Vit jul. insamling nu. sveriges Lucia får nytt ljus. så slår finanskrisen 14 frii-medlemmar ger analys 8. Konkurrens gör givarna osäkra 12

Transkript

1 FRII är en politiskt och religiöst obunden sammanslutning av 86 frivilligorganisationer inom humanitet, kultur och miljövård. Tillsammans har vi cirka fyra miljoner sympatisörer. FRII verkar för etisk och professionell insamling. År 2007 antogs FRIIs Kvalitetskod. Nyckelord i insamling är respekt, öppenhet, kvalitet och engagemang årgång 14 insamling nu Vit jul en tidning från frii Tydligt budskap från iogt-nto 15 sveriges Lucia får nytt ljus engagemang avgör ny tävling 16 så slår finanskrisen 14 frii-medlemmar ger analys 8 l rapport från IfC i holland 17 l Wspa samlar in utan 90-konto 7 l ett klick räddar svenska skogar 18! angelägen diskussion om etik: Konkurrens gör givarna osäkra 12

2 friizon Kalendarium decemeber Årets sista FRIIs Master Class: Hur behåller du dina givare och medlemmar? Presentatör är Nadia Forslund. Plats: KFUK-KFUM Rosengatan 1 i Stockholm januari Introduktionsutbildning i FRIIs Kvalitetskod februari SFIs årliga informationsseminarium mars FRIIs grundkurs i insamling på Wijk Conference Center, Lidingö 31.3 introduktionsutbildning i FRIIs Kvalitetskod International Conference on Fundraising, New Orleans. Arrangör: AFP maj InsamlingsForum på Wijk Conference Center, Lidningö FRIIs systerorganisation Czech Fundraising Centre anordnar Fundraising Festival i Prag Annonsera För information och bokning: kontakta Press Art. Tel , pressart@pressart.nu Annonspriser Helsida: kr Halvsida: kr Kvartssida: kr 1-spalt, stående: kr 1/2-spalt, stående: kr FRII-melemmar betalar 50 procent av angivna priser. Bilagor offereras separat. Moms utgår ej. För bokningsstopp, tekniska specifikationer och utgivningsdatum se klicka på Medlem och sedan Insamling Nu ledaren strategi och mål FRIIs vision börjar ta form Denna höst har flera FRII-medlemmar varit engagerade i att tycka till om hur FRII fungerar i dag och hur FRII ska se ut framöver. Inför den gemensamma uppgiften att forma FRIIs vision 2013 har diskussioner förts i både mindre och större grupper av medlemmar. Nu senast var vi ett drygt 30-tal organisationer som träffades i Stockholms Stadsmissions lokaler för att reflektera över resultatet av höstens fokusgrupper och enkäter. Så väl här halvvägs med att formulera FRIIs framtida vision och strategi upptäcker vi att det kanske inte alls är så stor skillnad på vad små, medelstora och stora medlemsorganisationer anser vara medlemsnytta i FRII. Vi ser inte heller att förväntningarna på FRII drar åt olika håll för att medlemmarna är verksamma inom flera olika områden. Clowner utan Gränser ny medlem i FRII FRIIs styrelse valde nyligen in Clowner utan Gränser som ny medlem. Medlemsantalet är nu uppe i 86 och under det senaste året har totalt nio nya medlemmar tillkommit. Det är mycket roligt att FRII växer. Vi ser fram mot ett nära och gott samarbete med Clowner utan Gränser och deras spännande verksamhet, säger Erik Zachrison, generalsekreterare på FRII. Clowner utan Gränser i Sverige grundades 1996 som en systerorganisation till den internationella organisationen Payassos sin Fronteras. Organisationen vill bidra till att alla barn ska ha rätt till en lycklig barndom med möjlighet till lek, skratt, trygghet och drömmar. CA Snarare verkar det råda stor enighet om vad som är FRIIs framtida mål och hur vägen dit ser ut. Det är nog lite överraskande för många av oss medlemmar. Vi har nog alla lite för ofta hemfallit till att tala om att små och stora organisationer har så olika förväntningar på FRII att det närmast sett omöjligt ut att formulera en gemensam vision för FRIIs arbete. Det har i sin tur resulterat i att FRII någonstans på vägen tappat fokus i sin ambition av att vara till nytta för alla. Vi måste nu som medlemmar enas om den tydliga vision som ska vägleda oss under de närmaste året och som vår styrelse har att förhålla sig till när det är dags att prioritera och våga välja och välja bort. Jag har en god förhoppning om attt FRIIs årsmöte i maj kommer att enas om en gemensam framtida vision som ger styrelsen en tydlig vägledning om vilka frågor som ska prioriteras. Sedan blir nästa steg att styrelsen tar fram en handlingsplan för hur vi ska omsätta vår vision i praktiken. Vi kommer då behöva identifiera de resurser och den kompetens som FRII behöver för att vara än bättre rustade för att bli den starka branschorganisation som medlemmarna vill att FRII ska vara. Jag ser fram emot nästa årsmöte och hoppas att ni gör det också för då är det dags att slå fast Vision 2013! Men innan dess så hoppas jag att vi ses på vårens avslutande strategiworkshop i mars. Då formuleras det slutförslag som ska presenteras på FRIIs årsmöte efter att en sista remissomgång genomförts i början på nästa år. anna hägg-sjöquist ordförande frii Stor uppslutning på möte för medlemmar i EFA The European Fundraising Association, EFA, har nyligen genomfört sin första Skillshare, där drygt fyrtio personer från ett tjugotal olika länder deltog. Bland andra fanns flera av de nya insamlingsländerna i Europa på plats, som till exempel Ukraina och Rumänien. Även FRII deltog. EFA, grundades 2002 som en paraplyorganisation för europeiska organisationer av FRIIs typ och roll. Syftet med mötet, som hölls i Berlin, var att samla medlemmarna till utvärdering av och diskussion kring bland annat gemensamma utbildnings- och lobbyingfrågor. Ambitioner finns att låta Skillshare-mötet bli en årlig återkommande del inom EFA. Se CA insamling nu Information och nyheter från FRII, Frivilligorganisationernas Insamlingsråd. Redaktör: Peter Rehnfeldt/Press Art. tel: , peter@pressart.nu Redaktion: Claes Anckarman, Caroline Edelstam Molin, Eva Nordenstam, Pernilla Norström, Peter Rehnfeldt, Helene Thornblad, Erik Zachrison och Marie von Zeipel. Ansvarig utgivare: Erik Zachrison. Adress: FRII, Box 2054, Stockholm. Besöksadress: Skeppsbron 28 Tel: , fax E-post: info@frii.se Nätet: Omslagsbild: Scanpix/Fancy Tryck: Elanders Tofters, Östervåla 2008 Upplaga: ex, utgivning 4 ggr/år ISSN Om du medverkar i insamling nu ger du samtidigt ditt tillstånd till att FRII får använda materialet i elektronisk version av tidningen. insamling nu

3 kommenterat: toppen botten Tvivelaktig annonsering i Sidas tidning Humana Sverige annonserar efter personal i Sidas tidning OmVärlden. Tveksamt att Sida medverkar till att värva folk till en organisation som finns på FRIIs varningslista. Har Sidas tidning etiska regler? Orimliga krav från Charity Rating Charity Rating hakade på Svenska Dagbladets oproffsiga granskning av Rosa Bandet genom att kräva att varje kampanj i FRIIs organisationer borde ha ett eget 90-konto. Det skulle leda till enorma gränsdragningsproblem, ökad byråkrati och förvirrade givare. Starkare förtroende för stiftelser Regeringen vill skärpa reglerna för landets insamlingsstiftelser så att de måste leverera minst 75 procent av sina intäkter till sitt ändamål. Detta samspelar med SFIs regler och stärker förtroendet för dessa stiftelser. Förmånligare givande i rampljuset Nu börjar vår sektor och representanter för landets givare att göra sig hörda i frågan om skattefördelar och incitament då man skänker pengar. Måltavlan är den sittande utredningen om skatteincitament och finansminister Anders Borg. Alla goda argument på bordet! Tvetydigt namn på nytt givarkoncept Ett företag i Göteborg lanserar ett nytt koncept 90-testamente till landets insamlingsorganisationer. FRII vill inte rekommendera detta testamente då det kan krocka med annat testamente som finns upprättat samt att namnet på konceptet inbjuder till oklarheter. snart är det skarpt läge för friis kvalitetskod statlig utredning om skattefördelar till givare som Det stod i ledaren i insamling nu tillsatte regeringen i september en enmansutredare angående skatteincitament för gåvor till forskning och ideell verksamhet. Utredningen sorterar under Finansdepartementet och Anders Borg. Direktiven är på 13 sidor och har nummer 2008:102. Till utredare utsågs Hases Per Sjöblom med ett förflutet på Finansdepartementet och närmast från chefsposten vid Lotteriinspektionen. Redan i juni 2009 ska han lämna slutrapport. friis kvalitetskod börjar tillämpas vid årsskiftet 2008/2009 av FRIIs medlemmar och de första kodrapporterna kommer att presenteras under våren Det är av stor vikt att alla i organisationen känner till innehållet i koden och de riktlinjer som den innehåller. Därför har ett antal utbildningar genomförts. Det har både varit allmänna introduktionsutbildningar och fördjupningstillfällen kring kodens olika delar. Intresset för våra kodutbildningar har varit mycket stort. Vi har mött det stora flertalet av våra medlemmar i samband med utbildningsdagarna. Samtidigt så har det tillkommit några nya medlemmar under året som inte varit med i hela processen kring koden, så det finns anledning att bjuda in till fler utbildningar under nästa år, säger Claes Anckarman på FRII. för De organisationer som önskar finns det även möjlighet att få utbildning på hemmaplan. Det är bara att höra av sig till FRII så ordar det sig. Vi vill att alla ska känna sig trygga med koden och att den ska verka på ett positivt sätt för ökad öppenhet och kvalitet i varje medlemsorganisation, säger Claes Anckarman. Pr I dagarna utser utredaren sina experter. En bred referensgrupp med bland andra FRII kommer att knytas till utredningen. Man kan förvänta att en ordentlig opinionsbildning och lobbying i frågan kommer att pågå det närmaste halvåret från bland andra FRIIs medlemmar, forskningssamhället och givare. En konstruktivt offensiv hållning i frågan visade Stefan Persson, ordförande i H&M och Laurent Leksell, ordförande i Elekta på DN Debatt i november. ez ny kampanj om testamenten frii har I höst bett undersökningsföretaget Synovate ställa några frågor till svenska folket om testamenten. Undersökningen ger en del överraskande svar. Två av tio svenskar över 30 år har upprättat ett testamente. Ytterligare fyra av tio har planer på att göra det. Bara fem procent av dem som upprättat ett testamente har inkluderat en ideell organisation där. Bland dem som tror att de kommer att upprätta ett testamente i framtiden kan tre av tio tänka sig att inkludera en organisation som förmånstagare. Undersökningen visade även att det finns många människor som inte känner till att man kan eller får testamentera till en ideell organisation. Många inom FRII har upplevt att frågan om testamenten är svår och känslig. Undersökningen visar att svenskarna relativt väl känner till varför man bör testamentera och hur man går tillväga. Att påminna om frågan behöver därför inte vara så komplicerat. CIrka 20 medlemmar i FRII har inlett samtal om hur en gemensam kampanj för testamentsgåvor skulle kunna utformas. Dessa träffades på ett möte i oktober. Deltagarna diskuterade tänkt upplägg, mål och kostnader. En kampanj skulle finansieras av de deltagande organisationerna på samma sätt som årets kampanj Aktiegåvan. Liknande idéburna kampanjer pågår redan i Storbritannien, Nederländerna och Spanien. En kampanj med start 2009 är trolig och till den kommer alla FRIIs medlemmar att inbjudas. FRIIs styrelse diskuterar just nu hur en kampanj bör sjösättas. ez vilket frii vill du se 2013? friis styrelse önskar ta fram en ny vision och strategi för FRII, i nära dialog med sina medlemmar. Processen kallas Vision 2013 och målet är att kunna presentera ett förslag till FRIIs årsmöte i maj Den centrala frågan är: För vem och varför behövs FRII?. Under januari 2009 kommer styrelsen att ta fram ett första utkast till strategisk plan som medlemmarna får ge sina synpunkter på. Efter bearbetning går sedan ett andra förslag ut på remiss till FRIIs medlemmar under februari månad. En workshop planeras i mars där de slutgiltiga synpunkterna tas med inför den slutliga versionen till årsmötet i maj. Välkommen till FRIIs diskussionsforum: På forumet diskuterar du ämnen och frågor som berör Vision 2013 och du har också möjlighet att ladda ner dokumentation och annat från processen. Ca läs mer om vad som händer I frii insamling nu

4 aktuellt l Test Hög tillgänglighet hos FRII-medlemmar insamling nu har testat tillgängligheten bland FRIIs medlemmar, både när det gäller e-post och telefon. Resultatet visar att de flesta svarar mycket snabbt, men det finns undantag. Tidigare i År undersökte insamling nu hur tillgängliga 19 slumpvis utvalda FRII-medlemmar är för allmänna frågor från privatpersoner. Per e-post ställdes frågan: Hur kan jag göra för att stödja er organisation? Responsen var överlag snabb, 12 av 19 medlemmar svarade redan samma dag. Dock var det tre medlemmar som inte hade svarat efter sju dagar. Per telefon ställdes sedan frågan: Hur stor del av de pengar som samlas in går till verksamhetens ändamål? Även här var tillgängligheten bra, men inte lika bra som för e-posten. Drygt hälften, 9 av de 19 tillfrågade, kunde ge svar vid första samtalet, medan 5 organisationer svarade efter tre samtal. En organisation kunde fortfarande inte besvara frågan efter tre samtal. E-posten tycker jag verkar fungera bra men via telefon finns det en hel del att förbättra hos de som inte svarar efter ett samtal, kommenterade Claes Anckarman på FRII när han hade tagit del av undersökningen. Henrik Hellström (prao) l Opinion och påverkan Start för den nya ideella tankesmedjan Sektor3 Den nya tankesmedjan Sektor3 startade sitt arbete på allvar i mitten av november. Syftet är att lyfta fram viktiga frågor för den ideella sektorn. 20 organisationer står bakom Sektor3, bland andra Rädda Barnen, Scouterna och IOGT-NTO. SEKTOR3 ska finansiera forskning och arbeta på vetenskaplig grund. Hälften av budgeten på 11 miljoner för de tre första åren anslås därför till studier och rapporter. I samband med starten gav Sektor3 ut boken Frihet utan oberoende civila samhället och relationen till stat och kommun. Den är skriven av Andreas Linderyd. Boken fokuserar på relationen mellan det civila samhällets organisationer och den offentliga sektorn. Boken har blivit en bra start på vår verksamhet, den ger dels en definition av begreppet det civila samhället, dels ger den en tydlig fingervisning om vilken syn och önskan den politiska makten har på det civila samhället, säger Alice Bah Kuhnke, chef på Sektor3. Tankesmedjan ska kritiskt granska och fakta Sektor3 l Sektor3 är en tankesmedja som kritiskt granskar det civila samhället genom forskning, kommunikation och debatt. Huvudfinansiärer är KF, Riksbyggen, Folksam och HSB. l Medlemsorganisationer: Ersta diakoni, Famna, Folksam, Fonus, Forum för frivilligt socialt arbete, Goodgame, HSB, IOGT/NTO, KF, KFO, LSU, OK, Riksbyggen, Riksteatern, Rädda Barnen, Röda Korsets Ungdomsförbund, Sensus studieförbund, IBN RUSHD, Svenska Scoutrådet, Sveriges muslimska råd, UNF. Uppslutningen var stor när den nya tankesmedjan Sektor3 lanserades i november. synliggöra hur den tredje sektorn påverkar det vardagliga livet. Vi är redan igång med finansiering av flera studier. Bland andra en som behandlar konsekvenserna av avdragsrätt. Vi har upplevt den svenska diskussionen om och kring avdragsrätt för såväl privatpersoner som företag som endimensionell. Det tänker vi ändra på, säger Alice Bah Kuhnke. Till tankesmedjan knyts ett vetenskapligt och rådgivande råd som består av Richard Bergfors, vd på Max Hamburgerrestauranger, Johan Norberg, författare och debattör, Katerina Janouch, författare och föreläsare, KG Hammar, ärkebiskop och docent Lunds Universitet, Magdalena Forsberg, idrottare, föreläsare och programledare, Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR och debattör samt Stig-Arne Bäckman, föreläsare och entreprenör. Caroline Edelstam Molin Foto: sektor tre 4 insamling nu

5 l FRII-medlemmar i final Riksteatern tog hem pris för bästa årsredovisning Tävlingen Bästa årsredovisning inom ideella sektorn, har för sjunde gången genomförts av Öhrlings PricewaterhouseCoopers och Swedbank. Årets vinnare är Riksteatern efter finalen där flera FRII-medlemmar fanns med. Vi bestämde oss för att visa upp hela Riksteaterns verksamhet på ett nytt sätt, bland annat med ett omfattande bild- och siffermaterial. Det är väldigt roligt att vårt arbetssätt premieras. Att arbeta på det här sättet har också varit lärorikt för oss som varit involverade i processen, säger Birgitta Englin, vd, Riksteatern. Juryn i tävlingen har arbetat efter flera olika kriterier, bland annat att organisationen följt gällande redovisningsföreskrifter och att de uppfyller sitt ändamål. Årsredovisningen ska ge en informativ, allsidig och sanningsenlig bild av organisationen så att den enskilde medlemmen kan få en tydlig bild av organisationens verksamhet. Mirelle Bergenström, Stina Lundberg, Birgitta Englin, och Peter Köhler från Riksteatern tog emot priset. FÖRUTOM vinnaren gick nio organisationer vidare till final; Individuell Människohjälp, Svensk Biblioteksförening, Sveriges Riksidrottsförbund, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, Svenska Missionskyrkan, Cancerfonden, Barncancerfonden, Motorförarnas Helnykterhetsförbund och Rädda Barnen. I takt med att den ideella sektorn växer blir det allt viktigare att presentera årsredovisningar som uppfyller redovisningsreglerna och samtidigt tilltalar läsaren. Medlemmar och intressenter efterfrågar tydlighet och insamlingsorganisationernas nya gemensamma kvalitetskod blir ytterligare ett steg i rätt riktning, säger Jonas Grahn, marknadsansvarig för ideell sektor inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Vi ser ett ökat engagemang för kunskapsspridning inom den ideella sektorn. Organisationerna visar även ett allt större intresse för att utveckla sina redovisningar. Årets vinnare är ett lysande exempel på hur långsiktigt utvecklingsarbete har resulterat, kommenterar Lars Ericson, ansvarig för organisationskunder vid Swedbank. Peter rehnfeldt fakta juryns motivering Årets pristagare har redan i inledningen av årsredovisningen tydligt beskrivit sin idé och sitt syfte. De olika deluppdragen presenteras på ett överskådligt sätt. Det finns en tydlig koppling mellan syftet att ge alla möjlighet att uppleva varierad och kvalitativ scenkonst och beskrivningen av genomförda aktiviteter. Pristagaren har använt för verksamheten specifika nyckeltal för att beskriva sina resultat. Layoutmässigt är årsredovisningen väl utformad och lättläst med ett bildspråk som förmedlar verksamhetens innehåll. Foto: knut koivisto Fundraising Company har gått i konkurs En av de största aktörerna inom telemarketing och face-to-face, Fundraising Company, gick i konkurs i början av hösten. Beslutet togs av den holländske ägaren Henk Smit. Som ansvarig för verksamheten beklagar jag att utvecklingen gick dithän att konkurs blev enda alternativet. Ett antal strategiska beslut har tagits av ägaren som inte gick att följa i positiv riktning, förklarar vd Lars Rooth i ett skriftligt uttalande. Växande kostnader för inhyrd arbetskraft, dubbla kontor i Göteborg, personalkonflikter, advokatkostnader och lån till FRC Fundraising Company i London blev sammantaget för många gamla kostnadsfaktorer i ryggsäcken, enligt flera källor. En rad tunga insamlingsorganisationer anlitade under flera år Fundraising Company för sina kampanjer. En av dem var Svenska kyrkan som anlitade företaget så sent som i somras. Vi var väldigt noga med att skriva avtal och har inte drabbats ekonomiskt på något sätt. Men vi märkte att flera personer slutade och situationen var märklig. Vi blev inte heller så nöjda med det slutliga resultatet, säger Eva Pérez Järnil, som arbetar med insamling på Svenska kyrkan. Vad gör ni framöver? Vi kommer att ta in offerter från andra företag. Marie von Zeipel insamling nu

6 aktuellt l Test Webbplatser ska ge kunskap till unga insamling nu har i ett test tittat närmare på några FRII-medlemmars ungdomshemsidor. Syftet var att se om sidorna är lätta att hitta och vilket budskap som förmedlas. Resultatet visar att organisationerna uppmanar unga att diskutera med varandra, och man frågar inte efter pengar. Med hjälp av en testpanel på fyra ungdomar mellan 10 och 14 år har insamling nu undersökt hur åtta FRII-medlemmars ungdomshemsidor uppfattas. Frågorna som ställes var: Är hemsidan lätt att hitta från organisationens webbplats? Vilken ålder har den främsta målgruppen? Är sidans syfte att få unga att donera pengar? Är sidans syfte att få unga att engagera sig i organisationen? Är sidans syfte att bidra med kunskap om organisationen? Är sidans syfte att skapa diskussion? Testpanelen svarade att fyra hemsidor var lätta att hitta och att lika många var svåra att få fram. Panelen upplevde att de allra flesta sidorna var riktade till en målgrupp över 13 år. Ingen hemsida uppfattades ha syftet att få unga att donera pengar, eller att få unga att engagera sig i organisationen. Främsta syftet uppfattades i stället vara att sprida kunskap, och att få unga att diskutera. Testpanelen kontaktade Unga Allergiker för att höra vad de vill uppnå med hemsidan, svaret var att Unga Allergiker vill lära unga om deras organisation och att allergiker ska få hjälp med allergi. Detta stämde väl överens med panelens uppfattning. Alla i testpanelen tyckte att det var svårt att hitta till Röda korsets ungdomsförbund via Röda korsets hemsida. På Röda korset finns kännedom om det. Problemet är att man inte kan hitta en bra plats att ha länken på, och att man letar efter en lämplig plats tillsammans med ungdomsförbundet. RED l Resurs för ideella organisationer Stopp för datordonation Drygt begagnade datorer och kringutrustning som skrivare och scannrar har genom Infos: datordonation fått nya hem hos ideella organisationer, förskolor och skolor. Men verksamheten skärs nu ned kraftigt, sedan Stockholms stad dragit in stödet. Omkring 1,8 miljoner datorer skrotas varje år i Sverige. Många av dem skulle kunna ha gjort nytta på annat håll. Det har Infos: datordonation tagit fasta på. Det är en ideell organisation som hjälper andra ideella organisationer, skolor och förskolor med bland annat IT-support, utbildningar och kommunikationslösningar. Infos: datordonation har tagit emot begagnade datorer från företag, myndigheter och kommuner, lagat dem och försett dem med ny programvara gratisprogram som Linux, Ubuntu och Open- Office. Vissa av våra medlemmar drivs av rättviseperspektiviet att fler ska ha tillgång till datorer, även exempelvis skolor och små ideella organisationer. Andra som arbetar för oss har haft miljöperspektivet som drivkraft, berättar Niklas Gunnäs, ordförande i Infos: datordonation. Bland mottagarna finns Solidaritetshuset, som använt de skänkta datorerna vid utbildning av volontärer. I Solidaritetshuset samsas ett 30-tal ideella organisationer, bland dem Afrikagrupperna och Svalorna Latinamerika. Det är många som fått utbildning på dom datorerna. Återanvändning är en alldeles utmärkt idé som utnyttjas för lite. Det är ett himla slöseri att slänga användbara datorer, säger Sonny Karlsson, IT-ansvarig på Solidaritetshuset. Det är nu några år sedan Solidaritetshuset fick sina datorer, och visst har en del gått sönder. Det blir ju ett hårt slitage i och med att de använts så mycket och av flera olika användare. Men jag lappar och lagar, och plockar samman det som är helt till nya datorer, berättar Sonny Karlsson. Infos: datordonation hade fram till i höstas stöd från Stockholms stad. Som mest hade organisationen 15 anställda, men sedan stödet drogs in sköts verksamheten helt på ideell bas. Vi kommer att fortsätta vårt arbete i mindre skala. Det vi satsar på nu är framförallt att förmedla datorer till organisationer som också behöver hjälp med mjukvara och datorutbildning. Det vi kunnat se tidigare är att en del datorer bara blir stående utan att användas. Det har blivit något fel i datorn, och ingen har förstått hur det ska åtgärdas, berättar Niklas Gunnäs. Nu när vi inte längre har Stockholms stad som sponsor funderar vi på att börja sälja IT-support för att få in pengar till verksamheten. Helene Thornblad Kamprad öppnar för stöd till utsatta Ikeas grundare Ingvar Kamprad vill ändra bestämmelserna för sina nederländska ägarstiftelser. Syftet är att kunna ge mer stöd till sociala ändamål. tillgångarna i IKEA-grundarens stiftelser har tidigare uppskattats till 260 miljarder kronor. Det är till och med är mer än vad som finns i Bill Gates stiftelser (cirka 200 Miljarder kronor). Ingvar vill nu vidga ändamålsbestämmelsen för att kunna hjälpa till vid exempelvis en naturkatastrof, berättar Torbjörn Sköld, ledamot i Kamprads nederländska ägarstiftelser för Dagens Industri. En prövning för att kunna ändra utdelningsvillkoren i stiftelserna ska göras av en nederländsk domstol. Ett förhör kommer därför att hållas med Ingvar Kamprad. Eftersom den ursprunglige stiftaren är i livet ska han nu tala om vad han tänkte på från början, vad som har hänt och vad det nu finns för syften som han vill tillgodose, säger advokat Torbjörn Sköld. Sedan stiftelserna startades 1982 har villkoren varit formulerade så att stiftelserna bara får ge bidrag till nytänkande inom arkitektur och heminredning, till skillnad från exempelvis Bill Gates stiftelser som får stödja fattiga och sjuka världen över. Det händer mycket i omvärlden och då tyckte man att det här var för snävt, säger Torbjörn Sköld. Ingvar Kamprads nederländska stiftelser Stichting Ingka och Stichting Ikea äger bolaget Ingka Holding som i sin tur äger Ikeavaruhusen. Stiftelserna har hittills under 2000-talet tagit emot 11,2 miljarder kronor i utdelningar från Ingka Holding. Samtidigt har bolaget gjort 159 miljarder kronor i vinst. I det senaste bokslutet presenterar Ingka Holding ett vinstrekord på 27,7 miljarder kronor, pengar som investerats i nya varuhus. I styrelserna för ägarstiftelserna sitter Ingvar Kamprad tillsammans med sin fru Margaretha, en schweizisk advokat, Cardos förre chef Per Lindblad och Torbjörn Sköld, advokat på Vinge. Pengar till välgörande ändamål skänks redan idag genom Inter Ikea, som äger varumärket Ikea och är registrerat i Luxemburg. Det sker genom stiftelser och koncernbolag, exempelvis via Berta Kamprads stiftelse (till minne av Ikeagrundarens mamma) som finansierar forskning om cancer. Peter Rehnfeldt insamling nu

7 l WSPA öppnar i Sverige Insamling utan 90-konto I början av nästa år öppnar den internationella djurrättsorganisationen WSPA kontor i Sverige. Organisationen fattade beslutet efter att testat insamling i Sverige utan att ha 90-konto. WorlD society for the Protection of Animals, WSPA, har under 2008 samlat in pengar i Sverige via face-to-face och genom banners på olika hemsidor. Verksamheten leds än så länge från Danmark, där WSPA varit verksamt i ett tiotal år. Organisationen har inget 90-konto. Jag har varit i kontakt med WSPA och påtalat att det inte är god etik i Sverige att samla in pengar utan att ha ett 90-konto. Sker insamling riktad till svenska givare är det vårt regelverk som gäller. Det handlar om förtroende, kvalitet och öppenhet mot givarna, säger Erik Zachrison på FRII. Gitte Buchhave på danska WSPA säger att insamlingen i Sverige varit ett sätt att sondera marknaden för att undersöka möjligheterna till en etablering. Vi har nu registrerat oss hos Skatteverket, och så snart vi får ett svenskt organisationsnummer ska vi också söka 90-konto. Under december kommer WSPA att rekrytera personal till det svenska kontoret, som beräknas öppna i början av nästa år. WSPA vänder sig till svenska givare innan organisationen har rätt till ett 90-konto. Därefter ska vi starta den svenska insamlingen på allvar, med satsning på bland annat telemarketing och face to face, berättar Gitte Buchhave. Eva Birath på SFI bekräftar att WSPA har kontaktat SFI för att höra sig för om hur man söker 90-konto. Vi har inga synpunkter på organisationer som saknar 90-konto. Det ligger i deras eget intresse att söka, annars blir det antagligen svårare för dem att samla in pengar, säger Eva Birath. helene thornblad överenskommelse om ideellt arbete regeringen fattade i slutet av oktober beslut om en överenskommelse mellan regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och idéburna organisationer inom det sociala området. De tre parterna har enats om ett antal principer som ska utveckla relationerna och göra rollerna tydliga mellan de olika parterna. Under närmare ett års tid har en dialog ägt rum under ledning av regeringens representant Peter Örn. Ett hundratal organisationer har omfattats av dialogen. Regeringsbeslutet innebär att statsråden Göran Hägglund, Nyamko Sabuni och Maria Larsson får i uppdrag att för regeringens räkning underteckna avtalet med SKL och de deltagande organisationerna. Undertecknandet sker vid en särskild konferens den 9 december i år. För mer information om överenskommelsen se: a/ Ca AMREF, African Medical and Research Foundation, har under mer än femtio år arbetat för att förbättra livssituationen för människor i Östafrika. Detta har kunnat möjliggöras främst genom att utveckla sjukvården i regionen. Bland de ca 600 personer som arbetar i AMREF finns läkare, sjuksköterskor, piloter, byhälsovårdare samt ett stort deltagande av den lokala befolkningen. 97% av personalen är födda i något av de östafrikanska länder där organisationen är verksam. Ambitionen är att förse befolkningen med de verktyg som behövs för hjälp till självhjälp. AMREFs verksamhet har sex fokusområden: HIV/Aids tuberkulos, Malaria, Familjehälsa, Utbildning, Vatten och Sanitet samt Afrikas Flygande Läkare. Huvudkontoret ligger i Nairobi, Kenya. Stiftelsen AMREF in Sweden bildades 1976 och dess uppgift är att på olika sätt söka bidrag till AMREFs verksamhet i Afrika. Detta kan ske genom insatser bl.a. från privatpersoner, företag, u- hjälpsföreningar och fonder. Det bidrag Sida i dag ger organisationen är av största betydelse och bör kunna utvecklas. Stiftelsens högste beskyddare är H M Kung Carl XVI Gustaf. Kanslichef AMREF in Sweden ska etablera ett kansli i Sverige med placering i Stockholm och söker nu en kanslichef. Kansliet beräknas vara i funktion senast april Du kommer att ansvara för att utveckla vår verksamhet i Sverige. Därför behöver du vara initiativrik, van vid att arbeta självständigt och ha dokumenterad erfarenhet av arbete på både strategisk och praktisk nivå. Du kommer att arbeta i nära kontakt med vår styrelse och ansvara för planering, genomförande och uppföljning av såväl långsiktiga, strategiska visioner som kortsiktiga mål och praktiska frågor. Erfarenhet från den humanitära sektorn är en fördel. En viktig uppgift är att bygga upp en långsiktig finansiering av AMREF in Swedens verksamhet och att säkra insamlingsintäkter för AMREFs humanitära verksamhet i Östafrika. Du bör därför ha erfarenhet av intäktsgenererande arbete, gärna insamling och företagssponsring. Du kommer att ha omfattande och löpande kontakter med vårt huvudkontor, med våra lokalkontor i Afrika samt med AMREFs organisationer i Europa och Amerika och vi förutsätter därför att du är utåtriktad och har lätt för att bygga kontakter. Du kan läsa mer om ansvarsområden och arbetsuppgifter på AMREF in Swedens hemsida, och på FRII:s hemsida, Tjänsten är en tillsvidareanställning på heltid med tillträde mars/april Sänd in din ansökan med CV och referenser senast den 12 januari 2009 till: AMREF, c/o Helena Bonnier, Karlavägen 91, Stockholm insamling nu

8 tema ekonomi Finanskris men Höstens finansoro har än så länge inte haft någon större negativ effekt på givandet i Sverige, visar en ny undersökning från Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Enligt undersökningen väljer 82 procent att behålla ett oförändrat givande trots finansturbulensen. Endast 10 procent säger att de minskar sitt givande på grund av de finansiella orostiderna. Insamling nu har frågat tio insamlingsorganisationer om de känner av oron på marknaden och vad de tror om insamlingsviljan nästa år. 1. Märker ni av finansoron i insamlingsarbetet? 2. Vad tror ni om insamlandet 2009? Maria Presson, Hoppets Stjärna 1. Nej, inte alls. Jag har varit orolig för det men vi har inte sett någon tendens på minskade intäkter eller givare som ringt och vill avsluta sitt givande. 2. Personligen kan jag ju tro på en liten nedgång om arbetslöshetssiffrorna fortsätter stiga. Men om jag bara ska titta på hur reaktionen från våra givare varit hittills, så tror jag att det blir plus minus noll eller en ökning. Pia Wickberg, Greenpeace 1. Nej. Vi förlitar oss på många givare som ger oss mindre månatliga belopp och de verkar inte påverkas så mycket av finanskrisen. Får man till exempel arv med aktier sjunker ju dessa i värde just nu, men det är en sådan liten del för oss. Jag tror också att organisationer som jobbar mycket med major gifts drabbas hårdare. 2. Vi tror på fortsatt ökat stöd. I budgeten som vi lägger just nu räknar vi med att ännu fler människor kommer att stödja oss nästa år. Miljöoron är nästan lika stor som finansoron. Gabi Björsson, Afrikagrupperna 1. Nej, vi har inte märkt något sådant hittills. Min erfarenhet säger att regelbundna givare fortsätter att ge. Jag tror vi märker effekterna av finanskrisen först om 2-3 år i så fall och det är inte ens säkert då. 2. Vi har en ganska liten men stadig ökning på hundra tusen varje år. Jag tror vi kan öka det. I ekonomiska kriser kan vi nästan märka en tvärtom effekt på givandet. Människor blir medvetna om vilken rikedom vi lever i och blir mer generösa. Miriam Isaksson, Amnesty 1. Nej, inte än så länge. Den stora påverkan för oss är Humanfonden. Vi har ganska många sparare där och värdet på fonden har ju sjunkit. 2. Vi har just haft budgetmöte där vi har lagt en något lägre budget för nästkommande år. Det är inga drastiska åtgärder och vi tror fortfarande på en ökning, även om den ökningen kommer bli något lägre än tidigare. Vi jobbar mycket med face to face och de givare vi har värvat i år ligger ju kvar nästa år, vilket innebär att vi får en tillväxt. Men vi tror också att vi kommer kunna fortsätta att värva nya givare. Roger Höglund, Hjärt-Lungfonden 1. Vi har inte märkt av så mycket ännu. Där vi kommer att se effekter är i de testamenten vi får med värdepapper och att värdet på fastigheter sjunker. 2. Vi tror att vår insamling kommer att gå framåt som planerat. Men när det gäller företagssamarbeten tror vi att det blir längre beslutsprocesser. I kristider blir företagen mer fokuserade på sin egen business, och företagsdelen står för 5-10 procent av vår omsättning. Testamenten är ju också en väldigt viktig del för oss, och det är där som oron i så fall skulle finnas. 8 insamling nu

9 ingen givarkris illustration: helena bergendahl Véronique Lönnerblad, Unicef 1. Vi har inte sett så stora effekter än. Men julkampanjen blir kanske en bra mätare på vad som sker. Det som märks är att svenska kronan har devalverats och dollarn har gått upp. Pengarna blir mindre värda när vi skickar dem vidare till våra projekt. Däremot har vi inte mycket pengar på banken eller avkastningar som vi är beroende av. 2. Vissa delar har påverkats och vi följer utvecklingen noga. Men vi har inte ändrat på budgeten för 2009 ännu. Mats Agurén, World Childhood Foundation 1. Ja, det är klart det märks. Alla håller hårdare i pengarna och folk blir mer försiktiga. Våra placeringar påverkas inte så mycket, eftersom vi placerar med låg risk. 2. Alla tänker kortsiktigt i svåra tider, men vi får 80 procent av våra intäkter från företag och vi räknar med att de fullföljer våra avtal. Men garantier finns aldrig. De som orkar hålla ut i en lågkonjunktur går stärkta ut på andra sidan. Gunilla Cullemo, Vi-skogen 1. Vi är lite oroliga men har inte sett någon minskning än. Men naturligtvis kommer vi att påverkas och placeringarna har gått ned en del. 2. Vi har inte satt budgeten än för nästa år. Julkortsbeställningarna som brukar inbringa några miljoner kronor ser ut att vara lite mindre än vanligt, vilket är illavarslande. Marika Markovits, Stockholms Stadsmission 1. Vi har inte märkt av oron så jättestarkt förutom en liten minskning av enskilda gåvor. Vi har på känn att julinsamlingen kan påverkas men har en stark övertygelse om att folk fortsätter att ge till de svaga och utsatta som behöver det mest. Under julen samlar vi in en sjättedel av årets insamling. 2. Vi räknar med mindre intäkter från fonder, stiftelser, företag och testamenten. Det slår igenom fullt 2010, tror vi. Av försiktighetskäl drar vi ner förväntningarna med 10 procent (cirka 5-6 miljoner) jämfört med tidigare förhoppningar om en ökad insamling. Anna Hägg-Sjöquist, Plan Sverige 1. Just nu är vi inte inne i någon insamlingsperiod, så det är svårt att säga. Men det blir oroligt i december då vi satsar på julkampanjen. En stor del av våra givare är låg- eller medelinkomsttagare som drabbas i sämre tider. 2. Vi satsar inför nästa år på att bli ännu mer kostnadseffektiva. Till exempel ska vi minska våra resekostnader och ha fler telefon- och videomöten. Samtidigt har vi tänkt om och satsar extra mycket på insamling, bland annat genom en ny tevekampanj i TV4 över trettondagshelgen. Eva Nordenstam Marie von Zeipel insamling nu

10 tema ekonomi Många FRII-medlemmar som placerar pengar i fonder och aktier har sett hur tillgångarna minskat under hela Än så länge är oron inte särskilt stor, men på längre sikt kan turbulensen på finansmarknaderna få effekter på verksamheten. Finansoron rubbar balans mellan tillväxt och trygghet Flera FRII-medlemmar placerar sina tillgångar i fonder och aktier. Efter den senaste tidens finansoro har värdet på många av dessa innehav minskat kraftigt. Med ett längre tidsperspektiv framstår det som att placeringarna inte lett till några större förluster. Vi är inte beroende av vårt aktie- och fondinnehav, och har inte någon fastställd förväntan på att värdet ska gå åt ena eller andra hållet, säger Erling Södergren, ekonomiansvarig på Riksförbundet FUB. 60 procent av organisationens tillgångar finns i räntebärande papper och 40 procent i fonder. I början av året var hela innehavet värt cirka 25 miljoner kronor. Självklart är det inte bra att fonderna sjunker, vilket syns i bokslutet där värdet på innehavet måste skrivas ned. Men några förändringar av organisationens placeringar är inte aktuella just nu, säger Erling Södergren. Medlemsintäkter och statsanslag inverkar mer direkt på verksamheten, liksom insamling. Tillgångar från arv och testamenten är också en viktig del men precis som fonder kan de vara svåra att beräkna i budgeten. Blir den här nedgången väldigt utdragen och drabbar medlemsintäkter och insamlingar kan vi bli tvungna att diskutera hur vi kan bli mer kostnadseffektiva och kanske dra ned på delar av våra satsningar, säger Erling Södergren. Svenska kyrkan har uppmärksammats i media under hösten i samband med finanskrisen. De centrala tillgångarna uppges ha minskat med över 700 miljoner kronor. Vissa församlingar har också drabbats av dålig ekonomi. Men Svenska kyrkans internationella arbete har inga placeringar i aktier, frånsett ett mindre belopp som satsats i utveckling av minröjningsutrustning. En del av kapitalet är utlånat till mikrokreditorganisationer. Svenska kyrkans internationella arbete har som policy att dess kapital ska vara placerat i räntebärande papper med låg risk, i väntan på att det kommer att användas i projektverksamheten. För närvarande handlar det om cirka 200 miljoner kronor. Policyn antogs 2001 och vi har sedan dess inte sett anledning att förändra den, säger Gunnar Nygren, controller vid Svenska kyrkan. Insamlingsresultaten inklusive anslag från Svenska kyrkan, och i andra hand Sidabidragen, är det som har störst ekonomisk betydelse för verksamheten. Finansnettot har en relativt liten betydelse för ekonomin. På kort sikt har finansoron inneburit att värdet på anslagen sjunkit för vissa mottagare och stigit för andra. På lite längre sikt kan den på påverka insamlingsresultatet men det är ännu för tidigt att kunna avläsa någon effekt, säger Gunnar Nygren. Hjärnfonden är en annan organisation som är verksam på fondmarknaden. Strax innan finansoron tog fart hade Hjärnfonden reviderat sin placeringsstrategi och fördelat om tillgångarna mellan räntebärande papper och fonder. Det har bidragit till att värdet inte alls fallit lika mycket som börsen i övrigt. Vi har cirka 70 miljoner kronor, vilket motsvarar ett till två års insamlingsresultat, placerade i räntebärande papper och i fonder inte i aktier. Fördelningen är cirka 70 respektive 30 procent, säger Bo Ingemarson, vd för Hjärnfonden. Börsoron är dock ingenting som hamnat På kort sikt har finansoron inneburit att värdet på anslagen sjunkit för vissa mottagare och stigit för andra mer i fokus den senaste tiden. Information, givarrelationer, kampanjer och opinionsbildning har högre prioritet än börsbevakning. Visst är det trist när marknaden sätter sig. Men med ett längre perspektiv så vet de flesta att värdet stiger och sjunker med jämna mellanrum, säger Bo Ingemarson. Det som kan påverka budgeten och fondens arbete framöver är om finansoron sprider sig till givarna och bidrar till att insamlandet krymper. Cirka 65 procent av de pengar som samlas in kommer från privatpersoner. Resten kommer från företag, fonder och stiftelser. Vi kommer än så länge inte att ändra vår placeringsstrategi efter den senaste tidens utveckling på världens börser, säger Bo Ingemarson. På Naturskyddsföreningen har man tydligare märkt av finansoron i sitt budgetarbete. Organisationens fonder har tappat i värde och nästa verksamhetsår bygger på snävare ramar. Den stora satsning vi gör nästa år är att uppmärksamma vårt 100-års jubileum. Vi kommer annars att satsa lite mindre nästa år än vad vi från början tänkte, och vara försik- 10 insamling nu

11 illustration: helena bergendahl l Norge Beredskap för mindre intäkter Hallå där......jan Schwencke, chef för sekretariatet på FIO, Frivillige organisasjoners råd for inntektsskapende aktiviteter, FRIIs motsvarighet i Norge, om den finansiella situationen i Norge: tigare med risker för att hålla oss på en säker nivå, säger Jonas Romson, ekonomiansvarig på Naturskyddsföreningen. När fondinnehavet sjunkit i värde finns exempelvis obligationer som säkerhet. Men även om börsen sviktar är det andra faktorer som har inverkan på hur ekonomin påverkar verksamheten. Insamlingen är en viktig del, där strategierna för nästa år finns framtagna. Nästa år satsar vi på att få in ännu fler gåvor från företag. Målet är att öka andelen av den totala insamlingen, säger Jonas Romson. Efter den förra finanskrisen i början av 90-talet har utvecklingen för insamling i Sverige varit stark. De största organisationerna har nästan fördubblat sina resultat. Det är en utveckling som även syns hos Naturskyddsföreningen. Vår insamling har stigit konstant de senaste tio åren samlade vi in 34 miljoner kronor, där den absolut övervägande delen mer än 90 procent kommer från privatpersoner. MÅNGA FRII-medlemmar har valt att inte satsa på börsen alls. Läkarmissionen, Plan, Bröd till Bröder och Läkare Utan Gränser är några exempel. De medlemmar som placerar pengar på marknaden kompenserar riskerna med att även placera i räntebärande papper, vilket ger större säkerhet. Under nästa år kommer det att synas tydligare vad finansoron får för effekter i verksamheterna. Redan nu i samband med julkampanjerna kan de första varningssignalerna komma om att givandet minskar. Peter Rehnfeldt Oslobörsen har fallit mycket kraftigt i år. Hur har finansklimatet påverkat givandet i Norge? Det verkar inte som om FIOs medlemmar är särskilt påverkade men man kan ana en nedgång. Det kan först bekräftas efter nyår. De organisationer som har kortsiktiga avtal med aktörer ur näringsklivet förväntar sig att några intäkter kan försvinna. De medlemmar som har mer långskiktiga avtal är dock inte oroliga. Tror du årets julinsamlingar påverkas? Förhoppningsvis drabbas inte insamlingarna av någon markant nedgång men organisationerna är beredda på något mindre intäkter i år. Vilka utmaningar har ni på FIO framför er nästa år? Långsiktiga samarbetsavtal med näringslivet blir alltmer viktigt för FIOs medlemsorganisationer. FIO arbetar också för att en fundraisingutbildning ska finnas på plats under hösten 2009/våren 2010 som ett led i säkra kvaliteten på insamlingsarbetet och höja branschens rykte. Vi ska också arbeta fram och implementera en Kvalitetskod efter FRIIs modell och rekrytera nya medlemmar; vi siktar in oss främst på små- och mellanstora organisationer. Gör ni några omprioriteringar på agendan? FIO gör inga omprioriteringar i samband med den finansiella krisen. Caroline Edelstam molin insamling nu

12 etik Hur är det med etiken inom våra egna led? Det var frågan som diskuterades på FRIIs frukostseminarium om etik i november. Samtalet speglade ett behov att ta ämnet vidare och att hitta gemensamma spelregler för hela branschen. Gemensamma kampanjer? Konkurrens gör givarna förvirrade Gemensamma värderingar i centrum på FRII-seminarium Véronique Lönnerblad från Unicef Sverige inledde FRIIs frukostseminarium med att tala om den ökande konkurrensen om givandet, där fler organisationer satsar hårt på marknadsföring och profilering. En satsning som medför risk att givarna ser olika insamlingsorganisationer som konkurrenter, med snarlika budskap. Det kan verka ologiskt, många förväntar sig samarbete mellan dem som arbetar med samma mål. Fall av ohederlig konkurrens har blivit vanligare, när andra organisationer medvetet skaffar sig fördelar av någon annans insats. Det kan ske dolt genom att koncept och kampanjer kopieras, eller synligt genom att någon uttalar sig negativt om andra eller inte respekterar planerade kampanjer, vilket kan skada hela branschen, enligt Vérnonique Lönnerblad. Hon gav ett exempel på ohederlig konkurrens där en organisation hade köpt upp allt annonsutrymme på en TV-kanals sajt samtidigt som Unicefs TV-gala sändes i samma kanal. Där hjälpte det inte att prata med den konkurrerande organisationen, som ansåg att det bara var att acceptera faktum. Ett annat exempel var när en organisation arrangerade en TV-gala dagen före Unicefs gala, trots att Unicefs datum varit bestämt sedan länge. Det gav konstiga signaler till givarna; två organisationer som arbetar för barn, varför arbetar de inte tillsammans? Inte heller den organisationen gick med på att ändra något, berättade Véronique Lönnerblad. Stefan Bergh från IOGT-NTO efterlyste ökad förståelse för etik i branschen. Han menade att en tävlingsinriktad situation ofta uppstår, där man är sig själv närmast. Alla organisationer måste respektera varandra och se sig själva som en del i ett större sammanhang. Som exempel nämnde han Cancerfondens kampanj Rosa Bandet, som kritiserats för höga insamlingskostnader. Här finns en svårighet med begreppet ändamålskostnader, där det gäller att få givarna att förstå att organisationen måste kommunicera, påverka och informera för att kunna samla in pengar och förändra. Många organisationer kämpar för att leva upp till SFIs krav, men alla måste l Fråga FRIIs experter Konsten att skriva brev FRÅGA: Min uppgift är att skriva insamlingsbrev till våra givare. Rent generellt tycker ni att jag ska skriva positiva texter om våra framgångar? Eller snarare fokusera på de problem och utmaningar som vi och våra partners möter? Vad triggar givarna att ge? Foto: peter rehnfeldt SVAR: Det är inte lätt att vara generell för en hel bransch. Min åsikt är att man skall skriva öppet, enkelt och engagerat. Det är givetvis viktigt att tydligt framhålla både framgång och utmaningar som organisationen behöver resurser till. Konsten enligt min mening är att berätta om behov eller ämne som gör det lätt för givaren att välja var han/hon skall lägga sin gåva på och hur mycket. Att formulera brev som bygger lojalitet till organisationen och som får givaren att välja att skänka till just ert behov och med så stort belopp som möjligt är en utmaning. Erik Zachrison, FRII, Maria Ros-Jernberg, Engage MRJ, Kristina Sparreljung, Hjärt-Lungfonden och Patrik Haggren, Stockholms stadsmission. Tips på hur du skall tänka när du formulerar ett insamlingsbrev: 1. Var personlig och använd uttryck som skapar mycket känsla i det du skrivet. En givare ger med hjärtat. 2. Visa på behoven just nu, vad ni gör eller vill göra men inte kan åstadkomma p g a bristen på pengar. 3. Det är bra om du kan berätta om och ge på exempel vad ni åstadkommit med de gåvor ni fått hitintills men vad som återstår om vi bara hade resurser. 4. Gör behoven tydliga och enkla uppfatta. Visualisera gärna- berättande eller i bild. 5. Var aktuell och angelägen, även om du planerat in kampanjen långt innan. 6. Låt er verksamhet berätta och var tydlig med din/er förväntan och våga fråga om gåvan, både tidigt i brevet och i slutet. kristina sparreljung FRIIs kansli och redaktionen för insamling nu får ibland frågor av mer allmän karaktär om insamling/fundraising. Vi tror att många av dessa frågor och vad de får för svar kan intressera tidningens läsare. Därför finns denna spalt med titeln Fråga FRIIs experter. Så till dig läsare välkommen med din fråga. Skriv till info@frii.se 12 insamling nu

13 Nätverk och sammanslagningar? Foto: pernilla norström Ett 20-tal deltagare deltog i diskussionerna om etiska frågor som berör hela den ideella sektorn. Konkurrens, marknadsandelar och nyckeltal var begrepp som vållade debatt. hjälpas åt tillsammans för att öka förståelsen om hur det fungerar att samla in pengar. Ett sätt att stärka hela den ideella sektorn kan vara gemensamma kampanjer, där insamlarna visar att man står eniga i de allra flesta frågor som berör insamling, menade Stefan Bergh. Insamlingssektorn är speciell och ställer särskilda krav i och med att organisationerna vädjar till människors bättre sidor. Kan man blanda in marknadsandelar i det resonemanget? undrade en deltagare. Samtidigt är det en fri marknad och varför ska vår bransch skilja sig från andra, kontrade en annan deltagare. Ju mer pengar som kommer in från en gala, desto mer kan genomföras. En annan deltagare invände och menade att insamlingsorganisationerna gräver sin egen grav om man ändrar sig för mycket, rekryterar personer från näringslivet, talar om nyckeltal och kommunicerar som vilket företag som helst. Det unika riskerar att försvinna och istället sänds signaler ut om att organisationerna vill ha, vill ha, vill ha. Några deltagare i seminariet vittnade om att de som små organisationer försvinner i bruset av de stora. Enda möjligheten att synas var enligt någon att hitta samarbetspartners med liknande inställning och lära av varandras erfarenheter även om man samtidigt kan betraktas som konkurrenter. Stora organisationer har ett stort ansvar för hur de beter sig. Bamseprincipen råder; stor ska vara snäll. Samarbeten bör ske på någorlunda lika villkor, det är inte rätt att de stora skor sig på fördelning av medel och makt. Men visst kan små organisationer också få draghjälp av de stora, utan att behöva göra egna stora insatser, konstaterade en deltagare. Alla måste hjälpas åt att öka förståelsen om hur det fungerar att samla in pengar Storbritannien, som anses ligga steget före Sverige, uppmärksammades också. Där märks idag en donor fatigue, och insamlingsbrev kallas oftast junk mail. Givandet har gått ner och parallellen till hur det fungerar i affärsvärlden är stor. En trend i Storbritannien är fler samarbeten, till exempel att de tre största cancerorganisationerna gått samman. När alternativet är att gå under likt företag, verkar nya samarbetsformer, nätverk och sammanslagningar vara en fungerande lösning. Det måste bli ännu mer tydligt var insamlingsorganisationerna egentligen står idag, menade representanter från en av de närvarande organisationerna. Då måste det synas tydligaste att man redovisar enligt SFIs regler, och man måste förklara att kampanjer kostar pengar samt visa på sambandet mellan att man tar samhällsansvar och täpper till behov och att det kostar pengar. När FRII bildades 1991 var antalet organisationer och medieutbudet mer begränsat. Idag är antalet 90-konton 600 stycken och antalet medier har ökat krafigt. Aktiviteter som kolliderar är oundvikligt. Det ökar kravet på att landets insamlare måste formulera hur man ska förhålla sig till varandra. Branschen behöver utveckla en kultur och en inre moralisk kompass, för att undvika att förtroendet urholkas. Där kan FRII utvidga sin funktion och man kan samtidigt titta på hur andra branschorganisationer agerar i liknande frågor. Diskussionen utmynnade i att egna initiativ måste tas till gemensamt arbete kring etik och se till att ligga steget före istället för att bara agera när journalister lyfter fram fakta om organisationernas verksamheter som vållar rubriker. Pernilla Norström Varningslistan Följande organisationer bedriver idag rikstäckande insamling hos allmänheten. I vissa fall sker insamlingen på ett oansvarigt eller oetiskt sätt. I Sverige finns sedan många år ett system med kontrollerad insamling under överinseende av Stiftelsen för Insamlingskontroll SFI. Nedanstående organisationers insamlingar står inte under denna kontroll. Därför rekommenderar FRII att inte skänka pengar till följande organisationer: Al-Aqsa Spannmål Stiftelse Baltic 2000 Cancerhjälpfonden Cancer- och Allergifonden Cancer- och Allergifondens Stödförening Cancer- och Barnhjälpen Cancer- och Miljöfonden CMF Cancer- och Trafikskadades Riksförbund Cancer & Trafikskadefonden CURO Riksföreningen för cancersjuka Developing World Clothing FRF-Stiftelsen Fonden för Rehab o medicinsk forskning Gatubarnsföreningen Hjälpfonden Hjärtehjälpen Humana Sverige/UFF U-landshjälp från Folk till Folk Innocent Child/Krigets Oskyldiga Insamlingsstiftelsen för Handikappades Rekreation Klädinsamling Service Mojahedin Sympatisör Förening MSF NYTEX Orphan Home Care Pilgrimsfolket SADF Alzheimer och Demensforskning Samhällsfonden/Svenska Samhällsfonden Stockholmsstorken/Storken Svenska Smärtafonden Sveriges Cancersjukas Riksförbund Telehjälpen insamling nu

14 kampanj Foto: naturskyddsföreningen l Skattefri aktieutdelning kampanjen aktiegåvan lyckades inte nå ända fram Varg, björn och lo ska skyddas med stöd från Naturskyddsföreningen. kampanj för hotade rovdjur naturskyddsföreningen genomför en insamlingskampanj under november och december i syfte att bevara rovdjuren så att de finns kvar även för kommande generationer Kampanjen består av ett material som skickas ut till nya och befintliga medlemmar samt givare, och går som bilaga i tidningen Land och i Sveriges Natur. Webb, e-dr och banners ingår även i kampanjen. Syftet är att informera om rovdjuren, Naturskyddsföreningens arbete kring dem och inte minst att få in gåvor. För att locka fler besökare till webben och nå ut till ytterligare målgrupper, kan man engagera sig i till exempel Memory och en tävling där första pris är en övernattning på Varghotellet i Järvzoo, Järvsö. Kampanjen genomförs i samarbete med Rovdjurscentret De 5 Stora. Talesperson i kampanjen är Börje Salming, tidigare ishockeyproffs och medlem i Naturskyddsföreningen. Pr 43 av FRIIs medlemmar deltog i årets kampanj för aktiegåvor. Resultatet blev att cirka 17 miljoner kronor mottogs av dessa 43 organisationer. Till det kommer belopp som mottagits av andra medlemmar i FRII. Målet var satt till 25 milj kr. en omfattande utvärdering av kampanjen har nu gjorts av företaget Argument på uppdrag av FRII. Utvärderingen har gjorts i form av enkät till de deltagande organisationerna, intervjuer med banker, intervjuer med enskilda givare samt analys av införd internetreklam och publicerad redaktionell text. Så här tycker de deltagande FRII-medlemmarna: 50 procent svarar ja eller ja absolut på frågan om det var värt att satsa på denna kampanj. 67 procent ger kampanjen betyget bra eller mycket bra. 94 procent tror att aktiegåvor i Sverige kommer att öka. 59 procent svarar ja eller ja absolut på frågan om de skulle delta i en ny kampanj 2009.* många medlemmar har dessutom vittnat om att det är värdefullt att i denna opinionsbildande fråga kunna arbeta tillsammans över organisationsgränserna inom FRII. Samtliga banker uppger att aktiegåvor ännu så länge är en marginell företeelse. Detta är skälet till varför bankerna ännu inte utvecklat ett tekniskt system för att hantera aktiegåvor på bankens webbplats. Ett återkommande svar i givarnas kommentarer var att man uppmärksammat kampanjen och att man gav den ett högt betyg. Att välja Christer Gardell som en av frontpersonerna ansågs vara ett smart drag. Givare som skänkt sin utdelning via nätmäklare var betydligt mer positiva än de som skänkt via sin bank vad gäller den administrativa processen och hanteringen. De intervjuade givarna var positiva till att även skänka på detta sätt nästa år. Inom ramen för kampanjen ställdes vid två tillfällen (i januari och i april 2008) frågan till svenska folket om kännedomen om den nya skattefria gåvomöjligheten aktiegåvor. FRIIs kampanj pågick under februari till april. Vid första mätningen uppgav 17 procent att de kände till möjligheten. Vid mätningen i april hade den siffran ökat till 32 procent. Aktiegåvor är skattebefriade vilket gör att de har en stark konkurrensfördel jämfört med andra gåvor. FRII har som målsättning att alla medlemmar ska fortsatt informera om denna gåvomöjlighet. Ett återkommande problem i utvärderingen är bankernas passiva roll och bristande service till aktieägare. Många givare denna gång vände i dörren. Det är något som kommer att uppmärksammas inför en ny kampanj. Förhoppningen är nu att FRIIs medlemmar kommer att ta på sig att driva frågan om aktiegåvor en uppgift som ingen annan kommer att ta på sig. erik ZaChrison * Enkäten gjordes före den pågående finansoron. Medmänsklighet förändrar världen Köp rättvisa julklappar i IMs webbutik Hos oss köper du vackra inredningsartiklar, leksaker, kläder och accessoarer som är rättvist producerade från våra biståndsprojekt världen över. Skicka ett RÄTTVISOGRAM en rättvis julklapp till en vän; du väljer vi skickar! 14 insamling nu 4 008

15 Pepparkaksbakning är en av aktivitetena i IOGT-NTOs kampanj för en vit jul. Här ser Johanna Friberg till att juldekorationen hamnar rätt på barnens pepparkakshus. IOGT-NTO satsar på en vit jul I fjol lanserade IOGT-NTO kampanjen Vit Jul för första gången. I år hoppas de få ännu större uppmärksamhet kring kampanjens innehåll. Ett av målen är att få in namnunderskrifter. Grundidén för kampanjen Vit Jul är att stödja barn till missbrukare. Man beräknar att cirka barn i dag växer upp i hem med föräldrar med riskfyllt drickande, säger Carina Fabregat. Kampanjen sätter fokus på alkoholvanorna i samband med julen och ska hjälpa de barn som drabbas av föräldrarnas drickande. De olika föreningarna inom IOGT-NTO-rörelsen kan söka pengar från Vit Jul för att ordna aktiviteter för barn under jullovet. Skolor, dagis och fritidsverksamhet stänger igen under julen när de här barnen är som mest utsatta, så vi uppmanar våra föreningar till aktiviteter just då. Föreningarna kan söka upp till kronor. Förra året anordnades cirka 100 aktiviteter över hela landet. Det var allt från att besöka badhus, ordna skidresor, konserter eller en alkoholfri julafton för hela familjen. Även om vi hade 100 aktiviteter så kostade inte alla kronor. Gör man ett julbak kanske man sökte för kronor, säger Carina Fabregat. Förutom aktiviteterna för barnen görs en namninsamling, där människor lovar att vara nyktra på julafton, juldagen och annandag jul. Förra året samlades namnunderskrifter in. I år är målet Det är våra föreningar som är ute och jobbar ideellt på gator och torg. Sen försöker vi även få politiker och kändisar att skriva på. Allt grafiskt material är gjort av kommunikationsavdelningen på IOGT-NTO. Det finns en projektgrupp från de olika förbunden som planerar kampanjen. Och det är förbunden själva som säljer kalendrar och samlar namn. På sikt kan Vit Jul innebära att IOGT- NTO får fler medlemmar, men det är inte huvudsyftet med kampanjen, säger Carina Fabregat. Hon är en av två personer som är anställda för Vit Jul. Idag huvudfinansieras kampanjen av de fyra förbunden inom IOGT-NTO-rörelsen. Men även om hela rörelsen står bakom Vit Jul, så är det kampanjens varumärke de framhåller och satsar på att bygga upp. Det är lättare för människor som inte vill bli helnykterister att tänka sig en uppoffring tre dagar under julen. I IOGT-NTO är du antingen helnykter eller så är du inte med, säger Carina Fabregat. IOGT-NTO finansieras till stora delar av det egna Miljonlotteriet, och en skrapkalender som säljs till förmån för Vit jul har tagits fram. Det är en adventskalender där högsta vinsten är en bil, men det går även att vinna presentkort på resor och varor av olika slag. Det går också att köpa pins och andra produkter för att stödja kampanjen. Vi tittar även på hur vi kan jobba med alternativa inkomstkällor så att vi inte står och faller med Miljonlotteriet, säger Carina Fabregat. Efter förra julen räknade IOGT-NTO ihop till 85 pressklipp om kampanjen. Det var allt från insändare till längre featurematerial. I år är förhoppningen att uppmärksamheten blir ännu större. Vi vill få människor att tänka till. Måste man verkligen dricka alkohol under julen? Det ska ju vara barnens högtid och alla barn har rätt till en vit jul, säger Carina Fabregat. eva nordenstam Foto: carina fabregat Läkarmissionen får webbutmärkelse Läkarmissionens webbutik WebaidShop har utsetts till Bästa Nytänkare Utmärkelsen delas ut av tidningen Internet World som sammanställt en lista över Sveriges 100 bästa sajter på nätet. I sin motivering skriver juryn: Läkarmissionen är först i Sverige med att samla in pengar till bistånd med hjälp av begripligt paketerade produkter. Butiken är utan konkurrens den mest nytänkande webbutiken i Sverige. WebaidShop.se placerades på 13e plats på listan. Vi är oerhört stolta och glada över denna fina utmärkelse, säger direktor Kjell Andersson. På WebaidShop kan man köpa allt från skolfrukostar till getter, symaskiner eller en brunn. Köparen får ett gåvobevis och produkten levereras sedan till en mottagare i något av de länder där Läkarmissionen arbetar. Webaid- Shop.se har också utsett vad de tror ska bli Årets Julklapp hos dem: ett kejsarsnitt på Panzisjukhuset i Bukavu i östra Kongo. PR Hellre en insats än att skänka pengar Allt fler volontärer anser att det är viktigare att göra något konkret än att skänka pengar. Det framgår av Volontärbyråns årliga barometer, baserat på svar från över 1200 volontärer. En annan tydlig trend i undersökningen är att volontärerna i allt högre utsträckning vill göra en insats inom ett specifikt område. Det kan till exempel vara för barn och ungdomar, kvinnor, invandrare och flyktingar. Nästan hälften är framför allt intresserade av socialt arbete. Vi ser att det är många unga som vill volontera. Det har blivit viktigt för att markera vad man står för, uppfattas som något man mår bra av och kan även vara en merit i arbetslivet, säger Amelie Silfverstolpe Volontärbyråns verksamhetsledare. pr insamling nu

16 kampanj Nykomlingar i Världens Barn Två veteraner gör comeback och två nykomlingar debut i Världens Barn PMU Interlife och SOS Barnbyar kommer tillbaka efter några års frånvaro och Afrikagrupperna och Hoppets Stjärna är med för första gången. Radiohjälpens styrelse tog 2006 fram ramarna för hur kampanjen ska se ut Bärande principer är att deltagande organisationer ska kunna mobilisera frivilliga i kampanjarbetet och att gruppen ska förändras, så att fler organisationer får möjlighet att delta något år. Men långt fler än de som ingått i kampanjgruppen har fått del av medlen, berättar Radiohjälpens generalsekreterare Finn Norgren. De 15 i årets kampanjorganisation har erhållit ungefär 79 procent av medlen, resten har fördelats till 34 andra organisationer. Plus att vi tillskjutit en del ytterligare medel för att kunna gå i mål med bra projekt. claes anckarman Ecpats budskap syns på Bokmässan Flera ideella organisationer fanns representerade på årets bok- och biblioteksmässa i Göteborg. Det här är femte året som vi deltar. Vi har kommit fram till att det är intressant att delta för att vi når ut till både medier och en bred allmänhet. Det är också positivt för oss som arbetar på Ecpat att få en direktkontakt med människor på mässgolvet, vi får mycket beröm och feedback, vilket ger de anställda ett lyft i arbetet. I år höll vi dessutom ett seminarium som filmades av Sveriges Television. En annan intressant målgrupp för Ecpat är lärare och bibliotekarier. Båda grupperna är flitiga besökare på mässan. Därför lyfte Ecpat fram den pågående kampanjen Surfa säkert i sin monter. Kampanjen handlar om hur barn och unga ska kunna surfa säkert. Sedan starten 1985 räknar arrangörerna med att två miljoner människor besökt mässan. Eva Vaihinen Sju kandidater representerar lika många ideella organisationer i Sveriges Lucia. Årets kandidater heter Johanna Bergman, Alexandra Rahm, Emma Johansson, Emma Andersson, Nicole Wånge, Katarina Bäcklin och Li Melander. l Högtid i nytt ljus Sveriges Lucia går från skönhet till engagemang Utnämningen av Sveriges Lucia får en nystart i år. Arrangörena har valt att satsa på ett helt nytt grepp där kandidaternas sociala ansvar ställs i fokus, snarare än deras skönhet. Sju ideella organisationer deltar i evenemanget för att sprida sitt budskap. Utnämningen av Sveriges Lucia har legat i träda sedan Arrangörena har nu återuppväckt traditionen tillsammans med sju frivilligorganisationer. Varje organisation representeras av en kandidat som ska fungera som en ambassadör för organisationen fram till årsskiftet. Den kandidat som utses till Sveriges Lucia är sedan ambassadör för organisationen under ett års tid. Det känns som en väldigt spännande utmaning, organisationerna behöver allt stöd de kan få i form av förebilder. Tidigare har det handlat mycket om Lucias utseende och nu försöker vi fokusera på hennes uppgift istället, säger Yvonne Tenninge, projektledare för Sveriges Lucia. Den 14 oktober presenterades kandidaterna som kommer från hela Sverige. Fram till den tredje december fanns det sedan möjlighet att rösta på de olika kandidaterna. I december är det kröning av Sveriges Lucia och sen följer en rad olika uppträdanden i Sverige och utomlands. Den december kommer uppträdanden att äga rum i Kungsträdgåren och i Stadshuset i Stockholm. De organisationer som deltar i evenemanget är BRIS, Stockholms Stadsmission, Röda Korset, A Non Smoking Generation, Stiftelsen MinStoraDag, Hungerprojektet och Riksföreningen för Anorexi-Bulimi. Viveka Nordström, ansvarig för insamling och aktiviteter på Stiftelsen MinStoraDag, ser positivt på samarbetet. Det finns många barn och ungdomar som kan behöva lite ljus i sin vardag och Lucia kan hjälpa till att ge det. De frivilligorganisationer som är med arbetar alla med barn och ungdomar. Har vi möjlighet att få en bra förebild som vill hjälpa till, så uppskattas det av barnen, säger Viveka Nordström. MinStoraDags Luciakandidat heter Emma Andersson, är 24 år och kommer från Löddeköpinge i Skåne. Hon arbetar som sjuksköterska på Hvidovre Hospital utanför Köpenhamn. Med sitt engagemang i Svenska Lucia och genom Stiftelsen MinStoraDag kommer hon under våren se till att uppfylla en svårt cancersjuk flickas dröm. Svårt sjuka barn är något jag möter varje dag när jag jobbar som sjuksköterska. Barn som till exempel inte kan gunga eller uppleva en vanlig jul. Jag vill hjälpa MinStoraDag att uppfylla fler barns drömmar, säger Emma Andersson. Hon kommer även att delta i vid generalrepetitionen av finalen i teve-programmet Idol, där en grupp sjuka barn finns med i publiken. Hon ska också arrangera en gruppaktivitet tillsammans med MinStoraDag. Caroline Edelstam Molin 16 insamling nu Foto: karolina krasuska

17 utblick l 28th International Fundraising Congress Gör givarna mer delaktiga I år fanns 25 svenska deltagare på plats vid den stora internationella insamlingskongressen IFC i Holland. Rickard Wolrath vid Svenska kyrkan var en av dem. Här lämnar han en kort samanfattning till alla insamling nu-läsare: På det berömda bananskalet hamnade jag mitt i världens bästa konferens för insamlare. Givetvis pratades det mycket om hur insamlande organisationer kan ta sin verksamhet till den digitala världen på bästa sätt. Ett genomgående råd var att ta med sig den kunskap om lokal insamling din organisation redan har och använda den i de digitala nätgemenskaperna, till exempel Facebook. Mycket av det som fungerar på hyperlokal nivå kan, med lite anpassning, fungera på nätet. En annan grundläggande trend var att även insamlande organisationer behöver förstå att kommunikation idag inte längre bara handlar om envägsutsändning med stora annonskampanjer. Dagens konsument säger Please don t interrupt me while I ignore you. Istället handlar det om att ta aktiv del i den dialog som pågår online för att försöka skapa en relation mellan organisation och människa. Se till att det innehåll du Ge din fanclub en megafon och håll dig ur vägen publicerar är så intressant att andra vill föra det vidare; Ge din fanclub en megafon och håll dig ur vägen. Dagens konsumenter är också vana vid att ha all information men också att kunna filtrera den till lagom stora portioner. De uppskattar också att få information efter att de gett en gåva låt organisationen och penningflödena vara helt transparenta. Rickard Wolrath, jobbar med utveckling av svenskakyrkan.se...mette Holm, kanslichef på FRIIs systerorganisation Isobro, branschorganisation för etisk insamling i Danmark. Hallå där... Stämmer det att ni har en insamlingsetisk nämnd i Danmark? Ja, den är inrättad av Isobro och har funnits ett tag nu. Frågor kan väckas av allmänheten, men vi kan även själva ta upp ärenden till granskning. Har några fall anmälts och behandlats av nämnden? Hittills har inget fall kommit upp eller anmälts utifrån. Kanske har nämnden haft viss preventiv effekt. Foto: karolina krasuska Vilken är idén bakom den etiska nämnden? Att man ska kunna jobba förebyggande och diskutera de gråzoner som finns inom insamlingen allt är inte svart eller vitt. Tanken är att både givare, medlemsorganisationer, styrelsen och andra ska kunna anmäla överträdelser mot Isobros etiska riktlinjer och reglerna för god marknadsföringssed. Vilka sitter i nämnden och hur arbetar de? Den består av tre ledamöter ordförande Sys Rovsing, ordförande i Advokatsamfundet, Erling Olsen, före detta justitieminister och Henriette Laursen, chef för Aids-fonden. Samtliga arbetar ideellt och oavlönat. Kay Sprinkel Grace avslutade årets insamlarkongress i Holland. Sammanlagt fanns mer än 900 deltagare från 55 länder på plats. Stöd för kvalitet i Storbritannien ImpACT Coalition är en brittisk organisation som arbetar för att allmänheten bättre ska förstå hur ideella organisationer fungerar. Bakom organisationen står The Institute of Fundraising, FRIIs motsvarighet i England. Genom att belysa ansvar och transparens vänder man sig till organisationer inom den ideella sektorn. Hittills har över 130 organisationer anslutit sig och har tillgång till seminarier, nyhetsbrev och till ImpACT Toolkit, en verktygslåda som hjälper organisationer att få en bild av var den står idag inom ansvar och transparens och att ta fram utvecklingsplaner. ImpACT Coalition arbetar också för att hjälpa organisationerna att implementera kvalitetskoderna som The Institute of Fundraising tagit fram. De organisationer som strävar efter att belysa verksamhetens ansvar och transparens kan därmed få stöd från ImpACT Coalition helt kostnadsfritt. Caroline Edelstam Molin Vad händer härnäst? Isobros etik- och lagutskott har sitt årliga möte med den insamlingsetiska nämnden i januari Varje år utarbetar vi en rapport till nämnden om viktiga händelser under året. Går insamlingen bra i Danmark? Ja, det är full fart. Marie von zeipel Isobro är FRIIs danska systerorganisation som idag består av 115 medlemsorganisationer som tillsammans omsätter 4,6 miljarder danska kronor. insamling nu

18 ny medlem l Ett klick för skogen Ung stiftelse räddar gammal skog Stiftelsen Ett klick för skogen har ett tufft mål framför sig. Fram till mars 2009 måste närmare 6 miljoner kronor samlas in för att rädda Verles gammelskog i Västergötland. Men organisationen, som nu är medlem i FRII, har tidigare sett att starkt engagemang gör att ändamålen kan uppfyllas. I januari 2004 registrerades stiftelsen Ett klick för skogen hos länsstyrelsen. Dagen efter lanserades webbplatsen med samma namn. Målet var att genom donationer och sponsorer bevara gammelskog i Sverige. Jag hade bott i London i tio år och varje gång jag kom hem till Luleå såg jag nya kalhyggen och hur skogen utarmades, berättar Jenny Strand. Hon grundade stiftelsen tillsammans med barndomsvännen Ann Rask, som också bott utomlands och sett samma förändring av miljön kring hemorten. Responsen på deras initiativ tog inte lång tid. Satsningen på en stiftelse och en webbplats visade sig vara ett effektivt sätt att samla in pengar och få uppmärksamhet kring de hotade skogarna. Klicket syftar till att det ska vara okomplicerat och gå snabbt att göra en insats. Varken en liten plånbok eller tidsbrist ska vara hinder för den som vill hjälpa till. Precis i början var det lite trögt. Vi bad bland annat våra föräldrar att bidra med ett klick för att få några besökare. Men efter ett par artiklar i olika tidningar så exploderade intresset både bland givare och sponsorer, berättar Jenny Strand. I juli 2005 hade stiftelsen samlat in kronor. Det gjorde att Årrenjarkas gammelskog i Lappland kunde köpas och skyddas från avverkning. Stiftelsen första mål var därmed uppfyllt. Men planen var redan då att kunna köpa och skydda all gammelskog som finns kvar i landet. Det som är sorgligt är att endast fem procent av Sveriges skogar är äldre än 140 år så Det tog inte ens två år innan Jenny Strand och Ann Rask kunde köpa den första svenska gammelskogen för att skydda den för alltid. kallad gammelskog. Att hitta en skog och att ägaren är villig att sälja den är inte det lättaste. Skogsägarna har ofta ärvt skogen i generationer, och vi tvingar aldrig någon att sälja, berättar Jenny Strand. Sedan en tid bor kollegan Ann Rask i Australien. Men stiftelsen lever vidare genom Jenny och fem medarbetare som jobbar ideellt. Som stöd finns också fyra experter från bland annat SNF och Lantbruksuniversitetet. Nu har en intensiv period startat för stiftelsen, målet att kunna köpa och skydda Verleskogen utanför Göteborg har en snäv tidsgräns. Utan Ett klick för skogens förhandlingar med markägaren skulle skogen ha blivit avverkad redan förra vintern. Inga myndigheter har medel för att kunna bevara den avverkningsanmälda skogen, säger Jenny Strand. Trots att en stor summa ska samlas in på så kort tid ser hon ljust på förutsättningarna. Webbsidan ger pengar genom att besökarna klickar på en knapp eller handlar i webbshopen. Men andra saker är också på gång. Vi förhandlar med företag och organisationer om olika saker, säger Jenny Strand hemlighetsfullt. En så pass liten organisation kan vara bräcklig och är beroende av medarbetarnas engagemang. Jag har ett heltidsjobb men lägger nästan all övrig tid på stiftelsen. Det är mycket möten, förhandlingar, föredrag och annat. Men det är roligt och just nu känns det som att jag skulle kunna jobba med stiftelsen hur mycket som helst. Det som kan kännas motigt är att tiden inte räcker till, säger Jenny Strand. Hon får dagligen meddelanden från privatpersoner och organisationer som berättar fakta Ett klick för skogen Foto: Gwénael Salion om hur mycket de tycker om initiativet. Många sponsorer hör också av sig för att kunna synas på webbplatsen. Från början fanns förhoppningen att förankra organisationen i hela Norden, men de tankarna har fått stå åt sidan tills vidare. Men redan i dag är det många besökare från andra länder som är inne på webbplatsen. Flera andra organisationer har också inspirerats av idén. Det finns liknande stora insamlingar, ett av de mest kända exemplen är amerikanska The Hunger Site. Medlemsskapet i FRII är nytt för i år även om Ett klick för skogen tidigare samarbetat med organisationer som WWF och Naturskyddsföreningen om både kunskap, råd och kontakter. Utbyte med andra ideella krafter är viktigt enligt Jenny Strand. Vi har tidigare haft tankar på en större insamling tillsammans med andra organisationer. Nu stärker vi banden genom att vara med i FRII. Medlemskapet är dessutom en förutsättning för att kunna bli förmånstagare i Postkodlotteriet vilket också är en anledning till att vi blivit medlemmar, säger Jenny Strand. Arbetet med FRIIs kvalitetskod har startat, och än så länge finns det inga hot mot att en fullständig kodrapport ska kunna lämnas nästa år. Det finns också tankar om hur stiftelsen ska kunna växa och hur engagemanget för gammelskogarna ska bli ännu starkare. Om fem år hoppas jag att jag kan jobba heltid med stiftelsen och att vi lyckats skydda flera skogar i Sverige. Det är min dröm, säger Jenny Strand. Peter Rehnfeldt l Stiftelse som samlar in pengar via Internet för att köpa upp och bevara gammal skyddsvärd skog i Sverige. l Stiftelsen drivs till stor del ideellt och är inte vinstdrivande. l Stiftelsens stadgar garanterar att skog uppköpt av stiftelsen är skyddad för all framtid. 18 insamling nu

19 namn På nya stolar Nya namn på nya poster i din organisation? Tala om det för insamling nu! Mejla till claes@frii.se och skriv Nya namn till insamling nu i ämnesraden. roger pettersson är ny verksamhetschef i förbundet djurens rätt. han har varit verksam i djurens rätt sedan 1989, med undantag för några år i slutet av 1990-talet, då han var förbundsordförande. roger kommer närmast från tjänsten som politisk chef. sofia svensson är ny projektledare på röda Korset, där hon kommer att arbeta med privatgivare. sofia kommer närmast från diakonia, där hon var insamlingsansvarig. hon kommer att vikariera i ett år för martin grimlund, som ska vara föräldraledig. sandra pihlström är projektanställd kampanjledare för rädda Mammorna från den 1 december. hon kommer närmast från action aid. anette Åkesson är ny sekreterare vid skandinaviska Barnmissionen. hon efterträder Charlotta stedt. annica larsson är nyanställd på kansliet och ansvarar för administration och lager. Daniel ryderholm har börjat som ny informatör på hela Människan. och om en knapp månad, den första januari börjar frank Åkerman som ny generalsekreterare. han kommer närmast från sociala Missionen där han var generalsekreterare. leif newman är ny biträdande generalsekreterare på diakonia och anette grinde är ny som administrativ chef. Joacim anesund tillträder som it-strateg och anna maria Johansson är ny som ekonomihandläggare för afrika. lena gutberg har tillträtt som ny ordförande för Blomsterfonden. hon ersätter karl erik Åman. ny vice ordförande är nina rehnqvist som ersätter sven Åkerstrand. fonden har även en ny revisor, Jaan kubja som ersätter ulf harjulin. louise nordlund Isaksson är nytillträdd chef för erikshjälpens avdelning för insamling och kommunikation som bildades i våras. hon kommer närmast från swedec, totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum i eksjö. marie ehrnlund är ny kommunikatör i alzheimerfonden. fonden har också öppnat kontor i uppsala och stockholm som bemannas av annonsera i insamling nu! tidningen för professionella fundraisers hillevi engbrant, tidigare vd på hjärnfonden, som ska öka kunskapen om alzheimer och stärka stödet från näringslivet. stiftelsen för insamlingskontroll har ny ordförande sedan 1 november. det är nils Dexe som tidigare arbetat i Lagrådet. adela rodrigo vikarierar för annkathrine ridling som projektadministratör på Cancerfonden. Charlotte rydh, chef för kommunikation och insamling vid ersta diakoni blir ny marknadschef på Livrustkammaren. Jeanette liljedahl är ny ekonomichef på sjöräddningssällskapet. mattias Carlsson är ny enhetschef för kommunikation och insamling vid svenska kyrkan i uppsala. hewan temesghen är ny projektledare för företagssamarbeten på svenska scoutrådet. malin Wiberg börsbo har börjat en ny tjänst på insamlingsavdelningen på världsnaturfonden WWf. Jenny enström är ny på WWfs ekonomiavdelning. Nya 0-konton plan international sverige Insamlingsstiftelse Pg och Bg stiftelsen har sedan tidigare Pg , , Bg och Insamlingsstiftelsen vasakungarnas Djurhamn Bg insamlingsstiftelsen vasakungarnas djurhamn har sedan tidigare Pg FRIIs styrelse (vald maj 2008) ordinarie: anna hägg-sjöquist, ordförande anna.hagg-sjoquist@ plan-international.org fredrik söderhielm, vice ordförande fs@nonsmoking.se Jonas romson, kassör jonas.romson@snf.se petra lindskog petra.lindskog@redcross.se george olvik g.olvik@raddningsmissionen.se suppleanter: Charlotte enderlein charlotte.enderlein@karolinska.se Dan tavares dan.tavares@cancerfonden.se peter Winberg peter.winberg@nhr.se generalsekreterare erik Zachrison tel fax erik@frii.se InformatIons- och utbildningssekreterare Claes anckarman tel claes@frii.se valberedning ursula tengelin ursula.tengelin@cancerfonden.se (sammankallande) bo forsberg bo.forsberg@diakonia.se miriam Isaksson miriam.isaksson@amnesty.se utgivning med fyra nummer per år. för information och bokning, ring insamling nu forum syd Bg och Pg forum syd har sedan tidigare Pg Indragna 0-konton Insamlingsstiftelsen delfinforskning fråntas rätten att använda Pg och Bg på grund av att insamlingsstiftelsen inte följt sfis föreskrifter. Avslutade 0-konton sveriges Dövas riksförbund har på egen begäran avslutat Pg Frivilligorganisationernas Insamlingsråd Swedish Fundraising Council Box 2054, stockholm, skeppsbron 28 tel fax e-post: info@frii.se 1

20 Avs: FRII, Box 2054, Stockholm