arbetets rum om rum, verksamheter och arkitektur kursprogram A2 Chalmers arkitektur vt 2017

Transkript

1 arbetets rum om rum, verksamheter och arkitektur kursprogram A2 Chalmers arkitektur vt 2017

2

3 introduktion Arbetets rum handlar om grundläggande frågor inom arkitektur: Om relationer mellan rum, byggnader och verksamheter. Hur rum och sammanhang mellan rum påverkar och styr mänskliga aktiviteter, hur rum och rumsliga sekvenser formar byggnader och hur människors verksamheter ställer krav på hur rum och byggnader skall formas. Det vill säga: Människans liv och kultur formar det byggda, samtidigt som det byggda formar och ger ramar för kultur och liv. Så kan man se relationen mellan den fysiska miljön och människors liv, från det lilla sammanhanget, till stadens och samhällets nivåer. Verksamheten är den första av fyra huvudfrågor kring det rumsliga gestaltandet som ni skall arbeta med i Arbetets rum. Verksamheten kan vara att vårda människor, att tillverka produkter, att sköta administrativa uppgifter, att utbilda etc. Verksamheter förändras över tiden och detta påverkar den arkitektoniska utformningen. Skolarkitektur eller sjukhusarkitektur för att ta två expel förändras inte i första hand av nya arkitekturideal, utan därför att sättet att undervisa och formerna för sjukvård har utvecklats. Därför är det nödvändigt för arkitekter att lära känna verksamheten som finns eller skall finnas i den byggnad som skall utvecklas. Men arkitekter skall också se som sin uppgift till att bidra till att verk-samheten utvecklas, bl a genom att i sitt arbete se till att arkitekturen blir till ett viktigt stöd för verksamheten. Rum och rumsliga sammanhang är andra huvudfrågan och den handlar om vilka rumsliga kvalitéer som måste finnas för att människor skall kunna utföra olika arbetsuppgifter på ett tillfredställande sätt. Här ingår fysiska baskrav kopplade till ljus, ljud, luft, ergonomi etc, men också subjektiva kvalitéer om hur rum och arkitektur kan upplevas. Verksamheter äger nästan alltid rum i rumsliga sammanhang i rumsliga konfigurationer. Dessa konfigurationer speglar mer eller mindre tydligt sociala och kulturella sammanhang men också makthierarkier. En byggnad med sina rum och rumssammanhang är därför läsbar, inte bara som en fysisk gestalt, utan också som ett socialt och kulturellt historiskt dokument. Byggnaden befintlig eller ny byggnad är den tredje huvudfrågan och innehåller de materiella och rumsliga förutsättningarna för att verksamheter skall kunna äga rum och utvecklas. Ni skall lära känna byggnadens konstruktiva syst, dess installationssyst och kommunikationer i form av trappor, hissar etc. Ni skall också lära känna och värdera byggnadens material, kultur och historia. Ni skall komma så långt att ni tydligt känner och vet byggnadens förutsättningar, begränsningar och möjligheter att vara ett stöd för den verksamhet som skall utvecklas och diskuteras i era projekt. 1

4 Föränderlighet är den fjärde frågan och det perspektiv som ni arbetar med kring sammanhangen mellan verksamheter, rum och byggnad. Föränderligheten som driver fram visioner och förebilder, som ifrågasätter rådande normer och tänkande kring verksamheter och byggnader och som formulerar mål för hur verksamheter och rum skall gestaltas. I kursen förankras och utvecklas frågor som ni arbetar med i verkligheten, ute på era projektarbetsplatser. I vissa avseenden är det verkliga projekt som ni under en kort tid kommer att arbeta med. Frågeställningar som ni arbetar med i era projekt är aktuella och kan komma att drivas vidare i konkreta projekt inom något eller några år. Det är ute i verksamheterna som ni kommer att finna många av utgångspunkterna för studierna i kursen människor, verksamheter, byggnader, rum, och framtidsplaner på ett kontor, på ett bageri, en vårdcentral etc. Arbetets rum speglar några möjliga arbetssituationer i era kommande yrkesliv. Det som skall designas i projekten är inte enbart produkten (som visas bl a i skisser och ritningar) utan också processen (formerna för hur diskussionen, arbetet etc skall drivas fram mot produkten) och verksamheterna (i designprocessen bör ingå att vara medskapande också i verksamheternas utveckling). Om man skulle jämföra med verkliga projekt, så kommer ni in i ett tidigt och viktigt skede som senare fortsätter i bl a detaljerad programmering, projektering, byggande, användning etc. kursens syften och lärandål syften Kursen Arbetets rum syftar till att ni efter kursen skall ha fått kunskaper, insikter och färdigheter så att ni kan utveckla projekt genom att undersöka och arbeta med relationer mellan verksamheters krav och arbetsmiljöfaktorer samt byggnaders och lokalers rumsliga, funktionella och estetiska utformning. Ett grundläggande synsätt i kursen är att byggnader och byggnaders rum betraktas som resurser för verksamheten. Relationerna mellan byggnad, rum och verksamhet betraktas ur ett omvärldsperspektiv, där förändringsprocesser inom samhälle, arbetsliv och verksamheter påverkar villkoren för arkitektonisk gestaltning. Kursen skall ge kunskaper om, och träna färdigheter i, arkitektens arbete i tidiga skeden med byggnader och rum för verksamheter, samt utveckla kunskaper och insikter från tidigare kurser om faktorer som påverkar människans fysiska, psykiska och sinnliga upplevelser av byggnader och rum. Kursens skall ge stöd till ert arbete med att utveckla en designprocess som stödjer arbetet med att forma ett komplext designprojekt förändringar av kursen jämfört med föregående kurs Några förändringar har gjorts jämfört med förra årets kurs. En översyn av lärandål, syften, kursprogram mm har genomförts. lärandål projekt 1) lärandålen är att du efter fullgjort projekt i kursen skall kunna: använda olika metoder och arbetssätt i designprocesser och programarbete i tidiga projektskeden identifiera och analysera relationer mellan verksamheter och rumsliga konfigurationer (rumssamband/rumssammanhang) värdera och jämföra olika förslag/koncept i förhållande till verksamheters och byggnaders förutsättningar utarbeta ett förslag på arkitektonisk utformning av ombyggnad/tillbyggnad/nybyggnad för verksamheter, där relationer mellan verksamheter/verksamhetsutveckling och rumsliga konfigurationer (rumssammanhang) utgör ett centralt ta. utarbeta ett förslag där förståelse av verksamhetens krav på god arbetsmiljö utgör ett centralt ta. utforma en rapport med genomarbetat språk och väl genomförd grafisk form och layout som innehåller beskrivningar, analyser, visioner och förslag avseende lokaler/byggnader för verksamheter kommunicera och muntligt presentera, i text och bild och för olika grupper av åhörare, ett komplext projekt där relationer mellan verksamheters krav och byggnaders förutsättningar är i fokus 2

5 lärandål moment verksamheter, byggnad, rum 2) lärandålen är att du efter fullgjort moment verksamheter, byggnad, rum i kursen skall kunna: beskriva och ge expel på hur verksamheten är uppbyggd och organiserad tolka, sammanfatta och generalisera intryck, information mm från intervjuer, personliga möten, skriftlig information mm definiera och ge expel på för projektet väsentliga arbetsmiljöaspekter beskriva och analysera verksamheters krav på en byggnads (befintlig eller ny byggnad) rum, rumssammanhang, utrustning och kvalitéer beskriva och analysera en byggnads (befintlig eller ny byggnad) rumsliga förutsättningar för verksamheter och verksamhetsutveckling beskriva och analysera en byggnads (befintlig eller ny byggnad) konstruktion, installationssyst, material och arkitektoniska karaktär som förutsättningar för verksamhetsutveckling beskriva kvalitéer och probl i en byggnad värdera en byggnads förändringspotential ur tekniskt, rumsligt och hållbart perspektiv lärandål moment konstlaboration 3) lärandålen är att du efter fullgjort moment konstlaborationer i kursen skall kunna: utveckla ett konstnärligt förhållningssätt i sökandet efter lösningar av probl värdera och förklara det konstnärliga arbetets egenvärde och relation till fördjupad arkitekturförståelse projektuppgiften och arbetsplatserna Ni skall arbeta med olika projekt i årskursen vilket kommer att ge en del olika erfarenheter i handledargrupperna. Syftet med kursen är dock inte att ni specifikt skall lära er att rita vårdcentraler, skolor, kontor etc (för att ta några expel), utan att ni skall tillägna er metoder och erfarenheter för att utveckla rum och byggnader för verksamheter i en arkitektoniskt intressant lösning. Projekten utvecklas i hög grad av den verklighet och de människor som ni möter på de olika arbetsplatserna. Lär av varandras olika projekt! Projekten handlar om verksamhetsförändringar i befintliga och nya byggnader. Hur rum, rumsliga konfigurationer och byggnader kan utvecklas arkitektoniskt för att stödja en verksamhet i förändring är den komplexa uppgift som ni skall arbeta med i kursen. Utgångspunkter för era projekt finns på projektarbetsplatserna i form av förändringsplaner i olika grader av konkretisering. I samarbete med personal (och ibland också med människor som besöker/använder sig av verksamheter eller aktiviteter) skall ni föreslå rumsliga lösningar som svarar både mot den förändrade verksamhetens krav och mot visioner om en framtida bättre verksamhetsbyggnad. Ni skall sätta er in i människors villkor i verksamheten genom att analysera och förstå dess organisation, arbetsuppgifternas innehåll, verksamhetens flöden samt verksamhetens behov av rum, rumsliga sammanhang, inredning, utrustning etc. Miljöaspekter, både fysiska (frågor om luft, ljud, ljus etc) och psykosociala, är väsentligt att få med i t. Särskild vikt skall läggas vid hur ni samverkar med människorna ute på arbetsplatserna. Det är en dubbelriktad process, där ni både skall förstå och göra er förstådda. Följande f projektvärdar önskar att ni arbetar med deras lokaler och verksamheter: Åkes äkta Hönökakor AB, bageri Klinisk fysiologi, NÄL sjukhus, Trollhättan Miljöförvaltningen Göteborg, kontor Vårdcentral, Mölnlycke Folktandvården i Bergsjön 3

6 kursblockets innehåll och uppläggning Kursblocket Arbetets rum omfattar 15 högskolepoäng och består av dessa kursdelar: Projekt 11,5 poäng Moment Verksamheter, byggnad, rum 1,5 poäng Moment Konstlaborationer 2 poäng I kursblocket skall ett textsinarium genomföras. Föreläsningarna i kursblocket har bl a följande tan: Program-, design- och konceptutveckling i arkitekturprojektens tidiga skeden Expel på centrala arkitektur- och arbetsmiljöaspekter kring ljus och ljud Rum, verksamhet och arkitektur Att kommunicera projekt Innehållsmässigt och över tid är kursblocket upplagt i följande kursfaser: kursfas 1 Kursintroduktion, moment: verksamheter, byggnad, rum, PRAO, (16/1 3/2) I den inledande delen av kursen skall ni lägga grunden till det fortsatta arbetet genom att kartlägga, beskriva och analysera verksamheter, rum och byggnader på de projektarbetsplatser som ni arbetar med. I årskursen arbetar ni med f olika arbetsplatser där det finns en del grundläggande och gensamma frågeställningar, men också många olikheter. Projektarbetsplatsen besöker ni första gången på måndag 16/1. Efter besöket har ni fått en första bild av vad projektet som helhet kommer att handla om. Tisdag 17/1 träffas ni i handledargruppen och går tillsammans med handledaren igenom intryck från måndagens besök på arbetsplatsen och diskuterar och lägger fast ramarna för det kommande arbetet. Ni skall planera vad som skall göras under PRAO-dagarna, vilket arbetsmaterial som skall tas fram, vilka som gör vad och hur ni gör arbetsmaterialet tillgängligt för det fortsatta arbetet i ritsalen. Onsdag introduceras arbetet som skall genomföras de första två veckorna. Ett särskilt PM kommer att delas ut. Digitalt material sparar ni på fil-arean Arbetets rum vt 17, där 50 GB har reserverats via IT-service. Här inrättar varje handledargrupp en egen mapp som döps till handledargrupp 1, handledargrupp 2 etc. Se till att planera en lätthittad struktur i mappen. Arbeta brett och kreativt. Försök komma nära både rum, byggnader och verksamheter samt människor och arbeta på olika sätt med att dokumentera, illustrera och presentera. Läs relevanta dokument (årsredovisningar, policydokument etc) och försök hitta litteratur som ökar kunskaperna inom projektuppgiften och som breddar perspektivet. Pröva olika arbetssätt/metoder. Utnyttja PRAO-dagarna väl (var och en av er skall tillbringa minst en dag sammanlagt på projektarbetsplatsen) och lär känna av stämningar på arbetsplatsen och dess karaktär och själ. Lägg mycket krut på att förbereda arbetet väl och sammanställ materialet så att bara ett minimum av bearbetning skall behöva göras efter genomgångarna på måndag 30/1. Arbetet genomförs i tillfälliga smågrupper inom handledargruppen. Tisdag 31/1 skall ni börja arbeta i projektgrupper som sedan håller ihop till kursens slut. Ni börjar bearbeta kunskaper, analyser, slutsatser, etc till idéer om verksamheter, rum och byggnader i ett sammanhållet koncept. I den inledande konceptfasen koncentrerar ni arbetet på sammanhang mellan verksamheter, aktiviteter och rum/byggnad. Tänk sammanhang i 3 dimensioner, i storlekar, i rumskaraktärer etc. Arbeta i olika bild- och texttekniker. Sträva efter att arbeta skissmässigt, prövande och i flera alternativ. Redovisa och diskutera skissmaterialet i handledargruppen fredag 3/2. kursfas 2 moment Konstlaboration del 1) speldesign och probldesign (6/2 10/2) Kursfas 2 omfattar moment konstlaboration 1) som introduceras på måndag 6/2. Laborationen handlar om designprobl och kreativa processer applicerade på sällskapsspel som varje projektgrupp skall utveckla. Ni kommer att genomgå ett slags parallell designprocess i relation till den process som pågår i t. Utgångspunkter i spelutvecklingen skall ni hitta i era projektarbetsplatser. Till momentet får ni ett särskilt PM 4

7 kursfas 3 programvisualiseringar, koncept, moment Konstlaborationer del 2) färg/ljus (13/2 20/2) Kursfas 3 innehåller flera olika delar och ni måste vara uppmärksamma och planera hur tiden skall disponeras. Med utgångspunkt i de idéer som ni har börjat utveckla kring verksamhetsvisioner och utveckling av befintliga byggnader, eller ny- och tillbyggnader, skall ni visualisera ett program och börja utveckla ett koncept för ett projekt. Ni skall illustrera sammanhang mellan rum och verksamheter på olika sätt, i två och tre dimensioner, så att önskvärda sammanhang, relationer mm framgår. Till arbetet med dessa programvisualiseringar kommer ett särskilt PM kommer att delas ut. Varje handledargrupp genomför en endags färg- och ljuslaboration (moment konstlaboration del 2). Onsdag 15/2 (ritsal 1-2 och 4-5) och torsdag 16/2 (ritsal 3) genomförs ett heldags textsinarium rum, verksamhet och arkitektur. kursfas 4 utveckling och genomgång av konceptskisser, workshop (21/2 1/3) Arbete som ni hittills har gjort skall i kursfas 4 sammanfattas i en konceptskiss som skall visa den förändrade verksamheten i ombyggda och/eller nya lokaler. Kärnan i arbetet skall vara att pröva verksamheten mot lokalerna och att visa hur kvalitéer i arbetsmiljö och arkitektonisk utformning kan nås. I konceptskiss skall bl a följande redovisas: Rumsliga krav som verksamheten ställer (ytor, volymer, ljus, akustik etc) Sambandskrav som verksamheten ställer Hur god arbetsmiljö och arkitektoniska kvalitéer kan nås Skalenligt redovisade principlayouter, verksamhetsflöden, idéskisser med beskrivande och analyserande texter Redovisa gärna förebilder (verksamhetsförebilder och rumsliga/arkitektoniska förebilder) som är inspirerande i arbetet. Måndag 27/2 till onsdag 1/3 har vi genomgångar och diskussioner i handledargrupperna kring era konceptskisser i sinarierum 2456 (Eklandagatan 86). Redovisningen kommer att fungera som en förstärkt handledning. Ni presenterar ett redigerat skiss- och ritningsmaterialmaterial i en pdf/powerpointpresentation. Ta gärna med er skisser och modeller som kompletterar den digitala redovisningen. Det centrala är att det blir en tydlig redovisning som ger åhörarna möjlighet att förstå ert arbete och att ställa frågor och ge kommentarer. Förbered er väl såväl muntligt som med bild- och ritningsmaterial. Ca 30 minuter per projekt inklusive frågor. Ritsalen gör upp scha för genomgången. Vid genomgången skall ytterligare en handledargrupp vara med för att lyssna och delta i diskussionen (se schat i detta program. Vid redovisningen deltar och kommenterar två handledare. Mål för arbetet är att ni i vecka 9 skall se huvuddragen i era koncept. Tillsammans med det som sammanställts tidigare, kommer ni också att se huvuddragen i det projekt som skall utvecklas och redovisas under kommande veckor. Om personal på arbetsplatserna ställer sig positiva bör ni försöka arrangera en workshop med brukarna (helst i slutet av v 8). Under ett antal timmar och med enkla redskap bygger ni tillsammans upp idéer om hur verksamheten och lokalerna kan utvecklas. Detta inslag beskrivs i bilaga 2. kursfas 5 projektutveckling (2/3 omkring 13/3/) Ni utvecklar nu projekten i sin helhet i respektive projektgrupp. I början av vecka 10 bör ni diskutera med handledaren och bestämmer ramarna för den slutliga presentationen av projektet. I varje projekt bör det ingå några detaljstudier av arbetsplatser och/eller arbetssituationer (hur ni gör detta beror på vilket projekt ni arbetar med). Diskutera hur ni kan utforma den rumsliga närmiljön så att den stödjer arbetet/verksamheten. Det kan handla om utformning av rum, belysning och belysningsarmaturer, möbler och annan lös inredning, material och färg etc. 5

8 Var uppmärksamma på vad och hur ni skriver den språkliga bearbetningen är ett viktigt inslag i projektet. Titta gärna på Chalmers Fackspråks skrivguide writing.chalmers.se. som finns i en beta-version. Avsätt gensam tid för hela handledargruppen, där ni tillsammans slutför det gruppgensamma innehållet i rapporten kursfas 6 projektutveckling, presentation, inlämning (omkring 13/3 17/3) Information om inlämning får ni i vecka 11 kursfas 7 kommunikation, utvärdering, reflektion (3/4 5/4) Information om inläsning, kritik mm får ni i vecka 11 arbetsformer I kursblockets inledande fas arbetar ni med handledargruppens samlade arbetskapacitet för att bygga upp en bas av kunskap, information och analyser kring rum, byggnad och verksamheter. Uppgiften som ni skall genomföra är att bygga upp grundförutsättningar för det fortsatta arbetet. Ni genomför kursfas 1 tillfälliga smågrupper i handledargruppen. Från och med kursfas 2 arbetar ni i projektgrupper som håller ihop under resten av kursen. Under de två sista veckorna kommer ni eventuellt att behöva slutbearbeta några uppgifter från projektets inledande fas (bl a sammanställning av det gensamma arbetet med verksamheterna, byggnaderna, rumsliga förut-sättningar etc) parallellt med arbetet att slutföra de egna projekten. Arbetet i kursen är komplext, med omfattande inlämningskrav, och därför skall ni genomföra projektet som grupparbete (2 eller 3 men helst inte fler). redovisning av projektet gensamt material A) Försättsblad/omslag B) Gensam introduktion där ni sammanfattar vad hela handledargruppen har arbetat med. C) Gensamt material som bl a handlar om verksamhet, rum, byggnad, visioner och hela gruppens arbetsprocess. D) Samtliga delprojekt (med namn/motto) ett enskilt delprojekt skall innehålla följande Nedanstående ordningsföljd och rubriker behöver inte följas i detalj utforma om ni vill en egen fungerande ordning på innehållet (tänk också på att ni arbetar med olika projekt som har olika förutsättningar och att det som ni redovisar därför kan variera mellan handledargrupperna): Ett avsnitt som diskuterar och illustrerar hur verksamheten kan utvecklas. Här ingår frågor om produktions- och/eller verksamhetsflöden, arbetsorganisation, viktiga stödfunktioner, arbetsmiljö etc. Ett avsnitt som diskuterar och illustrerar förutsättningar för hur byggnaden/byggnaderna/lokalerna/ /rummen kan utvecklas rumsligt/arkitektoniskt (och/eller förutsättningar för tillbyggnader och ev nya byggnader) för att stödja en nya/förändrade verksamheten. Här ingår analyser och diskussioner om ytor, volymer, rumsliga kopplingar, konstruktiva förutsättningar, rumskaraktärer etc. Befintligt utseende skall redovisas på relevant sätt gärna i samband med att förändringsskisser presenteras. Det skall gå att se hur befintlig byggnad förändras. Ett avsnitt som diskuterar och illustrerar helhetsvisioner för byggnadens rumsliga förändringar för att passa den förändrade verksamheten. Ett avsnitt som diskuterar och illustrerar tillgänglighetsfrågor inom byggnaden samt för verksamheten väsentliga arbetsmiljöfrågor. 6

9 Ritningar/skisser som redovisar projektet genom bl a följande: planer sektioner detaljstudier av arbetsplats/arbetssituation exteriör- och interiörperspektiv som lyfter fram kvalitéer och innehåll i ert projekt 6) En diskussion/reflektion om hur ni har behandlat hållbarhetsaspekter 7) Redovisning av den egna arbetsprocessen i projektgruppen och hur ni använder er av olika förebilder. Redovisning av tidiga programskisser och programdiskussioner är intressanta, liksom idébilder, modeller mm. Samordna presentationerna så att alla projekt i handledargruppen har samma skala på planer och sektioner (för god läsbarhet gentot projektarbetsplatserna och andra som tar del av era arbeten). Gör en lay-out som underlättar förståelsen av era projekt och som hushållar med utrymmet på A3-sidorna. Var uppmärksamma på vilka skalor ni använder när ni illustrerar olika saker. I vad mån handledargruppens olika delprojekt samordnas avseende layout får ni väga för- och nackdelar det är dock inte nödvändigt. Det viktiga är att ni känner lust att göra en intressant och läsvärd redovisning. Ni kommer att ha en föreläsning torsdag 2/3 som behandlar frågor om hur ni kan arbeta med layouten på era projekt så att de blir innehållsrika, intressanta, effektiva och läsvärda. Projekten skall kunna läsas in på skolan och på projektarbetsplatserna före den kritik och diskussion som genomförs i vecka 14. Inlämning: Handledargruppens hela rapport i digital form lämnas för kopiering i A3-format till kopiering fredag 17/3, senast kl Detaljerad information för hur det digitala materialet skall lämnas in kommer i vecka 10. En kopieringsfirma distribuerar de färdiga rapporterna i beställt antal (troligen 5-10 rapporter) till respektive arbetsplats och 2-3 explar till skolan för inläsning av handledare m fl. Vi får kopieringsbidrag från projektarbetsplatserna som skall täcka delar av kopieringskostnaderna. examinationskrav För att bli godkänd i kursblocket fordras: Godkänt projekt och godkända momentinsatser Närvaro på föreläsningar Deltagande på textsinariet samt inlämnad sinarierapport Närvaro vid genomgångar under t Aktivt deltagande vid kritiktillfällen Uppfylls inte kursfordringarna tilldelas du/ni kompletteringsuppgift. kursledning planering av kursblock samt examinatorer Matts Heijl (hela kursblocket samt moment rum, byggnad, verksamheter) Marie Strid (moment rum, byggnad, verksamhet) Peter Christensson/Eva Amborg (moment Konstlaborationer) projekthandledare: Matts Heijl, t: , mobil: , e-post: heijl@chalmers.se Catharina Dahl, mobil: , mail: catharina@fabelarkitektur.se Egil Blom, t: , mobil:, mail: egil.blom@white.se Marie Strid, t: , mobil: , mail: marie.strid@chalmers.se Peter Fröst, mobil: , mail: peter.frost@chalmers.se 7

10 bilaga 1 litteratur och sinarium litteratur Kurslitteraturen utgörs av textkompendiet arbetets rum som delas ut vid kursstart. Texterna har valts med syfte att de skall ge en bakgrund till frågor om arkitektur, med inriktning mot rum, rumsliga sammanhang och verksamheter. Tanken är att texterna skall förutom att vara underlag vid sinariet leda till diskussioner, kopplade till de projekt som ni arbetar med. Information med koppling till era n kan ni söka på olika sätt. Arbetsmiljöverkets hsida ( innehåller mycket material med relevans för kursen och projekten som ni arbetar med. Här finns mängder av tatiska texter och mycket information från olika arbetslivsområdet, (arbetsmiljö, lagstiftning, forskning etc). textsinarium Sinariet är schalagt hela onsdag 15/2 (ritsal 1-2 och 4-5) och torsdag 16/2 (ritsal 3). Tat för sinariet rum, verksamhet och arkitektur är: Teorier och diskussioner där begreppet rum behandlas, samt hur rum och sammanhang av rum samverkar med mänskliga aktiviteter och verksamheter i förändring. Till sinariet läser ni kompendiet Arbetets rum. Expel på frågor att diskutera på sinariet: Du har läst om begreppet space (rum, raum, espace etc). På vilka sätt har rumsbegreppet utvecklats under drygt hundra år? Har din uppfattning/definition av rum förändrats efter det att du har läst texterna? På vilket sätt? Hur har ni pratat om rum tidigare under utbildningen? I What architecture adds to building finns det flera påståenden om vad som karaktäriserar arkitektur. Försök klargöra vilka dessa påståenden är. Tycker du att de ger en tydlig och bra definition om vad arkitektur är? Finns det inslag som du ifrågasätter och vilka aspekter i definitionen om vad arkitektur är tycker du skall ingå? I avsnitt 2 kan du läsa om hur arbetet, arbetsmiljön och synen på arbetet har förändrat under ca 100 år. Vilka är de viktigaste förändringstendenserna? Vilka frågor är relevanta att diskutera i relation till era olika projektarbetsplatser? Den senaste texten i kompendiet är från 2008 (vi har inte lyckats hitta relevanta, senare texter). Inom flera verksamhetsområden har det skett stora förändringar under de år som gått sedan Kan ni ringa in några områden och försöka diskutera vad som händer och kan komma att hända. Hur påverkas arkitekturen och arkitektens arbete? Texterna behandlar hur arbetslivet förändras som en spegling av ekonomiska, sociala och kulturella förändringar. Utgå från texterna och diskutera vad ni tror om verksamhetsförändringar på era projektarbetsplatser. Vilka drivkrafter påverkar verksamhetsbyggnaders innehåll och arkitektur? Hur skulle du vilja se på frågan om vad god arkitektur är i relation till arbete och arbetsmiljö? Försök ringa in synsätt på arkitektur och sammanhang mellan rum och mänsklig aktivitet som ni har diskuterat i undervisningen. Att tänka på inför sinariet Sinariet genomförs i grupper bestående av 2-3 projektgrupper (6-8 personer per sinariegrupp). Det är god tid för inläsning till sinariet, men det krävs att du planerar lästiden. Riktlinjer för hur sinariet genomförs: Bestäm i god tid var och hur sinariet skall genomföras Utse någon att leda sinariet Var och en läser all sinarietext och ansvarar för att referera de delar av texter/artiklar som ni bestämt i förväg Var och en förbereder frågor (titta igenom ovanstående frågeställningar och formulera egna frågor) Börja sinariet genom att var och en, i minuter (eller längre, beroende på text), refererar 8

11 den egna texten och presenterar frågor att diskutera utifrån texten. Den som leder diskussionen antecknar dessa frågor och ansvarar för att de kommer upp i lämplig ordning. Se till så att alla kommer till tals. Lyssna aktivt. Var och en antecknar. Hela dagen är avsatt för sinariet. Lägg in pauser och bryt diskussionen någon gång kring kl 15 så att det finns tid att sammanställa anteckningar och intryck från sinariet. Varje enskild projektgrupp (alltså inte sinariegruppen) skriver en sammanfattning från sinariet och mailar till Matts och Marie eller lägger sammanfattningen i facket utanför Matts rum (rumsnummer 1413 på Eklandagatan 86). bilaga 2 Workshop med brukare i projekt Arbetets rum skrivet av Peter Fröst I funktionsstyrda byggnader arbetsplatser som t ex kontor, industri, vård mm - är det en viktig uppgift för arkitekten att kartlägga vilka behov kunden har och hur lokalerna på bästa sätt kan stödja den verksamhet som ska äga rum där. Dagens arbetsliv är utsatt för ett extrt förändringstryck beroende på den snabba tekniska utvecklingen, nya efterfrågönster, globalisering mm. Därför finns denna kunskap till stor del ute hos brukarna som använder lokalerna. Men brukarna har ofta svårt att omsätta sin verksamhetskunskap till rumsliga krav på den framtida byggnaden. Risken är att kraven, om brukarna inte får hjälp, blir schablonmässiga och styrda av hmablindhet. Man riskerar också att få adderade rumsliga krav som leder till ineffektiva och dyra lösningar. Traditionell programskrivning bygger på en sekventiell process. Problet som ska lösas delas upp i mindre beståndsdelar. Utifrån dessa formuleras lösningsneutrala krav som sammanställs i ett program. Programmet ska därefter lösas med hjälp av design. Detta är inte alltid bästa arbetssättet för att lösa designuppgifter som nästan alltid är komplexa. Det finns en risk att man missar den helhetsförståelse som är avgörande för att kunna greppa och hantera komplexa probl. Krav och behov är inte fixerade från början utan förändras samtidigt som lösningar formuleras och man därigenom får nya insikter om hur saker skulle kunna utformas. Arbetssättet riskerar därför att innebära många tidsödande omarbetningar med ny kravformulering och upprepat lösningsskissande. Ett arbetssätt värt att prova är därför att hantera programarbetet som en kollektiv designprocess där brukarna är delaktiga och där krav och lösningar arbetas fram parallellt. Detta är ett arbetssätt som befrämjar ett successivt inarbetande av kunskap och idéer som också har visat sig vara tidseffektivt. I avsikt att aktivt involvera brukarna hos de verksamheter som ni ska arbeta med föreslår vi därför att man arrangerar en workshop kring de nya lokalerna. Där kommer ni som arkitekter att arbeta tillsammans med brukarna för att skissa på lösningar. Arbetet kommer att ha sin utgångspunkt i de befintliga lokalerna, understött av inspirationsmaterial. Vi kommer att arbeta med enkla verktyg (kartongbitar, bilder, saxar, lim osv) så att vi håller idéskapandet på en konceptuell nivå. Vi söker idéer om funktioner och samband. Det gestaltande arkitektarbetet dvs planlösningar, rumsutformning, detaljer osv kommer ni som arkitekter att få ta ansvar för. För kunder och brukare innebär ett sådant arbetssätt en möjlighet att lära sig mer om sin egen arbetsplats genom att själva vara aktiva i idéskapandet. De ges också förutsättningar att vara kvalificerade samtalspartners och kritiker till era projekt. 9

12

13 scha A2 vårterminen 2017 kurs Arbetets rum vecka 3 ta: kursfas 1: Kursintroduktion och moment: Verksamheter, byggnad, rum och visioner beskrivningar, analyser, PRAO H i schat betyder Handledargrupp (1, 2, osv), alla sinarierum (2247, 2340 etc) finns på Arkitektur, Eklandagatan 86 måndag 16/1 kursintroduktion ca hörsal KA kursintroduktion Arbetets rum (Matts Heijl, Marie Strid Chalmers Arkitektur) ca kort möte med handledarna inför eftermiddagens besök på projektarbetsplatserna i god tid - avfärd till projektarbetsplatserna ca på respektive projektarbetsplats (tillsammans med handledarna) (obs att mötestiderna kan variera mellan ritsalarna hör med handledaren). tisdag 17/1 moment: Verksamheter, byggnad, rum ca H1 2247, H2 2340, H3 2456, H C, H5 En plan för arbetet samtal med handledarna om arbetsformer och planering av arbetet EKO-salen föreläsning: Rum, verksamhet och miljö (Elisabeth Marcheschi) ca EKO-salen föreläsning: Hur fångar man verksamhetens behov historik, forskning, metoder (Nina Ryd, Chalmers Arkitektur) onsdag 18/ ca EKO-salen föreläsning: Om designoch programprocesser i tidiga skeden (Anna Törnqvist, Törnqvist & Törnqvist) ca EKO-salen introduktion av moment: Verksamsamheter, byggnad, rum (Matts Heijl, Marie Strid) PRAO gästföreläsning torsdag 19/1 PRAO PRAO fredag 20/ ca EKO-salen föreläsning: Ljud i arbetets rum (Johan de Sousa Mestre, ÅF Infrastructure AB, Sound & Vibration) PRAO 11

14 scha A2 vårterminen 2017 kurs Arbetets rum vecka 4 ta: kursfas 1: moment: Rum, byggnad, verksamheter och visioner beskrivningar, analyser, sammanställning, PRAO måndag 23/ ca hörsal SB-H7 föreläsning: Ljus i arbetets rum (Torbjörn Eliasson, White Arkitekter) PRAO tisdag 24/ ca EKO-salen föreläsning: Rum, verksamheter och arkitektur (Matts Heijl, CTH Arkitektur) PRAO onsdag 25/1 PRAO PRAO gästföreläsning torsdag 26/1 PRAO PRAO fredag 27/1 PRAO PRAO varje handledargrupp lämnar in sammanställning av Verksamheter, byggnad, rum på PingPong senast kl

15 scha A2 vårterminen 2017 kurs Arbetets rum vecka 5 ta: kursfas 1: redovisning moment: Verksamheter, byggnad, rum och visioner beskrivningar, analyser, sammanställning och presentation, måndag 30/ ca Inläsning, förbereda presentation och redovisning av Verksamheter, byggnad, rum ca H1 2247, H2 2456, H H4 2446, H presentation och diskussion: Verksamheter, byggnad, rum ca H1 2247, H2 2456, H H4 2446, H Sammanfattning av förmiddagens diskussioner samt planering av fortsatt arbete tisdag 31/ ca EKO-salen föreläsning: Designdialoger (Peter Fröst Chalmers Arkitektur) ca kandidatvåningen eftermiddagsskiss onsdag 1/ ca12.00 SB H7 Introduktion och workshop: Att arbeta tillsammans 2 (Marie Strid CTH arkitektur) ca kandidatvåningen genomgång av eftermiddagsskiss gästföreläsning torsdag 2/ ca SB H7 föreläsning: Värden i arbetets rum (Anders Svensson CTH Arkitektur, CaseLab) handledning fredag 3/ ca SB H4 föreläsning: Kontorsformer (Charlotte Erdegård, Srén & Månsson Arkitektkontor AB) ca SB H4 Introduktioner: Programvisualiseringar (Matts Heijl, Marie Strid) Ljuslaborationer (Eva Amborg) 13

16 scha A2 vårterminen 2017 kurs Arbetets rum vecka 6 ta: kursfas 2: moment konstlaboration del 1 (speldesign och probldesign) måndag 6/2 moment konstlaboration del ca EKO-salen introduktion till moment konstlaboration del 1) speldesign (Peter Christensson, Chalmers arkitektur) och föreläsning: Probl/Design/Spel (Ola Jansson, Kollaboratoriet) arbete med spel och speldesign Betonghallen och ateljén bokad hela veckan tisdag 7/2 arbete med spel och speldesign arbete med spel och speldesign onsdag 8/2 arbete med spel och speldesign arbete med spel och speldesign gästföreläsning torsdag 9/2 arbete med spel och speldesign arbete med spel och speldesign fredag 10/2 arbete med spel och speldesign ca Betonghallen/ateljén Spelhåla provspelning, genomgångar och kommentarer 14

17 scha A2 vårterminen 2017 kurs Arbetets rum vecka 7 ta: kursfas 3: med program, programvisualiseringar och konceptskisser, textsinarier moment konstlaboration del 2 (färg, ljus och rum) måndag 13/ ca H2 2247, H C, H H projektuppstart/handledning: program, programvisualiseringar och konceptskisser konstlaboration del 2 handledargrupp 2-5 : program, programvisualiseringar och konceptskisser Handledargrupp 1 färg- och ljuslaboration tisdag 14/ ca H projektuppstart/handledning: program, programvisualiseringar och konceptskisser handledargrupp 2 färg- och ljuslaboration konstlaboration del 2 handledargrupp 2 färg- och ljuslaboration handledargrupp 1 och 3-5 : program, programvisualiseringar och konceptskisser handledargrupp 3-5 : program, programvisualiseringar och konceptskisser onsdag 15/ ca handledargrupp 1-2 och 4-5 på platser som ni själva väljer: textsinarium i grupper om 2 3 projektgrupper, enligt information i kursprogrammet Handledargrupp 3 färg- och ljuslaboration torsdag 16/ ca handledargrupp 3 textsinarium enligt ovan handledargrupp 4 färg- och ljuslaboration övriga handledargrupper : program, programvisualiseringar och konceptskisser fredag 17/ handledargrupp 5 färg- och ljuslaboration handledargrupp 1-2 och 4-5 fortsatt textsinarium handledargrupp 3 fortsatt färg- och ljuslaboration gästföreläsning konstlaboration del 2 konstlaboration del 2 handledargrupp 3 fortsatt textsinarium handledargrupp 4 fortsatt färg- och ljuslaboration övriga handledargrupper : program, programvisualiseringar och konceptskisser konstlaboration del 2 handledargrupp 5 fortsatt färg- och ljuslaboration övriga handledargrupper : program, programvisualiseringar och konceptskisser övriga handledargrupper : program, programvisualiseringar och konceptskisser 15

18 scha A2 vårterminen 2017 kurs Arbetets rum vecka 8 ta: kursfas 3: med program, programvisualiseringar och konceptskisser, moment konstlaboration del 2 (färg, ljus och rum) kursfas 4: utveckla konceptskisser visioner för rum, byggnad, verksamhet måndag 20/2 sammanställning/presentation av föregående veckas arbete. resultatet av arbetet med ljuslaborationer, programvisualiseringar mm ställer ni ut i betonghallen/ateljén ca betonghallen/ateljén presentation och genomgång i handledargrupper av programvisualiseringar och ljuslaborationer tisdag 21/ ca handledargrupper introduktion: Att genomföra workshops (Peter Fröst) kommer att genomföras handledargrupp för handledargrupp) ca handledargrupp ca handledargrupp ca handledargrupp ca handledargrupper fortsatt introduktion: Att genomföra workshops ca handledargrupp ca handledargrupp 5 onsdag 22/2 : utveckling av konceptskisser : utveckling av konceptskisser gästföreläsning torsdag 23/2 : utveckling av konceptskisser : utveckling av konceptskisser fredag 24/2 : utveckling av konceptskisser : utveckling av konceptskisser 16

19 scha A2 vårterminen 2017 kurs Arbetets rum vecka 9 ta: kursfas 4: utveckling och genomgång av konceptskisser visioner för rum, byggnad, verksamhet kursfas 5: projektutveckling måndag 27/ ca genomgång och diskussion kring konceptskisser morgondagens verksamhetsbyggnad H (handledargrupp 2 frågor och kommentarer) övriga handledargrupper ca genomgång och diskussion kring konceptskisser morgondagens verksamhetsbyggnad H (handledargrupp 3 frågor och kommentarer) övriga handledargrupper tisdag 28/ ca genomgång och diskussion kring konceptskisser morgondagens verksamhetsbyggnad H (handledargrupp 4 frågor och kommentarer) övriga handledargrupper ca genomgång och diskussion kring konceptskisser morgondagens verksamhetsbyggnad H (handledargrupp 5 frågor och kommentarer) övriga handledargrupper onsdag 1/ ca genomgång och diskussion kring konceptskisser morgondagens verksamhetsbyggnad H (handledargrupp 1 frågor och kommentarer) torsdag 2/3 övriga handledargrupper Arkipelago gästföreläsning ca EKO-salen föreläsning: Kommunikation text, bild, layout (Christel Copp) fredag 3/3 17

20 scha A2 vårterminen 2017 kurs Arbetets rum vecka 10 ta: kursfas 5: projektutveckling måndag 6/3 tisdag 7/3 onsdag 8/3 Genusta-dag gästföreläsning torsdag 9/3 fredag 10/3 18

21 scha A2 vårterminen 2017 kurs Arbetets rum vecka 11 ta: kursfas 6: projektutveckling, presentation, inlämning måndag 13/3 tisdag 14/3 onsdag 15/3 gästföreläsning torsdag 16/3 fredag 17/3 Inlämning senast kl enligt senare instruktioner 19

22 scha A2 vårterminen 2017 kurs Arbetets rum vecka 14 ta: kursfas 7: Kommunikation, utvärdering, reflektion måndag 3/4 projekt utvärdering Inläsning mm enligt senare information Projektkritik enligt senare information tisdag 4/4 Projektkritik enligt senare information På projektarbetsplatserna presentation och kommentarer enligt senare information onsdag 5/4 Tvärkritik enligt senare information Sammanfattande synpunkter på projekt och kurs enligt senare information gästföreläsning torsdag 6/4 Stadsrum och planering Stadsrum och planering fredag 7/4 Stadsrum och planering Stadsrum och planering 20

23

24