PROGNOS ARBETSMARKNAD JÄMTLANDS LÄN 2010:

Transkript

1 PROGNOS ARBETSMARKNAD JÄMTLANDS LÄN 2010: ÖKANDE EFTERFRÅGAN - MARGINELL SYSSELSÄTTNINGSMINSKNING ÖKANDE EFTERFRÅGAN Det finns mycket som talar för att den globala ekonomin gått in i en återhämtningsfas. Det kommer dock att ta en viss tid innan den negativa utvecklingen på arbetsmarknaden upphör. Arbetsmarknaden bedöms komma att gå in i en återhämtningsfas tidigast under 2010, och det innebär att arbetslösheten minskar först under Finanskris har även påverkat efterfrågan i Jämtlands län vilket medfört att sysselsättningen minskat med cirka personer under lågkonjunkturen enligt SCB:s arbetskraftsundersökning. Under fjärde kvartalet 2009 bedöms det vara cirka sysselsatta i Jämtlands län och för samma tid år 2010 bedöms sysselsättningsfrekvensen vara cirka Färre nya jobb har anmälts och antalet varsel om uppsägning av personal har planat ut under senare delen Hos ett flertal branscher inom det privata näringslivet i Jämtlands län har efterfrågan av varor och tjänster de senaste 6 månaderna visat på en oförändrad eller ökande efterfrågan. Denna efterfrågeökning bedöms fortsätta det närmaste året. Besöksnäringen i länet är fortsatt optimistiska om privat- och handelsturimens utveckling som gynnas av den svaga svenska kronkursen. FÄRRE JOBB INOM INDUSTRI OCH OFFENTLIG VERKSAMHET Lågkonjunkturen inom industrin bedöms till viss del ha planat ut och en viss ökning av orderingången kan märkas. Det har ljusnat betydligt inom skogsindustrin, vilket medfört en betydande ökning av arbetade timmar inom exempelvis sågverk och träförädling. Antalet anställda inom industrin bedöms dock minska något under prognosperioden. Antalet sysselsatta inom offentlig verksamhet, som undervisning, administration och vård och omsorg bedöms minska under prognosperioden. ARBETSLÖSHETEN ÖKAR NÅGOT Fjärde kvartalet 2009 beräknas igenomsnitt cirka personer vara arbetslösa, en ökning med drygt 46 procent på ett år. Under fjärde kvartalet i år bedöms personer vara arbetslösa eller delta i program med aktivitetsstöd. Det motsvarar cirka 8,0 procent av befolkningen i åldern år. Den genomsnittliga arbetslösheten för kvartal fyra 2010 förväntas bli drygt personer. Arbetslösheten som andel av befolkningen i åldrarna år förväntas därmed uppgå till 4,7 procent, och medräknat arbetssökande i program med aktivitetsstöd uppgår den samlade arbetslösheten till 8,2 procent som ett genomsnitt under fjärde kvartalet Arbetskraftsutbudet beräknas minska med knappa 100 personer under perioden, bland annat beroende på ett fortsatt ökat intresse för studier och ökande programvolymer för arbetssökande med aktivitetsstöd BEDÖMNING 2010 Samtliga branscher inom privata näringslivet anger en oförändrad eller ökande efterfrågan på varor och tjänster det närmaste året. Allt färre arbetsställen inom privata näringslivet upplever rekryteringsproblem. Förväntningar finns inom bygg- och tillverkningsbranschen om att större planerade projekt som exempelvis nybyggnation av vindkraftspark i Härjedalen, och nyproduktion av hus i Östersund kommer igång under prognosperioden. Inom vården kvarstår bristen på arbetskraft som exempelvis läkare, tandläkare och distriktssjuksköterskor. Inom barnomsorgen råder fortsatt brist på förskollärare i vissa kommuner. Den ekonomiska situationen inom delar av den offentliga verksamheten blir allt mer bekymmersam. Följden av den svagare konjunkturutveckling med

2 minskad sysselsättning medför minskade skatteintäkter som sannolikt leder till minskad sysselsättning inom offentliga verksamheter. OLIKHETER I LÄNET Branscher inom näringslivet som har koppling till turism har klarat sig bättre än områden med verksamheter med hög grad av exempelvis tillverkningsindustri. Den globala lågkonjunkturen har påverkat länets arbetsmarknadsutveckling i större eller mindre utsträckning. BRANSCHER TILLVERKNING, UTVINNING. ENERGI, MILJÖ, JORD, SKOG OCH FISKE Tillverkningsindustrin sysselsatte år 2007 drygt personer vilket utgör omkring 13 procent av Jämtlans läns totala näringar. Den tillverkande industrin har haft en kraftigt minskad efterfrågan av sina produkter det senaste året på grund av den vikande orderingången från både export- och hemmamarknaden. Detta i kombination med effektiviseringar och rationaliseringar har lett till en kraftig sysselsättningsminskning inom branschen. En viss stabilisering och ökad efterfrågan kan skönjas inom verkstadsindustrin, även om inte i samma omfattning som tillverkande industriverksamhet som riktar sig till områden inom energi och vindkraft, där det bedöms en fortsatt mycket god efterfrågeutveckling. Jord- och skogsbrukssektorn bedöms få en fortsatt god efterfrågan. Det har ljusnat betydligt inom skogsindustrin, vilket medfört en betydande ökning av arbetade timmar inom exempelvis sågverk och träförädling. BYGG- OCH ANLÄGGNINGSVERKSAMHET Byggnadsverksamheten sysselsatte år 2007 cirka personer, vilket utgör omkring 7 procent av Jämtlans läns totala näringar. Behov av utökat boende, handel med mer inom besöksnäringen gynnar byggbranschen i hög grad, flera små miljonbyggen är påbörjade och planerade i fjällområdena. Skatteavdrag för hushållsarbete (ROTavdraget) och fortsatta planerade ut- och ombyggnationer samt vindkraftutbyggnaden runt om i länet stärker bilden av att sysselsättningsnivån 2010 blir oförändrad. Inom väg och anläggningssektorn bedömer företagen en fortsatt god efterfrågan och en viss brist på arbetskraft. Sysselsättningen bedöms bli oförändrad HANDEL OCH KOMMUNIKATION (parti-, detaljhandel, transport, magasinering ) Branscherna sysselsatte år 2007 cirka drygt personer, vilket utgör omkring 16 procent av Jämtlands läns totala näringar. Efterfrågeutveckling inom handelsbranschen är i hög grad beroende av individens syn på sin egen och landets ekonomiska utveckling. De senaste månadernas hushållsindikatorer visar på en ökad och mer positiv syn hos allmänheten på sin egen och landets ekonomi. Livsmedelshandel och vissa delar av sällanköpshandeln har i olika delar av länet ökat och inte påverkats alls av det svåra ekonomiska läget, utan gynnats av den svaga svenska kronan. Detta medför att branschen bedöms få en fortsatt ökad efterfrågan det närmaste året. Den stora nedgången inom bland annat den tillverkande industrin har medfört en minskad efterfrågan inom transportbranschen. Stora generationsväxlingsbekymmer signaleras från näringen. På nationell nivå signaleras ett rekryteringsbehov av cirka förare/år de närmaste åren. Sysselsättningen bedöms bli oförändrad HOTELL- OCH RESTAURANG, PERSONLIGA OCH KULTURELLA TJÄNSTER De olika näringarna inom personliga och kulturella tjänster sysselsatte år 2007 cirka personer, vilket utgör omkring 9 procent av Jämtlands läns totala näringar. De flesta näringar inom branschen fortsätter att utvecklas i positiv riktning vilket medfört att de flesta företagen i Arbetsförmedlingens intervjuundersökning tror på en oförändrad eller en fortsatt ökad efterfrågan under prognosperioden. Det är fram för allt verksamheter med koppling till privatturismen som har ökat så väl vinter- som sommartid i kommuner med närhet till fjäll. I Funäsdalen, Vemdalen och Lofsdalen har det under det senaste sommarhalvåret märkts en klart ökande

3 efterfrågan av familjeanpassade fjällvandringar. Intresset för naturbaserade inslag inom turismen medför en ökad besöksvolym, vilket medför en ökad sysselsättning inom så väl hotell- och restaurang, handel, resetjänster, uthyrning mm. Affärs- och konferensverksamheten har åter ökat sina bokningar och bedöms fortsätta så under prognosperioden. Sysselsättningen bedöms öka till utgången av 2010 FINANSIELL VERKSAMHET OCH UPPDRAGSVERKSAMHET De olika näringarna inom finansiell och uppdragsverksamhet sysselsatte år 2007 cirka personer, vilket utgör omkring 13 procent av Jämtlands läns totala näringar. Antalet sysselsatta inom kontaktcenter verksamheter i länet har ökat de senaste åren, vilket medfört att Jämtlands län är ett av de största klustren av kontaktcenter i landet. Länets cirka 30 tal kontaktcenter finns utspridda och etablerade i så gott som alla länets kommuner. Branschen som kännetecknas i hög grad av distansoberoende tjänster så som exempelvis telesupport och teleförsäljning har haft en mycket god efterfrågeutveckling de senaste åren och bedömer att denna utveckling fortsätter i samma takt. Svårigheter finns även att tillsätta tjänster med säljande inslag. Finansiella verksamheter så som banker, redovisnings och revisionsbyråer bedöms få en fortsatt ökande efterfrågan, vilket medför ett ökat behov av personer med en ekonomisk examen på universitets- och högskolenivå. Sysselsättningen bedöms öka till utgången av 2010 UTBILDNING År 2007 var cirka personer sysselsatta inom utbildnings- och forskningsverksamhet, vilket utgör omkring 11 procent av Jämtlans läns totala näringar. Sysselsättningen inom ungdomsskolan bedöms minska under prognosperioden, beroende på att stora ungdomskullar lämnar grund- och gymnasieskolan och behovet av lärare minskar. Ett antal av länets kommuner har brist på förskollärare till följd av ett ökat barnafödande och inflyttning av förskolebarn. Bristerna har i vissa fall kunnat lindras genom att erbjuda övertaliga lärare inom grundskolan tjänster som förskollärare. Antagningarna till vuxenutbildningar i länet har ökat markant, trots detta bedöms sysselsättningsnivån inom vuxenutbildningen i länet att vara oförändrad. VÅRD OCH OMSORG Vårdsektorn sysselsatte cirka personer år 2007 vilket utgör omkring 19 procent av Jämtlans läns totala näringar. Merparten av länets verksamhetsområden inom vård och omsorg ser över sina organisationer på grund av det bekymmersamma ekonomiska läget. Enligt arbetsgivarnas egna bedömningar så kommer de kommande årens personalavgångar inte att ersättas fullt ut, vilket medför en kraftigt minskad sysselsättningsnivå. Statsbidraget till kommun och landsting höjs åren och kan lindra eventuella planerade nedskärningar hos kommuner och landsting. OFFENTLIG FÖRVALTNING, MM De administrativa verksamheterna i offentlig förvaltning sysselsatte år 2007 cirka personer vilket utgör omkring 7 procent av Jämtlans läns totala näringar. Den ökande arbetslösheten och deltagandet i arbetsmarknadspolitiska program medför en ökad sysselsättning hos bland annat Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Fortsatt arbete med organisationsöversyner och effektiviseringar inom administrativa verksamheter inom kommuner, landsting och statliga verksamheter bedöms leda till att sysselsättningen minskar marginellt..

4 Sysselsättningsutveckling för Jämtlands län 2010 Bransch/näring Bedömt antal sysselsatta år i nuläget Bedömd utveckling till kvartal Tillverkning, utvinning, energi och miljö Jordbruk, skogsbruk, fiske, ej spec. verksamhet Bygg- och anläggningsverksamhet Handel och kommunikationer Hotell och restaurang, personliga och kulturella tjänster Finansiell verksamhet och uppdragsverksamhet Offentlig förvaltning mm Utbildning Vård och omsorg Summa Yrkesbarometer för Jämtlands län Brist - ett urval yrkeskategorier med störst underskott på arbetskraft Läkare Byggnadsplåtslagare Förskollärare Psykolog Servitör Gymnasielärare språk/yrkesämnen Biomedicinsk analytiker Kock Företagssäljare Telefonförsäljare Civilingenjör, maskin Tandhygienist/tandsköterska Sjuksköterska psykiatrisk vård Polis Elingenjör och eltekniker Distriktssköterska Tandläkare Röntgensjuksköterska VVS-montör Bil- och lastbilsmekaniker Förare skogsmaskiner Operationssjuksköterska Ekonomi- och löneassistent Överskott - ett urval yrkeskategorier med störst överskott på arbetskraft Vårdbiträde Lagerarbetare Undersköterska Fastighetsskötare Barnskötare Montör: metall, gummi, plast Personlig assistent Svetsare Sjukgymnast Skötare/vårdare Truckförare Vaktmästare Elevassistent Gymnasielärare: historia, samhällskunskap CNC-operatör Fritidsledare Maskinoperatör: kemisk,gummi,plast, industri Försäljare: dagligvaror, fackhandel Verkstadsmekaniker Behandlingsassistent Läkarsekreterare Städare/lokalvårdare Elmontör Anläggningsmaskinförare Träarbetare Grundskollärare inr. mot tidigare och senare år Processoperatör trä-, pappers- och massaind

5 För information om utvecklingen inom olika yrken använd YRKESKOMPASSEN Prognoserna för olika regioner i landet finns på arbetsformedlingen.se/nyheter och fakta Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst en anställd. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. December 2009 Text: Timo Mulk-Pesonen Layout: Ewa Forssberg Arbetsförmedlingen Jämtlands län Eftertryck tillåten med angivande av källa