau Nr.20 M23 B FKKJ 2//3x Central 5-04 Maskinverkstad G21 C FKKJ 2//3x Central 5-05 Maskinverkstad högskepp N25 B FKKJ 2//3x Central 5-06 Maskinverkstad högskepp N27 B FKKJ 3x Central 5-07 Maskinverkstad högskepp N27 B FKKJ 3x Central 5-08 Maskinverkstad högskepp N27 B FKKJ 3x FPT Fräsverk Nr.4 N31 B FKKJ 3x Central 5-10 Svetsverkstad högskepp N31 B FKKJ 3x Central 5-11 Svetsverkstad högskepp N33 B FKKJ 3x Central 5-12 Svetsverkstad högskepp N33 B FKKJ 3x Central 5-13 Ämnestillverkning N35 B FKKJ 2//3x Central 5-14 Ämnestillverkning - B FKKJ 3x Central 5-15 Svetsverkstad högskepp N35 B FKKJ 2//3x Central 5-16 sluss 2A Ämnestillverkningen - B AKKJ 2//3x Central 5-17 Maskinverkstad I23 C FKKJ 2//3x Central 5-18 Källare K25 B FKKJ 3x Central 5-19 Källare K25 B FKKJ 3x Central 5-20 Källare K25 B FKKJ 3x Central 5-21 Källare K27 B FKKJ 3x Central 5-22 Källare K27 B FKKJ 3x Central 5-23 Källare K29 B FKKJ 3x Central 5-24 Källare K29 B FKKJ 3x Central 5-25 Källare K31 B FKKJ 3x Central 5-26 Källare K31 B FKKJ 3x Central 5-27 Källare K31 B FKKJ 3x Central 5-28 Källare K33 B

22 Grupp Fack Kabel Säkring Position Nr: Typ Area A Pelare Rit.Pos: Rit.Nr: FKKJ 3x Central 5-29 Källare K33 B FKKJ 3x Central 5-30 Källare K35 B FKKJ 2//3x Kondensatorbatteri Ställverk B FKKJ 3x Central 5-32 Källare I23 C , FKKJ 3x Centraler Ankomsthall, Packhall - C FKKJ 3x Kombicentral Service I23 C FKKJ 3x Central 5-35 Källare K25 B FKKJ 3x Central 5-36 Källare J25 B , FKKJ 3x Central 5-37 Källare, Strömskena 5-97 Service I25 C FKKJ 3x Central 5-38 Källare H25 C Ej ansluten FKKJ 3x Central 5-40 Källare F25 D FKKJ 3x Central 5-41 Service F25 D FKKJ 3x Central 5-42 Källare K27 B Ej ansluten FKKJ 3x Central 5-44 Maskinverkstad K23 C FKKJ 3x Central 5-45 Källare F27 D FKKJ 3x Central 5-46 Källare G27 D FKKJ 3x Central 5-47 Källare H27 C FKKJ 3x Central 5-48 Källare I27 C FKKJ 3x Central 5-49Titanverkstad H29 C FKKJ 3x Central 5-50 Källare J29 C FKKJ 3x Central 5-51 Källare G29 D Reserv FKKJ 2//3x Bacau Nr.2 - B FKKJ 3x Batterirum Källare B Reserv FKKJ 3x Reserv (kapad vid pelare K35) K35 B B1.2 2

23 Grupp Fack Kabel Säkring Position Nr: Typ Area A Pelare Rit.Pos: Rit.Nr: FKKJ 2//3x Bruten i ställverk. Fördelningsdosa Källare G25 D FKKJ 3x Bruten i ställverk. Fördelningsdosa Källare G25 D FKKJ 3x Strömskena Service I25 C FKKJ 3x Kondensatorbatteri Ställverk B Ej ansluten FKKJ 3x Central 6-06 Källare K25 B FKKJ 3x Traversbana Högskepp N25 B FKKJ 3x Central 6-08 Källare (Verkstadsskolan) - C FKKJ 2//3x Central 6-08 Experimentverkstad - C FKKJ 3x Central 6-10 Strömskenor Svetsverkstad port 1 - C FKKJ 3x Fläktcentral källare K29 B FKKJ 3x Central 6-12 Källare K29 B AKKJ 2//3x Central 6-13 Maskinverkstad L21 B FKKJ 2//3x Central 6-14 Kompressorrum källare Komp.Rum C AKKJ 2//3x Maskincentra Nr:1 M23 B AKKJ 3x Svetsautomat LAF 1250 Nr C AKKJ 2//3x Säkringsskåp 6-17 K25 B B1.3 3

24 B2.1 Undercentralernas position Undercentral Säkring Position A Pelare Rit.Pos: Rit.Nr: 5-02A 160 Service - D B 100 Maskinverkstad - C A 80 Ämnestillverkning K27 C A 63 Mellanskepp K27 C A 25 Svetsverkstad högskeppet L37 B A 160 Källare - C A 25 Mellanskepp K27 C A 200 Maskinverkstad N23 B A 160 Kompressorrum källare - C B 100 Källare - D A 25 Verkstadsskola källare - B B 160 Verkstadsskola källare - B C 35 Verkstadsskola källare - B D 80 Verkstadsskola källare J35 B A 16 Skyddsrum källare - B B 63 Fläktrum till-luft 3:våning C 35 Källare J27 B D 35 Källare G27 D E 80 Källare F27 E F 100 Källare - B G 100 Källare - B H 100 Källare - B Källare G25 D Källare J27 B Maskinverkstad Maskinverkstad Maskinverkstad Källare K27 B

25 Undercentraler till 6-12G Undercentral Säkring Position A Pelare Rit.Pos: Rit.Nr: 6-12G-1 25 Gamla förrådet - C G-2 35 Hall kontor våning 1 - C G-3 25 Hall kontor våning G-4 16 Hall kontor våning Undercentraler till 6-12H Undercentral Säkring Position A Pelare Rit.Pos: Rit.Nr: 6-12H-1 25 Hall kontor våning 1 - C H-2 25 Hall kontor våning H-3 25 Hall kontor våning H-4 35 Från-luft fläktrum kontor våning H-5 35 Från-luft fläktrum kontor våning H-6 63 Hall kontor våning H-7 25 Hissrum våning Undercentraler till 6-57 Undercentral Säkring Position A Pelare Rit.Pos: Rit.Nr: 6-57A 63 Maskinverkstad - C B2.2 1

26 B3.1 Maskinnummer och anslutningar Maskin Säkring Ansluten till grupp Position Nr: Namn A Rit.Pos: Rit.Nr: Maskincentra B Bacau B Fräsverk FPT B Fräsmaskin Buttler Elgamill B Stora kantpressen B FK-maskin Bacau C Karusellcentra Bacau SC B Aerotemper B Spåntransportör Arboga D Slip 160 Stömskena från 5-29 C Hydralpress kombicentral C Svarv TONG-IL A C Svarv C Induktionsvärmare ugn B Krympugn B Svarv C Lägesställare D Lägesställare C Svarv D Svetsautomat LAF C Svetsstation C Nya trumstationen B Svetsautomat B NC-styrmaskin A B Kallcirkelsåg B Vals B Riktpress A B Bandsåg B Fräsmaskin FIL C

27 Maskin Säkring Ansluten till grupp Position Nr: Namn A Rit.Pos: Rit.Nr: Spåntransportör FIL Arboga C Rundbocksmaskin kombicentral B Fräsmaskin Correa B Lägesställare rullband 160 Stömskena från 5-29 C Lägesställare 32 - C Svetsautomat LAF B Lägesställare - - C Plasmasvets kombicentral C Lägesställare 32 - C Gradsax Bayler B Riktpress A B Borrmaskin Kolb C B3.2 3

28 Huvudcentralernas anslutningar Svarv Mnr. 465, undercentral 5-02A service och kombicentral 5-02B Maskinverkstad Bacau Mnr Fräsmaskin FIL Mnr Tvätthall, maskin kontor Maskinverkstad högskeppet B4.1 4

29 Induktionsvärmare Maskinverkstad högskeppet Motoruttag Maskinverkstad högskeppet vid central Mnr.361 och Mnr.54 Maskinverkstad högskeppet FTP Fräsverket Mnr Svetsautomat Mnr.525 Svetsverkstad högskeppet B4.2 5

30 Undercentral 5-11A Ämnestillverkningen, motoruttag 63A 7st Nya trumstationen Mnr.104 Mellanskeppet Motoruttag Maskinverkstad högskeppet vid central Undercentral 5-14A Röntgenhall, motoruttag parkering och kallsåg Mnr.795 Ämnestillverkningen Stora kantpressen Mnr.8 Svetsverkstad högskeppet B4.3 6

31 Plasmaskärare Mnr.9 (ej i drift) Ämnestillverkningen Svarv Mnr Svetsstation Mnr Bacau Mnr.11 Mellanskeppet B4.4 7

32 Undercentral 5-21A Mellanskeppet Kombicentraler mellanskeppet efter pelarrad Golvuttag Maskinverkstad högskeppet(används ej) Golvuttag Svetsverkstad högskeppet(används ej) B4.5 8

33 Golvuttag Svetsverkstad högskeppet(används ej) Automatsvets Strömskena 160A Svetsverkstad högskeppet Strömskena 160A Svetsverkstad högskeppet Svetsautomat LAF Mnr.1720, undercentral 5-30A Svetsverkstad högskeppet B4.6 9

34 KC, undercentral 5-32A Källare Belysning och uttag Ankomsthall Kombicentral Kombicentraler 63A Mellanskepp st kombicentraler 63A Mellanskepp Service B4.7 10

35 st kombicentraler 63A Mellanskepp Service st kombicentraler 63A Mellanskepp Service st kombicentraler 63A Mellanskeppet Service Kombicentraler Service Variatorcentral 125A B4.8 11

36 Maskin Mnr st kombicentraler 80A Titanverkstad Mellanskepp st kombicentraler 5x63A 1x125A Titanverkstad Mellanskepp st kombicentraler 63A Titanverkstad Mellanskepp st kombicentraler 4x63A 2x125A Titanverkstad Mellanskepp B4.9 12

37 Plasmasvets Mnr1958, Lägesställare Mnr.435 och Mnr.436 Titanverkstad Kombicentral Titanverkstad st kombicentraler 1x63A 1x80A Titanverkstad Undercentral 5-52A kompressorrum, batterirum Svarv Mnr.465 B

38 Belysning och uttag Packhall Travers K29, K27 och Magnettravers Traversbana Högskepp Undercentraler Verkstadsskolan källare Experimentverkstad B

39 Strömskenor Svetsverkstad port Fläktcentral källare Undercentraler kontorsbyggnad och verkstad källare Kombicentraler Monteringshall, Hydralikutrustning Stora och lilla kompressorn Kompressorrum B

40 Undercentraler 6-39, 6-43 och 6-60 Källare 6-54, 6-56 och 6-57 Maskinverkstad B

41 Undercentralernas anslutningar 5-02A 160 Kombicentral Service 5-02B 100 Kombicentral Service 5-11A 80 NC-Styrmaskin Mnr A 63 Kombicentral Mellanskepp B5.1 17

42 5-26A 25 El-verkstad källare, kök 5-30A 160 2st Kombicentraler 80A, 4st uttag 60A, Riktpress Mnr.950, Riktpress Mnr.2088 Svetsverkstad högskepp 5-32A 63 Ställverksventilation (till- och frånluft) 5-42A A 200 Tvätthall, travers ute Maskinverkstad B5.2 18

43 5-52A 160 Lufttork källare 5-52B 63 Belysning, motoruttag 25A 6-08A 25 Maskiner verkstadsskolan 6-08B 160 Maskiner verkstadsskolan 6-08C 35 Maskiner verkstadsskolan B5.3 19

44 6-08D 80 Maskiner verkstadsskolan 6-12A B C D 35 B5.4 20

45 6-12E F G 100 Kontorets centraler 6-12H 100 Kontorets centraler Kombicentraler B5.5 21

46 Kombicentraler Belysning Maskinverkstad Belysning Fräsmaskin Mnr B5.6 22

47 Ställverk och huvudcentraler Transformator 6 Ställverk och huvudcentraler B6.1

48 Huvudcentraler och undercentraler B7.1 1

49 Tidrelä ZSg Effektrelä RBW COS f V A 0 Ställverksfack 20 1 x 625mm² FCKJ T5 150mm² FCKJ 50mm² BL PEN Ställverksfack Till kontaktorer för inkoppling av kondensatorer B8.1 2

50 Tidrelä ZSg Effektrelä RBW COS f V A 0 Ställverksfack 1 1 x 625mm² FCKJ T6 150mm² FCKJ 50mm² BL PEN Ställverksfack Till kontaktorer för inkoppling av kondensatorer B8.2 3

51 4 B9 Nr:802021

52 5 B9 Nr:802022

53 6 B9 Nr:802023

54 7 B9 Nr:802024