Kallelse Sammanträdesdatum

Transkript

1 Kallelse Sammanträdesdatum Plats Kvarnkullen Tid Torsdagen den 13 november kl. 17:00-22:00 Ingela Rossi (S) Tjänstgörande ordförande Fredrik Skreberg Sekreterare KOMMUNFULLMÄKTIGE ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON vx FAX E-POST HEMSIDA

2 Kallelse Sammanträdesdatum Dagordning Förslag till beslut 1 Upprop Formalia 2 Val av två ledamöter att justera sammanträdets protokoll Utses 3 Tillkommande och utgående ärenden Fastställs Ärenden från kommunstyrelsen 4 KS2014/ Tertialrapport 2, 2014 Bilaga 5 KS2014/154-8 Förslag till förändring av kommunfullmäktiges strategiska mål Bilaga 6 KS2013/ Förslag till förändringar i den politiska organisationen Bilaga 7 KS2014/ Vårdnadsbidraget avskaffas i Kungälvs kommun Bilaga 8 KS2014/ Sammanträdestider för kommunfullmäktige 2015 Bilaga 9 KS2013/ SCB Medborgarundersökning resultat 2014 Bilaga Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen KOMMUNFULLMÄKTIGE

3 Kallelse Sammanträdesdatum Valärenden 10 KS2014/ Val till Göteborgsregionens förbundsfullmäktige mandatperioden Bilaga Beslutsunderlag tillkommer och skickas ut separat efter att valberedningen behandlat ärendet 11 KS2014/ Förordnande av vigselförrättare för mandatperioden Bilaga Beslutsunderlag tillkommer och skickas ut separat efter att valberedningen behandlat ärendet Enligt valberedningen Enligt valberedningen KOMMUNFULLMÄKTIGE

4 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 364/2014 Tertialrapport 2, 2014 (Dnr KS2014/1596) Prognosen efter andra tertialet är att Kungälvs kommuns resultat för 2014 uppgår till + 72,8 miljoner kronor. Ökade skatteintäkter och god budgetföljsamhet präglar den ekonomiska uppföljningen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Tertialrapport 2, Bilaga Central tertialrapport pdf Beslut Tertialrapport 2 fastställs. Förslag till kommunfullmäktige 1. Tertialrapport 2 fastställs. 2. Investeringsfonden upplöses i samband med bokslut Anteckning till protokollet lämnas av samtliga närvarande ledamöter av socialdemokraterna - Ej inkommen Expedieras till: Lars Davidsson För kännedom till: KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

5 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Lars Davidsson Tertialrapport 2, 2014(Dnr KS2014/1596-2) Sammanfattning Prognosen efter andra tertialet är att Kungälvs kommuns resultat för 2014 uppgår till + 72,8 miljoner kronor. Ökade skatteintäkter och god budgetföljsamhet präglar den ekonomiska uppföljningen. Bakgrund Tertialrapport 2 är den andra av två delårsbokslut med prognoser. Förvaltningen rapporterar uppföljning av resultatmål och ekonomi utifrån fastställd Årsplan. Verksamhetens bedömning Budgetförutsättningar Efter beslut om tilläggsanslag för sociala investeringar (10 miljoner kronor) uppgår det budgeterade resultatet till + 25 miljoner kronor. Konjunktur och skatteintäkter Skatteintäkter och generella statsbidrag är beräknade med senaste prognos för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som underlag. Jämfört med budget innebär prognosen en positiv avvikelse med 35,7 miljoner kronor. Pensionskostnader Pensionskostnader är beräknade med senaste prognos från KPA som underlag. Resultatmål Uppföljningen av kommunstyrelsens resultatmål visar att arbete pågår och att målsättningarna håller. Budgetuppföljning I årsplan 2014 budgeteras volym utöver ram och förutsätts finansieras va lägre finansiella kostnader. Årsplanens antagande om volymökning ser i denna rapport ut att något överskattat den faktiska ökningen. Framförallt gäller detta i förskoleåldrarna. Budgetföljsamheten i förvaltningen är fortsatt god. Resultat Delårsbokslutet visar positivt resultat, 91,4 miljoner kronor respektive 55,5 miljoner kronor efter justering för semesterlöneskulden. Prognosen för helåret 2014 är ett positivt resultat, 72,8 miljoner kronor. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

6 2(2) Investering Förvaltningens bedömning, utifrån uppföljning och prognos, är att genomförandegraden av beslutade investeringar ökar. De närmaste åren kommer Kungälvs kommun att investera för mycket stora belopp. Investeringsutfallet per är 213,0 miljoner kronor och prognosen för helåret 352,6 miljoner kronor. Budgeten för helåret uppgår till 496,1 miljoner kronor. VA-fonden Kommunfullmäktige fattade , 19, beslut om att inrätta Investeringsfond VA med syfte att genom fondering möta framtida årliga kostnader (avskrivningar) för nya anläggningar. Fondens behållning uppgår till 2,2 miljoner kronor. Avsättning har endast kunnat göras vid det tillfälle fonden inrättades. Förvaltningen bedömer att investeringsfonden för VA inte längre har någon funktion och föreslår därför att den upplöses i samband med bokslut Ekonomisk bedömning Förslag till beslut i kommunstyrelsen Tertialrapport 2 fastställs Förslag till beslut i kommunfullmäktige Tertialrapport 2 fastställs Investeringsfonden upplöses i samband med bokslut 2014 Magnus Gyllestad kommunchef Lars Davidsson chefsekonom Expedieras till: För kännedom till:

7 Central tertialrapport Kommunstyrelse (KS)

8 Innehållsförteckning 1 Inledning Volymer Verksamhet Uppföljning av KS Resultatmål Strategiska förutsättningar God ekonomisk hushållning Öka effektiviteten i vårt lokalutnyttjande Underhållsåtgärder prioriteras Attraktiv arbetsgivare God och trygg livsmiljö Öka kunskapen hos våra barn, elever och ungdomar Full behovstäckning inom äldreomsorgen Full behovstäckning inom barnomsorgen Andelen medborgare som känner sig trygga ska öka Andelen medborgare som är nöjda med sin fritid skall öka Utveckla anhörigstödet inom omsorgerna Öka volontärverksamheten inom omsorgerna Förbättrat näringslivsklimat Hållbar utveckling Öka kollektivtrafikresandet Antalet färdigställda bostäder ska på sikt uppgå till cirka 400 bostäder om året Minska energiförbrukning och utsläpp Fler i arbete på en inkluderande arbetsmarknad Ökat jämställdhetsfokus i alla brukarmöten Valfrihet Utöka möjligheten för att ge större valfrihet för brukaren Främja positiv utveckling genom konkurrens Förvaltningsledningens verksamhetsrapport Personal Personalvolym Ekonomi Kommunövergripande analyser Finansiella mål Periodutfall Resultaträkning per 31 augusti (47)

9 3(47) 6.4 Kassaflödesanalys per 31 augusti Balansräkning per 31 augusti Investeringsrapport utfall 31 augusti Finansiell rapport Resultatprognos 2014 (12 månader) Prognos budgetavvikelse driftredovisning Detaljspecificerad driftredovisning för kommunens sektorer Koncernföretagen Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar... 45

10 1 Inledning Föreliggande rapport är den andra rapporten för året och den är uppdelad i fem delar: Volymer, Uppföljning av kommunstyrelsens resultatmål, Förvaltningsledningens verksamhetsrapport, Personal och Ekonomi. Redovisningen bygger på verkligt utfall januari till och med augusti med prognos för helåret Inledningsvis presenteras en sammanställning av målbedömning av kommunstyrelsens resultatmål. Målbedömningen baseras på indikatorer, aktiviteter och målbedömning på sektorsnivå. Sektorernas tertialrapporter redovisas på (Årsredovisningar). 4(47) Kommunfullmäktiges (KF) Strategiska mål Strategiska förutsättningar Kommunstyrelsens (KS) Resultatmål 1. God ekonomisk hushållning 2. Öka effektiviteten i vårt lokalutnyttjande 3. Underhållsåtgärder prioriteras 4. Attraktiv arbetsgivare God och trygg livsmiljö 5. Öka kunskapen hos våra barn, elever och ungdomar 6. Full behovstäckning inom äldreomsorgen 7. Full behovstäckning inom barnomsorgen 8. Andelen medborgare som känner sig trygga ska öka 9. Andelen medborgare som är nöjda med sin fritid skall öka 10. Utveckla anhörigstödet inom omsorgerna 11. Öka volontärverksamheten inom omsorgerna 12. Förbättrat näringslivsklimat Hållbar utveckling 13. Öka kollektivtrafikresandet 14. Antalet färdigställda bostäder ska på sikt uppgå till cirka 400 bostäder om året 15. Minska energiförbrukning och utsläpp 16. Fler i arbete på en inkluderande arbetsmarknad 17. Ökat jämställdhetsfokus i alla brukarmöten Valfrihet 18. Utöka möjligheten för att ge större valfrihet för brukaren 19. Främja positiv utveckling genom konkurrens

11 2 Volymer Färgmarkeringen till volymtalen visar avvikelse mellan plan och prognostiserat utfall på helår. Volymtalet får grönt om avvikelsen är mindre än 2 procent, Gult om avvikelse är 2 till 5 procent. Rött vid mer än 5 procent avvikelse. Röd färg indikerar alltså endast avvikelsen från planen och inte nödvändigtvis att resultatet är dåligt. Trendpilen visar förändring av utfall jämfört med föregående år. 5(47) 2.1 Verksamhet Enhet Volymgrupper Volymtal Utfall T Arbetsliv o Stöd Arbetsliv o Stöd Arbetsliv o Stöd Arbetsliv o Stöd Arbetsliv o Stöd Arbetsliv o Stöd Arbetsliv o Stöd Försörjningsstöd + Gemensam mottagning Gemensam mottagning Barn och ungdom 0-20 år Utförarenheten + Barn och ungdomsenhete n Missbruksenhet Plan helår T Prognos helår T Antal ärenden ekonomiskt bistånd Försörjningsstöd+Gem ensam mottagning Antal inkomna aktualiseringar 0-20 år Gemensam mottagning - Varav leder till nytt ärende, utredning (avslutstyp) Antal vårddagar institution 0-20 år Antal vårddagar familjehem 0-20 år Antal vårddagar konsultlett familjehem 0-20 år Intern öppenvård, biståndsbedömda insatser Uförarenheten-Barn och Ungdom Antal köpta insatser extern öppenvård 0-20 år Antal vårddagar institution 21- år Antal vårddagar familjevård 21- år Antal vårddagar externt boende med stöd 21- år Bostad med särskild service, antal brukare Egna boenden, vuxna Arbetslivscentru m Antal brukare daglig verksamhet Servicesektor n Måltidsservice Serverade måltider Elförbrukning (MWh) Kommunledni ngssektor Kommunala fastigheter Bruksarea (BRA), egna fastigheter, m

12 6(47) Enhet Volymgrupper Volymtal Utfall T Plan helår T Prognos helår T Bruksarea (BRA) inhyrda fastigheter, m Skola Förskola Antal helårsplatser Skola Pedagogisk omsorg Antal barn Skola Förskoleklass Antal elever Skola Skola Grundskolan årkurs 1-9 Antal elever Skolbarnsomsor g Antal barn Skola Särskola Antal elever 32 32,5 32 Skola Skola Skola Skola Skola Skola Skola Vård och äldreomsorg Vård och äldreomsorg Vård och äldreomsorg Vård och äldreomsorg Gymnasiet, Mimers Hus Antal elever Mimers Hus/Gymnasiesä r Antal elever Fristående förskolor Antal barn Fristående förskoleklass Antal elever Fristående grundskola Antal elever Fristående skolbarnsomsorg Antal barn Fristående gymnasieskola Antal elever Platser Totalt antal platser, i egen regi Demenslägenheter/Ps ykogeriatriska lägenheter Omsorgslägenheter Köpta platser/vårddygn Köpta årsplatser 0, Brukare i hemtjänsten Brukare med hemtjänst Antal brukare med trygghetslarm i ordinärt boende Ersatta timmar i hemtjänsten Timmar i hemtjänsten

13 3 Uppföljning av KS Resultatmål 7(47) Tolkning Kommunfullmäktiges (KF) Strategiska mål: 3.1 Strategiska förutsättningar God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning råder när de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse och de finansiella målen är uppfyllda. Sammantaget skapar dessa mål förutsättningen för en god utveckling av Kungälvs kommun Arbete pågår/målsättning håller Kommentar av utfall Hela förvaltningen arbetar med att uppfylla KS 19 resultatmål för Efter åtta månader är arbetet igång och bedömningen är målsättningen håller. Sex mål bedöms som gröna och inga mål som röda. De ekonomiska indikatorerna visar på att de finansiella målen kommer att uppnås förutom investeringsmålet. Soliditeten mäts vid årsbokslut. Nöjd medarbetarindex mäts udda år. Analys Tolkningen av God ekonomisk hushållning i Kungälv är "när de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse och de finansiella målen är uppfyllda". Sammantaget skapar resultatet förutsättningar för en god utveckling av Kungälvs kommun. Med flertalet KS-mål gula bedöms målet "God ekonomisk hushållning" som gult. Så här går vi vidare Fortsatt arbete enligt årsplanen. Indikator Utfall Målvärde Överskottet skall uppgå till minst 4 % av skatter och statsbidrag år ,5% 1,69% Soliditeten skall öka under planperioden 11% De skattefinansierade investeringarna bör begränsas till det utrymme som åstadkoms genom driftöverskott och avskrivningar Nöjd medarbetarindex 70 Generationsansvar genom finansiellt sparande 0 0 Aktivitet Extern granskning minst en gång per år Pågående

14 8(47) Tolkning Öka effektiviteten i vårt lokalutnyttjande God funktion för nyttjande verksamhet. Ekonomisk effektivitet för utförande verksamhet samt för service, drift och underhåll. Arbete pågår/målsättning håller Kommentar av utfall Arbetet pågår enligt plan. Exempelvis förtätning och anpassning av daglig verksamhets lokaler samt stängning av enavdelningsförskolor. Mätning av yt-indikatorer för sektorerna sker en gång om året genom en lokalrevision i samband med årsbokslutet. Utfall av indikatorn redovisas i samband med bokslut. Analys Samordningen och prioriteringen av frågan från både förvaltning och politik innebär förbättrade förutsättningar för effektiva och hållbara lokallösningar över tid. Så här går vi vidare Förvaltningen behöver ha fortsatt fokus på sektorerna lokalbehov och dess förändringar. Förvaltningen har särskilt fortsatt fokus på lokaler för vård och äldreomsorg, arbetsliv och stöd samt förskola. En viktig fråga att hantera är verkställigheten av kommande investeringsplan och de resurser som krävs för att förvaltningsgemensamt planera, projektera och följa upp varje investeringsprojekt. Det arbetas nu för att skapa en utvecklad struktur för detta. Indikator Utfall Målvärde Sänk kommunens årliga lokalkostnad med 2 % per år 2% Aktivitet Temamöte Lokalresursplanering minst en gång per år Pågående Tolkning Underhållsåtgärder prioriteras Det vi äger och brukar ska vi sköta och vidmakthålla så att kapitalförstöring undviks. Arbete pågår/målsättning håller Kommentar av utfall Underhållet genomförs enligt plan. De akuta insatserna har en tendens att öka. Inom VA har sommarens skyfall påverkat de akuta insatserna. Vissa av indikatorerna mäts i samband med årsbokslut. Analys I och med det akuta underhållsarbetet ökar ser förvaltningen en risk att resurser flyttas från det systematiska underhållsarbetet till akuta åtgärder. Samsyn mellan alla aktörer som arbetar med våra fastigheter är viktigt för att nå en bra standard på våra lokaler.

15 9(47) Så här går vi vidare Genom inventering säkerställs statusen för anläggningarna. Det behövs också en kontinuitet i vårt arbete med underhållsplanerna. Kommunikationssystemen behöver säkerställas för att nå ökad driftsäkerhet. En strategi för att beskriva nivåer för underhåll på en trygg nivå och hur ekonomin kan säkerställas behöver arbetas fram. Indikator Utfall Målvärde Upparbetade underhållskostnader för fastigheter inom genomsnittsnivån 22 miljoner kronor per år för planperioden Upparbetade underhållskostnader för vägar och anläggningar inom genomsnittsnivån 11 miljoner kronor per år för planperioden Planerat underhåll per kvm 105 Felavhjälpande underhåll per kvm 34 Tolkning Attraktiv arbetsgivare Kungälvs kommun är en arbetsgivare som lockar till sig nya medarbetare och där medarbetare trivs och vill stanna. Attrahera- behålla- avsluta i positiv anda. Arbete pågår/målsättning håller Kommentar av utfall Flertalet planerade aktiviteter för att nå målet har färdigställts. Indikatorn kring ökade marknadsföringsaktiviteter har fallit väl ut. Andra indikatorer så som nöjd medarbetarindex, medarbetare i fortsatt arbete efter 65 år och antalet deltagare i central introduktion, har inte uppfyllts. Medarbetarenkäten genomfördes 2013 och planeras genomföras på nytt Resultatet 2013 var NMI 67. Målvärdet 2013 (och 2015) är 70. Analys Målet attraktiv arbetsgivare är komplext och svårt att mäta. Indikatorer kopplat till målet bör utvecklas. Förvaltningen behöver ha fortsatt fokus och kan aldrig sluta att arbeta med detta mål. Uppmärksamhet kring målet har ökat i förvaltningen de senaste året. Omvärldsbevakning av hur vi uppfattas som arbetsgivare har gjorts under året och fortsätter under kommande år. En tydlig röd tråd i arbetet med attraktiv arbetsgivare eftersträvas. Så här går vi vidare För att få en röd tråd och en gemensam strategi i arbetet med attraktiv arbetsgivare bör det utarbetas ett Personalpolitiskt program. Programmet ska brytas ner i delar (riktlinjer), t ex personalförsörjning och sedan följas upp i ett personalpolitiskt bokslut. Ytterligare ett steg är att till exempel profilera yrkesambassadörer och använda facebook för rekrytering. Indikator Utfall Målvärde Minska andelen timanställda med 10 procent jämfört med Nöjd medarbetarindex 70

16 10(47) Tolkning Kommunfullmäktiges (KF) Strategiska mål: 3.2 God och trygg livsmiljö Öka kunskapen hos våra barn, elever och ungdomar Förutsättningarna för barn och ungas kunskapsutveckling ska öka genom ett brett och varierat utbud med hög kvalité inom alla verksamheter som kommer i kontakt med unga. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Kommentar av utfall Betygsresultat i årskurs 6 visar på hög andel godkända elever. Betygsresultat och meritvärde för årskurs 9 visar på en positiv trend. Kungälvs placering förbättrades från plats 131, 2013 till plats 54, En bra förbättring men det når inte upp till målvärdet att vara bäst i hela landet. Indikatorn för "Andel elever som uppnått kunskapskraven..." visar på en positiv trend, men målvärdet 100 procent är inte uppnått. Utvecklingsarbetet med matematik genom SKL-projektet Pisa 2015 visar ännu inte på tydlig effekt. Under året har de första avgångseleverna från den nya gymnasieskolan, Gy11 (Gymnasiereform 2011), tagit examen. Resultaten är därmed inte jämförbara med tidigare års resultat bildar ett nytt utgångsvärde i jämförelserna mellan olika år. Fler elever har, i den nya gymnasieskolan, valt att gå Högskoleförberedande utbildningar och färre har valt att Yrkesutbildningar. Analys Indikatorer visar en positiv trend och aktiviteter pågår enligt plan vilket visar att vi är på rätt väg men målet är ännu inte uppnått. För att kvalitetssäkra den nya betygsbedömningen i årskurs 6 behöver lärarnas kunskap att sätta betyg utvecklas. Medvetna satsningar, anpassningar och särskilt stöd, för ökad måluppfyllelse har gett resultat vilket vi kan se i årskurs 9. I och med att andelen elever som valt högskoleförberedande program har ökat samtidigt som kunskapskraven i kurserna skärpts gör detta att det kommer att krävas att gymnasieorganisationen i ännu högre grad är förberedd med olika typer av stödåtgärder. Så här går vi vidare Under hösten 2014 startar arbetet med gemensamt screeningmaterial inom Pisa Kompetensutveckling inom ramen för Skolverkets satsning matematiklyftet startas under hösten. Gymnasieskolan kommer att arbeta övergripande med specialpedagogiska frågor för att hitta strategier som ska leda till högre måluppfyllelse. Fortsatt analys av de första avgångsbetygen från Gy11. Indikator Utfall Målvärde Andel elever som uppnått kunskapskraven för betyget E i alla ämnen i slutbetyget i årskurs 9 och därmed är behöriga till gymnasiet Ranking gällande utbildningsresultat i grundskolan enligt SKL:s "Öppna jämförelser". 81, Landets bästa studieresultat i grundskolan

17 11(47) Tolkning Full behovstäckning inom äldreomsorgen Kommunen skall erbjuda en plats/lägenhet till särskilt boende (vård- och omsorgsboende samt servicehus) inom 3 månader för de som har ett biståndsbeslut. Alla med biståndsbeslut på hemtjänst skall få det verkställt inom laga tid. Vid behov skall det verkställas omedelbart. Arbete pågår/målsättning håller Kommentar av utfall Åtta beslut har ej verkställts fram till augusti varav ett beror på platsbrist. Övriga ej verkställda beslut beror på att den enskilde har tackat nej till erbjudna lägenheter. Analys Trycket på omsorgslägenheter har ökat samtidigt som omsättningen på lediga lägenheter har varit låg. Så här går vi vidare Byggnationen av de nya lägenheterna på Gläntan har påbörjats enligt plan. Projekteringen av nya lägenheter på Solhaga har påbörjats. Indikator Utfall Målvärde Antalet verkställda biståndsbeslut inom hemtjänst och dagverksamhet (procent av beviljade beslut mot totalt antal ansökningar) Andel personer med biståndsbeslut som erbjuds en plats/lägenhet till särskilt boende inom 3 månader. 100% 98% 100% 100% Full behovstäckning inom barnomsorgen Tolkning Barnomsorg ska erbjudas snarast och senast inom 4 månader Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Kommentar av utfall Plats erbjuds alla barn som söker men inte alltid enligt vårdnadshavares önskemål om enhet. Analys En välfungerande planering utifrån statistik och prognos där IT-stöd har underlättat och säkerställt underlagen ger goda förutsättningar för att nå målet. God kommunikation mellan sektorns behovsbeskrivning och lokalplanering finns. Så här går vi vidare Ständig uppföljning av befolkningsprognos och det faktiska läget i kommunen. Indikator Utfall Målvärde Antalet verkställda beslut i barnomsorgen inom 4 månader 100% 100%

18 12(47) Tolkning Andelen medborgare som känner sig trygga ska öka Öka medborgarnas upplevda trygghet genom ett aktivt förebyggande arbete kopplat till informationsinsatser av vad som görs och befintlig statistik. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Kommentar av utfall Aktiviteter riktas mot unga och äldre medborgare och fokuserar både på den faktiska säkerheten och den upplevda säkerheten. Till exempel följs handlingsplan upp efter LUPP-enkäten (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken). Inom vård och äldreomsorg intensifierar man trygghetsarbetet till äldre medborgare. Alla som fyllt 80 år har blivit erbjudna information om riskförebyggande åtgärder. Utbyggnad av gång och cykelbanor pågår. Inom sektor skola har det genomförts en regionsgemensam elevenkät. SCB:s medborgarundersökning visar på en ökad upplevd trygghet i kommunen (från 55 procent 2012 till 59 procent 2014). Utfallet av den regionala elevenkäten är marginellt sämre än förra året i alla åldersgrupper. Jämfört med snittet i Göteborgsregionen ligger Kungälv strax under avseende på trivsel och trygghet. Alla rektorer har fått återkoppling om hur det ser ut på respektive skola. Analys Den upplevda tryggheten påverkas av en mängd intryck och upplevelser, sådant som händer lokalt, nationellt och internationellt. Det är viktigt att säkerställa kommunikationen kring de aktiviteter vi gör för att den upplevda säkerheten i kommunen ska öka. Våra medborgare blir på så sätt medvetna om att deras säkerhet är prioriterad i kommunens arbete. Det egna arbetet med att påvisa de samverkansprojekt vi har med andra kommuner och myndigheter är viktigt för att få genomslag och bibehålla denna positiva trend. Så här går vi vidare Det planeras en rad aktiviteter med kommunikationsenheten under hösten/vintern och i detta arbete bjuder man även in räddningstjänsten och polisen för att få deras perspektiv. Andra inplanerade aktiviteter är samverkansutbildning kring heder, ett arbete kring våld i nära relationer samt regelbundna möten för att genomlysa strukturer för trygghetsarbete. Den 25 september kommer resultatet av LUPP-undersökningen diskuteras vid ungdomsfullmäktige. Alla rektorer har fått i uppdrag att arbete med sitt resultat för att förbättra den upplevda tryggheten. Indikator Utfall Målvärde Trygghetsindex i statistiska centralbyråns medborgarundersökning Tolkning Andelen medborgare som är nöjda med sin fritid skall öka Våra verksamheter och utemiljöer som erbjuder möjlighet till fritidsaktiviteter och rekreation ska försöka möta de behov som finns bland kommuninvånarna. Arbete pågår/målsättning håller

19 13(47) Kommentar av utfall Förvaltningen arbetar med program för lekplatser, anläggande av motionsspår och övrig upprustning av offentliga ytor. En handlingsplan efter LUPP-rapporten (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) kommer under hösten att utmynna i konkreta aktiviteter. Utvecklingen av Mimers Kulturhus pågår för att nå en bredare målgrupp med ett särskilt fokus på barn och unga. Aktivitetskort på nätet (APN) är implementerat för att underlätta för kommunens föreningar. Resultatet av SCB:s medborgarundersökning visar att våra medborgare är lika nöjda med sin fritid idag jämfört med Analys Kommunen får många positiva kommentarer från medborgare angående de förändringar som sker i de offentliga miljöerna. Det kan tolkas som ett tecken på att arbetet är på rätt väg. Det är viktigt att de planerade aktiviteterna slutförs. Så här går vi vidare Samverkan mellan folkhälsan och fritid fortsätter genom arbetet med föreningslyftet. Inför hösten planeras utåtriktat arbete för att sprida erfarenheter och kunskaper i ett pilotarbete med Ytterby IS. Fortsatt anpassning och utveckling i Mimers kulturhus och offentliga miljöer. Indikator Utfall Målvärde Index för upplevd nöjdhet med fritidsmöjligheter från Statistiska centralbyrån SCB:s medborgarundersökning, Nöjd-Region-Index, Fritid Utveckla anhörigstödet inom omsorgerna Tolkning Utveckla det stöd som kommunen ger till anhöriga som vårdar sina närstående enligt lagkravet. Arbete pågår/målsättning håller Kommentar av utfall Under perioden har Vård och Äldreomsorgen fått flera nya anhörigkontakter. Semesterperioden är en period när det är extra viktigt att erbjuda anhöriga som vårdar stöd. Därför har anhörigstödet inom Vård och Äldreomsorgen haft verksamhet hela sommaren. I snitt har 10 personer varje vecka deltagit i utflykter för anhörigvårdare. Träffpunkten Ljuspunkten har varit öppen för anhöriga. Analys Det är viktigt att ge anhöriga stöd och ett erkännande för det arbete de utför. Det är även angeläget att förebygga att den anhörige inte blir sjuk. För att kunna bedriva en utökad och effektivare verksamhet behövs en permanent och större lokal i centrala Kungälv. Så här går vi vidare De nya anhörigkontakterna kommer att leda till ett ökat behov av anhörigstöd under hösten. Utvecklingen av anhörigstödet fortsätter. Inflyttning i " Anhörigas Hus " kommer förhoppningsvis att ske under Indikator Utfall Målvärde Antalet frivilliga (volontärer) 36 35

20 14(47) Tolkning Öka volontärverksamheten inom omsorgerna Verksamhet som bedrivs av frivilliga utan lön i våra olika verksamheter kallas gemensamt volontärverksamhet. Verksamheterna ska utvecklas och politiken vill se mer som görs av frivilliga krafter. Utveckla = volym/kvalité/ mångfald Arbete pågår/målsättning håller Kommentar av utfall Frivilliga krafter används idag frekvent inom Vård och Äldreomsorgens öppna verksamheter: "Vän till vän", träffpunkter, dagverksamheter och i enskilda hem. Analys Frivilligarbetare kräver arbetsledning och stöd av ansvariga inom äldreomsorgen. Befintliga föreningar och organisationer har aktiviteter som en del av den äldre befolkningen är engagerade i. Aktiviteterna i det planerade Anhörigas Hus kommer att bredda utbudet för frivilliga/volontärer till ökad delaktighet Så här går vi vidare Kärnaföreningarnas informationsfolder om kultur och fritidsaktiviteter för äldre 2015 kommer publiceras på hemsidan. Arbetet med att engagera fler föreningar i kommunen fortsätter. I Arbetsliv och Stöd pågår samtal och planer att i Rädda Barnens regi starta en barngrupp för syskon till barn med funktionsnedsättningar. Vidare planeras en nätbaserad verksamhet Tjejjouren Väst som vänder sig till tjejer i åldern 12 till 20 år. Ideella medsystrar lyssnar, stöttar och slussar vidare till olika former av professionella verksamheter eller bara finns som medmänniskor och lyssnar. Indikator Utfall Målvärde Antalet volontärer ska öka med 5 % Tolkning Förbättrat näringslivsklimat Ett bra näringslivsklimat skapas av en mängd olika faktorer. Svenskt Näringsliv definierar företagsklimat som "Summan av de attityder, regler, institutioner och kunskaper som finns i företagarens närmiljö". Kommunen råder inte ensam över dem, men kan inom sina ansvarsområden medverka till att näringslivet ges bra förutsättningar. Arbete pågår/målsättning håller Kommentar av utfall Aktiviteter pågår inom hela förvaltningen och i politiken. Resultatet i Svensk näringslivs ranking vänder uppåt efter flera år av negativ utveckling. Undersökningen Insikt genomförs under hösten 2014 och redovisas Antalet nystartade företag ligger på en högre nivå än medelkommunen. Indikatorn för sysselsättningsgradsförändring (antal nya arbetstillfällen) redovisas i december Följande statiskt visar på det goda näringslivsklimatet och tillväxten: 110 företag utsedda till tillväxtföretag av Syna 1 företag har utsetts Årets Företagare i Västra Götalandsregionen 2 företag är Superföretag enligt Veckans Affärer.

21 15(47) Analys 4 företag är Gasellföretag enligt Dagens Industri 1 företag tilldelades Companipriset av Göteborg & Co Näringslivsgruppen. UF företaget Wear to Change från Mimers Hus Gymnasium gick till final i SM för unga företagare 187 nystartade företag i Kungälv hittills i år. Jämfört med 89 på Tjörn, 94 på Orust, 96 i Ale, 108 i Stenungsund. Snabbare och säkrare återkoppling och kommunikation är framgångsfaktorer för att öka känslan av god service. De satsningar som sker inom många delar av den kommunala organisationen börjar ge effekt. Det handlar om dialog, bemötande, arenor för samverka och förtroendeskapande insatser. Det är dock för tidigt att säga att det upplevda näringslivsklimatet är bra. Mer arbete krävs. Så här går vi vidare Fortsatt arbete enligt planer. Vårt nya kundcenter kommer att ha en viktig roll som en väg in för näringsidkare i Kungälv. Indikator Utfall Målvärde Antal nyetablerade företag Antal nya arbetstillfällen Förbättra Kungälv på Svenskt Näringslivs ranking Insikt, förbättra Kungälvs kommuns ranking 66 Tolkning Kommunfullmäktiges (KF) Strategiska mål: 3.3 Hållbar utveckling Öka kollektivtrafikresandet Ökad kollektivtrafik skapar möjligheter för människor att göra hållbara transportval i sin vardag. Andelen som åker kollektivt, cyklar, går och samåker ska öka. Ensambilåkandet ska minska. Arbete pågår/målsättning håller Kommentar av utfall Uppföljning med avseende på kollektivtrafikresande sker en gång per år. Enligt Västtrafiks beräkningar är resandet fortsatt högt i huvudstråket (Grön Express och Bohusbanan) men utanför dessa lågt. Korrekt statistik har inte levererats ännu. Regelbundna kontakter sker med Västtrafik kring nuvarande och kommande trafikering. Kommunen är med i Göteborgsregionens påverkansprojekt "Nya Vägvanor". Analys Det låga resandet utanför huvudstråken riskerar att minska turtätheten ytterligare. I augusti 2013 blev skolskjutsen öppen för allmän trafik, vilket ger boende på landsbygden möjlighet att välja att åka med. Så här går vi vidare En ny strukturplan för linjetrafiken kommer att tas fram för ökad flexibilitet och hållbarhet över tid.

22 16(47) Fortsatta åtgärder vid hållplatser och utbyggnad av pendelparkeringar för cykel och bil planeras för att göra det ännu mer attraktivt och enkelt att välja kollektivtrafiken. Indikator Utfall Målvärde Antal resor med kollektivtrafik Tolkning Antalet färdigställda bostäder ska på sikt uppgå till cirka 400 bostäder om året Skapa förutsättningar för att bygga 400 lägenheter per år, enligt styrdokument för bostadsförsörjning i Kungälvs kommun. Arbete pågår/målsättning håller Kommentar av utfall Mer resurser riktas mot tillväxt och utbyggnad. Satsningen på tillväxt medför en ökning av volymtalen avseende mark, planering och byggrätter. Idag produceras flera planer parallellt och i hög takt. Antalet planer och byggrätter är fler än på mycket länge. Flera byggherrar visar intresse för att etablera sig i Kungälv. Totalt antal färdigställda bostäder i år är 78 stycken varav 35 flerfamiljshus och 43 småhus. Totalt beräknas 170 nya bostäder under året. Analys Ökningstakten av antalet byggrätter är idag inte lika hög som ambitionsnivån. För att säkerställa att tillväxtmålet nås visar analyser att det behövs ytterligare resurser och effektivisering av arbetsprocesser i flera delar av förvaltningen. Så här går vi vidare Rekrytering av fler medarbetare har genomförts eller är i sitt slutskede vilket innebär att kapaciteten ytterligare kan höjas. Ett arbete pågår med att ta fram gemensamma rutiner för att besvara remisser och motioner. För att påskynda den strategiska planeringen arbetas det nu i processer mellan flera enheter i högre grad. Över tid bedöms förvaltningen kunna komma upp i efterfrågade volymer. Indikator Utfall Målvärde 300 bostäder ska färdigställas Nya byggrätter i färdiga detaljplaner Aktivitet Temamöte samhällsplanering minst en gång per år Pågående

23 17(47) Tolkning Minska energiförbrukning och utsläpp Effektivisera kommunens egen energianvändning inom områdena fastighet, vatten och avlopp, anläggning, transport och gatubelysning. Minska koldioxidutsläpp från fossila bränslen både internt och externt i Kungälvs kommun. Arbete pågår/målsättning håller Kommentar av utfall Ett flertal energi- och miljöåtgärder har påbörjats under året. Utfall av indikatorer redovisas i slutet av året. Förvaltningen jobbar i enlighet med Energiplan och kompletterande dokument. Arbetet handlar både om kommunens interna arbete samt hur kommunen kan påverka total energiförbrukning och koldioxidutsläpp i Kungälvs kommun. Analys Arbetet går i huvudsak i enlighet med plan. Analys kan göras när resultat har redovisats. Så här går vi vidare Arbetet med energiplanen rörande kommunens direkta energiförbrukning och koldioxidutsläpp fortsätter. Dialog om hur vi ska jobba för att påverka våra indirekta utsläpp pågår. Indikator Utfall Målvärde Total graddagskorrigerad energiförbrukning inom kommunens förvaltning Utsläpp av CO2 från Kungälvs kommunförvaltning Co2 utsläpp per invånare, ton/ år Tolkning Fler i arbete på en inkluderande arbetsmarknad Kostnaderna för försörjningsstöd ska växlas mot proaktiva insatser för att motverka passivt försörjningsstöd. exempel på proaktiva insatser är stödanställningar, praktikplatser med handledare. Inga unga ska av arbetsmarknadsskäl uppbära försörjningsstöd. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Kommentar av utfall Kostnadsutveckling och inflöde av nya ärenden till försörjningsstöd följer mål och budget enligt verksamhetsplan. Arbetet med stödanställningar är framgångsrikt och löper enligt plan. Nitton personer med stödanställning har gått vidare till extern anställning, vilket är nästan dubbelt så många som målsättningen för tertialen. Däremot har färre personer än planerat skickats från försörjningsstöd till ARI (Enheten för Arbete Rehabilitering och Integration). Inom vuxenutbildningen pågår olika aktiviteter för att få fler i arbete på en inkluderande arbetsmarknad.

24 18(47) Analys Aktiviteter för att inkludera fler i arbete löper enligt plan och fortsätter utvecklas. Flödet från försörjningsstöd till ARI har inte fungerat fullt ut. Så här går vi vidare Flödet mellan försörjningsstöd och ARI måste förbättras genom fortsatt arbete med utveckling av rutiner. En genomlysning av varför ärenden inte skickas till ARI har påbörjats. Indikator Utfall Målvärde Alla ungdomar ska erbjudas åtgärder inom tre veckor i samarbete med arbetsförmedlingen 21% 100% Kostnader försörjningsstöd ska minska Tolkning Ökat jämställdhetsfokus i alla brukarmöten Alla oavsett kön ska i möte med organisationen Kungälvs kommun erbjudas lika rättigheter, ha samma skyldigheter och bli behandlade på ett likvärdigt sätt. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Kommentar av utfall Jämställdhetsaktiviteter pågår i olika delar av förvaltningen på olika initiativ. Bland annat har LUPP-rapporten (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) färdigställts och alla svar redovisas utifrån kön. Ett återkommande tema i Välfärdsbokslut 2013 är jämställdhetsperspektivet. Under oktober ska alla medarbetare inom kultur och samhällsservice genomföra 3 intervjuer med besökare för att undersöka hur vårt bemötande upplevs ur ett jämställdhetsperspektiv. Jämställdhetsfrågorna är aktuella just nu inte minst i samband med valet Analys Jämställdhetsarbetet drivs av flera aktörer inom och utanför förvaltningen. Ofta är det satsningar eller riktade insatser som stimulerar verksamheter att bedriva aktiviteter för att förbättra jämställdheten i organisationen och till våra brukare. Det krävs dessutom att det finns eldsjälar i organisationen som vill jobba med dessa frågor. Kommunstyrelsens resultatmål ökar incitamenten att aktivt jobba med jämställdhetsfokus i brukarmötet. Så här går vi vidare Vi fortsätter arbeta med kunskap och information om hur vi integrerar jämställdhetsarbetet i det dagliga arbetet. Indikator Utfall Målvärde Antal enheter som genomfört kartläggning av jämställdhet i brukarmötet 21 42

25 19(47) Tolkning Kommunfullmäktiges (KF) Strategiska mål: 3.4 Valfrihet Utöka möjligheten för att ge större valfrihet för brukaren Ge brukarna större inflytande i samband med val av insats och delaktighet i utformningen av insatsen Arbete pågår/målsättning håller Kommentar av utfall Inom Arbetsliv och Stöd är en förstudie om att införa Lagen om Valfrihet (LOV) i bostödet genomförd. Brukarens möjligheter att påverka utformningen av sin insats har ökat. Dessutom har införts brukarråd och brukarrevision. Genom Göteborgsregionens gymnasiesamverkan erbjuds ungdomarna i kommunen många valmöjligheter. För de barn 1-16 år finns flera olika omsorgsalternativ i både kommunal som fristående regi. För de allra yngsta finns alternativet vårdnadsbidrag. Totalt finns i kommunen 25 olika fristående verksamheter Andelen insatser av privata aktörer i hemtjänsten har de senaste åren legat stabilt runt 20 procent av beviljade hemtjänstinsatser. Under sommaren försvann en av de större aktörerna från marknaden. Analys Att använda LOV inom Bostöd är komplext och utredning av verksamheterna pågår. Valmöjligheterna inom skolan skapar en konkurrenssituation vilket i sin tur främjar en positiv utveckling av skolans verksamhet. Så här går vi vidare Att arbeta med en fortsatt god relation till externa aktörer ger medborgarna fortsatta möjligheter till valfrihet. Utredningen kring möjliga effekter av LOV inom Bostöd fortsätter. Indikator Utfall Målvärde Andel timmar som utförs av privata utförare inom hemtjänst enligt LOV 21% 25% Främja positiv utveckling genom konkurrens Tolkning Vi vill ha fler externa aktörer inom kommunens verksamhetsområden i syfte att jämföra och utveckla vår verksamhet. Vi vill öka andelen upphandlade varor och tjänster i syfte att uppnå rätt kostnad till rätt kvalitet. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Kommentar av utfall Inom socialtjänsten har ingen verksamhet blivit konkurrensutsatt under året. Däremot genomförs ett antal genomlysningar av verksamheterna boendestöd och personlig assistens. Beslut har tagits om

26 20(47) att personlig assistans skall behållas i egen regi. Mimers hus står sig bra i konkurrensen med andra utbildningssamordnare och intresset för skolan ökar i en period med små elevkullar. Vuxenutbildningen upphandlar delar av utbildningsplatserna i konkurrens. Avtalstroheten som uppmättes i slutet av förra året har en positiv utveckling. Ny mätning kommer att presenteras i slutet av året. Utbildningarna i vårt web-baserade inköpsstöd fortsätter och kommunfullmäktige fattade i våras beslut om ny policy och nytt reglemente. Nya riktlinjer håller på att arbetas fram. Analys Valmöjligheten som ges inom skolans verksamhet skapar en konkurrenssituation. God kvalitet på utbildningarna tillsammans med bra marknadsföring ger framgång. Ytterligare tid och utredningar i socialtjänsten av de pågående utvecklingsprojekten krävs innan ställningstagande om införanden av LOV/LOU (Lagen om valfrihet/ lagen om upphandling) kan göras. Införandet av ett webbaserat it-stöd för beställning innebär att vi köper rätt varor till rätt pris och därmed säkerställer affärsmässighet. Införandet av IT-stöd och nya strategiska dokument förtydligar ansvar och roller samt stödjer processerna inom området. Så här går vi vidare För att fortsätta den positiva utvecklingen krävs ett ständigt pågående arbete för att säkerställa elevunderlaget. Förvaltningen fortsätter sitt arbete genom att erbjuda fler utbildningar och informationstillfällen inom upphandlingsområdet. De nya strategiska dokumenten skall implementeras. Indikator Utfall Målvärde Andel egentlig kommunal verksamhet som drivs i annan regi 15,1% 15% Uppföljning av avtalstrohet 87,9% Förvaltningsövergripande modell för tjänstegarantier klart senast

27 4 Förvaltningsledningens verksamhetsrapport Fokuserade områden I förvaltningens arbete inför förslag till Årsplan och verksamhetsplaner har fyra områden lyfts fram. Kännetecknande för dessa är att de inte enbart kan eller bör hanteras i sektorernas verksamhetsplaner och att de i hög grad samlar de övergripande prioriteringar som kommer till uttryck i budgetriktlinjerna och som redovisas som utgångspunkter ovan. Förbättra näringslivsklimatet Genomförande och uppföljning av investeringsplanen Attraktiv arbetsgivare Arbeta fram tjänstegarantier och kvalitetssystem med förslag på införandeprocess Syftet med förvaltningsledningens verksamhetsplan är att öka förvaltningens fokus på att nå politiskt uppsatta mål och intentionerna med dem. 21(47) 1. Förbättra näringslivsklimatet Så har arbetet bedrivits Sektor skola och KMN (Kungälv Marstrand, Marknad och Näringsliv) har arbetat med aktiviteter för att förbättra näringslivsklimatet. GR har startat upp ett projekt med skola och arbetsliv där Kungälv deltar. Samarbete pågår även i projektet Mathivation tillsammans med Västsvenska Handelskammaren där syftet är att öka elevers motivation gällande matematik. Bemötandeträning har genomförts för personal från alla enheter inom sektor Kultur och Samhällsservice. Nytt ärendesystem handlas upp till Kundcenter. Syftet är att bättre kunna följa upp ärenden och handläggningstider som i sin tur ger förbättrad återkoppling till kunden. Fler kundmätningar genomförs, Ca 50 företag har fått enkäter utskickade. En förbättrad intern samordning drivs på genom den nystartade Näringslivsgruppen Planerade, pågående och genomförda aktiviteter Stena Match Cup, Samverkan skola Näringsliv, Utveckling av nya Kundcenter, Bemötandeträning, Kungälvsmässan Rekommendationer inför 2015 En väl förankrad värdegrund bör genomsyra verksamheten. Nära samarbete krävs mellan tjänstemän, politiker och näringsliv. Vi ska fokusera på att vara bra på att vara kommun. Tidsplan för fortsatt arbete Fortsatt utvecklingsarbete inom Näringslivsgruppen pågår under hösten med fokus på att utveckla den interna samordningen och dialogen - för att bättre kunna leverera mot kunden/näringsidkaren. Nya Kundcenter invigs i samband med att Nya Stadshusets entréhall blir klar.

28 22(47) 2. Attraktiv arbetsgivare Så har arbetet bedrivits Arbetet har genomförts i form av arbetsmöten. Delrapportering har gjorts i förvaltningsledningen den 31 mars och i workshop med sektorernas ledningsgrupper den 28 april. Genomförda, planerade, pågående och aktiviteter Den 28 april genomfördes en workshop där verksamhetscheferna och sektorchefer diskuterade kommunstyrelsens uppsatta mål för tertial 1. Två frågor ställdes: Vad behöver vi/ni för att nå målen/aktiviteterna under 2014? Vilka aktiviteter ska finnas under 2015? Det var tydligt att det inte finns en röd tråd i vårt gemensamma arbete och dessa inspel kommer att ligga till grund för ett förslag till upplägg för hur vi bör arbeta med målet under Universum, ett företag som mäter attityder hos studenter avseende arbetsgivares attraktivitet, redogjorde Kungälvs kommuns resultat för förvaltningsledningen den 28 april. Den 3 juni fick näringslivsutskottet samt kommunalråden samma presentation. Universum ska genomföra motsvarande föredragning för personalspecialister, verksamhetschefer och yrkesambassadörer den 12 september. Arbetsgruppen genomförde ett studiebesök hos IKEA i Älmhult den 10 juni för att höra hur ett framstående företag gällande Employer branding utarbetat sin strategi för att rekrytera och behålla medarbetare i organisationen. Rekommendationer inför 2015 Enligt styrkedjan ansvarar kommunfullmäktiges beredningar för de långsiktiga frågorna. Den nyvalda Demokratiberedningen skulle därefter få uppdrag att utarbeta ett Personalpolitiskt program för 2016 som gäller mandatperioden ut + ett år in på den nya mandatperioden. Under den nya mandatperiodens första år utarbetar den nya beredningen ett nytt Personalpolitiskt program för de kommande fyra åren. På så sätt kan en ny majoritet sätta sin prägel på styrningen. HR-enheten står för tjänstemannastödet i det arbetet. Kopplingen till Demokratiberedningen är naturlig då beredningen även arbetar med övergripande demokrati-, jämställdhets-, integrations- och mångfaldsfrågor i ett helhetsperspektiv. Dessa delar är naturliga inslag i ett Personalpolitiskt program för Kungälvs kommun. Det personalpolitiska programmet ska på kommunstyrelsens uppdrag brytas ner i delar(riktlinjer) t.ex. jämställdhet, integration, arbetsmiljö lönepolitiskt arbete, personalförsörjning etc. Detta följs upp i ett personalpolitiskt bokslut som redovisas till kommunfullmäktige. Tidsplan för fortsatt arbete September, presentation i förvaltningsledningen Oktober beslut om fortsatt arbetet i förvaltningen och förslag till kommunfullmäktige om utökat uppdrag till demokratiberedningen och direktiv till beredningen att påbörja arbetet med att ta fram Personalpolitiskt program för Kungälvs kommun Därefter skall följande tas fram: Demokratiberedningen utser representanter vid sitt första möte Projektdirektiv, uppdragsbeskrivning, projektledare och projektgrupp Delprojekt kommer under projektets gång initieras i förvaltningen för att ta fram riktlinjer till de områden som identifieras att ingå i programmet.

29 23(47) 3. Genomförande och uppföljning av investeringsplanen Planerade, pågående och genomförda aktiviteter Uppföljning av investeringsplanen sker idag främst genom ekonomisk uppföljning. Det är en trubbig uppföljning då flera investeringsprojekt löper över årsskiftet och ger en dålig bild kring om genomförandet sker enligt plan. Det är önskvärt med en utvecklad aktivitetsuppföljning som utgår från en specificering när ett investeringsobjekt är tänkt att vara i funktion. En sådan uppföljning skulle ge en tydligare bild om investeringsprojekten är i fas med planeringen eller inte. En utvecklad uppföljning av investeringsplanen kommer att planeras inom ramen för den fortsatta utvecklingen inom kommunplaneringen Utifrån den ekonomiska uppföljningen ser förvaltningsledningen en positiv trend. Andelen investeringar som genomförts är högre än tidigare. Trots det återstår det en del för att komma upp i planerad nivå. Så har arbetet bedrivits I arbetet med målet genomförande av investeringsplanenen har ansvariga haft flera möten med investeringsgruppen, samt möten med sektorchefer och verksamhetschefer/enhetschefer inom berörda sektorer. Mötena har stort handlat om Inställning, status på investeringsbeslutet. Att få hela förvaltningen att dra åt samma håll, att prioritera detta i genomförandeplan Resurser på sektorerna att kunna genomföra den beslutade investeringsplanen. Inom förvaltningen diskuteras också behov förändringar av arbetssätt och arbetsprocesser. Vi gör en översyn av både organisation och arbetssätt och arbetar utifrån en modell kring ett mer samlat ansvar utifrån en geografisk processtyrning. Detta arbete kommer att prioriteras under hösten. Förändringar i organisation och styrningsprinciper bedöms ge en större verkningsgrad för investeringsplanen under de kommande åren Rekommendationer inför 2015 Investeringsplanen är i fokus inom förvaltningsledningen och arbete med att få alla att gå i takt fortsätter. I detta arbete har strukturella problem observerats och förvaltningen ser över organisationen och gränsdragning mellan sektorerna. Utgångspunkten för den nya organisationen är ett processorienterat arbetssätt som ger ett tydligare samlad arbete utifrån de olika serviceorterna i kommunen. Tidsplan för fortsatt arbete Genomförande av investeringsplanen är en fortlöpande process i utveckling. Under hösten kommer en modell för produktionsuppföljning tas fram för att ge bättre uppföljning och grund för en effektivare styrning av investeringsarbetet. 4. Arbeta fram tjänstegarantier Så har arbetet bedrivits Uppdraget tjänstegarantier gavs i förvaltningsledningens verksamhetsplan En arbetsgrupp bestående av Denny Kraft, Håkan Hambeson och Lars Davidsson tillsattes. Förstudien har genomförts i form av arbetsmöten för arbetsgruppen, avstämningar med förvaltningens världsklassprojekt, där delprojekt kultur arbetar med medborgarlöften vilket har släktskap med tjänstegarantier. Vidare har delrapportering gjorts i förvaltningsledningen den 31 mars och i workshop med sektorernas ledningsgrupper den 28 april.

30 24(47) De väsentliga överväganden som gjorts under förstudien är: Begreppet kvalitetsgarantier föredras Vi ser tre huvudsakliga intressenter: Medborgare/brukare, politik och förvaltning/verksamhet. Dessa tre bör få komma till tals i projektet. För att uppnå gemensamma kvalitetsgarantier i förvaltningen tror vi att arbetet ska börja med kvalitetsområden Med medborgarlöften (hur?) och kvalitetsgarantier (vad?) som utgångspunkter tror vi att synpunktshantering (en väg in) behöver utvecklas. o Det som utvecklas inom de tre områden som nämns bör integreras i ordinarie styroch uppföljningssystem. ETT utvecklingsprojekt föreslås: Kvalitetsområden, medborgarlöften och synpunktshantering bör utvecklas tillsammans. Vi föreslår att detta sker genom att en och samma styrgrupp och projektledare ges ansvar för alla tre områdena. Planerade, pågående och genomförda aktiviteter Arbetet med att ta fram förstudien pågår och planeras vara klart för redovisning i förvaltningsledningen under september Rekommendationer inför 2015 Om förvaltningsledningen fattar beslut om att genomföra projektet och därmed förslag införa kvalitetsgarantier bör det synkroniseras med andra projekt så som: Kundcenter Move Modell för verksamhetsstyrning Översyn Intern kontroll Översyn Styrdokument

31 5 Personal 25(47) Anställda 5.1 Personalvolym 1/ / Förändring Antal anställda Antal årsarbetare Kommentar Antalet anställda har sedan andra tertialen 2013 ökat med 105 personer och antalet årsarbetare har ökat med 102. Det innebär att sysselsättningsgraden är hög på de anställda som tillkommit. Antal arbetade timmar Kvartal Kvartal Förändring Månadsavlönade Timavlönade Mer/övertid Summa Kommentarer Timmar utförda av månadsanställda medarbetare har ökat. Trots den uttalade ambitionen i förvaltningen att minska tid utförd av timavlönade har den fortsatt att öka. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro (%) av ordinarie arbetstid Kvartal Kvartal Förändring 5,86 5,2 0,66 Kön Kvinnor 6,66 5,9 0,76 Män 2,74 3,0-0,26 Ålder <= 29 år 3,48 3,0 0,48 Andel sjukfrånvaro>59dagar av total sjukfrånvaro Kommentar av utfallet sjukfrånvaro år 5,68 5,4 0,28 >= 50 år 6,88 6,1 0,78 54,5 46,6 7,9 Sjukfrånvaron ökar i vår förvaltning på samma sätt som den ökar i hela landet. Mest ökar sjukfrånvaron i sektorerna Vård och Äldreomsorg och Arbetsliv och Stöd. Ökningen finns även inom sektor Skola, men då från en lägre utgångsnivå. Inom de sociala sektorerna där sjuktalen ökar mest utförs förhållandevis många timmar av timavlönade medarbetare, vilket kan leda till att medarbetarna kan känna sig lätt utbytbara och att stabiliteten och kvalitén i verksamheten blir sämre.

32 26(47) Sjuklönekostnader 1/ / Förändring Sjuklönekostnad, kronor Beräknat PO, kronor Summa Kommentar Sjuklönekostnaderna har ökat i paritet med den ökade sjukfrånvaron.

33 27(47) 6 Ekonomi Samhällsekonomi Svensk ekonomi har hittills i år utvecklats svagare än beräknat. Det gör att prognosen för årets BNP-tillväxt måste skrivas ned. Trots kraftigt nedreviderad ekonomisk tillväxt har sysselsättningen utvecklats bättre än väntat. Det innebär att även skatteunderlaget fortsätter att utvecklas positivt. Hushållens konsumtion är fortsatt stark och bygginvesteringarna ökar, men samtidigt är exporten och övriga investeringar relativt svaga. Att exporten är svag är inte så överraskande med tanke på att Sveriges huvudsakliga handelspartners befinner sig i det svaga euroområdet. Att Tyskland visar allt fler tecken på svagare utveckling är negativt för Sverige. Även om tillväxten inte riktigt tar fart i Sverige så är utvecklingen sedan finanskrisen otroligt stark jämfört med euroområdet. Arbetsmarknaden fortsätter att förbättras och arbetslösheten kryper ner under 7,5 procent. Det finns fortfarande lediga resurser. Inflationen stiger något, men från en låg nivå. Riksbankens inflationsmål på 2 procent nås emellertid inte och penningpolitiken fortsätter därmed att vara expansiv, det vill säga de låga räntorna består. Trots skatteunderlagets starka utveckling får både kommuner och landsting svårt att få tillräckligt bra resultat de närmaste åren. Det hänger ihop med starkt tryck från den demografiska utvecklingen och urholkning av de generella statsbidragen. De behov som följer av befolkningsförändringar växer allt snabbare i kommunerna. Från att under senaste tioårsperioden ha motsvarat en kostnadsökning på ungefär en halv procent per år ökar de nu till drygt en procent per år. 6.1 Kommunövergripande analyser Finansiella mål Indikator Överskottet skall uppgå till minst 4 % av skatter och statsbidrag år Soliditeten skall öka under planperioden De skattefinansierade investeringarna bör begränsas till det utrymme som åstadkoms genom driftöverskott och avskrivningar Generationsansvar genom finansiellt sparande Kommentar Prognosen för helåret är att resultatet uppgår till + 72,8 Mkr, att jämföra med budgeterade + 25,0 Mkr. Den huvudsakliga förklaringen till det goda resultatet är ökade skatteintäkter i förhållande till budget med drygt 35,0 Mkr. Redovisas vid årsbokslut. Investeringstakten har börjat öka. Utfallet efter andra tertialet för skattefinansierade investeringar är 183,2 Mkr och prognosen 303,4 Mkr, vilket ska jämföras med en budget inklusive tilläggsanslag om 364,2 Mkr. Årets skattefinansierade investeringar ryms därmed inte inom det utrymme som åstadkoms genom resultat + avskrivningar. Det visar dock följsamhet mot fastställd investeringsbudget. Sparandemålet är uppnått.

34 6.2 Periodutfall Utfallet för perioden är 91,4 Mkr för kommunen. Skatteintäkter, skatteavgifter och statsbidrag visar totalt för perioden en positiv avvikelse på 23,3 Mkr, enligt det senaste cirkuläret från SKL. Utfallet för finansnettot visar en positiv avvikelse med 4,0 Mkr. Verksamhetens nettokostnad uppgår för perioden till 1 306,1 Mkr jämfört med 1 247,8 Mkr för samma period Nettokostnaden inklusive avskrivningar har i jämförelse mellan perioderna 2013/2014 ökat med 58,3 Mkr eller 4,7 procent. 28(47) Periodutfall för nettokostnaderna, Mkr År Nettokostnad Förändring ,1-3,5 % ,8 7,5 % ,1 4,7 % Lönekostnaderna ökar med 3,4 procent mellan tertial och motsvarande period Jämfört med samma period föregående var siffran 6,8 procent. Anledningen till den stora skillnaden är att 2012 var lönerevisionen inte klar förrän i november, varför periodutfallet i nedanstående tabell inte var belastat av det aktuella årets lönerevision. Tabellen nedan visar lönekostnaderna för perioden januari-augusti, exklusive PO-påslag. Periodutfall för lönekostnaderna År Nettokostnad Förändring ,9 0,8 % ,3 6,8 % ,0 3,4 % Semesterlöneskulden påverkar varje delårsbokslut. Vid delårsbokslutet i april är semesterlöneskulden för kommunen hög, då den mesta semestern tas ut under sommaren. Vid delårsbokslutet i augusti är skulden däremot låg eftersom sommarmånaderna då har passerat. Vid varje delårsbokslut bokas förändringen av skulden upp och ger en resultatpåverkan. För att göra delårsresultatet jämförbart med tidigare års delårsresultat visar tabellen nedan resultaten utan semesterlöneskuldens påverkan. Förändring semesterlöneskuld, Mkr År Förändring, Mkr Resultat inkl. semesterlöneskuld Resultat exkl. semesterlöneskuld ,4 94,3 58, ,9-25,8-62, ,9 91,4 55,5

35 6.3 Resultaträkning per 31 augusti (47) Utfall Budget Utfall Utfall Belopp i Mkr Verksamhetens intäkter 378,3 351,2 350,4 383,8 Personalkostnader , ,4-960,6-928,2 Övriga verksamhetskostnader -617,4-600,7-576,7-555,2 Verksamhetens kostnader , , , ,4 Avskrivningar -63,8-63,0-60,9-57,5 Verksamhetens nettokostnad , , , ,1 Skatteintäkter 1 274, , , ,2 Generella statsbidrag och utjämning 131,4 123,5 114,5 122,4 Finansiella intäkter 15,4 15,1 16,1 14,9 Finansiella kostnader -23,8-27,5-138,3-66,0 Förändring av eget kapital 91,4 24,3-25,8 94,3

36 6.4 Kassaflödesanalys per 31 augusti (47) Belopp i Mkr Den löpande verksamheten Årets resultat 91,4-25,8-8,2 Avskrivningar och nedskrivningar 63,8 60,9 95,7 Förändring avsättningar -21,6 102,2 90,7 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel för verksamheten före förändring av rörelsekapitalet 0,0 0,0 0,0 133,6 137,3 178,2 Förändring kortfristiga fordringar inkl. förråd 75,3 2,9-79,8 Förändring kortfristiga placeringar 0,0 0,0-32,0 Förändring kortfristiga skulder 66,0-66,2 23,7 Kassaflöde från den löpande verksamheten 274,9 74,0 90,1 Investeringsverksamheten Ökning/minskning värdepapper -63,2-3,9 94,8 Investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella och materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten -222,2-87,0-167,4 0,0 19,2 19,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1-285,4-71,7-53,2 Finansieringsverksamheten Upplåning 65,0 288,0 408,0 Amortering -65,0-332,0-383,0 Förändring kortfristig del -45,0-3,0-20,0 Förändring övriga långfristiga skulder Kassaflöde från finansieringsverksamheten 3,4 8,8 18,1-41,6-38,2 23,1 Årets kassaflöde -51,9-36,0 59,9 Likvida medel vid årets början 149,6 89,7 89,7 Likvida medel vid årets slut 97,7 53,7 149,6

37 31(47) 6.5 Balansräkning per 31 augusti 2014 Belopp i Mkr Förändring TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar 17,4 14,3 3,1 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 1 729, ,6 153,6 Maskiner och inventarier 66,8 65,1 1,7 Summa materiella anläggningstillgångar 1 796, ,7 155,3 Finansiella anläggningstillgångar, Not 2 420,9 357,7 63,2 Summa anläggningstillgångar 2 234, ,8 221,6 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd 1,7 1,6 0,1 Kortfristiga fordringar 518,2 593,6-75,4 Kortfristiga placeringar 282,0 282,0 0,0 Kassa och bank 97,7 149,6-51,9 Summa omsättningstillgångar 899, ,8-127,2 Summa tillgångar 3 133, ,6 94,3 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL Eget kapital 325,7 334,0-8,3 Årets resultat 91,4-8,2 99,6 AVSÄTTNINGAR Avsättning till pensioner inkl. löneskatt, Not , ,4-19,7 Avsättning avslut av Deponi 3,6 5,5-1,9 SKULDER Långfristiga skulder 732,5 774,1-41,6 Kortfristiga skulder, Not 2 807,9 741,9 66,0 Summa skulder 1 540, ,9 24,4 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 3 133, ,6 94,3 Not 1 Avsättning för ansvarsförbindelse Enligt beslut i KF redovisas åtagandet enligt fullfonderingsmodell. Not 2 Finansiella anläggningstillgångar samt Kortfristiga skulder Ingående balans justerad med 5,3 Mkr.

38 32(47) Kostnadsutvecklingen följer inte samma mönster under hela året, vilket gör att det är svårt att sätta delårsresultatet i relation med årsprognosen. Nedan följer en tabell där man per sektor kan läsa ut prognoser för helåret och resultat för perioden januari till augusti. I tabellen kan man utläsa att prognosen för 2014 visar ett resultat på 72,8 Mkr. Budgeterat resultat för 2014 är 25,0 Mkr, dvs kommunen visar en positiv avvikelse mot budget på 47,8 Mkr. Delårsresultat per är 91,4 Mkr, budgeterat resultat är 24,3 Mkr. I bilden nedan är delårsresultatet rensat för semesterlöneskulden på 35,9 Mkr, då denna påverkar resultatet, se textavsnitt semesterlöneskuld. Resultatet per blir då istället 55,5 Mkr, mot budgeterade 24,3 Mkr. Kommunen består av många olika verksamheter, vilka alla följer olika mönster gällande intäkter och kostnader. Tar man skolan som exempel är deras år uppdelat på terminer, hamnverksamheten i Marstrand har sin topp under sommaren osv. Skatterna är i stort sett jämt fördelade när man jämför delårsresultatet med prognosen. Slutavräkningen avseende skatterna föregående år bokas dock upp i sin helhet på delårsresultatet. För att få ökad jämförbarhet i utfall kontra budget arbetar kommunen mycket med att periodisera intäkter och kostnader såväl som budget. Exempel på periodiserad budget kan vara att man budgeterar mer lönekostnader under perioden juni-augusti för att möta upp kostnaderna för semestervikarier. Budget, prognos och utfall 2014 Prognos Budget Avvikelse Utfall Budget Avvikelse Belopp i Mkr Politisk organisation -14,4-15,0 0,6-9,3-10,0 0,7 Kultur och samhällsservice -90,9-89,1-1,8-62,2-60,3-1,9 Kommunledningssektor -153,1-166,5 13,4-99,5-111,0 11,5 Skola -968,1-960,0-8,1-639,1-647,0 7,9 Arbetsliv och stöd -362,0-355,0-7,0-240,1-236,8-3,3 Vård- och äldreomsorg -405,7-389,7-16,0-272,0-259,8-12,2 Samhällsbyggnad -83,7-79,1-4,6-50,0-52,7 2,7 Servicesektor 0,3 0,0 0,3-10,2-4,5-5,7 Finansiering 54,4 54,4 0,0 39,9 36,3 3,6 Exploatering 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Reavinst 0,5 0,0 0,5 0,5 0,0 0,5 Volymer -30,0 30,0 Verksamhetens nettokostnad , ,0 7, , ,9 3,9 Skatteintäker 1 912, ,7 23, , ,1 15,4 Generella statsbidrag och utjämning 197,2 185,3 11,9 131,4 123,5 7,9 Finansiella intäkter 22,1 22,4-0,3 15,4 15,1 0,3 Finansiella kostnader -36,1-41,4 5,3-23,8-27,5 3,7 Förändring av eget kapital 72,8 25,0 47,8 55,5 24,3 31,2

39 33(47) 6.6 Investeringsrapport utfall 31 augusti 2014 Utfall Budget Prognos Budgetavvikelse Belopp i Mkr Avgiftsfinansierade investeringar varav 29,8 131,9 49,2 82,7 VA verksamhet 24,2 103,0 35,0 68,0 Renhållning 1,5 7,0 4,2 2,8 Övriga avgiftsfinansierade 4,1 21,9 10,0 11,9 Skattefinansierade investeringar varav 183,2 364,2 303,4 60,8 Samhällsbyggnad 28,5 49,0 56,0-7,0 Kommunledningssektorn 154,7 315,2 247,4 67,8 Totalt 213,0 496,1 352,6 143,5 Många projekt befinner sig i förstudie- eller detaljplanefasen vilket gör att investeringsramen för 2014 inte kommer att nyttjas till fullo. Däremot tas delar av ramen i anspråk av projekt som påbörjades 2013 och som löper även Diagrammet redogör för tidigare års utfall samt 2014 års prognos kontra budget för respektive år. Inför 2013 ökade den budgeterade investeringsvolymen med 80 procent och det är rimligt att anta att verksamheterna inte hann med i den omställningen. Under 2014 har omställningen till ökad investeringsvolym fortsatt och även om det återstår en hel del innan budgeterad volym kan nås verkar det som att verksamheterna är på rätt väg. Prognostiserat utfall 2014 uppgår till 352,6 Mkr, vilket motsvarar 71 procent av budgeten. Exkludering av Stadshuset resulterar även det i ett prognostiserat utfall på 71 procent av ram. VA- och renhållningsverksamheten Renhållningen prognostiserar att drygt 4,0 Mkr av beviljade 7,0 Mkr kommer upparbetas under året. Inom VA-verksamheten, investeringsram på 103,0 Mkr, har 30-talet projekt startats upp. Fyra stora projekt utmärker sig i arbetsomfång och komplexitet; nybyggnad av vattenverk, överföringsledningar inom VA i kustzon (4 etapper), ombyggnad av Marstrands avloppsreningsverk och VA-sanering Mariebergsliden-Östra gatan. Hittills har 24,2 Mkr upparbetats och 35,0 Mkr (34 procent av ram) beräknas användas under året. Prognosen är en minskning med 36 procent från

40 34(47) tertialrapport 1 och det, sett till budget, låga prognostiserade utfallet beror på genomförandetidens längd, utdragna myndighetsbeslut samt saknade resurser inom både förvaltningens stödfunktioner och i sektorns genomförande. De flesta investerings- och infrastrukturprojekten löper under mer än ett år då det är mycket arbete i upphandling, projektledning, besiktning, myndighetskontakter, sökande av tillstånd, upprättande av erforderliga handlingar mm. Projekten är omfattande och komplexa varför många förstudier och utredningar måste genomföras innan slutlig projektering startas. Kommunledningssektorn De skattefinansierade investeringarna, ram 364,2 Mkr (inklusive tilläggsanslag för Stadshuset), fördelas mellan Samhällsbyggnad, 49,0 Mkr, och Kommunledningssektorn, 315,2 Mkr. Inom Kommunledningssektorn märks ombyggnationen av Stadshuset som löper på enligt plan med planerad första inflyttning under december. Byggnationen väntas omsätta 125,0 Mkr under året. Tillbyggnaden av två nya avdelningar på Bräcke förskola stod klar i våras och lokalerna är numera även bättre anpassade för verksamheten. På Björkängens förskola i Munkegärde pågår byggnation för fullt med målsättning att flytta in under första kvartalet I och med detta frigörs plats på Olserödsskolan för fler elever. I västra Ytterby pågår utredningar för att bygga en ny F-3 skola vilken planeras tas upp för politiskt beslut under hösten Marstrands förskola som länge dragits med miljöproblematik i inomhusmiljön revs under våren och ersattes med nya fräscha lokaler i modulform. Utredning om ny placering på Koön pågår. I Kärna skapas fler demensplatser genom tillbyggnad av boendet Gläntan och i Kode har projektet med att bygga fler äldreomsorgsplatser på Solhaga startat. Exakt hur stor volymökning byggnationen kommer att medge är i dagsläget oklart. I Komarken projekteras ett nytt gruppboende med platser. Bygglov är beviljat och efter politiskt beslut går det ut på upphandling. Den nya motionscentralen går under hösten in i sin produktionsfas. Under september månad kommer projektet att gå ut för upphandling. Byggstart planeras till sen höst 2014 och invigning hösten I enlighet med KS uppdrag pågår även en utredning av förslag till placering och finansiering av en multiarena. Dessutom har Koöns brandstation byggts om vilket resulterat i omklädningsrum för både damer och herrar samt fler övernattningsrum för personal på övervåningen. För 2014 prognostiseras ett utfall på 247,4 Mkr, 78 procent av ram, inom Kommunledningssektorn. Samhällsbyggnad Periodens utfall härrör sig i första hand till Ytterbys pendelparkering och byte av gatubelysningsarmatur samt diverse investeringar inom gata- och parkverksamheten. Verksamhetsmässigt är det idag bättre bemanning på genomförandet av investeringarna, men ytterligare några tjänster behöver besättas. Kommunen som helhet är i behov av att utveckla skiktet mellan idé/koncept och genomförande. Prognosen på 56,0 Mkr, drygt 115 procent av ram, förutsätter bland annat att fastighetsinköp på 15,0 Mkr, dvs ytterligare fem miljoner, genomförs. Fastighetsförsäljningsprocesser pågår, men då det är oklart om nödvändiga myndighetsprocesser blir klara under året, prognostiseras i nuläget inga intäkter från fastighetsförsäljning. I tertialrapport 1, då prognosen var satt till 80,0 Mkr, förutsattes att Trafikverket under året avropar betalning, 10,0 Mkr, enligt gällande avtal för GC-vägen över Koön. Då det, trots påpekan om slutreglering från kommunens sida, enbart fakturerats 0,25 Mkr, är prognosen för detta projekt reviderad till 0,25 Mkr. Exempel på andra projekt som beräknas genomföras under hösten är utbyte av parkeringsautomater, miljöupprustning Yttern GC samt större lekplatsupprustningar i Ytterby och Munkegärde. Vidare kommer GC-sträckan Hålta Vävra att påbörjas och bussterminalen i Kärna färdigställas.

41 35(47) Exploatering I samband med tertialrapporter och bokslut sker en genomgång av samtliga exploateringsprojekt och därefter tas ställning till om något/några projekt är aktuella för del- eller slutavräkning. Exploateringsverksamheten väntas omsätta ca 30,0 Mkr under året. I samband med tertialrapport 1 prognostiserades att sju exploateringsprojekt förväntades avslutas under 2014 med en positiv resultatpåverkan på 3,5 Mkr som följd. Tomtförsäljningen på Pumpan avslutas dock troligen inte förrän under början av 2015 och Kärna Lefstads detaljplan är överklagad, vilket fördröjer det projektet. Kärna 67:1 är hos lantmäteriet för avstyckning vilket med stor sannolikhet innebär att det projektet inte heller hinner avslutas under året. Dessutom återstår mindre insatser i Ytterby centrum och på Högen 3 vilket gör att osäkerheten kring dessa avslut är väldigt stor. Baserat på detta skrivs prognosen ner från 3,5 Mkr i positiv resultatpåverkan till 0 Mkr för Exploateringsverksamheten är i nuläget inne i en intensiv fas och i september tas första spadtaget på Kongahällatomten, med plan för 900 bostäder. Diseröd, Hareslätt, Kvarnkullen och Västra Ytterby med flera kommer också att vara prioriterade områden framöver. Låneskuld 6.7 Finansiell rapport Låneskuld och ränteutveckling Låneskulden är oförändrad. Förändringarna inom låneportföljen är små. Riksbanken sänkte reporäntan till 0,25 procent under sommaren. Även Europeiska centralbanken har fortsatt sänka. Både korta och långa räntor ligger nu på historiskt mycket låga nivåer. Det verkar dock inte som om räntevapnet får effekt. Det går snart inte att sänka mer och ändå tar inte den ekonomiska aktiviteten fart. Borgensåtaganden Borgensåtaganden redovisas årsvis. Likviditet Kommunkoncernens likviditet, eller betalningsberedskap, är mycket god. Sedan föregående rapport har dock den likvida behållningen minskat med cirka 120,0 Mkr, ett tecken på att investeringsverksamheten håller på att ta fart. Under första tertialet har upphandlingen av försäkring för intjänad pensionsrätt slutförts. Under innevarande år kommer 190,0 Mkr att omsättas i försäkring. Krav/fordringar/inkasso Krav/fordringar/inkasso redovisas årsvis.

42 36(47) Låneskuld Låneskuld Extern låneskuld 865,0 865,0 800,0 842,0 838,0 Varav vidareutlåning, Kungälv Energi AB Genomsnittlig räntesats 435,0 435,0 440,0 462,0 418,0 2,60 % 2,55 % 2,75 % 3,00 % 3,30 % Jfr reporänta 0,25 % 0,75 % 1,00 % 1,00 % 1,75 % Genomsnittlig kredittid, år Genomsnittlig räntebindningstid Swapkontrakt, Mkr Terminskontrakt, Mkr Räntetakskontrakt, Mkr 2,5 2,8 2,6 2,8 3,1 3,2 2,9 2,8 2,8 2,7 425,0 475,0 385,0 385,0 345,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Borgensåtaganden Borgensåtaganden, Mkr Totala borgensåtaganden 576,8 577,6 626,1 Varav gentemot allmännyttan 519,4 519,4 562,4 Likviditet, Mkr Likviditet, Mkr Kungälvs kommun 65,2 139,3 53,7 89,6 87,6 Do, placerat för pensionsändamål 282,0 282,0 250,0 250,0 220,0 Kungälv Energi AB -45,5-68,3-58,6-60,9-81,9 BOKAB -18,4-19,5-26,5-21,3-12,6 Bohus Räddningstjänstförbund *) 2,3 9,7 Bagahus AB *) 0,5 0,7 Total 286,1 343,9 218,6 257,4 213,1 *) Bohus Räddningstjänstförbund samt Bagahus AB startades år Ränteutveckling, procent Ränteutveckling, procent Riksbankens reporänta 0,25 0,75 1,00 1,00 1,75 5 års statsobligation 0,55 1,75 1,90 1,10 1,25

43 37(47) Krav/fordringar/inkasso tkr Krav/fordringar/inkasso tkr Barnomsorg 41,1 34,2 53,5 Äldre- och handikappomsorg 265,6 207,4 156,7 Övrigt 487, , ,0 Långtidsbevakning 6 296, , ,0 Summa 7 090, , ,2 6.8 Resultatprognos 2014 (12 månader) Prognos Budget Korrigering Korr budget Bokslut Bokslut Belopp i Mkr Verksamhetens intäkter 613,3 575,5 575,5 554,6 521,4 Personalkostnader , ,2-10, , , ,8 Övriga verksamhetskostnader Verksamhetens kostnader -979,5-931,3-30,0-961,3-860,0-785, , ,5-40, , , ,5 Avskrivningar -95,0-95,0-95,0-95,7-88,6 Verksamhetens nettokostnad , ,0-40, , , ,7 Skatteintäkter 1 912, , , , ,3 Generella statsbidrag och utjämning 197,2 185,3 185,3 172,3 182,2 Finansiella intäkter 22,1 22,4 22,4 25,5 27,5 Finansiella kostnader -36,1-71,4 30,0-41,4-152,0-82,1 Förändring av eget kapital 72,8 35,0-10,0 25,0-8,2 88,3 Prognosunderlag Det ursprungliga budgeterade resultatet för 2014 var 35,0 Mkr. Den 27 april togs ett beslut i KF om ett tilläggsanslag på totalt 10,0 Mkr för socioekonomiska investeringar. Med detta beslut uppgår nu kommunens budgeterade resultat till 25,0 Mkr. I 2014 års budget fanns också ett större utrymme i kommunens finansnetto. I presenterad budget är dessa 30,0 Mkr flyttade och redovisas istället under övriga verksamhetskostnader. Prognosen för 2014 bedöms till ett positivt resultat om 72,8 Mkr för kommunen. Mot kommunens budgeterade resultat om 25,0 Mkr ger det en positiv avvikelse på 47,8 Mkr.

44 38(47) Den positiva avvikelsen kan i stort förklaras med att skatteintäkterna är 35,7 Mkr bättre än budgeterat, ett positivt finansnetto med 5,0 Mkr samt att Sektorerna ligger i nivå med budget. Vi har också med en försäkringsersättning i prognosen som netto uppgår till 6,7 Mkr. Kommunens nettokostnad beräknas för hela året till 2 022,9 Mkr mot 1 895,8 Mkr Nettokostnadsökningen mellan åren är således 127,1 Mkr eller 6,7 procent. Nettokostnadsökningen mellan boksluten 2012/2013 uppgick till 96,1 Mkr eller 5,3 procent. Partiell inlösen av intjänad pensionsrätt (den så kallade ansvarsförbindelsen) pågår. Aktiviteten grundar sig i uppdrag från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen och är väsentlig för att följa upp det finansiella målet om finansiellt sparande och generationssolidaritet. Prognos för nettokostnader i verksamheten Prognos för nettokostnader i verksamheten Avvikelser mot budget på verksamhetsnivå , belopp Mkr År Budget Tertial 1 Tertial 2 Bokslut Utfall helår ,0 1,0 30,2 62, , ,3-13,4 27,6 47, , ,0 11,0 7, ,9 6.9 Prognos budgetavvikelse driftredovisning 2014 Budget Korr. budget Prognos Varav volymer Bokslut Belopp i Mkr Politisk organisation 15,0 15,0 0,6 0,0 13,8 Kultur och samhällsservice 89,1 89,1-1,8-0,9 92,7 Kommunledningssektorn 166,5 166,5 13,4 0,0 149,7 Skola 960,0 960,0-8,1 0,0 930,4 Arbetsliv och stöd 355,0 355,0-7,0-8,3 345,4 Vård och äldreomsorg 389,7 389,7-16,0-14,0 387,3 Samhällsbyggnad 79,1 79,1-4,7-4,2 74,1 Servicesektorn 0,0 0,0 0,3 0,0 3,8 Volymer ,0 30,0 Summa 2 054, ,4 6,7-27, ,2 Finansiering -54,4-54,4 0,0 0,0-88,6 Reavinst 0,0 0,0 0,0 0,0-1,5 Exploatering 0,0 0,0 0,5 0,0-11,3 Total avvikelse mot budget 2 000, ,0 7,1-27, ,8

45 39(47) Förvaltningen Verksamheten visar en avvikelse på -22,9 Mkr, varav -27,4 Mkr kan hänföras till ökade volymer. Detta är avvikelsen innan man tar hänsyn till de 30,0 Mkr som är flyttade från finansnettot. Dessa 30,0 Mkr är inte fördelade på respektive sektor, utan finns redovisade på en separat rad ovan, volymer Inklusive budgetjusteringen på 30,0 Mkr samt reavinster, visar förvaltningen en positiv avvikelse mot budget på 7,1 Mkr. Nedan följer en sammanställning över sektorernas avvikelse mot budget. För en mer detaljspecificerad prognos för respektive sektor, se tabellen Detaljspecificerad driftredovisning längre fram i rapporten. Årsprognosen för Kommunledningssektorn uppgår till 13,4 Mkr Prognosen för helåret visar ett överskott på 13,4 Mkr. Sektorn har budgeterat 10,0 Mkr för projekt med socioekonomiskt perspektiv. Av dessa resurser räknar förvaltningen med att 0,5 Mkr kommer att användas under 2014, vilket ger ett nettoöverskott om 9,5 Mkr. Försäkringsersättningen för motionscentralen i Fontin ger netto ett överskott på 6,7 Mkr, Marstrands förskola har rivits och det kvarvarande bokförda värdet har hanterats av sektorn, en kostnad på 1,7 Mkr. Kostnader för juridisk kompetens i samband med en byggnadstvist ger en avvikelse på 1,4 Mkr. I prognosen finns också ett överskott avseende energikostnaderna på 1,7 Mkr. På kommunchefen bokförs övergripande gemensamma kostnader. I prognosen räknar vi med följande underskott: Kommunstyrelsen har fattat beslut om extra resurser för kanslisttjänst till föreningen Vuxna på stan 0,1 Mkr. Detsamma gäller fritidskort för ungdomar enligt ovan 1,9 Mkr, driftavgiften till Soltak ,4 Mkr, ökade kostnader för nationaldagsfirande 0,4 Mkr samt engångsinsats städ 1,0 Mkr. Eftersom investeringsvolymen inte når upp till förväntad nivå kommer inte budgeten för driftskostnadskonsekvenser att utnyttjas. Överskottet beräknas till 2,3 Mkr. Enheten för kommunikation och information redovisar en prognos på -0,5 Mkr. Området är strategiskt viktigt för kommunens tillväxt och varumärke och är prioriterat av förvaltningsledningen. För att nå målen inom området har personalförstärkningar gjorts. Övriga enheter visar ett nollresultat eller ett plus på sammanlagt 0,3 Mkr. För ekonomi- och upphandlingsenheten och personalenheten handlar det om vakanser och sjukdomar. Rensat från övergripande gemensamma kostnader går Kommunledningssektorn med ett överskott på 1,1 Mkr. Årsprognosen för sektor Skola uppgår till -8,1 Mkr Sektor Skolas årsprognos uppgår till 968,1 Mkr vilket är en budgetavvikelse på -8,1 Mkr. Den största avvikelsen är kostnader för grundskolans skolskjutsar och busskort -5,5 Mkr. Verksamheternas avvikelser är på förskolan 0 Mkr, grundskola, grundsärskola inklusive skolbarnsomsorg -1,8 Mkr samt för gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning - 0,8 Mkr. I nuläget bedöms att sektorn inte har någon budgetavvikelse för volymer. Årsprognosen för sektor Arbetsliv och stöd uppgår till -7,0 Mkr Det periodiserade resultatet för hela sektorn visar på en kostnadsutveckling på 3,8 procent. Totalt prognostiserar sektorn ett underskott på 7,0 Mkr, vilket motsvarar en kostnadsökning på 4,8 procent. Externa projekt har periodiserats med 1,7 Mkr. De främsta förklaringarna till avvikelsen och sektorns förväntade kostnadsökning ligger inom Stöd Boende LSS samt Myndighet. Kostnaderna har ökat mycket gällande köpt vård under det andra tertialet.

46 40(47) Årsprognosen för sektor Vård och äldreomsorg uppgår till -16,0 Mkr Sektor Vård och äldreomsorg prognostiserar en negativ budgetavvikelse på 16,0 Mkr som helårsprognos, varav volymökning 14,0 Mkr och prisökning 2,0 Mkr. Verksamheter äldreboende, hälso- och sjukvård och central administration redovisar ett nollresultat. Hemtjänst i egen regi har minskat sitt underskott med ca 4,0 Mkr jämfört med Verksamheternas nettokostnad 2013 var på 387,3 Mkr och driftbudget 2014 är på 383,0 Mkr exklusive volymökning och löneökning. Beviljade timmar inom hemtjänsten har ökat med 8,3 procent för perioden, jämfört med föregående år. Bruttokostnaden för hela sektorn ökar med ca 5 procent under Att övriga kostnader stiger med 5,4 procent beror framförallt på interna debiteringar mellan Biståndsenheten och hemtjänst i egen regi vilket är orsakat av volymökningen av beviljade timmar. Årsprognosen för sektor Samhällsbyggnad uppgår till -4,7 Mkr Samhällsbyggnad prognostiserar ett underskott på 4,7 Mkr, vilket är en förbättring med 1,8 Mkr jämfört med föregående tertialrapport. Förbättringen ligger i lägre kapitalkostnader än beräknat på 1,0 Mkr, färdtjänsten 0,5 Mkr samt att rekrytering av en chefstjänst dragit ut på tiden, totalt 0,3 Mkr. I övrigt löper sektorns arbete på enligt plan och de volymer man angett kommer i stort sett upparbetas. I prognosen finns med att Samhällsbyggnad kommer att vara med och betala för utredning av Götalandsbanan med 0,6 Mkr samt kostnaden för att ta fram en parkeringsstrategi för Marstrand med 0,5 Mkr. VA- och renhållningsverksamheten följer budget och därmed planerat resultat. Årsprognosen för Servicesektorn uppgår till 0,3 Mkr För perioden redovisar Servicesektorn en negativ avvikelse mot budget med 5,7 Mkr, vilket främst beror på att Entreprenadenheten ej delfakturerat pågående projekt. Entreprenadenheten har under 2014 ökat sin produktion med drygt 20 procent jämfört med samma period Lokalvårdsenheten har under sommaren fått ett utökat uppdrag med 1,0 Mkr för att utföra höghöjdsstädning. De flesta verksamheterna följer plan utan stora avvikelser, dock ser man att antalet fakturerade lunchportioner till elever på skolan har minskat samtidigt som livsmedelskostnaderna håller en konstant nivå. För året prognostiserar Servicesektorn en positiv avvikelse med 0,3 Mkr. Årsprognosen för Finansiering uppgår till 0,0 Mkr Prognosen för Finansiering visar i dagsläget ingen avvikelse gentemot budget. Under detta block redovisas utöver vår pensionsskuld, räntekostnaderna går mot finansnettot, kapitalkostnader och kommunövergripande poster såsom förändringen av semesterlöneskulden. I Kungälvs kommun tar vi ut ett högre PO-påslag på löner än vad SKL rekommenderar. Dels betalar vi en lägre arbetsgivaravgift för arbetstagare under 25 år och över 65 år, dels täcker vi kostnader för friskvårdsarbete och andra personalrelaterade insatser på detta sätt. Genom att kostnaderna understiger det interna påslaget visar vi ett relativt stort överskott inom de kommunövergripande posterna. Det kan inte hänföras till någon specifik sektor utan vi har valt att redovisa dessa avvikelser på en övergripande nivå. På motsvarande sätt redovisas även pensionskostnader, förändringar av semesterlöneskulden och ytterligare några mindre poster.

47 41(47) Årsprognosen för Exploatering och Reavinst uppgår till 0,5 Mkr Prognosen för exploatering och reavinst är reviderad sedan föregående tertialrapport och uppgår nu till totalt 0,5 Mkr jämfört med 7,5 Mkr vid föregående prognos. De exploateringsprojekt som tidigare var aktuella bedöms inte bli färdigställda 2014, vilket handlade om 3,5 Mkr. När det gäller reavinsterna är prognosen satt till 0,5 Mkr istället för till 4,0 Mkr i april. Förändring i skatteutfall , % År Utfall Förändring Mkr % ,0 71,8 4, ,5 53,5 2, ,2 71,7 3, ,7 95,5 4,7 Ser man på prognosen för innevarande år i Mkr, visar det senaste cirkuläret från SKL 14:32 på en positiv avvikelse mot budget på 35,7 Mkr, vilket är något bättre än prognosen i april. Förändring i skatteutfall , Mkr År Budget Tertial 1 Tertial 2 Bokslut Utfall helår ,9 35,6 35,6 37, , ,0 15,4 19,9 8, , ,0 10,7 12,2 10, , ,0 34,1 35, ,7

48 6.10 Detaljspecificerad driftredovisning för kommunens sektorer (47) Prognos Budget Avvikelse Utfall Budget Avvikelse Belopp i Mkr Politisk organisation 14,4 15,0 0,6 9,3 10,0 0,7 Kultur och samhällsservice 90,9 89,1-1,8 62,2 60,3-1,9 Kommunledningssektorn 153,1 166,5 13,4 99,5 111,0 11,5 Skola - Centralt 67,5 62,0-5,5 42,8 41,3-1,5 - Förskola 270,7 270,7 0,0 177,9 180,5 2,6 - Grundskola och skolbarnomsorg 438,8 437,0-1,8 285,6 289,1 3,5 - Gymnasiet & vuxenutbildning 191,1 190,3-0,8 132,8 136,1 3,3 Summa Skola 968,1 960,0-8,1 639,1 647,0 7,9 Arbetsliv och stöd - Myndighet 81,6 72,8-8,8 54,1 48,5-5,6 - Stöd boende SOL 44,4 50,2 5,8 30,3 34,0 3,7 - Stöd boende LSS 138,8 132,5-6,3 93,1 87,8-5,3 - Försörjningsstöd (netto) 24,0 24,0 0,0 16,0 16,0 0,0 - ALC 58,1 59,3 1,2 37,2 39,5 2,3 - Sektorchef 15,1 16,2 1,1 9,4 10,9 1,5 Summa Arbetsliv och stöd 362,0 355,0-7,0 240,1 236,7-3,4 Vård och äldreomsorg -Sektorgemensamt 12,4 4,9-7,5 8,1 3,3-4,8 -Biståndsenheten, exkl. kundval 6,5 7,0 0,5 4,2 4,7 0,5 -Biståndsenheten kundval 111,6 104,1-7,5 75,7 69,4-6,3 -Äldreboende 187,1 187,1 0,0 124,6 124,8 0,2 -Hälso- och sjukvård 67,2 67,2 0,0 44,5 44,8 0,3 -Hemtjänst, exkl. larm/natt 6,4 5,2-1,2 5,0 3,4-1,6 -Larm/natt 14,6 14,3-0,3 9,9 9,5-0,4 Summa Vård och äldreomsorg 405,7 389,7-16,0 272,0 259,8-12,2 Samhällsbyggnad 83,7 79,1-4,6 50,0 52,7 2,7 Servicesektorn -0,3 0,0 0,3 10,2 4,5-5,7 Finansiering -54,4-54,4 0,0-75,9-36,3 39,6 Reavinst -0,5 0,0 0,5-0,5 0,0 0,5 Exploatering 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Volymer ,0 30,0 Summa nettokostnad 2 022, ,0 7, , ,9 39,8

49 6.11 Koncernföretagen Likt Kungälvs kommun visar koncernföretagen positiva delårsresultat liksom prognoser. Koncernen Kungälvs kommun består av Kungälv Energi AB med dotterbolaget Kungälv Närenergi AB, Bohusläns kommunala exploaterings AB, Stiftelsen Kungälvsbostäder, Bagahus AB (fd Kungälv Stadshuset AB) samt det vilande bolaget AB Kongahälla. Sedan januari 2013 ingår också Bohus Räddningstjänstförbund, samägt med Ale kommun, i koncernen. Marstrandsbostäder AB såldes i mars 2013 och kommunen äger numera bara 10 procent i bolaget. Bolaget har namnändrats till Marstrands Kulturbadhus AB. 43(47) Kungälv Energi AB (Periodutfall 14,1 Mkr, Prognos 24,2 Mkr) Kungälv Energi AB visar för perioden ett positivt utfall på 14,1 Mkr, vilket är i nivå med budgeterat resultat. Bolagets resultat visas i fyra delar; elnät, värme, stadsnät och entreprenad, där elnät och värme är de delar som omsätter mest. Prognosen pekar på ett resultat på 24,2 Mkr, vilket även det är i nivå med budget. Kungälv Närenergi AB (Periodutfall 0,1 Mkr, Prognos 0,3 Mkr) Kungälv Närenergi AB är ett helägt dotterbolag till Kungälv Energi AB som bedriver elhandel. Prognosen för 2014 är 0,3 Mkr, budgeterat resultat för året är 0,7 Mkr. Bohusläns Kommunala Exploaterings AB (Periodutfall 1,1 Mkr, Prognos 2,9 Mkr) Perioden januari-augusti uppvisar ett överskott på 1,1 Mkr. Under perioden kan bl a noteras en försäljning av tre tomter inom Arntorps verksamhetsområde på totalt kvm. Inom bolagets verksamhet kan nämnas att förstudien av Åseberget ett nytt bostadsområde i centrala Kungälv har presenteras för tjänstemän och politiker. Identifiering och diskussion med ägare till nya tänkbara bostadsområden pågår för flera områden. I oktober skall Tega Västergård tas upp i Samhällsbyggnadsnämnden inför behandling i KS och slutligen i KF i december. Under förutsättning att planerade försäljningar av industritomter inom Rollsbo Ryr och Arntorp kan genomföras under året bedöms för hela året ett positivt resultat på 2,9 Mkr. Stiftelsen Kungälvsbostäder (Periodutfall 10,0 Mkr, Prognos -1,5 Mkr) Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt för andra tertialet uppgår till 10,0 Mkr jämfört med budgeterade -1,5 Mkr. Resultatförbättringen mot budget beror främst på att en del av underhållet har senarelagts till sista kvartalet Budgeterat resultat på helår uppgår till 5,0 Mkr medan prognostiserat resultat är -1,5 Mkr. Resultatförbättringen i prognosen jämfört med budget beror främst på att övriga intäkter i prognosen är högre än budgeterat, samt att räntekostnaderna är lägre beroende på avvaktan med nyupplåning i kombination med en lägre räntenivå. Bohus Räddningstjänstförbund (Periodutfall 0,7 Mkr, Prognos 0,0 Mkr) Resultat för perioden är 0,7 Mkr i överskott. På helåret prognostiserar förbundet ett resultat i nivå med budget. Det positiva delårsresultatet beror främst på lägre verksamhetskostnader samt lägre avskrivningar för perioden samt en positiv avvikelse på räntorna.

50 44(47) Bagahus AB (Periodutfall 0,3 Mkr, Prognos 0,1 Mkr) Perioden uppvisar ett positivt resultat, dock något lägre än budgeterat. Intäkter och kostnader har ökat i ungefär samma takt. Den största delen av ökningen har ett samband med Mötesplats Norden och sommarteatern. Bedömningen för helåret är ett svagt positivt resultat, dock något sämre än budgeterat.

51 7 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar Kungälvs kommun följer Lagen om kommunal redovisning (1997:614), övrig redovisningspraxis och de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning (RKR), med några få undantag. Fordringar överstigande ett år redovisas som långfristiga, vilket gör att kommunen avviker från RKR:s rekommendation 20, Redovisning av finansiella tillgångar och skulder. Övriga undantag framgår under respektive rubrik nedan. För bolagens redovisning följs Redovisningsrådets samt Bokföringsnämndens rekommendationer och anvisningar. Skatteintäkter Kommunen följer RKR:s rekommendation 4, vilket innebär att den prognos för skatteavräkningen som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) publicerat i december räkenskapsåret har använts vid beräkning av årets skatteintäkter. Vid delårsbokslut används alltid senaste prognosen från SKL. Årets redovisade skatteintäkter består av tre olika delar: de preliminära månatliga skatteinbetalningarna en preliminär slutavräkning som bygger på SKL:s prognos för bokslutsåret differensen mellan den slutliga taxeringen och den redovisade skatteintäkten föregående bokslutsår Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar Enligt RKR:s rekommendation 18 ska investeringsbidrag, anslutningsavgifter och gatukostnadsersättningar tas upp som en förutbetald intäkt i balansräkningen och periodiseras över anläggningarnas respektive nyttjandeperiod. Kommunen tar från och med 2010 upp gatukostnadsersättningar bland långfristiga skulder. Från och med 2011 redovisas även investeringsbidrag och anslutningsavgifter enligt rekommendationen. Skatteintäkter periodiseras i 12-delar. Avgifter för äldreomsorg och barnomsorg faktureras månatligen, VA-konsumtionsavgifter samt avgifter för sophämtning faktureras i allmänhet varannan månad. Intäkter från olika projekt redovisas i takt med att kostnader uppstår. Personalkostnader Lönerna är bokförda enligt kontantprincipen. Förändring av semesterlön och övertidsskuld redovisas som en kostnad i verksamheten. Sociala avgifter bokförs som ett procentuellt påslag på lönekostnaden. Intjänad ferielön och uppehållslön för lärare redovisas som skuld. Timlöner och ersättning för obekväm arbetstid som är intjänade under augusti månad tas upp som kortfristig skuld. Avskrivningar Avskrivningar beräknas på anskaffningsvärdet. Bestämmande av den ekonomiska livslängden görs utifrån beräknad ekonomisk nyttjandeperiod, viss vägledning finns i RKR:s idéskrift om avskrivningar publicerad Aktivering av anläggningstillgångar sker normalt den månad som investeringen tas i bruk. Nominell metod används för beräkning av avskrivningar, det vill säga linjär avskrivning på ursprungligt anskaffningsvärde Avskrivningstider År VA-anläggningar Byggnader Gator, broar och hamnanläggningar Maskiner, inventarier och bilar 5-20 Datorer och kringutrustning, programlicenser 3-5 Mark och konst Ingen avskrivning Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärde efter avdrag för investeringsbidrag, planmässiga avskrivningar och nedskrivningar t o m Anslutningsavgifter 45(47)

52 46(47) har redovisats som investeringsbidrag och därmed har kommunens investeringar i VA-anläggningar nettoredovisats. Från och med 2011 redovisas investeringsbidrag och anslutningsavgifter som långfristiga skulder och minskar därmed inte anläggningens anskaffningsvärde. Dessa bidrag och avgifter periodiseras över tid motsvarande tillgångens avskrivningstid. Anläggningstillgångarnas nyttjandeperiod prövas löpande. Gränsdragning mellan kostnad och investering I Kungälvs kommun gäller att den ekonomiska livslängden ska överstiga tre år och att anskaffningsvärdet ska överstiga ett värde om minst ett ½ prisbasbelopp för att en anskaffning ska redovisas som en anläggningstillgång Pensionsskuld Enligt beslut i Kommunfullmäktige den har Kungälvs kommun bytt redovisningsprincip beträffande redovisningen av kommunens totala pensionsåtagande. Pensioner intjänade till och med år 1997 har lyfts in som en avsättning i balansräkningen, inklusive särskild löneskatt. Kommunen har därmed gått ifrån den så kallade blandmodellen och tillämpar istället fullfonderingsmodellen. Avsikten är att ge en mer rättvisande bild av kommunens finansiella ställning och utveckling samt att minska den framtida belastningen på kommunen då utbetalningarna av pensioner ökar. Intjänade pensioner från och med 1998 ingår fortsatt i verksamhetens kostnader och redovisas som en skuld i balansräkningen. Även utbetalning av förmåner intjänade före 1998 redovisas bland verksamhetens kostnader. Från och med 2000 har arbetstagaren själv fått möjlighet att placera en del av sin tjänstepension. Det innebär att kommunen årligen betalar ut den intjänade individuella delen till KPA som administrerar fördelningen av pensionspengarna till respektive individs valda förvaltare. Enligt ovan nämnda rekommendation har den del av pensionsskulden med tillhörande löneskatt, som betalas ut under 2014, bokats upp som kortfristig skuld i 2013 års bokslut. Beräkningen av pensionsförmånerna är gjord enligt SKL:s Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld, RIPS 07, och utförda av KPA. Pensionsförpliktelser för förtroendevalda redovisas från och med 2011 enligt rekommendation 2. Exploateringsverksamhet Nedlagda kostnader och erhållna intäkter för pågående exploateringsverksamhet redovisas som kortfristiga fordringar och skulder. Under pågående exploatering kan vid årsskiften kostnader belasta innevarande år och intäkter nästkommande. Först när exploateringsprojektet del- eller slutavräknas redovisas intäkter och kostnader på resultaträkningen. Materiella anläggningstillgångar, investeringsbidrag, anslutningsavgifter och gatukostnadsersättningar aktiveras när ett exploateringsområde är färdigställt i sin helhet. Detta tillvägagångssätt innebär att kommunen gör avsteg från rekommendationerna RKR 11 och 18. Leasingavtal All leasing i kommunen redovisas som operationell leasing eftersom inga leasingavtal överstiger 3 år. Samtliga hyresavtal gällande fastigheter klassificeras som operationella då de ekonomiska fördelar och risker som förknippas med ägandet inte överförs till kommunen. Därmed avviker kommunen från RKR:s rekommendation 13, Redovisning av hyres-/leasingavtal. Lånekostnader Kommunen tillämpar alternativ metod för lånekostnader enligt RKR:s rekommendation 15. Lånekostnaden beräknas utifrån den genomsnittliga räntan på kommunens långfristiga låneskuld under perioden, sk generellt lånearrangemang. Det innebär att lånekostnader inräknas i tillgångens anskaffningsvärde för investeringsprojekt som tar betydande tid i anspråk att färdigställa, detta under förutsättning att kommunen har lånekostnader vid denna tidpunkt. Ränta under byggtid tillämpas på projekt som pågår under en period av minst sex månader och där den upparbetade investeringsutgiften uppgår till minst 5 Mkr.

53 Resultatutjämningsfonder Resultatutjämningsfonder för VA-verksamhet och renhållningsverksamhet redovisas som en del av kommunens eget kapital. 47(47)

54 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 9 (42) 365/2014 Förslag till förändring av kommunfullmäktiges strategiska mål Samverkanspartierna: Folkpartiet Liberalerna, Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Utvecklingspartiet och Vänsterpartiet har inkommit med beredningsskrivelse: Förslag till förändring av KF:s strategiska mål med följande förslag: Med hjärtat i historien lyfter vi blicken och börjar resan mot ett nytt framtida Kungälv, ett Möjligheternas Kungälv, ett Kungälv där det är gott att leva för alla - och vi gör det tillsammans. Kungälvs medborgare har röstat för en ny politisk inriktning. Folkpartiet Liberalerna, Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Utvecklingspartiet och Vänsterpartiet är fem partier som är överens om att tillsammans ta ansvar och med en stark majoritet styra och utveckla Kungälv kommande mandatperiod. Samverkanspartierna utgår från det man är överens om, och vill arbeta för en ny politisk styrning där det råder balans mellan ekonomi, kvalitet och behov, inte bara ekonomifokus. Samverkanspartierna är överens om att utveckla kommunen med ledorden; medborgarfokus, ordning och reda, respekt och öppenhet. Samverkanspartierna vill satsa mer på jobben, skapa ett attraktivt boende och bygga mer, minska segregationen och skapa ett mer jämlikt Kungälv och minska klimat- och miljöpåverkan. För att ge rätt förutsättningar och stärka den politiska styrningen väljer Samverkanspartierna inför 2015 och den nya mandatperioden att göra några ändringar och tillägg i Rambudgeten och Årsplan 2015 För att leda Kungälvs kommun mot framtiden föreslås ändringar av kommunfullmäktiges strategiska mål. Beslutsunderlag Beredningsskrivelse: Förslag till förändring av KF:s strategiska mål daterad 14 oktober 2014 Kommunstyrelsen ajournerar sig kl. 10:15-10:45. Yrkanden Miguel Odhner (S): Bifall till samtliga förslag i skrivelsen: Förslag till förändring av KF:s strategiska mål. Tommy Ohlsson (M): Avslag på Miguel Odhners (S) yrkande. Propositionsordning KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

55 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 10 (42) Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att kommunstyrelsen beslutar att anta Tommy Ohlssons (M) yrkande. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Ja-röst för bifall till Tommy Ohlssons (M) yrkande och Nej-röst för bifall till Miguel Odhners (S) yrkande. Omröstningsresultat Med 7 ja-röster för Tommy Ohlssons yrkande och 8 nej-röster för Miguel Odhners (S) yrkande antar kommunstyrelsen Miguel Odhners (S) yrkande. Ledamot Ja Nej Avstår Anders Holmensköld (M) X Tommy Ohlsson (M) X Miguel Odhner (S) X Jane Bredin (M) X Malin Ringblad (M) X Göran Oskarsson (FP) X Håkan Olsson (FP) X Gun-Marie Daun (KD) X Charlotta Windeman (M) X Morgan Persson (UP) X Mona-Britt Gillerstedt (S) X Mona Haugland (S) X Mats Frisell (S) X Johan Holmberg (S) X Maria Kjellberg (M) X Summa: 7 8 Beslut Arbetet med verksamhetsplaner påbörjas parallellt. Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige upphäver sitt beslut den 13 mars avseende punkt 2 Strategiska mål för planperioden och fastställer följande Strategiska mål för planperioden : I Kungälv finns arbete åt alla Attraktivt boende Minskad segregation Minskad miljö och klimatpåverkan KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

56 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 11 (42) Gör rätt från början satsa på barn och unga Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov Kommunfullmäktige upphäver sitt beslut den 13 mars avseende punkt 1 Ekonomiberedningens förslag till strategiska förutsättningar: Finansiella mål fastställs för planperioden i den del som avser överskottsmålet och fastställer följande överskottsmål för planperioden : Överskottsmålet skall vara 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag 2015 och 2016 och 3 % 2017 och Kommunstyrelsens driftram 2015 fastställs till 1 972,0 mkr, enligt resultaträkning. Kommunstyrelsen får i uppdrag att i dialog med förvaltningen omarbeta årsplan 2015 med hänsyn till förändringar i kommunfullmäktiges ursprungliga rambudgetbeslut. Resultatmålen ska redovisas för fastställande i kommunfullmäktige och årsplanen i övrigt för antecknande, senast i december Expedieras till: Förvaltningsledningen För kännedom till: KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

57 Beredningsskrivelse 1(3) Förslag till förändring av kommunfullmäktiges strategiska mål Sammanfattning Med hjärtat i historien lyfter vi blicken och börjar resan mot ett nytt framtida Kungälv, ett Möjligheternas Kungälv, ett Kungälv där det är gott att leva för alla - och vi gör det tillsammans. Kungälvs medborgare har röstat för en ny politisk inriktning. Folkpartiet Liberalerna, Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Utvecklingspartiet och Vänsterpartiet är fem partier som är överens om att tillsammans ta ansvar och med en stark majoritet styra och utveckla Kungälv kommande mandatperiod. Samverkanspartierna utgår från det man är överens om, och vill arbeta för en ny politisk styrning där det råder balans mellan ekonomi, kvalitet och behov, inte bara ekonomifokus. Samverkanspartierna är överens om att utveckla kommunen med ledorden; medborgarfokus, ordning och reda, respekt och öppenhet. Samverkanspartierna vill satsa mer på jobben, skapa ett attraktivt boende och bygga mer, minska segregationen och skapa ett mer jämlikt Kungälv och minska klimat- och miljöpåverkan. För att ge rätt förutsättningar och stärka den politiska styrningen väljer Samverkanspartierna inför 2015 och den nya mandatperioden att göra några ändringar och tillägg i Rambudgeten och Årsplan 2015 För att leda Kungälvs kommun mot framtiden föreslås ändringar av kommunfullmäktiges strategiska mål. Förslag till förändring av kommunfullmäktiges strategiska mål Samverkanspartierna föreslår att kommunfullmäktige antar följande strategiska mål för planperioden : I KUNGÄLV FINNS ARBETE ÅT ALLA Kungälv har inte råd med arbetslöshet. Vi vill tillsammans med företag och föreningar ge alla unga ett sommarjobb och en väg in på arbetsmarknaden, hjälpa människor i Kungälv till jobb genom stödanställningar, praktikplatser och utbildning. Samverkanspartierna vill ha ett kunskapslyft för fler jobb. ATTRAKTIVT BOENDE Mest attraktiva boendet i Västsverige. Trivsamma boende- och fritidsmiljöer inbjuder till ökad inflyttning. Alla ska ha rätt till en bra bostad. En bostad, såväl i staden, kommundelen som på ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

58 2(3) landet och kusten. För att klara jobben och bostadsbyggande så krävs det en aktiv bostadspolitik, tydliga lokala mål för bostadsbyggande samt åtgärder för att minska bygg- och hyreskostnader. MINSKAD SEGREGATION Målet är ett jämlikt samhälle. Segregation mellan människor skall minska. Sociala investeringar ska minska utanförskapet och jämna ut förutsättningarna för alla barn och unga oavsett vilket bostadsområde de växer upp i. Barnfattigdomen skall minska. Ett starkt samhälle är ett samhälle som både förmår varje individ att odla sin särart och samtidig ger trygghet och gemenskap åt grupper och enskilda. Samhällets styrka bygger på det sociala kapital som uppstår i ett samhälle där människor möts, utvecklar tillit och känner ett gemensamt ansvar för varandra. Skolan är den viktigaste institutionen för att bygga detta gemensamma sociala kapital, i samspel mellan personal, elever, föräldrar och andra vuxna. Därför får segregation vare sig uppstå eller förstärkas av skolan. MINSKAD MILJÖ OCH KLIMATPÅVERKAN Kungälv skall ligga i framkant som miljökommun. Kungälv skall därför bidra till en minskad övergödning och förbättrad ekologisk status. Det skall ske en minskning av koldioxidutsläppen och förbättra luft- och vattenmiljön. Miljöledningssystem skall införas och ett miljöpolitiskt program skall beslutas. Kollektivtrafiken i kommunen skall öka och tillgängliggöras för fler. Människor rör sig idag över större områden för att ta sig till arbete, utbildning och fritidsaktiviteter. Kommungränser varken ska eller bör vara ett hinder. Vi är en växande region och god kollektivtrafik är en förutsättning för att klara den utvecklingen. Kollektivt resande ska vara enkelt, smidigt, billigast och smartast. GÖR RÄTT FRÅN BÖRJAN INVESTERA I BARN OCH UNGA Vi måste göra rätt från början med mindre grupper i förskolan och fler vuxna i skolan. Lika chanser kräver olika resurser. Investeringar i de pedagogiska innehållet i kombination med förmågan att sätta barnens behov i centrum och minskade barngrupper förstärker kommunens varumärke och blir en framgångsfaktor när barnfamiljer väljer att bosätta sig, det stödjer tillväxten och de bostadspolitiska målen. Kultur, fritid och idrottsaktiviteter är en viktig del av insatserna ge unga ett rikt liv. Kultur- och fritidspolitiken skall motverka främlingsfientlighet och rasism. Vi vill prioritera en ökad tillgänglighet i kulturskolan och göra insatser för folkbildning och utbildning. Vi vill skapa mötesplatser i staden som alla kan vara med på, där barn, lek och kulturarv står i centrum. BALANS MELLAN EKONOMI, KVALITET OCH BEHOV God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse. Överskottsmålet skall vara 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag 2015, 2016 och 3 procent 2017 och Detta innebär att de budgeterade resultaten förändras till följande: 45,0 mkr 2015 och ,0 mkr 2017 och 2018 För perioden är det rimligt att ha ett överskott runt 3 % för en fortsatt hållbar tillväxt.

59 3(3) Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige upphäver sitt beslut den 13 mars avseende punkt 2 Strategiska mål för planperioden och fastställer följande Strategiska mål för planperioden : I Kungälv finns arbete åt alla Attraktivt boende Minskad segregation Minskad miljö och klimatpåverkan Gör rätt från början satsa på barn och unga Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov Kommunfullmäktige upphäver sitt beslut den 13 mars avseende punkt 1 Ekonomiberedningens förslag till strategiska förutsättningar: Finansiella mål fastställs för planperioden i den del som avser överskottsmålet och fastställer följande överskottsmål för planperioden : Överskottsmålet skall vara 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag 2015 och 2016 och 3 % 2017 och Kommunstyrelsens driftram 2015 fastställs till 1 972,0 mkr, enligt resultaträkning. Kommunstyrelsen får i uppdrag att i dialog med förvaltningen omarbeta årsplan 2015 med hänsyn till förändringar i kommunfullmäktiges ursprungliga rambudgetbeslut. Resultatmålen ska redovisas för fastställande i kommunfullmäktige och årsplanen i övrigt för antecknande, senast i december Förslag till kommunstyrelsen Arbetet med verksamhetsplaner påbörjas parallellt. Elisabeth Mattsson Miguel Odhner Morgan Persson Folkpartiet Liberalerna Socialdemokraterna Utvecklingspartiet Knut Nordin Vänsterpartiet Maria Kjellberg Miljöpartiet

60 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 15 (42) 367/2014 Förslag till förändringar i den politiska organisationen Samverkanspartierna: Folkpartiet Liberalerna, Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Utvecklingspartiet och Vänsterpartiet har inkommit med beredningsskrivelse: Förslag till förändringar i den politiska organisationen där de föreslår: Med hjärtat i historien lyfter vi blicken och börjar resan mot ett nytt framtida Kungälv, ett Möjligheternas Kungälv, ett Kungälv där det är gott att leva för alla - och vi gör det tillsammans. Kungälvs medborgare har röstat för en ny politisk inriktning. Folkpartiet Liberalerna, Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Utvecklingspartiet och Vänsterpartiet är fem partier som är överens om att tillsammans ta ansvar och med en stark majoritet styra och utveckla Kungälv kommande mandatperiod. Samverkanspartierna utgår från det man är överens om, och vill arbeta för en ny politisk styrning där det råder balans mellan ekonomi, kvalitet och behov, inte bara ekonomifokus. Samverkanspartierna är överens om att utveckla kommunen med ledorden; ordning och reda, medborgarfokus, respekt och öppenhet. Samverkanspartierna vill satsa mer på jobben, skapa ett attraktivt boende och bygga mer, minska segregationen och skapa ett mer jämlikt Kungälv och minska klimat- och miljöpåverkan. För att ge rätt förutsättningar och stärka den politiska styrningen väljer Samverkanspartierna inför 2015 och den nya mandatperioden att göra några ändringar och tillägg i Rambudgeten och Årsplan 2015 Samverkanspartierna föreslår förändringar i den politiska organisationen för kommande mandatperiod. Att förbättra samordningen mellan kommunfullmäktige, dess beredningar samt mellan kommunstyrelsen, dess utskott och förvaltningen är nödvändig. Därför föreslås att kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges presidier utökas med en 1:e vice ordförande med bland annat detta som uppdrag. Beslutsunderlag Beredningsskrivelse: Förslag till förändringar i den politiska organisationen daterad 14 oktober 2014 Kommunstyrelsen ajournerar sig kl. 11:20-11:30. Yrkanden Miguel Odhner (S): Bifall till samtliga förslag i skrivelsen: Förslag till förändring av KF:s strategiska mål. KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

61 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 16 (42) Tommy Ohlsson (M): Avslag på Miguel Odhners (S) yrkande. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att kommunstyrelsen beslutar att anta Miguel Odhners (S) yrkande. Omröstningen begärs ej. Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges presidium utökas från och med 2015 med en 1:e vice ordförande. Uppdragets omfattning är 40 % av heltid. Kommunstyrelsens presidium utökas från och med 2015 med en 1:e vice ordförande. Uppdragets omfattning är 60 % av heltid. Kommunstyrelsen får i uppdrag att i dialog med kommunfullmäktiges presidium och kommunchef revidera berörda styrdokument samt ta fram förslag till närmare instruktioner för uppdragen, dess innehåll och genomförande. Arvodesnämnden får i uppdrag att efter dialog med kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens presidier lämna förslag på arvodesnivå för uppdragen. Finansiering sker inom ramen för den politiska organisationen. Avvikelse med åtgärdsförslag som avser den politiska organisationens budget ska redovisas vid ordinarie uppföljningar under budgetåret Samtliga närvarande ledamöter av Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet reserverar sig mot beslutet Gemensam anteckning till protokollet lämnas av samtliga närvarande ledamöter av Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet Ej inkommen Expedieras till: För kännedom till: KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

62 Beredningsskrivelse 1(2) Förslag till förändringar i den politiska organisationen Sammanfattning Med hjärtat i historien lyfter vi blicken och börjar resan mot ett nytt framtida Kungälv, ett Möjligheternas Kungälv, ett Kungälv där det är gott att leva för alla - och vi gör det tillsammans. Kungälvs medborgare har röstat för en ny politisk inriktning. Folkpartiet Liberalerna, Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Utvecklingspartiet och Vänsterpartiet är fem partier som är överens om att tillsammans ta ansvar och med en stark majoritet styra och utveckla Kungälv kommande mandatperiod. Samverkanspartierna utgår från det man är överens om, och vill arbeta för en ny politisk styrning där det råder balans mellan ekonomi, kvalitet och behov, inte bara ekonomifokus. Samverkanspartierna är överens om att utveckla kommunen med ledorden; ordning och reda, medborgarfokus, respekt och öppenhet. Samverkanspartierna vill satsa mer på jobben, skapa ett attraktivt boende och bygga mer, minska segregationen och skapa ett mer jämlikt Kungälv och minska klimat- och miljöpåverkan. För att ge rätt förutsättningar och stärka den politiska styrningen väljer Samverkanspartierna inför 2015 och den nya mandatperioden att göra några ändringar och tillägg i Rambudgeten och Årsplan 2015 Samverkanspartierna föreslår förändringar i den politiska organisationen för kommande mandatperiod. Att förbättra samordningen mellan kommunfullmäktige, dess beredningar samt mellan kommunstyrelsen, dess utskott och förvaltningen är nödvändig. Därför föreslås att kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges presidier utökas med en 1:e vice ordförande med bland annat detta som uppdrag. Förslag till förändringar i den politiska organisationen Kommunstyrelsens och Kommunfullmäktiges presidier utökas med en 1:e vice ordförande. Finansiering sker inom ramen för politiska organisationen, kostnaden får inte öka under Eventuell avvikelse ska tas upp till politisk behandling innevarande år. Kommunfullmäktiges 1:e vice ordförande ska bistå kommunfullmäktiges ordförande i sitt arbete, men har särskilt presidieansvar för frågor rörande uppföljning, målstyrning- och kvalitetsarbete samt arbetsmiljöfrågor för förtroendevalda. Arbetet ska ske processorienterat och ska samordnas med hela den kommunala organisationen. Ett särskilt ansvarsområde är att skapa arenor där kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens presidier, beredningsledare, utskottspresidier och förvaltning möts. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

63 2(2) Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande ska bistå kommunstyrelsens ordförande i sitt arbete, men har särskilt presidieansvar för frågor rörande uppföljning, målstyrning, kvalitetsarbete samt arbetsmiljöfrågor för förtroendevalda. Arbetet ska ske processorienterat och ska samordnas med hela den kommunala organisationen. Ett särskilt ansvarsområde är att skapa arenor där kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens presidier, beredningsledare, utskottspresidier och förvaltning möts. Som en konsekvens av dessa förändringar behöver kommunfullmäktiges arbetsordning, kommunstyrelsens reglemente samt arvodesreglementet revideras samt nya instruktioner för dessa uppdrag utarbetas. Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges presidium utökas från och med 2015 med en 1:e vice ordförande. Uppdragets omfattning är 40 % av heltid. Kommunstyrelsens presidium utökas från och med 2015 med en 1:e vice ordförande. Uppdragets omfattning är 60 % av heltid. Kommunstyrelsen får i uppdrag att i dialog med kommunfullmäktiges presidium och kommunchef revidera berörda styrdokument samt ta fram förslag till närmare instruktioner för uppdragen, dess innehåll och genomförande. Arvodesnämnden får i uppdrag att efter dialog med kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens presidier lämna förslag på arvodesnivå för uppdragen. Finansiering sker inom ramen för den politiska organisationen. Avvikelse med åtgärdsförslag som avser den politiska organisationens budget ska redovisas vid ordinarie uppföljningar under budgetåret Elisabeth Mattsson Miguel Odhner Morgan Persson Folkpartiet Liberalerna Socialdemokraterna Utvecklingspartiet Knut Nordin Vänsterpartiet Maria Kjellberg Miljöpartiet

64 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 17 (42) 368/2014 Vårdnadsbidraget avskaffas Samverkanspartierna: Folkpartiet Liberalerna, Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Utvecklingspartiet och Vänsterpartiet har inkommit med beredningsskrivelse: Vårdnadsbidraget avskaffas där de föreslår: Kommunfullmäktiges beslut om Regler för kommunalt vårdnadsbidrag i Kungälvs kommun upphävs att gälla från och med den 31 december Därefter betalas inga bidrag ut. Vårdnadsbidrag kan inte sökas efter den 31 december De familjer som ansöker om vårdnadsbidrag senast den 31 december 2014 och får ansökan beviljad, eller tidigare har fått vårdnadsbidrag beviljat och uppfyller Regler för kommunalt vårdnadsbidrag i Kungälvs kommun, får behålla bidraget längst till och med 31 december Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillse att information om förändringen kommer kommuninvånarna till del. Beslutsunderlag Beredningsskrivelse: Vårdnadsbidraget avskaffas daterad 14 oktober 2014 Yrkanden Miguel Odhner (S): Bifall till samtliga förslag i skrivelsen: Vårdnadsbidraget avskaffas. Tommy Ohlsson (M): Avslag på Miguel Odhners (S) yrkande. Propositionsordning Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Årsplan Bilaga Skattefinans 2015.pdf Bilaga Avgiftsfinans 2015.pdf Bilaga Arsplan 2015 Kungalvs kommun.pdf Beredningsskrivelse: Tilläggsuppdrag för Årsplan 2015 daterad 14 oktober 2014 Kommunstyrelsen ajournerar sig kl. 10:55-11:15. Yrkanden Miguel Odhner (S): Avslag på samtliga av förvaltningens beslutsförslag i Årsplan 2015 och bifall till samtliga förslag i skrivelsen: Förslag till förändring av KF:s strategiska mål. KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

65 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 18 (42) Tommy Ohlsson (M): Avslag på Miguel Odhners (S) yrkande. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att kommunstyrelsen beslutar att anta Tommy Ohlssons (M) yrkande. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Ja-röst för bifall till Tommy Ohlssons (M) yrkande och Nej-röst för bifall till Miguel Odhners (S) yrkande. Omröstningsresultat Med 6 ja-röster för Tommy Ohlssons yrkande, 8 nej-röster för Miguel Odhners (S) yrkande och 1 ledamot som avstår antar kommunstyrelsen Miguel Odhners (S) yrkande. Ledamot Ja Nej Avstår Anders Holmensköld (M) X Tommy Ohlsson (M) X Miguel Odhner (S) X Jane Bredin (M) X Malin Ringblad (M) X Göran Oskarsson (FP) X Håkan Olsson (FP) X Gun-Marie Daun (KD) X Charlotta Windeman (M) X Morgan Persson (UP) X Mona-Britt Gillerstedt (S) X Mona Haugland (S) X Mats Frisell (S) X Johan Holmberg (S) X Maria Kjellberg (M) X Summa: Förslag till kommunfullmäktige KOMMUNSTYRELSEN Kommunfullmäktiges beslut om Regler för kommunalt vårdnadsbidrag i Kungälvs kommun upphävs att gälla från och med den 31 december Därefter betalas inga bidrag ut. Vårdnadsbidrag kan inte sökas efter den 31 december De familjer som ansöker om vårdnadsbidrag senast den 31 december 2014 och får ansökan beviljad, eller tidigare har fått vårdnadsbidrag beviljat och uppfyller Regler för kommunalt vårdnadsbidrag i Kungälvs kommun, får behålla bidraget längst till och med 31 december Justeras sign

66 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 19 (42) Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillse att information om förändringen kommer kommuninvånarna till del. Expedieras till: För kännedom till: KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

67 Beredningsskrivelse 1(2) Vårdnadsbidraget avskaffas Sammanfattning Med hjärtat i historien lyfter vi blicken och börjar resan mot ett nytt framtida Kungälv, ett Möjligheternas Kungälv, ett Kungälv där det är gott att leva för alla - och vi gör det tillsammans. Kungälvs medborgare har röstat för en ny politisk inriktning. Folkpartiet Liberalerna, Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Utvecklingspartiet och Vänsterpartiet är fem partier som är överens om att tillsammans ta ansvar och med en stark majoritet styra och utveckla Kungälv kommande mandatperiod. Samverkanspartierna utgår från det man är överens om, och vill arbeta för en ny politisk styrning där det råder balans mellan ekonomi, kvalitet och behov, inte bara ekonomifokus. Samverkanspartierna är överens om att utveckla kommunen med ledorden; ordning och reda, medborgarfokus, respekt och öppenhet. Samverkanspartierna vill satsa mer på jobben, skapa ett attraktivt boende och bygga mer, minska segregationen och skapa ett mer jämlikt Kungälv och minska klimat- och miljöpåverkan. För att ge rätt förutsättningar och stärka den politiska styrningen väljer Samverkanspartierna inför 2015 och den nya mandatperioden att göra några ändringar och tillägg i Rambudgeten och Årsplan 2015 Vi har kommit överens om att vårdnadsbidraget successivt ska avskaffas. Vårdnadsbidraget ska successivt avskaffas Vårdnadsbidraget bidrar inte till jämställt samhälle utan försvårar istället framförallt kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden och leder till att lönegapet mellan män och kvinnor ökar. Vi samverkanspartier har därför kommit överens om att vårdnadsbidraget ska avvecklas senast den 31 december Det är viktigt för oss att de som idag uppbär bidraget eller som under hösten bestämt sig för att utnyttja bidraget ska ges rimliga förutsättningar vid en avveckling. Därför föreslår vi att vårdnadsbidraget avvecklas och sista ansökningsdag för vårdnadsbidrag sätts till den 31 december De familjer som senast den 31 december 2014 ansöker om vårdnadsbidrag och får ansökan beviljad, eller tidigare har fått vårdnadsbidrag beviljat och i övrigt uppfyller Regler för vårdnadsbidrag i Kungälvs kommun, får behålla bidraget längst till och med 31 december ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

68 2(2) Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut om Regler för kommunalt vårdnadsbidrag i Kungälvs kommun upphävs att gälla från och med den 31 december Därefter betalas inga bidrag ut. Vårdnadsbidrag kan inte sökas efter den 31 december De familjer som ansöker om vårdnadsbidrag senast den 31 december 2014 och får ansökan beviljad, eller tidigare har fått vårdnadsbidrag beviljat och uppfyller Regler för kommunalt vårdnadsbidrag i Kungälvs kommun, får behålla bidraget längst till och med 31 december Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillse att information om förändringen kommer kommuninvånarna till del. Elisabeth Mattsson Miguel Odhner Morgan Persson Folkpartiet Liberalerna Socialdemokraterna Utvecklingspartiet Knut Nordin Vänsterpartiet Maria Kjellberg Miljöpartiet

69 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 354/2014 Sammanträdestider 2015 (Dnr KS2014/1765) Sammanträdestiderna för den politiska organisationen fastställs årligen av respektive instans. Planeringen av sammanträdesdagarna utgår från förvaltningens årshjul och ärendeflödet mot kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Hänsyn tas till den ekonomiska boksluts- och budgetprocessen. Kansliavdelningen har med utgångspunkt i det beredningsförfarande som behövs för ett effektivt beslutsfattande utarbetat ett förslag till sammanträdestider 2015 för kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Ny mandatperiod startar Kommunfullmäktige med beredningar och kommunstyrelsen med utskott rekommenderas att anta följande förslag till sammanträdestider. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Sammanträdestider Tilläggsyrkande Miguel Odhner (S): Förvaltningen får i uppdrag att återkomma med förslag till gemensamma möten för kommunfullmäktiges beredningar och kommunstyrelsens utskott utifrån tankar beskrivna i arbetet med den nya politiska organisationen innan ärendet behandlas på kommunfullmäktige. Proposition Ordföranden ställer proposition på Miguel Odhners (S) tilläggsyrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar att anta yrkandet. Omröstning begärs ej. Beslut Kommunstyrelsen sammanträder på onsdagar klockan (om inget annat anges) den: 14 januari, 18 februari, 25 mars, 29 april, 27 maj, 24 juni, 19 augusti, 16 september, 14 oktober, 18 november och 16 december. Kommunstyrelsens informationssammanträden är på onsdagar klockan (om inget annat anges) den: 13 maj, 10 juni, 30 september och 25 november Näringslivsutskottet sammanträder på tisdagar klockan (om inget annat anges) den: 27 januari, 3 mars, 31mars, 5 maj, 2 juni, 30 juni, 25 augusti, 22 september, 20 oktober, 24 november. Bildningsutskottet sammanträder på onsdagar klockan (om inget annat anges) den: KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

70 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 2 (2) 22 januari, 4 mars, 1 april, 6 maj, 3 juni, 1 juli, 26 augusti, 23 september, 21 oktober, 23 november. Sociala utskottet sammanträder på onsdagar klockan (om inget annat anges) den: 28 januari, 4 mars, 1 april, 6 maj, 3 juni, 1 juli, 26 augusti, 23 september, 21 oktober, 23 november. Samhällsbyggnadsutskottet sammanträder på torsdagar klockan (om inget annat anges) den: 29 januari, 5 mars, 2 april, 7 maj, 4 juni, 2 juli, 27 augusti, 24 september, 22 oktober, 26 november. Förslaget bygger på vedertagna principer och innebär ett oförändrat antal sammanträden med Kommunfullmäktige och Kommunstyrelsen. Förvaltningen får i uppdrag att återkomma med förslag till gemensamma möten för kommunfullmäktiges beredningar och kommunstyrelsens utskott utifrån önskemål beskrivna i arbetet med den nya politiska organisationen innan ärendet behandlas på kommunfullmäktige. Förslag till kommunfullmäktige Expedieras till: Kommunfullmäktige sammanträder på torsdagar klockan om inget annat anges) i Kvarnkullen, stora salen den: 5 februari, 12 mars, 23 april, 21 maj, 17 juni (onsdag), 10 september, 8 oktober, 12 november, 10 december. För kännedom till: KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

71 Tjänsteskrivelse 1(4) Handläggarens namn Kathrin Ahlstedt Sammanträdestider 2015 (Dnr KS2014/1765-1) Sammanfattning Sammanträdestiderna för den politiska organisationen fastställs årligen av respektive instans. Planeringen av sammanträdesdagarna utgår från förvaltningens årshjul och ärendeflödet mot kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Hänsyn tas till den ekonomiska boksluts- och budgetprocessen. Kansliavdelningen har med utgångspunkt i det beredningsförfarande som behövs för ett effektivt beslutsfattande utarbetat ett förslag till sammanträdestider 2015 för kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Ny mandatperiod startar Kommunfullmäktige med beredningar och kommunstyrelsen med utskott rekommenderas att anta följande förslag till sammanträdestider. Bakgrund Planeringen av sammanträdesdagarna utgår från förvaltningens årshjul där ärendeflödet mot Kommunstyrelse och Kommunfullmäktige samt ekonomiska boksluts- och budgetprocessen finns med. Sammanträdesdagarna för 2015 är planerade efter följande inriktning: - Kommunfullmäktige sammanträder på torsdagar - Kommunstyrelsen sammanträder på onsdagar - Näringslivsutskottet förläggs till tisdagar - Sociala utskottet och bildningsutskottet sammanträder på onsdagar - Samhällsbyggnadsutskottet förläggs till torsdagar För att nämnderna och förvaltningen skall hinna komma in med ärenden för behandling i kommunfullmäktige föreslås kommunfullmäktiges första sammanträde inträffa den 2 februari. Fullmäktigeberedningarna beslutar om sina sammanträdestider och sammanträdesfrekvens. Beredningssekreterarna samordnar och tar fram förslag på sammanträdestider så att beredningarna sammanträder under samma vecka. Beredningsveckorna följer årshjulet. Bedömning Nämndordförande planerar och bedömer tidsåtgång för aktuell nämnd. Nämndorganisationen anpassar därefter sammanträdena så att ärendena på ett effektivt sätt skall kunna nå kommunfullmäktige För att optimera hanteringen av kommunens övergripande planeringsprocesser ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

72 2(4) är det viktigt att dessa synkroniseras med förvaltningsledningens och politikens inlämningsoch sammanträdestider. Genom en sådan synkronisering främjas den demokratiska beslutsprocessen. För att stärka beslutsprocessen och få ett effektivt förfarande bedöms var tredje vecka vara en bra beredningstakt. För att underlätta detta har ett årshjul skapats som gemensam information för Politik och Förvaltning. Juridisk bedömning Tidpunkter för budgetprocessen och redovisning finns angivna i kommunallagen. Årsredovisningen skall överlämnas till revisorerna och fullmäktige senast den 15 april året efter det år som redovisningen avser (8 kap.17 ). Årsredovisningen skall sedan godkännas av fullmäktige efter det att fullmäktige tagit ställning till frågan om ansvarsfrihet vilket enligt 5 kap. 25 a jmf med 8 kap. 18 skall ske före utgången av juni månad. När det gäller budgeten anges att kommunstyrelsen skall utarbeta förslag till budget före oktober månads utgång (8 kap. 6 ). Budgeten skall därefter fastställas av fullmäktige före november månads utgång (8 kap. 8 ). Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen med utskott rekommenderas att anta följande förslag till sammanträdestider. Ekonomisektionen föreslår följande datum för budget- och bokslutsprocessen: Bokslut: KS 18 februari (information) KS 25 mars (beslut) KF 22 april Februariprognos: KS 25 mars Tertialrapport 1: KS 27 maj (information) KS 10 juni (beslut) KF 17 juni Tertialrapport 2: KS 30 september (information) KS info 14 oktober KF 11 november Oktoberprognos KS 18 november Rambudget och årsplan KS 18 februari (rambudget) KF 12 mars (rambudget) KS tisdag 29 april (budgetriktlinjer) KS 14 oktober (årsplan) KF 11 november (årsplan)

73 3(4) Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige sammanträder på torsdagar klockan om inget annat anges) i Kvarnkullen, stora salen den: 2 februari, 12 mars, 22 april, 21 maj, 17 juni, 10 september, 9 oktober, 11 november, 9 december. Förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen sammanträder på onsdagar klockan (om inget annat anges) den: 14 januari, 18 februari, 25 mars, 29 april, 27 maj, 24 juni, 19 augusti, 16 september, 14 oktober, 18 november och 16 december. Kommunstyrelsens informationssammanträden är på onsdagar klockan (om inget annat anges) den: 13 maj, 10 juni, 30 september och 25 november Näringslivsutskottet sammanträder på tisdagar klockan (om inget annat anges) den: 27 januari, 3 mars, 31mars, 5 maj, 2 juni, 30 juni, 25 augusti, 22 september, 20 oktober, 24 november. Bildningsutskottet sammanträder på onsdagar klockan (om inget annat anges) den: 22 januari, 4 mars, 2 april, 6 maj, 3 juni, 1 juli, 26 augusti, 23 september, 21 oktober, 23 november. Sociala utskottet sammanträder på onsdagar klockan (om inget annat anges) den: 28 januari, 4 mars, 1 april, 6 maj, 3 juni, 1 juli, 26 augusti, 23 september, 21 oktober, 23 november. Samhällsbyggnadsutskottet sammanträder på torsdagar klockan (om inget annat anges) den: 29 januari, 5 mars, 1 april, 7 maj, 4 juni, 2 juli, 27 augusti, 24 september, 22 oktober, 26 november. Förslaget bygger på vedertagna principer och innebär ett oförändrat antal sammanträden med Kommunfullmäktige och Kommunstyrelsen. Magnus Gyllestad Kommunchef Kathrin Ahlstedt Kanslichef

74 4(4) Expedieras till: För kännedom till:

75 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 353/2014 SCB Medborgarundersökning resultat 2014 (Dnr KS2013/2200) Medborgarundersökningen har genomförts under våren i Kungälvs kommun. Den har tidigare gjorts 2012, 2010 och Efter försämrat resultat tidigare undersökningar är årets resultat ett trendbrott med förbättring på alla de tre delområdena som undersökningen omfattar. Undersökningen är en attitydundersökning det vill säga den visar medborgarens uppfattning om en fråga oavsett om hon eller han vet mycket eller lite om frågan i sak. Kungälvs resultat ligger i paritet med medelkommunen bland de drygt 100 kommuner som varje år genomförundersökningen. Inom många delområden får kommunen godkänt eller bättre men undersökningen visar på ett flertal förbättringsområden. I flera fall är det samma områden som redan är identifierade och prioriterade i kommunens pågående utvecklingsarbetet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse SCB Medborgarundersökning resultat Bilaga Medborgarunders 14 Rapport Kungälvs kommun.pdf Bilaga Medborgarunders 14 Rapportbilaga Kungälvs kommun.pdf Bilaga Övergripande analys medborgarundersökning 2014.pdf Beslut Förvaltningen uppdras att senast 28 februari 2015 till kommunstyrelsen redovisa redan pågående fokusområden, åtgärder och uppdrag som har koppling till de identifierade förbättringsområdena i medborgarundersökningen. Redovisningen kompletteras med eventuellt tillkommande insatser och åtgärder som förvaltningen anser bör igångsättas. Förslag till kommunfullmäktige Resultatet av medborgarundersökningen analyseras av Kommunfullmäktiges beredningar med utgångspunkt från respektive berednings uppdrag. Expedieras till: För kännedom till: Samtliga beredningsledare, sektorchefer, Patrik Skog, Marie Flodin, Pia Christoffersson, Håkan Hambeson KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

76 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Håkan Hambeson SCB Medborgarundersökning resultat 2014(Dnr KS2013/2200-8) Sammanfattning Medborgarundersökningen har genomförts under våren i Kungälvs kommun. Den har tidigare gjorts 2012, 2010 och Efter försämrat resultat tidigare undersökningar är årets resultat ett trendbrott med förbättring på alla de tre delområdena som undersökningen omfattar. Undersökningen är en attitydundersökning det vill säga den visar medborgarens uppfattning om en fråga oavsett om hon eller han vet mycket eller lite om frågan i sak. Kungälvs resultat ligger i paritet med medelkommunen bland de drygt 100 kommuner som varje år genomförundersökningen. Inom många delområden får kommunen godkänt eller bättre men undersökningen visar på ett flertal förbättringsområden. I flera fall är det samma områden som redan är identifierade och prioriterade i kommunens pågående utvecklingsarbetet. Bakgrund Statistiska Centralbyråns (SCB) medborgarundersökning har genomfört under våren Ett urval på 1200 medborgare i Kungälvs kommun mellan år fick frågeformuläret och 601 personer svarade (51%). Sammanlagt deltog 56 kommuner i undersökningen våren Sedan undersökningen genomfördes första gången hösten 2005 har 256 av landets kommuner deltagit och 231 av dessa har deltagit mer än en gång. Kommunernas resultat är tillgängliga via Resultatet av undersökningen presenterades av SCB den 16 juni. En första analys har därefter gjorts av en grupp tjänstemän. Resultatet av analysen biläggs denna tjänsteskrivelse. Resultat redovisas som ett betygsindex mellan 0 och 100. Under 40 är icke godkänd. Mellan godkänt. Över 55 nöjd. Över 75 mycket nöjd. Undersökningen består av tre olika delar med varsitt helhetsbetyg: Helhetsbetyget Nöjd-Region-Index (NRI), med frågor om kommunen som en plats att bo och leva på. Helhetsbetyget Nöjd-Medborgar-Index (NMI), med frågor om kommunens olika verksamheter. Helhetsbetyget Nöjd-Inflytande-Index (NII), med frågor om medborgarnas inflytande på kommunala beslut och verksamheter. Förutom indexfrågor har de svarande haft möjlighet att lämna synpunkter i form av frisvar. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

77 2(2) Verksamhetens bedömning Resultatet 2014 för Kungälvs kommun för de tre delarna är: Nöjd-Region-Index (NRI): 61 (60) Nöjd-Medborgar-Index (NMI): 52 (54) Nöjd-Inflytande-Index (NII): 38 (40) Inom parentes redovisas medelresultatet för det kommuner som deltagit i undersökningen våren 2014 och hösten Jämfört med resultatet 2012 för Kungälvs kommun är årets resultat något bättre inom alla tre delarna, förändringen är dock inom felmarginalen och därmed inte statistiskt säkerställd. SCB pekar på följande områden som bör prioriteras för att öka medborgarnas nöjdhet. NRI: Bostäder och kommersiellt utbud. Förbättra om möjligt Fritidsmöjligheter och Trygghet. NMI: Stöd för utsatta personer, Miljö, Grundskola, Gator och vägar. Förbättra om möjligt Vatten och avlopp samt Renhållning och sophämtning NII: Förtroende och Påverkan I den bilagda analysrapporten redovisas övergripande slutsatser och förslag på ett lämpligt tillvägagångsätt för att dra nytta av resultatet i det förbättrings- och utvecklingsarbete som pågår i förvaltningen. Vi föreslår även kommunfullmäktiges beredningar använder resultaten av medborgarundersökningen som underlag i sitt strategiska arbete. Ekonomisk bedömning Rätt använd ger underökningar som medborgarundersökningen möjlighet att arbeta strategiskt och därmed prioritera rätt insatser för att nå resultat. Förslag till kommunstyrelsen Förvaltningen uppdras att senast 28 februari 2015 till kommunstyrelsen redovisa redan pågående fokusområden, åtgärder och uppdrag som har koppling till de identifierade förbättringsområdena i medborgarundersökningen. Redovisningen kompletteras med eventuellt tillkommande insatser och åtgärder som förvaltningen anser bör igångsättas. Förslag till kommunfullmäktige Resultatet av medborgarundersökningen analyseras av Kommunfullmäktiges beredningar med utgångspunkt från respektive berednings uppdrag. Magnus Gyllestad Kommunchef, sektorchef Håkan Hambeson Utvecklingsledare Expedieras till: Samtliga beredningsledare, sektorchefer, För kännedom till: Patrik Skog, Marie Flodin, Pia Christoffersson, Håkan Hambeson

78 Medborgarundersökningen våren 2014 Kungälvs kommun Rapport

79 SCB:s Medborgarundersökning våren 2014 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning våren Resultat Del A Hur bedömer medborgarna sin kommun som en plats att bo och leva på?... 2 Resultat Del B Vad tycker medborgarna om kommunens verksamheter?... 8 Resultat Del C Vad tycker medborgarna om inflytandet i sin kommun? Om undersökningen Inför eget arbete med resultaten Frågeblankett Rapportbilaga Arbeta vidare med resultaten Förändringar i enkäten SCB:s analysmodell med NKI Om undersökningen Diagram och tabeller Del A Hur bedömer medborgarna sin kommun som en plats att bo och leva på? Del B Vad tycker medborgarna om kommunens verksamheter? Del C Vad tycker medborgarna om inflytandet i sin kommun?

80 SCB:s Medborgarundersökning våren 2014 SCB:s Medborgarundersökning våren 2014 Varje vår och höst erbjuder Statistiska centralbyrån (SCB) Sveriges kommuner att delta i SCB:s Medborgarundersökning. Sammanlagt deltog 56 kommuner i undersökningen våren Sedan undersökningen genomfördes första gången hösten 2005 har 256 av landets kommuner deltagit och 231 av dessa har deltagit mer än en gång. Kommunernas resultat är tillgängliga via I denna rapport redovisas resultatet för Kungälvs kommun. Undersökningen genomfördes mellan den 20 mars och den 12 maj Ett urval på personer i åldrarna år tillfrågades och av dessa besvarade 51 procent enkäten. Jämförelser med resultat för samtliga kommuner och med kommuner i samma storleksklass avser de 119 kommuner som var med i undersökningen hösten 2013 och våren SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index Resultaten i medborgarundersökningen analyseras med SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index (NKI). Analysmodellen är uppbyggd dels av ett mått på totalnöjdheten och dels av ett antal faktorer som återger delar av den undersökta verksamheten eller området. Analysmodellen syftar till att visa vad som bör prioriteras för att öka nöjdheten bland kommunens medborgare. Tre olika delar med varsitt helhetsbetyg Helhetsbetyget Nöjd-Region-Index (NRI), med frågor om kommunen som en plats att bo och leva på. Helhetsbetyget Nöjd-Medborgar-Index (NMI), med frågor om kommunens olika verksamheter. Helhetsbetyget Nöjd-Inflytande-Index (NII), med frågor om medborgarnas inflytande på kommunala beslut och verksamheter. Helhetsbetygen mäts med tre specifika frågor. Frågorna besvaras på 10-gradiga skalor, där 1 är lägsta betyg och 10 är högsta betyg. Faktorernas resultat redovisas som betygsindex, vilka kan variera mellan 0 och 100. under 40 klassas som inte godkänt. Gränsen för nöjd går vid 55 och 75 eller högre tolkas som mycket nöjd. För att avgöra om skillnaderna i betygsindex är statistiskt säkerställda används följande förfarande: Om intervallen för två indexvärden (indexvärdet ± felmarginalen) inte överlappar varandra är skillnaden mellan indexvärdena statistiskt säkerställd. Även om intervallen för två betygsindex tangerar varandra anses skillnaden vara statistiskt säker-ställd. Alla redovisade skillnader mellan kommunens betygsindex och genomsnittsresultaten är statistiskt säkerställda om inget annat anges. En utförligare beskrivning av analysmodellen finns i rapportbilagan. 1

81 Resultat Del A - Hur bedömer medborgarna sin kommun som en plats att bo och leva på? SCB:s Medborgarundersökning våren 2014 Del A. Hur bedömer medborgarna Kungälvs kommun som en plats att bo och leva på? (Nöjd-Region-Index) Tabell A1. Nöjd-Region-Index (NRI), indexet Rekommendation samt faktorerna efter sina betygsindex för Kungälvs kommun. Våren 2014 Kungälvs kommun Felmarginaler NRI 61 ±1,8 Rekommendation 69 ±2,2 Utbildningsmöjligheter 67 ±1,9 Kommunikationer 59 ±1,8 Fritidsmöjligheter 59 ±1,6 Trygghet 59 ±2,0 Arbetsmöjligheter 57 ±2,1 Kommersiellt utbud 57 ±2,1 Bostäder 50 ±1,8 Nöjd-Region-Index Det sammanfattande betygsindexet Nöjd-Region-Index (NRI) för hur medborgarna bedömer Kungälvs kommun som en plats att bo och leva på blev 61. För Kungälvs kommun är det främst förbättringar av betygsindexen för faktorerna Bostäder samt Kommersiellt utbud som kan höja helhetsbetyget Nöjd-Region-Index. 48 procent av medborgarna i Kungälvs kommun kan starkt rekommendera vänner och bekanta att flytta till kommunen medan 13 procent vill avråda från det. 2

82 Resultat Del A - Hur bedömer medborgarna sin kommun som en plats att bo och leva på? SCB:s Medborgarundersökning våren 2014 Skiljer sig Kungälvs kommun från samtliga deltagande kommuner? Diagram A1. Nöjd-Region-Index (NRI), indexet Rekommendation och faktorernas betygsindex för Kungälvs kommun samt för samtliga 119 kommuner i undersökningsomgångarna hösten 2013 och våren NRI Rekommendation Arbetsmöjligheter Utbildningsmöjligheter Bostäder Kommunikationer Kungälvs kommun Samtliga kommuner NRI för samtliga 119 kommuner som var med i undersökningen hösten 2013 och våren 2014 blev 60. NRI för Kungälvs kommun är inte säkerställt högre eller lägre jämfört med genomsnittsresultatet. Jämfört med genomsnittsresultatet är betygsindexet för faktorn Arbetsmöjligheter högre. Utbildningsmöjligheter högre. Bostäder lägre. Kommunikationer inte säkerställt högre eller lägre. Kommersiellt utbud lägre. Fritidsmöjligheter inte säkerställt högre eller lägre. Trygghet inte säkerställt högre eller lägre. Kommersiellt utbud Fritidsmöjligheter Trygghet

83 Resultat Del A - Hur bedömer medborgarna sin kommun som en plats att bo och leva på? SCB:s Medborgarundersökning våren 2014 Skiljer sig Kungälvs kommun från deltagande kommuner i samma storleksklass? Tabell A2. Nöjd-Region-Index (NRI), indexet Rekommendation och faktorernas betygsindex efter kommunstorlek. Samtliga 119 kommuner i undersökningsomgångarna hösten 2013 och våren Färre än Kommunens storlek. Antal invånare eller fler Samtliga 119 kommuner Kommunresultat NRI Rekommendation Arbetsmöjligheter Utbildningsmöjligheter Bostäder NRI för kommunerna i samma storleksklass ( invånare) blev 61. NRI för Kungälvs kommun är inte säkerställt högre eller lägre jämfört med genomsnittsresultatet för kommunerna i samma storleksklass. Jämfört med genomsnittsresultatet för kommunerna i samma storleksklass är betygsindexet för faktorn Arbetsmöjligheter högre. Utbildningsmöjligheter högre. Bostäder lägre. Kommunikationer lägre. Kommersiellt utbud lägre. Fritidsmöjligheter lägre. Trygghet inte säkerställt högre eller lägre. Kommunikationer Kommersiellt utbud Fritidsmöjligheter Trygghet ANTAL SVARANDE ANTAL KOMMUNER

84 Resultat Del A - Hur bedömer medborgarna sin kommun som en plats att bo och leva på? SCB:s Medborgarundersökning våren 2014 Vilka faktorer bör uppmärksammas för att få nöjdare medborgare i Kungälvs kommun? Diagram A2. Nöjd-Region-Index (NRI) Prioriteringsmatris för Kungälvs kommun. Våren Bevara Utb.möjl. Kommunik. Arb.möjl. Trygghet Fritidsmöjl. Kommers.utb. Bostäder Kungälvs kommun Förbättra om möjligt 30 Lägre prioritet Prioritera 20 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Effektmått Faktorer som bör Prioriteras förväntas ha stor påverkan på helhetsbetyget NRI. Dessa har fått relativt låga betygsindex och har förhållandevis hög effekt, dvs. stor påverkan på helhetsbetyget NRI. I en andra prioriteringsgrupp återfinns de faktorer som hamnar uppe till höger i matrisen, Förbättra om möjligt. Även dessa faktorer har förhållandevis höga effektmått och bör därför om möjligt förbättras. Faktorer som hamnat i den nedre vänstra delen av prioriteringsmatrisen kan ges Lägre prioritet eftersom en förbättring av deras låga betygsindex förväntas ha en lägre effekt på NRI. Högst upp till vänster hamnar de faktorer vars betygsindex kan Bevaras. En minskning av betygsindexet kan dock leda till att effektmåttet ökar och faktorn då hamnar i den prioriterade delen av matrisen. Faktorer som bör prioriteras Bostäder, Kommersiellt utbud Faktorer som bör förbättras om möjligt Fritidsmöjligheter, Trygghet Faktorer som kan ges lägre prioritet Arbetsmöjligheter Faktorer som bör bevaras Kommunikationer, Utbildningsmöjligheter 5

85 Resultat Del A - Hur bedömer medborgarna sin kommun som en plats att bo och leva på? SCB:s Medborgarundersökning våren 2014 Jämförelser med tidigare år Diagram A3. Nöjd-Region-Index (NRI), indexet Rekommendation och faktorernas betygsindex för Kungälvs kommun. De tre senaste omgångarna kommunen deltagit. NRI Rekommendation Arbetsmöjligheter* Kungälvs kommun deltog även i medborgarundersökningen våren 2006, våren 2010 och våren NRI för Kungälvs kommun blev 61 i årets undersökning. Det är inte en säkerställd förändring jämfört med våren 2012, då NRI var 60. Jämfört med medborgarundersökningen som gjordes i Kungälvs kommun våren 2012 har faktorn Kommunikationer fått högre betygsindex. Indexet Rekommendation blev 69 för Kungälvs kommun i årets undersökning. Det är inte en säkerställd förändring jämfört med våren 2012 då indexet Rekommendation var 70. Utbildningsmöjligheter* Bostäder* Kommunikationer* Kommersiellt utbud* Fritidsmöjligheter* Trygghet* Kungälvs kommun * Faktorn är inte jämförbar mellan våren 2014 och övriga undersökningsomgångar innan hösten

86 Resultat Del A - Hur bedömer medborgarna sin kommun som en plats att bo och leva på? SCB:s Medborgarundersökning våren 2014 Faktorernas betygsindex efter kön och ålder Tabell A3. Nöjd-Region-Index (NRI), indexet Rekommendation samt faktorernas betygsindex efter kön för Kungälvs kommun. Våren 2014 Man Kön Kvinna Samtliga NRI 61 ±2,7 61 ±2,4 61 ±1,8 Rekommendation 69 ±3,3 68 ±2,9 69 ±2,2 Arbetsmöjligheter 59 ±3,3 55 ±2,6 57 ±2,1 Utbildningsmöjligheter 67 ±2,9 68 ±2,5 67 ±1,9 Bostäder 51 ±2,8 49 ±2,4 50 ±1,8 Kommunikationer 58 ±2,8 59 ±2,2 59 ±1,8 Kommersiellt utbud 56 ±3,2 58 ±2,7 57 ±2,1 Fritidsmöjligheter 59 ±2,5 60 ±1,9 59 ±1,6 Trygghet 63 ±3,0 55 ±2,6 59 ±2,0 ANTAL SVARANDE Tabell A4. Nöjd-Region-Index (NRI), indexet Rekommendation och faktorernas betygsindex efter ålder för Kungälvs kommun. Våren 2014 Ålder år år år år år år 75 år eller äldre NRI 51 ±8,8 65 ±5,2 62 ±5,1 60 ±4,7 62 ±4,6 62 ±4,9 64 ±6,4 61 ±1,8 Rekommendation 55 ±10,1 74 ±6,2 70 ±5,7 67 ±5,5 71 ±5,9 70 ±5,7 72 ±7,9 69 ±2,2 Arbetsmöjligheter 43 ±8,4 65 ±6,4 66 ±6,2 60 ±5,9 51 ±6,1 54 ±4,7 52 ±5,9 57 ±2,1 Utbildningsmöjligheter 59 ±9,1 71 ±6,9 72 ±5,6 67 ±4,9 67 ±5,2 66 ±4,4 68 ±4,9 67 ±1,9 Bostäder 39 ±7,6 51 ±6,5 56 ±5,1 50 ±4,9 49 ±5,1 49 ±4,6 51 ±5,8 50 ±1,8 Kommunikationer 58 ±7,5 64 ±5,9 58 ±5,3 56 ±4,9 55 ±4,3 60 ±4,5 60 ±5,1 59 ±1,8 Kommersiellt utbud 61 ±8,0 60 ±6,8 51 ±6,0 57 ±5,2 58 ±5,3 58 ±5,2 59 ±8,1 57 ±2,1 Fritidsmöjligheter 52 ±6,5 61 ±5,4 58 ±4,6 60 ±3,9 59 ±4,3 61 ±4,5 61 ±5,4 59 ±1,6 Trygghet 54 ±8,9 64 ±6,6 65 ±4,8 61 ±5,4 60 ±5,1 55 ±5,0 49 ±6,8 59 ±2,0 ANTAL SVARANDE Samtliga Felmarginal Felmarginal Felmarginal Felmarginal Felmarginal Felmarginal Felmarginal Felmarginal Felmarginal Felmarginal Felmarginal 7

87 Resultat Del B Vad tycker medborgarna om kommunens verksamheter? SCB:s Medborgarundersökning våren 2014 Del B. Vad tycker medborgarna i Kungälvs kommun om kommunens verksamheter? (Nöjd-Medborgar-Index) Tabell B1. Nöjd-Medborgar-Index (NMI), indexet Bemötande och tillgänglighet samt verksamheterna efter sina betygsindex för Kungälvs kommun. Våren 2014 Kungälvs kommun Felmarginaler NMI 52 ±2,3 Bemötande och tillgänglighet 53 ±2,3 Räddningstjänsten 76 ±1,9 Vatten och avlopp 75 ±2,0 Kultur 67 ±1,7 Renhållning och sophämtning 66 ±1,9 Gymnasieskolan 65 ±2,0 Förskolan 60 ±2,0 Idrotts- och motionsanläggningar 59 ±2,1 Gator och vägar 56 ±2,4 Grundskolan 55 ±2,0 Gång- och cykelvägar 51 ±2,5 Miljöarbete 50 ±2,6 Stöd för utsatta personer 49 ±2,1 Äldreomsorgen 47 ±2,3 Nöjd-Medborgar-Index Det sammanfattande betygsindexet Nöjd-Medborgar-Index (NMI) för hur medborgarna bedömer kommunens verksamheter i Kungälvs kommun blev 52. För Kungälvs kommun är det främst förbättringar av betygsindexen för verksamheterna Miljöarbete, Grundskolan, Gator och vägar samt Stöd för utsatta personer som kan höja helhetsbetyget Nöjd- Medborgar-Index. 8

88 Resultat Del B Vad tycker medborgarna om kommunens verksamheter? SCB:s Medborgarundersökning våren 2014 Skiljer sig Kungälvs kommun från samtliga deltagande kommuner? Diagram B1. Nöjd-Medborgar-Index (NMI), indexet Bemötande och tillgänglighet och verksamheternas betygsindex för Kungälvs kommun samt för samtliga 119 kommuner i undersökningsomgångarna hösten 2013 och våren NMI Bemötande och tillgänglighet Förskolan Grundskolan Gymnasieskolan Äldreomsorgen Stöd för utsatta personer Räddningstjänsten Gång- och cykelvägar Gator och vägar Idrotts- och motionsanläggningar Kultur Miljöarbete Renhållning och sophämtning Vatten och avlopp Kungälvs kommun Samtliga kommuner NMI för samtliga 119 kommuner som var med i undersökningen hösten 2013 och våren 2014 blev 54. NMI för Kungälvs kommun är inte säkerställt högre eller lägre jämfört med genomsnittsresultatet. Jämfört med genomsnittsresultatet är betygsindexet för verksamheten Förskolan lägre. Grundskolan inte säkerställt högre eller lägre. Gymnasieskolan högre. Äldreomsorgen lägre. Stöd för utsatta personer inte säkerställt högre eller lägre. Räddningstjänsten inte säkerställt högre eller lägre. Gång- och cykelvägar inte säkerställt högre eller lägre. Gator och vägar högre. Idrotts- och motionsanläggningar inte säkerställt högre eller lägre. Kultur högre. Miljöarbete lägre. Renhållning och sophämtning inte säkerställt högre eller lägre. Vatten och avlopp lägre. 9

89 Resultat Del B Vad tycker medborgarna om kommunens verksamheter? SCB:s Medborgarundersökning våren 2014 Skiljer sig Kungälvs kommun från deltagande kommuner i samma storleksklass? Tabell B2. Nöjd-Medborgar-Index (NMI), indexet Bemötande och tillgänglighet och verksamheternas betygsindex efter kommunstorlek. Samtliga 119 kommuner i undersökningsomgångarna hösten 2013 och våren Färre än Kommunens storlek. Antal invånare eller fler Samtliga Kommunresultat 119 kommuner NMI Bemötande och tillgänglighet Förskolan Grundskolan Gymnasieskolan Äldreomsorgen Stöd för utsatta personer Räddningstjänsten Gång- och cykelvägar Gator och vägar Idrotts- och motionsanläggningar Kultur Miljöarbete Renhållning och sophämtning Vatten och avlopp ANTAL SVARANDE ANTAL KOMMUNER NMI för kommunerna i samma storleksklass ( invånare) blev 54. NMI för Kungälvs kommun är inte säkerställt högre eller lägre jämfört med genomsnittsresultatet för kommunerna i samma storleksklass. Jämfört med genomsnittsresultatet för kommunerna i samma storleksklass är betygsindexet för verksamheten Förskolan inte säkerställt högre eller lägre. Grundskolan inte säkerställt högre eller lägre. Gymnasieskolan högre. Äldreomsorgen lägre. Stöd för utsatta personer inte säkerställt högre eller lägre. Räddningstjänsten inte säkerställt högre eller lägre. Gång- och cykelvägar inte säkerställt högre eller lägre. Gator och vägar inte säkerställt högre eller lägre. Idrotts- och motionsanläggningar inte säkerställt högre eller lägre. Kultur högre. Miljöarbete lägre. Renhållning och sophämtning inte säkerställt högre eller lägre. Vatten och avlopp lägre. 10

90 Resultat Del B Vad tycker medborgarna om kommunens verksamheter? SCB:s Medborgarundersökning våren 2014 Vilka verksamheter bör uppmärksammas för att få nöjdare medborgare i Kungälvs kommun? Diagram B2. Nöjd-Medborgar-Index (NMI) Prioriteringsmatris för Kungälvs kommun. Våren Bevara Kungälvs kommun Förbättra om möjligt Verksamheter som bör Prioriteras förväntas ha stor påverkan på helhetsbetyget NMI. De verksamheterna har fått relativt låga betygsindex och har förhållandevis hög effekt, dvs. stor påverkan på helhetsbetyget NMI. I en andra prioriteringsgrupp återfinns de verksamheter som hamnar uppe till höger i matrisen, Förbättra om möjligt. Även dessa verksamheter har förhållandevis höga effektmått och bör därför om möjligt förbättras. Verksamheter som hamnat i den nedre vänstra delen av prioriteringsmatrisen kan ges lägre prioritet eftersom en förbättring av deras låga betygsindex förväntas ha en lägre effekt på NMI RÄ GY I&M KU FÖ G&C ÄL V&A R&S G&V GR ST MI Högst upp till vänster hamnar de verksamheter vars betygsindex kan Bevaras. En minskning av betygsindexet kan dock leda till att effektmåttet ökar och verksamheten då hamnar i den prioriterade delen av matrisen. Verksamheter som bör prioriteras Miljöarbete, Grundskolan, Gator och vägar, Stöd för utsatta personer 40 Verksamheter som bör förbättras om möjligt 30 Lägre prioritet Prioritera 20 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 Effektmått Förskolan = FÖ Räddningstjänsten = RÄ Kultur = KU Grundskolan = GR Gång- och cykelvägar = G&C Miljöarbete = MI Gymnasieskolan = GY Gator och vägar = G&V Renhållning och sophämtning = R&S Äldreoms orgen = ÄL Idrotts- och motionsanläggningar = I&M Vatten och avlopp = V&A Stöd för utsatta personer = ST Vatten och avlopp, Renhållning och sophämtning Verksamheter som kan ges lägre prioritet Äldreomsorgen, Gång- och cykelvägar, Idrotts- och motionsanläggningar, Förskolan Verksamheter som bör bevaras Kultur, Gymnasieskolan, Räddningstjänsten 11

91 Resultat Del B Vad tycker medborgarna om kommunens verksamheter? SCB:s Medborgarundersökning våren 2014 Jämförelser med tidigare år Diagram B3. Nöjd-Medborgar-Index (NMI), indexet Bemötande och tillgänglighet och verksamheternas betygsindex för Kungälvs kommun. De tre senaste omgångarna kommunen deltagit. NMI Bemötande och tillgänglighet* Förskolan Grundskolan Gymnasieskolan Äldreomsorgen Stöd för utsatta personer Räddningstjänsten Gång- och cykelvägar* Gator och vägar* Idrotts- och motionsanläggningar* Kultur* Miljöarbete* Renhållning och sophämtning* Vatten och avlopp Kungälvs kommun deltog även i medborgarundersökningen våren 2006, våren 2010 och våren NMI för Kungälvs kommun blev 52 i årets undersökning. Det är inte en säkerställd förändring jämfört med våren 2012, då NMI var 51. Jämfört med medborgarundersökningen som gjordes i Kungälvs kommun våren 2012 har verksamheten Förskolan fått högre betygsindex. Indexet Bemötande och tillgänglighet blev 53 för Kungälvs kommun i årets undersökning. Det är inte en säkerställd förändring jämfört med våren Då var indexet Bemötande och tillgänglighet Kungälvs kommun * Verksamheten är inte jämförbar mellan våren 2014 och undersökningsomgångarna innan hösten

92 Resultat Del B Vad tycker medborgarna om kommunens verksamheter? SCB:s Medborgarundersökning våren 2014 Verksamheternas betygsindex efter kön Tabell B3. Nöjd-Medborgar-Index (NMI), indexet Bemötande och tillgänglighet samt verksamheternas betygsindex efter kön för Kungälvs kommun. Våren 2014 Man Kön Kvinna Samtliga Felmarginal Felmarginal Felmarginal NMI 51 ±3,3 53 ±3,2 52 ±2,3 Bemötande och tillgänglighet 52 ±3,4 54 ±3,2 53 ±2,3 Förskolan 61 ±2,9 59 ±2,9 60 ±2,0 Grundskolan 55 ±2,9 55 ±2,9 55 ±2,0 Gymnasieskolan 65 ±3,0 64 ±2,7 65 ±2,0 Äldreomsorgen 49 ±3,4 46 ±3,1 47 ±2,3 Stöd för utsatta personer 50 ±3,2 48 ±2,7 49 ±2,1 Räddningstjänsten 74 ±2,8 77 ±2,4 76 ±1,9 Gång- och cykelvägar 50 ±3,9 53 ±3,1 51 ±2,5 Gator och vägar 55 ±3,7 57 ±3,1 56 ±2,4 Idrotts- och motionsanläggningar 58 ±3,4 61 ±2,3 59 ±2,1 Kultur 64 ±2,6 70 ±2,3 67 ±1,7 Miljöarbete 52 ±4,0 48 ±3,2 50 ±2,6 Renhållning och sophämtning 64 ±3,0 68 ±2,4 66 ±1,9 Vatten och avlopp 74 ±2,9 76 ±2,7 75 ±2,0 ANTAL SVARANDE

93 Resultat Del B Vad tycker medborgarna om kommunens verksamheter? SCB:s Medborgarundersökning våren 2014 Verksamheternas betygsindex efter ålder Tabell B4. Nöjd-Medborgar-Index (NMI), indexet Bemötande och tillgänglighet samt verksamheternas betygsindex efter ålder för Kungälvs kommun. Våren 2014 Ålder år år år år år år 75 år eller äldre NMI 39 ±8,9 56 ±7,1 52 ±6,6 47 ±6,3 56 ±6,1 52 ±5,5 62 ±6,8 52 ±2,3 Bemötande och tillgänglighet 36 ±9,3 51 ±7,8 58 ±6,7 53 ±6,0 54 ±6,2 55 ±5,5 60 ±8,3 53 ±2,3 Förskolan 54 ±7,3 61 ±5,6 67 ±5,8 59 ±6,0 55 ±6,3 63 ±4,7 59 ±6,9 60 ±2,0 Grundskolan 46 ±9,2 52 ±5,8 58 ±5,9 53 ±5,5 55 ±5,6 59 ±4,9 60 ±6,6 55 ±2,0 Gymnasieskolan 56 ±12,7 67 ±5,0 61 ±4,3 67 ±5,3 66 ±5,4 69 ±4,4 66 ±5,3 65 ±2,0 Äldreomsorgen 38 ±12,0 38 ±7,6 49 ±4,8 48 ±5,4 50 ±6,3 50 ±5,8 57 ±7,5 47 ±2,3 Stöd för utsatta personer 34 ±12,1 39 ±7,5 57 ±4,9 47 ±5,3 51 ±5,2 53 ±4,2 62 ±4,8 49 ±2,1 Räddningstjänsten 73 ±8,1 75 ±7,2 77 ±5,0 73 ±4,7 74 ±5,1 80 ±4,5 79 ±5,6 76 ±1,9 Gång- och cykelvägar 50 ±12,3 58 ±8,1 50 ±6,3 48 ±6,8 50 ±5,7 50 ±5,5 56 ±7,4 51 ±2,5 Gator och vägar 51 ±10,7 59 ±8,9 57 ±6,1 55 ±6,6 55 ±5,3 57 ±5,5 56 ±7,5 56 ±2,4 Idrotts- och motionsanläggningar 55 ±10,4 65 ±7,5 58 ±5,3 57 ±5,6 57 ±4,9 61 ±4,5 67 ±4,4 59 ±2,1 Kultur 55 ±7,8 70 ±4,7 67 ±4,6 68 ±4,5 66 ±4,7 70 ±5,3 75 ±6,6 67 ±1,7 Miljöarbete 33 ±9,6 54 ±10,5 50 ±6,4 49 ±6,2 52 ±6,6 55 ±6,0 57 ±7,5 50 ±2,6 Renhållning och sophämtning 56 ±8,0 65 ±7,0 69 ±5,5 66 ±4,8 67 ±5,0 69 ±4,6 70 ±6,0 66 ±1,9 Vatten och avlopp 74 ±6,6 82 ±5,5 77 ±5,8 69 ±6,0 77 ±5,0 73 ±4,8 73 ±8,3 75 ±2,0 ANTAL SVARANDE Samtliga Felmarginal Felmarginal Felmarginal Felmarginal Felmarginal Felmarginal Felmarginal Felmarginal 14

94 Resultat Del C Vad tycker medborgarna om inflytandet i sin kommun? SCB:s Medborgarundersökning våren 2014 Del C. Vad tycker medborgarna i Kungälvs kommun om inflytandet i kommunen? (Nöjd-Inflytande-Index) Tabell C1. Nöjd-Inflytande-Index (NII) och faktorerna efter sina betygsindex för Kungälvs kommun. Våren 2014 Nöjd-Inflytande-Index Det sammanfattande betygsindexet Nöjd-Inflytande-Index (NII) för hur medborgarna bedömer möjligheterna till inflytande i Kungälvs kommun blev 38. För Kungälvs kommun är det främst förbättringar av betygsindexen för faktorerna Förtroende samt Påverkan som kan höja helhetsbetyget Nöjd-Inflytande-Index. Kungälvs kommun Felmarginaler NII 38 ±2,2 Information 50 ±2,1 Kontakt 46 ±2,2 Förtroende 42 ±2,5 Påverkan 39 ±2,1 15

95 Resultat Del C Vad tycker medborgarna om inflytandet i sin kommun? SCB:s Medborgarundersökning våren 2014 Skiljer sig Kungälvs kommun från samtliga deltagande kommuner? Diagram C1. Nöjd-Inflytande-Index (NII) och faktorernas betygsindex för Kungälvs kommun samt för samtliga 119 kommuner i undersökningsomgångarna hösten 2013 och våren NII Kontakt Kungälvs kommun Samtliga kommuner NII för samtliga 119 kommuner som var med i undersökningen hösten 2013 och våren 2014 blev 40. NII för Kungälvs kommun är inte säkerställt högre eller lägre jämfört med genomsnittsresultatet. Jämfört med genomsnittsresultatet är betygsindexet för faktorn Kontakt lägre. Information lägre. Påverkan inte säkerställt högre eller lägre. Förtroende inte säkerställt högre eller lägre. Information Påverkan Förtroende

96 Resultat Del C Vad tycker medborgarna om inflytandet i sin kommun? SCB:s Medborgarundersökning våren 2014 Skiljer sig Kungälvs kommun från deltagande kommuner i samma storleksklass? Tabell C2. Nöjd-Inflytande-Index (NII) och faktorernas betygsindex efter kommunstorlek. Samtliga 119 kommuner i undersökningsomgångarna hösten 2013 och våren Färre än Kommunens storlek. Antal invånare eller fler Samtliga 119 kommuner Kommunresultat NII Kontakt Information Påverkan Förtroende ANTAL SVARANDE ANTAL KOMMUNER NII för kommunerna i samma storleksklass ( invånare) blev 39. NII för Kungälvs kommun är inte säkerställt högre eller lägre jämfört med genomsnittsresultatet för kommunerna i samma storleksklass. Jämfört med genomsnittsresultatet för kommunerna i samma storleksklass är betygsindexet för faktorn Kontakt inte säkerställt högre eller lägre. Information lägre. Påverkan inte säkerställt högre eller lägre. Förtroende inte säkerställt högre eller lägre. 17

97 Resultat Del C Vad tycker medborgarna om inflytandet i sin kommun? SCB:s Medborgarundersökning våren 2014 Vilka faktorer bör uppmärksammas för att få nöjdare medborgare i Kungälvs kommun? Diagram C2. Nöjd-Inflytande-Index (NII) Prioriteringsmatris för Kungälvs kommun. Våren Bevara Kungälvs kommun Förbättra om möjligt Faktorer som bör Prioriteras förväntas ha stor påverkan på helhetsbetyget NII. De faktorerna har fått relativt låga betygsindex och har förhållandevis hög effekt, dvs. stor påverkan på helhetsbetyget NII. I en andra prioriteringsgrupp återfinns de faktorer som hamnar uppe till höger i matrisen, Förbättra om möjligt. Även dessa faktorer har förhållandevis höga effektmått och bör därför om möjligt förbättras. Faktorer som hamnat i den nedre vänstra delen av prioriteringsmatrisen kan ges Lägre prioritet eftersom en förbättring av deras låga betygsindex förväntas ha en lägre effekt på NII. Högst upp till vänster hamnar de faktorer vars betygsindex kan Bevaras. En minskning av betygsindexet kan dock leda till att effektmåttet ökar och faktorn då hamnar i den prioriterade delen av matrisen. Faktorer som bör prioriteras Förtroende, Påverkan Faktorer som bör förbättras om möjligt 50 Information Kontakt Ingen faktor har hamnat i detta område. Faktorer som kan ges lägre prioritet 40 Påverkan Förtroende Ingen faktor har hamnat i detta område. Faktorer som kan bevaras 30 Lägre prioritet Prioritera Information, Kontakt 20 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Effektmått 18

98 Resultat Del C Vad tycker medborgarna om inflytandet i sin kommun? SCB:s Medborgarundersökning våren 2014 Jämförelser med tidigare år Diagram C3. Nöjd-Inflytande-Index (NII) och faktorernas betygsindex för Kungälvs kommun. De tre senaste omgångarna kommunen deltagit. Kungälvs kommun deltog även i medborgarundersökningen våren 2006, våren 2010 och våren NII för Kungälvs kommun blev 38 i årets undersökning. Det är inte en säkerställd förändring jämfört med våren 2012, då NII var 35. NII För Kungälvs kommun har inga faktorer fått säkerställt förändrade betygsindex jämfört med våren Kontakt* Information* Påverkan* Förtroende* Kungälvs kommun * Faktorn är inte jämförbar mellan våren 2014 och undersökningsomgångarna innan hösten

99 Resultat Del C Vad tycker medborgarna om inflytandet i sin kommun? SCB:s Medborgarundersökning våren 2014 Faktorernas betygsindex efter kön och ålder Tabell C3. Nöjd-Inflytande-Index (NII) och faktorernas betygsindex efter kön för Kungälvs kommun. Våren 2014 Man Kön Kvinna Samtliga NII 39 ±3,5 38 ±2,8 38 ±2,2 Kontakt 46 ±3,4 46 ±2,8 46 ±2,2 Information 49 ±3,3 50 ±2,7 50 ±2,1 Påverkan 39 ±3,2 39 ±2,8 39 ±2,1 Förtroende 42 ±3,9 42 ±3,1 42 ±2,5 ANTAL SVARANDE Tabell C4. Nöjd-Inflytande-Index (NII) och faktorernas betygsindex efter ålder för Kungälvs kommun. Våren 2014 Ålder år år år år år år 75 år eller äldre NII 29 ±7,7 38 ±6,6 38 ±7,1 38 ±6,2 44 ±6,2 40 ±5,0 38 ±7,4 38 ±2,2 Kontakt 27 ±7,3 44 ±6,6 51 ±6,8 46 ±5,9 53 ±6,0 52 ±5,5 45 ±7,7 46 ±2,2 Information 41 ±7,5 43 ±7,0 51 ±6,4 47 ±5,7 55 ±6,4 56 ±4,5 50 ±7,2 50 ±2,1 Påverkan 28 ±7,2 39 ±6,2 39 ±6,8 37 ±5,9 46 ±6,1 39 ±5,0 42 ±6,8 39 ±2,1 Förtroende 35 ±10,1 41 ±7,9 41 ±7,4 39 ±6,5 49 ±6,6 44 ±5,5 43 ±7,9 42 ±2,5 ANTAL SVARANDE Samtliga Felmarginal Felmarginal Felmarginal Felmarginal Felmarginal Felmarginal Felmarginal Felmarginal Felmarginal Felmarginal Felmarginal 20

100 Om undersökningen SCB:s Medborgarundersökning våren 2014 Tabell D. Svarsfrekvens och nettourval per kommun. Våren 2014 Kommun Nettourval Andel (%) Kommun Netto- Svarande Svarande urval Andel (%) Ale kommun % Osby kommun % Båstads kommun % Robertsfors kommun % Danderyds kommun % Sjöbo kommun % Fagersta kommun % Staffanstorps kommun % Falu kommun % Strömstads kommun % Götene kommun % Sunne kommun % Halmstads kommun % Svalövs kommun % Haninge kommun % Säters kommun % Hjo kommun % Sölvesborgs kommun % Hudiksvalls kommun % Tjörns kommun % Håbo kommun % Tranås kommun % Järfälla kommun % Trelleborgs kommun % Jönköpings kommun % Uddevalla kommun % Karlshamns kommun % Ulricehamns kommun % Karlskoga kommun % Umeå kommun % Karlskrona kommun % Vaggeryds kommun % Karlstads kommun % Valdemarsviks kommun % Kristianstad kommun % Vansbro kommun % Kungälvs kommun % Vaxholms stad % Kävlinge kommun % Vänersborgs kommun % Landskrona stad % Vännäs kommun % Lekebergs kommun % Värmdö kommun % Linköpings kommun % Växjö kommun % Ljungby kommun % Ängelholms kommun % Lunds kommun % Öckerö kommun % Melleruds kommun % Örnsköldsviks kommun % Mora kommun % Östhammars kommun % Olofströms kommun % Östra Göinge kommun % Om undersökningen Population och urval Målpopulationen är Kungälvs kommuns invånare i åldrarna år. Undersökningen genomfördes som en urvalsundersökning och SCB:s register över totalbefolkningen (RTB) var urvalsram. Som standard drogs ett urval på 600 personer i kommuner med färre än invånare i åldrarna år och personer i kommuner med eller fler invånare. Insamling Innan insamlingsstart skickades ett förbrev ut med information om undersökningen och dess syfte. Därefter skickades enkät och svarskuvert ut. På enkäten trycktes inloggningsuppgifter som gjorde det möjligt att besvara enkäten via Internet, där enkäten även fanns tillgänglig på engelska, finska och spanska. Två påminnelser skickades ut, varav den sista innehöll en ny enkät och nytt svarskuvert. Insamlingen startade den 20 mars och avslutades den 12 maj Svarsandel Svarsandelen för Kungälvs kommun blev 51 procent. Kungälvs kommun deltog även i medborgarundersökningen våren Svarsandelen blev då 52 procent. Vid SCB har Bo Thydén varit projektledare och Lena Andersson ansvarat för datainsamlingen. Bo Thydén och Lisa Flood har genomfört modellberäkningarna. Maria Raptidou och Mahtab Friman Ashori har ansvarat för programmering och produktion av tabeller och diagram. 21

101 Inför eget arbete med resultaten SCB:s Medborgarundersökning våren 2014 Rapportbilaga Till denna resultatrapport finns en bilaga. Bilagan innehåller samtliga tabeller och diagram som har tagits fram för Kungälvs kommun och som använts till analysen i denna rapport. Utöver det finns mer ingående information om undersökningen, analysmodellen med NKI samt riktlinjer för att tolka och arbeta vidare med resultaten. Jämförelser med andra kommuner och undersökningsomgångar Resultaten för de kommuner som varit med i undersökningen är tillgängliga via Inför eget arbete med resultaten Det är viktigt att komma ihåg att medborgarundersökningen är en attitydundersökning och ingen brukarundersökning. Undersökningen är tänkt att vara ett av flera verktyg för att få en bild av hur kommunens medborgare ser på sin kommun. Det är därför viktigt att även inhämta kunskap från andra håll om de områden som undersökningen tar upp. Modellanalyserna syftar till att ge en helhetsbild som pekar ut vilka områden som har särskilt stor betydelse för en förbättring av de helhetsbetyg som medborgarna ger sin kommun. 22

102 23

103 Hur ser du på din kommun som en plats att bo och leva på? Här nedan följer ett antal frågor där vi vill att du betygsätter din kommun som en plats att bo och leva på. Frågorna handlar bl. a. om arbetsmöjligheter, bostäder och trygghet. Vissa frågor kan kanske vara svåra att svara på om du inte har så stor erfarenhet. Ofta har man ändå en uppfattning utifrån vad man hört eller läst. Det räcker. Det är just din uppfattning som vi vill veta. Försök svara på alla frågor. Frågorna har svarsalternativ graderade från 1 till 10, där 1 betyder lägsta betyg och 10 betyder högsta betyg. Sätt ett kryss i den ruta på skalan som stämmer bäst med vad du tror eller tycker. ARBETSMÖJLIGHETER 1 Hur ser du på möjligheterna att få arbete inom rimligt avstånd? I allra högsta Inte alls bra grad bra Ingen åsikt UTBILDNINGSMÖJLIGHETER Hur ser du på tillgången till universitets- eller högskoleutbildning inom rimligt avstånd? tillgången till övriga utbildningar inom rimligt avstånd? (Folkhögskola, Kvalificerad Yrkesutbildning, Komvux etc.) I allra högsta Inte alls bra grad bra Ingen åsikt BOSTÄDER Hur ser du på möjligheterna att hitta bra boende? utbudet av olika typer av boendeformer (hyresrätt, bostadsrätt, småhus etc.)? hur trivsam bebyggelsen är? I allra högsta Inte alls bra grad bra Ingen åsikt 24

104 2 KOMMUNIKATIONER Hur ser du på tillgången till gång- och cykelvägar? möjligheterna till att använda kollektivtrafiken för resor? (Med kollektivtrafik menas lokal och regional trafik med buss, spårvagn, tunnelbana, tåg och/ eller båt/färja.) tillgången till förbindelser för längre resor? (Resor med tåg, buss, båt och/ eller flyg.) möjligheterna till att enkelt kunna transportera sig med bil? I allra högsta Inte alls bra grad bra Ingen åsikt Hur ofta åker du med kollektivtrafiken? Minst 4 gånger i veckan 1-3 gånger i veckan 1-4 gånger i månaden Mer sällan än 1 gång i månaden Aldrig KOMMERSIELLT UTBUD Hur ser du på utbudet av livsmedelsaffärer inom rimligt avstånd? utbudet av andra affärer och service inom rimligt avstånd? utbudet av kaféer/barer/restauranger inom rimligt avstånd? I allra högsta Inte alls bra grad bra Ingen åsikt 25

105 3 FRITIDSMÖJLIGHETER Hur ser du på tillgången till parker, grönområden och natur? möjligheterna till att kunna utöva fritidsintressen t.ex. sport, kultur, friluftsliv, föreningsliv? tillgången till idrottsevenemang? tillgången till kulturevenemang? nöjesutbudet? I allra högsta Inte alls bra grad bra Ingen åsikt TRYGGHET Hur ser du på hur tryggt och säkert du kan vistas utomhus på kvällar och nätter? hur trygg och säker du kan känna dig mot hot, rån och misshandel? hur trygg och säker du kan känna dig mot inbrott i hemmet? I allra högsta Inte alls bra grad bra Ingen åsikt HELHETSBEDÖMNING AV DIN KOMMUN SOM EN PLATS ATT BO OCH LEVA PÅ Hur nöjd är du med din kommun i dess helhet som en plats att bo och leva på? Hur väl uppfyller din kommun dina förväntningar på en plats att bo och leva på? I allra högsta Inte alls nöjd grad nöjd I allra Inte alls högsta grad Föreställ dig en plats som är perfekt att bo och leva på. Hur nära ett sådant ideal tycker du att din kommun kommer? Långt Mycket ifrån nära

106 4 REKOMMENDATION Kan du rekommendera vänner och bekanta att flytta till din kommun? Nej, absolut inte Ja, absolut Vad tror eller tycker du om din kommuns verksamheter? I denna del ställs frågor om din kommun och de verksamheter som kommunen ansvarar för. Frågorna handlar bl. a. om skolan, omsorg och gator och vägar. Vissa frågor kan vara svåra att besvara om du inte har så mycket erfarenhet. Ofta har man ändå en uppfattning utifrån vad man hört eller läst. Det räcker. Det är just din uppfattning som vi vill veta. Försök svara på alla frågor. FÖRSKOLAN Vad tror eller tycker du om förskolan i din kommun? I allra högsta Inte alls bra grad bra Ingen åsikt Har du under de senaste två åren fått erfarenhet av förskolan genom Flera alternativ kan markeras eget/egna barn eller barnbarn? vänner/bekanta? att du själv arbetar/arbetat inom förskolan? Nej, jag har ingen sådan erfarenhet från förskolan under de senaste två åren. GRUNDSKOLAN Vad tror eller tycker du om grundskolan i din kommun? I allra högsta Inte alls bra grad bra Ingen åsikt 27

107 5 Har du under de senaste två åren fått erfarenhet av grundskolan genom Flera alternativ kan markeras eget/egna barn eller barnbarn? vänner/bekanta? att du själv arbetar/arbetat inom grundskolan? Nej, jag har ingen sådan erfarenhet från grundskolan under de senaste två åren. GYMNASIESKOLAN (Om din kommun saknar egen gymnasieskola avser frågan den gymnasieutbildning som kommunens ungdomar erbjuds i annan kommun.) Vad tror eller tycker du om gymnasieskolan i din kommun? I allra högsta Inte alls bra grad bra Ingen åsikt Har du under de senaste två åren fått erfarenhet av gymnasieskolan genom Flera alternativ kan markeras att du själv går/gått i gymnasieskolan? eget/egna barn eller barnbarn? vänner/bekanta? att du själv arbetar/arbetat inom gymnasieskolan? Nej, jag har ingen sådan erfarenhet från gymnasiekolan under de senaste två åren. ÄLDREOMSORGEN Vad tror eller tycker du om äldreomsorgen i din kommun? I allra högsta Inte alls bra grad bra Ingen åsikt Har du under de senaste två åren fått erfarenhet av äldreomsorgen genom Flera alternativ kan markeras att du själv får/fått hjälp från äldreomsorgen? nära anhörig? vänner/bekanta? att du själv arbetar/arbetat inom äldreomsorgen? Nej, jag har ingen sådan erfarenhet från äldreomsorgen under de senaste två åren. 28

108 6 STÖD FÖR UTSATTA PERSONER (Hjälp från socialtjänsten) Vad tror eller tycker du om det stöd och den hjälp som utsatta personer får i din kommun? I allra högsta Inte alls bra grad bra Ingen åsikt Har du under de senaste två åren fått erfarenhet av socialtjänsten genom Flera alternativ kan markeras att du själv får/fått hjälp från socialtjänsten? nära anhörig? vänner/bekanta? att du själv arbetar/arbetat inom socialtjänsten? Nej, jag har ingen sådan erfarenhet från socialtjänsten under de senaste två åren. RÄDDNINGSTJÄNSTEN Vad tror eller tycker du om räddningstjänsten (brandkåren) i din kommun? I allra högsta Inte alls bra grad bra Ingen åsikt GÅNG- OCH CYKELVÄGAR Vad tror eller tycker du om belysningen av gång- och cykelvägar i din kommun? underhåll och skötsel av gång- och cykelvägar i din kommun? snöröjning av gång- och cykelvägar i din kommun? trafiksäkerheten på gång- och cykelvägar i din kommun? I allra högsta Inte alls bra grad bra Ingen åsikt 29

109 7 GATOR OCH VÄGAR Vad tror eller tycker du om belysningen av gator och vägar i din kommun? underhåll och skötsel av gator och vägar i din kommun? snöröjning av gator och vägar i din kommun? trafiksäkerheten på gator och vägar i din kommun? I allra högsta Inte alls bra grad bra Ingen åsikt IDROTTS- OCH MOTIONSANLÄGGNINGAR (Idrottshall, ishall, simhall, motionsspår etc.) Vad tror eller tycker du om öppettiderna vid kommunens idrottsoch motionsanläggningar? utrustning och skötsel av kommunens idrotts- och motionsanläggningar? belysningen i kommunens motionsspår? I allra högsta Inte alls bra grad bra Ingen åsikt KULTUR Vad tror eller tycker du om biblioteksverksamheten? utställnings- och konstverksamheter? teaterföreställningar och konserter? I allra högsta Inte alls bra grad bra Ingen åsikt MILJÖARBETE Vad tror eller tycker du om kommunens insatser för att kommuninvånarna ska kunna leva miljövänligt? I allra högsta Inte alls bra grad bra Ingen åsikt 30

110 8 RENHÅLLNING OCH SOPHÄMTNING Vad tror eller tycker du om sophämtningen i din kommun? tillgängligheten till återvinningscentraler i din kommun? (Där du t.ex. kan lämna in farligt avfall, grovavfall och elektronikavfall.) kommunens åtgärder mot klotter och annan skadegörelse? renhållningen av parker och allmänna platser i din kommun? I allra högsta Inte alls bra grad bra Ingen åsikt VATTEN OCH AVLOPP Vad tror eller tycker du om dricksvattnet i din kommun? din kommuns vattenförsörjning? din kommuns avloppssystem? I allra högsta Inte alls bra grad bra Ingen åsikt HELHETSBEDÖMNING AV DIN KOMMUNS VERKSAMHETER Hur nöjd är du med hur din kommun sköter sina olika verksamheter? Hur väl uppfyller din kommuns verksamheter dina förväntningar? I allra högsta Inte alls nöjd grad nöjd I allra Inte alls högsta grad Föreställ dig en kommun som sköter sina olika verksamheter på ett perfekt sätt. Hur nära ett sådant ideal anser du att din kommun kommer? Långt Mycket ifrån nära

111 9 BEMÖTANDE OCH TILLGÄNGLIGHET Hur nöjd är du med hur lätt det är att komma i kontakt med tjänstemän eller annan personal i din kommun? hur du blir bemött när du har kontakt med tjänstemän eller annan personal i din kommun? den servicen du får när du har kontakt med tjänstemän eller annan personal i din kommun? möjligheter att komma i kontakt med kommunens högre chefer? I allra högsta Inte alls nöjd grad nöjd Ingen åsikt Har du under de senaste två åren haft kontakt med tjänstemän eller annan personal i kommunen? Flera alternativ kan markeras Ja Nej Är själv/har varit anställd av kommunen Minns ej Hur nöjd är du med invånarnas inflytande i din kommun? Nu följer ett antal frågor om invånarnas inflytande i kommunen på kommunens verksamheter och beslut. Frågorna handlar bl. a. om vilka möjligheter du har att komma i kontakt med kommunens politiker och vilket förtroende du har för dem. Vissa frågor kan vara svåra att besvara om du inte har någon erfarenhet. Ofta har man ändå en uppfattning utifrån vad man hört eller läst. Det räcker. Det är din uppfattning som vi vill veta. Försök svara på alla frågor. KONTAKT Hur nöjd är du med möjligheter att komma i kontakt med kommunens politiker? I allra högsta Inte alls nöjd grad nöjd Ingen åsikt 32

112 10 Har du under de senaste två åren haft kontakt med någon politiker i kommunen? Flera alternativ kan markeras Ja Nej Är själv/har varit politiker Minns ej INFORMATION Hur nöjd är du med tillgången till information om kommunen och dess verksamheter? tydligheten i kommunens information? i hur god tid kommunen informerar om viktiga frågor? kommunens webbplats? I allra högsta Inte alls nöjd grad nöjd Ingen åsikt PÅVERKAN Hur nöjd är du med hur kommunens politiker lyssnar till invånarnas synpunkter? invånarnas möjligheter att påverka politiska beslut? invånarnas möjligheter att påverka inom de kommunala verksamheterna? i vilken utsträckning dina åsikter i stort finns representerade bland kommunens partier? FÖRTROENDE Vad tror eller tycker du om hur kommunens politiker arbetar för kommunens bästa? hur ansvarstagande kommunens politiker är? hur kommunens högre tjänstemän arbetar för kommunens bästa? hur väl politiska beslut genomförs? I allra högsta Inte alls nöjd grad nöjd I allra högsta Inte alls bra grad bra Ingen åsikt Ingen åsikt 33

113 11 HELHETSBEDÖMNING AV INVÅNARNAS MÖJLIGHETER TILL INFLYTANDE PÅ BESLUT INOM KOMMUNEN Hur nöjd är du med den insyn och det inflytande invånarna har över kommunens beslut och verksamheter? Hur väl uppfyller din kommun dina förväntningar på invånarnas möjligheter till insyn och inflytande? Försök föreställa dig en ideal situation för invånarnas insyn och inflytande över kommunens verksamheter och beslut. Hur nära ett sådant ideal tycker du att invånarnas insyn och inflytande kommer i din kommun? I allra högsta Inte alls nöjd grad nöjd I allra Inte alls högsta grad Långt Mycket ifrån nära NÅGRA FRÅGOR OM DIG Är du kvinna eller man? Man Kvinna Hur gammal är du? år år år år år år 75 år eller äldre Var bor du? I kommunens centralort I annan tätort i kommunen Utanför tätort Hur länge har du bott i din kommun? 2 år eller kortare tid 3 5 år 6 10 år 11 år eller längre tid 34

114 SYNPUNKTER TILL DIN KOMMUN Om det finns något avsnitt i enkäten som du särskilt vill kommentera kan du göra det här. Observera att det du skriver nedan blir en allmän handling hos din kommun. Detta innebär att uppgifterna blir tillgängliga för allmänheten. Du ska inte skriva ditt namn eller telefonnummer här. 12 Tack för din medverkan 35

115 SCB:s Medborgarundersökning våren 2014 KUNGÄLVS KOMMUN Rapportbilaga

116 SCB:s Medborgarundersökning våren 2014 Innehållsförteckning - Rapportbilaga Rapportbilaga - Innehållsförteckning Allmänt om undersökningen Arbeta vidare med resultaten... 1 Förändringar i enkäten... 3 SCB:s analysmodell med NKI Om undersökningen A. Hur bedömer medborgarna sin kommun som en plats att bo och leva på? Diagram 1A. Modellbild A Diagram 2A. Prioriteringsmatris A Tabell 1A. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna - Samtliga Diagram 3A. Andel som gett högt respektive lågt betyg - Samtliga Tabell 1A_Kvinnor. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna utifrån kvinnors svar Diagram 3A_Kvinnor. Andel som gett högt respektive lågt betyg utifrån kvinnors svar Tabell 1A_Män. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna utifrån mäns svar Diagram 3A_Män. Andel som gett högt respektive lågt betyg utifrån mäns svar Tabell 2A.1 5 Faktorernas betygsindex redovisat efter bakgrundsfrågor B. Vad tycker medborgarna om kommunens verksamheter? Diagram 1B. Modellbild B Diagram 2B. Prioriteringsmatris B Tabell 1B. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna - Samtliga Diagram 3B. Andel som gett högt respektive lågt betyg - Samtliga Tabell 1B_Kvinnor. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna utifrån kvinnors svar Diagram 3B_Kvinnor. Andel som gett högt respektive lågt betyg utifrån kvinnors svar Tabell 1B_Män. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna utifrån mäns svar Diagram 3B_Män. Andel som gett högt respektive lågt betyg utifrån mäns svar 58 Tabell 2B.1 10 Verksamheternas betygsindex redovisat efter bakgrundsfrågor och erfarenhet C. Vad tycker medborgarna om inflytandet i sin kommun? Diagram 1C. Modellbild C Diagram 2C. Prioriteringsmatris C Tabell 1C. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna - Samtliga... 71

117 SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013 Innehållsförteckning - Rapportbilaga Diagram 3C. Andel som gett högt respektive lågt betyg - Samtliga Tabell 1C_Kvinnor. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna utifrån kvinnors svar Diagram 3C_Kvinnor. Andel som gett högt respektive lågt betyg utifrån kvinnors svar Tabell 1C_Män. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna utifrån mäns svar Diagram 3C_Män. Andel som gett högt respektive lågt betyg utifrån mäns svar Tabell 2C.1 5. Faktorernas betygsindex redovisat efter bakgrundsfrågor och erfarenhet... 83

118 SCB:s Medborgarundersökning våren 2014 Arbeta vidare med resultaten Arbeta vidare med resultaten Resultatredovisningen för var och en av undersökningens tre delar A, B och C, bygger på: En modellbild (Diagram 1 A C) En prioriteringsmatris (Diagram 2 A C) En tabell (Tabell 1 A C) Bakgrundstabeller (Tabell 2 A-C) Modellbild och prioriteringsmatris Starta med att studera modellbild och prioriteringsmatris (korsdiagrammet) som ger överblick åt materialet. Man bör i sitt förbättringsarbete uppmärksamma faktorer med stor effekt och relativt låga betygsindex, dvs. i första hand de som hamnat i kvadranten Prioritera (nedre högra delen av prioriteringsmatrisen). Även faktorer med relativt höga betygsindex och stor effekt, dvs. de som hamnat i kvadranten Förbättra om möjligt (övre högre delen), bör man uppmärksamma om man tror att det finns en påtaglig potential för ytterligare förbättringar. Dessa faktorer tillhör en andra prioriteringsgrupp. Om det finns faktorer som hamnat i kvadranten Lägre prioritet (nedre vänstra delen) kan de ges lägre prioritet eftersom en förbättring av deras låga betygsindex förväntas ha en lägre effekt på helhetsbetyget. I kvadranten Bevara, högst upp till vänster, hamnar de faktorer som kan ges lägst prioritet i ett förbättringsarbete. Se till att betygsnivån inte försämras för de faktorer som har låga effektmått. Tabell 1 A C I tabell 1 A C redovisas medelvärde och svarsfördelning för var och en av de frågor som ligger till grund för de olika faktorerna. Det är viktigt att närmare studera vilka frågor och vilka svarsfördelningar som ligger bakom de olika faktorernas betygsindex och de enskilda frågornas medelvärden, speciellt hur stor andel av medborgarna som gett låga betyg. Frågorna har besvarats på en 10-gradig skala på vilken 1 4 klassas som låga betyg, 5 7 som mellanbetyg och 8 10 som höga betyg. Observera att i en frågas procentfördelning på dessa tre betygsklasser ingår inte svaren från de medborgare som uppgett Ingen åsikt eller valt att inte besvara den aktuella frågan. Studera framförallt betygen på frågorna för de olika faktorer som enligt prioriteringsmatrisen hör till dem som bör uppmärksammas. 1

119 Arbeta vidare med resultatet SCB:s Medborgarundersökning våren 2014 Bakgrundstabeller I bakgrundstabellerna redovisas hur betygsindexen för faktorerna eventuellt varierar mellan kön, ålder, boendeort, boendetid i kommunen och svaren på erfarenhetsfrågorna i enkäten. För kön och ålder har felmarginaler tagits fram i samband med modellanalysen. Information om kön och ålder på de svarande har hämtats från SCB:s register över totalbefolkningen (RTB). För resterande bakgrundstabeller är resultaten uppdelade efter svaren på boendeort, boendetid i kommunen och svaren på erfarenhetsfrågorna, vilket medför att felmarginalerna för delgruppernas betygsindex blir större än de felmarginaler som angetts i modellbilderna. För dessa tabeller är därför skillnader på 4 5 indexenheter mellan gruppernas indextal av mindre betydelse. Övrigt Arbetet med att höja en faktors betygsindex behöver inte nödvändigtvis betyda att en faktor eller ett verksamhetsområde måste förbättras. Det kan också vara så att medborgarna har en bristfällig kunskap om hur en viss verksamhet fungerar och kanske därför behöver mer information om den verksamheten. Studera även kommunens resultat i jämförelse med andra deltagande kommuner för att på så sätt hitta bra exempel. I rapporten redovisas jämförelser för höstens undersökning, dels med samtliga 119 kommuner som var med hösten 2013 och våren 2014 och dels med kommuner i samma storleksklass. På SCB:s webbplats kan jämförelser göras med andra kommuner som har deltagit i undersökningen och godkänt publicering på webbplatsen. 2

120 SCB:s Medborgarundersökning våren 2014 Förändringar i enkäten Förändringar i enkäten SCB:s Medborgarundersökning har genomförts två gånger om året sedan starten hösten Till undersökningen hösten 2010 genomgick enkäten en helhetsöversyn. Efter önskemål från flertalet av de kommuner som deltagit i undersökningen reviderade SCB tillsammans med en referensgrupp enkäten för att passa kommunerna och dess verksamheter bättre. Referensgruppen bestod av representanter från Eskilstuna kommun, Piteå kommun, Järfälla kommun, Kungsbacka kommun och Gotlands kommun samt representanter från Sveriges Kommuner och Landsting. Förändringarna i enkäten handlar främst om att frågor som inte bedömdes som relevanta för kommunerna togs bort samt att en stor andel frågor formulerades om och tydliggjordes. En del nya frågor tillkom. Förändringarna i enkäten påverkar jämförbarheten med tidigare år, men vår förhoppning med översynen var att detta skulle kompenseras av att enkäten fick en högre kvalitet och blev mer användbar för kommunerna. Helhetsbetygen, NRI, NMI och NII är däremot helt jämförbara mellan samtliga undersökningsomgångar. Större delen av de delfrågor som ingår i faktorerna kan däremot jämföras från och med hösten 2010 med tidigare år. I Tabell1 A C redovisas kommunens resultat från det år då undersökningen gjordes senast i kommunen, för de frågor som bedöms kunna jämföras med tidigare år. Nedan beskrivs vilka förändringar som har gjorts mellan åren. Del A. Hur bedömer medborgarna sin kommun som en plats att bo och leva på? (Nöjd-Region-Index) Från och med hösten 2010 har följande ändringar gjorts jämfört med den enkät som användes från och med hösten Dessa ändringar måste beaktas vid jämförelser mellan åren. Den inledande frågan för samtliga frågor har ändrats från Hur nöjd är du vad gäller till Hur ser du på. Faktorn Arbetsmöjligheter Frågorna hur väl möjligheterna till arbete uppfyller dina förväntningar och Föreställ dig en ideal arbetsmarknad. Hur nära sådana ideala förhållanden är arbetsmöjligheterna för invånarna i din kommun har tagits bort. Faktorn Utbildningsmöjligheter Frågorna utbildningsmöjligheterna inom rimligt avstånd, hur väl möjligheterna till utbildning uppfyller dina förväntningar samt Föreställ dig ideala utbildningsmöjligheter. Hur nära sådana ideala förhållanden är utbildningsmöjligheterna för invånarna i din kommun har tagits bort. Frågan tillgången till högre utbildningar (universitets- eller 3

121 Förändringar i enkäten SCB:s Medborgarundersökning våren 2014 högskoleutbildning) inom rimligt avstånd har omformulerats till tillgången till universitets- eller högskoleutbildning inom rimligt avstånd. Frågan tillgången till övriga utbildningar inom rimligt avstånd (Folkhögskola, Kvalificerad Yrkesutbildning, Komvux etc.) har lagts till. Faktorn Bostäder Frågorna möjligheterna att hitta prisvärt boende, hur det planeras för bostäder samt Föreställ dig ideala bostadsförhållanden. Hur nära ett sådant ideal tycker du att boendet i din kommun kommer har tagits bort. Frågorna möjligheterna att hitta bra boende och utbudet av olika typer av boendeformer (hyresrätt, bostadsrätt, småhus etc.) har lagts till. Faktorn Miljö Faktorn har tagits bort. Frågan om tillgången till parker, grönområden och natur har flyttats till faktorn Fritidsmöjligheter. Faktorn Kommunikationer Frågan tillgången till gång- och cykelvägar har flyttats från faktorn Gångoch cykelvägar. Frågorna kollektivtrafikens linjesträckning, turtäthet och biljettpriser har tagits bort och ersatts av frågan möjligheterna till att använda kollektivtrafiken för resor (Med kollektivtrafik menas lokal och regional trafik med buss, spårvagn, tunnelbana, tåg och/eller båt/färja.). Frågorna tillgången till förbindelser med fjärrtåg inom rimligt avstånd, tillgången till förbindelser med expressbuss (långfärdsbuss i linjetrafik) samt tillgången till flygförbindelser inom rimligt avstånd har tagits bort och ersatts av frågan tillgången till förbindelser för längre resor (Resor med tåg, buss, båt och/eller flyg.). Frågan vägnätet har tagits bort och ersatts med möjligheterna till att enkelt kunna transportera sig med bil. Frågan Föreställ dig en kommun med ideala kommunikationer. Hur nära ett sådant ideal kommer kommunikationerna i din kommun har tagits bort. Faktorn Kommersiellt utbud Frågorna tillgången till bank och post inom rimligt avstånd och Föreställ dig en kommun med idealt kommersiellt utbud. Hur nära ett sådant ideal kommer det kommersiella utbudet i din kommun har tagits bort. Frågan nöjesutbudet inom rimligt avstånd har formulerats om till nöjesutbudet samt flyttats till faktorn Fritidsmöjligheter. Faktorn Fritidsmöjligheter Faktorn har ändrat namn, från Fritid till Fritidsmöjligheter. Frågorna nöjesutbudet och tillgången till parker, grönområden och natur har lagts till från faktorn Fritidsmöjligheter respektive Miljö. 4

122 SCB:s Medborgarundersökning våren 2014 Förändringar i enkäten Frågan möjligheterna att utöva dina fritidsaktiviteter har omformulerats till möjligheterna till att kunna utöva fritidsintressen t.ex. sport, kultur, friluftsliv, föreningsliv. Frågan tillgången till kulturaktiviteter har omformulerats till tillgången till kulturevenemang. Frågan tillgången till sport- och idrottsevenemang har omformulerats till tillgången till idrottsevenemang. Frågorna tillgången till utflyktsmål och Föreställ dig en kommun med ideala fritidsmöjligheter. Hur nära ett sådant ideal kommer fritidsmöjligheterna i din kommun har tagits bort. Faktorn Trygghet Frågorna hur trygg och säker du och dina närmaste kan känna er och Föreställ dig en kommun med ideal trygghet. Hur nära ett sådant ideal kommer tryggheten i din kommun har tagits bort. Frågan hur tryggt du kan vistas utomhus på kvällar och nätter har omformulerats till hur tryggt och säkert du kan vistas utomhus på kvällar och nätter. Frågan hur trygg och säker du kan känna dig mot stöld och inbrott har omformulerats till hur trygg och säker du kan känna dig mot inbrott i hemmet. Frågan hur trygg och säker du kan känna dig mot hot, rån och misshandel har lagts till. Indexet Rekommendation Ingen ändring har gjorts i frågan för detta index, Kan du rekommendera vänner och bekanta att flytta till din kommun. Förändringar mellan tidigare undersökningsomgångar 2005 våren 2010 Del A i enkäten har ändrats sedan första gången undersökningen genomfördes Detta gäller till exempel faktorn Miljö som 2005 även innehöll frågor om bebyggelsens trivsamhet och prisvärt boende. et för faktorn Miljö har emellertid räknats om så det är jämförbart med åren 2006, 2007, 2008, 2009 och våren Från och med 2006 har faktorn Bostäder tillkommit där ovan nämnda frågor ingår tillsammans med en fråga om planering för bostäder. Vidare har faktorn Kommersiellt utbud utökats med två frågor om utbud av livsmedelsaffärer och tillgång till post och bank. Förändringen innebär att faktorn Kommersiellt utbud inte är helt jämförbar mellan åren 2005 och 2006, 2007, 2008, 2009 och våren För faktorn Kommunikationer har det tillkommit en fråga om tillgången till förbindelser med expressbuss. 5

123 Förändringar i enkäten SCB:s Medborgarundersökning våren 2014 Från och med hösten 2007 har texten din kommun tagits bort i frågorna rörande Arbetsmöjligheter och Utbildningsmöjligheter. Detta måste beaktas vid jämförelser mellan åren. Helhetsbetyget NRI har beräknats på samma sätt genom åren och är därmed jämförbart mellan alla undersökningsomgångar. Del B. Vad tycker medborgarna om kommunens verksamheter? (Nöjd-Medborgar-Index) Från och med hösten 2010 har följande ändringar gjorts jämfört med den enkät som användes från och med hösten Dessa ändringar måste beaktas vid jämförelser mellan åren. Verksamheten Förskolan Ingen ändring i enkäten för denna verksamhet. Verksamheten Grundskolan Ingen ändring i enkäten för denna verksamhet. Verksamheten Gymnasieskolan Ingen ändring i enkäten för denna verksamhet. Verksamheten Äldreomsorgen Ingen ändring i enkäten för denna verksamhet. Verksamheten Stöd för utsatta personer Frågan Vad tror eller tycker du om det stöd och den hjälp som utsatta individer får i din kommun till Vad tror eller tycker du om det stöd och den hjälp som utsatta personer får i din kommun. Verksamheten Räddningstjänsten Frågan Vad tror eller tycker du om räddningstjänsten i din kommun till Vad tror eller tycker du om räddningstjänsten (brandkåren) i din kommun. Verksamheten Gång- och cykelvägar Frågan tillgången till gång- och cykelvägar samt cykelvänliga vägar i din kommun har flyttats till faktorn Kommunikationer. Frågan belysningen av gång- och cykelvägar i din kommun har lagts till. Frågan gång- och cykelvägar samt cykelvänliga vägar i allmänhet i din kommun har tagits bort. Verksamheten Gator och vägar Frågan belysningen av gator och vägar i din kommun har lagts till. Frågan gator och vägar i allmänhet i din kommun har tagits bort. 6

124 SCB:s Medborgarundersökning våren 2014 Förändringar i enkäten Verksamheten Idrotts- och motionsanläggningar Faktorn har ändrat namn, från Fritid Idrott till Idrotts- och motionsanläggningar. Frågorna tillgången till idrotts- och motionsanläggningar, tillgången till friluftsområden och promenadvägar samt möjligheterna till idrotts- och friluftsliv har tagits bort. Frågorna öppettiderna vid kommunens idrotts- och motionsanläggningar och belysningen i kommunens motionsspår har lagts till. Verksamheten Kultur Faktorn har ändrat namn, från Fritid Kultur till Kultur. Frågan kulturaktiviteter i allmänhet har tagits bort. Verksamheten Miljöarbete Faktorns samtliga frågor har tagits bort och ersatts med frågan kommunens insatser för att kommuninvånarna ska kunna leva miljövänligt. Verksamheten Renhållning och sophämtning Faktorn har bytt namn, från Renhållning till Renhållning och sophämtning. Frågan renhållning av gator och vägar i din kommun har tagits bort. Frågan om tillgängligheten till återvinningscentraler i din kommun (Där du t.ex. kan lämna farligt avfall, grovavfall och elektronikavfall) har lagts till. Verksamheten Vatten och avlopp Frågan kvaliteten på dricksvattnet i din kommun har formulerats om till dricksvattnet i din kommun. Indexet Bemötande och tillgänglighet Den inledande formuleringen för frågorna har ändrats till Hur nöjd är du med. Frågan hur blir du bemött när du har kontakt med personal i din kommun har omformulerats till hur du blir bemött när du har kontakt med tjänstemän eller annan personal i din kommun. Frågan hur tycker du att servicen är när du har kontakt med personal i din kommun har omformulerats till den servicen du får när du har kontakt med tjänstemän eller annan personal i din kommun. Frågan hur lätt är det att komma i kontakt med personal i din kommun har omformulerats till hur lätt det är att komma i kontakt med tjänstemän eller annan personal i din kommun. Frågan möjligheter att komma i kontakt med kommunens högre chefer har lagts till. 7

125 Förändringar i enkäten SCB:s Medborgarundersökning våren 2014 Förändringar mellan tidigare undersökningsomgångar 2005 våren 2010 Enkätens andra del, del B, har ändrats genom åren. För varje verksamhet ställdes 2005 tre övergripande frågor. För undersökningar från och med våren 2006 är det endast den första av dessa tre frågor som ingår för verksamheterna Förskolan, Grundskolan, Gymnasieskolan, Äldreomsorgen, Stöd för utsatta personer och Räddningstjänsten. För 2005 har dessa verksamheters betygsindex räknats om så att de är helt jämförbara med övriga undersökningsomgångar. Från och med hösten 2007 till och med våren 2010 tillkom det ett antal frågor under verksamheterna Gator och vägar, Gång- och cykelvägar, Fritid Idrott, Fritid Kultur, Miljöarbete, Vatten och avlopp samt Renhållning. Ovanstående förändringar innebär att nämnda verksamheter för åren 2005, 2006 och våren 2007 inte är helt jämförbara med resultaten för hösten 2007 till och med våren Helhetsbetyget NMI har emellertid beräknats på samma sätt genom åren och är därmed jämförbart mellan alla undersökningsomgångar. Del C. Vad tycker medborgarna om inflytandet i kommunen? (Nöjd-Inflytande-Index) Från och med hösten 2010 har följande ändringar gjorts i del C jämfört med den enkät som användes från och med hösten Dessa ändringar måste beaktas vid jämförelser mellan åren. Faktorn Kontakt Faktorn har bytt namn och hette tidigare Tillgänglighet. Frågan Hur nöjd är du med invånarnas möjligheter att komma till tals med kommunens ansvariga tjänstemän har tagits bort. Frågan Hur nöjd är du med invånarnas möjligheter att komma till tals med kommunens politiker har omformulerats till Hur nöjd är du med möjligheter att komma i kontakt med kommunens politiker. Faktorn Information Faktorn har bytt namn och hette tidigare Information, Öppenhet. Frågorna kommunens information om sina verksamheter, omfattningen av kommunens information och möjligheterna att få tag på information från kommunen har tagits bort. Frågorna tillgången till information om kommunen och dess verksamheter och kommunens webbplats har lagts till. Faktorn Påverkan Frågan invånarnas möjligheter att påverka kommunala beslut har omformulerats till invånarnas möjligheter att påverka politiska beslut. 8

126 SCB:s Medborgarundersökning våren 2014 Förändringar i enkäten Faktorn Förtroende Den inledande frågan för frågorna har ändrats från Vilken uppfattning har du om din kommun vad gäller till Vad tror eller tycker du om. Frågan hur kunniga kommunens politiker är har tagits bort. Frågan hur väl kommunala beslut genomförs har omformulerats till hur väl politiska beslut genomförs. Frågan kommunens högre tjänstemän arbetar för kommunens bästa har lagts till. Förändringar mellan tidigare undersökningsomgångar 2005 våren 2010 Från och med våren 2006 till och med våren 2010 har ändringar gjorts i enkätens del C jämfört med För faktorn Tillgänglighet har en fråga tagits bort och dessutom har frågornas formuleringar ändrats något. Antalet frågor inom faktorn Information Öppenhet har utökats från tre till fem frågor. Faktorn Inflytande ändrade namn till Påverkan och innehöll en fråga om påverkan inom de kommunala verksamheterna. Förändringar innebär att nämnda faktorer inte är helt jämförbara mellan år 2005 och övriga undersökningsomgångar. Frågorna för faktorn Förtroende är helt jämförbar mellan 2005 och våren Helhetsbetyget NII går att jämföra mellan samtliga år. 9

127 SCB:s analysmodell med NKI SCB:s Medborgarundersökning våren 2014 SCB:s analysmodell med NKI SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index (NKI) är uppbyggd dels av ett mått för totalnöjdheten, NKI, dels av ett antal faktorer som speglar olika delar av den undersökta verksamheten. Helhetsbetyget NKI mäts med tre specifika frågor. I denna undersökning finns tre helhetsbetyg, ett för varje modell. I modell A, med frågor om kommunen som en plats att bo och leva på, ingår helhetsbetyget Nöjd-Region-Index (NRI). I modell B, med frågor om kommunens verksamheter, ingår helhetsbetyget Nöjd-Medborgar- Index (NMI) och i modell C, med frågor om medborgarnas inflytande på kommunala beslut och verksamheter, ingår helhetsbetyget Nöjd- Inflytande-Index (NII). Varje modell ovan består av ett antal faktorer. Varje faktor mäts i regel med flera frågor som alla behandlar delar av det område som avses. De svarande medborgarna sätter sina betyg på de enskilda frågorna på 10- gradiga skalor, där 1 är lägsta betyg och 10 är högsta betyg. Vilka frågor som ingår i respektive faktor framgår av tabell 1 samt hänvisningarna till enkäten i modellbilden för respektive modell. Enkäten finns sist i rapporten. Indexberäkningar Medborgarna besvarar frågorna på 10-gradiga skalor, där 1 är lägsta betyg och 10 är högsta betyg. Betygen räknas om till betygsindex, vilket innebär att resultaten omvandlas till en ny skala som går från 0 till 100. Ju högre indexvärdet är desto nöjdare är medborgarna med faktorn. Den 10-gradiga skalan får vid översättning till betygsindex följande indexvärden (inom parentes): 1 (0), 2 (11,1), 3 (22,2), 4 (33,3), 5 (44,4), 6 (55,6), 7 (66,7), 8 (77,8), 9 (88,9) samt 10 (100). Anledningen till att betyget 5 inte översätts till betygsindex 50 etc. är att den 10-gradiga skalan börjar på 1 och indexskalan startar på 0. Tolkning av skalan För att få en större förståelse för hur den 10-gradiga skalan tolkas har SCB genomfört undersökningar där de svarande får ange var på skalan de anser att olika omdömen passar in. Resultaten indikerar att betyg under 5 kan klassas som inte godkänt. Gränsen för nöjd går enligt undersökningarna vid betyget 6 och betyg på 8 eller högre kan tolkas som mycket nöjd. Motsvarande tolkning av betygsindexen ger att betygsindex under 40 kan klassas som inte godkänt. Gränsen för nöjd går vid 55 och betygsindex på 75 eller högre kan tolkas som mycket nöjd. 10

128 SCB:s Medborgarundersökning våren 2014 SCB:s analysmodell med NKI Effektmått grad av påverkan För varje faktor beräknar analysmodellen ett effektmått. Effekten utgör ett mått på sambandet mellan NKI och respektive faktor. Bakom effektmåttet ligger inga specifika frågor om hur medborgarna prioriterar olika faktorer. En faktors effektmått anger i vilken utsträckning NKI (i denna undersökning NRI, NMI och NII), förväntas förändras vid en förändring av faktorns betygsindex med fem enheter. Om en faktor till exempel fått effektmåttet 1,0 innebär det att NKI (helhetsbetyget) förväntas öka med en enhet om faktorns betygsindex ökar med fem enheter. Sjunker däremot faktorns betygsindex med fem enheter förväntas NKI på motsvarande sätt minska med en enhet. Tolkningen av faktorernas effektmått Hur ska man då tolka att vissa faktorer har låga effektmått? Det ska inte tolkas som att de faktorerna inte är viktiga. Effektmåttet anger enbart vilken förväntad påverkan på helhetsbetyget som en förändring av faktorns betygsindex skulle innebära. Vad kan ligga bakom att en faktor med lågt betygsindex får ett lågt effektmått? Svaret är att det beror på att medborgarnas betygsättning av den faktorn har ett lågt samband med hur de som grupp satt sina helhetsbetyg. Medborgarnas sammanlagda svarsmönster, vad gäller sambandet mellan deras helhetsbetyg och deras betyg på faktorn, kan vara betydligt starkare för andra faktorer i modellen. T.ex. i undersökningens frågeblock A, om kommunen som en plats att bo och leva på, ingår faktorn Arbetsmöjligheter. Även om faktorn Arbetsmöjligheter fått ett lågt betyg av medborgarna i kommunen kan faktorn samtidigt få ett lågt effektmått, alltså ha ett lågt samband med helhetsbetyget Nöjd-Region-Index (NRI). Detta kan t.ex. förklaras av att majoriteten av de svarande inte är personligen drabbade av arbetslöshet och att de kanske just därför fäster större avseende vid andra faktorer när de avger sitt helhetsbetyg NRI. Sambandet (dvs. effektmåttet) mellan medborgarnas betyg på faktorn Arbetsmöjligheter och deras helhetsbetyg på kommunen som en plats att bo och leva på (NRI) kan därför bli svagt trots att de gett ett lågt betyg åt Arbetsmöjligheter. Prioriteringsmatris För att på ett enkelt sätt åskådliggöra resultaten placeras faktorerna in i ett fyrfältsdiagram, en så kallad prioriteringsmatris. De fyra fälten i prioriteringsmatrisen, kvadranterna, skapas av medelindex och medeleffekt för de faktorer som ingår i modellen. Kvadranterna utgör fyra områden med olika prioriteringsgrad i ett förbättringsarbete. I prioriteringsmatrisen placeras varje faktor in efter sitt betygsindex och sitt effektmått. Ju högre upp i diagrammet en faktor ligger desto nöjdare är medborgarna med faktorn. Ju längre åt höger i diagrammet en faktor 11

129 SCB:s analysmodell med NKI SCB:s Medborgarundersökning våren 2014 ligger, desto större påverkan förväntas en förändring av dess betygsindex ha på NMI. För att förbättra NKI bör man främst prioritera faktorer som ligger långt ner till höger i matrisen (Prioritera), dvs. de med relativt låga betygsindex i kombination med höga effektmått. I en andra prioriteringsgrupp återfinns de faktorer som hamnar uppe till höger i matrisen (Förbättra om möjligt). Även dessa faktorer har förhållandevis höga effektmått och bör därför om möjligt förbättras, trots att de redan har relativt höga betygsindex. Faktorer som hamnat i den nedre vänstra delen av prioriteringsmatrisen (Lägre prioritet) kan ges lägre prioritet eftersom en förbättring av deras låga betygsindex förväntas ha en lägre effekt på NKI. I kvadranten högst upp till vänster (Bevara) hamnar de faktorer som kan ges lägst prioritet i ett förbättringsarbete. Dock bör man försöka bevara dessa faktorers höga betygsindex eftersom en sänkning kan leda till att effektmåttet ökar och faktorn då hamnar i den prioriterade kvadranten. Felmarginaler Felmarginalerna beaktar den osäkerhet som härrör från att endast ett urval av medborgarna har tillfrågats och att inte alla som ingår i urvalet har besvarat enkäten. Skattningarna plus/minus felmarginalen bildar ett så kallat 95-procentigt konfidensintervall. Om en faktor exempelvis har fått ett betygsindex som är 55 och felmarginalen är ± 2,1 så innebär det att det sanna värdet med 95 procents säkerhet ligger i intervallet 52,9 57,1. Statistiskt säkerställda skillnader För att avgöra om skillnaderna i betygsindex mellan åren eller mellan olika kommuner är statistiskt säkerställda har följande förenklade förfarande använts i rapporten: om intervallen (indexvärdet ± felmarginalen) för två indexvärden inte överlappar varandra är skillnaden mellan indexvärdena statistiskt säkerställd. Även om intervallen för två betygsindex tangerar varandra, t.ex. ett intervall som är och ett som är anger vi att 12