PROGNOS ARBETSMARKNAD SKÅNE 2010:

Transkript

1 PROGNOS ARBETSMARKNAD SKÅNE 2010: SYSSELSÄTTNINGEN ÖKAR - HÖG ARBETSLÖSHET SVAGT ARBETSMARKNADSÅR 2009 Efter den dramatiska sysselsättningsnedgången mellan det fjärde kvartalet i fjol och halvårsskiftet i år tycks utvecklingen har gått in i ett något lugnare skede under årets höstmånader. SCB:s aktuella arbetskraftsundersökningar AKU och SCB:s kortperiodiska sysselsättningsstatistik pekar på att den nedåtgående trenden långsamt planar ut. Arbetsförmedlingens egen statistik noterar att antalet varsel är betydligt lägre än förra hösten. Visserligen är antalet lediga platser som anmäldes till Arbetsförmedlingen klart färre än för ett år sedan. Nedgångstakten har dock bromsat in jämfört med det första halvåret i år. Antalet registrerade arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd fortsätter att öka. SYSSELSÄTTNINGSTRENDEN VÄNDER 2010 Samtliga stora ekonomier har lanserat stimulanspaket, vilket har stärkt förtroendet i den globala ekonomin. De ledande ekonomiska indikatorerna världen över pekar uppåt igen. Såväl USA som Kina återhämtar sig successivt från den kraftiga inbromsning som inträffade för ett drygt år sedan. Även för Europas del pekar konjunkturkurvan uppåt igen enligt EU-kommissionens konjunkturbarometer. Mycket talar för att Sverige och därmed Skåne har den värsta utförsbacken bakom sig. Men fortfarande dominerar de dystra inslagen på arbetsmarknaden, med en svag efterfrågan på arbetskraft och ökad arbetslöshet. Försämringen väntas fortgå in på nästa år, men i klart långsammare takt. Bilden bekräftas av Arbetsförmedlingens höstprognos som grundar sina bedömningar på en enkätundersökning riktad till cirka arbetsställen. Enligt arbetsförmedlingens skattningar hade drygt personer sin arbetsplats i Skåne fjärde kvartalet 2008 och beräknas vara färre vid samma kvartal i år. Detta motsvarar en minskning på 2,0 procent. Under 2010 bryts den negativa trenden och fram till slutet av 2010 förutses sysselsättningen växa igen. Detta innebär att sysselsättningen ökar mycket svagt med närmare 200 arbetstillfällen under Höstprognosen följer upp de trender som redovisas i vårprognosen. Båda gäller Skånes arbetsmarknad 2009 och Skillnaden mellan årets våroch höstprognos är iögonfallande framför allt vad gäller den förväntade sysselsättningsutvecklingen nästa år. Vårprognosen prognostiserade att antalet arbetstillfällen nästa år fortsätter att minska men i långsammare takt ( sysselsatta). Höstprognosen är mer positiv när det gäller länets näringsliv. Förbättras konjunkturen i snabbare takt än vad Arbetsförmedlingen förutser, är sannolikheten stor att tillväxten når upp till arbetstillfällen. Den förväntade utvecklingen vad gäller förvärvsarbetande som bor i länet (nattbefolkning) ser något bättre ut än utvecklingen vad gäller antalet arbetstillfällen i länet (dagbefolkningen). Arbetsförmedlingen förutser att sysselsättningen ökar med personer eller 0,2 procent efter ett kraftigt ras i år ( ). Även detta resultat är en klar förbättring jämfört med de sysselsättningsutsikter som kom fram i vårprognosen. Skulle konjunkturkurvan vända upp ännu starkare, så kan Skåne räkna med en sysselsättningstillväxt upp mot förvärvsarbetande (arbetspendlingen till Själland inkluderat). 1 (6)

2 ARBETSMARKNAD ÖSTDANMARK Närheten till Danmark och utvecklingen av Öresundsregionen har under en längre tid skapat positiva och dynamiska effekter för Skånes arbetsmarknad. Detta mildrar nu krisens verkningar i regionen. Visserligen minskar sysselsättningen även i Danmark. Efter flera år av all time high situation på den danska arbetsmarknaden upplevs förändringen som en chock. Men med svenska ögon sett är situationen allt annat än krisartad. Den danska huvudstadsregionen har hela tiden haft en svag sysselsättningsutveckling, som tidigare berott på den allmänna bristen på arbetskraft. Efter en lång överhettningsperiod betraktas situationen på arbetsmarknaden nu som en slags normalsituation. Arbetslösheten ökade med 90 procent mellan september 2008 och 2009, men från en extremt låg nivå (från 1,9 procent till 3,8 procent). På Själland som helhet (=Östdanmark) ökade arbetslösheten från 1,7 procent till 3,4 procent. Liksom i Skåne håller arbetslöshetens ökningstakt på att plana ut. Trots försvagningen av efterfrågan på arbetskraft är det fortfarande fler svenskar som får ett nytt jobb i Danmark än som förlorat sitt jobb i Danmark och anmält sig som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen i Skåne. BEFOLKNING OCH ARBETSKRAFTSUTBUD ÖKAR MARKANT Vid årsskiftet 2008/2009 hade Skåne cirka 1,21 miljoner invånare, varav personer som var i arbetsför ålder år. Med tanke på den kraftiga befolkningsökningen som skett hittills i år har befolkningsframskrivningen justerats uppåt jämfört med vårprognosen. För prognosperioden beräknas befolkningen i åldrarna år öka med personer i år och nästa år. Fortfarande är det de yngre åldersgrupperna som ökar mest. Fr.o.m. detta prognostillfälle används en förändrad definition av arbetskraften som tar hänsyn till SCB:s Arbetskraftsundersökningar (AKU). I Arbetskraften ingår nu också deltagare i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd, eftersom deltagarna anses stå till arbetsmarknadens förfogande. Enligt det nya synsättet ökar arbetskraftsutbudet med i år och personer nästa år. Ökningen ligger nästan i nivå med befolkningsökningen. FLER ARBETSLÖSA OCH I PROGRAM En fallande sysselsättning i år och en nästan oförändrad sysselsättning nästa år i kombination med ett ökat arbetskraftsutbud innebär att arbetslösheten ökar kraftigt. Fjärde kvartalet 2009 beräknas i genomsnitt personer vara arbetslösa. Motsvarande kvartal 2010 väntas drygt fler personer vara arbetslösa. Samtidigt ökar antalet deltagare i program. Arbetslösheten som andel av befolkningen i åldrarna år förväntas då uppgå till 4,5 procent och medräknat arbetssökande i program med aktivitetsstöd uppgår andelen till 8,1 procent. Även vid en något snabbare konjunkturåterhämtning kommer antalet arbetslösa och programdeltagare att öka. Uppgången blir dock då betydligt lindrigare. BÄTTRE MARKNADSUTSIKTER MEN FÄRRE BRISTYRKEN UNDER 2010 Allt fler arbetsställen inom det privata näringslivet anger en ökande efterfrågan på varor och tjänster närmaste året. Jämfört med tidigare prognostillfällen har antalet arbetsställen som har rekryteringsproblem och brist på arbetskraft avtagit. Inom hälso- och sjukvårdsområdet noteras brist på specialister trots att personalbehovet sjunker under prognosperioden. BRANSCHER Jord, skog och fiske Jordbruket är den minst konjunkturkänsliga näringslivssektorn, men berörs desto mer av strukturförändringar. Småskaliga brukningsenheter köps upp och ingår i allt större brukningsenheter. Skogsbruket framför allt sågverken noterar en viss förbättring av efterfrågan. Sysselsättningen inom de areella näringarna har trendmässigt stagnerat under flera år som en följd av omstruktureringen och denna trend håller i sig under prognosperioden. Tillverkning Många industriföretag känner av en vikande efterfrågan. Industrin och i synnerhet verkstadsindustrin stod även för en betydande del av det totala antalet varslade personer. En viss ljusning i orderläget kan skönjas för trävaru- och olika delar av verkstadsindustrin. Även marknadsutvecklingen under de 2 (6)

3 kommande 12 månaderna (fram till hösten 2010) bedöms av de intervjuade industriföretagen vara markant mer positiv än vid tidigare prognostillfällen. Sammantaget har branschens framtidsbild ljusnat något. Antalet sysselsatta inom branschen förutses minska med personer 2009 (-7,70%) och med 200 personer (-0,3%) Under ett mer gynnsamt konjunkturförlopp räknar företagen med ett litet plus nästa år. Bygg- och anläggningsverksamhet Husbyggnationerna i länet har minskat kraftigt medan anläggningsinvesteringarna ligger på en hög nivå. Prognosmaterialet tyder dock på att även byggandet av bostäder sätter fart under det närmaste året. Regeringen har infört kreditgarantier för lån under byggtiden, vilket underlättar igångsättande av stora bostadsprojekt. Införandet av ROT-avdrag gynnar främst små bygghantverksföretag. Företag verksamma inom bland annat byggande av småhus och lägenheter räknar med en klart ökad efterfrågan framför allt inom region Malmö-Lund och förutser ett ökat personalbehov. Investeringar inom anläggningsmarknaden berörs däremot inte av konjunkturutvecklingen. Infrastrukturprojekt fortsätter med bl.a. järnvägstunneln genom Hallandsåsen, ombyggnaden av stationen i Malmö och färdigställande av Citytunneln i Malmö. Dessutom påbörjas byggandet av MAX IV samt projekteringen av ESS båda är stora laboratorieanläggningar i världsklass. Antalet sysselsatta har minskat avsevärt senaste året. Nedgången fortsätter i år, men redan för nästa år räknar prognosföretagen med en klar sysselsättningsuppgång. Antalet sysselsatta inom branschen förutses minska med personer 2009 (-3,8%) och öka med 600 personer (1,8%) Handel Detaljhandeln har haft en stark utveckling i hela länet. Lågkonjunkturen har hittills inte påverkat hushållens konsumtionsbenägenhet i negativ riktning. Tvärtom har försäljningen ökat betydligt de senaste månaderna. Befolkningstillväxten och den växande gränshandeln till följd av den svaga kronkursen, är ytterligare faktorer som bidrar till handelns kraftiga utveckling i länet. Detaljhandeln tror på en positiv sysselsättningsutveckling under prognosperioden. Partihandeln däremot berörs av den vikande konjunkturen inom industrin och personalbehovet anpassas successivt. Handeln med motorfordon och drivmedel hyser en mycket försiktig syn på den framtida utvecklingen. Antalet sysselsatta inom handeln som helhet förutses minska med 700 personer (-0,9%) i år som följd av den industriella nedgången under förra året och tidigare i år. Nästa år överväger de positiva konjunktureffekter som kommer att resultera i ett sysselsättningsplus upp mot personer (1,8%). Transport Godstransporterna har börjat återhämta sig från den försvagade transportefterfrågan som drabbat näringen mycket hårt under det gångna vinterhalvåret. De flesta prognosföretag inom godstransporterna är åkerier. Deras marknadsbedömning har ljusnat markant jämfört med vårprognosen och därmed deras benägenhet att öka personalstyrkan. Även järnvägstransporterna har en optimistisk syn på den framtida utvecklingen. Det innebär på längre sikt ett ökat anställningsbehov. Satsningar på kollektivtrafiken påverkas inte av konjunkturförsvagningen. Tvärtom förutses en fortsatt expansion genom ökad turtäthet som i sin tur leder till ökad efterfrågan på arbetskraft, såsom busschaufförer och tågpersonal. Sett över hela branschen bedöms antalet sysselsatta bli 100 fler personer (0,2 %) till utgången av 2009, en sysselsättningstillväxt förutses till utgången av 2010 (600 fler personer eller 2,6 %). Hotell- och restaurang, personliga och kulturella tjänster Besöksnäringen ser optimistiskt på turismsutvecklingen, som gynnas av en svag svensk valuta. Antalet gästnätter på hotell och övriga boendeanläggningar har ökat jämfört med Framför allt har hotellövernattningar i Malmö och Lund stigit kraftigt. Visserligen berörs affärsresor och konferensverksamheten av lågkonjunkturen. Men hotellnäringen i denna region drar samtidigt nytta av den kraftigt utökade konferens- och kongressverksamheten i Köpenhamn, vilken där lett till brist på övernattningsmöjligheter. Även restaurangnäringen noterar en positiv utveckling. Branschutsikterna bedöms vara positiva. 3 (6)

4 Sektorn hushållstjänster är igång i länet men än sålänge i blygsam omfattning. Införandet av ROT-avdraget innebär dock en ökad efterfrågan på service- och reparationsarbeten som i sin tur kommer att medföra en ökad sysselsättning. Media och kultur är mycket innovativ och nya verksamheter dyker upp. Den mer traditionella delen t.ex. biografer genomgår rationaliseringar och strukturförändringar. Minskande reklamintäkter påskyndar denna utveckling och leder till personalminskningar. Negativa signaler kommer också från verksamheter (teater, fritid och idrott) som helt eller delvis finansieras via offentliga medel. Sett över hela branschen bedöms antalet sysselsatta stagnera fram till utgången av 2009 (600 färre eller -1,7%). Under 2010 vänder utvecklingen och uppnår ett litet sysselsättningsplus vid utgången av 2010 (200 fler eller 0,7%). Finansiell verksamhet, företagstjänster mm. I slutet av 2008 sysselsatte branschgruppen finansiell verksamhet, företagstjänster m.m. 15,6 procent av den förvärvsarbetande dagbefolkningen inom länet och är därmed den största gruppering inom den privata sektorn. Branschgruppen har varit länets sysselsättningslokomotiv under senare år. Detta gäller framför allt för områdena forskning och utveckling samt konsultverksamhet. IT-branschen (datakonsultföretag) och den privata forskningen som har överlappande verksamhetsområden har kunnat korsbefrukta varandra i sina utvecklingsframgångar. Den konjunkturella avmattningen har drabbat branschen. Efter några månaders svag utveckling kan nu en klar återhämtning i efterfrågan på tjänster noteras. Framför allt kunskapsintensiva tjänster (forskning och utveckling) och i synnerhet informations- och kommunikationstekniksektorn räknar med en mycket positiv marknadsutveckling och signalerar växande anställningsbehov. Även de flesta företag inom området personalförmedling och uthyrning är positiva och tror på ett klart växande sysselsättning. Finansoch försäkringsverksamheten ser ljust på framtiden och viss rekrytering av personal sker. Däremot noterar tekniska konsulter en fortsatt svag efterfrågan. Sysselsättningen bedöms minska marginellt till utgången av 2009 och därefter öka med förvärvsarbetande (1,4%) till utgången av Om återhämtningen sker i snabbare takt, så genereras enligt branschföretagens bedömningar upp till nya arbetstillfällen till utgången av Offentliga tjänster Årets sysselsättningsras medför kraftigt dämpad utveckling av kommunsektorns inkomster i år och nästa år. Kommuner och landsting har att välja mellan effektiviseringar, neddragningar och skattehöjningar. Samtidigt ökar Skånes befolkning under de kommande åren. Den sammanlagda befolkningsökningen innebär en viss verksamhetsökning men betyder huvudsakligen relativt stora förskjutningar mellan olika verksamheter. Det innebär att behovet av t.ex. förskoleverksamhet ökar. Däremot minskar behovet inom grundskolan och gymnasieskolan. Fördelat efter de olika verksamhetssektorerna minskar sysselsättningen mest inom vård- och omsorgssektorn. Region Skåne visar underskott i verksamheten och flaggar för besparingsåtgärder. Man hoppas kunna lösa övertaligheten via naturliga avgångar men risken för uppsägningar är påtaglig. Flera verksamheter har infört övertids- och vikariestopp. Delar av sjukvården omstruktureras (t.ex. sammanslagning av universitetssjukhusen Lund och Malmö). Därtill kommer att tjänsteutbudet i växande utsträckning utförs av privata entreprenörer ( Hälsoval Skåne ). Antalet sysselsatta inom vård- och omsorgssektorn förutses minska med personer 2009 (-2,9%) och med personer (-3,1%) Skulle de prognostiserade skatteintäkterna öka mer än förväntat under det kommande året, så bromsas sysselsättningsnedgång rejält upp. De flesta arbetsställena inom utbildningssektorn fortsätter att anpassa personalstyrkan till den demografiska utvecklingen, dvs. fler elever i förskolan och färre i grundskolan (inriktning mot senare år) och gymnasieskolan. Många kommuner planerar att utvidga den kommunala vuxenutbildningen. Även volymen på kvalificerad yrkesutbildning planeras att utökas. Antalet förstahandssökande till universitet och högskolor ökar avsevärt på grund av en svag arbetsmarknad. Personalbehovet överskuggas dock av en allt stramare ekonomisk situation. 4 (6)

5 Personalplaneringen inom den kommunala skolverksamheten blir svårare när antalet friskolor ökar. Antalet sysselsatta inom utbildningssektorn förutses minska med 900 personer 2009 (-1,7%) och med 600 personer (-1,0%) OLIKHETER I LÄNET Arbetsmarknadsutsikterna är klart mörkare i regionerna med en stor industriell bas. Detta är en förklaring till att sysselsättningen i år förutses minska kraftigt i Skånes norra och östra delar (Helsingborg och Kristianstad). Under 2010 bedöms sysselsättningsutvecklingen bli något stabilare och vänder till ett marginellt plus i västra Skåne. Den privata tjänstesektorn med högutbildad arbetskraft är huvudsakligen koncentrerad till Skånes sydvästra del. Även i perioder av en konjunkturnedgång är och förblir denna region länets ekonomiska motor. Detta förklarar att regionens prognosföretag har en förhållandevis positiv syn på utvecklingen under prognosperioden, vilket förklarar den relativt snabba återhämtningen i denna del av Skåne. Yrkesbarometer för Skåne län Brist ett urval yrkeskategorier med störst brist på arbetskraft IT-yrken (vissa) Civilingenjör, elkraft Elingenjör och eltekniker VVS-ingenjör Läkare Tandläkare, tandhygienist Veterinär Barnmorska, sjuksköterska (vissa) Optiker Gymnasielärare i yrkesämnen Specialpedagog Förskollärare, fritidspedagog Kock Djuruppfödare/djurskötare Skogsarbetare Förare av skogsmaskiner Överskott ett urval yrkeskategorier med störst överskott på arbetskraft Biomedicinska analytiker Undersköterska, vårdbiträde, behandlingsassistent Personliga assistent Vårdbiträde Skötare och vårdare Barnskötare Gymnasielärare naturvetenskap, humanoria, språk Grundskollärare Fritidsledare Jurist Bibliotekarie, samhällsvetare/ humanoria Journalist, informatör Utredare, psykolog, socialsekreterare mm. Administratör, assistent mm Ekonom (vissa), säljare (vissa) Flygvärdinna Barista/bartender, servitör Köks- och restaurangbiträde Friskvårdkonsulent (friskvård) Frisör, hudterapeut Städare/lokalvårdare Väktare Trädgårdsarbetare, parkarbetare Installationselektriker Fastighetsskötare Gjutare Svetsare Lackerare Bilmekaniker Elmontör Guld- o silversmed Processoperatör, maskinoperatör Montör (industri) Lagerarbetare, truckförare, paketerare Fotograf Slaktare, styckare Brevbärare, tidningsdistributör Vaktmästare Renhållnings- och återvinningsarbetare För information om utvecklingen inom olika yrken använd YRKESKOMPASSEN 5 (6)

6 Prognoserna för olika regioner i landet finns på arbetsformedlingen.se/nyheter och fakta Sysselsättningsutveckling för Skåne 2009 och 2010 Dagbefolkning = arbetstillfällen Bransch/näring Sysselsatta**) 2008 kv. 4 Förändring**) 2008 kv kv. 4 Förändring i % Förändring**) 2009 kv kv. 4 Förändring i % Jordbruk, skogsbruk och fiske Utvinning och tillverkning ,7% 200 0,3% Byggnadsverksamhet ,8% 600 1,8% Handel ,9% ,8% Transport och kommunikation ,2% 900 2,6% Finansiell verksamhet, företagstjänster mm ,1% ,4% Utbildning ,5% 600 1,0% Vård och omsorg ,9% ,1% Hotell och restaurang, personliga tjänster mm ,7% 200 0,7% Offentlig förvaltning mm ,6% 300 1,3% Övrig verksamhet *) ,8% 300 2,8% Samtliga näringsgrenar ,4% 200 Nattbefolkning ,1% ,2% *) bl.a. energi, avfall mm **) siffrorna är avrundade till närmsta hundratal Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst en anställd. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. Ytterligare information om prognosen ges av Thomas Behrens, tfn Eftertryck tillåten med angivande av källa 6 (6)