Motion : av Hans Lindblad m. fl. om gemensamt personalutnyttjande inom totalförsvaret

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Motion : av Hans Lindblad m. fl. om gemensamt personalutnyttjande inom totalförsvaret"

Transkript

1 5 Motion : 1038 av Hans Lindblad m. fl. om gemensamt personalutnyttjande inom totalförsvaret Totalförsvaret har funnits som begrepp sedan 1940-talet. Betydelsen av en samlad syn på dess militära och civila delar har betonats allt starkare års beslut om totalförsvarets fortsatta utveckling kan betecknas som genombrottet för tanken på en samordnad planering och inriktning av hela totalförsvaret. Beslutet gällde militärt försvar, civilförsvar, ekonomiskt försvar, psykologiskt försvar och tidigare tämligen obeaktat "övrigt totalförsvar", bl. a. sjukvård i krig och kommunal beredskapsplanering. Den största och mycket påfallande bristen i fråga om totalförsvarstänkande finns inom personalområdet. Fördelningen av människor mellan olika delar av totalförsvaret är utomordentligt stel och traditionell. Vi är övenygade om att detta är till stor skada för både det militära försvaret och de civila delarna av totalförsvaret. Vådorna av det nuvarande systemet synes också tillta genom ökade obalanser. En samlad personalplanering skulle göra att totalförsvaret på ett mer rationellt sätt kunde nyttja individernas kapacitet och kunskap. Genom att militän försvar har praktiskt taget monopol på nyttjandet av män i åldern år skapas stora svårigheter för civila totalförsvarsgrena r. Samtidigt skadas det militära försvaret genom en tilltagande obalans mellan numerär och kvalitet. Man har helt enkelt för mycket folk att utbilda i förhållande till de förband som kan ges en modern utrustning. Följden har blivit en stark årlig ökning av den andel av det militära försvarets resurser som går till drift och underhåll. Andelen för materiell förnyelse minskar oroväckande snabbt. Därmed blir möjligheterna att upprätthålla allsidigt användbara förband allt sämre. Liberala krav Folkpartiets ungdomsförbund, folkpartiets kvinnoförbund och folkpartiet har sedan flera år fört fram förslag om en samordnad personalplanering och könsneutral uttagning för hela totalförsvaret. Den nuvarande värnpliktslagen bör slås samman med lagarna om civilförsvarsplikt och allmän tjänsteplikt till en lag om totalförsvarsplikt. Därmed skulle myndigheterna få möjlighet att för varje individ se var vederbörande kunde göra bästa nyttan i förhållande till det samlade personalbehovet inom totalförsvaret. l en riksdagsmotion år 1975 (nr 746 av Gabriel Romanus och Billy Olsson) krävdes bl. a. att riksdagen "begär att regeringen utan dröjsmål tillsätter en utredning för att belysa reformer som skulle undanröja könsbunden uttag-

2 Mot. 1977/78: ning inom totalförsvaret och i stället ta till vara individuella kvalifikationer; belysning av frågan skall avse verkningar såväl på totalförsvaret som på möjligheterna att ge kvinnor och män samma villkor i allt samhällsliv". Motionärerna hänvisade till folkpartiets landsmöte år 1974 där samma krav ställts. Ett år senare förstärkte 1975 års landsmöte dessa argument genom att uttala sig för att de civila delarna av totalförsvaret får större andel av personalen, medan andelen i det militära försvaret bör minska. Landsmötet noterade att det svenska militära försvaret har en internationellt sett mycket stor numerär, samtidigt som de ekonomiska möjligheterna att ge vapen och militär utbildning till så stor numerär torde bli allt mindre. Landsmötet ansåg att kvalitetsaspekten har stor betydelse och uttalade därför att "balansen i försvaret får inte äventyras genom försök att vidmakthålla en tidigare numerär som i olika avseenden inte kan ges nödvändigt kvalitativt innehåll". Bätte balans Folkpartiets landsmöte år 1977 ansåg att det är viktigt att få en bättre balans mellan personal inom den militära och civila delen av totalförsvaret så att uppgifter kan lösas på bästa sätt. Om t. ex. krigssjukvården skall få en rimlig kapacitet behövs både män och kvinnor. Varje tanke på att i denna verksamhet söka göra en uttagning efter kön i stället för efter lämplighet visar hur orimligt ett könstänkande är. Landsmötet ansåg att alla som skall ingå i totalförsvaret bör utbildas för sin uppgift. Var och en bör dessutom ha en grundkunskap om självskydd, katastrofhjälp, kanske också självförsvar. Den enskilde måste veta vilka lagar och regler som gäller i krigstid. l nuläget är kvinnorna väsentligt sämre informerade än männen när det gäller frågor av denna art. En reform av detta slag skulle alltså inte innebära att fler personer än i dag utbildades för det militära försvarets behov. Tvärtom skulle det kunna bli lättare att fatta beslut om minskning av det militära försvarets numerär, genom att man kom ifrån hittillsvarande låsning till antalet män i årsklassen. Man kunde mer förutsättningslöst än nu väga militära och civila delar av totalförsvaret mot varandra i fråga om personalbehov, uttalade landsmötet. För ett år sedan föreslog Hans Lindblad i en riksdagsmotion (1976/77:343) att civilförsvaret borde få direktrekrytera värnpliktiga. Att civilförsvaret får sin huvudsakliga personal som åringar (män som lämnat värnpliktsåldern) leder till betydande svårigheter. Det är en klar erfarenhet att den övre åldersgränsen på 65 år är alltför hög. De krav som ställs på civilförsvarets personal, fysiskt och psykiskt, blir mycket stora om man t. ex. skall släcka bränder, rädda människor under hoprasade hus och arbeta sig fram till instängda i skyddsrum. Om fler yngre personer ingick i civilförsvaret skulle

3 Mot : möjligheterna att klara de mest fysiskt krävande uppgifterna bli betydligt bättre. Avgångar av hälsoskäl blir stora i en organisation som har sin hvudusakliga personal i åldrarna över 50 år. Omloppstiden blir därför kort, dvs. det årliga behovet av rekrytering och utbildning för att ersätta de avgångna blir stort. Civilförsvaret skulle bli billigare och effektivare om det fick rekrytera yngre personal. B ätt re och billigare Vissa civila grupper, främst brandmän, borde helt avdelas för civilförsvaret, som därmed fick en betydligt bättre beredskap och en höjd kvalitet på befålen. Man bör alltså undvika att ta ut sådan personal för militär grundutbildning. Men med den nuvarande värnpliktslagen åläggs män en militär utbildning, och det ä ren så benhård princip att inget undantag görs ens för personer med sådan utbildning att de kan göra en långt mer effektiv insats för totalförsvaret inom någon civil del. Att ge en brandman utbildning till skyttesoldat är ett drastiskt exempel på resursslöseri och visar i ett nötskal vådorna av att totalförsvaret inte har en samordnad personalplanering. Sjukvården. kommunikationsväsendet och flera delar av det ekonomiska försvaret kan ge exempel på hur felaktigt det blir från totalförsvarssynpunkt om man helt bortser från vad en individ betyder inom det civila försvaret. Det är nödvändigt att ändra en lagstiftning som i dag ger det militära försvaret totalt företräde när det gäller att utbilda män för en krigsuppgift. Menar man allvar med talet om totalförsvar måste personalområdet få en gemensam planering. där olika krav vägs mot varandra. Det skulle ge betydande effektivitetshöjningar och därmed möjliggöra besparingar. Att låta civilförsvaret direktrekrytera vissa värnpliktiga så att dessa endast utbildades för civilförsvarsuppgifter kan inte rimligen avvisas med argumentet att det skulle strida mot värnpliktstanken. Tvärtom vore de: ett erkännande av att civilförsvaret - liksom andra civila delar av totalförsvaretnu äntligen skulle anses ha en sådan betydelse att det militära försvaret inte längre skall få lägga beslag på samtliga värnpliktiga. Och fullt genomslag för tanken om totalförsvaret skulle vi alltså få därest de nuvarande pliktlagarna för olika delar av totalförsvaret ersattes med en gemensam totalförsvarslag. Olycklig trend Det militära försvaret är i skriande behov av minskad årlig värnpliktsutbildning för att kunna hålla tillbaka de nu starkt ökande driftkostnaderna. Antalet kvalificerade förband har minskat drastiskt. Allt mindre del av de värnpliktiga kan alltså få en utbildning för allsidigt användbara förband. Fortsätter nuvarande trend med ökning av driftkostnaderna finns stor risk för

4 ot. 1977/78: att materielanskaftningen fortsätter att reduceras så att antalet kvalificerade enheter halveras ytterligare en gång. Budgetåret gick 65,8 % av armens budget till vad som kallas ledning och förbandsverksam het. (Se bilaga.) 27,8 % gick till materielanskaftning (ink l. forskning och utveckling) och 6,5 % gick till byggnader. 1976/77 hade andelen som gick till driftsidan ökat till 73 %, medan materielsidan minskat till 21,7 %. Driftsidan ökade alltså ungefår med två procentenheter om året. Om år skulle materielanslaget vara nere i noll om denna utveckling fortsätter. En del lokala besparingar- det s. k. OLLI-projektet- har genomförts under denna tid. Man har tagit bort något eller några tiotal tjänster på olika lokala myndigheter, sedan Fo-staber och regementen slagits ihop medan andra regementen upphört att syssla med förvaltning och mobilisering. Några förbandsindragningar har inte förekommit. Den kraftiga ökningen av driftsidan illustreras av att denna under J 976/77 tog praktiskt taget hela armens tillskott för s. k. priskompensation. Alltså även de pengar som avsåg att möta prisstegringar på materielen överfördes till driftsidan. Det är mot den bakgrunden inte förvånande att armens materielanskaftning kommit i en kris (låt vara att det inte förklarar varför ett överskridande på en kvarts miljard blev känt först under löpande budgetår ). För marinen är ökningen av driftkostnaderna ännu värre. Där har andelen för drift sedan J ökat från 52,5 till 62,1 %. MaterielanskafTningen har minskat från 39 till 30,8 %. Också där skulle materielanslaget vara helt borta om något årtionde om driftkostnaderna stiger som under senare år. Det synes helt nödvändigt att reducera marinens fredsorganisation. Kommendör Bengt O' Konor har i en tankeväckande artikel i Tidskrift i sjöväsendet (nr 4 J 977) visat att en målmedveten integration av utbildning, mobilisering och förvaltning mellan nottan och kustartilleriet skulle kunna ge betydande besparingar. Sådana åtgärder bör snabbt genomföras. Flygvapnet har bättre kunnat hålla nere driftkostnaderna. Sedan 1972/73 har de ökat från 39,1 till 41,9 %. Andelen för materiel har minskat från 55,7 till 54,2 %. Redan denna omfördelning är olycklig. Att den ändå är långt mindre än vid de två övriga försvarsgrenarna hänger rimligen samman med statsmakternas beslut om minskad fredsorganisation vid nygvapnet. Under perioden drogs tre enheter in, nämligen F 2 (Hägernäs}, F 3 (Malmslätt) och F 8 (Barkarby). För nygvapnet är beslut också fattade om indragning av F J J (Nyköping) och F 12 (Kalmar), vartill skall komma indragning av ytterligare en nottilj. Denna reduktion ger alltså lägre driftkostnader än man annars skulle ha.

5 Mot. 1977/78: l Färre fredsforband Riksdagen skall snart behandla förslagen om indragning av förband inom armen. Försvinner enheterna i Sundsvall och Malmö utöver den redan beslutade nedläggningen i Uppsala minskas driftkostnaderna. Men tyvärr tillkommer väsentligt ökade kostnader genom det nya förbandet i Arvidsjaur. Ä ven om en stor del av den investeringen betalats utanför försvarsramen ökas de årliga hyreskostnaderna kraftigt. Vidare innebär etableringen i Arvidsjauratt K 4 måste få en rad servicefunktioner som inte behövs i dag när förbandet kan nyttja anläggningarna hos I 20 i Umeå. Vad som sker går stick i stäv mot OLLI-principen om ökad samordning mellan förband. Tillkomsten av förbandet i Arvidsjaur drar alltså kostnader- inte minst ökade kostnader för värnpliktigas resor - som äter upp vad som sparas vid samtliga förbandsindragningar. En samordnad personalplanering för totalförsvaret skulle rimligen leda till att det militära försvaret utbildade fårre nya soldater. Det ger stora möjligheter till väsentliga besparingar i fredsorganisationen. Försvarets fredsorganisationsutredning har visat att bara tämligen små besparingar kan göras om man lägger ned ett förband men samtidigt bygger ut på något eller några andra ställen för att ta emot värnpliktiga från nedläggningsförbandet. Minskas värnpliktsantalet blir besparingsmöjligheterna radikalt förbättrade. Utbildningstiden Ett alternativ eller ett komplement i fråga om besparingar vore att ha kvar nästan lika många värnpliktiga men i stället för vissa av dem reducera utbildningstiden så långt att ett fredsförband kan utbilda två omgångar per år. Den lösningen skisserades - främst av Sven Weden - inför 1972 års försvarsbeslut. Den väckte mycket energiska protester från militärt håll, och 1972 års värnpliktsutredning avvisade tanken att ens värnpliktiga med uppgifter enbart inom lokalförsvar skulle kunna klara sig med en sådan reducerad utbildning. Från militärt håll har man i flera år riktat energisk kritik mot folkpartiets tankar om kortare utbildningstid. Det är därför positivt- om än förvånande - att den nye överbefälhavaren spontant tagit upp Sven W edens krav på 5,5 månaders utbildning för vissa- eller rent av de flestavärnpliktiga. Men beredvilligheten på militärt håll att nu överge tidigare uppfattningar får inte tas till intäkt för att avstå från att söka besparingarockså genom att reducera antalet värnpliktiga. Organisatoriskt är det en betydligt lättare väg, och det kan snabbare ge besparingar. Och framför allt innebär den senare vägen att man får loss fler unga människor för t. ex. civilförsvaret.

6 Mot. 1977/78: l 038 JO Färre krigsförband Redan vid försvarsbeslutet år 1972 stod det klart att pengarna inte skulle räcka till att modernisera mer än en del av brigaderna. Enligt detta utgår två av sex pansarbrigader. Baa tio av de dåvarande tjugo infanteribrigaderna kan moderniseras. De resterande tio får successivt allt sämre prestanda. De förlorar infanterikanonvagnarna och terrängbilarna. Eldkraft och rörlighet minskas, samtidigt som de moderniserade brigaderna får väsentliga förbättringar i dessa avseenden för att om möjligt komma upp i nivå med dem som finns i omvärlden. De nedväxlade brigaderna har på senare år- tvärtemot riksdagsbeslutet år kallats "skytteregementen". Nu föreslås i budgetpropositionen att dessa förband skall återfå benämningen "infanteribrigad". De moderniserade brigaderna kallas infanteribrigad 77, medan skytteregementena föreslås kallas infanteribrigad 66R. Det ger lätt missförstånd, eftersom benämningen 66R hittills har avsett förband som har infanterikanonvagnar och terrängbilar. Det viktiga är dock att det på 1980-talet inte synes finnas möjligheter att modernisera dessa förband. Man får vara glad om det går att hålla uppe kvaliteten på de tio infanteribrigader (plus fyra Norrlandsbrigader) som beslutats. Dessa moderniserade förband måste förses med ytterligare materiel, bl. a. för pansarvärn, spaning och samband. Ammunitionsuthålligheten för försvaret ser ut att bli dramatiskt försämrad. vilket är ytterst anmärkningsvärt i ett läge då det talats om att förbättra "uthålligheten". Krigssjukvården måste förbättras, bl. a. genom ner helikoptrar för denna uppgift. För pansarbrigaderna kommer moderniseringsbehovet allt närmare. En summering av det anförda synes alltså mycket klart peka på att det är nödvändigt att hålla uppe den andel som går till materielanskaffning inom det militära försvaret. Det kan inte ske på annat sätt än genom minskning av den andel som går till drift. Antalet värnpliktiga inom försvaret bör därför minskas, vilket ofrånkomligen leder till att antalet fredsförband måste reduceras. Bättre arbetsmiljö Vid en reducering av antalet fredsförband kan antalet utbildningsbefäl vid de kvarvarande förbanden öka. Det skulle möjliggöra en e fektivare utbildning vid dessa förband. Det finns mycket alarmerande rapporter om hur sliten personalen blir med nuvarande stora antal värnpliktiga i förhållande till antalet befål. Det är orealistiskt att öka antalet befål men genom en minskning av antalet värnpliktiga går det att få balans. Här går det att nå betydande resultat i form av bättre arbetsmiljö och ökad arbetstillfredsställelse för både värnpliktiga, befål och andra anställda vid kvarvarande förband. Dessa positiva e fekter inom det militära försvaret skulle komma jämsides

7 Mot :1038 Il med en väsentlig förbättring för civilförsvaret, som kunde fä övergå till att utbilda yngre människor. Dessa skulle stanna mångdubbelt längre i organisationen än merparten av dem som utbildas i dag, och därmed kunde det årliga utbildningsbehovet inom civilförsvaret minska. Man fick möjligheter att ge varje individ en bättre utbildning. Också för det ekonomiska försvaret och övriga delar av totalförsvaret skulle en totalförsvarslag ge helt andra möjligheter än i dag att verkligen göra en rationell personalplanering. Genomförs en reform med en totalförsvarsplikt och könsneutral uttagning i stället för nuvarande olika pliktlagar skulle totalförsvarsprincipen bli verklighet på ett långt bättre sätt än hittills. Det skulle öka totalförsvarets förankring hos allmänheten. Inför omvärlden skulle Sverige kunna visa ett väl integrerat totalförsvar där personella och andra resurser kunde nyttjas effektivare än i dag. Frågan om övergång till en samlad personalplanering inom totalförsvaret baserad på könsneutral uttagning bör studeras av den kommande försvarsutredningen inför nästa försvarsbeslut Parallellt med arbetet i försvarsutredningen bör man kunna överväga att ge möjlighet till grundutbildning av värnpliktiga till civilförsvarsuppgifter som en delreform mot en samlad personalplanering. Hemställan Med hänvisning till det anförda hemställs att riksdagen hos regeringen begär att frågan om en för hela totalförsvaret gemensam personalplanering inom ramen för en totalförsvarslag blir belyst inför nästa försvarsbeslut Stockholm den 24 januari 1978 HANS LINDBLAD (fp) BONNIE BERNSTRÖM (fp) KARL BENGTSSON (fp) KARIN AHRLAND (fp)

8 Procentuell uppdelning av utnyttjade betalnlng.\medel (Ledning och drift) (Materiel) (Byggnader) - Armen Marinen Flyg- Armen Marinen F YK Armen Marinen \.Q Fly!(- -l 110p11PI IIOpiiPI \'apnel -l / , , / / / ,26 41,63 24,02 30,68 54,68 4,94 7,06 3, / , :: :?. -l 00 - = 00 Källa: RRY Budgetredovisning

Motion till riksdagen 1988/89:Fö402 av Bo Lundgren och Wiggo Komstedt (båda m) Skånes försvar

Motion till riksdagen 1988/89:Fö402 av Bo Lundgren och Wiggo Komstedt (båda m) Skånes försvar Motion till riksdagen 1988/89:Fö402 av Bo Lundgren och Wiggo Komstedt (båda m) Skånes försvar Sverige har haft förmånen att kunna leva i fred i mer än 170 år. Vi har därmed sluppit ifrån den förödelse

Läs mer

Grundläggande begrepp och regelverk

Grundläggande begrepp och regelverk Grundläggande begrepp och regelverk Regeringsformen om krig och krigsfara Sverige ska ha regler som så långt det är möjligt skapar grund för legalt handlande även i krigstid. Krigsdelegation i stället

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad totalförsvarsplikt. Dir. 2007:147. Beslut vid regeringssammanträde den 6 december 2007

Kommittédirektiv. En förändrad totalförsvarsplikt. Dir. 2007:147. Beslut vid regeringssammanträde den 6 december 2007 Kommittédirektiv En förändrad totalförsvarsplikt Dir. 2007:147 Beslut vid regeringssammanträde den 6 december 2007 Sammanfattning av uppdraget En parlamentarisk kommitté ska överväga vilka författningsändringar

Läs mer

Regeringens proposition 2018/19:18

Regeringens proposition 2018/19:18 Regeringens proposition 2018/19:18 Inrättande av försvarsgrensstaber Prop. 2018/19:18 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 22 november 2018 Stefan Löfven Peter Hultqvist

Läs mer

Yngre officerarna hyser också oro för framtiden

Yngre officerarna hyser också oro för framtiden 1970-03-10 GP jobbsökande uoff Yngre officerarna hyser också oro för framtiden De 26 underofficerarnas annons i G-P har väckt stor uppmärksamhet och deras allvarligt menade försök att få bättre betalda

Läs mer

Kommittédirektiv. En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret. Dir. 2015:98

Kommittédirektiv. En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret. Dir. 2015:98 Kommittédirektiv En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret Dir. 2015:98 Beslut vid regeringssammanträde den 1 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå en

Läs mer

Militär ledningsresurs i Stockholm Skrivelse av Kristina Axén Olin, Sten Nordin och Mikael Söderlund (alla m)

Militär ledningsresurs i Stockholm Skrivelse av Kristina Axén Olin, Sten Nordin och Mikael Söderlund (alla m) PM 2006 RI (Dnr 307-3649/2005) Militär ledningsresurs i Stockholm Skrivelse av Kristina Axén Olin, Sten Nordin och Mikael Söderlund (alla m) Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande

Läs mer

Motion 1983/84:2695. Karin Ahrland och Lars Ernestam Regeringens befattning med besvärsärenden (prop. 1983/84: 120)

Motion 1983/84:2695. Karin Ahrland och Lars Ernestam Regeringens befattning med besvärsärenden (prop. 1983/84: 120) 15 Motion 1983/84:2695 Karin Ahrland och Lars Ernestam Regeringens befattning med besvärsärenden (prop. 1983/84: 120) Vi har inte några invändningar mot syftet med propositionen, nämligen kortare handläggningstider,

Läs mer

Bilkårens Handbok för funktionärer Handbok bilaga 2 Sidan 1 av 6 DE FRIVILLIGA FÖRSVARSORGANISATIONERNAS GRUNDSYN

Bilkårens Handbok för funktionärer Handbok bilaga 2 Sidan 1 av 6 DE FRIVILLIGA FÖRSVARSORGANISATIONERNAS GRUNDSYN Sidan 1 av 6 DE FRIVILLIGA FÖRSVARSORGANISATIONERNAS GRUNDSYN Fastställda vid sammanträde med FOS 1978-10-10. Syftet med grundsynen är - att ange de frivilliga försvarsorganisationernas gemensamma syn

Läs mer

Civilt försvar och Räddningstjänst under höjd beredskap (RUHB) Dennis Skog Räddningstjänsten Syd

Civilt försvar och Räddningstjänst under höjd beredskap (RUHB) Dennis Skog Räddningstjänsten Syd Civilt försvar och Räddningstjänst under höjd beredskap (RUHB) Dennis Skog Räddningstjänsten Syd Civilt försvar -igen! 1. Vad kan vi lära av förra gången? 2. I vilka frågor behöver vi tänka nytt? -Värna

Läs mer

Kommittédirektiv. En rättslig reglering av försvarssamarbetet med Finland. Dir. 2017:30. Beslut vid regeringssammanträde den 23 mars 2017

Kommittédirektiv. En rättslig reglering av försvarssamarbetet med Finland. Dir. 2017:30. Beslut vid regeringssammanträde den 23 mars 2017 Kommittédirektiv En rättslig reglering av försvarssamarbetet med Finland Dir. 2017:30 Beslut vid regeringssammanträde den 23 mars 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska se över vissa delar av de

Läs mer

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2012-1522 rir 2014:4 Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion Försvarsmaktens omställning(rir 2014:4) Bilaga 4 Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Läs mer

Kommittédirektiv. Drogtestning av totalförsvarspliktiga. Dir. 2006:14. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006.

Kommittédirektiv. Drogtestning av totalförsvarspliktiga. Dir. 2006:14. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006. Kommittédirektiv Drogtestning av totalförsvarspliktiga Dir. 2006:14 Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas för att kartlägga i

Läs mer

Motion till riksdagen. 1985/86: Ub815. Ing-Marie Hansson m. fl. (s) Utbildningsinsatser i Gävleborgs län

Motion till riksdagen. 1985/86: Ub815. Ing-Marie Hansson m. fl. (s) Utbildningsinsatser i Gävleborgs län Motion till riksdagen 1985/86: Ub815 Ing-Marie Hansson m. fl. (s) Utbildningsinsatser i Gävleborgs län Insatser inom utbildningsområdet har visat sig vara mycket effektiva regionalpolitiska instrument.

Läs mer

Redovisning rörande personalavvecklingsutgifter

Redovisning rörande personalavvecklingsutgifter Sida 1 (5) Redovisning rörande personalavvecklingsutgifter Innehållsförteckning 1. Regeringsbeslut 12, 2008-12-17, Fö2006/2663/EPS, Fö2006/2782/EPS, Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Försvarsmakten

Läs mer

Kommittédirektiv. Investeringsplanering för försvarsmateriel. Dir. 2013:52. Beslut vid regeringssammanträde den 16 maj 2013

Kommittédirektiv. Investeringsplanering för försvarsmateriel. Dir. 2013:52. Beslut vid regeringssammanträde den 16 maj 2013 Kommittédirektiv Investeringsplanering för försvarsmateriel Dir. 2013:52 Beslut vid regeringssammanträde den 16 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå en ändrad process för hur regeringen

Läs mer

Inriktning för Försvarets materielverks verksamhet för åren 2016 till och med 2020 (l bilaga)

Inriktning för Försvarets materielverks verksamhet för åren 2016 till och med 2020 (l bilaga) Regeringsbeslut 8 -l_o -- REGERINGEN 2015-06-25 Fö2015/00954/MFU Försvarsdepartementet Försvarets materielverk 115 88 Stockholm Inriktning för Försvarets materielverks verksamhet för åren 2016 till och

Läs mer

Västkustens försvar försummas

Västkustens försvar försummas 1991 Västkustens försvar försummas Försvaret på västkusten har varit försummat under lång tid, skriver kommendör av första graden Bertil Daggfeldt, Han vill ha jämnar fördelning av försvarskrafterna mellan

Läs mer

VAPENFRIHETEN I DEN NÄRMASTE FRAMTIDEN

VAPENFRIHETEN I DEN NÄRMASTE FRAMTIDEN VAPENFRIHETEN I DEN NÄRMASTE FRAMTIDEN Rapport CFV 2008:1 Centrum för vapenfrihet oktober 2008 Civilpliktsutbildningarnas upphörande Rekryteringen till de sista utbildningarna för civilpliktiga, som bedrevs

Läs mer

Nr Mot. 1975:

Nr Mot. 1975: Mot. 1975:1890 12 Nr 1890 av herrar Jonsson i Alingsås och Henmark med anledning av propositionen 1975:40 om kommunal konsument politisk verksamhet m. m. l proposi tionen 1972:33 angavs vissa konsumentpolitiska

Läs mer

En robust personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63)

En robust personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-09-29 Fö2016/01252/MFI Regeringskansliet Försvarsdepartementet 103 33 Stockholm En robust personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63) Statskontoret

Läs mer

Anförande Folk och Försvars Rikskonferens 2015 Försvarsminister Peter Hultqvist - Prioriteringar inför nytt Försvarsbeslut

Anförande Folk och Försvars Rikskonferens 2015 Försvarsminister Peter Hultqvist - Prioriteringar inför nytt Försvarsbeslut 1 Anförande Folk och Försvars Rikskonferens 2015 Försvarsminister Peter Hultqvist - Prioriteringar inför nytt Försvarsbeslut Ers Kungliga Höghet, ärade konferensdeltagare, mina damer och herrar! Jag vill

Läs mer

Fördjupad översyn av Försvarsmaktens logistikförsörjning i fråga om vidmakthållande och upphandling (Fö 2017:B)

Fördjupad översyn av Försvarsmaktens logistikförsörjning i fråga om vidmakthållande och upphandling (Fö 2017:B) 1/5 Remissvar Datum Ert datum 2018-04-25 2018-03-29 Försvarsdepartementet ESV dnr Er beteckning Enheten för materiel, forskning och utveckling 2018-00322 Fö2018/00471/MFU 103 33 Stockholm Handläggare Carina

Läs mer

Kommittédirektiv. Frivillig försvarsverksamhet. Dir. 2008:2. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008

Kommittédirektiv. Frivillig försvarsverksamhet. Dir. 2008:2. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Kommittédirektiv Frivillig försvarsverksamhet Dir. 2008:2 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska lämna förslag om den frivilliga försvarsverksamhetens

Läs mer

ADMINISTRATIV BEREDSKAP

ADMINISTRATIV BEREDSKAP ADMINISTRATIV BEREDSKAP 2017-03-29 Maria Ericsson Rättsenheten Upplägg Administrativ beredskap Höjd beredskap Totalförsvarsplikt Krigsplacering Värdlandsstöd Administrativ beredskap Alla lagar och föreskrifter

Läs mer

Konflikt i Europa berör snabbt Västkusten. MARINA FÖRSVARET URHOLKAS

Konflikt i Europa berör snabbt Västkusten. MARINA FÖRSVARET URHOLKAS GP 1978-02-26 Konflikt i Europa berör snabbt Västkusten. MARINA FÖRSVARET URHOLKAS S k ö v d e (G-P) : Chefen för Västra militärområdet generallöjtnant Nils Personne och hans stab har kritiserat försvarsstaben

Läs mer

/78: Mot. 1977/78. Motion. med anledning av propositionen 1977/78: 159 om ändring i lagen. av Bernt Ekinge

/78: Mot. 1977/78. Motion. med anledning av propositionen 1977/78: 159 om ändring i lagen. av Bernt Ekinge Motion Mot. 1977/78 1920-1921 1977/78: 1920 av Bernt Ekinge med anledning av propositionen 1977/78: 159 om ändring i lagen (1966: 413) om vapenfri tjänst, m. m. Den nuvarande vapenfrilagstiftningen har

Läs mer

Promemoria. Krisberedskapsmyndigheten skall därefter lämna ett förslag till överenskommelse till regeringen senast den 1 september 2003.

Promemoria. Krisberedskapsmyndigheten skall därefter lämna ett förslag till överenskommelse till regeringen senast den 1 september 2003. Förhandlingar med Svenska Promemoria Kommunförbundet 2003-08-26 Landshövding Sven Lindgren 1 Förslag till överenskommelse mellan staten och Svenska Kommunförbundet. Denna promemoria innehåller ett förslag

Läs mer

Redovisning rörande ekonomi Delfaktorer i försvarsprisindex. Prognos 2005-2008. Osäkerheter och omstrukturerings- /avvecklingskostnader

Redovisning rörande ekonomi Delfaktorer i försvarsprisindex. Prognos 2005-2008. Osäkerheter och omstrukturerings- /avvecklingskostnader Sida 1 (13) Redovisning rörande ekonomi Delfaktorer i försvarsprisindex. Prognos 2005-2008. Osäkerheter och omstrukturerings- /avvecklingskostnader (SR 57 Regeringsbeslut 8, Regleringsbrev för 2005, 2004-12-22,

Läs mer

Kommittédirektiv. Personalförsörjning för det reformerade försvaret. Dir. 2009:58. Beslut vid regeringssammanträde den 16 juli 2009

Kommittédirektiv. Personalförsörjning för det reformerade försvaret. Dir. 2009:58. Beslut vid regeringssammanträde den 16 juli 2009 Kommittédirektiv Personalförsörjning för det reformerade försvaret Dir. 2009:58 Beslut vid regeringssammanträde den 16 juli 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska se över och föreslå

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Fred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv

Fred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv Fred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv Marika Ericson En kort session om lagstiftning Från totalförsvar till krisberedskap och nu? Lagar och förordningar ansvar och uppgifter

Läs mer

Planeringen för det civila försvaret ska återupptas. OffSÄK:s vårkonferens 5-6 april 2016

Planeringen för det civila försvaret ska återupptas. OffSÄK:s vårkonferens 5-6 april 2016 Planeringen för det civila försvaret ska återupptas OffSÄK:s vårkonferens 5-6 april 2016 Hur är det med beredskapen? Vi avvecklade: Oljebergrum, lager av livsmedel etc., skyddsmasker till alla, skyddade

Läs mer

Motion till riksdagen 2012/13:SD172 MJ av Mikael Jansson (SD) Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Motion till riksdagen 2012/13:SD172 MJ av Mikael Jansson (SD) Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Kommittémotion Motion till riksdagen 2012/13:SD172 MJ av Mikael Jansson (SD) Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar med följande ändringar i

Läs mer

Motion 1982/83:2253. Per Petersson m. fl. Riktlinjer för JAS-projektet (prop. 1982/83: 119)

Motion 1982/83:2253. Per Petersson m. fl. Riktlinjer för JAS-projektet (prop. 1982/83: 119) 8 Motion 1982/83:2253 Per Petersson m. fl. Riktlinjer för JAS-projektet (prop. 1982/83: 119) I proposition 1982/83:119 föreslås riksdagen godkänna regeringens förslag till riktlinjer för JAS-projektet.

Läs mer

ÖB Micael Bydén Rikskonferensen Folk och Försvar Sälen, 14 januari Svensk försvarsförmåga

ÖB Micael Bydén Rikskonferensen Folk och Försvar Sälen, 14 januari Svensk försvarsförmåga Det talade ordet gäller ÖB Micael Bydén Rikskonferensen Folk och Försvar Sälen, 14 januari 2019 Svensk försvarsförmåga Vi låter Sverige vara i fred. Så att livet kan fortsätta som vanligt. Vi lever i ett

Läs mer

Bilaga 8. Regeringens bedömning av operativ förmåga

Bilaga 8. Regeringens bedömning av operativ förmåga bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2012-1522 rir 2014:4 Bilaga 8. Regeringens bedömning av operativ förmåga Försvarsmaktens omställning(rir 2014:4) Bilaga 8 Regeringens bedömning av operativ förmåga

Läs mer

Tingsrätt skall vid handläggning av brottmål och familjemål bestå av en. och den gamla ordningen bör snarast återställas.

Tingsrätt skall vid handläggning av brottmål och familjemål bestå av en. och den gamla ordningen bör snarast återställas. 12 Motion 1984/85: 380 Allan Ekström Antalet nämndemän i tingsrätt och länsrätt Tingsrätt skall vid handläggning av brottmål och familjemål bestå av en lagfaren domare och nämnd. Genom beslut år 1983 sänkte

Läs mer

Resiliens i en förändrad omvärld

Resiliens i en förändrad omvärld WWW.FORSVARSMAKTE N.SE Resiliens i en förändrad omvärld 2015-03- 27 1 AGENDA Kort presentation inklusive Försvarsmaktens uppgifter Förändrad omvärld och förändrat samhälle hur ser hotbilden ut? Förändrat

Läs mer

KVALITETEN I FÖRSVARET

KVALITETEN I FÖRSVARET KVALITETEN I FÖRSVARET Av kapten SVEN TORFGARD ÅR 1954 inlämnade överbefälhavaren förslag till riktlinjer för krigsmaktens fortsatta utveckling. Dessa riktlinjer var grundade på den av 1948 års riksdag

Läs mer

Försvarsmaktens svar på uppdrag till Försvarsmakten angående personalförsörjning

Försvarsmaktens svar på uppdrag till Försvarsmakten angående personalförsörjning 2013-08-26 23 321:55190 Sida 1 (5) Försvarsmaktens svar på uppdrag till Försvarsmakten angående personalförsörjning Inledning Den 1 januari 2013 intog Försvarsmakten den organisation (FMORG13) som var

Läs mer

Granskning av verksamheten i Lönesamverkan

Granskning av verksamheten i Lönesamverkan Revisionsrapport* Granskning av verksamheten i Lönesamverkan HUL 18 februari 2008 Eva Gustafsson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Bakgrund, revisionsfråga och metod...3 2 Sammanfattning av den

Läs mer

Civilt försvar Elförsörjningens beredskapsplanering påbörjas. Magnus Lommerdal

Civilt försvar Elförsörjningens beredskapsplanering påbörjas. Magnus Lommerdal Civilt försvar Elförsörjningens beredskapsplanering påbörjas Magnus Lommerdal Elförsörjningens beredskapsplanering påbörjas > Svenska kraftnäts uppdrag > Tillbakablick och förändrade förutsättningar >

Läs mer

Grundläggande begrepp och regelverk - totalförsvar. Version juni 2018

Grundläggande begrepp och regelverk - totalförsvar. Version juni 2018 Grundläggande begrepp och regelverk - totalförsvar Version juni 2018 Regeringsformen om krig och krigsfara Sverige ska ha regler som så långt det är möjligt skapar grund för legalt handlande även i krigstid.

Läs mer

Försvar. Motion till riksdagen 2016/17:3121. Förslag till riksdagsbeslut. av Daniel Bäckström m.fl. (C) C19 Kommittémotion

Försvar. Motion till riksdagen 2016/17:3121. Förslag till riksdagsbeslut. av Daniel Bäckström m.fl. (C) C19 Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3121 av Daniel Bäckström m.fl. (C) Försvar Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den civila försvarsplaneringen

Läs mer

Norrbottens regemente

Norrbottens regemente Norrbottens regemente 2018-2020 Vi utvecklar och tränar krigsförband som är redo att genomföra insatser och säkerställer Försvarsmaktens förmåga till strid på marken i subarktisk miljö regementschefen

Läs mer

Cirkulärnr: 1995:51 Diarienr: 1995/0396 P-cirknr: Personalpolitik :1995-2:16 Nyckelord: Nyckelord: Försvar Handläggare: Ove Svedman Sektion/Enhet:

Cirkulärnr: 1995:51 Diarienr: 1995/0396 P-cirknr: Personalpolitik :1995-2:16 Nyckelord: Nyckelord: Försvar Handläggare: Ove Svedman Sektion/Enhet: Cirkulärnr: 1995:51 Diarienr: 1995/0396 P-cirknr: Personalpolitik :1995-2:16 Nyckelord: Nyckelord: Försvar Handläggare: Ove Svedman Sektion/Enhet: Förhandlingssektionen Datum: 1995-02-14 Mottagare: Kommunstyrlsen

Läs mer

Ram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Ram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse Konstitutionsutskottets yttrande 2009/10:KU1y Ram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse Till finansutskottet Finansutskottet har den 24 september 2009 beslutat bereda övriga utskott tillfälle att avge yttrande

Läs mer

Demografiska utmaningar för högskolepolitiken

Demografiska utmaningar för högskolepolitiken Demografiska utmaningar för högskolepolitiken (Lars Brandell 2005-11-19) Under de närmaste fem tio åren kommer förutsättningarna för den svenska högskolepolitiken att förändras. Inte minst gäller det de

Läs mer

Presentationen genomfördes på konferensen UAS obemannade farkoster för effektiv datainsamling i Stockholm.

Presentationen genomfördes på konferensen UAS obemannade farkoster för effektiv datainsamling i Stockholm. Vi ska gå igenom: Skyddsändamålet i lagen (1993:1742) om skydd för landskapsinformation. Hur skyddsobjekt enligt skyddslagen förhåller sig till skydd för landskapsinformation. Exempel på skyddsvärda tillgångar

Läs mer

Redovisning rörande ekonomi Delfaktorer i försvarsprisindex. Prognos 2006-2009. Osäkerheter och omstrukturerings- /avvecklingskostnader

Redovisning rörande ekonomi Delfaktorer i försvarsprisindex. Prognos 2006-2009. Osäkerheter och omstrukturerings- /avvecklingskostnader Sida 1 (12) Redovisning rörande ekonomi Delfaktorer i försvarsprisindex. Prognos 2006-2009. Osäkerheter och omstrukturerings- /avvecklingskostnader (SR 53 FPI och SR 52 Prognos i BU 07 och prognosdatum

Läs mer

KSLA 9 nov Livsmedelsförsörjning - Vem ansvarar för vad och hur ser samordningen ut? Therese Frisell

KSLA 9 nov Livsmedelsförsörjning - Vem ansvarar för vad och hur ser samordningen ut? Therese Frisell KSLA 9 nov 2017 Livsmedelsförsörjning - Vem ansvarar för vad och hur ser samordningen ut? Therese Frisell Försvarspolitisk inriktning Sveriges försvar 2016 2020 (prop. 2014/15:109) Den försämrade säkerhetspolitiska

Läs mer

FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND NÄR SITUATIONEN KRÄVER MER

FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND NÄR SITUATIONEN KRÄVER MER FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND NÄR SITUATIONEN KRÄVER MER FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND Försvarsmaktens specialförband är primärt en militärstrategisk resurs som ska öka mängden handlingsalternativ genom

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:64 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:50 av Stig Nyman (kd) om arbetstidsförkortning för äldre medarbetare Föredragande landstingsråd: Lars Dahlberg Ärendet Motionären

Läs mer

Yttrande över systemet PLIS

Yttrande över systemet PLIS samhällsskydd och beredskap Yttrande 1 (5) Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ert datum 2011-08-23 Er referens Fö2011/330/MFU Carl-Axel Hermansson 010-240 51 05 carl-axel.hermansson@msb.se

Läs mer

Kommittédirektiv. Försvarsmaktens personalförsörjning. Dir. 2013:94. Beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 2013

Kommittédirektiv. Försvarsmaktens personalförsörjning. Dir. 2013:94. Beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 2013 Kommittédirektiv Försvarsmaktens personalförsörjning Dir. 2013:94 Beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur Försvarsmaktens personalförsörjning

Läs mer

Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning LEDS :53071

Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning LEDS :53071 2013-02-28 23 383:53446 Sida 1 (7) Regeringen och sändlista Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Försvarsdepartementet Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående

Läs mer

Redovisning avseende beredskap

Redovisning avseende beredskap Sida 1 (7) Redovisning avseende beredskap Innehållsförteckning 1. Regeringsbeslut 7, 2007-12-19, Fö2006/702/EPS, Regleringsbrev för budgetåret 2008 avseende Försvarsmakten, Särskild redovisning nr 38 Redovisning

Läs mer

Norrbottens regemente 2016/2017

Norrbottens regemente 2016/2017 Norrbottens regemente 2016/2017 Vi utvecklar och tränar krigsförband som är redo att genomföra insatser och säkerställer Försvarsmaktens förmåga till strid på marken i subarktisk miljö regementschefen

Läs mer

Motion till riksdagen 1987/88:Ub519 av Martin Olsson och Görel Thurdin (c) om utlokalisering av journalistutbildning till Sundsvall

Motion till riksdagen 1987/88:Ub519 av Martin Olsson och Görel Thurdin (c) om utlokalisering av journalistutbildning till Sundsvall Motion till riksdagen 1987/88: av Martin Olsson och Görel Thurdin (c) om utlokalisering av journalistutbildning till Sundsvall Den framtida journalistutbildningen har utretts och ett betänkande Högskolans

Läs mer

SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR

SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND är primärt en militärstrategisk resurs som ska öka mängden handlingsalternativ genom att komplettera

Läs mer

Så är vi redo om krisen kommer

Så är vi redo om krisen kommer Rakel Så är vi redo om krisen kommer Råd till dig som använder Rakel och arbetar inom samhällsviktig verksamhet Vårt samhälle är sårbart och vi lever i en tid med nya hot och utmaningar. Sverige stärker

Läs mer

SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR

SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND är primärt en militärstrategisk resurs som ska öka mängden handlingsalternativ genom att komplettera

Läs mer

Regionstyrelsen. Sara Svensson (V) gör bifogad anteckning till protokollet.

Regionstyrelsen. Sara Svensson (V) gör bifogad anteckning till protokollet. Regionstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2016-10-13 1 (2) 224 Delårsrapport januari - augusti 2016 Diarienummer 1600806 Regionstyrelsens beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige följande 1. Regionfullmäktige

Läs mer

Att slåss i underläge

Att slåss i underläge C G EKLUND: Att slåss i underläge I den debatt som uppstått i flygplansfrågan har den allmänna värnplikten vid flera tillfällen ställts mot materielanskaffningen för försvaret. Har vi råd med bådadera?

Läs mer

Under hösten 2007 har flera skrifter

Under hösten 2007 har flera skrifter Underlag för försvarsbeslut i Sverige och Norge några jämförelser DISKUSSION & DEBATT av Helge Löfstedt Under hösten 2007 har flera skrifter som är väsentliga för försvarets utveckling publicerats. En

Läs mer

Osynliga rättigheter. - SFS rapport om studenternas diskrimineringsskydd

Osynliga rättigheter. - SFS rapport om studenternas diskrimineringsskydd Osynliga rättigheter - SFS rapport om studenternas diskrimineringsskydd Sammanfattning Sveriges förenade studentkårer (SFS) har genom Studentbarometern, från Cosmos Communications, låtit 6642 studenter

Läs mer

Styrning och struktur FMV Systemledning

Styrning och struktur FMV Systemledning Styrning och struktur FMV Systemledning C SML Genmj Per Lodin 081106 Dag #2 - Ledarskap & Beslut 27:e maj Behov Ledarskap 6:e nov Genomförande 12:e feb Agenda Kravbilden Expeditionära insatser Ökat fokus

Läs mer

80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice

80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice 80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice Kommunal. 1 Kommunal föreslår Seniorsevice Det är inte rimligt att gamla människor, som inte anses behöva någon vård och omsorg, inte ska få någon som

Läs mer

Motion till riksdagen 1985/86:330

Motion till riksdagen 1985/86:330 -l Motion till riksdagen 1985/86:330 RolfClarkson m. fl. (m) Färjetrafiken till Gotland (pro p. 1985/86: l 05) l. Sammanfattning l motionen framförs förslag till hur trafiken mellan fastlandet och Gotland

Läs mer

Åtgärder med anledning av månadsbokslut för mars 2003 samt prognos för helåret 2003

Åtgärder med anledning av månadsbokslut för mars 2003 samt prognos för helåret 2003 LANDSTINGSSTYRELSEN Folkpartiet liberalerna FÖRSLAG TILL BESLUT 2003-05-27 Ärende 2 Åtgärder med anledning av månadsbokslut för mars 2003 samt prognos för helåret 2003 Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige

Läs mer

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör göras en

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör göras en Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2171 av Allan Widman m.fl. (FP, M, C, KD) En stärkt krisberedskap m.m. Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Riksrevisionens rapport om aktivitetsersättning

Riksrevisionens rapport om aktivitetsersättning Socialförsäkringsutskottets betänkande 2015/16:SfU9 Riksrevisionens rapport om aktivitetsersättning Sammanfattning I detta betänkande behandlar utskottet regeringens skrivelse 2015/16:37 Riksrevisionens

Läs mer

SARTBW. Nr Statens väg och trafikinstitut (VTI) linköping National Road & Traffic Research Institute - S Linköping - Sweden

SARTBW. Nr Statens väg och trafikinstitut (VTI) linköping National Road & Traffic Research Institute - S Linköping - Sweden SARTBW Nr47-1979 Statens väg och trafikinstitut (VTI) 581 01 linköping National Road & Traffic Research Institute - S-581 01 Linköping - Sweden Väg- och trafikforskare från Vl'l pryar hos vägmästarna av

Läs mer

Civilt försvar grunder och aktuell information. Version juni 2018

Civilt försvar grunder och aktuell information. Version juni 2018 Civilt försvar grunder och aktuell information Version juni 2018 Vad är civilt försvar? 1(2) Civilt försvar är den verksamhet som ansvariga aktörer genomför i syfte att göra det möjligt för samhället att

Läs mer

Motion :2196. av Claes Elmstedt m. fl. med anledning av propositionen :93 om genomförande av totaldimensionerad högskola

Motion :2196. av Claes Elmstedt m. fl. med anledning av propositionen :93 om genomförande av totaldimensionerad högskola lo Motion 1978179:2196 av Claes Elmstedt m. fl. med anledning av propositionen 1978179:93 om genomförande av totaldimensionerad högskola Utbildningsutskottet framhöll i sitt betänkande 1978/79:15 bl. a.:

Läs mer

Nr Mot. 1971: av herr Gustavsson l Alvests m. fl. organisation av SJ.

Nr Mot. 1971: av herr Gustavsson l Alvests m. fl. organisation av SJ. Mot. 1971:1545 12 Nr 1545 av herr Gustavsson l Alvests m. fl. i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 147 angående ändrad regional organisation av SJ. I Kungl. Maj:ts proposition 1971 :147 framlägges

Läs mer

Motion till riksdagen. 1989/90: Ub584. av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (båda m) Högskolan i Karlstad

Motion till riksdagen. 1989/90: Ub584. av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (båda m) Högskolan i Karlstad Motion till riksdagen 1989/90: Ub584 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (båda m) Högskolan i Karlstad Högskolan -en viktig resurs för länet Högskolan i Karlstad med ca 4 000 studerande är av utomordentligt

Läs mer

Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar

Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar 1 (13) Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar 2018-2020 2 (13) Innehållsförteckning 1. Överenskommelse... 3 1.1 Målbild för perioden 2018 till 2020... 4 1.2 Ersättning... 4 1.3 Myndigheternas

Läs mer

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3165 av Allan Widman m.fl. (FP) Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom

Läs mer

:939. Motion. av Karin Ahrland och Jörgen Ullenhag om en översyn av vinbeskattningen m. m.

:939. Motion. av Karin Ahrland och Jörgen Ullenhag om en översyn av vinbeskattningen m. m. 12 Motion 1977178:939 av Karin Ahrland och Jörgen Ullenhag om en översyn av vinbeskattningen m. m. Regeringen presenterade våren 1977 ett samlat alkoholpolitiskt program. Riksdagen beslöt senare under

Läs mer

Motioner nr är Mot Nr /48) omlokaliseras från Uppsala till Göta Livgardes (P l) e ta blissement

Motioner nr är Mot Nr /48) omlokaliseras från Uppsala till Göta Livgardes (P l) e ta blissement Motioner nr 1804-1810 är 1974 Mot. 1974 1804-1810 Nr 1804 av herr Nyquist m. fl. i anledning av Kungl. Maj :ts proposition I 974:50 angående vissa organisationsfrågor m. m. rörande försvaret. l Kungl.

Läs mer

Motion till riksdagen. 1987/88:Ju810 av Göran Ericsson (m) om karateklubbar. Bakgrund. Kampsportens egenskaper

Motion till riksdagen. 1987/88:Ju810 av Göran Ericsson (m) om karateklubbar. Bakgrund. Kampsportens egenskaper Motion till riksdagen 1987/88:Ju810 av Göran Ericsson (m) om karateklubbar Bakgrund Internationellt är karate en sport. l Sverige sorterar denna gren under Svenska Budoförbundet, som är anslutet till Riksidrottsförbundet.

Läs mer

Regional ledning HÖGKVARTERET

Regional ledning HÖGKVARTERET Regional ledning Ledningsprinciper - regional ledning (FMUP, BU 11) Fyra regionala staber organiseras från bl.a. insatsledning Stockholm samt säkerhets- och samverkansektioner för ledning av territoriell

Läs mer

Utökning av antalet poströstningslokaler för att underlätta valdeltagandet Motion av Juan Carlos Cebrián (s) (2002:11)

Utökning av antalet poströstningslokaler för att underlätta valdeltagandet Motion av Juan Carlos Cebrián (s) (2002:11) Utlåtande 2002:91 RI (Dnr 420/02) Utökning av antalet poströstningslokaler för att underlätta valdeltagandet Motion av Juan Carlos Cebrián (s) (2002:11) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Sjukförsäkringsreformen: så blev det Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Fackförbundet ST 2010. Referens: Roger Syrén, utredare: 070 600 51 24 roger.syren@st.org

Läs mer

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER

FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER FIB 2008:3 Utkom från trycket 2008-09-04 Försvarsmaktens interna bestämmelser om signalskyddstjänsten; beslutade den 29 augusti 2008. Försvarsmakten föreskriver följande.

Läs mer

Plan för ökad civilförsvarsberedskap KS

Plan för ökad civilförsvarsberedskap KS Plan för ökad civilförsvarsberedskap 2019-2020 8 KS 2018.314 46 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott 2018-09-20 153 Plan för ökad civilförsvarsberedskap 2019-2020 (KS

Läs mer

Riksintresse för totalförsvarets civila del

Riksintresse för totalförsvarets civila del Riksintresse för totalförsvarets civila del Workshop under samrådstiden för MSBs begäran om underlag för beslut om riksintresseanspråk för totalförsvarets civila del 2018-07-03 2018-11-30 Stockholm WTC

Läs mer

1 Dessa föreskrifter gäller utbildning och krigsplacering av totalförsvarspliktiga som skall fullgöra civilplikt i det civila försvaret.

1 Dessa föreskrifter gäller utbildning och krigsplacering av totalförsvarspliktiga som skall fullgöra civilplikt i det civila försvaret. Krisberedskapsmyndigheten Författningssamling Utgivare: Per undberg IN 1651-5587 Krisberedskapsmyndighetens föreskrifter om utbildning och krigsplacering av totalförsvarspliktiga; KBMF 2003:6 Utkom från

Läs mer

Kungl Krigsvetenskapsakademien höll

Kungl Krigsvetenskapsakademien höll Vilken officersutbildning ska en fram tidsinriktad försvarsmakt ha? Referat från miniseminariet den 1 september 2009 HANDLINGAR Av Ove Pappila Kungl Krigsvetenskapsakademien höll den 1 september ett miniseminarium

Läs mer

Motion till riksdagen. 1988/89:Jo807 av Per Stenmarck och Ingvar Eriksson (båda m) Avgasreningen på äldre bilar

Motion till riksdagen. 1988/89:Jo807 av Per Stenmarck och Ingvar Eriksson (båda m) Avgasreningen på äldre bilar Motion till riksdagen 1988/89:Jo807 av Per Stenmarck och Ingvar Eriksson (båda m) Avgasreningen på äldre bilar Inom alla samhällsområden måste värnandet om miljön ha högsta prioritet. Det gäller inte minst

Läs mer

Återaktivering av mönstring och grundutbildning med värnplikt den svenska modellen

Återaktivering av mönstring och grundutbildning med värnplikt den svenska modellen Återaktivering av mönstring och grundutbildning med värnplikt den svenska modellen Nordisk konferens i Helsingfors den 12-14 juni 2017 Försvarsdepartementet 1 Agenda Utmaningar En robust personalförsörjning

Läs mer

Yttrande över betänkandet Nya påföljder (SOU 2012:34) (Ju 2012/4191/L5)

Yttrande över betänkandet Nya påföljder (SOU 2012:34) (Ju 2012/4191/L5) Justitieombudsmannen Lars Lindström YTTRANDE Datum 2012-11-23 Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Dnr R 51-2012 Sid 1 (8) Yttrande över betänkandet Nya påföljder (SOU 2012:34) (Ju

Läs mer

Motion till riksdagen 1987/88:T223 av Kjell-Arne Welin m. fl. (fp) om kommunikationerna i Skåne

Motion till riksdagen 1987/88:T223 av Kjell-Arne Welin m. fl. (fp) om kommunikationerna i Skåne Motion till riksdagen 1987/88: av Kjell-Arne Welin m. fl. (fp) om kommunikationerna i Skåne Regionens s. k. infrastruktur är av stor betydelse. Här spelar kommunikationerna en viktig roll. Det måste råda

Läs mer

FMV. Marinens utveckling

FMV. Marinens utveckling FMV Marinens utveckling Marina förutsättningar Niklas Gustafsson/Försvarsmakten Marinens utveckling Med anledning av den aktuella försvarsdebatten känns det angeläget att beskriva marinens uppgifter och

Läs mer

Kommittédirektiv. Omstrukturering av statens bestånd av försvarsfastigheter. Dir. 2012:6. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2012

Kommittédirektiv. Omstrukturering av statens bestånd av försvarsfastigheter. Dir. 2012:6. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2012 Kommittédirektiv Omstrukturering av statens bestånd av försvarsfastigheter Dir. 2012:6 Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska förbereda och lämna förslag

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Motion 2012:25 av Paul Lappalainen (MP) om att lämna begreppet andragenerationsinvandrare

Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Motion 2012:25 av Paul Lappalainen (MP) om att lämna begreppet andragenerationsinvandrare 1 (2) FÖRSLAG 2013:57 LS 1212-1647 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2012:25 av Paul Lappalainen (MP) om att lämna begreppet andragenerationsinvandrare Föredragande landstingsråd: Birgitta

Läs mer