PROGNOS ARBETSMARKNAD VÄSTRA GÖTALAND 2010:

Transkript

1 PROGNOS ARBETSMARKNAD VÄSTRA GÖTALAND 2010: MINSKAD SYSSELSÄTTNING, BYGGNADS TYNGER OCH FORTSATT TURBULENT INOM INDUSTRIN ARBETSMARKNADEN I EN ÅTERHÄMTNINGSFAS Utvecklingen har varit dyster på länets arbetsmarknad under året. Effekten har blivit en kraftig ökning av arbetslösheten och en starkt minskad sysselsättning. Nu kan en vändning i världskonjunkturen skönjas, något tidigare än väntat och även i arbetsförmedlingens enkätundersökning kan tecken på en återhämtning ses. Från en låg nivå ökar orderingången och produktionsvolymerna, men de är långt ifrån normala. Hushållens optimism växer samtidigt som den disponibla inkomsten ökar vilket gynnar hemmaindustrin och handeln. Exportindustrin, med fordonsindustrin i spetsen, och byggbranschen tynger dock ner utvecklingen under prognosperioden. Västra Götalandsregion (landstinget) och många av länets kommuner får för nästa år mindre skatteintäkter och har redan nu börjat se över bemanningen då besparningar måste göras. Uppdragssektorn med privata företagstjänster har kraftigt minskat sysselsättningen och inför nästa år är det framför allt bemanningsföretagen som ser mycket ljust på framtiden med förhoppningar om en stark sysselsättningsökning. BYGGBRANSCHEN TAPPAR MEST OCH FORTSATT TURBULENT INOM INDUSTRIN I år har tillverkningsindustrin kraftigt minskat sysselsättningen efter höstens och vinterns varselvåg men alla branscher har fått vidkännas personalneddragningar. Omkring arbetstillfällen beräknas ha försvunnit vid fjärde kvartalets utgång i år jämfört med förra året, motsvarande cirka fem procent. Samma perios 2010 beräknas sysselsättningen ha minskat med ytterligare uppemot personer, drygt en procent. Störst är minskningen inom byggbranschen, transport och tillverkningsindustrin. FLER ARBETSLÖSA OCH I PROGRAM Arbetslösheten har ökat kraftigt men ökningstakten har nu minskat betydligt och nästan helt avtagit. Sista kvartalet 2010 bedöms i snitt personer, motsvarade 8,0 procent av befolkningen, vara utan arbete. Av dessa är personer öppet arbetslösa och ytterligare i arbetsmarknadspolitiska program. Då arbetslöshetstiderna nu ökar finns en risk för att gruppen med långa inskrivningstider kommer att öka kraftigt. BEDÖMNING 2010 I takt med att fler blir arbetslösa har bristerna minskat. Trots detta anser 11 procent av företagen att de inte hittar efterfrågad arbetskraft, vilket skall jämföras med 25 procent för ett år sedan. På ett års sikt anser 51 procent av de tillfrågade privata arbetsgivarna att efterfrågan kommer att öka och 42 procent anser att den kommer vara på en oförändrad låg nivå. Resterande 6 procent tror på en minskning. OLIKHETER I LÄNET I och med den turbulens som råder inom fordonsindustrin och dess underleverantörer har några kommuner i länet drabbats hårt av nedgången på arbetsmarknaden medan andra kommuner med ett mer differentierat näringsliv har klarat sig bättre. Trollhätteregionen, delar av Dalsland och Skaraborg kämpar med en relativ hög arbetslöshet. Norra Bohuslän har tack vare gränshandeln klarat sig mycket bra och Strömstad är en av fem kommuner med lägst arbetslöshet i landet. Storstadskommunen Göteborg, med en stor andel av fordonsindustrin har tack vare en större privat tjänstesektor och turism, klarat sig bättre än många andra kommuner i länet.

2 INDUSTRIN, JORD- OCH SKOGSBRUK Då förväntningarna är höga på stigande priser och högre lönsamhet bidrar det till att optimismen är hög bland landets skogsägare. Positivt för lantbruket är att intresset för svenskt och närproducerad mat tycks öka. Trots detta stiger inte försäljningspriserna på inhemskt kött och lönsamheten sjunker för bönderna. Länets tillverkningsindustri ser nu en ljusning, efterfrågan ökar, dock från en låg nivå och det kommer att dröja länge innan företagen når en normal nivå på orderstocken igen. Det är främst fordonsindustrin och dess underleverantörer som tynger i sektorn. Ovissheten kvarstår om framtida ägarstrukturer inom fordonsindustrin och efter i många fall kraftiga personalneddragningar har organisationerna ännu inte satt sig. Livsmedels- och träindustrin är mest optimistisk i sina bedömningar om utvecklingen framöver. Arbetslösheten har på ett år mer än fördubblats i yrkesgruppen med inriktning mot industrin. Men även om en ljusning kan ses inom vissa delbranscher kommer även nästa år en minskning av sysselsättningen att ske med omkring personer motsvarande drygt två procent. BYGG- OCH ANLÄGGNINGSVERKSAMHET Bostadsbyggnationen är nu nere i historiskt sett låga volymer och även under 2010 bedöms den fortsätta på lågvarv enligt branschens företrädare. De stora rikstäckande byggföretagen har få projekt att räkna på och detta bidrar till att priserna pressas. Fåmansbolag och mindre byggföretag har hög beläggning nästan enbart tack vare ROTuppdrag. Anläggningssidan som hittills haft god beläggning och klarat sig bra signalerar nu om en stagnation. Kommer inte situationen att förbättras finns farhågor att vissa personalneddragningar måste göras för att hålla kostnaderna nere. Antalet sysselsatta har minskat avsevärt det senaste året och byggarbetslösheten har mer än fördubblats. Sysselsättningen bedöms minska med uppemot fyra procent eller personer till utgången av HANDEL Länets gränshandel mot Norge blomstrar tack vare den svagare kronkursen. Här finns behov av nyanställningar. I övrigt inom dagligvaruhandeln finns en efterfrågan men då priserna pressas och lönsamheten minskar genererar detta inte fler arbetstillfällen. Fackhandeln har fått vidkännas en minskad efterfrågan framför allt på nya bilar och vitvaror. Däremot är efterfrågan hög på begagnade bilar och lagren är små så detta driver upp priserna. Förändringen av sysselsättningen är marginell och bedöms vara oförändrad till utgången av TRANSPORT Transportvolymerna kommer att fortsätta sjunka och någon tydlig uppgående trend kan inte ses då branschen är starkt beroende av aktiviteterna inom bygg och industrin. Åkerierna bedömer själva i höstens enkätundersökning att antalet arbetstillfällen kommer att minska starkt. Detta skulle innebära att fram till utgången av 2010 beräknas omkring personer mista sina arbeten inom branschen, något färre än i år. HOTELL OCH RESTAURANG, PERSONLIGA OCH KULTURELLA TJÄNSTER Turismen gynnar hotellnäringen men då affärsresande och konferensverksamhet minskar syns ännu inte någon tydlig uppgång. Hoppet står till advents- och julturismen som skulle kunna väga upp nedgången något. Lunchrestaurangerna har fått konkurrens då många livsmedelsbutiker nu har ett stort utbud av färdigmat. Fortfarande finns brister på erfarna kockar. 600 personer till utgången av 2010, motsvarande uppemot en procent. INFORMATION OCH KOMMUNIKATION Inom området återfinns datakonsultverksamhet och information. Även datakonsulterna har nu nåtts av en vikande efterfrågan. Konsulter med uppdrag mot offentliga sektorn har hittills klarat sig bättre. Men i takt med att offentliga sektorn får det sämre ekonomiskt och ser över sina kostnader kommer även de att få allt färre uppdrag. Uppskattningsvis kommer omkring 600 arbetstillfällen försvinna inom branschen fram till utgången av 2010, motsvarande drygt två procent. FINANSIELL VERKSAMHET OCH UPPDRAGSVERKSAMHET Sammantaget har sysselsättningen minskat kraftigt men i olika omfattning beroende på inriktning på tjänster och service inom sektorn.

3 Nu är det främst bemanningsföretagen som är mycket optimistiska i intervjuunderlaget och anser att de kommer att öka antalet arbetstillfällen stort. Tekniska konsulter är avvaktande då de är beroende på aktiviteterna inom byggbranschen och industrin. Inom finans- och försäkringsbranschen är läget stabilt, ersättningsrekryteringar kommer att göras men ger ingen tydlig ökning av antalet arbetstillfällen. Sammantaget bedöms sysselsättningen öka med runt nya arbetstillfällen motsvarande en procent under prognosperioden. OFFENTLIG SEKTOR UTBILDNING Minskande barnkullar och sämre ekonomi gör att var fjärde kommun i länet drar ned på verksamheten inom grund- och gymnasieskolan. Konkurrensen från etablerade friskolor ökar. I viss mån övergår övertaliga lärare till privata friskolor men även Vuxenutbildningen planerar att utöka och även där finns möjligheter att få fortsatt arbete. Behovet av barnomsorg kvarstår och bedöms öka något. Bristen på förskollärare kvarstår. omkring 600 personer till utgången av VÅRD OCH OMSORG I syfte att anpassa verksamheten till en snävare budget har effektiviseringar, struktur- och organisationsförändringar skett på länets sjukhus. En övertalighet finns inom Regionen (landstinget) som hanteras av arbetsgivaren genom att en omställningsgrupp bildas. Samtidigt är ambitionen att kvaliteten och patientsäkerheten inte skall påverkas. Lediga tjänster skall i första hand erbjudas medarbetare som behöver omplacering. Lediga tjänster skall i första hand erbjudas medarbetare som behöver om placering. Inom primärvården, där vårdvalet infördes under hösten, kommer de privata vårdcentralerna öka i antal på sikt, vilket innebär en förskjutning mot privat huvudman. cirka personer till utgången av 2010 motsvarande två och en halv procent. OFFENTLIG FÖRVALTNING Den statliga verksamheten kommer att öka antalet sysselsatta marginellt under perioden fram till utgången av Arbetsförmedlingen har fått nya uppdrag vilket innebär nyanställningar. Kriminalvården har under ett par år fått utökade resurser och i planen finns en utökning av häktet i Göteborg med uppemot tvåhundra platser. Även polisen har fått utökade resurser, dels kommer fler poliser utexamineras men även civila utredare anställs.

4 Yrkesbarometer för Västra Götalands län Brist ett urval yrkeskategorier med störst brist på arbetskraft Läkare, psykiatri, anestesi Takmontörer Byggnadsplåtslagare Förskollärare Glasmästare/glastekniker Sjuksköterskor, operations-, röntgen-, distrikts- och psyk- Civilingenjörer, vvs, elkraft, bygg och anläggning Specialkockar Elingenjörer och eltekniker Låssmeder Gymnasielärare i yrkesämnen Isoleringsmontörer Kranförare Överskott ett urval yrkeskategorier med störst överskott på arbetskraft Lagerarbetare Receptionister Städare/lokalvårdare Träarbetare Försäljare, dagligvaror och fackhandel Installationselektriker Truckförare Köks- och restaurantbiträden Målare Barnskötare Fordonsmontörer Ekonomi- och löneassistenter Bibliotekarier Administratörer/sekreterare Inköpare Lastbils- och långtradarchaufförer Montörer, metall, gummi och plast För information om utvecklingen inom olika yrken använd YRKESKOMPASSEN Sysselsättningsutveckling för Västra Götalands län 2010: Bransch/näring AKU, SNI 2007) (Redovisningsgrupper enl 1-2.Tillverkning och utvinning, energi och miljö, jordbruk, skogsbruk och fiske Utveckling till fjärde kvartalet Byggverksamhet 4. Handel 5. Transport 6 och 12. Hotell och restaurang, personliga och kulturella tjänster 7. Information och kommunikation 8. Finansiell verksamhet, företagstjänster 9. Offentlig förvaltning Utbildning samt vård och omsorg Totalt

5 Prognoserna för olika regioner i landet finns på arbetsformedlingen.se/nyheter och fakta Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst en anställd. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. Ytterligare information om prognosen ges av Monica Klawitter, tel Eftertryck tillåten med angivande av källa